62 Ingenjörsverksamheter, konstruktion o d.620 Allmänt. 621 Ingenjörsverksamheter: maskinbyggnad, kärnteknik, elektroteknik, mekanisk teknologi. 6211 Kärnteknik, kärnenergi, atomkraft, allmänt om värmekraftmaskiner, ånga, ångkraft. 6212 Hydraulisk energi, vattenkraft. 6213El- och telekonstruktion o d, elektronik. 6214 Värmekraftmaskiner, förbränningsmotorer od. 6215 Pneumatisk energi, kylteknik, värmepumpar od. 6216 Maskiner o d för lagring o transport av gaser o vätskor. 6217 / 6219 Plastisk bearbetning, maskinelement, verktyg, verktygsmaskiner. 6217 Plastisk bearbetning, smidning, gjutteknik, valsning, dragning, värmebehandling, ytbehandling, sammanfogning, lödning, limning. 6218 Transmissioner, växlar, kuggar, lyftdon, hissar, transportdon, fästelement, smörjning. 6219 Verktyg, vektygsmaskiner, bearbetningsmetoder. 622 Gruvkonstruktioner o d. 623 Militärkonstruktioner . 624 Konstruktion av byggnader o d. 625 Konstruktion av trafikleder till lands. Järnvägar, gator, vägar o d.626 Vattenbyggnad i allmänhet, kanaler, anläggn. för jordbruk, fiske. 627 Anläggningar i hamnar, vattendrag och öppet hav, dammar. 628 Hygienkonstruktioner, vatten och avlopp, belysning o d. 629 Transportmedelskonstruktion o d. (SAB P delar om konstruktion . DC, DK 62, delar om konstruktion. Delar om tillverkning till 66/69)
Om världshistorien och svenska historien finns i: Sven Wimnell 080201+ 5 april 2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf) De första femtio åren av FNs historia finns i: FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)
Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i: Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf) Här finns bl a statistik för område 658 samlat under en rubrik för området.
Länkar till mänskliga rättigheter finns i : Sven Wimnell 9 jan 2012: http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/ http://wimnell.com/omr91b.pdf En beskrivning av klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter finns i: Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf) En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf Läget i början av 2014, hushållsbudgetar, boende, hushållsinkomster, välfärdsfördelning, skatter, utbildning, bibliotekssystem mm finns i: Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf Länkar till särskilda utredningar som hör till området här finns bland de förtecknade länkarna i det följande under rubriken: Andra områden än 40 och 36-39. På Sven Wimnells hemsida på Internet, http://wimnell.com, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio huvudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v. Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna. På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsområdena och hur de beror av varandra. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena. Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 områdena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar. I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighetstid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskrivningar. Härefter länkar till några bilagor efter den 19 oktober 2003: länkar betecknade område 40. länkar betecknade område 36-39, länkar betecknade andra områden än 40 och 36-39. Därefter beskrivningar daterade efter 2013 och beskrivningar daterade 2013 och tidigare: Om klassifikationssystem m m, område 40 : Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf) En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.
Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html) Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)
Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf) Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf) Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf) Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning.http://wimnell.com/omr40zh.pdf Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen. Om politik m m. Område 36-39: Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem: Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf) Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf) Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf) Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf) Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf) Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)
Sven Wimnell 081108:
Politik hösten 2008.
Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008. http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna, s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm. http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik. http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning. Om politik för en ny partiledare. http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på ny politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs. http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom. http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf Sven Wimnell 26 maj 2011: Något om socialdemokrater och politik april-maj 2011. http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf Sven Wimnell 10 januari 2012: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio huvudområden. http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf Sven Wimnell 10 februari 2012: Alliansregeringens verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering. http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och socialdemokraternas möjligheter att vinna valet 2014. http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf Sven Wimnell 29 oktober 2012. Förslag: TV-avgiften avskaffas för privathushåll och ersätts med en kollektivavgift betald av riksdagen. http://wimnell.com/omr36-39zr.pdf Sven Wimnell 1 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett klassifikationssystem för verksamheter som förändrar världen. http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 1-5. 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. 2. Religiösa verksamheter. 3. Politiska vetenskaper. Politiska verksamheter. 4. Sambansforskningsverksamheter 5. Naturforskning. Matematikverksamheter. http://wimnell.com/omr36-39zt.pdf Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i område 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. http://wimnell.com/omr36-39zu.pdf Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 7-9. Kulturella verksamheter http://wimnell.com/omr36-39zv.pdf Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem i världen sommaren 2012 - mars 2013. http://wimnell.com/omr36-39zx.pdf Sven Wimnell 30 mars 2013: Om uppgifter för en socialdemokratisk skuggregering. Kommentarer till fem sammanställningar omr36-39zs-zx http://wimnell.com/omr36-39zy.pdf Sven Wimnell 20 maj 2013: Politik våren 2013. En fortsättning på tidigare sammanställningar om samhällsplaneringens problem den 1, 20 och 30 mars 2013. http://wimnell.com/omr36-39zz.pdf Sven Wimnell 1+17 juni 2013: Samhällsplaneringens problem. Om planering av politik för ministrar. Socialdemokraternas hemsida 1 juni 2013. http://wimnell.com/omr36-39zzas.pdf Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 1-3. http://wimnell.com/omr36-39zzb.pdf Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 4 http://wimnell.com/omr36-39zzc.pdf Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Första delen med de första 12 områdena. http://wimnell.com/omr36-39zzd1.pdf Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Andra delen med de sista 10 områdena. http://wimnell.com/omr36-39zzd2.pdf Sven Wimnell 24 december 2013: Socialdemokraternas politik. Krav om bättre politik och bättre information om politik. Krav om bättre samhällsinformation och bättre skolundervisning. http://wimnell.com/omr36-39zze.pdf Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf Sven Wimnell 15 mars 2014: Samhällsplaneringens problem. Förslag till förstasida med 22 politikområden på socialdemokraternas hemsida och kommentarer om de 22 områdena. http://wimnell.com/omr36-39zzg.pdf Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf Sven Wimnell 3 april 2014: Hushållsverksamheter, hushållsbudgetar, inkomster och boende, skatteproblem m m. Och sedan: Statistisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden, med många länkar. http://wimnell.com/omr36-39zzi.pdf Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf Andra områden än 40 och 36-39: Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf) Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305. Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf) Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar. http://wimnell.com/omr103a.pdf SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr106b.html)
Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1 Delar på område 34 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 34 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr34b.htmlSven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf Delar på område 353 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 353 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr353h.html Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen.(http://wimnell.com/omr353i.pdf) Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen fördelade på områden i SW-klassifikationssystem.(http://wimnell.com/omr353j.html) Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf)
Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html
040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor
(http://wimnell.com/omr658b.pdf) Delar på område 66-68 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 66-68 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr66-68b.html Resursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30. http://wimnell.com/omr69b.pdf
Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html
Fysisk planering i det digitala samhället TELDOK Rapport 148 av Gösta Blücher, Daniel Niklasson, Jan-Evert Nilsson och Anders Törnqvist. (Avskrift i liggande format av Sven Wimnell 030404. Avstavning o d justerat 041227) (http://wimnell.com/omr71c.pdf) Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf) Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)
Sven Wimnell 071222:
Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering.
(http://wimnell.com/omr71f.pdf) http://wimnell.com/omr71h.pdf Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs om järnvägen i Strängnäs. http://wimnell.com/omr71i.pdf Sven Wimnell 8 juni 2011: Område 71 Övergripande formgivning av fysiska miljöer o d. Stadsplanering, glesbygdsplanering. Artiklar, beskrivningar o d före 2009. http://wimnell.com/omr71j.html Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter. Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m. http://wimnell.com/omr71k.pdf Sven Wimnell 16 juni 2011: Fysisk planering i Sverige. (Område 71) http://wimnell.com/omr71l.pdf Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till Plan- och byggnadsnämnden i Strängnäs kommun angående järnvägen i Strängnäs. http://wimnell.com/omr71m.pdf Sven Wimnell 050424: Om hörsel och om att tala så det hörs. (http://wimnell.com/omr7914b.pdf)
Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html Delar på område 7957 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7957 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7957c.html Delar på område 796-799 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 796-799 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr796-799b.html En pdf-fil med några författare och titlar från litteraturhistorien. (wimnell.com/omr82-89b.pdf) Länk till särskild sida med Världsarvslistan. http://wimnell.com/omr91b.pdf Delar på område 91 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 91 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr91c.html FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html) Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)
Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare, |
|
IT-kommissionen nedlagd.
020517: “Tekniken har varit ett av 1900-talets mest synliga förändringsområden. Bilar, tåg, flygplan, telefoner, biografer, television och andra sätt att kommunicera och sprida information och underhållning har öppnat upp världen för var och en av oss. Datorer har hittat användning inom en mångfald områden och under 90-talet har datakommunikation blivit en självklarhet. Vilka trender är centrala inför framtiden? Kort historik över teknikutvecklingen: |
| 1830-talet | Den elektriska telegrafen uppfinns. |
| 1843 | Alexander Bain tar patent på en föregångare till faxen. |
| 1876 | Bell får patent på första fungerande telefonen. L M Ericsson startas. |
| 1880 | Telefonen får genombrott i Sverige. |
| 1884 | Rörliga bilder överförs via elektriska signaler. |
| 1885 | Ericsson uppfinnertlelefonluren. |
| 1897 | Katodstråleröret,som sitter i nästan alla teveapparater och datorskärmar uppfinns. |
| 1923 | Man kunde ringa direkt till abonnenter i andra länder. |
| 1925 | Effektiva kylskåp (Baltzar von Platen och Carl Munters uppfinning) börjar säljas och blir grunden för Electrolux. |
| 1926 | Svartvit television introduceras, dock inget Ijud. |
| 1930-talet | Radion blir allmänt spridd i Sverige. |
| 1931 | Elspis med ugnstermostat. |
| 1935 | Första elektriska skrivmaskinen. |
| 1937 | Den första reguljära tevsändningen. |
| 1944 | Första stora elektromekaniska räknaren Mark 1. (800 000 delar, 800 km kabel, vikt 5 ton). |
| 1945 | Vannevar Bush publicerar en beskrivning av Memex, en maskin som innehåller "...lagrad information av alla sorter Böcker, bilder, tidningar och korrespondens." |
| 1947 | Den första transistorn konstrueras i USA. |
| 1948 | Första maskinen som kombinerar elektronisk beräkning med lagring av data och instruklioner. |
| 1952 | Den första produkten med masstillverkade transistorer, en hörapparat. |
| 1954 | IBM första dator med transistorer (2000 st) introduceras. |
| 1955 | Mikrovågsugnar för hemmabruk. |
| 1956 | Videobandet för inspelning av teveprogram uppfinns. Första transatlantiska telefonkabeln. |
| 1957 | IBM 1401, en stordator med 10 000 transistorer introduceras. |
| 1959 | Första integrerade kretsen byggs. |
| 1960-talet | Teven blir allmänt spridd i Sverige. |
| 1962 | PAL-systemet för färgteve uppfinns. |
| 1968 | fick Alan Kay idén om en bärbar maskin, stor som en bok, som vem som helst kunde använda, speciellt barn, och som var elektroniskt uppkopplad till stora centrala informationsbanker. |
| 1970 | Floppydisken och IBMs skrivmaskinskula. |
| 1971 | Intel säljer de fösrsta mikroprocessorerna. |
| 1972 | Videobandspelare för hemmabruk. |
| 1973 | Winchester, den typ av hårddisk som finns i de flesta av dagens persondatorer. |
| 1974 | Internet föds i USA. AXE-växeln föds hos Ericsson. |
| 1978-82 | De flesta tidningar lämnar blyet och går över till offsettryck. Datorer införs i tidningsproduktionen. |
| 1981 | IMB PC i ntroduceras. Radions totala sändningstid är cirka l500 tim/vecka. |
| 1983 | Televerkets monopol på modem upphör. Satellitteve introduceras. |
| 1984 | Macintosh lanseras, "mus" och "fönster" får ny inneb& ouml;rd. |
| 1985-90 | Kabelteve blir allmänt spridd i Sverige. |
| 1990 | Bärbara datorer blir vanliga. Radions totala sändningstid är cirka 8000 tim/vecka. |
| 1992 | På hösten blir GSM tillgängligt för de första svenska kunderna. |
| 1993 | Newton, en elektronisk hjälpreda (PDA) från Apple. |
| 1994 | Internet öppnas för kommersiell trafik i USA. |
| 1995 | En pentiumprocessor (hjärtat i en vanlig pc) innehåller 5 500 000 transistorer på en yta av några kvadratmillimeter. |
| 1996 | Internet blir välkänt bland svenskarna. Provsändningar påbörjas med digitalteve. |
| Igår var nästan alla yrkeskategorier tvungna att kunna räkna och läsa. I morgon kommer nästan alla att behöva kunna hantera datorer, inte bara i yrkes1ivet utan också i ökande utsträckning i hemmet. Vi kommer att betjäna oss siälva i banken, livsmedelsbutiken och på resan med hjälp av telefon och dator.Datorer kommer att följa oss i bilen, på arbetet, i sängen oeh kanske till och med i badet. De kommer att vara små, bärbara och kommer att kommunicera trådlöst med Internet, eller vad som kommer efter. De kommer att hantera inte bara text och siffror utan ljud, bild och vide0. Men vad skall alla medier fyllas med? |
|
|
|
030202: Tidskriften Arkitekten Januari 2003, sid 30-31: "Gemensam platta för IT"" Fem års projektarbete, för drygt 113 miljoner kronor, finns nu dokumenterat på en cd-skiva, som distribueras i över 50.000 exemplar till byggbranschens aktörer. Nu är det upp till marknaden om projektet IT Bygg och Fastighets vision om en branschgemensam IT-plattform blir verklighet, eller om hittills uppnådda resultat faller i glömska.Förhoppningen är att det finns starka parter inom branschen som är beredda att driva utvecklingen vidare, säger projektets programchef Lennart Magnusson. År 1998, när IT-bubblan var som mest sprängfylld, startade det femåriga projektet IT Bygg och Fastighet, ett utvecklingsprogram för implementering av IT i bygg- och fastighetssektorn, till 40 procent finansierat med statliga medel och till 60 procent av företag inom branschen. Den storslagna visionen var och är att skapa en gemensam IT-plattform för hela bygg- och fastighetssektorn, med gemensamma standarder så att information kan överföras mellan alla olika parter i byggprocessen, från skisstadiet till förvaltningen, utan onödigt extraarbete och utan att information går förlorad. Allt med målet att skapa mervärde för alla parter, sänka byggkostnader, nå bättre kvalitet och skapa förutsättningar för en ökad industrialisering. IT-bubblan sprack, men projektet fortgick utan nämnvärd påverkan. Bland de nu presenterade slutresultaten finns elva licentiater och doktorander vid landets tekniska högskolor, en till våren utkommande lärobok i IT för blivande arkitekter och ingenjörer, ett färdigt förslag till ny svensk standard för metadata, det vill säga standardiserad information om dokument, ritningar och produkter som medger enkel sökning samt en svensk utveckling och anpassning till IFC, en internationell standard som gör det möjligt att strukturera och överföra information direkt mellan olika datorprogram. Det har också genomförts ett antal pilotprojekt, där standarder och nya arbetssätt med den gemensamma IT-tekniken prövats i praktiken. Trots att den så kallade implementeringen, det vill säga praktisk användning av forskningsresultat och framarbetade standarder, varit högprioriterad under projektets senare del, är det fortfarande här osäkerheten finns. - Vi har kommit långt, men inte ända fram. Nu finns tekniken för en branschgemensam IT-plattform, men det svåra är att få genomslag på marknaden, säger Lennart Magnusson. Han tror inte på någon snabb revolution inom branschen, utan snarare på en mjuk övergång till nya IT-lösningar. För att bädda för en sådan mjuk övergång har man i projektet valt att inte satsa på att utveckla nya program som ska klara samarbete och smidig överföring av information mellan byggprocessens aktörer. Istället har det handlat om att utveckla standarder som gör det möjligt att utbyta filer mellan de program som används idag. - Alla ska kunna jobba vidare med sina program, men det ska finnas standarder som gör det möjligt att överföra information, exportera och importera filer, utan att någon information går förlorad, säger Lennart Magnusson. I framtida IT-anpassade byggprojekt ska all information samlas i en produktmodell. Att utveckla teknik och testa sådan användning av produktmodeller har varit en viktig del i IT Bygg och Fastighet. I den modell som arkitekter och konstruktörer skapar finns en databas, där all information om bygget, även den geometriska, lagras och finns tillgänglig genom hela processen. Motsvarande produktmodeller finns inom bilindustrin. - Man ska kunna peka på ett fönster i modellen och få all information om det; exempelvis geometri, material, leverantör och värmeegenskaper, säger Lennart Magnusson. Produktmodelldatabasen förutsätter projektering i 3D. Lennart Magnusson menar att det är projektörerna som kanske kommer att påverkas mest av ett framtida nytt system. Förutom att lära sig att jobba i 3D, måste man lära sig att jobba mer integrerat allt eftersom den nya IT-tekniken börjar användas. Alla parter kommer att enkelt kunna ta del av information och komma med synpunkter genom hela byggprocessen. Projektören måste också ta till sig och lära sig att använda nya standarder för kodning av ingående komponenter. Annars tror Lennart Magnusson inte att ett nytt IT-system innebär några större förändringar, dyra inköp av programvaror eller risk för utanförskap för till exempel ett litet arkitektkontor. Att från tvådimensionellt CAD-ritande gå över till att jobba i 3D är inget stort kliv, anser han. Han tycker också att det varit god uppslutning av arkitekter i projektet, medan det har varit betydligt svårare att engagera till exempel de stora civilingenjörsföretagen. Och engagemang är vad som behövs för att nå fler konkreta resultat och möjliga tillämpningar. För på den cd branschens tidskriftsläsare nu får i sin hand finns inget konkret material att ladda hem och börja jobba med i sina egna datorprogram. Cd:n är en dokumentation och information. - Jag hoppas att den som får cd:n i sin hand ska titta på filmen som finns där, bli intresserad av att botanisera i det stora materialet och ta kontakt med de personer och företag som varit engagerade. En del tillämpningar finns redan nu kommersiellt tillgängliga, säger Lennart Magnusson. Hans förhoppning är också att utvecklingsprogrammet får en fortsättning redan nästa år. - Annars är risken att hittills uppnådda resultat faller i glömska. Och då förvandlas de senaste årens miljonsatsningar till kapitalförstöring istället för nytta, säger han."
3D och IFC i framtidens CAD" Visionen om en byggbransch med gemensam IT-plattform ställer specifika krav på CAD-programmen. Att alla ska kunna jobba vidare med sina gamla program i den nya, IT-samordnade byggbransch som IT Bygg och Fastighet målar upp, är en verklighet med modifikation. Projektet har utgått ifrån att det inom byggsektorn idag dominerande CAD-programmet AutoCAD inte är tillräckligt utvecklingsbart, då det varken är modellbaserat, det vill säga att man bygger upp huset i modell istället för med tvådimensionella ritningar, eller anpassat till den så kallade IFC-standarden (Industry Foundation Classes), som är förutsättningen för att kunna föra över informationen mellan olika program. Idag arbetar mer än 75 procent av den svenska bygg- och fastighetsbranschens aktörer med AutoCAD. IT Bygg och Fastighets programchef Lennart Magnusson ser detta som ett visst bekymmer för att kunna åstadkomma förändringar och drar paralleller med vårt grannland i öster. - I Finland har stora kunder börjat kräva leverans i IFC-format och det har skett en stor förskjutning mot ArchiCAD, säger Lennart Magnusson. På företaget Autodesk, som producerar AutoCAD över hela världen, ser man dock också fördelarna med att arbeta modellbaserat inom byggbranschen och ser lösningen i sina egna uppgraderingar av AutoCAD. - Vi arbetar med att få våra kunder inom byggbranschen att uppgradera sin AutoCAD till modellbaserade Architectural Desktop, som stödjer IFC, säger Patrik Durvik, marknadschef för Autodesk i Sverige. De CAD-program på den svenska marknaden som idag är modellbaserade och stödjer IFC är, förutom ArchiCAD och Architectural Desktop även Microstation. Allplan och Visio används mest i Tyskland respektive USA."
Ett par pdf-filer från utredningarna om Gemensam platta för ITResursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18 Pdf-filerna berör områdena: 72 Formgivning av byggnader o anläggningar, arkitektur. Projektering av byggnader och anläggningar. (Och 71 på övergripande nivå). 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d). Konstruktion av byggnader och anläggningar inklusive el och vvs. 69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anläggningar.
647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter.
Fastighetsförvaltning.
Adresser i rapporten om resurser:SEMA GROUP Infodata AB, www.infodata.sema.seAB Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se VVS-Information, www.vvsinfo.se MCD - Maskiner för byggare, www.mcd.bygg.org Byggentreprenörerna, www.byggentreprenorerna.se SBT - Bygghandlarna, www.bygghandlarna.se Järnhandlareförbundet, www.jarnhandlarna.se Julius Sjögren, www.juliussjogren.se Elektriska Installatörsorganisationen, www.eio.se SEG - Sveriges Elgrossisters Förening, www.seg.se EAN Sverige - www.ean.se Projektwebben http//www.referat.se/resurs/ kan ge dig ytterligare information
Pressmeddelande.14 mars 2008 Näringsdepartementet Miljödepartementet Gemensam satsning för att presentera svenska elbilar.Svensk bil- och kraftindustri satsar nu gemensamt för att lansera nästa generation miljöbilar. Samarbetet för att presentera hybridfordon som kan laddas med el direkt ur väguttaget presenterades i dag. Regeringen satsar 240 miljoner kronor för att delfinansiera miljöinriktad fordonsforskning. Energimyndigheten stödjer det nya samarbetsprojektet med 20 miljoner kronor. |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är central myndighet för teknisk kontroll och fungerar bland annat som ackrediteringsorgan för laboratorier, certifieringsorgan och miljökontrollanter.
Box 878
501 15 Borås
Tel: 033-17 77 00
Fax: 033-10 13 92
Näringsdepartementet.
Elsäkerhetsverket
Elsäkerhetsverket arbetar för att förebygga att människor och egendom skadas av el. De arbetar också för att elektriska apparater och elinstallationer är konstruerade och utförda på ett sådant sätt att de inte stör utrustning för radio och telekommunikation och andra apparater.
Box 4, 681 21 Kristinehamn
Telefon 0550-851 00