62 Ingenjörsverksamheter, konstruktion o d.620 Allmänt. 621 Ingenjörsverksamheter: maskinbyggnad, kärnteknik, elektroteknik, mekanisk teknologi. 6211 Kärnteknik, kärnenergi, atomkraft, allmänt om värmekraftmaskiner, ånga, ångkraft. 6212 Hydraulisk energi, vattenkraft. 6213El- och telekonstruktion o d, elektronik. 6214 Värmekraftmaskiner, förbränningsmotorer od. 6215 Pneumatisk energi, kylteknik, värmepumpar od. 6216 Maskiner o d för lagring o transport av gaser o vätskor. 6217 / 6219 Plastisk bearbetning, maskinelement, verktyg, verktygsmaskiner. 6217 Plastisk bearbetning, smidning, gjutteknik, valsning, dragning, värmebehandling, ytbehandling, sammanfogning, lödning, limning. 6218 Transmissioner, växlar, kuggar, lyftdon, hissar, transportdon, fästelement, smörjning. 6219 Verktyg, vektygsmaskiner, bearbetningsmetoder. 622 Gruvkonstruktioner o d. 623 Militärkonstruktioner . 624 Konstruktion av byggnader o d. 625 Konstruktion av trafikleder till lands. Järnvägar, gator, vägar o d.626 Vattenbyggnad i allmänhet, kanaler, anläggn. för jordbruk, fiske. 627 Anläggningar i hamnar, vattendrag och öppet hav, dammar. 628 Hygienkonstruktioner, vatten och avlopp, belysning o d. 629 Transportmedelskonstruktion o d. (SAB P delar om konstruktion . DC, DK 62, delar om konstruktion. Delar om tillverkning till 66/69)
Utbildningar vid universitet och högskolor, klassifikationer i bibliotekssystem, forskningsämnen, databaser, bibliotek, offentliga organisationer enligt sverige.se, ämnen i riksdagens samhällsguide, CPV-koder för varor och tjänster, näringsgrenar, arbetsställen, yrkesklassificering, utbildningsklasser, forskning, skolämnen, klassifikationssystem för museer: Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html) Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html) (rev 14 maj 2010) Några av många andra utredningar: Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf) Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf) Här finns bla förteckning över sammanställningar gjorda före 2004.
Sven Wimnell 070224:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.
Kunskaper om verksamheterna och deras samband
för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld.
(http://wimnell.com/omr40ze.pdf)
Sven Wimnell 080203:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll.
(http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Innehållet i alla senare utredningar om samhällsplaneringens problem.
Beskrivningar av olika slag:Innehåll: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Grundskolans ämne Teknik. NV - Naturvetenskapsprogrammet (teknisk gren). Teknik och IT. Gemensam satsning för att presentera svenska elbilar. 080515. Gemensam platta för IT. Länkar till Internet. Regeringen redovisar på Internet vad den arbetar med. En stor sammanställning om det på 4,9 MB är "omr353g.pdf". Den finns i mindre delar och delar som berör område 62 finns efter innehållsförteckningen till den stora sammanställningen. Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216.http://wimnell.com/omr353g.pdfInnehåll sid 3 Regeringskansliet med departementen 5 Detta arbetar departementen med 7 Ambassader, konsulat och reseråd 11 Arbete 17 Asyl, migration och integration 28 Boende och byggande 38 Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter 48 EU 91 Försvar, skydd och säkerhet 115 Hållbar utveckling 127 Jordbruk, skogsbruk och fiske 156 Kommunikationer, infrastruktur och IT 166 Kultur, medier och fritid 180 Lag och rätt 202 Miljö, energi och klimat 247 Näringsliv, handel och regional tillväxt 306 Samhällsekonomi och statsbudget 372 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring 423 Stat, kommuner och landsting 434 Utbildning och forskning 468 Utrikespolitik och internationellt samarbete 495 Ansvarsområden A-Ö 505 Statsministern och statsråden Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Kommunikationer, infrastruktur och IT. http://wimnell.com/omr353g10 (62+651+654+ 656+71) Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Näringsliv, handel och regional tillväxt. http://wimnell.com/omr353g14.pdf (62+63+647+653+657+658+66-69+71) Vad gjorde socialdemokraterna? Klicka på följande länk: Delar på område 62 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 62 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr62b.html 010926 (050430): Grundskolan:
Teknik.Skolverket 2001-05-31
Ämnets syfte och roll i utbildningenMänniskan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon då använt är i vidaste mening teknik. Utbildningen i ämnet teknik utvecklar en förtrogenhet med teknikens väsen. Syftet är att öka förståelsen av hur produktionsförhållanden, samhället, den fysiska miljön och därmed våra livsvillkor förändras. Teknisk verksamhet har påtagliga konsekvenser för människa, samhälle och natur. Särskilt tydligt blir detta när tekniken är stadd i snabb utveckling. Samhället och våra livsmönster präglas i allt högre grad av användandet av tekniska föremål, som i sin tur ofta ingår i tekniska system. Att så långt som möjligt göra vardagstekniken begriplig och synlig är därför ytterligare ett syfte. Detta innefattar alltifrån de enklaste redskapen i hemmet till moderna apparater och komplicerade transportsystem. Tekniska kunskaper blir i allt högre grad en förutsättning för att kunna bemästra och använda den teknik som omger oss. Som medborgare i ett modernt samhälle behöver man en grundläggande teknisk kompetens, som man dessutom ständigt måste kunna utvidga och anpassa. I denna kompetens ingår såväl kunskap om den tekniska utvecklingens roll i ett historiskt perspektiv som viss vana att reflektera över och praktiskt lösa tekniska problem. Därutöver krävs förmåga att analysera och värdera samspelet mellan människan, tekniken och våra möjligheter att existera. Nyttjandet av teknik reser nämligen en rad etiska spörsmål som berör grundläggande värderingar, till exempel vad gäller teknikens konsekvenser för miljön. Också många andra sidor av tillvaron, som arbetsliv, boende och fritid, påverkas av tekniken. Individers och gruppers möjligheter att utöva inflytande och makt är i stor utsträckning beroende av hur tekniken utformas och utnyttjas i samhället. Flickors och pojkars förhållningssätt till teknik skiljer sig ofta åt – så också omgivningens syn på flickors respektive pojkars roller i tekniska sammanhang. Ett syfte med teknikämnet är att alla ges tillfälle till ett medvetet och allsidigt kunskapssökande i utbildningen. Mål att sträva motSkolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven – utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling och om hur tekniken påverkat och påverkar människan, samhället och naturen, – utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss, – utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika teknikval, – utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling, – utvecklar intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera tekniska frågor. Ämnets karaktär och uppbyggnadMänniskans tekniska förmåga har under årtusenden förvaltats och utvecklats av praktiskt verksamma kvinnor och män. Denna process vilar på tradition och praxis, observationsförmåga, nyfikenhet, uppslagsrikedom, företagsamhet, inflytande från andra kulturer – och lärorika misslyckanden. Enkel och ofta snillrik teknik är ett viktigt inslag i våra liv och utgör därför en viktig del av teknikundervisningen. En allt större del av den nya tekniken är resultatet av naturvetenskaplig forskning och ett systematiskt utvecklingsarbete. Den tekniska kulturen vilar i hög grad på det praktiska arbetets kunskapstraditioner. Dessa har utvecklats i hem och hushåll, hantverk och industri och en rad andra sammanhang. Genom att följa teknikens historiska utveckling ökar ämnet möjligheterna att förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang. Att själv praktiskt pröva, observera och konstruera är ett fruktbart sätt att närma sig teknikens primära frågor om mål och möjligheter och att erövra en förståelse som är svår att nå på annat sätt. Sådana aktiviteter tillför också en känslomässig dimension som knyter an till andra former av kreativ verksamhet. För att man skall kunna förstå tekniken och dess betydelse måste den också relateras till kunskap från andra områden, såsom naturvetenskap och samhällsvetenskap. Samtidigt finns tydliga skillnader. Naturvetarens drivkraft är nyfikenhet på naturen och samhällsvetarens är nyfikenhet på samhället, medan teknikerns utmaning är människors olösta praktiska problem. Teknikens historia öppnar vägen till en djupare förståelse såväl av teknikens villkor som – ibland på ett mycket påtagligt sätt – av många skeden i den övriga historien. Teknik utvecklas också i samspel med de sköna konsterna. Överhuvudtaget är tekniken en mötesplats för idéer och kunskaper av de mest skiftande ursprung, något som har karakteriserat den sedan äldsta tider. Utifrån ett praktiskt och undersökande arbete åskådliggörs både den tekniska utvecklingsprocessen – problemidentifiering, idé, planering, konstruktion, utprövning och modifiering – och hur den teknik som omger oss är länkad till olika och ofta inbördes beroende system. Några centrala frågeställningar och perspektiv inom ämnet teknik lyfter fram vad som är specifikt för tekniken: Utveckling Den tekniska utvecklingen har olika drivkrafter. Förändringar i naturen, som t.ex. torka och översvämningar, och de ofta oförutsedda effekterna av tekniska metoder, har ställt människan inför utmaningar som hon sökt hantera. På samma sätt har samhälleliga omvandlingar och behov av skilda slag påverkat den tekniska utvecklingen. Det kan t.ex. gälla förändringar i befolkningssammansättningen, värderingsmönster, ekonomi, politik och miljökrav. Men teknisk utveckling drivs inte bara av nyttosträvanden utan också av människors nyfikenhet och skaparglädje. Vad tekniken gör Tekniska problem och lösningar kan kategoriseras på olika sätt. Det gäller bl. a. vad man önskar uträtta. Man kan identifiera följande grundläggande funktioner: omvandla, lagra, transportera och styra. Genom att dessa tydliggörs och systematiseras får eleven verktyg att själv kunna analysera teknikens roll och funktion. Exempel på teknikens omvandlande funktion är bearbetningen av sten till yxor, sammansättningen av fibrer till tyg, uppförandet av ett tegelhus och krypteringen av ett hemligt meddelande. Tidiga exempel på lagringsteknik är lerkrukan och hieroglyferna; betydligt senare är kylskåpet och datorns hårddisk. Transporttekniken kan illustreras med fordonstrafik men också med kraftledningar och fiberoptik. Slussar, pacemakers och termostater är exempel på hur teknik utnyttjas vid olika slag av styrning. Konstruktion och verkningssätt I ämnet ingår att pröva olika tekniker och tekniska lösningar för att bygga upp en teknisk repertoar, såväl praktiskt som begreppsmässigt. Grundläggande och vanliga lösningar inom centrala områden, exempelvis material och form, rörliga delar, elteknik och styrning, intar en särskild plats i ämnet. Komponenter och system Föremål med teknisk funktion ingår nästan alltid, mer eller mindre nära sammanlänkade, som komponenter i större system. Exempel på stora system är de nät som förmedlar gods, energi eller information medan vagnar, kraftledningar och datorer är komponenter i dessa system. Ibland är det också meningsfullt att definiera delsystem, dvs. mellannivåer i systemhierarkin. Genom att studera enskilda tekniska lösningar och deras infogning i större system kan eleverna få viktiga insikter i teknikens speciella karaktär och villkor. Tekniken, naturen och samhället För att förstå teknikens roll och betydelse måste växelspelet mellan mänskliga behov och teknik behandlas. Detta perspektiv belyser konsekvenser och effekter för individ, samhälle och natur av en viss teknikanvändning. Ämnet tar också upp värderingsfrågor, intressekonflikter, förändrade livsvillkor och ekonomiska konsekvenser som kan uppkomma i samband med olika typer av teknikanvändning. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåretEleven skall – kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner, – kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåretEleven skall – kunna analysera för- och nackdelar när det gäller teknikens effekter på natur, samhälle och individens livsvillkor, – kunna göra en teknisk konstruktion med hjälp av egen skiss, ritning eller liknande stöd och beskriva hur konstruktionen är uppbyggd och fungerar, – kunna identifiera, undersöka och med egna ord förklara några tekniska system genom att ange de ingående komponenternas funktioner och inbördes relationer.
NV - Naturvetenskapsprogrammet (teknisk gren)3 år Naturvetenskapsprogrammet förbereder för högskolestudier inom flertalet sektorer. Det ger förutom naturvetenskaplig-teknisk kompetens även samhällsvetenskaplig och humanistisk orientering. Det obligatoriska språkprogrammet är detsamma som i samhällsvetenskapsprogrammet. Huvudsyftet med naturvetenskapsprogrammet är att förbereda eleverna för fortsatta studier inom naturvetenskap och teknik. I yrken där kompetensen utvecklas mer genom internutbildning än genom formella studier, utgör naturvetenskapsprogrammet en god utbildningsbakgrund. Programmets uppbyggnadNaturvetenskapsprogrammet har två nationella grenar, naturvetenskaplig och teknisk gren. Målet för de båda grenarna är i princip detsamma. Syftet med teknologiämnet på teknisk gren är att elever med särskilt teknikintresse skall få möjlighet att utveckla detta under gymnasietiden. Samtidigt skall ämnet ge en god grund för fortsatta tekniska studier. Däremot är den tekniska grenen inte i formellt avseende någon del i en fortsatt teknisk utbildning. Trots att den tekniska grenen inte är en del av någon fortsatt yrkesutbildning är det angeläget att de elever som har ett utpräglat tekniskt intresse får detta tillgodosett inom programmets ram. Detta kan ske genom att eleverna utöver studier i teknologi inriktar sitt individuella val och specialarbete mot teknik, men också genom att det lokala tillägget får utnyttjas för teknikstudier. Inom de yrkesförberedande programmens karaktärsämnena finns kurser som kan vara intressanta som individuellt val för elever på naturvetenskapsprogrammet. Miljöfrågorna har en central plats i naturvetenskapsprogrammet och behandlas i flera naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Miljökunskapsämnet kan väljas som alternativ till matematik kurs E eller inom individuellt val. Det är viktigt att miljökunskap inte betraktas som en fristående disciplin utan att eleverna får insikt i att miljöfrågor löses genom att empirisk kunskap och vetenskapliga metoder från biologi, fysik och kemi och inte minst tekniska discipliner tillämpas på miljöproblemen. Ämnet samhällskunskap bidrar i sammanhanget med kunskaper om hur politiska beslut fattas samt om ekonomi och resursutnyttjande. Elevernas valalternativ är få på naturvetenskapsprogrammet. Förutom vad som redan nämnts är det endast möjligheten till val mellan filosofi och psykologi på naturvetenskaplig gren som står till buds. Måluppfyllelse genom samverkan mellan ämnen lika ämnen bidrar på olika sätt till att ge eleverna en helhetssyn på viktiga kunskapsområden och att ge allmänna kunskaper och färdigheter. Ett viktigt mål för programmet är att eleverna tillägnar sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Dit hör modelltänkandet, som är centralt inom naturvetenskapen. I fysiken beskrivs t.ex. ljuset både som en partikel och som en elektromagnetisk vågrörelse, i kemi studeras olika modeller för atomens byggnad och i biologi är ekosystemet en viktig modell. De matematiska sambanden används i stor utsträckning som modeller för verkliga förlopp. Det vetenskapliga förhållningssättet tränas också i det experimentella arbetet. Där får eleverna erfarenheter av att planera undersökningar, göra iakttagelser på ett systematiskt och objektivt sätt samt att tolka och redovisa resultaten på ett korrekt och vetenskapligt hederligt sätt. Eleverna får en inblick i hur ny kunskap skapas genom växelverkan mellan empiri och teoribildning. Ansvaret för elevernas språkutveckling vilar i första hand på ämnet svenska, men den muntliga och skriftliga förmågan bör eleverna få utveckla i alla ämnen, inte minst de naturvetenskapliga och tekniska. Därigenom lär sig eleven inse vikten av att uttrycka sig precist och korrekt och samtidigt ökar begreppsförståelsen. Kunskaper i främmande språk spelar en central roll för alla elever. Genom att låta eleverna studera facktexter på t.ex. engelska kan även lärarna i naturvetenskapliga och tekniska ämnen bidra till att öka elevernas insikt om behovet av språkkunskaper och intresse för att lära sig språk. En stor del av högskolans kurslitteratur inom denna sektor är på engelska och den naturvetenskapliga-tekniska arbetsmarknaden är i högre grad än de flesta internationell. Inom det individuella valet kan eleverna studera ytterligare ett främmande språk utöver de två obligatoriska. Målet att ge en god bas för vidare studier ställer krav på verksamheten i skolan. Alla ämnen kan bidra till att eleverna skaffar sig goda studievanor och att de successivt tar ett allt större eget ansvar för sina studier. Framtidsutsikter Sverige har i jämförelse med andra industriländer relativt få anställda med längre naturvetenskaplig eller teknisk högskoleutbildning sysselsatta i näringslivet. Naturvetenskapsprogrammet är den naturliga basen för fortsatta studier i naturvetenskap och avancerad teknik. Ett ökat utbud av kvalificerade ingenjörer krävs för att möta förväntad tillväxt inom företag med verksamhet på hög kunskapsnivå. Enligt IVA:s prognoser kommer en fördubbling av antalet civilingenjörer att behövas på arbetsmarknaden fram till år 2010. Inom högskolan planeras därför en kraftig ökning av antalet utbildningsplatser. Om dessa skall kunna fyllas krävs att antalet elever med naturvetenskaplig-teknisk kompetens från gymnasial utbildning ökar med minst 50 procent under 1990-talet. Behovet av att öka rekryteringen till naturvetenskapsprogrammet är inte enbart avhängigt av samhällets behov av naturvetare och tekniker inom arbetsmarknadssektorer som är traditionella för dessa yrkeskategorier. De behövs också inom andra områden, inte minst som lärare i grundskolan i NO-ämnen. Det är genom lärare med naturvetenskaplig eller teknisk utbildning som grundskolan kan skapa och tillvarata intressen för fortsatta naturvetenskapliga studier.
|
|
|
|
030202: Tidskriften Arkitekten Januari 2003, sid 30-31: "Gemensam platta för IT"" Fem års projektarbete, för drygt 113 miljoner kronor, finns nu dokumenterat på en cd-skiva, som distribueras i över 50.000 exemplar till byggbranschens aktörer. Nu är det upp till marknaden om projektet IT Bygg och Fastighets vision om en branschgemensam IT-plattform blir verklighet, eller om hittills uppnådda resultat faller i glömska.Förhoppningen är att det finns starka parter inom branschen som är beredda att driva utvecklingen vidare, säger projektets programchef Lennart Magnusson. År 1998, när IT-bubblan var som mest sprängfylld, startade det femåriga projektet IT Bygg och Fastighet, ett utvecklingsprogram för implementering av IT i bygg- och fastighetssektorn, till 40 procent finansierat med statliga medel och till 60 procent av företag inom branschen. Den storslagna visionen var och är att skapa en gemensam IT-plattform för hela bygg- och fastighetssektorn, med gemensamma standarder så att information kan överföras mellan alla olika parter i byggprocessen, från skisstadiet till förvaltningen, utan onödigt extraarbete och utan att information går förlorad. Allt med målet att skapa mervärde för alla parter, sänka byggkostnader, nå bättre kvalitet och skapa förutsättningar för en ökad industrialisering. IT-bubblan sprack, men projektet fortgick utan nämnvärd påverkan. Bland de nu presenterade slutresultaten finns elva licentiater och doktorander vid landets tekniska högskolor, en till våren utkommande lärobok i IT för blivande arkitekter och ingenjörer, ett färdigt förslag till ny svensk standard för metadata, det vill säga standardiserad information om dokument, ritningar och produkter som medger enkel sökning samt en svensk utveckling och anpassning till IFC, en internationell standard som gör det möjligt att strukturera och överföra information direkt mellan olika datorprogram. Det har också genomförts ett antal pilotprojekt, där standarder och nya arbetssätt med den gemensamma IT-tekniken prövats i praktiken. Trots att den så kallade implementeringen, det vill säga praktisk användning av forskningsresultat och framarbetade standarder, varit högprioriterad under projektets senare del, är det fortfarande här osäkerheten finns. - Vi har kommit långt, men inte ända fram. Nu finns tekniken för en branschgemensam IT-plattform, men det svåra är att få genomslag på marknaden, säger Lennart Magnusson. Han tror inte på någon snabb revolution inom branschen, utan snarare på en mjuk övergång till nya IT-lösningar. För att bädda för en sådan mjuk övergång har man i projektet valt att inte satsa på att utveckla nya program som ska klara samarbete och smidig överföring av information mellan byggprocessens aktörer. Istället har det handlat om att utveckla standarder som gör det möjligt att utbyta filer mellan de program som används idag. - Alla ska kunna jobba vidare med sina program, men det ska finnas standarder som gör det möjligt att överföra information, exportera och importera filer, utan att någon information går förlorad, säger Lennart Magnusson. I framtida IT-anpassade byggprojekt ska all information samlas i en produktmodell. Att utveckla teknik och testa sådan användning av produktmodeller har varit en viktig del i IT Bygg och Fastighet. I den modell som arkitekter och konstruktörer skapar finns en databas, där all information om bygget, även den geometriska, lagras och finns tillgänglig genom hela processen. Motsvarande produktmodeller finns inom bilindustrin. - Man ska kunna peka på ett fönster i modellen och få all information om det; exempelvis geometri, material, leverantör och värmeegenskaper, säger Lennart Magnusson. Produktmodelldatabasen förutsätter projektering i 3D. Lennart Magnusson menar att det är projektörerna som kanske kommer att påverkas mest av ett framtida nytt system. Förutom att lära sig att jobba i 3D, måste man lära sig att jobba mer integrerat allt eftersom den nya IT-tekniken börjar användas. Alla parter kommer att enkelt kunna ta del av information och komma med synpunkter genom hela byggprocessen. Projektören måste också ta till sig och lära sig att använda nya standarder för kodning av ingående komponenter. Annars tror Lennart Magnusson inte att ett nytt IT-system innebär några större förändringar, dyra inköp av programvaror eller risk för utanförskap för till exempel ett litet arkitektkontor. Att från tvådimensionellt CAD-ritande gå över till att jobba i 3D är inget stort kliv, anser han. Han tycker också att det varit god uppslutning av arkitekter i projektet, medan det har varit betydligt svårare att engagera till exempel de stora civilingenjörsföretagen. Och engagemang är vad som behövs för att nå fler konkreta resultat och möjliga tillämpningar. För på den cd branschens tidskriftsläsare nu får i sin hand finns inget konkret material att ladda hem och börja jobba med i sina egna datorprogram. Cd:n är en dokumentation och information. - Jag hoppas att den som får cd:n i sin hand ska titta på filmen som finns där, bli intresserad av att botanisera i det stora materialet och ta kontakt med de personer och företag som varit engagerade. En del tillämpningar finns redan nu kommersiellt tillgängliga, säger Lennart Magnusson. Hans förhoppning är också att utvecklingsprogrammet får en fortsättning redan nästa år. - Annars är risken att hittills uppnådda resultat faller i glömska. Och då förvandlas de senaste årens miljonsatsningar till kapitalförstöring istället för nytta, säger han."
3D och IFC i framtidens CAD" Visionen om en byggbransch med gemensam IT-plattform ställer specifika krav på CAD-programmen. Att alla ska kunna jobba vidare med sina gamla program i den nya, IT-samordnade byggbransch som IT Bygg och Fastighet målar upp, är en verklighet med modifikation. Projektet har utgått ifrån att det inom byggsektorn idag dominerande CAD-programmet AutoCAD inte är tillräckligt utvecklingsbart, då det varken är modellbaserat, det vill säga att man bygger upp huset i modell istället för med tvådimensionella ritningar, eller anpassat till den så kallade IFC-standarden (Industry Foundation Classes), som är förutsättningen för att kunna föra över informationen mellan olika program. Idag arbetar mer än 75 procent av den svenska bygg- och fastighetsbranschens aktörer med AutoCAD. IT Bygg och Fastighets programchef Lennart Magnusson ser detta som ett visst bekymmer för att kunna åstadkomma förändringar och drar paralleller med vårt grannland i öster. - I Finland har stora kunder börjat kräva leverans i IFC-format och det har skett en stor förskjutning mot ArchiCAD, säger Lennart Magnusson. På företaget Autodesk, som producerar AutoCAD över hela världen, ser man dock också fördelarna med att arbeta modellbaserat inom byggbranschen och ser lösningen i sina egna uppgraderingar av AutoCAD. - Vi arbetar med att få våra kunder inom byggbranschen att uppgradera sin AutoCAD till modellbaserade Architectural Desktop, som stödjer IFC, säger Patrik Durvik, marknadschef för Autodesk i Sverige. De CAD-program på den svenska marknaden som idag är modellbaserade och stödjer IFC är, förutom ArchiCAD och Architectural Desktop även Microstation. Allplan och Visio används mest i Tyskland respektive USA."
Ett par pdf-filer från utredningarna om Gemensam platta för ITResursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18 Pdf-filerna berör områdena: 72 Formgivning av byggnader o anläggningar, arkitektur. Projektering av byggnader och anläggningar. (Och 71 på övergripande nivå). 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d). Konstruktion av byggnader och anläggningar inklusive el och vvs. 69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anläggningar.
647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter.
Fastighetsförvaltning.
Adresser i rapporten om resurser:SEMA GROUP Infodata AB, www.infodata.sema.seAB Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se VVS-Information, www.vvsinfo.se MCD - Maskiner för byggare, www.mcd.bygg.org Byggentreprenörerna, www.byggentreprenorerna.se SBT - Bygghandlarna, www.bygghandlarna.se Järnhandlareförbundet, www.jarnhandlarna.se Julius Sjögren, www.juliussjogren.se Elektriska Installatörsorganisationen, www.eio.se SEG - Sveriges Elgrossisters Förening, www.seg.se EAN Sverige - www.ean.se Projektwebben http//www.referat.se/resurs/ kan ge dig ytterligare information
Pressmeddelande.14 mars 2008 Näringsdepartementet Miljödepartementet Gemensam satsning för att presentera svenska elbilar.Svensk bil- och kraftindustri satsar nu gemensamt för att lansera nästa generation miljöbilar. Samarbetet för att presentera hybridfordon som kan laddas med el direkt ur väguttaget presenterades i dag. Regeringen satsar 240 miljoner kronor för att delfinansiera miljöinriktad fordonsforskning. Energimyndigheten stödjer det nya samarbetsprojektet med 20 miljoner kronor. |
Myndigheter mm enligt sverige.se på Internet 050116.
(Sedan dess har några på sverige.se avgått och några andra tillkommit). Här utan Internetadresser:
Tekniska högskolan, Kungl., KTH (Även på 7957)
Ingenjörsvetenskapsakademien,Kungl.
Chalmers tekniska högskola (Även på 7957)
Institutet för tillämpad matematik
Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK
Institutet för Medieteknik
SIS - Swedish Standards Insitute
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
Institutet för Verkstadsteknisk forskning IVF
Luleå tekniska universitet (Även på 7957)
Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut STFI
Statens geotekniska institut SGI
Ingenjörssamfundet
Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ
Institutet för metallforskning, IM
Institutet för vatten-och luftvårdsforskning IVL
SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Svenska Petroleum Institutet
Svenska Uppfinnareföreningen
Verket för innovationssystem, Vinnova
Stiftelsen Innovationscentrum
Bergsstaten
Imego AB- Institutet för mikroelektronik i Göteborg
Miljöteknikdelegationen
Stiftelsen PACKFORSK- Institutet för förpackning och distribution
SvenskTeknik och Design, STD
Statens institut för ekologisk hållbarhet, IEH
Nämnd för arbetstagares uppfinningar, Statens
Standardiseringsråd, Sveriges, SSR
Mölndals länkkatalog:
TEKNIK, INDUSTRI, KOMMUNIKATIONER
Delar som gäller ingenjörsmässig konstruktion o d hör till 62.
Tillverkning hör till 66-69.
Drift av det konstruerade och tillverkade hör hemma i områden för drift. Exempelvis hör drift av transportmedel till 656.
Energiförsörjning Drift av energisystem till 644.
-- Radio- och televisionsteknik
Textil- och beklädnadsindustri
Byggnadsteknik, -produktion, teknisk hygien. Till 69.
-- Landsvägstrafik och -fordon
-- Datanät, datakommunikation, internet
Pf-Pg Sten. Glas, keramik, porslin
Pp Byggnadsteknik, byggnadsproduktion, teknisk hygien. Till 69.
Pr Transportmedel och kommunikationer
Pra Landsvägsfordon och -trafik
Puc Datanät, datakommunikation, internet
Teknikhistoria och uppfinningar
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är central myndighet för teknisk kontroll och fungerar bland annat som ackrediteringsorgan för laboratorier, certifieringsorgan och miljökontrollanter.
Box 878
501 15 Borås
Tel: 033-17 77 00
Fax: 033-10 13 92
Näringsdepartementet.
Elsäkerhetsverket
Elsäkerhetsverket arbetar för att förebygga att människor och egendom skadas av el. De arbetar också för att elektriska apparater och elinstallationer är konstruerade och utförda på ett sådant sätt att de inte stör utrustning för radio och telekommunikation och andra apparater.
Box 4, 681 21 Kristinehamn
Telefon 0550-851 00