644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.

Drift av centrala och lokala anläggningar för elförsörjning, gas, fjärrvärme, vatten, avlopp, renhållning, skorstensfejning, bevakning, luftbehandling od.
644 (DC,DK) 644 Kraft-o hygienförsörjning od på både lokala och gemnsamma nivåer. (DC 644, DK 644 samt delar av 62 som gäller användning av anläggningar för kraft- o hygienförsörjning o d.). DK 644 Värme, ventilation, fuktighetsreglering, belysning, vattenförsörjning: DK 644.1 Värme, ventilation, fuktighetsreglering. 644.3 Belysning. 644.6 Vattenförsörjning. DK 621.1 Kärnkraft, ångkraft od. DK 621.2 Vattenkraft o d. DK 621.3 El-o telekonstruktioner. DK 621.4 Värmekraftmaskiner o d. 621.5 Kylmaskiner, värmepumpar o d. 621.6 maskiner för lagring otransport av gaser o d. DK 628 hygienkonstruktioner, vatten o avlopp, belysning o d. DK: 628.1 Vattenförsörjning, -behandling, -förbrukning. 628.2 Spill-o dagvatten i tätort. 628.3 Avloppsvatten, behandling, rening. 628.4 Samhällshygien, avfall, renhållning. 628.5 Industriell hygien, skydd mot miljöföstörelse från industri. 628.6 Bostadshygien. 628.8 Inomhusklimat. 628.9 Belysningsteknik. DC 6287 Glesbygdshygien.
644 (SAB) I 644 ingår användning av anläggningar för kraft-o hygienförsörjning od på både lokala och gemnsamma nivåer. Byggande av anläggningar ingår i 69 (Pp Byggnadsteknik, byggnadsindustri, bl a Ppbc Värme, vatten, ventilation , kyla, Ppcg Vattenkraft, Ppd Teknisk hygien, vatten, avlopp, rening, avfallshantering, renhållning, fjärrvärme, gasvärme, kärnkraft, kärnvärme). Ps Brandteknik, delar om brandsäkerhetsutrustning,sotning od P.08 Energiförsörjning, del om användning av energisystem.


Länkar till bilagor till forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem finns i:
Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Länkar till de senaste bilagorna finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan

Om man vill komma till ett annat av de 129 områdena:
Klicka på Till Sven Wimnells systemtabell. eller Till popup-tabell.
och klicka där på önskat område.



Om världshistorien och svenska historien finns i:
Sven Wimnell 080201+ 5 april 2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

De första femtio åren av FNs historia finns i:
FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till statistik finns i:
Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)
Här finns bl a statistik för område 658 samlat under en rubrik för området.

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Länkar till världsarvslistan finns i :
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

En beskrivning av klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter finns i:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
 Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
 O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm

Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mölndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Folkbildning, studieförbund, utbildning, forskning, skolan, civilsamhället, kultursamhället o d behandlas i:
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf

Läget i början av 2014, hushållsbudgetar, boende, hushållsinkomster, välfärdsfördelning, skatter, utbildning, bibliotekssystem mm finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf

Länkar till särskilda utredningar som hör till området här finns bland de förtecknade länkarna i det följande under rubriken:
Andra områden än 40 och 36-39.


På Sven Wimnells hemsida på Internet, http://wimnell.com, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet.

Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio huvudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.

Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.

På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsområdena och hur de beror av varandra.

Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena.

Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 områdena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar.

I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighetstid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskrivningar.

Härefter länkar till några bilagor efter den 19 oktober 2003:
länkar betecknade område 40.
länkar betecknade område 36-39,
länkar betecknade andra områden än 40 och 36-39.
Därefter beskrivningar daterade efter 2013 och
beskrivningar daterade 2013 och tidigare:


Om klassifikationssystem m m, område 40 :

Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)


Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf


Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen.
Om politik m m. Område 36-39:
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:

Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 25 oktober 2010 : En fortsättning på 36-39ze. Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten 2010.
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf

Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf

Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf

Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf

Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning.
Om politik för en ny partiledare.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf

Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på ny
politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf

Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf

Sven Wimnell 26 maj 2011: Något om socialdemokrater och politik april-maj 2011.
http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf

Sven Wimnell 10 januari 2012: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf

Sven Wimnell 10 februari 2012: Alliansregeringens verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf

Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och socialdemokraternas möjligheter att vinna valet 2014. http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf

Sven Wimnell 29 oktober 2012. Förslag: TV-avgiften avskaffas för privathushåll och ersätts med en kollektivavgift betald av riksdagen. http://wimnell.com/omr36-39zr.pdf

Sven Wimnell 1 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett klassifikationssystem för verksamheter som förändrar världen. http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf

Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 1-5.
1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter.
3. Politiska vetenskaper. Politiska verksamheter.
4. Sambansforskningsverksamheter
5. Naturforskning. Matematikverksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zt.pdf

Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i område
6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zu.pdf

Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena
7-9. Kulturella verksamheter
http://wimnell.com/omr36-39zv.pdf

Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Några händelser och problem i världen sommaren 2012 - mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zx.pdf

Sven Wimnell 30 mars 2013: Om uppgifter för en socialdemokratisk skuggregering. Kommentarer till fem sammanställningar omr36-39zs-zx http://wimnell.com/omr36-39zy.pdf

Sven Wimnell 20 maj 2013: Politik våren 2013. En fortsättning på tidigare sammanställningar om samhällsplaneringens problem den 1, 20 och 30 mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zz.pdf

Sven Wimnell 1+17 juni 2013: Samhällsplaneringens problem. Om planering av politik för ministrar. Socialdemokraternas hemsida 1 juni 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zzas.pdf

Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 1-3.
http://wimnell.com/omr36-39zzb.pdf

Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 4
http://wimnell.com/omr36-39zzc.pdf

Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Första delen med de första 12 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd1.pdf

Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Andra delen med de sista 10 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd2.pdf

Sven Wimnell 24 december 2013: Socialdemokraternas politik. Krav om bättre politik och bättre information om politik. Krav om bättre samhällsinformation och bättre skolundervisning.
http://wimnell.com/omr36-39zze.pdf

Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället.
http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf

Sven Wimnell 15 mars 2014: Samhällsplaneringens problem. Förslag till förstasida med 22 politikområden på socialdemokraternas hemsida och kommentarer om de 22 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzg.pdf

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida.
http://wimnell.com/omr658f.pdf

Sven Wimnell 3 april 2014: Hushållsverksamheter, hushållsbudgetar, inkomster och boende, skatteproblem m m. Och sedan: Statistisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden, med många länkar.
http://wimnell.com/omr36-39zzi.pdf

Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Andra områden än 40 och 36-39:

Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr106b.html)

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 34 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 34 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr34b.html

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf

Delar på område 353 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 353 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr353h.html

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen.(http://wimnell.com/omr353i.pdf)

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen fördelade på områden i SW-klassifikationssystem.(http://wimnell.com/omr353j.html)

Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf)

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Delar på område 658 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 658 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr658h.html

Delar på område 66-68 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 66-68 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr66-68b.html

Resursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30. http://wimnell.com/omr69b.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Delar på område 71 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 71 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr71b.html

Fysisk planering i det digitala samhället TELDOK Rapport 148 av Gösta Blücher, Daniel Niklasson, Jan-Evert Nilsson och Anders Törnqvist. (Avskrift i liggande format av Sven Wimnell 030404. Avstavning o d justerat 041227) (http://wimnell.com/omr71c.pdf)

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Sven Wimnell 6 august 2010 : Till Trafikverket om järnväg i Strängnäs
http://wimnell.com/omr71h.pdf

Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs om järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71i.pdf

Sven Wimnell 8 juni 2011: Område 71 Övergripande formgivning
av fysiska miljöer o d. Stadsplanering, glesbygdsplanering.
Artiklar, beskrivningar o d före 2009. http://wimnell.com/omr71j.html

Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering
och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter.
Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m.
http://wimnell.com/omr71k.pdf

Sven Wimnell 16 juni 2011: Fysisk planering i Sverige. (Område 71)
http://wimnell.com/omr71l.pdf

Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till Plan- och byggnadsnämnden i Strängnäs kommun angående järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71m.pdf

Sven Wimnell 050424: Om hörsel och om att tala så det hörs. (http://wimnell.com/omr7914b.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

En skolhistoria av Sven Wimnell. Om skolorna i Strängnäs . En uppdatering 2001 av en historia 1992. Kompletterad med nyheter 2010-2011. (http://wimnell.com/omr7957b.pdf)

Delar på område 7957 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7957 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7957c.html

Delar på område 796-799 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 796-799 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr796-799b.html

En pdf-fil med några författare och titlar från litteraturhistorien. (wimnell.com/omr82-89b.pdf)

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

Länk till särskild sida med Världsarvslistan. http://wimnell.com/omr91b.pdf

Delar på område 91 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 91 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr91c.html

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan


Innehåll:

Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216.
Socialdemokratin måste satsa på nya kärnkraftverk. 071010.
Sverige måste bygga fyra nya kärnkraftverk. 080111.
Fp och s måste enas om utbyggd kärnkraft.
Ny klimatfond satsar i kärnkraft.
Energimyndigheten. April 08.
SKI Statens kärnkraftinspektion. April 08.

Äldre inlägg.
Bättre för miljön att inte sopsortera. 030210.
Förbränning av sopor slöseri med resurser. 030118.
Energimyndigheten den 5 april 1999.

Regeringen redovisar på Internet vad den arbetar med.
En stor sammanställning om det på 4,9 MB är "omr353g.pdf". Den finns i mindre delar och delar som berör område 644 finns efter innehållsförteckningen till den stora sammanställningen.

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216.

http://wimnell.com/omr353g.pdf


Innehåll
sid
    3 Regeringskansliet med departementen
    5 Detta arbetar departementen med
    7 Ambassader, konsulat och reseråd
  11 Arbete
  17 Asyl, migration och integration
  28 Boende och byggande
  38 Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter
  48 EU
  91 Försvar, skydd och säkerhet
115 Hållbar utveckling
127 Jordbruk, skogsbruk och fiske
156 Kommunikationer, infrastruktur och IT
166 Kultur, medier och fritid
180 Lag och rätt
202 Miljö, energi och klimat
247 Näringsliv, handel och regional tillväxt
306 Samhällsekonomi och statsbudget
372 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring
423 Stat, kommuner och landsting
434 Utbildning och forskning
468 Utrikespolitik och internationellt samarbete
495 Ansvarsområden A-Ö
505 Statsministern och statsråden

Hela sammanställningen:
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf

Delar:

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Hållbar utveckling.
http://wimnell.com/omr353g08.pdf (641+644+647+658+ 71 +7951)

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Jordbruk, skogsbruk och fiske.
http://wimnell.com/omr353g09.pdf (63+641+644+71)

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Miljö, energi och klimat.
http://wimnell.com/omr353g13.pdf (34+61+63+644+656+71)

Vad gjorde socialdemokraterna? Klicka på följande länk:

Delar på område 644 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 644 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr644b.html


DN 071010:

"Socialdemokratin måste satsa på nya kärnkraftverk"

S-profilen Sören Wibe uppmanar sitt parti att byta politik: Med gammal och ny kärnkraft är det fullt möjligt att nå en nollnivå för koldioxidutsläppen. Socialdemokratin har en nyckelroll i frågan om kärnkraftens framtid i vårt land. Det duger inte längre att ryggmärgsmässigt avvisa den. För med användning av kylvattnet från våra kärnkraftverk skulle vi vinna motsvarande två tredjedelar av all den energi som alstras i verken. Och med ny kärnkraft skulle vi kunna nå en nollnivå för koldioxidutsläppen. Om klimatforskarna har rätt i sina prognoser är det omöjligt att tänka sig en rimlig lösning av problemet med växthusgaserna utan att satsa på kärnkraft. Det måste socialdemokraterna inse, annars står vi inför obehagliga överraskningar, skriver Sören Wibe, tung socialdemokratisk profil och professor i skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.


Om man har en pistol riktad mot tinningen så gör man nog bäst att utgå från att den är laddad. Visst kan alla de klimatrapporter som nu strömmar över oss vara felaktiga, men teori och empiri ger samma svar. Jorden blir faktiskt varmare, helt i enlighet med vad en stor majoritet av forskarsamhället förutspått. Detta är fakta och inte alarmism.

Sverige kan inte ensamt vända trenden, men vi kan åtminstone avstå från att förvärra situationen. Det är i det perspektivet vi skall bedöma kärnkraftens framtid. Vi kan inte behandla denna energikälla oberoende av alternativen och vad som sker i världen kring oss.

Det finns endast en period i vårt lands historia då vi minskat utsläppen av växthusgaser. Det var 1970-1985, när vi byggde ut kärnkraften. Då minskade våra utsläpp med 30-40 procent (cirka 30 miljoner ton koldioxid per år). En anledning var givetvis ett aktivt energisparande, men lika mycket bidrog det faktum att man bytte olja och kol mot kärnkraftsel. I tiotusentals villor slängde man ut oljepannan och installerade elvärme och reducerade därmed de egna koldioxidutsläppen till nära noll. Inom industrin skedde motsvarande utbyte.

I Sveriges har kärnkraften gjort det möjligt att minska koldioxidutsläppen med flera hundra miljoner ton. I hela världen rör det sig om miljardtals ton. Det har inte varit tillräckligt för att hindra mängden av växthusgaser att öka , men det är ändå något som märkbart dämpat en skenande utveckling.

Kärnkraften är långt ifrån problemfri, men när man väger dess positiva bidrag till klimatet mot dess nackdelar är valet lätt: Sverige behöver mer, och inte mindre kärnkraft. Det kan inträffa svåra olyckor, men världen har nu erfarenhet av civil kärnkraft motsvarande cirka 10 000 reaktorår. En, säger en, stor olycka har inträffat, och den skedde i en reaktor med en teknik som man nu slutat använda. Dagens kärnkraft uppfyller alla rimliga krav på säkerhet, speciellt i relation till de hot som den globala uppvärmningen innebär.

Det är också terminologiskt missvisande att hävda att "avfallsfrågan är olöst". Rent tekniskt och ekonomiskt är frågan löst sedan länge, och det finns många olika lösningar att välja mellan. Frågan är olöst endast i politiskt avseende: man har ännu inte bestämt exakt var i de olika länderna man skall gräva ner avfallet.

I Sverige har vi lagt ner miljarder på detaljerad forskning om geologi, svetsteknik, korrosion och liknande för att möta kraven på säker förvaring. I vårt land har fler forskare arbetat med vad som eventuellt kan hända om en mindre mängd radioaktivitet läcker ut (på 500 meters djup i ett urberg) om 150 000 år, än vad som sysslat med vad som händer om jorden fortsätter att värmas i ytterligare några decennier. Hela programmet för avfallets förvaring går loss på nära 100 miljarder, kostnader som i sin helhet betalas av kärnkraftverken själva. Jämför detta med hur vi behandlar det avfall, (också miljöfarligt och enormt mycket större) som kommer från vår förbränning av olja, kol och biobränslen.

De villkor som omger kärnkraften i vårt land är mångdubbelt strängare än för andra industrier. Till det kommer en mediegranskning som saknar motstycke och extraskatter på produktionen. Men kärnkraften klarar av detta. Den överlever, trots ekonomiska, ekologiska och politiska krav som skulle stjälpt nästan all annan industriell verksamhet. Och varje dag, år ut och år in, decennium efter decennium, finns den där och producerar den el som hjälper oss att lösa de problem som den globala uppvärmningen skapar.

Ändå är kärnkraften miljörörelsens fiende nummer 1, och en symbol för det destruktiva i vår ekonomiska utveckling. Det är orättvist, men också skadligt eftersom det blockerar vettiga lösningar på klimatfrågan. Kärnkraftens problem förstoras, och i motsvarande grad förminskas problemen med andra energislag. Låt mig ge några konkreta exempel.

Avskogningen i tropikerna är en av de största källorna till växthuseffekten. Den orsakar till exempel större koldioxidutsläpp än all världens trafik. Förrådet av kol som är bundet i de tropiska skogarna förs direkt och indirekt upp till atmosfären. Detta vet alla. Men få talar högt om att i princip samma sak sker då vi nu dammsuger våra skogar på jakt efter skogsbränsle. Det innebär att vi omedelbart eldar upp det förråd av kol - kvistar, toppar och stubbar - som finns kvar efter en avverkning. På 1 000 års sikt har detta ingen betydelse, men för de närmaste 50-100 åren är utsläppen från skogsbränslen betydande och storleksmässigt fullt jämförbara (per energienhet) med de som kommer från olja och bensin. Och det är just de närmaste 50-100 åren som är kritiska för klimatet.

Vi stimulerar användning av skogsbränslen med skattelättnader. Samtidigt avsäger vi oss lösningar som är fullständigt utan utsläpp. Till en ringa kostnad, och helt utan utsläpp, skulle vi kunna värma större delen av Stockholm och Uppsala med det kylvatten som nu bara rinner ut i havet från Forsmark. Denna lösning föreslogs faktiskt när Forsmark byggdes, men avvisades eftersom man inte ville "bygga fast" kärnkraften i landet. Priset: några hundra miljoner ton extra koldioxid till atmosfären ansågs inte orimligt. För mig är det både orimligt, oklokt och oekonomiskt.

Kylvattnet från alla våra kärnkraftverk skulle kunna utnyttjas. Det utgör faktiskt två tredjedelar (!) av all den energi som alstras vid verken. Ny kärnkraft skulle - direkt och indirekt - kunna ersätta större delen av den olja som används inom trafiksektorn. Det är både tekniskt och ekonomiskt fullt möjligt att med ett par kraftfulla politiska insatser nå en nollnivå för koldioxidutsläppen i vårt land. Men icke. I stället låter vi koldioxidutsläppen öka kraftigt år från år, något som döljs enbart av det faktum att den officiella statistiken inte inkluderar utsläppen från biobränslen. Allmänhet och politiker vilseleds om vart vi är på väg och om lägets allvar.

Socialdemokratin har en nyckelroll i frågan om kärnkraftens framtid i vårt land. I både EU-parlament och i riksdagen har jag sökt föra upp frågan till diskussion och prövning. Svaret har oftast blivit att en positiv inställning till kärnkraft är "Old labour", i Sverige typ den inställning som politiker i Tage Erlanders generation hade.
Må så vara, jag är barn av min tid. Men när nordvästpassagen nu öppnas och Arktis försvinner kan det vara läge att pröva även halvt bortglömda argument. Även Svenska naturskyddsföreningen var positiv till kärnkraft i början av 1970-talet - då med uttrycklig hänvisning till miljön.

Kärnkraften kan inte ensamt rädda jordens klimat. Det krävs även satsningar på vindkraft, solenergi, bergvärme och annat. Men det kommer inte att räcka. Och inte heller kommer det att räcka att, som nu, höja bensinskatten med en 25-öring varje år för att ändra människors beteende.

Om klimatforskarna har rätt i sina prognoser, är det omöjligt att tänka sig en rimlig lösning utan kärnkraft. Om inte denna insikt präglar socialdemokratins hållning i frågan kommer framtiden att erbjuda många, stora och negativa överraskningar, politiska, ekologiska och etiska.

SÖREN WIBE

DN 080111:

"Sverige måste bygga fyra nya kärnkraftverk"

Jan Björklund i nytt klimat- och energiutspel: Beslut om att häva nybyggnadsförbudet för kärnreaktorer bör fattas av riksdagen direkt efter valet 2010. För att klara klimatmålen och minska växthuseffekten måste Sverige kraftigt bygga ut sin koldioxidfria elproduktion. I detta syfte bör riksdagen tidigt under nästa mandatperiod häva nybyggnadsförbudet i kärntekniklagen. I ett första skede måste vi satsa på fyra nya kärnkraftsreaktorer. Därtill bör de tio nu existerande reaktorerna successivt ersättas med nya reaktorer. Vi vill också att Sverige gör en storskalig satsning på eldrivna fordon snarare än att förlita sig på biobaserade fordonsbränslen, något som folkpartiet fram tills nu förordat. Det skriver folkpartiledaren tillika utbildningsministern Jan Björklund tillsammans med Carl B Hamilton, ordförande i partiets klimatgrupp, Nina Larsson, ordförande i partiets infrastrukturgrupp samt partisekreteraren Erik Ullenhag.


Att ökningen av temperaturen på jorden som skett de senaste hundra åren beror på människans utsläpp av växthusgaser är en accepterad vetenskaplig slutsats. Det ställer oss inför en väldig uppgift. Klimatförändringen måste hejdas.

En central diskussion att föra i Sverige handlar om vår inställning till elektricitet. Elektriciteten är en av mänsklighetens mest geniala uppfinningar - att blixtsnabbt kunna överföra en stor mängd energi från ett kraftverk till den plats där energin ska användas. Men i Sverige har elektricitet sedan 1980 närmast kommit att betraktats som något ont som ska straffbeskattas. Ett rimligare sätt att bedöma fördelar och nackdelar med el är att värdera den utifrån produktionsmetod. Olje-, kol- och gaskraftverk är dåliga ur klimatsynpunkt, medan vind-, vatten- och kärnkraftverk är koldioxidfria.

Att gå över från energislag som orsakar koldioxidutsläpp till elektricitet som produceras koldioxidfritt är nyckelstrategin för att minska växthuseffekten. Inte minst bör dessa tankegångar appliceras på transportsektorn och utvecklingen av fordon.

Hittills har Sverige inte tillhört de länder som gått i spetsen för utveckling av eldrivna fordon. Japanska och även tyska tillverkare har kommit längre. En utmaning ligger i att det ännu inte finns batterier till sådant pris och med sådan prestanda att de fullt ut kan matcha bilar drivna med fossila bränslen. Det som anses mest realistiskt för de närmaste tio-tjugo åren är hybridbilar där eldrift kopplas in under delar av körsträckan. Men visionen om en helt eldriven bil finns bland forskarna. Sverige har en betydande bilindustri med flera stora tillverkare. Vi borde vara världsledande när det gäller eldrivna fordon.

Folkpartiets partiråd, vårt näst högsta beslutande partiorgan, kommer i oktober 2008 att ta ställning till riktlinjer för en framtida svensk klimat- och energipolitik. I dag skickar partiledningen ut del två i ett samråd till folkpartiets förbund och avdelningar. Det centrala innehållet i detta samråd är följande.

1. Möjliggör en kraftig utbyggnad av koldioxidfri elproduktion i Sverige. Beslut om att häva nybyggnadsförbudet i kärntekniklagen bör fattas av riksdagen tidigt under nästa mandatperiod. Fyra nya reaktorer bör planeras i ett första steg. Planeringstiden är så lång att de kan tas i bruk först under 2020-talet. Under perioden cirka 2022-2040 tas de nu existerande reaktorerna successivt ur drift av åldersskäl. Inriktningen bör vara att dessa ersätts med nya reaktorer. Lokaliseringen av nya reaktorer bör vara densamma som för de tio som nu är i drift.

Socialdemokraterna däremot vill stänga en reaktor nästa mandatperiod, enligt ordföranden för partiets klimatgrupp Carin Jämtin. Med tanke på de övriga två partierna i vänsterkartellen finns risken att det inte stannar med detta vid ett eventuellt regeringsskifte 2010. Jämtin är också kritisk till den uppgradering av befintliga reaktorer som nu genomförs. Att miljöpartiet och vänsterpartiet kan besinna sig i energipolitiken har vi inget hopp om. Men att även socialdemokraterna drar åt fel håll är oroande för oss som vill se en stabil uppgörelse om en energipolitik som både främjar tillväxt och minimerar koldioxidutsläppen.

2. Energieffektivisera genom att ta tillvara spillvärmen från kärnkraften. Cirka 20 procent av den svenska energiproduktionen går i dag till spillo genom att det uppvärmda kylvattnet från våra reaktorer spolas ut i havet. I samband med uppförandet av nya reaktorer bör även hetvattentunnlar övervägas. En hetvattentunnel kopplad till fjärrvärmesystemet tar till vara spillvärmen och är ur klimatsynpunkt en bättre lösning än exempelvis den naturgasbaserade kraftvärme som nu byggs ut.

3. Forskningssatsa på eldrivna fordon. Sverige bör i höstens forskningsproposition satsa stort på att universitet och tekniska högskolor i samarbete med de svenska biltillverkarna och utvecklingsbolag i branschen ta fram kommersiellt gångbara elbilar och elhybrider. Om Sverige blir först med en riktigt bra elbil kan det bli en stor exportframgång.

Eldrivna fordon har fördelen att vi inte binder oss till en viss råvara eller metod för att producera energin. El kan framställas koldioxidfritt med flera olika metoder och sannolikt ännu fler i framtiden. En motor som går på el i kombination med effektiva batterier fungerar oavsett hur elen producerats.

Folkpartiet har i huvudsak stött den politik som gått ut på att stödja framväxten av en svensk bioenergiindustri. I det vi nu säger om satsning på eldrivna fordon ligger en viss självkritik. Vi tycker det är viktigt att ta till sig vad som framkommit om problemen med fordonsbränslen baserade på grödor. OECD har exempelvis påpekat att användningen av majs i USA, vete och raps i EU samt palmolja från andra länder för produktion av etanol och biodiesel innebär att priserna på livsmedel pressas upp.

Ur klimatsynpunkt innebär ökad bioenergiefterfrågan ett ökat tryck på att exploatera världens verkliga koldioxidsänkor - de tropiska regnskogarna. En storskalig satsning på biodrivmedel från svensk skogsråvara kan dessutom leda till prishöjningar som slår ut vår pappers- och skogsindustri.

4. Undersök möjligheten att bygga ut höghastighetståg för persontransporter. Vårt behov av att förflytta oss, speciellt mellan Sveriges storstäder, kommer inte att minska. Ur klimatsynpunkt är det viktigt att skapa ett alternativ till stora delar av inrikesflyget. Vi vill satsa på tåg som klarar hastigheter upp till 350 kilometer i timmen. En rimlig målsättning bör till exempel vara att en enkel resa mellan Stockholm och Köpenhamn/Malmö inte ska ta mer än drygt två timmar. Genom avlastning av dagens nät innebär en sådan satsning också att järnvägens konkurrensförmåga beträffande gods förbättras. Ett planeringsuppdrag till Banverket med denna innebörd skulle kunna ingå i 2008 års riksdagsbeslut om infrastruktur i framtiden.

5. Tänk och agera globalt i klimatpolitiken. Sverige andel av världens utsläpp är liten. Det är inte här slaget om framtidens klimat kommer att avgöras. Till exempel är Kina nu i kapp USA när det gäller totala utsläpp av växthusgaser samtidigt som landet planerar för ytterligare 500 kolkraftverk.

Sverige ska föra en ambitiös nationell klimatpolitik för att vi med legitimitet och trovärdighet ska kunna ge EU och andra länder rekommendationer och teknik till motåtgärder mot utsläppen. Vi, den rika världen, måste kompensera länder som Kina och Indien så att de finner det attraktivt att sätta pris på sina utsläpp med exempelvis koldioxidskatt. Global frihandel med utsläppsrätter ger den nödvändiga effektiviteten i klimatpolitiken. I-länderna bör använda sina forskningsresurser för att utveckla koldioxidfria tekniker som är anpassade till u-ländernas förutsättningar. Det ligger i hög grad i vårt eget intresse. Utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet lika mycket oavsett var på vår planet de sker.

JAN BJÖRKLUND
CARL B HAMILTON
NINA LARSSON
ERIK ULLENHAG
DN 080405:

"Fp och s måste enas om utbyggd kärnkraft"

"S och fp i gemensamt krav på byggande av nya kärnreaktorer: Vi uppmanar Jan Björklund och Mona Sahlin att gå i spetsen för en ny energipolitik med mer kärnkraft än i dag.> I spåren av klimatförändringar är det hög tid att göra upp med det politiska taktikspel som föregick folkomröstningen om kärnkraft för snart 30 år sedan. Sedan Barsebäck stängts har vi tvingats importera mer kolkraft från Danmark. I stället behöver vi gå Finlands väg mot utbyggd kärnkraft om klimathotet ska kunna tacklas på allvar. Mera kärnkraft behövs som basproduktion i elförsörjningen även om vi kraftfullt bygger ut vindkraften och solkraften. Därför uppmanar vi våra båda partiledare Mona Sahlin och Jan Björklund att gå i spetsen för en energipolitik där kärnkraften byggs ut och utgör en större del av energiproduktionen än i dag. Det skriver Roland Palmqvist, socialdemokratiskt kommunalråd i Kävlinge, och Olle Schmidt, folkpartistisk Europaparlamentariker och ledamot av partiledningen."


"Den svenska energipolitiken är genom decennierna kantad av misslyckanden. Uppgörelser mellan olika partier och kompromisser i skilda riktningar har orsakat stor osäkerhet om hur energipolitiken skall utformas. Arvet från en märkligt formulerad folkomröstning fortsätter envist att förgifta debatten. Detta är problematiskt. För sällan har kraven på politikerna att leverera tydliga svar baserat på långsiktiga överväganden varit så höga - och så berättigade. Sinnesförändringar sker och måste ske inom samtliga partier. Också våra egna.

I vårt närområde bygger Finland ut sin kärnkraft med bred politisk enighet. Vi behöver gå Finlands väg om klimathotet ska kunna tacklas på allvar. Bara i Sverige sparar vi 28 miljoner ton koldioxidutsläpp på vår kärnkraft årligen, globalt hela 700 miljoner ton. Klimatfrågan har öppnat ögonen för de många som förstått att energipolitiken består av en rad målkonflikter. Sedan Barsebäck stängts har vi importerat mer kolkraft från Danmark. Och länder med beslut om avveckling av kärnkraften importerar mer och mer kärnkraftsel!

Globalt sker också en utbyggnad av kärnkraften, ett trettiotal nya kärnkraftverk håller på att byggas i tolv länder. Samtidigt sker en uppgradering av befintliga anläggningar, också i Sverige. IAEA bedömer att minst 60 nya anläggningar kommer att byggas de närmaste femton åren. Totalt i världen finns 439 reaktorer i 31 länder och de producerar 16 procent av världens elektricitet.

Samtidigt börjar frågan i den bitvis nedläggningsdrabbade - och generellt konkurrensutsatta - energiintensiva industrin i Sverige bli allt mer brännande. Om Sverige inte ersätter nuvarande kraftverk med nya uppstår ett stort behov av ersättningskraft, som i sin förlängning skulle medföra ökande elpriser i hela Europa. Att den europeiska elmarknaden blir allt mer integrerad innebär dock inte att vår egen energimix blir betydelselös. Flaskhalsar och konkurrens om el vid till exempel kallt väder gör att priset påverkas av vår egen produktion. Elpriset styrs av kostnaden för den sist konsumerade enheten. Ju mer koldioxidfri elhandel vi har, desto lägre priser kan vi hålla eftersom koldioxidfri el inte belastas med kostnader för utsläppshandel.

Vi är helt eniga om att klimatmålen måste vara både ambitiöst och framsynt formulerade, men också om att vi måste sträva efter att uppnå den önskade utsläppsminskningen till en så låg kostnad som möjligt. Priset kommer att bli mycket högt för de flesta europeiska medlemsstater, delvis på grund av att EU-kommissionen har satt stort fokus på att öka andelen förnybar energi, i stället för att i första hand tala om ickefossila bränslen och fokusera på hur utsläppen av växthusgaser kan minskas effektivt. För vissa svenska basindustrier kommer kostnaden att bli omöjlig, om inte kärnkraften får en chans att kompensera för energibortfall och skattepålagor.

Fem kärnargument får sammanfatta Sveriges och Europas behov av mer kärnkraft:


1. Kärnkraften behövs som basproduktion i elförsörjningen

Den blandning av basel från kärnkraft i söder och reglerbar el från vattenkraft i norr som Sverige praktiserat under decennier, är en nära nog optimal lösning.

I dag kopplas nya, förnybara men svårreglerade elalstrare i form av vindkraftverk och solceller in på nätet. En viktig förutsättning för att dessa skall utnyttjas fullt ut är att deras svårreglerade elproduktion kan fasas in ovanpå en säker basproduktion. Försvinner kärnkraften så kommer basproduktionen under lång tid framöver också att behöva förlita sig på i huvudsak koleldade kraftverk. De nya, förnybara och kraftigt skattesubventionerade kraftanläggningarna förutsätter en tryggad basproduktion av el.

2. Nya anläggningar kan lokaliseras till befintliga kärnkraftskommuner.

Den tekniska infrastrukturen i form av stora ledningar och plats för fler ställverk finns redan på dessa platser. I Frankrike gick det till och med så långt att flera kärnkraftskommuner kämpade om att få den nya generationens reaktor till sin kommun. Det är således möjligt att lokalisera nya kärnkraftverk i Europa, vilket ifrågasätts av kärnkraftens motståndare.

3. Effektiviteten ökar med tekniska framsteg och nyinvesteringar

I Finland har man nyligen uppgraderat anläggningen i Olkiluoto med hela 29 procent, men också i Sverige pågår förbättringar. Forsmarks kapacitet kommer under 2008-10 att uppgraderas med 13 procent medan Oscarshamn-3 kommer att få 21 procent större effektivitet.

Satsningar på forskning är följaktligen av stor betydelse, både vad gäller effektivitet och säkerhet. Ytterliggare svensk spjutspetsforskning förutsätter dock en politisk borgfred. Antalet nyinvesteringar kommer till stor del att bero på vår förmåga att fatta välgrundade politiska beslut.

4. Avfallsproblemet håller på att lösas.

I praktisk handling visar kraftföretagen att de kan uppfylla alla de säkerhets- och miljökrav som nationella och internationella kontrollorgan ställer på såväl avveckling och rivning av reaktorer som omhändertagandet av det radioaktiva avfallet. Sverige har fattat beslut om att avfall från kärnkraftsreaktorer ska slutförvaras i slutna djupförvar. Efter geologiska undersökningar har några lämpliga platser valts ut och på två av dessa finns det ett lokalt intresse för slutförvaring. Frågan kan få en snabb, hållbar och säker lösning så fort den politiska viljan finns.

5. Frågan är inte enbart nationell.

Debatten kan inte bara handla om hur elen i det egna landet produceras, man måste också se till hur den totala elkonsumtionen tillgodoses. Den självtillräckliga nationella energipolitiken är en myt. Redan nu tar de stora, internationella kraftbolagen över alltfler beslut om energin. Ofta i skymundan av offentligheten, i ett slags politiskt vakuum. Bättre statistik och kunskapsutbyte skulle tydligt visa hur beroende enskilda länder är av energihandel. Skulle länder som Italien klara sin elförsörjning utan import i vissa perioder av kol- och kärnkraftsbaserad el? Byggs rentav Tysklands nästa reaktor i Frankrike och Sveriges i Finland eller Litauen?

Vi motsatte oss stängningen av Barsebäck, men inser att det i dag är tekniskt svårt att återstarta de båda aggregaten - och politiskt näst intill omöjligt. Låt oss lära av Barsebäck och undvika en upprepning gamla misstag.


Undertecknade var båda med i folkomröstningskampanjen på samma sida, Linje 2. Nu är hög tid att göra upp med det taktiska spel som föregick folkomröstningen. I spåren av klimatförändringarna kan inte svenska beslutsfattare ta resultatet för snart 30 år sedan som utgångspunkt för dagens långsiktiga beslut. Planeringstiden för nya reaktorer ligger i dag på 10-15 år.

Vi uppmanar därför våra båda partiledare - Mona Sahlin och Jan Björklund - att gå i spetsen för en energipolitik som såväl tar hänsyn till klimatförändringarna som klarar den svenska konkurrenskraften och jobben. Då måste kärnkraften inte bara ingå som en väsentlig del i den svenska energimixen. Den måste byggas ut.

Roland Palmqvist
Olle Schmidt "

"Ny klimatfond satsar i kärnkraft"


"Handelsbanken startar en klimatfond med namnet Ny energi. Men man har tagit beslutet att även investera i kärnkraft. Nu får banken kritik.

För några veckor sedan öppnade Handelsbanken sin nya miljöfond Ny energi. Bland investeringsobjekten finns vindkraftsbolag som Vestas och Gamesa. Men i fondens prospekt står även att man köper kärnkraftsaktier.

-Vi har sagt att vi inte vill hyckla. Vi ser inte att de förnyelsebara energikällorna räcker till om vi ska nå de mål som FN:s klimatpanel satt upp. Vi måste stå för att vi accepterar kärnkraft. Men jag inser att kärnkraft är kontroversiellt av andra anledningar, säger Mikael Sens, som förvaltar Ny energi.

TILL EXEMPEL HAR banken köpt aktier i det finska energibolaget Fortum. Fortums energiproduktion består till största delen av kärnkraft, som står för ungefär halva produktionen i företaget. Det äger kärnkraftverket i finska Lovisa och är delägare i Olkiluotos kärnkraftverk. Dessutom äger Fortum andelar i Oskarshamns och Forsmarks kärnkraftverk.

Men är kärnkraft verkligen ny energi?
-Vad är nytt och vad är gammalt? Sol och vind är inte jättenytt heller. Men man kan ha synpunkter på namnet. Den borde kanske ha hetat klimatteknikfonden, säger Mikael Sens.

GREENPEACE SVERIGE är kritiskt.
-I den oerhörda turbulensen kring klimatfrågan kan man förledas att tro att kärnkraft är lösningen. Det är förklarligt men fel, säger Lennart Daléus, generalsekreterare för Greenpeace Sverige. Lennart Daléus anser att känkraftslösningen är en "falsk föreställning".

-I dag svarar kärnkraften för cirka 6 procent av världens samlade energitillförsel medan fossila bränslen fullständigt dominerar. Om kärnkraften skulle få någon påverkan på klimatförändringarna skulle man inom tio år behöva bygga tusentals känkraftverk världen över och inte minst i länder med säkerhetsbrister, säger han.

HAN PEKAR ÄVEN PÅ att kärnkraft inte är en förnyelsebar energikälla och att det är stora miljö- och arbetsmiljöproblem kring brytningen av uran.

I fondportföljen finns också tyska Siemens som bland annat tillverkar kärnkraftverk genom bolaget Areva.

Handelsbanksfonden har även små innehav i de franska kärnkraftsbolagen EDF och Alstom.

KNUT KAINZ ROGNERUD knut.kainz@dn.se 08-738 17 34"

Energimyndigheten

Energimyndigheten


  • Kalender
  • Webbkarta
  • Other languages
  • English
  • Lättläst
  • Anpassa

  • Start
  • Om oss
  • Energifakta
  • Hushåll
  • Företag
  • Forskning
  • Internationellt
  • Press
  • Ämne

  • Publikationsservice
  • Yttranden och avrapporterade regeringsuppdrag
  • Lediga jobb
  • Utlysningar
  • Upphandlingar

  • Om oss
  • Vår verksamhet
  • Vem gör vad på Energimyndigheten
  • Vår organisation
  • Så styrs vi
  • Jobba hos oss
  • Upphandlingar
  • Utlysningar
  • Om webbplatsen

    • Webbkarta


    Energimydigheten
    Besöksadress: Kungsgatan 43
    Box 310. 631 04 Eskilstuna
    Telefon: 016-544 2000 Fax: 016-544 2099
    E-Post Karta Publikationsservice

    SKI Statens kärnkraftinspektion

    SKI Statens kärnkraftinspektion



    Om SKI
    http://www.ski.se/page/1/2.html?13575

    Vad gör SKI
    http://www.ski.se/page/1/27.html?10939

    Vilka är SKI
    http://www.ski.se/page/1/36.html?10939

    Arbeta på SKI
    http://public.ski.se/ansok

    Internationellt samarbete
    http://www.ski.se/page/1/30.html?10939

    Lagar och förordningar
    http://www.ski.se/page/1/31.html?10939

    SKI:s författningssamling
    http://www.ski.se/page/1/101.html?10939

    Om SKI

    Statens kärnkraftinspektion är den myndighet som kontrollerar att de som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet uppfyller de krav som ställs: på säkerhet vid drift av anläggningarna, på kontrollen av kärnämnen samt på hantering och slutförvaring av kärnkraftens avfall. SKI ska också verka för att säkerhetsarbetet utvecklas.

    SKI övervakar all kärnteknisk verksamhet i Sverige, det vill säga kärnbränsletillverkning, driften vid kärnkraftverken och övriga kärntekniska anläggningar, transporter och avfallshantering. SKI samarbetar i vissa frågor med Statens strålskyddsinstitut, SSI, som bland annat har till uppgift att övervaka att strålskyddsbestämmelserna efterlevs.

    Kärnteknisk verksamhet i Sverige regleras främst av kärntekniklagen och den är utgångspunkten för SKI:s arbete. I kärntekniklagen slås bland annat fast att den som fått tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet har det fulla säkerhetsansvaret för driften vid anläggningen. SKI:s uppgift är att se till att ägaren tar sitt ansvar och bedriver verksamheten på ett säkert sätt.

    Det är regering, riksdag och ytterst svenska folket som är SKI:s uppdragsgivare. SKI är en myndighet som hör till Miljödepartementet. Verksamheten finansieras genom en avgift som tillståndshavarna betalar. Men det är regering och riksdag, inte tillståndshavarna, som bestämmer vilken inriktning SKI:s verksamhet ska ha och hur mycket den får kosta. SKI har funnits sedan 1974 och har i dag cirka 120 anställda.


    Om kärnkraft
    http://www.ski.se/page/1/21.html?13450

    Kärnkraft
    http://www.ski.se/page/1/45.html?10939

    Kärnavfall
    http://www.ski.se/page/1/52.html?10939

    Icke-spridning
    http://www.ski.se/page/1/64.html?10939

    Anläggningar
    http://www.ski.se/page/1/70.html?10939

    Forskning
    http://www.ski.se/page/1/71.html?10939

    Beredskap
    http://www.ski.se/page/1/73.html?10939

    Testa dina kunskaper
    http://www.ski.se/page/1/78.html?10939

    Om kärnkraft i Sverige

    Ungefär hälften av Sveriges totala elproduktion kommer från en av våra mest omdiskuterade energikällor – kärnkraften. Oavsett vad man tycker om kärnkraftens vara eller icke vara är det viktigt att säkerheten hålls på en hög nivå.
    SKI är den myndighet som på regeringens uppdrag övervakar säkerheten inom svensk kärnteknisk verksamhet.

    På de här sidorna finns information om hela kärnbränslecykeln: från uranbrytning och bränsleframställning, via elproduktion i reaktorn, till hanteringen av det använda kärnbränslet. Du hittar också information om hur man kontrollerar att kärnämne inte hamnar i orätta händer och om vilket säkerhetsarbete som SKI bedriver inom dessa områden.


    Länkar
    http://www.ski.se:80/extra/link/?module_instance=1

    Forskning
    http://www.ski.se:80/extra/link/?module_instance=1&action=category_show&id=41

    Internationella organisationer
    http://www.ski.se:80/extra/link/?module_instance=1&action=category_show&id=37

    Kärntekniska utbildningar i Sverige
    http://www.ski.se:80/extra/link/?module_instance=1&action=category_show&id=42

    Lokala säkerhetsnämnder i kärnkraftkommunerna
    http://www.ski.se:80/extra/link/?module_instance=1&action=category_show&id=36

    Platsundersökningskommuner
    http://www.ski.se:80/extra/link/?module_instance=1&action=category_show&id=35

    Regering och myndigheterhttp:
    http://www.ski.se:80/extra/link/?module_instance=1&action=category_show&id=34

    Svensk kärnkraftsindustrihttp:
    http://www.ski.se:80/extra/link/?module_instance=1&action=category_show&id=38

    Tillsynsmyndigheter utomlandshttp:
    http://www.ski.se:80/extra/link/?module_instance=1&action=category_show&id=40

    Övrigt http:
    http://www.ski.se:80/extra/link/?module_instance=1&action=category_show&id=43

    Forskning

    Brookhaven National Laboratory i USA
    Forskning inom fysik, biomedicin, miljöfrågor samt energiteknik.

    Commissariat à l'énergie atomique i Frankrike
    Forskning, utveckling och innovationer inom energi, försvar, informationsteknik, kommunikation och hälsa.

    Esarda - European SAfeguards Research and Developement Association
    ESARDA är den europeiska sammanslutningen för forskning och utveckling inom området kärnämneskontroll.

    EU/FoU-rådet
    EU/FoU-rådet har sedan 1992 arbetat med att främja det svenska deltagandet i EU:s ramprogram. EU/FoU-rådet är EU-kommissionens nationella kontaktpunkt, National Contact Point, för det sjätte ramprogrammet.

    Forskningscentret i Risö i Danmark

    Institutt for Energiteknikk i Norge
    Institutt for energiteknikk är ett internationellt forskningsinstitut för energi- och kärnteknologi. Institutet är en självständig stiftelse.

    Joint Research Centre of the EU Commission

    JSRI II-Database
    En databas med säkerhetsforskning som har finansierats av EU-länderna
    .
    Korea Atomic Energy Research Institute i Korea

    NKS – Nordisk kärnsäkerhetsforskning

    Paul Scherrer Institute i Schweiz

    Sandia National Laboratories i USA

    Svenskt Kärntekniskt Centrum
    Svenskt kärntekniskt centrum är placerat vid KTH och stöds av kärnkraftsindustrin och Statens kärnkraftsinspektion. Centrets målsättning är att aktivt bidraga till att Sveriges kompetens inom kärnkraft och reaktorteknologi bibehålls och utvecklas.

    Technical Research Centre of Finland

    US Department of Energy i USA

    Internationella organisationer

    Canadian Nuclear Association

    Directorate General for Energy and Transport

    Directorate General for Environment

    Directorate General for Research

    Euratom Supply Agency

    IAEA - International Atomic Energy Agency

    IAEA:s INES Training course

    IAEA:s INES-information (pdf)
    Faktablad om INES.

    OECD/NEA
    Nuclear Energy Agency

    The Brazilian-Argentine Agency for Accounting and Control of Nuclear Materials (ABACC)

    Western European Nuclear Regulator´s Association, WENRA

    Regering och myndigheter

    Boverket
    Boverket är nationell myndighet för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Vi arbetar på uppdrag av riksdag och regering för att människor ska få möjlighet till ett bra vardagsliv i ett hållbart samhälle

    FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut
    FOI:s kärnverksamhet är forskning, metod- och teknikutveckling och utredning för totalförsvaret.

    ISP - Inspektionen för strategiska produkter
    Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är den myndighet som kontrollerar export från Sverige av krigsmateriel och andra strategiska produkter d.v.s. produkter med dubbla användningsområden.

    Jordbruksverket
    Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk, trädgård och rennäring. Det innebär bland annat att verket följer, analyserar och håller regeringen informerad om utvecklingen inom näringarna samt verkställer de politiska besluten inom verksamhetsområdet.

    KASAM - Statens råd för kärnavfallsfrågor
    KASAM, Statens råd för kärnavfallsfrågor är en fristående kommitté under Miljödepartementet. Dess uppgift är att utreda frågor om kärnavfall och om avställning av kärntekniska anläggningar och att lämna regeringen och vissa myndigheter råd i dessa frågor.

    Kemikalieinspektionen
    KemI är en central tillsynsmyndighet under Miljödepartementet.KemI:s uppgift är att visa vägen till ett av Sveriges nationella miljömål, en Giftfri miljö

    Krisberedskapsmyndigheten
    Krisberedskapsmyndigheten samordnar arbetet med samhällets beredskap inför allvarliga kriser.

    Kärnavfallsfondens styrelse
    Kärnavfallsfondens styrelse är en statlig myndighet, med huvuduppgift att förvalta Kärnavfallsfonden. Styrelsen ska ta emot avgifter från innehavare av kärnkraftsreaktorer. Dessa avgifter skall bekosta framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.

    Livsmedelsverket
    Livsmedelsverket är en statlig myndighet som ska arbeta för säkra livsmedel av hög kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Livsmedelsverket har ett överordnat ansvar för att leda och samordna kontrollen av livsmedel, inklusive dricksvatten, i landet.

    Luftfartsverket
    Luftfartsverket, LFV, driver 19 flygplatser och svarar för flygledningen i Sverige. LFV ansvarar också genom Luftfartsinspektionen för tillsyn av säkerhet och kontroll av den civila luftfarten.

    Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
    Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet ansvarar bland annat för hållbar utveckling, boende och byggande, energi, klimatpolitik, kemikaliepolitik, hållbar samhällsplanering, strålskydd och kärnsäkerhet samt forskning och miljöövervakning.

    Naturvårdsverket
    Naturvårdsverket är regeringens centrala miljömyndighet och ska vara pådrivande och samlande i arbetet för ett stärkt och breddat miljöansvar i samhället.

    Regeringen och regeringskansliet
    Regeringen styr Sverige, dvs. verkställer riksdagens beslut och tar initiativ till nya lagar eller lagändringar. Till sin hjälp i arbetet har regeringen Regeringskansliet och ca 300 statliga myndigheter och verk.

    Regeringskansliets skolwebb
    Vem är det som bestämmer - egentligen? Informationen på den här webbplatsen är anpassad för elever och lärare. Du som är elev kan välja att hänga med Moa 11 år, Linus 14 år eller Monique 17 år.

    SMHI
    SMHI - Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut tillhandahåller planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter. Vi är samhällets expertorgan inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och är en resurs i miljöarbetet.

    SPF - Styrelsen för psykologiskt försvar
    SPF ger råd och vägledning om massmedieföretagens beredskapsplanering samt sprider kunskap om och främjar information om säkerhetspolitik och totalförsvar. SPF följer även opinionsutveckling av betydelse för det psykologiska försvaret.

    SRV - Statens räddningsverk
    Räddningsverket är en statlig myndighet som bland annat genom förebyggande åtgärder arbetar för att minska antalet olyckor och skapa ett säkrare samhälle. Räddningsverket arbetar också för att förbättra beredskapen vid störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid höjd beredskap.

    SSI – Statens strålskyddsinstitut
    Statens strålskyddsinstitut (SSI) har ansvar för att de skadliga effekterna av strålning på människor och miljö i Sverige ska vara så små som möjligt. Verksamheten regleras av en särskild strålskyddslag och sedan 1999 även av miljöbalken.

    Statens energimyndighet
    Statens energimyndighet är central förvaltningsmyndighet för frågor om användning och tillförsel av energi. Huvuduppgiften är att genomföra det energipolitiska program som riksdagen antog våren 1997.

    Svenska kraftnät
    Svenska Kraftnät äger och driver stamnätet för elkraft. Till uppgifterna hör att ansvara för att elsystemet kortsiktigt är i balans och att dess anläggningar samverkar driftsäkert.

    Sverige.se
    Sverige.se är det offentliga Sveriges gemensamma webbplats och startpunkten för sökningar inom den offentliga sektorn.

    Sveriges Riksdag
    Den svenska demokratin är en representativ demokrati. Det betyder att besluten fattas genom valda ombud i beslutande församlingar, dvs. riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Alla som har rösträtt får kandidera till de beslutande församlingarna.

    SWEDAC
    SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. SWEDAC är en statlig myndighet i Sverige som har både en myndighetsutövande roll och en rent uppdragsbaserad verksamhet. Huvuduppgiften är att verka som nationellt ackrediteringsorgan.

    ToFR - Tillsyns- och föreskriftsrådet
    Tillsyns- och föreskriftsrådet är ett samråds- och samverkansorgan för myndigheternas arbete i frågor som rör tillsyn och föreskrifter enligt miljöbalken. Rådet är administrativt knutet till Naturvårdsverket.

    Svensk kärnkraftsindustri

    Analysgruppen vid KSU
    Analysgruppen vid KSU är en självständigt arbetande expertgrupp som deltar i samhällsdebatten om kärnkraft och strålning. Genom KSU är gruppen knuten till kraftindustrin. Gruppen utser själv sina ledamöter efter vetenskaplig kompetens, branscherfarenhet och personligt engagemang.

    Barsebäck Kraft AB

    E.ON Sverige AB

    Forsmark Kraftgrupp AB

    Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB - KSU

    OKG AB

    Ringhals AB
    SKB – Svensk Kärnbränslehantering AB

    SQC Kvalificeringscentrum AB
    SQC Kvalificeringscentrum AB är ett oberoende och opartiskt kvalificeringsorgan med uppgift att i tredjepartsställning övervaka, bedöma och dokumentera kvalificering av oförstörande provningssystem för svensk kärnkraftsindustri.

    Studsvik AB

    Vattenfall AB

    Westinghouse Electric Sweden AB

    Tillsynsmyndigheter utomlands

    Australien - Australian Safeguards and Non-proliferation Office (ASNO)

    Australien - The Australian Radiation Protection and Nuclear Safety Agency (ARPANSA)

    Bulgarien - The Committee on the Use of Atomic Energy for Peaceful Purposes (CUAEPP)

    Canada - Canadian Nuclear Safety Commission (CNSC)

    Canada - The Environmental Health Directorate i Canada

    Danmark - Beredskabsstyrelsen

    Finland - Strålsäkerhetscentralen (STUK)

    Frankrike - L'Autorité de sûreté nucléaire (ASN)

    Island - Geislavarnir rikisins. Icelandic Radiation Protection Institute

    Japan - Ministry of Economy, Trade and Industry

    Litauen - Lithuanian Nuclear Power Safety Inspectorate (VATESI)

    Norge - Statens strålevern

    Polen - National Atomic Energy Agency

    Schweiz - Die Hauptabteilung für die Sicherheit der Kernanlagen (HSK)

    Slovakien - Nuclear Regulatory Authority of the Slovak Republic

    Spanien - Consejo de seguridad nuclear

    Storbritannien - Health and Safety Executive

    Storbritannien - Health Protection Agency

    Storbritannien - United Kingdom Atomic Energy Authority

    Tyskland - Bundesumweltministerium
    Ansvarar för bland annat reaktorsäkherhetsfrågor.

    Tyskland - Strahlenschutz-Kommission

    USA - Nuclear Regulatory Commission (NRC)

    Övrigt

    1NP, One Nuclear Place
    Nyheter och information samt länkar till industrin.

    ANDRA – Agence nationale pour la gestion des déchets radioactifs i Frankrike

    Avfallskedjan

    BNFL i Storbritannien

    Cogema - La Hague reprocessing plant

    DBE – The German Specialized Engineering Company for Final Disposal of Radioactive Waste

    Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen
    Folkkampanjen är en partipolitiskt obunden ideell förening, som vill att alla ska hushålla med naturens resurser och tänka på naturens kretslopp.

    Framatome i Frankrike

    Ignalina Nuclear Power Plant

    International Nuclear Safety Center
    Bland annat kartor över reaktorer och reaktortyper i olika länder.

    KSO - Kärnkraftkommunernas samarbetsorganisation

    LKO - Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn, projekt kärnavfall

    Miljövänner för kärnkraft
    Miljövänner för Kärnkraft är en politiskt och kommersiellt oberoende ideell förening, som bildades 1988.

    MKG - Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning

    NAGRA i Schweiz

    Nord Pool
    The Nordic Power Exchange. Här kan du bland annat se händelser som lett till produktionsstörningar som påverkar elbörsen.

    NucNet
    Nyheter inom kärnkraftbranschen

    Reaktorer i världen
    Information om kärnkraftsreaktorer i världen - i drift, planerade och avstängda.

    Studsvikbiblioteket
    Studsvikbiblioteket är sedan 1990 en avdelning inom Kungl Tekniska Högskolans Bibliotek (KTHB). Biblioteket har specialiserat sig på ämnesområdena energi, energirelaterad miljöteknik och på rapportlitteratur med särskilt omfattande samlingar inom kärnenergi.

    Svensk Energi
    Branschföreningen Svensk Energis hemsida där du bland annat kan se det aktuella Kraftläget i Sverige (leta under "Statistik").

    The National Emergency Operations Centre i Schweiz

    Uranium Information Centre i Australien

    World Nuclear Association

    Young Generation
    Young Generations främsta mål är att ge medarbetare, upp till och med 35 år, inom kärnkraftbranschen i Sverige en möjlighet att skapa ett eget branschnätverk.

    Kärntekniska anläggningar – basfakta

    Samtliga tillstånd för innehav och drift av kärnkraftreaktorer gäller tillsvidare utan någon begränsning i tiden. För flertalet reaktorer gäller dock som villkor för tillståndet att de ska genomgå en särskild säkerhetskontroll år 2010. Det är SKI som med stöd av 16 § i kärntekniklagen prövar efterlevnaden av sådana tillståndsvillkor.

    Barsebäck 1
    Typ av reaktor: Kokvattenreaktor Effekt: 615 MW Kommersiell drift år: 1975 Stängd: 1999

    Barsebäck 2
    Typ av reaktor: Kokvattenreaktor Effekt: 615 MW Kommersiell drift år: 1977 Stängd: 2005

    CLAB (Centralt mellanlager för använt bränsle)
    Typ av anläggning: Mellanlager för använt kärnbränsle och högaktiva reaktordelar. Är placerat i närheten av Oskarshamns kärnkraftverk. Kapacitet: Efter tillbyggnad kommer allt svenskt högaktivt avfall att få plats i CLAB Togs i drift år: 1985 Drifttillstånd innehas av: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB

    Forsmark 1
    Typ av reaktor: Kokvattenreaktor Effekt: 1 006 MW Kommersiell drift år: 1980 Drifttillstånd innehas av: Forsmarks Kraftgrupp AB

    Forsmark 2
    Typ av reaktor: Kokvattenreaktor Effekt: 1 006 MW Kommersiell drift år: 1981 Drifttillstånd innehas av: Forsmarks Kraftgrupp AB

    Forsmark 3
    Typ av reaktor: Kokvattenreaktor Effekt: 1 200 MW Kommersiell drift år: 1985 Drifttillstånd innehas av: Forsmarks Kraftgrupp AB

    Oskarshamn 1
    Typ av reaktor: Kokvattenreaktor Effekt: 495 MW Kommersiell drift år: 1972 Drifttillstånd innehas av: OKG AB

    Oskarshamn 2
    Typ av reaktor: Kokvattenreaktor Effekt: 630 MW Kommersiell drift år: 1975 Drifttillstånd innehas av: OKG AB

    Oskarshamn 3
    Typ av reaktor: Kokvattenreaktor Effekt: 1200 MW Kommersiell drift år: 1985 Drifttillstånd innehas av: OKG AB

    Ringhals 1
    Typ av reaktor: Kokvattenreaktor Effekt: 860 MW Kommersiell drift år: 1976 Drifttillstånd innehas av: Ringhals AB

    Ringhals 2
    Typ av reaktor: Tryckvattenreaktor Effekt: 917 MW Kommersiell drift år: 1975 Drifttillstånd innehas av: Ringhals AB

    Ringhals 3
    Typ av reaktor: Tryckvattenreaktor Effekt: 960 MW Kommersiell drift år: 1981 Drifttillstånd innehas av: Ringhals AB

    Ringhals 4
    Typ av reaktor: Tryckvattenreaktor Effekt: 960 MW Kommersiell drift år: 1983 Drifttillstånd innehas av: Ringhals AB

    SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall)
    Typ av anläggning: Slutförvar för låg- och medelaktivt kärnavfall. Är placerat i närheten av Forsmarks kärnkraftverk Kapacitet: Allt svenskt låg- och medelaktivt kärnavfall kommer att få plats i SFR. Togs i drift år: 1988 Drifttillstånd innehas av: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB

    Studsvik
    Typer av kärntekniska anläggningar: * R2-reaktorn: test- och forskningsreaktor på 50 MW termisk effekt, stängd 2005

    * R2-0-reaktorn: forskningsreaktor på 1 MW termisk effekt, stängd 2005
    * Laboratorier för tester och undersökningar av kärnbränsle, neutronbestrålning m.m
    * Avfallsanläggningar

    Regeringstillstånd: Studsvik AB innehar tillstånd att driva reaktorer, laboratorier m.m.

    AB SVAFO innehar tillstånd att driva avfallsanläggningar m.m.

    Westinghouse Electric Sweden AB
    Typ av anläggning: Kärnbränslefabrik. Ligger i Västerås. Togs i drift år: 1969 Drifttillstånd innehas av: Westinghouse Atom AB

    Frågor och svar

    På denna del av vår webbplats hittar du svar på de vanligaste frågorna vi brukar få. Hittar du inte svar på det du söker kan du e-posta din fråga till info@ski.se.

    Rätt myndighet?
    Det är inte alltid så lätt att veta vilken myndighet man ska vända sig till. Om vi märker att din fråga inte hör till vårt verksamhetsområde så tipsar vi om vart du kan vända dig i stället.

    Några saker kan dock vara bra att hålla i minnet. Om din fråga gäller radioaktivitet och strålning bör du vända dig till Statens strålskyddsinstitut, www.ssi.se. Om du undrar över andra energislag än kärnkraft, exempelvis sol- eller vindkraft bör du vända dig till Statens energimyndighet, www.stem.se.

    Frågor och svar
    http://www.ski.se/page/2/index.html?14028

    Frågor om kärnkraft
    http://www.ski.se/page/2/16.html?18700

    Frågor om kärnavfall
    http://www.ski.se/page/2/19.html?18700

    Frågor om använt kärnbränsle
    http://www.ski.se/page/2/22.html?18700

    Cookies
    http://www.ski.se/page/2/21.html?18700

    Frågor om kärnkraft

    Här hittar du svar på vanliga frågor om kärnkraft.
    Finns inte svaret på det du söker kan du e-posta din fråga till info@ski.se.

    1. Hur många kraftproducerande reaktorer finns det i Sverige?

    2. Hur stor del av elproduktionen i Sverige kommer från kärnkraft?

    3. Hur gör man el med hjälp av kärnkraft?

    4. Vad används som bränsle i en kärnreaktor?

    5. Kan man återanvända uran som redan använts i en reaktor?

    6. Varför ligger alla svenska reaktorer så nära vatten?

    7. Hur är säkerheten vid de svenska kärnkraftverken?

    8. När kommer kärnkraften att avvecklas i Sverige?

    9. Har vi inom landets gränser den kompetens som krävs för att så småningom riva reaktorerna?

    10. Hur länge har vi använt kärnkraft för elproduktion i Sverige?

    11. Vad innebär en härdsmälta?

    12. Vad berodde Tjernobylolyckan på?

    13. Kan en Tjernobylolycka inträffa i Sverige?

    14. Vad finns det för beredskap i Sverige inför en kärnkraftsolycka?

    15. Hur många kommersiella kraftproducerande kärnkraftsreaktorer finns det i världen?

    1. Hur många kraftproducerande reaktorer finns det i Sverige?
    Svar: Det finns tio kraftproducerande reaktorer och två avställda. 1999 stängdes Barsebäcks ena reaktor och 2005 stängdes Barsebäcks andra reaktor - båda efter ett regeringsbeslut.

    2. Hur stor del av elproduktionen i Sverige kommer från kärnkraft?
    Svar: Ungefär 45-50 procent.

    3. Hur gör man el med hjälp av kärnkraft?
    Svar: En kärnkraftsreaktor kan liknas vid en stor ångmaskin. Mellan 450 och 700 bränslelement placeras i reaktortanken och bildar tillsammans det som kallas härden. När man får igång kärnklyvningen i atomkärnorna i uranet bildas värme. Det vatten som pumpas genom härden värms upp, börjar koka och ånga bildas. Ångan leds till turbiner som driver en generator som omvandlar ångtrycket till elektricitet. Sedan leds ångan från turbinen vidare till en kondensor där ångan kyls ner och blir till vatten igen. Därefter leds vattnet åter in i reaktorn. Kylvattnet som används för att kondensera ångan till vattnet är havsvatten. Det pumpas ut i havet igen efter det att det utfört sin uppgift. Kylvattnet blir inte radioaktivt förorenat eftersom det går i ett eget system och aldrig kommer i kontakt med processvattnet.

    4. Vad används som bränsle i en kärnreaktor?
    Svar: Kärnbränslet består av uran som anrikats och omvandlats till urandioxid. Urandioxiden pressas till keramiska, centimeterstora bränslekutsar. Kutsarna packas i bränslestavar och monteras ihop till bränsleelement.

    5. Kan man återanvända uran som redan använts i en reaktor?
    Svar: Genom att bearbeta använt kärnbränsle går det att återanvända. Upparbetning, som det kallas, är en kemisk process vid vilken uran och plutonium skiljs från klyvningsprodukterna i använt kärnbränsle. Uranet och plutoniet kan sedan användas för att tillverka nytt kärnbränsle, så kallat MOX-bränsle. Sverige har valt att inte upparbeta använt kärnbränsle eftersom det ger upphov till ämnen som kan användas till kärnvapen. Dessutom bidrar upparbetning till utsläpp av radioaktiva ämnen.

    6. Varför ligger alla svenska reaktorer så nära vatten?
    Svar: Man använder sig av havsvatten för att kyla pumpar och motorer och den ånga som driver turbinerna vid driften. Kylningen innebär i sin tur att kärnbränslet kyls. Även när kraftverket är avställt (stängt) måste bränslets resteffekt kylas bort genom olika kylsystem för att det inte ska överhettas och skadas.

    7. Hur är säkerheten vid de svenska kärnkraftverken?
    Svar: Säkerhets- och strålskyddsreglerna för kärnkraften i Sverige är till för att skydda miljön, allmänheten och de som arbetar i kraftverken mot strålning. Kärnkraftverken är därför konstruerade så att de ska vara mycket driftsäkra. Det finns flerdubbla säkerhetssystem som kan fungera oberoende av varandra. Inom kraftverken finns flera barriärer (skydd) som ska hindra att strålning och radioaktiva ämnen läcker ut – även om det händer en allvarlig olycka. Stora kärnkraftsolyckor är sällsynta. Någon allvarlig olycka har aldrig inträffat i Sverige.

    8. När kommer kärnkraften att avvecklas i Sverige?
    Svar: Det finns inte något slutdatum för kärnkraften. Riksdagen beslutade 1997 att ”kärnkraften ska avvecklas för att åstadkomma en ekologisk och ekonomiskt hållbar energiförsörjning byggd på förnyelsebara energislag. Omställningen ska genomföras så att svensk industri och samhället i övrigt har tillgång till el på internationellt konkurrenskraftiga villkor”.

    För att staten skulle kunna stänga ett kärnkraftverk antog riksdagen samma år lagen om kärnkraftens avveckling. Lagen ger regeringen rätt att besluta att rätten att driva en kärnkraftreaktor ska upphöra vid en viss tidpunkt.

    Den 5 februari 1998 beslutade regeringen med stöd av denna lag att Barsebäck 1 skulle stängas och reaktorn stängdes den 30 november 1999. I december 2004 beslutade regeringen att även Barsebäck 2 skulle stängas vid utången av maj 2005. I och med den andra stägningen blev Barsebäck det första kärnkraftverket att tas ur drift i Sverige.

    9. Har vi inom landets gränser den kompetens som krävs för att så småningom riva reaktorerna?
    Svar: Absolut. Liknande arbetsuppgifter, rent tekniskt betraktat, utförs under de årliga revisionsavställningarna vid kärnkraftverken då man byter ut komponenter och delar av systemet.
    Moderniseringen av Oskarshamn 1 (projekt Fenix) är ett exempel på ett arbete som gav värdefulla erfarenheter.

    10. Hur länge har vi använt kärnkraft för elproduktion i Sverige?
    Svar: På 1960-talet byggdes en tungvattenreaktor i Ågesta utanför Stockholm. Reaktorn gav både el och fjärrvärme. 1974 lades Ågesta ner, bland annat av ekonomiska skäl. 1972 startade Oskarshamn 1, den första lättvattenreaktorn i Sverige. Idag är alla svenska reaktorer av lättvattentyp.

    11. Vad innebär en härdsmälta?
    Svar: En härdsmälta innebär att uranet blir så varmt att hela reaktorhärden havererar och smälter till en glödande, starkt radioaktiv massa och lägger sig på botten i reaktorbyggnaden. Det skulle kunna hända om effekten blir för hög eller om kylningen upphör. Också efter det att kärnklyvningen stoppats bildar de radioaktiva ämnena så mycket värme, att härden kan smälta ner om den inte kyls.


    12. Vad berodde Tjernobylolyckan på?
    Svar: Den 26 april 1986 pågick ett experiment i en av Tjernobyls reaktorer. På grund av ett felgrepp av operatörerna – flera nödsystem var urkopplade – och svagheter i konstruktionen ”skenade” reaktorn. Effekten steg med mer än 100 gånger på några sekunder. Bränslet blev överhettat och en tredjedel av härden exploderade. Stora mängder utströmmande ånga tryckte sönder reaktorn ytterligare och radioaktivt stoft kastades upp i luften och spreds med vindarna över bland annat Sverige.

    13. Kan en Tjernobylolycka inträffa i Sverige?
    Svar: Nej. Det finns mycket stora skillnader i konstruktionen mellan de svenska reaktorerna och den olycksdrabbade Tjernobylreaktorn. Bland annat fanns Tjernobyls reaktor i en vanlig industribyggnad medan svenska och andra västerländska reaktorer är omgivna av en gastät inneslutning som ska förhindra att radioaktivt material kastas ut i omgivningen vid en olycka.

    14. Vad finns det för beredskap i Sverige inför en kärnkraftsolycka?
    Svar: SKI:s grundberedskap består av en vakthavande beslutsfattare, VB, som är i tjänst dygnet runt. VB har befogenhet att som tjf Generaldirektör fatta beslut i akuta frågor av betydelse för säkerheten i svensk kärnteknisk verksamhet, då SKI:s ordinarie organisation inte är i tjänst eller inte kan nås av andra orsaker.
    Om det inträffar en olycka eller en incident vid ett svenskt eller utländskt kärnkraftverk som kan innebära konsekvenser för omgivningen i Sverige, träder den svenska beredskapsorganisationen i kraft. SKI:s beredskapsorganisation består då av ett 30-tal personer som ska kunna arbeta i tvåskift under en längre tid.

    15. Hur många kommersiella kraftproducerande kärnkraftsreaktorer finns det i världen?
    Svar: Det finns 439 reaktorer i drift, 31 är under konstruktion och 105 är avställda (stängda).


    Kontakta SKI
    http://www.ski.se/page/1/22.html?23618

    e-Diarium
    http://www.ski.se/page/1/108.html

    Lättläst
    http://www.ski.se/extra/tools/parser/index.cgi?url=/se/index_lattlast.html

    Ordlista
    http://www.ski.se/extra/link/?module_instance=2

    Om cookies
    http://www.ski.se/page/2/21.html

    Miljödepartementet
    http://miljo.regeringen.se/index.htm

    Statens Strålskyddsinstitut
    http://www.ssi.se/


    Statens kärnkraftinspektion
    SE-106 58 STOCKHOLM
    Besök: Klarabergsviadukten 90
    Tfn: 08-698 84 00
    Fax: 08-661 90 86
    (080411) (SKIs hemsida har inte kunnat kopieras på vanligt sätt. Därför finns inte med Internetadresser för institutionerna, de får hämtas på SKIs hemsida:
    SKI Statens kärnkraftinspektion)


    DN 030210 sid 4:

    "Bättre för miljön att inte sopsortera"

    " Sortera inte hushållsavfallet. Engångsförpackningar och matrester kan kastas ihop och skickas till soptippen för förbränning. Det är bäst för såväl miljön som ekonomin och hushållningen med naturresurser. Inte heller sorteringen av glas och plåtburkar är samhällsekonomiskt försvarbar. Plast kan också med fördel brännas. Många människor tror felaktigt att det är en skyldighet att sopsortera. Därför är det angeläget att informera om att det bästa är att låta bli, skriver bland andra Naturvårdsverkets tidigare generaldirektör Valfrid Paulsson."

    " I vår lägger regeringen en proposition till riksdagen om den framtida avfallshanteringen. Underlag är främst dels en utredning för översyn av producentansvaret (Resurs i retur), dels Naturvårdsverkets rapport "Ett ekologiskt omhändertagande av avfall" samt drygt hundra remissvar.

    Regering och riksdag har nu möjlighet att summera och utvärdera de erfarenheter och kunskaper som vunnits under fyra decennier. Så länge har avfallshanteringen varit en av de hetaste frågorna i miljö- och naturresursdebatten. Utredningar har avlöst varandra, organisation och ansvarsfördelning har ändrats liksom de tekniska förutsättningarna. Små- och storskaliga försök till lösningar har genomförts. Känslorna har svallat och nästan alla har engagerats och haft egna uppfattningar, vilket är naturligt eftersom vi alla kommer i kontakt med problemen och direkt medverkar både som producenter av avfall och som personligt ansvariga i hanteringsprocessen.

    Vi fem har varit aktivt engagerade i avfallsfrågornas praktiska och teoretiska hantering under nästan hela denna långa period och har gett oss i kast med de flesta frågekomplexen.

    De senaste åren har vi dock mött problemen huvudsakligen som vanliga konsumenter och intresserade medborgare och begränsar oss i detta debattinlägg därför till en liten del av de aktuella utredningarna. Men det är den mest uppmärksammade delen som direkt berör även oss - nämligen hushållens sopsortering.

    Vi anser det angeläget att informera en bredare allmänhet om några viktiga argument ur remissyttrandena, som sammanfaller med våra synpunkter.

    Utredningen "Resurs i retur" föreslår att förpackningsinsamlingen i stort ska fortsätta som hittills men att man successivt ska övergå till så kallad fastighetsnära insamling och minska antalet återvinningsstationer. Naturvårdsverkets rapport föreslår bland annat att hushållen ska sortera ut matavfallet och lämna det separat för kompostering eller rötning.

    Kunskaper och praktiska erfarenheter från många års arbete leder oss i vissa delar till omprövningar och andra bedömningar än dem utredningarna gjort. Förpackningsinsamlingen är totalt sett inte till fördel för miljön. Den kan dock ha främjat förpackningsutvecklingen och hushållningen med naturresurser. Storskalig kompostering eller rötning är inte den bästa behandlingen av hushållens matavfall.

    Vi anser att förbränning med energiutvinning av hushållsavfallet inklusive engångsförpackningar och matavfall är bäst för miljön, ekonomin och hushållningen med naturresurser. Då kan energiinnehållet tas till vara som fjärrvärme och elkraft. De hårda krav som nu gäller för förbränning av avfall gör rökgaserna från avfallseldade kraftvärmeverk till de renaste vid jämförelse med annan förbränning, till exempel villapannor. Metoden minskar oljeberoendet.

    Wellpapp och tidningar har sedan länge insamlats med lönsamhet på marknadsmässiga villkor. Trots det ger den totala förpackningsinsamlingen _ wellpapp och tidningar inräknade _ ändå ett underskott.

    Just insamlingen av hushållens förpackningar är uppenbart mycket olönsam. Förpackningsinsamlingen är då inte samhällsekonomiskt försvarbar eftersom förbränning är ett bättre och billigare alternativ.

    Deponering av brännbart och organiskt avfall har förbjudits. Därför byggs förbränningskapaciteten snabbt ut.

    Tidigare statliga utredningar har visat att insamlat glas vid leverans till glasbruk är ungefär dubbelt så dyrt som jungfruligt material. Ändå är ingen kostnad för hushållens arbete inräknad.

    Det borde därför stå fullt klart att inte heller insamling av engångsglas är samhällsekonomiskt försvarbar. Glas som följer med hushållsavfall till förbränning hamnar i bottenslaggen och förbättrar dess kvalitet så att den kan användas som fyllnadsmassa. Plåtburkar kan efter förbränningen magnetsorteras ut och lämnas till smältverk för återvinning.

    Producenterna är kritiska till de uppsatta målen för återvinning av plast och påpekar att det endast är cirka 15 procent av den producerade mängden som kan materialåtervinnas och att det inte finns någon lönsamhet i verksamheten. Med den nu gällande avgiften på 1 500 kronor/ton går verksamheten med underskott och avgiften kommer troligen att höjas.

    Plast, som ju tillverkas av olja, kan som avfall med fördel eldas upp!

    Tunga remissinstanser ifrågasätter miljönyttan med insamlingen av vissa förpackningar. Svenska renhållningsverksföreningen skriver "att flera systemstudier ger anledning att ifrågasätta om det nuvarande återvinningssystemet för vissa typer av kartongförpackningar och plastförpackningar, speciellt vätskekartong och konsumentförpackningar av mjukplast, är miljömässigt och samhällsekonomiskt motiverat". Skogsindustrierna skriver att "hushållsinsamlingen av wellpapp och förpackningar av papp, papper och kartong är dyr i förhållande till värdet av de kvantiteter som insamlas". Man vänder sig även mot uttrycket "sparad skog" och anser att det är grundat på okunnighet om hur skogsbruk och virkesanvändning fungerar.

    Kostnaderna för avfallshanteringen är höga och kommer att stiga kraftigt om den fastighetsnära insamlingen genomförs. Oavsett om finansieringen sker öppet genom sopavgiften eller dolt i varupriset belastar kostnaderna oss konsumenter.

    Inte minst mot den bakgrunden är det naturligtvis fel - vilket också flera remissinstanser påpekat - att hushållens insatser värderas till noll. Utredaren försvarar detta med att källsorteringen är frivillig och skriver: "Det är inte tvingande att delta och det finns inga sanktioner mot dem som inte deltar." Det har nog många människor inte uppmärksammat utan tror att det är en skyldighet.

    Det gör ont när man ser gamla människor pliktskyldigast komma släpande i snömodden med sina rollatorer lastade med förpackningar till återvinningsstationerna.

    Naturligtvis kan sorteringen och vandringen till återvinningsstationen ses som en manifestation av miljöengagemanget och ha ett värde i sig. Men både från den enskildes och från samhällets synpunkt måste ändå det slutliga resultatet vara avgörande för bedömningen om miljöeffekten var värd ansträngningen.

    Argumentet för förpackningsinsamlingen, att den ska minska nedskräpningen, håller inte. Det skräp som ibland vanpryder vår omgivning utgörs huvudsakligen av förpackningar från produkter som förbrukats utomhus - drycker, cigarretter, snus, godis, snabbmat och dylikt. De som kastar skräp omkring sig i naturen, i parker och på gator och torg slutar inte med det för att det finns återvinningsstationer. Vi får vara glada om de hittar närmsta papperskorg.

    Nej, tvärtom har ett nytt nedskräpningsproblem skapats. Insamlingsplatserna ser ibland ut som gammaldags soptippar.

    Utsortering av matavfall för storskalig kompostering eller rötning framstår alltmer som fel metod. Chalmers tekniska högskola dömer helt ut biologisk behandling och skriver att "kommunal kompostering och rötning av hushållsavfall bör avvecklas" och att "avfallsförbränning med utvinning av el och fjärrvärme är det miljömässigt klart bästa alternativet". Kompostjorden innehåller ibland miljöfarliga ämnen och dessutom så lite näring att värdet därav inte ens täcker kostnaden för spridning på åkern.

    I ett gemensamt yttrande av Stor-Stockholms Energi AB och Kommunförbundet i Stockholms län står att "storskalig kompostering är i Sverige helt säkert en teknik utan framtid" och att "förbränning är verkningsgradsmässigt den mest effektiva metoden att utvinna energi ur avfall".

    Synpunkter från dessa sakkunniga instanser har stärkt oss i vår uppfattning, att förpackningsinsamlingen från hushåll bör avvecklas och att en allmän satsning på storskalig biologisk behandling av hushållsavfall inte bör göras.

    Vi kan inte dela utredarens vision om en blomstrande återvinningsmarknad 2010. Den marknaden var en dröm redan för 40 år sedan och är nog tyvärr alltjämt bara en dröm.

    Vårt förslag innebär en besparing för oss alla såväl i tid och arbete som i kostnader. Det ger ökat utrymme för andra personliga miljöinsatser. Sorteringen och insamlingen av miljöfarligt avfall såsom batterier, elapparater, mediciner, färger och andra kemikalier måste fortsätta och ytterligare förbättras. Givetvis skall också tidningar insamlas för återvinning - främst i de tättbebyggda delarna av landet där det är lönsamt. Våra väl fungerande pantsystem för förpackningar ska vi också slå vakt om.

    Det är närmast självklart att miljöskydd kan kräva ekonomiska uppoffringar. Men för att miljöpolitiken skall behålla sin trovärdighet måste miljönyttan vara värd den uppoffring som krävs.


    Valfrid Paulsson
    tidigare generaldirektör i Naturvårdsverket
    Sören Norrby
    tidigare kampanjledare för Håll Sverige Rent
    K-G Mellbin
    Tidigare vd för kommunala renhållningsföretaget Sörab
    Per Selberg
    tidigare vd för renhållningsföretaget Sellbergs
    Lars Löfstedt
    tidigare vd för renhållningsföretaget Ragn-Sells "

    DN 030218 sid 4:

    "Förbränning av sopor slöseri med resurser"

    "VALFRID PAULSSON och hans meddebattörer hävdade på DN Debatt 10/2 att det är bäst för miljön att vi slutar sortera våra sopor och i stället eldar upp det som blandat avfall. Inlägget saknar såväl helhetssyn som sakliga miljöargument.
         Forskningen visar i stället entydigt att sopsortering är bra både för miljön och för resurshushållningen. Vi forskare uppmanar därför läsarna: Fortsätt sopsortera - det är bra för miljön. Ju bättre du sorterar, desto bättre är det för miljön!
         Debattörerna menar att det bästa ur energi- och resurssynpunkt är att bränna förpackningsavfallet. Detta är fel. Allra bäst är det om avfallet inte alls produceras! Därför har minimering av mängden producerat avfall högst prioritet i hierarkin av åtgärder för att miljöanpassa avfallshanteringen. De som bestämmer över användningen avförpackningar måste därför motiveras att använda så lite som möjligt och detta är ett av de viktigaste motiven bakom producentansvaret för förpackningar. Detta har också gett effekt, förpackningarna har blivit lättare och resurssnålare.

    FLERA STORA systemanalyser av det svenska avfallssystemet har visat att det är bättre ur energisynpunkt att källsortera och materialåtervinna förpackningar av metall, hårdplast och papper än att förbränna dem. För metaller beror detta på att en stor del av metallerna förloras med askan, eftersom magnetavskiljningen fungerar dåligt. För plast beror det på att energiåtgången vid produktion av ny plast är mycket stor. För papper och kartong beror skillnaden mellan förbränning och materialåtervinning på lokala förutsättningar och är ibland liten.
         Materialåtervinning av förpackningar är bättre även ur miljösynpunkt. Utsläppen av växthusgaser, försurande ämnen och övergödande ämnen blir alla mindre om förpackningarna materialåtervinns än om de förbränns.
         Förbränning är alltså det bästa behandlingsalternativet endast för brännbara förpackningar som varken kan undvikas, återanvändas eller materialåtervinnas.
         Debattörerna dömer även ut källsortering och biologisk behandling av matavfall och förordar i stället förbränning. De rmotiverar detta bland annat med att kompostjord innehåller miljöfarliga ämnen. De syftar här troligen på studier vid SLU som visat att kompost kan innehålla rester av bekämpningsmedel från frukt och grönt. Det är dock viktigt att notera att de uppmätta halterna var betydligt lägre än de halter som Livsmedelsverket tillåter i mat. Trots detta anser debattörerna att det är betydligt bättre att förbränna matavfallet. Men vid förbränning får man aska som innehåller miljöfarliga ämnen och denna aska, som måste deponeras, lämnar vi i arv till framtida generationer.

    ANALYSERNA AV avfallssystemen visar entydigt att ur miljö och resurssynpunkt bör organiskt avfall absolut inte deponeras. Deponering leder till stora utsläpp av bland annat växthusgaser, övergödande och försurande ämnen. Detta är också anledningen till att man såväl i Sverige som flera andra EU-länder förbjuder deponering av organiskt avfall från år 2005.
         Analyserna visar också att skillnaderna, ur miljö- som energisynpunkt, mellan för bränning, rötning och kompostering av matavfall är små. Analyserna baseras på dagens teknik för storskalig kompostering och rötning. Denna teknik är ung och ny forskning visar att dess förbättringspotential ät stor. Dessa processer bör alltså bli ännu intressantare i ett långsiktigt perspektiv. Detta gäller alldeles speciellt som analyserna hittills inte tagit med det positiva värdet av att kompost kan ersätta torv, vilket kan medför en viss minskning av utsläppen av växthusgasen koldioxid.

    FORBUDET MOT ATT deponera organiskt avfall, inklusive avloppsslam, medför att avfallsbehandlingen i Sverige år 2005 beräknas få en kapacitetsbrist på 1,5 miljoner ton. För att undvika deponering är det därför viktigt att satsa på flera alternativ samtidigt, så att materialåtervinning, biologisk behandling och förbränning alla var för sig kan utvecklas och byggas ut till en lämplig omfattning. Ur miljö- och resurssynpunkt är det viktigt att avfallet verkligen ses som en resurs som skall utnyttjas på bästa möjliga sätt. Denna innebär att behandlingsalternativ bör väljas i följande prioritetsordning: 1) minimera uppkomsten av avfall, 2) återanvänd produkten, till exempel returglas, 3) återvinn materialet, 4) återvinn energin och 5) i sista hand deponera.

    DEBATTÖRERNA KLAGAR med råtta på ordningen kring dagens insamlingsplatser för förpackningar och svårigheterna att ta sig till dem. Vi menar att ovanstående brister beror på att insamlingssystemen för förpackningar är ofärdiga. Bristerna kan övervinnas genom att göra insamlingsplatserna mer lättillgängliga och genom att klargöra ansvaret för deras renhållning. Förbättringar har också skett de senaste åren. Insamlingsplatserna placeras allt oftare antingen nära bostaden eller nära affären. Detta gör att extratransporter undviks och ordningen blir bättre.
         Det finns även en inbyggd motsägelse i debattörernas inlägg. De argumenterar å ena sidan för att allt hushållsavfall, förutom farligt avfall, och i tät orter tidningar, skall läggas i samma soptunna för att skickas till förbränning. Å andra sidan betonar de att insamlingen av farligt avfall, till exempel batterier, färg, med mera bör ytterligare förbättras. All erfarenhet av insamling av farligt avfall visar emellertid att denna fungerar sämre, eller inte alls, när allt avfall samlas in osorterat. När källsortering är rutin faller det sig naturligt att även sortera ut farligt avfall. Om inte annat är detta skäl nog för en långtgåen de källsortering.

    HAKAN JÖNSSON
    Docent miljoteknik, SLU
    JAN-OLOV SUNDQUlST
    Forskningsledare avfall, IVL, Svenska miljoinstitutet
    PER E O BERG
    Forskningsledare miljöteknik, Högskolan Dalarna
    JOHAN SUNDBERG
    Forskningsledare avfallsgtuppen, Chalmers
    TOMAS EKVALL
    Forskningsledare energisystemteknik,Chalmers
    INGVAR SUNDH
    Docent biologisk behandling. SLU
    YLVA EKLIND
    Forskare kompostering, SLU
    ÅKE NORDBERG
    Forskningschef biologisk avfallsbehandling, ITI, Institutet tör jordbruks- och miljöteknik."

    Energimyndigheten den 5 april 1999.

    Uppdrag.
          Energimyndighetens uppdrag är att skapa förutsättningar för ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart, samt säkert energisystem. Sveriges framtida energiförsörjning ska utvecklas med hänsyn till miljö och klimat samtidigt som vi uppnår en god ekonomisk tillväxt. Allt enligt riksdagens beslut.
         Vi stimulerar en effektivisering av energianvändningen genom att påverka utvecklingen av nya tekniker och produkter.
         Vi övervakar elmarknaden för att lägga grunden till en effektiv och väl fungerande elmarknad.
         Vi stödjer flera stora forskningsprogram om förnybara energikällor och ny energiteknik.
         Dessutom ansvarar vi för försörjningstryggheten, så att energibehovet kan täckas även i krislägen:
    Energianvändning
    - effektivisering, energisnål och miljöanpassad teknik, energirådgivning, kommunal energiplanering, kampanjer
    Energitillförsel
    - forskning och utveckling kring förnybara energikällor, el- och värmeproduktion, investeringsstöd
    Utredningar
    - analyser, utvärderingar, energisystemstudier, prognoser, statistik
    Elmarknaden
    - nätföretag, elhandelsföretag, elpriser
    Energiberedskap
    - energiförsörjning inom totalförsvaret, kris och ofred

    Effektivare energianvändning
         I Energimyndighetens arbetsuppgifter ingår att sprida kunskap om energieffektivisering, att stimulera och påskynda utvecklingen samt stödja introduktion av energisnåla produkter och system för hem, kontor, industri och stadstransporter.
         Detta sker genom: teknikupphandlingar, tekniktävlingar och demonstration, seminarier, utbildning, konferenser och mässor, broschyrer och rapporter, nyhetsbrev.
         Samarbete pågår inom olika nätverk med fastighetsägare, kommunernas energirådgivning, tillverkare, leverantörer, energiföretag, miljöchefer, konsumentrådgivare och konsulter inom bygg, el och vvs, Agenda 21-nätverk, etc.
         Energimyndigheten har tillsynsansvaret för den kommunala energiplaneringen. Detta kan ske genom lokala seminarier, löpande rådgivning samt utveckling av formerna för miljöanpassad lokal energiplanering.

    Kommuner
         Kommunerna har ett stort lokalt ansvar för energifrågorna, både vad gäller planering och rådgivning.
         Kommunerna ska enligt Lagen om kommunal energiplanering dels planera för sin egen energitillförsel, dels övervaka att de lokala företagen följer spelreglerna på elmarknaden. Då lagen senast ändrades 1991 infördes ett krav på att energiplaneringens effekter på miljön ska beskrivas. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet för kommunal energiplanering, men utövar ingen kontroll eller inspektion av energiplaner.
         Genom kommunal energirådgivning ska hushåll, småföretag och organisationer kunna få objektiv och lokalt anpassad information. Det finns många aktörer på marknaden som riktar sig till olika målgrupper. Behovet av rådgivning är stort, eftersom förutsättningarna på energiområdet hela tiden förändras, genom skatter, priskonkurrens, statliga bidrag, tekniska framsteg med mera. Kommunerna kan ansöka om statligt stöd till energirådgivning hos Energimyndigheten.

    Kommunal energirådgivning
         Kommunens energirådgivning vänder sig till allmänhet, småföretag och organisationer. Den samordnar och kompletterar den rådgivning som ges av statliga myndigheter och kommersiella aktörer. Kommunens rådgivare ska hjälpa dem som saknar rätt kunskap eller tillräckliga resurser att på egen hand göra de fördelaktigaste valen. Rådgivningen berör flera områden, energi, teknik och konsumentvägledning, men får inte omfatta besiktningar eller vända sig till kommunens egna förvaltningar eller bolag.
         Nästan alla Sveriges kommuner har idag energirådgivare. För små kommuner kan det ibland vara fördelaktigt att ha en gemensam rådgivare.

    Kommunal energiplanering
         En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen kan agera på olika sätt utifrån sina olika roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. Ett sätt att strategiskt påverka utvecklingen är att göra upp en energiplan.
         Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1991:479) skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige. Det är viktigt att ha en helhetssyn på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Genom en "miljökonsekvensbeskrivning" (MKB) görs en bedömning av hur miljön, hälsan och hushållningen kommer att påverkas av olika åtgärder eller energisystem.

    Energitillförsel
         Energimyndigheten stödjer flera stora forskningsprogram som syftar till att utveckla ny energiteknik. Energiforskning har stor betydelse för utvecklingen inom flera samhällssektorer och teknikområden. Svenskt näringsliv är på olika sätt verksamt inom energiområdet; genom att använda energi, tillverka energiutrustning eller producera energibärare som bränslen, el och värme. Arbetet vid myndigheten utförs i nära samverkan med näringsliv, högskolor, institut med flera, och har en tvärvetenskaplig och tvärdisciplinär prägel.
         Inom energiområdet tas nya tekniker fram med betydande utvecklingskraft både industriellt och ekonomiskt. Energimyndighetens forskningsprogram är en viktig del av omställningen av energisystemet. Målet är att förena energiförsörjning med miljö- och klimathänsyn för att uppnå en god ekonomisk tillväxt och skapa ett uthålligt energisystem baserat på förnybara energislag.
         Energimyndigheten ansvarar för att verkställa huvuddelen av de femåriga omställningsprogrammen som syftar till att ersätta bortfallet av elproduktion från Barsebäcksverket (Förordningen SFS 1998:22). Hit hör investeringsstöd till:
    biobränslebaserad kraftvärme
    vindkraft
    småskalig vattenkraft
         Energiforskningsprogrammet lämnar stöd till både grundläggande och tillämpad forskning inom huvudsakligen följande delområden:
        Bränsleproduktion från skogs- och jordbruk för el-, värme- och transportsektorerna
        Produktion och distribution av el och värme
        Allmänna energisystem. Alternativa drivmedel. Biobränsle från skogsmark. Bränsleceller. Elanvändning. Elektra. Energi från avfall. Energiintensiv industri. Energiskogsodling. Etanol. Fjärrvärme. Fluidbädd förbränning/förgasning. Gasturbiner. Klimat 21. Miljöanpassade fordon. Naturgas. Privatskogsbruk. Rök-och avgasrening. Småskalig förbränning. Solel. Solvärme. Storskogsbruk. Systemstudier bioenergi. Termiska Processer för elproduktion. Vattenkraft/Turbinteknik. Vindkraft.

    Utredningar och utvärderingar
         Vår arbetsuppgift är bland annat att tillgodose regeringens, riksdagens, Energimyndighetens och övriga intressenters behov av kvalificerade utredningar som underlag till beslut inom energiområdet. Verksamheten fokuseras i huvudsak på analyser inom följande energiområden:
    Energiprognoser och scenarier
    Energianvändningen på sektorsnivå
    Energiproduktionssektorn
    Styrmedel/energibeskattning
    Bränslemarknader
    Elmarknader i Sverige och andra länder
    Energisystemets miljöpåverkan

    Publikationer
         Nedan följer ett urval av våra publikationer. Vår målsättning är att de senaste versionerna av samtliga här redovisade publikationerna ska finnas tillgängliga i s k pdf-format, d v s att DU som besökare kan spara ner rapporterna till din egen hårddisk.

    Energiläget 1998 (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/enlaget98_sv.pdf)
    Svensk elmarknad
    Energiförsörjningen i Sverige (99-03-01) (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/kortprog99.pdf)
    Utvecklingen på elmarknaden 1998
    Klimatrapport 1997 (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/klim97sv.pdf)
    Energirapport 1995 (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/erapp95.pdf)
    Styrmedel inom energiområdet (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/styrm.pdf)
    Elmarknaderna runt Östersjön
    Internationellt klimatarbete ( http://www.stem.se/utredningar/rapporter/iklim.pdf)
    Klimatstrategier i OECD-länderna (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/klimkart.pdf)
    Prisblad för biobränslen, torv m m
    Energimyndighetens arbete med omställningen av energisystemet (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/omstallning.pdf)
    Dessutom har i NUTEKs rapportserie utgivits konsultstudier vilka behandlar bränslemarknaderna för: kol, olja och gas, trädbränsle, energigrödor, avfall.

    Energiläget 1998
         Med Energiläget 1998 vill vi ge beslutsfattare, journalister och allmänheten en samlad och lättillgänglig information om utvecklingen på energiområdet. Informationen omfattar utvecklingen från år 1970 och framåt.
    Innehåll :

    DET SVENSKA ENERGILÄGET
    Energiläget i Sverige 1997 - en översikt 3
    Total energitillförsel 4
    Total energianvändning 5
    Elmarknaden 6
    Biobränslen, torv m m 9
    Fjärrvärme och fjärrkyla 11
    Oljemarknaden 13
    Kolmarknaden 14
    Marknaden för energigaser 15
    Bostäder, service m m 16
    Industri 18
    Transporter 20
    Skatter och priser 21

    DET INTERNATIONELLA ENERGILÄGET
    Energitillgångar och energianvändning 23
    Elmarknaden 25
    Oljemarknaden 26
    Kol- och naturgasmarknaden 27

    MILJÖLÄGET
    Energi och miljö 28

    ALLMÄNT
    Energiordlista 34
    Enheter och omräkningsfaktorer 36

    Internationellt klimatarbete. Rapport 1996.
         Klimatrapporterna utgör underlag till Sveriges nationalrapporter om klimatförändringar. Nationalrapporterna utgör ett åtagande gentemot FN:s ramkonvention om klimatförändringar. I rapporten redovisas de förslag till målformuleringar och åtgärder som förts fram från länderna samt diskuteras utifrån ett svenskt perspektiv.
    Innehållsförteckning :

    1 Inledning 15
    1.1 Bakgrund om klimatkonventionen 15
    1.2 Uppdraget 16
    1.3 Rapportens inriktning och uppläggning 16
    1.4 OECD-ländernas olika förutsättningar 18
    1.5 Sammanfattande jämförelser 31
    1.6 Sveriges utgångsläge i förhållande till andra OECD- länder 33

    2 Klimatstrategier i några utvalda länder 36
    2.1 USAs klimatpolitik 37
    2.2 Japans klimatpolitik 39
    2.3 Frankrikes klimatpolitik 41
    2.4 Nederländernas klimatpolitik 43
    2.5 Sveriges klimatpolitik 46
    2.6 Storbritanniens klimatpolitik 49
    2.7 Tysklands klimatpolitik...51
    2.8 EUs klimatpolitik 54
    2.9 Sammanfattande kommentarer 56

    3 Klimatprotokollets utformning 59
    3.1 Protokollets utformning 59
    3.2 Beskrivning av några målformuleringar 61
    3.3 Referat från två studier om olika målformuleringar 64
    3.4 Hur kan länderna förväntas ställa sig till de olika målformuleringarna? 67
    3.5 Sammanfattning 70

    4 Styrmedel 74
    4.1 Allmänt om styrmedel 74
    4.2 Styrmedel som diskuteras inom klimatkonventionen 77
    4.3 Ländernas ställningstaganden till olika styrmedel 88
    4.4 Sammanfattning 94

    5 Konsekvenser för Sverige 97
    5.1 Konsekvenser för Sverige av olika målformuleringar 98
    5.2 Konsekvenser för Sverige av olika åtgärder 110
    5.3 Sammanfattning 115

    Styrmedel inom energiområdet
         Styrmedel inom energiområdet (R 1995:48) utgör en av de utredningar och rapporter som gjorts för Energikommissionens olika expertgrupper under 1995. Syftet med rapporten är att presentera en översikt av styrmedelssystemet inom energiområdet och dess effekter i förhållande till de energipolitiska målen. Tonvikten ligger på en genomgång av faktiskt tillämpade styrmedel i energipolitiken och dess verkningar samt redovisning av bedömningar av olika sektorers anpassningsmöjligheter. Diskussionen avseende olika styrmedels för- och nackdelar förs i perspektivet om en generell styrning av energimarknadernas aktörer. Därmed exkluderas olika former av riktade styrmedel, såsom stöd till försöks- och teknikutvecklingsverksamhet och riktad upphandling i syfte att driva på teknikutvecklingen.
    Innehållsförteckning :

    1 Inledning och sammanfattning 7
    1.1 De energipolitiska målen 7
    1.2 Sammanfattning 8

    2 Vilka styrmedel står till buds? 15
    2.1 Ekonomiska styrmedel 16
    2.2 Administrativa styrmedel 18
    2.3 Avslutande kommentarer 18

    3 Möjligheter till anpassning av användning och tillförsel av energi 21
    3.1 Sätt att anpassa användningen och tillförseln av energi 21
    3.2 Olika sektorers energipriskänslighet32
    4 Användning av styrmedel i energi- och miljöpolitiken 37
    4.1 Administrativa styrmedel 37
    4.2 Ekonomiska styrmedel 38
    4.3 Hur användningen av de ekonomiska styrmedlen har utvecklats 49

    5 Effekter av styrmedel 59
    5.1 Effekter på sektornivå 59
    5.2 Effekter på hela energisystemet 68

    6 Användning och effekter av styrmedel inom industrin 83
    6.1 Industrins anpassningsmöjligheter till ändrade energipriser 83
    6.2 Använda styrmedel inom industrin 91
    6.3 Effekter av olika styrmedel inom industrin 98
    Bilaga 108

    7 Användning och effekter av styrmedel i bostads- och servicesektorn 113
    7.1 Möjligheter till anpassning av energianvändningen 113
    7.2 Hur priskänslig är sektorns energianvändning? 116
    7.3 Använda styrmedel i bostads- och servicesektorn 123
    7.4 Hur stor har effektiviseringen blivit? 131
    Bilaga 142

    8 Användning och effekter av styrmedel i transportsektorn 147
    8.1 Hur kan energianvändningen i transportsektorn påverkas? 147
    8.2 Styrmedel som använts inom transportsektorn 154
    8.3 Prisets inverkan på energianvändningen 162 Bilaga 175

    9 Användning och effekter av styrmedel i el- och värmeproduktion 181
    9.1 Historisk utveckling 181
    9.2 Anpassningsmöjligheter i el- och värmeproduktion 183
    9.3 Använda styrmedel i el- och värmeproduktion 184
    9.4 Styrmedlens effekter 193
    9.5 Sammanfattande kommentarer 198

    Statens energimyndighet är central förvaltningsmyndighet för frågor om användning och tillförsel av energi. Energimyndigheten arbetar för ett kostnadseffektivt och miljöanpassat energisystem. Organisation: Styrelse. GD/ÖD. Energiutvecklingsnämnd. Insynsråd. GD-stab. Informationsenhet. Internationellt sekreteriat. Ekonomi- och dataenhet. Personalenhet. Omställnings- avdelning: FoU-Avdelning. Struktur och Marknadsavdelning. Nätavdelning.

    Analysgruppen vid KSU, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB
    (http://www.apec.se/)
         Våra sidor innehåller aktuell information om kärnkraft, strålningsfrågor och riskjämförelser mellan olika energislag, men också en omfattande länklista för utblickar i omvärlden.
         Analysgruppen vid KSU är en självständigt arbetande expertgrupp som deltar i samhällsdebatten om kärnkraft och strålning. Genom KSU är gruppen knuten till kraftindustrin. Gruppen utser själv sina ledamöter efter vetenskaplig kompetens, branscherfarenhet och personligt engagemang.
         Gruppen bildades 1987 efter Tjernobylolyckan, då det fanns ett akut behov av delvis svårtillgänglig kunskap. De arbetsformer som då utvecklades har också i fortsättningen kommit till användning.
         Huvuduppgiften är att sammanställa och analysera fakta kring frågor som kommer upp i samhällsdebatten med anknytning till reaktorsäkerhet, strålskydd, radiobiologi och riskforskning.
         Analysgruppen har ett stort kontaktnät både i Sverige och utomlands. Förutom de egna ledamöterna anlitas kvalificerade experter från industri och högskolor.
         Analysgruppen publicerar resultaten främst genom skriftserierna Bakgrund och Kärnkraftsfakta som också är tillgängliga på Internet.

    Kärnkraften i världen.
         Det finns drygt 440 kärnkraftaggregat i drift i 30 länder. Varje år läggs några gamla, ofta mindre, enheter ner och ett antal nya tas i drift. Den totala kärnkraftproduktionen, som ökar sakta, utgör ca 17% av världens elproduktion. I Västeuropa sker ca 40% av elproduktionen i kärnkraftverk.
         35 kärnkraftaggregat är under byggnad i världen, varav 18 i Europa och 15 i Asien.
         Tillgången på uran är god och för närvarande finns det ett överskott, bl.a. beroende på att kärnvapenmaterial nu oskadliggörs och återanvänds som reaktorbränsle.
         Världens tillgångar på väl kända uranfyndigheter till rimliga priser skulle räcka i minst 100 år med nuvarande kärnkraftproduktion.
         Driftekonomin är god för kärnkraftverk som varit i drift några år. Vid jämförelse av kraftkostnaderna för ny kärnkraft och ny fossilkraft på kort sikt är loppet jämnt i flera länder. På längre sikt, med risk för koldioxidavgifter och stigande världsmarknadspriser på gas, kol och olja, är kärnkraften det billigaste alternativet.
         En förteckning över reaktorer i drift finns på IAEAs hemsida, Nuclear Power Status.

    Skriftserien Bakgrund etablerades 1988 och omfattar hittills ett fyrtiotal nummer. De kommer successivt att finnas tillgängliga i arkivet.
    1999
    1. Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter 1998
    1. Finland: Energiförsörjning och energipolitisk strategi
    2. Hälso- och miljöeffekter. En genomgång baserad på nya resultat från EUs ExternE-projekt 1997
    1. Utsläpp från svenska kärnkraftverk - ett miljöproblem?
    2. Förtida avveckling av kärnkraftverk i USA 1996
    1. Tio år efter Tjernobyl - Vad vet vi i dag om följderna?
    2. Risker och externa kostnader vid elproduktion
    3. Reaktorsäkerhet i Sverige och närområdet
    4. Har ärftliga skador av strålning påvisats hos människan?
    5. Skador av bioenergi
    Tidigare årgångar

    Kärnkraftsfakta
         Många av våra Bakgrundsläsare har önskat sig mera kortfattade faktablad om kärnkraftsfrågor. Därför ger vi ut "Kärnkraftsfakta" som fritt får kopieras men också citeras, dock med sedvanligt angivande av källa. Kärnkraftsfakta ger korta redovisningar av fakta inom kärnkraftsområdet. Varje faktablad omfattar en enda fråga, ofta vald därför att den uppenbart missuppfattats i media eller i den politiska debatten.
        Målsättningen är att begränsa längden till en sida men ändå göra texten begriplig även för läsare utan djupa kunskaper om kärnkraftteknik.
         Vi kommer att löpande komplettera dessa faktablad och vi inbjuder våra läsare att höra av sig med kommentarer och förslag på fler ämnen som behöver saklig belysning.

    20.Vad hände - och vad hände inte i Harrisburg 1979?
    19. Hälso- och miljökostnader för olika kraftslag.
    18. Uthålliga urantillgångar
    17. US Department of Energy (DOE) Nysatsning på kärnkraft för att minska växthusgaser
    16. Reaktorstängningar i USA beror på bristande säkerhet och driftekonomi
    15. INES-skalan och dess fallgropar
    14. Ingen särskild tjänsteplikt vid kärnkraftsolyckor
    13. 1997 års energibeslut och folkviljan
    12. De svenska avvecklingsbesluten saknar internationell motsvarighet
    11. Vad händer med opinionen i Sverige om en ny kärnkraftsolycka inträffar?
    10. Kärnkraften i världen
    9. Kärnkraft - en gammal teknik?
    8. Hur åldras ett kärnkraftverk?
    7. Avlivad Greenpeace-myt om rysk urangruva lever kvar
    6. Radioaktiva utsläpp från de svenska kärnkraftverken - ett miljöproblem?
    5. Är kärnkraften subventionerad?
    4. Vad förloras om Barsebäck stängs?
    3. Är energipropositionen förenlig med en effektiv och miljöoptimerad elmarknad?
    2. Hur stor är hälsorisken med kärnkraft?
    1. Ekologiskt uthålligt kretsloppssamhälle - nödvändighet eller retorik?

    KSUs länklista.
         Listan innehåller länkar under följande rubriker:
    Akademier - Stiftelser
    Forskningsinstitut
    Internationella organisationer
    Kärntekniska föreningar
    Naturvetenskapliga tidskrifter
    Radio (Real Audio) - TV - Media
    Reaktorsäkerhet
    Regeringar - Parlament i Norden
    Strålskydd - Nuclearmedicin
    Svensk kärnkraftindustri
    Tillsynsmyndigheter Safety Authorities
    Universitet
    Uran
    World Wide Web Sites

    Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter . Av Örjan Bernander
    (http://www.apec.se/bkgr1-99.pdf)
    Innehåll:
    Perspektiv 2
    Förutsättningar och drivkrafter 3
    På kort sikt: stegvis utveckling av tekniken 3
    Exempel på stegvis utveckling 4
    På lång sikt - innovativa reaktorsystem 6
    Råvarutillgångar 8
    Slutord Referenser 10
    Några begrepp inom reaktortekniken 11

         En allmän uppfattning är att dagens kärnkraft är färdigetablerad, att den har nått vägs ände och att dess utveckling avstannat.
         En sådan syn kan inte försvaras eftersom kärnkraften faktiskt byggs ut. Dessutom är dess utvecklingspotential stor, energiråvaran långsiktigt uthållig och i ett globalt perspektiv kan en stor ökning av energibehovet väntas under det närmaste seklet
         I denna Bakgrund analyseras dessa faktorer samt förutsättningarna och drivkrafterna för en fortsatt utveckling av kärnkraften och hur den kan komma att se ut. I detta sammanhang intar frågor om säkerhet och ekonomi en central plats, liksom framtida begränsningar i användningen av fossila bränslen på grund av deras klimateffekt.

    Förord av Hans Blix, fd. generaldirektör för FNs atomenergiorgan IAEA :
         "En god energiförsörjning är som ett väl fungerande blodomlopp för världen och ländernas ekonomi. Frågor som den kraftigt växande befolkningen i världen, begränsningarna i världens oljetillgångar och tidiga förhoppningar om kärnkraftens utvecklingsmöjligheter dominerade den internationella energidebatten fram till cirka 1980. De senaste 20 åren har de viktigaste energifrågorna varit kärnkraftens acceptansproblem och fossilförbränningens miljö- och klimatpåverkan. World Energy Council är kanske vid sidan av IEA (OECD) det internationella organ som mest seriöst bearbetar de globala energifrågorna...
         Framtidens samlade produktion och konsumtion av energi behöver förvisso bli mer miljövänlig än dagens, men - om man begränsar perspektivet till så där 50 år - blir den med säkerhet inte det ena eller det andra utan en mix av flera energikällor.
        De fossila bränslena, kol, olja och gas, utgör idag mer än 85 % av världens totala kommersiella energi. De kommer inte att försvinna som genom ett trollslag, men användningen av dem behöver minskas samtidigt som världens energibehov stiger. Vi skulle därför behöva öka utnyttjandet av såväl kärnkraft som förnybara energikällor. På samma gång behöver vi anstränga oss att undvika slöseri i produktion och konsumtion av samtliga energikällor, och söka minimera deras miljöpåverkan.
         Bakom fasaderna pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom alla energiområden. Den analys om kärnkraftens utvecklingsmöjligheter som publiceras här känns frisk och uppmuntrande. Om utvecklingen kan fortsätta på det sätt som antyds - och det tror jag den kan göra - finns det anledning till ökande optimism om den framtida energiförsörjningen i världen."

    Internationella atomenergiorganet, IAEA (The International Atomic Energy Agency. IAEA).Ingår bland FNs fackorgan. Kontroll av kärnenergins fredliga användning.
    Grundad 1957. Huvudkontor i Wien.

    Myndigheter under departementen i maj 2008.

    Näringsdepartementet

    Statens energimyndighet

    Energimyndigheten arbetar inom flera större arbetsområden för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Myndigheten bedriver forskningsfinansiering för att effektivisera användningen av energi samt för att främja ny energiteknik och ny energiproduktion. Energimyndigheten ansvarar även för betydande delar av elcertifikatsystemet, utövar tillsyn över nätföretagen enligt ellagen samt utövar tillsyn över naturgasmarknaden m.m.
    Box 310, 631 04 Eskilstuna
    Telefon 016-544 20 00

    Miljödepartementet.

    Kärnavfallsfonden

    Kärnavfallsfondens styrelse förvaltar medel som avsatts i en fond för att finansiera framtida utgifter för använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.

    Statens kärnkraftinspektion, SKI

    Statens kärnkraftinspektion, SKI, kontrollerar att de som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet uppfyller de krav som ställs: på säkerhet vid drift av anläggningarna, på kontrollen av kärnämnen samt på hantering och slutförvaring av kärnkraftens avfall. SKI ska också verka för att säkerhetsarbetet utvecklas.

    Statens strålskyddsinstitut, SSI

    Statens strålskyddsinstitut, SSI, har i uppdrag att skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning. SSI arbetar för en säker strålmiljö genom att ge ut föreskrifter och kontrollera att de efterlevs, forska om strålning samt öka kunskapen om strålning och strålskydd genom information och utbildning.

    Statens va-nämnd

    Statens va-nämnd handlägger mål enligt lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen om allmänna värmesystem.

    Till Entrésidan
    Till Introduktionen
    Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
    Till Verksamheter i Sverige och i världen.
    Till Verksamheter i rollerna A och B
    Till Sven Wimnells systemtabell.
    Till popup-tabell.
    ©1999, 2000, 2001,2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, Sven Wimnell, arkitekt SAR. Epost: sven.wimnell@telia.com
    140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr644.html