102 Bibliotek. Sökningsverksamheter.

1020 Allmänt. 1021 Uppgift, nytta, startande och utveckling av bibliotek. Samarbete mellan bibliotek. 1022 Bibliotekslokaler. Biblioteksinredning. Planlösning.Rumsfördelning. Uppställning av böcker. Bokmagasin. Bokhyllor. Läsesalar. Studieplatser. Administrationslokaler. 1023 Administration. Biblioteksledning. Bibliotekspersonal. 1024 Utnyttjande av bibliotek. Reglementen. Villkor för tillträde. Öppethållande. Bokutlåning. Interurbanlån. Bokskador. Bokförluster. 1025 Biblioteksteknik. 1026 Fackbibliotek. Specialbibliotek. Företagsbibliotek. 1027 Allmänbibliotek, som omfattar alla eller ett flertal ämnesområden. 1028 Läsning. Lästeknik. Läsrådgivning. 1029 Dokumentation. Dokumentation, litteraturtjänst. I 102 ingår bla sökning på Internet och i elektroniska databaser o d.
(SAB A, Ab, DC 020-029. DK 020-028, 002)
Utbildningar vid universitet och högskolor, klassifikationer i bibliotekssystem, forskningsämnen, databaser, bibliotek, offentliga organisationer enligt sverige.se, ämnen i riksdagens samhällsguide, CPV-koder för varor och tjänster, näringsgrenar, arbetsställen, yrkesklassificering, utbildningsklasser, forskning, skolämnen, klassifikationssystem för museer:

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)
CPV-koder. Europeisk standard. Common Procurement Vocabulary (CPV) är en europeisk standard för att klassificera varor och tjänster.

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf)

Sven Wimnell 050203: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr40q.pdf)
SNI= svensk näringdgrensindelning.

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050206: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se, forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen, SSYK yrken, SUN utbildningar.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 080203: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Beskrivningar av olika slag:


Innehåll:
En länkkatalog.
Sven Wimnells systemtabell.
Särskilda sidor med Sven Wimnells klassifikationssystem.
Om metataggar.
Något från IT-kommissionen.
Länkar.

En länkkatalog.


Sven Wimnell 080424: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf)

Innehåll:
. Sunets Webbkatalog nivå 1.
. Om en lista med myndigheter mm i sverige.se fördelade på SW- områdena 1-9.
. Om kompletteringar med länkar i nivå 2 i Sunets Webbkatalog 080412
   och Mölndals länkar.
. Om kompletteringar med länkar i Länkskafferiet.
    Först om ämneskataloger och SW-klassifikationssystem.
    Så till Länkskafferiet.
. Människornas levnadsvillkor och planering av framtiden.
. Om bristerna i lärarutbildningen.
. Myndigheten för Skolutveckling IT FÖR PEDAGOGER Länkskafferiet.
   Nivå 1 och 2.

Listan enligt sidorna 146-168 i
Sven Wimnell 050121: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)
Listan är en förteckning över myndigheter mm enligt sverige.se på Internet 050116. (Sedan dess har några på sverige.se avgått och några andra tillkommit).

Listan har kompletterats med :

Länkar i SUNETs Webbkatalog. från Internet 080412.
KTHNOCs Webbkatalog

Länkar i Mölndals bibliteks Länkkatalog, från Internet 080419.
Länkkatalog. Mölndals stadsbibliotek

Länkar i Länkskafferiet hos Myndigheten för skolutveckling, från Internet 080421.
Länkskafferiet

Länkförteckning:
SW Klassifikationssystem för verksamheter.
1 Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2 Religiösa verksamheter o d.
3 Politikvetenskaper och politiska verksamheter.
4 Sambandsforskningsverksamheter.
5 Naturforsknings- och matematikverksamheter.
6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
7 Formgivning av fysiska och sociala miljöer.
8 Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
9 Saklitterära verksamheter. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia.

Sammanfattning om samhällsplaneringens fundamentala frågor.

    Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer :
  • Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven.
  • Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet.
  • Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. De fysiska miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska miljöerna kan gälla:
    * De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella värden och funktioner.
    * De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska värden och teknologiska funktioner.
  • Individens sociala miljö - sociala samhälle. De sociala miljöerna gäller kort uttryckt människornas psykiska samspel.

    Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga avseendena igång av människornas verksamheter :
  • Individernas viljor.
  • Kollektiva viljor.
  • Handlingar för kroppen ( ekonomiska- teknologiska handlingar ).
  • Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella handlingar).
    Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut.


    Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller.
  • A. Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
  • A1
    Att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna.
  • A2
    Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av
    * individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven,
    * individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet,
    * individens fysiska miljö-fysiska samhälle,
    * individens sociala miljö- sociala samhälle.
  • B Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll.
  • B1
    Att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.
  • B2
    Att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.


    Individer och samhällen planerar framtiden.
    Planeringar är verksamheter som går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheterna i varje planeringsfall :
  • Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna.
  • Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande förhållanden.
  • Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden ?
  • Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja ?

    Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter.
    Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individernas levnadsvillkor, som ges av deras
  • psykiska och
  • kroppsliga förhållanden och av deras
  • fysiska och
  • sociala miljöer.


Människorna har olika behov av information i de olika rollerna.

    Svenskarna kan nu på Internet få tillgång till miljontals sidor med objektiva fakta och subjektiva åsikter. Om man är skicklig och har tur kan man i Internet hitta svar på många frågor som rör detaljer. Men det är mycket svårt att hitta svar på frågor om hur allting hänger samman och svar på frågor om konsekvenserna av åtgärder som förespråkas på Internet.
    Det finns på Internet hjäpmedel med vilka man kan söka sig fram. Det finns sökanordningar med fasta ämnesindelningar som man kan gå in i, men ämnena tycks vanligen tämligen godtyckligt valda och ordnade. De som tillhandahåller länkar har för det mesta ändrat så att ämnesrubrikerna och ämneskatalogerna är borta och istället finns bara en rad där man skriver in ett sökord. Ämneskatalogerna var en hjälp att få fram det man sökte. Med det nu vanligaste söksättet att skriva in ett ord måste man veta vad man söker och man måste veta vilket ord man ska använda, vilket inte alltid är lätt.
    På svenska tycks nu, när det gäller heltäckande kataloger, finnas kvar bara Sunet, Mölndals länkkatalog, Länkskafferiet och Sven Wimnells klassifikationssystem. Länkskafferiet riktar sig till skolbarn, skolungdomar och deras lärare och förefaller vara ofullständigare än Sunet och Mölndalskatalogen.

    I rollen A1 behöver man information så att man klarar det dagliga livet. I den rollen kan man ställas inför problem var man ska köpa varor bäst, hur man lagar bra mat, hur man kan resa bäst, hur man gör för att bota krämpor, vart man vänder sig när man blir sjuk, hur man knypplar, vad aktierna står i, vad de ger på bio och teater, vem som vann fotbollsmatcherna etc etc. I den rollen vet man vad man vill efterfråga och det kan då vara bra med en söktjänst där man bara skriver in t ex ”fotbollsmatcher” eller ”magont”. I ett väl utvecklat nät ska man då få ”träffar” som beskriver det man är ute efter.

    I rollen B1 gäller det att hitta ett bra jobb man trivs med och man får betalt för så mycket man vill ha. I den rollen måste man välja utbildning om man inte har någon man tycker räcker och då får man söka på utbildningar och lediga jobb.

    I rollen B2 gäller det att göra jobbet bra, dvs man måste göra det på bästa sätt och på rätt tid. Vill man använda Internet för den här rollen får man söka på det yrke man valt och se om man kan få några tips om hur man bör göra. Arbetsgivarna bör tala om hur arbetet ska skötas och anställda och specialister och forskare kan komma med förslag till förbättring av arbetsrutinerna.

    Rollen A2 är den verkligt svåra rollen : Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer.
    Klassifikationssystemet som redovisas här är uppbyggt i första hand med hänsyn till rollen A2, men tillfredsställer automatiskt informationsbehoven i de andra rollerna eftersom man i rollen A2 behöver veta bland annat allt som man behöver veta i de andra rollerna. Det som man ytterligare behöver veta i rollen A2 är hur alla verksamheter påverkar varandra och behöver veta vad man ska sträva mot, dvs veta vilka verksamheter som behövs och hur de bör vara fördelade.
    Information för rollen A2 kan man inte få genom att söka på ett enda ord utan man måste orientera sig i hela informationsutbudet. För att inte drunkna i all information måste man ha hjälp att få ordning på frågorna, och den hjälpen får man med det uppgjorda klassifikationssystemet för verksamheter.

    I det uppgjorda systemet anges sökanordningar på Internet och ges länkar till Internetsidor.


Om ämneskataloger och SW-klassifikationssystem.

    Sven Wimnells hemsida lades in på Internet den 29 april 1998. Då fanns Sunets länkkatalog på Internet ordnad som en ämneskatalog, och deras länkar sorterades in i Sven Wimnells klassifikationssystem. Det fanns också ett Skoldatanät på Internet som innehöll ett Länkskafferi i en ämneskatalog och länkarna i skafferiet sorterades också in. Vid den tiden fanns också många andra ämneskataloger, där utbuden var ordnade under 10-20 ämnerubriker.
    Sedan dess har de som tillhandahåller länkar för det mesta ändrat så att ämnesrubrikerna och ämneskatalogerna är borta och istället finns bara en rad där man skriver in ett sökord. Ämneskatalogerna var en hjälp att få fram det man sökte. Med det nu vanligaste söksättet att skriva in ett ord måste man veta vad man söker och man måste veta vilket ord man ska använda, vilket inte alltid är lätt.
    På svenska tycks nu, när det gäller heltäckande kataloger, finnas kvar bara Sunet, Mölndals länkkatalog, Länkskafferiet och Sven Wimnells klassifikationssystem. Länkskafferiet riktar sig till skolbarn, skolungdomar och deras lärare och förefaller vara ofullständigare än Sunet och Mölndalskatalogen.
    Sunets huvudområden är nu samma som för tio år sedan, men nivåerna därunder har naturligtvis ändrats något. Sunets katalog tillkom i Internets barndom och har ingen klar ämnesfördelning som är något bra underlag för samhällsplanering. Adresserna är ändrade sedan början.
    Mölndals katalog är heltäckande eftersom den bygger på det svenska bibliotekssystemet SAB, som kan ta hand om all litteratur, alla dokument. Felet med SAB är att systemet har en uppbyggnad som inte helt passar till samhällsplaneringens problem. Adresserna i katalogen är något ändrade sedan början men bygger på SAB-beteckningarna.
    Länkskafferiets ämnesområden passar inte heller väl till samhällsplaneringen problem. Deras adresser är också ändrade sedan början.
    Sunets och Länkafferiets ämnen är ordnade i alfabetsordning och inte efter någon logik i fråga om ämnesinnehåll. SAB-systemet som Mölndalskatalogen bygger på tillkom omkring 1920 och innan demokrati med rösträtt för alla var införd. Maktfördelningen var annan i Sverige då än nu, och det märks i SAB-systemet, där politik och inflytande inte har satt spår i uppbyggnaden.
    SABsystemet är ett svenskt system som skiljer sig från system i andra länder. Vanliga i världen är DC- och DK-systemen, som har en bättre uppbyggnad, men också de är inte helt anpassade till dagens och framtidens värld.
    När SAB-systemet infördes i Sverige byggde det på svenska bibliotekstraditioner. Man övervägde att istället använda DC-DK-uppläggen, men en motvilja mot de systemen fanns i det förhållandet att de klassar sjukvård ihop med teknologi. DC-DK har sjukvård på 61 och teknologi på 62 i avdelning 6 för ekonomiska verksamheter. Det var förskräckligt menade man, att se sjukvård som ett tekniskt ämne. Men sjukvård är teknik, vilket kommer till uttyck bl a i de organtransplantationer man gör nu och all teknisk apparatur i sjukvården.
    Bibliotekssystemen sorterar dokument. I SW-systemet sorteras verksamheter. I SW-systemet används bibliotekssystemens sorteringssystem för dokument i princip på så sätt att verksamheter som åstadkommer dokument får samma plats som dokumenten. En grisuppfödare får sålunda samma plats som ett dokument om grisuppfödning. Eftersom SW-systemet ska användas för samhällsutveckling är det viktigt att man får grepp om det som påverkar utvecklingen. Det är bl a grisuppfödare som påverkar utvecklingen, det är inte dokumenten som påverkar.
    DC-systemet tillkommet i USA är äldst och tillkom på 1800-talet, innan demokratins genombrott. DK är en senare variant av DC-systemet, som tillkommit i Europa. SW-systemet har DC-DK som utgångspunkt, men vissa förändringar har skett, huvudsakligen bestående i att vissa verksamheter i avdelning 3 har flyttats till 6-9. Flyttningen har en grund i att avdelning 3 gjorts till en politisk avdelning som innehåller de demokratiskt valda politiska organens verksamheter, några hjälpvetenskaper och platser för politiska krav.
    Avdelning 1 innehåller dels verksamheter som samlar det gemensamma vetandet och värderandet som finns i dokument och dels individernas inre verksamheter i form av kunskaper och värderingar o d. Avdelning 2 gäller religion och kan ses som bihang till avdelning 1 eftersom religion handlar om inre verkligheter. Avdelningarna 1 och 2 bildar tillsammans verksamheter som gäller det som finns inne i huvudet på individerna och i det gemensamma huvudet som bildas av mänsklighetens samlade vetande, för det mesta vetande av döda personer som fömedlas av dokument.
    Avdelning 3 blir sedan en avdelning för de politiska verksamheterna, dvs det gemensamma styrandet av samhällena.
    Avdelning 6 blir en avdelning av verksamheter som är till kroppslig nytta och som styrs av dels individernas verksamheter i avdelning 1+2, dels av de gemensamma styrningarna i avdelning 3.
    Avdelningarna 7-9 blir avdelningar för verksamheter som är till psykisk nytta och som styrs av dels individernas verksamheter i avdelning 1+2, dels av de gemensamma styrningarna i avdelning 3.
    Avdelning 4 är en ny avdelning där verksamheterna går ut på att klargöra hur alla olika verksamheter påverkar varandra.
    Den väsentliga skillnaden mellan SW-systemet och DC-DK är alltså att det sorteras verksamheter i SW-systemet och dokument i DC-DK, samt att några verksamheter i DC-DK-avdelning 3 i SW-systemet flyttats till 6-9. Samt att avdelning 4 i SW-systemet fått sin nya innebörd. Omflyttningarna har gjorts så att de knappast stör dem som använder DC-DK-systemen.
    Om man bläddrar igenom redovisningen av avdelningarna 1-9 i det följande och underavdelningarna kan man finna det hela enkelt.

Så till Länkskafferiet.

    Sunet har vad man kan tro inga ambitioner att se sin Webbkatalog som hjälpmedel i samhällsplaneringen och det är väl bäst att de fortsätter med sitt upplägg. Mölndals bibliotek följer SAB-systemet i sin Länkkatalog och kan inte gärna ändra sin katalog. Sven Wimnells hemsida fyller tio år den 29 april 2008. Alla tio åren har Sunets och Mölndals kataloger funnits i samma upplägg, de är stabila över tiden och det är ett värde.
    När det gäller Länkskafferiet är det annorlunda:
    Skolutvecklingsverket anger att Länkskafferiet är IT för pedagoger. Det kan ställas krav om att Länkskafferiet skall vara bra för lärarna och eleverna, men skafferiet är inte lämpligt uppbyggt för skolan.
    Sven Wimnells klassifikationssystem är upplagt för att fylla de krav som kan ställas på ett informationssystem för skolan.
    Skolans problem har behandlats bl a i

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Upplysande i sammanhanget är bl a Sven Wimnell 080203: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

    En sammanställning om Länkskafferiet finns i Sven Wimnell: 021231 Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter .(http://wimnell.com/omr107b.html)
    Skoldatanätet tycks vara nedlagt i den form det hade 021231 och ersatt med en sida “IT för pedagoger. IT-resurser för undervisning”,
IT för pedagoger
    På den sidan finns “För elever Länkskafferiet I Länkskafferiet hittar dina elever kvalitetsgranskade länkar för skolarbete. Länkskafferiet riktar sig främst till elever mellan 10 och 15 år, men här finns länkar även för gymnasieelever.”
    Att Länkskafferiet främst riktar sig till dem mellan 10 och 15 år innebär inte att det ska vara sämre än nödvändigt. Det bör naturligtvis vara till för gymnasieelever och fylla kraven man kan ha på undervisningen i både grundskolan och gymnasiet. Det bör också vara till hjälp för lärarna.
    Länkskafferiet borde också vara till nytta för högskolorna och universiteten och för alla som slutat skolor och börjat förvärvsarbete och behöver kunskaper för att kunna delta i samhällsutvecklingen både vid valen och mellan valen till de demokratska församlingarna.
    Skolutvecklingsmyndigheten lär ha till uppgift att utveckla skolan och i det ingår att utveckla skolans informationssystem. Länkskafferiet bör uvecklas så att det blir som Sven Wimnells klassifikationssystem, det enda system som är anpassat efter samhällsplaneringens problem.
    Utbildningsfrågor är i stöpsleven. Högskoleverket har inget inflytande över lärarutbildningen, högskolorna bestämmer om lärarutbildning. Varken Högskoleverket eller Utbildningsdepartementet har någon förteckning över landets professurer/professorer. Utbildningsdepartemetet borde ha möjlighet ge direktiv till skolutvecklingsverket eller dess eventuella efterföljare, eftersom det varit tal om att lägga ned verket.
    Det finns inte tid eller utrymme att nu gå närmare in på hur det ska gå till att ändra/utveckla Länkskafferiet.
    I länkkatalogen omr102h.pdf borde finnas med professurer/professorer men det är inte med, det har inte gått att få tag på förteckningar. Försöken finns i

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnells systemtabell:

O....1 Psykologiska och filosofiska verksamheter
O....10 Samlade kunskaper och övergripande värderingar
O....101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv.
O....102 Biblioteksverksamheter.Databaser.Internetsökning
O....103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar
O....104 Övergripande filosofiska verksamheter om
       samband
O....105 Övergripande om forskning
O....106 Övergripande om ekonomiska verksamheter
O....107 Övergripande filosofier om utbildning o d.
O....108 Samhällskunskap. Samhällsguiden.
O....109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria.

O....11/19 Individernas inre verkligheter.
O....11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d.
O....12 Individens visioner, framtidsvisioner o d.
O....13 Individens känslor, värderingar od. Estetik.
O....14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d.
O....15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d.
O....16 Individens logik. Vetenskpsteori o d.
O....17 Individens moral och uppfattningar om moral.
O....18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst.
________________________________________________

O....2 Religiösa verksamheter o d
O....20 Övergripande religiösa verksamheter o d
O....21 Allmän religionsvetenskap
O....22/28 Kristna religioner
O....29 Icke kristna religioner o d
________________________________________________

O....3 Politikvetenskaper.Politiska verksamheter.
O....31 Statistik och demografi
O....32 Statsvetenskap
O....33 Nationalekonomi, internationell ekonomi
O....34 Lagar o förordningar, traktat, juridik

O....35 De demokratiskt valda församlingarnas
       verksamheter.
O....351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands)
O....352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och mots.)
O....353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands)
O....354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d)

O....36/39 Politiska krav och politiska planeringar:
O....36...om individernas kroppsliga förhållanden.
O....37...om utbildning o d.
O....38...om fysiska miljöer o ekonomiska verks.
O....39...om sociala miljöer, nöjen, sport o d
________________________________________________

O....4 Sambandsforskningsverksamheter.
O....40 Systemvetenskap
O....41-49. Samband o samordning mellan olika
       verksamheter.
________________________________________________

O....5 Naturforskning.Matematikverksamheter.
O....50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap
O....51 Matematik
O....52 Astronomi, rymdforskning
O....53 Fysik o d
O....54 Kemi o d
O....55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d
O....56 Paleontologi, arkeologi o d
O....57 Biologi,ekologi.Naturgeogr. Utv.lära, ärftlighet
O....58 Botanik.
O....59 Zoologi
________________________________________________

O....6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
O....60 Allmänt om teknologiska o ekonomiska
      verksamheter
O....61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d.
      Veterinärverks
O....62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d)
O....63 Biologisk produktion.Jordbruk,skogsbruk,
      jakt, fiske

O....64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning.
O....641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger.
O....643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell.
O....644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
O....645 Användning av inventarier o d.
O....646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648
      tvätt o d)

O....647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter
O....648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d.
O....649 Personvård: barn, hemsjukvård, allm.
      hushållsarbete.

O....65 Adm, distribution, kommunikation, organisation o d
O....651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning
O....6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning.
O....6525-6529 Militära verksamheter
O....653 Handelsverksamheter.
O....654 Telekommunikationsverksamheter.
O....655 Förlagsverksamheter o d.
O....656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d.
O....657 Penningverksamheter.Finans Försäkring.Skatter.
O....658 Allm.företagsekonomi, Arbetsförmedling och
      arbetsmarknad
O....659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od.

O....66/68 Tillverkning av varor
O....66 Tillverkning av kemivaror o d
O....67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d
O....68 Tillverkning av komplexvaror
O....69 Tillverkning/ byggande av byggnader och
       anläggningar
________________________________________________

O....7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer.
O....70 Allmänt om konst o kultur.

O....71 Övergripande planering av fysiska miljöer
O....72 Formgivning av byggnader o anläggningar,
       arkitektur
O....73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning
O....74 Konsthantverk,formgivn.bruksföremål.Inredning
O....75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafiskt, 77 Foto
O....78 Musik ( konserter o d 792)

O....79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer o verks.Sport
O....7911-7913 Seder och bruk .
O....7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm.
O....792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans.
O....793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek.
O....794 Spel. Skicklighets-och turspel Lotteri. Lotto. Tips

O....795 Sociala miljöer och sociala verksamheter.
O....7951 Sociologi. Socialvård. Kriminologi.
O....7952/7956 Sociala miljöer o verks. i fysiska miljöer
O....7957 Undervisning o d.
O....7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet
O....7959 Sociala miljöer o verks.i allmänna grupper o d

O....796/799 Sport, idrott o d.
________________________________________________

O....8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
O....80 Språk.Språkliga verksamh. 802/809 motsv. 82/89.
O....81 Litteraturvetenskap-historia. 812/819 motsv. 82/89.

O....82/89 Skönlitteratur på olika språk
O....82 Engelsk skönlitteratur o d.
O....83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitt.
O....84 Fransk skönlitteratur o d
O....85 Italiensk skönlitteratur o d
O....86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d
O....87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d
O....88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d
O....89 Skönlitt på orientaliska och övriga språk o d
________________________________________________

O....9 Saklitterärt.Allm.geografi, historia.Biogr.
O....90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen
O....91 Allm. geografi, reseskildr.913/919 motsv. 93/99.
O....92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d

O....93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia.
O....93 Allmänt om allm. historia. Världs- och
      forntidshistoria.
O....94 Medeltidens o nya tidens hist. i allmänhet och i
      Europa
O....95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien.
O....96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika.
O....97 Medeltidens o nya tidens hist i Nord- och
       Mellanamerika
O....98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika
O....99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden



Särskilda sidor med Sven Wimnells klassifikationssystem.


Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)


Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)


Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)


Den 20 juli 2000 inlagt som pdf-fil: En jämförelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. Innehåller också sammanställningar om samhällsplaneringens problem och verksamheter, arbetsställen och myndigheter mm enligt Sverige direkt fördelade på områden i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr102b.pdf)
Tryck här för att få fram pdf-filen

    
Från Internet 7 juni 1999. 2 st söksystem byggda på
bibliotekssystemet DC ( söksystemet BUBL LINK) och bibliotekssystemet DK (söksystemet NISS). En jämförelse och en jämförelse också med Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102a.html)
Tryck här för att komma till särskild sida med detta.


SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)


Sven Wimnell 991006: En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna även ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. ÖVERSIKT ÖVER MÖLNDALS STADSBIBLIOTEKS LÄNKKATALOG. (Inlagd 011231). Innehåller över 12 000 utvalda länkar. Med summariska sifferhänvisningar till Sven Wimnells systemtabell.
(Flyttad från 102 till särskild sida 102g)


Många länkar till Internet finns i en sammanställning om Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter som nås med följande länk (även på område 107 och 7957): (http://wimnell.com/omr107b.html)
Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter


Den 5 aug 2000 inlagt som pdf-fil: SAFARIs klassifikationssystem CERIF inlagt i områden enligt SW klassifikationssystem. http://wimnell.com/omr102c.pdf
020923: SAFARI skall läggas ned. Ersätts av http://www.forskning.se


Sven Wimnell 020528 pdf-fil : Svenska regeringens årsbok om EU 2001.
(http://wimnell.com/omr353d.pdf) En version där avsnitten huvudsakligen ordnats enligt SW klassifikationssystem.


SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem.
 (http://wimnell.com/omr106b.html)


En pdf-fil på 23 sidor med ett sammandrag om samhällsplaneringens problem har lagts in 001109.
Samhällsplaneringens problem (23 sidor) (http://wimnell.com/omr01a.pdf )


Den har 010601 ersatts av en pdf-fil med 51 sidor :
Samhällsplaneringens problem (51 sidor) (http://wimnell.com/omr01c.pdf )


En pdf-fil på 59 sidor inlagd 011218. Kompletterad 020218, nu 201 sidor (justerad 020307 och 020324 ):
Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr01d.pdf)


En pdf-fil på 72 sidor inlagd 011231:
Den mjuka infostrukturen. (http://wimnell.com/omr01e.pdf)


En pdf-fil på 44 sidor inlagd 020125:
Demokrati. Samhällsplanering. Skolan. Infostrukturen. (http://wimnell.com/omr01f.pdf)


En pdf-fil på 35 sidor inlagd 020202 (justerad 020307 och omr63+omr656:020324) :
Samhällsplaneringens problem. Verksamheter som formar framtiden. (http://wimnell.com/omr01g.pdf)


En pdf-fil på 112 sidor inlagd 020606:
Sven Wimnell 020606: Den mjuka infostrukturen. (http://wimnell.com/omr01h.pdf)


En pdf-fil inlagd 020923, kompletterad 021005 och 021022:
Sven Wimnell 020920, kompletterad 021005 och 02102: Samhällsplaneringens problem, IT-kommisionen och den mjuka infostrukturen (71 sidor). (http://wimnell.com/omr01i.pdf)


Se vidare område 40.

Om metataggar.

020517:
Sven Wimnell. Om metataggar. (http://wimnell.com/omr102f.pdf) 000810 inlagt en PDF-fil om sökning på Internet och om hur man kan förse dokumenten på Internet med metadata enligt Dublin Core så att det blir lättare att hitta dem med sökmaskinerna. Reviderad 020428 och med några kompletteringar om XML, RDF od. Kompletterad 020517 med Statskontorets vägledning om XML och metadata.

Men mycket kan ha hänt sedan dess.

Något från IT-kommissionen.

IT-kommissionen nedlagd.

010415:
Från IT-kommissionens skrivelse till Regeringen 2001-03-20. (Se 654):
" Hitta rätt i kulturarvet
     Inom kultursektorn har arbete pågått under lång tid med att systematisera och digitalisera information bl.a. hos museer, bibliotek och arkiv. På biblioteksområdet finns LIBRIS som den gemensamma ”generalkatalogen”, tillsammans med folkbibliotekens system BURK och alla större bibliotek har egna biblioteksadministrativa system med digitala kataloger och funktioner bl.a. för hantering av interurbanlån och extern sökning, bl.a. via Internet. Museerna har på motsvarande sätt arbetat fram system och principer för föremålsbeskrivning utifrån internationella samverkansprojekt och de olika museernas hittillsvarande erfarenheter av datoriserade kataloger mm. Syftet har här bl.a. varit att göra samlingarna tillgängliga för forskare både i Sverige och utomlands, samt i ökande grad även för en bredare intresserad allmänhet. På arkivområdet har digitaliseringen inte kunnat täcka mer än en bråkdel av materialet. Den hittills mest utnyttjade tekniken har varit mikrografi, på senare år kombinerad med förmedling av material på CD. Ett grundelement i dagens system är den Nationella Arkivdatabasen, NAD som förvaltas av Riksarkivet.
     Länge har det varit en ambition att kunna samutnyttja och samsöka i de olika och delvis överlappande informationsmängder som finns i museer, bibliotek och arkiv, t ex efter uppgifter och material som berör en person, en plats eller andra företeelser. Där har en viktig diskussion gällt en organisatorisk samordning, kanske också sammanslagning, av de tre typerna av institutioner. En annan har gällt digitaliseringen av information och vilka behov och krav som olika samsökningstjänster kan och bör tillgodose.
     Utvecklingen i Norden och i vissa andra EU-länder, bl.a. Storbritannien, har den senaste tiden gått emot ett ökat integrationstänkande. Det kan väntas öka förutsättningarna för ett mer fruktbart internationellt samarbete kring principer och standards för även digitalisering av information. ”Digitalisering av kulturarvet” är också ett allt mer centralt ämne i EU:s satsningar på innehåll och tjänsteutveckling. I sammanhanget kommer bevarandefrågorna behöva lyftas fram - digital lagringsteknik är en del av lösningen men samtidigt kanske en del av ett framtida problem.
     Ett genomgripande arbete har utförts, med bas i Sydsverige, för att pröva samutnyttjande av information i praktiken mellan de tre institutionstyperna och skapa förutsättningar för samsökning (bl.a. informationsstrukturering, terminologi och kvalitetsgranskning).
     Förutsättningar finns därför för en förnyad satsning på ökad tillgänglighet till central information om kulturarvet.
IT-kommissionens rekommendation
     Kulturrådet, i samverkan med Riksarkivet och Kungliga Biblioteket, eller en särskild utredning bör ges i uppdrag att utarbeta en strategi för fortsatt digitalisering av information i arkiv, bibliotek och museer i sådan form att samsökning och ökad samverkan underlättas. Strategin kan bygga på befintliga planer hos resp institutioner, och omfatta uppgifter som kan uppfattas som okomplicerade att digitalisera. Att göra kulturinstitutionernas redan digitaliserade material tillgängligt på Internet i en enhetlig form bör prioriteras i ett första skede. Parallellt med denna del av strategiarbetet bör mer forskningsinriktade insatser göras för att se hur ett integrerat informationsmaterial bäst bör väljas ut, struktureras och bearbetas för att ge användarna internt inom institutionerna, nationellt och internationellt bästa utbyte av de framtida tjänsterna. "

Från omr102 har tagits bort sökmotorer, ämneskataloger o d som fanns på Internet 1999. Det borttagna finns i:
Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Länkar till Internet:



Myndigheter mm enligt sverige.se på Internet 050116.


(Sedan dess har några på sverige.se avgått och några andra tillkommit). Här utan Internetadresser:

Sverige direkt (numera sverige.se)

Utredningen om SverigeDirekt

Kungliga biblioteket, KB

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek SPPB

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB

Institutet för byggdokumentation

Svensk Biblioteksförening

Arbetarrörelsens arkiv o bibliotek ARAB (Äv101)

Fråga biblioteket!

Kulturnät Sverige (även 70)

Skoldatanätet (även 108 och 7957)

SUNET

Sweden.se

Svensk Biblioteksförening

Svenska Miljönätet


Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602:

I 102 ingår bibliotek.

Statens kulturråd

Box 7843, 103 98 Stockholm
Tfn: 08-679 72 60
Fax: 08-611 13 49

Ansvarar för officiell statistik på områdena
Kultur och fritid:
Bibliotek
Kulturmiljövård
Muséer
Samhällets kulturutgifter
Studieförbund

Kultur och fritid

Publicering av statistik sker bl.a. på: Statens kulturråds webbplats

Bibliotek

 Skolbiblioteksstatistik
 Forskningsbiblioteksstatistik
 Folkbiblioteksstatistik

 Ansvarig myndighet är Statens kulturråd

Läs även SCB:s tidskrift Välfärd.

Kortadress : www.scb.se/KU

Mölndals länkkatalog:

BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN

Bibliografi Till 101

Bibliotek

-- Folkbibliotek

-- Biblioteksorganisationer

-- Bokbestånd

-- Referensarbete

-- Bibliotek och IT

Arkiv Till 101

Bokförlag, bokhandel Till 655

Bokväsen Till 76

Skrift Till 76

Aa Bibliografiska databaser Till 101

Ab Bibliotek

Ac Arkiv Till 101

Ad Bokförlag, bokhandel Till 655

Se också omåde 654

Länkskafferiet:

Slå upp

delar om

(Arkiv och) bibliotek

Länkskafferiet

Se också omåde 654

SUNET:

REFERENSER

Bibliotek

Databaser

Biblioteksvetenskap

Litteratur

Skolbibliotek

Universitets- och högskolebibliotek

Internet i Sverige:

Webbkatalogen

Domännamnsregistret

ISOC-SE

II-stiftelsen

Netnod

Internet i världen:

NORDUnet

ISOC

IETF

W3C

Övrig webbinformation: (Sökmotorer):

Yahoo, Webcrawler, AltaVista, Google, Alltheweb, Sesam

Se också omåde 654

Bibliotek. Förteckning över bibliotek i Sverige :

ab katalogsök - En funktion för samtida sökning i flera olika bibliotekskataloger i Stockholms län.

Alingsås biblioteks studerandesida - Startsida för dig som söker studerar eller söker information. Adresser till referens- och uppslagsverk, ämnesportaler, praktiska sidor samt även en del av lokalt intresse.

Alvesta Bibliotek - Folk- och gymnasiebibliotek. Webkatalog, bokbuss, skolbibliotekscentral. Filialer i Moheda, Vislanda, Grimslöv och Lönashult.

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek - Ett centrum för information och forskning om arbetarrörelsen och dess historia. ARAB förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet, med en egen tidskrift, ett forskningsråd, seminarier och publikationer.

Arbetarrörelsens minnesbibliotek - Vi är en ideéllt arbetande förening som har tagit till uppgift att samla skrifter och litteratur om arbetare och arbetarrörelsen i Göteborgsområdet.

Barnens bibliotek - Boktips, boktips på teckenspråk. Länkar till författare och barnboksfigurer. Faktalänkar. Tävlingar. För barn upp till ca 14 år.

Barnens Polarbibliotek - Barnens Polarbibliotek med webbtidningen Flingan.

Biblioteken i Botkyrka - Information om Botkyrkas bibliotek. Här kan du även söka i bibliotekets katalog och databaser.

Biblioteken i Huddinge - Beskrivning av verksamheten på folkbiblioteken i Huddinge. Bibliotekskatalogen med möjlighet att låna om böcker själv, reservera böcker och boka internetdator på biblioteket m.m. Även information om Konsument Huddinge.

Biblioteken i Höganäs kommun - Biblioteken i Höganäs kommun, Viken, Jonstorp och Nyhamnsläge.

Biblioteken på gotland - Stads- och högskolebibliotek på Gotland -

Bibliotekskataloger på Internet - Uppsala universitetsbiblioteks guide till bibliotekskataloger på Internet. Allmänna förteckningar, ordsökningsformulär, samt ett urval av viktiga kataloger. Korta beskrivningar, login-instruktioner, söktips.

Bollebygds bibliotek - Om bibliotek och kultur i Bollebygd igår, idag och imorgon.

Bollnäs bibliotek - Huvudbiblioteket i Bollnäs, Arbrå filialbibliotek och Kilafors filialbibliotek.

Dag Hammarskjöldbiblioteket - Depåbibliotek för FN-material. Här finns litteratur i ämnena freds-och säkerhetsfrågor, globala ekonomiska och sociala frågor samt mänskliga rättigheterfrågor.

Danderyds bibliotek - Folkbibliotekens i Danderyds kommun virtuella bibliotek med bibliotekskatalog, öppettider, program och utställningar, barnverksamhet, nya böcker, tidningar och tidskrifter m.m.

Eskilstuna stads- och länsbibliotek

Falu Stadsbibliotek - Falu stadsbiblioteks virtuella bibliotek.

Folkbiblioteken i Lund

Goethe-Institut Stockholm, Informationscentrum (Bibliotek) - Det tyska kulturinstitutets bibliotek ger svar på frågor om Tyskland. Tyngdpunkten ligger på ny tysk litteratur, nutidshistoria och tysk konst och kultur.

Göteborgs stadsbibliotek - Stadsbibliotekets internetinformation.

Haninge bibliotek - Presentationer av nya böcker och aktuella länkar. Bibliotekets katalog samt Huvudbibliotekets och filialernas adresser, telefonnummer och öppettider. Bibliotekets olika tjänster.

Järfälla folkbibliotek

Karlstads stadsbibliotek

Kristianstad Stadsbibliotek

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Bibliotek - Ett specialbibliotek och arkiv för agrar- och skoghistorisk litteratur.

Kungliga biblioteket - Sveriges nationalbibliotek

Kurdiska Biblioteket - En religiöst och politiskt obunden institution med uppgift att värna om yttrandefriheten samt att samla, bevara, tillhandahålla och sprida kurdisk litteratur.

LIBRIS webbplats - LIBRary Information System är ett bibliotekssystem med funktioner för sökning, katalogisering och fjärrlån (lån mellan bibliotek). Avdelningen för LIBRIS vid Kungl. biblioteket ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av systemet.

Lidingö stadsbibliotek

Linghems bibliotek - Bibliotek på entreprenad.

Linköpings stadsbibliotek

Lunds universitets bibliotek

Länsbibliotek Sydost

Länsbibliotek Uppsala - Regionala biblioteksfrågor - mediaförsörjning, rådgivning, utveckling, och utbildning till folkbiblioteken i Uppsala län.

Länsbibliotek Västmanland - Vår övergripande uppgift är att samordna, stödja och utveckla biblioteksverksamheten i länet. Kalendarium, en av länsbibliotekens viktigaste uppgifter är att anordna kurser, konferenser och studiedagar.

Länsbiblioteket i Västerbotten - En administrativ enhet under Länsutvecklingsenheten i Västerbottens läns landsting.

Länsbiblioteket i Örebro län - Har som uppgift att ge stöd till biblioteken i länets 12 kommuner. Detta stöd består av rådgivning, fortbildning information, utvecklingsinsatser, och kompletterande medieförsörjning.

Marks kommuns bibliotek

Miljöbiblioteket i Lund - Biblioteket samt en samling miljörelaterade länkar.

Mångkulturellt centrum - Mångkulturellt centrum, Fittja gård, är ett forum för forskning, kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring migration och social och kulturell mångfald. -

Mölndals stadsbibliotek - Portal för Mölndals stadsbibliotek.

Mörbylånga kommunbibliotek - Har förutom en omfattande ölandssamling mycket foto-, konst-, musiklitteratur och cd-skivor. I Mörbylånga och Färjestaden finns det också tillgång till musikrum med cd-skivor, noter och musiklitteratur.

Norrköpings Stadsbibliotek

Nybro bibliotek - Förutom stadsbiblioteket finns en uppsökande verksamhet där bibliotekets resurser förs ut till skolorna och till de boende utanför centralorten med hjälp av bokbussens regelbundna turer.

Patent- och registreringsverkets bibliotek - I Bibliotekets samlingar hittar du litteratur och informationstjänster för studier och forskning inom alla ämnesområden med anknytning till PRVs verksamhet.

Polishögskolans bibliotek - En nationell resurs för vetenskaplig informationsförsörjning och kunskapsförmedling inom polisväsendets verksamhetsområden.

Regionbibliotek Stockholm - Består av länsbibliotek för Stockholms län, och lånecentral för mellansverige.

Regionbibliotek Västra Götaland

Ronneby Bibliotek - Bibliotekskatalog, biblioteksguide, informationssökning, boktips.

Sambiblioteket i Härnösand - Är det gemensamma biblioteket för Härnösands kommun, Mittuniversitetet i Härnösand och Länsbiblioteket Västernorrland.

Samisk bibliotekskonsulent - Information om litteratur på samiska och om samer samt information om Samisk depåbibliotek.

Sigtuna kommuns bibliotek

Sollentuna bibliotek

Statens musikbibliotek - Sveriges enda offentliga specialbibliotek för musik, gr. 1771 som Musikaliska akademiens bibliotek. Stora forskningssamlingar, utlån av moderna noter och musikböcker.

Stockholms stadsbibliotek - Huvudbibliotek, läsesalong, stadsdelsbibliotek, bibliotek på sjukhus och servicehus.

Svenska Akademiens Nobelbibliotek - Svenska Akademiens Nobelbibliotek är ett specialbibliotek med skönlitteratur och litteraturvetenskap som huvudinriktning. Biblioteket förmedlar fjärrlån, företrädes vis till forskare via LIBRIS fjärrlånemodul.

Sveriges lantbruksuniversitet, Biblioteken - Sveriges lantbruksuniversitet, biblioteken. Allmän information om biblioteken samt ett www användargränssnitt mot databasen LUKAS

Säffle bibliotek - Sedvanlig folkbiblioteksverksamhet med utlåning av böcker, tidskrifter, tal- och kassettböcker, video och CD-rom, samt social biblioteksverksamhet - sk "Boken kommer".

Södertälje stadsbibliotek

T&T Virtual Library - Virtuellt bibliotek för gamla handskrifter och manuskrift digitaliserade med Touch and Turns teknik. Bibliotekstjänsten har utvecklats i samarbete med institutioner, museer och bibliotekt från hela Europa.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket - Statlig myndighet och nationell lånecentral för talböcker, punktskriftsböcker och e-textböcker till läshandikappade.

Talbokslåntagaren lånar talböcker på sitt lokala bibliotek.

Tingsryds bibliotek

Tjörns kommunbibliotek - På biblioteket kan du låna böcker, tidskrifter, filmer, CD, kurser, ljudböcker, läsa dagstidningar, släktforska, kopiera, prova på multimedia och Internet, se på utställningar eller bara träffa folk.

Trollhättans Stadsbibliotek

TT-Magasinet - Visar vilka utländska tidningar och tidskrifter som kan läsas på biblioteken i mellersta Sverige.

Tyresö Bibliotek - Hemsida med information om huvudbiblioteket och filialen i Trollbäcken. Utbud av service, öppethållande, adress och katalog on-line.

Uppsala stadsbibliotek - I Uppsala kommun finns sammanlagt 18 små och stora bibliotek. Här finns information om öppettider, vad som händer på biblioteken och länkar till bibliotekskatalogen och andra e-tjänster.

Uppvidinge bibliotek - Folk- och gymnasiebibliotek. Filialer i Åseda, Lenhovda, Alstermo, Älghult och Nottebäck. Webbkatalog, Bok- och länktips, databaser, bibliotekens öppettider.

Varbergs bibliotek

Vitterhetsakademiens bibliotek - Ett offentligt vetenskapligt specialbibliotek. Bibliotekets huvudsakliga ämnesområden är: arkeologi, medeltidens konst- och byggnadshistoria, numismatik samt kulturmiljövård.

Vägverkets bibliotek - Litteratur om vägbyggnad, transporter, trafiksäkerhet och miljö.

Vänersborgs bibliotek

Västerviks kommunbibliotek - Här finns också Visbiblioteket, som är ett specialbibliotek för den svenska visan, samt Kunskapskällans Forskningsbibliotek, med många unika volymer från 1600-, 1700- och 1800-talen

Västerås stadsbibliotek - Sök i vår katalog, länklista, information om biblioteket.



Förteckning över Universitets- och högskolebibliotek i Sverige.

Anna Lindh-biblioteket - Ett vetenskapligt bibliotek för försvar, utrikes- och säkerhetspolitik, ersätter Försvarshögskolans och Utrikespolitiska institutets tidigare bibliotek.

Biblioteket på Handelshögskolan i Stockholm - Svenskt ansvarsbibliotek inom ekonomiområdet.

Biblioteket på Lärarhögskolan i Stockholm    

Biblioteket vid Högskolan i Kalmar

Chalmers tekniska högskolas bibliotek - Information om tjänster och resurser vid Chalmers bibliotek.

Göteborgs universitetsbibliotek

Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet - Presentation av skolans utbildningar och om forsknings- och utvecklingsprojekt. Här återfinns aktuell information om fristående kurser och om vår omfattande föreställnings- och konsertverksamhet.

Högskolans i Borås bibliotek - Huvudämnena är biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi, data, teknik, pedagogik och textil konfektion. Bibliotekskatalogen är tillgänglig på Internet.

 Högskolebiblioteket Blekinge Tekniska Högskola - Biblioteket består av två enheter. Biblioteket Gräsvik i Karlskrona vars huvudämnen är humaniora, fysisk planering och telekommunikation samt Infocenter i Ronneby vars huvudämnen är datalogi och ekonomi.

Högskolebiblioteket i Gävle

Högskolebiblioteket i Jönköping

Högskolebiblioteket i Skövde - Med information om verksamheten vid biblioteket och länkar till platser av särskilt intresse. 

Högskolebiblioteket Mälardalens högskola

Idrottshögskolans bibliotek - Världens äldsta bibliotek av sitt slag med bl.a. en unik samling idrottshistorisk litteratur. På bibliotekets hemsida får Du information om bibliotekets samling och tjänster m.m.

Karlstads Universitetsbibliotek Karolinska Institutet. Universitetsbiblioteket - Expertbibliotek för medicin.

Konstfacks bibliotek - Biblioteket samlingar omfattar i första hand litteratur inom ämnesområdena konst, design och konsthantverk. Hemsidan innehåller information om biblioteket och dess samlingar, bland annat kan man söka i bibliotekets katalog.

KTHB - Kungliga Tekniska Högskolans Bibliotek.

KTHB, Studsvikbiblioteket - Energi, energirelaterad miljöteknik. Rapportlitteratur.

Linköpings Universitetsbibliotek - Bibliotekets katalog, kvartersbiblioteken, länksamlingar. Våra samlingar riktar sig till forskare och studenter men allmänheten är också välkommen. 

Luleå universitetsbibliotek

Malmö Högskola Bibliotek och IT - Ansvarar för högskolans informationsförsörjning, IT-service och telefoni.

Matematikbiblioteket KTH - Samling av böcker, videos, tidskrifter mm inom matematik och vissa titlar i angränsande områden. Lån eller fjärrlån. Svårighetsgrad anges med färgkoder. Områdesindelat. Från populärnivå upp till inledningen av doktorandnivån.

Stockholms universitetsbibliotek - Ansvarsbibliotek för juridik i Sverige.

Studentbiblioteket i Örnsköldsvik - Ett samarbete mellan Mitthögskolan och Umeå universitet i Örnsköldsvik.

Södertörns högskolebibliotek

Universitetsbiblioteket, Lunds universitet

Uppsala universitetsbibliotek

Örebro universitetsbibliotek - Biblioteket har omkring 800 läsplatser, femtusen hyllmeter vetenskaplig litteratur, tidskrifter, databaser och offentligt material från EU.


Databaser. Databaser som är tillgängliga för allmänheten:

Internetregister

Allt om revision - Här kan du få information om det mesta som rör revisorsyrket, allt från utbildningskrav till inblick i revisionsyrkets vardag samt praktiska råd och information till dig som är nybliven revisorsassistent.

Artikelarkivet.se - En sida med förhoppning om att kunna samla alla välskrivna artiklarna på en och samma plats. Det finns ett antal kategorier och underkategorier för er att välja och vraka mellan.

Bizbook - Sveriges enda totala företagsguide med ca 1.600.000 beslutsfattare, fördelade på 980.000 företag. Hitta beslutsfattare eller det företag du söker. Företags- och adressuppgifter. Hämta detaljerad information om företag och beslutsfattare som abonnent.

Databas över certifierade företag - Sveriges mest kompletta och regelbundet uppdaterade databas över företag med ett eller flera erhållna ledningssystem.

Detta Händer - Kulturnät Sveriges evenemangskalender. Den ägs och drivs av Föreningen för Kulturnät Sverige i samarbete med turist-, fritids- och kulturorganisationer i hela landet.

Föreningen Släktdata - Information om släktforskning i Sverige. Föreningen Släktdatas registerarkiv för nedladdning och sökning.

Grammotex - När skivbutiken söker efter en CD eller kassett används vår databas. För att söka information, beställa artiklar och förmedla statistik över försäljning.

Gula Sidorna - Sveriges största sökmotor för dig som vet vad du behöver hjälp med, men inte vilket företag eller vilken organisation som kan hjälpa dig. Landets alla Gula Sidorna kataloger från Telia på ett och samma ställe.

Gynop-registret - Användarsida för Gynop-registret, kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi

infoligo.com - Söktjänst för Sveriges största tidningar och artikelkällor

Informationssökning - Informationsadministration, informationssökning i databaser via Internet.

InfoTorg - Sveriges största onlinetjänst. Vi erbjuder ett stort utbud av information från officiella och välrenommerade källor om alla företag, personer, fordon och fastigheter i Sverige samt den mest kompletta tjänsten för juridisk information.

internetmedicin.se - Ett verktyg för läkare inom den svenska sjukvården. Kontinuerlig uppdatering. En gedigen bank av aktuella behandlingsöversikter skrivna av svenska experter, kontrollerade av ett vetenskapligt råd. Kostnadsfritt. Utan lösenord.

Korsordslösningar - Databas med sökmöjligheter lämpade för korsordslösare och eller konstruktörer.

Kulturarv Östergötland - Hemsida för länets samlade kulturarvsmaterial. Ett nätverk för såväl större institutioner som mindre föreningar och privatpersoner med intresse för östgötsk kulturhistoria. Målgruppen omfattar såväl fritids- som yrkesforskare, skolan och allmänheten.

Lagrummet - Den offentliga förvaltningens gemensamma webbplats för svensk rättsinformation.

LärarResursen - Ett hjälpmedel för lärare att dela med sig av sina idéer och sitt material till andra lärare. Ämnesvisa kategorier. Bygger på e-post som skickas till resursen och som sedan läggs ut på internet i html-form.

Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog - Över 20.000 utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket.

Nyregistrering.se - Databas med alla nyregistrerade företag i Sverige efter verksamhetsområde.

omvandla.nu - På denna sida kan du omvandla mått, översätta språk och mycket mer. Alla länkar fyller någon typ av praktisk funktion.

Referensbiblioteket - Ett virtuellt referensbibliotek för folkbibliotek och gymnasiebibliotek med länkar till informativa, kvalitetsgranskade webbsidor. Utvecklad av lånecentralerna i Malmö, Stockholm och Umeå.

Riktnummer.nu - Sökbart register över riktnummer och landsnummer.

Safir - Guide till Internet-resurser inom alla ämnen, gjord av Universitetsbiblioteket i Lund. De kvalitetsbedömda resurserna är särskilt intressanta för studenter och forskare. I Safir hittar man också en guide till sökning på Internet.

Scandinavian Working Papers in Business Administration - Forskningsrapporter i företagsekonomi från nordiska universitetsinstitutioner och forskningsinstitut. Sök efter författare, nyckelord, ämne och ord i titeln eller sammanfattningen. Länkar till fulltextversioner av rapporterna.

Scandinavian Working Papers in Economics - Forskningsrapporter i nationalekonomi från nordiska universitetsinstitutioner och forskningsinstitut. Sök efter författare, nyckelord, ämne och ord i titeln eller sammanfattningen. Länkar till fulltextversioner av rapporterna.

Statistiska centralbyrån - SCB:s arbetuppgift är officiell, objektiv, aktuell, och tillförlitlig statistik som underlag för beslut i samhällsdebatt och i forskning.

Sweden Open Line - Marknadsför de Svenska Kommunerna och då framför allt deras näringsliv och turism. Här kan Du finna 288 kommuner och successivt kommer alla företag att läggas in i ett väl strukturerat och lättsökt branschregister.

Svensk Lokalhistorisk Databas - Ett kulturarvsprojekt med syfte att digitalisera de svenska kommunal- och sockenstämmoprotokollen samt göra dessa tillgängliga via Internet.

Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst SSD - SSD arkiverar och förmedlar databaser för forskningsändamål. Datatjänsten är knuten till Göteborgs universitet.

Svenska fartkameror - Här hittar du lite allmän information om svenska fartkameror och dessutom ett gratis alternativ till Mios egen kameradatabas för dig som kör MioMapV3.

Svenska Psykoterapeutregistret - Leg psykologer och psykoterapeuter i hela landet. Psykoterapiinformation, frågelåda.

SverigeKatalogen - Katalog med länkar till svenska samhällsfunktioner som kommuner, myndigheter och organisationer.

Sveriges Nationalatlas - SNA - Vägen till ökad kunskap om Sverige. Ett geografiskt perspektiv på Sverige där kartan samverkar med text och andra illustrationer.

The Sawmill Database - En databas med svenska och utländska sågverk. Produktionsstatistik, adresser, kartor mm.

TT-Magasinet - Visar vilka utländska tidningar och tidskrifter som kan läsas på biblioteken i mellersta Sverige.

Samhällsguiden.

20.3 Bibliotek

Myndigheter under departementen i maj 2008.

Utbildningsdepartementet

Kungliga bibliotekets webbplats

Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. Huvuduppgiften är att samla och tillhandahålla allt som trycks och ges ut i Sverige. KB har också forskningslitteratur på främmande språk inom främst humanistiska vetenskaper.

Kulturdepartementet

Talboks- och punktskriftsbibliotekets webbplats

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) ska i samverkan med andra bibliotek i landet arbeta för att synskadade och andra handikappade får tillgång till litteratur. TPB har ett specifikt uppdrag att framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, inom sitt verksamhetsområde lämna information och råd till folkbibliotek och andra. TPB ska också tillhandahålla punktskriftsböcker för försäljning samt ha en central utskrivningstjänst för dövblinda på punktskrift.

Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
©2000,2001,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008 Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
080604 Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr102.html