Utbildningar vid universitet och högskolor, klassifikationer i bibliotekssystem, forskningsämnen, databaser, bibliotek, offentliga organisationer enligt sverige.se, ämnen i riksdagens samhällsguide, CPV-koder för varor och tjänster, näringsgrenar, arbetsställen, yrkesklassificering, utbildningsklasser, forskning, skolämnen, klassifikationssystem för museer:

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

(rev 14 maj 2010)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005 (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080203: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) Innehållet i alla senare utredningar om samhällsplaneringens problem.

Sven Wimnell 080424: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf)

Beskrivningar av olika slag:

Innehåll:

HR - Hotell- o restaurangprogrammet.
FN om boende.
Att motverka hemlöshet.

Länkar till Internet.

HR - Hotell- o restaurangprogrammet

Kursutbudet inom Hotell- och restaurangprogrammet skall ge eleverna möjlighet att uppnå de kompetenser som motsvarar de grundläggande yrkeskraven för arbete inom områdena hotell, restaurang och storhushåll.

FN om boende.

Vid FN:s bostadskonferens i Istanbul i juni 1996 enades världens ledare om en strategi för att nå målet: bostäder åt alla.
Grundtanken i den politik som konferensen rekommenderade är att samhället ger människorna möjligheter att själva förbättra sin bostadssituation.

     Den sista i en serie av stora FN-konferenser under detta sekel ägnades åt världens bostadsproblem. Konferensen, som populärt kallades "City Summit" (Toppmötet om städer), samlade delegationer från omkring 180 länder. De tre sista dagarna av de drygt veckolånga förhandlingarna var avsatta för det riktiga toppmötet, då många av de deltagande länderna representerades av sina statschefer eller regeringschefer. På mötets sista dag antogs en deklaration och ett handlingsprogram.

Istanbuldeklarationen
     Deklarationen har formen av en högtidlig försäkran av deltagarna att arbeta för de mål som uppställts i handlingsprogrammet. För att förbättra livskvaliteten manar de till kamp mot ohållbara konsumtions- och produktionsmönster, särskilt i industriländerna, mot okontrollerad befolkningsökning, hemlöshet, arbetslöshet, otillräckliga resurser, brister i infrastruktur och samhällsservice, växande otrygghet och våld.
     Samarbetet för bättre levnadsvillkor ska intensifieras i hela världen, bl a genom ökat bistånd och skuldlättnader, friare handel och överföring av teknik. Fattigdom och diskriminering ska utrotas och grundläggande sociala behov, bl a tillfredsställande bostäder, ska tillgodoses. Kvinnor och män ska arbeta tillsammans som jämställda för att förverkliga dessa mål.
     För att allas rätt till bostad ska kunna förverkligas måste den säkerställas med lagar om rätt till mark och besittningsskydd. Diskriminering på bostadsmarknaden ska bekämpas. Tillgången till billiga bostäder ska ökas genom att marknaden får förutsättningar att fungera effektivt och på ett socialt och miljömässigt ansvarsfullt sätt. Finansiella resurser på nationell och internationell nivå, inklusive nya och ökade resurser, måste mobiliseras.

Habitat Agenda
     Huvuddokumentet, Habitat Agenda, är en vägledning för hållbar utveckling av världens städer och samhällen fram till år 2020. Agendan målar upp en positiv vision av väl fungerande orter där alla invånare har godtagbara bostäder, där miljön är ren, där alla får sina grundläggande behov tillgodosedda, inklusive produktiva, fritt valda arbeten.
     Habitat Agenda är ett handlingsinriktat dokument som består av en inledning, ett kapitel med mål och principer, ett annat med sex åtaganden som binder regeringar att söka uppnå dessa mål och en fjärde avdelning som drar upp strategier för genomförandet av den globala handlingsplanen.
     Handlingsplanen gäller all slags bebyggelse - små orter likaväl som stora städer - även om den snabba tillväxten av storstäder orsakar de största problemen. I inledningen bekräftas att "alla har rätt till en tillfredsställande levnadsstandard, däri inbegripet föda, kläder, bostad, vatten och sanitära anordningar, och till fortsatt förbättring av levnadsvillkoren". Där framhålls behoven av bostäder åt människor som fördrivits från sina hem, åt barn och ungdomar och särskilt utsatta grupper som gatubarn, flyktingbarn och urbefolkningar. Nödvändigheten av kvinnors, handikappades och äldres delaktighet i beslut som rör bostäder understryks.

Mål och principer
1. Tillgången till bostäder ska vara rättvis utan diskriminering av något slag.
2. Utrotning av fattigdomen är väsentlig för en hållbar bostadsstandard och bebyggelsemiljö.
3. Hållbar utveckling är en förutsättning för goda bostäder. Därför behövs ekonomisk tillväxt, social utveckling och miljöskydd.
4. Människors livskvalitet beror bl a på hur städer och byar planeras. Tillräckliga ytor måste avsättas för allmänt bruk. Alla invånare måste lätt kunna ta sig till sina arbeten och serviceinrättningar av olika slag. 5. Familjen är samhällets grundenhet och ska stärkas som sådan.
6. Alla människor har rättigheter men också skyldigheter, t ex vid medverkan i beslut som gäller det egna bostadsområdet och utvecklingen av detta.
7. Partnerskap mellan länder och mellan aktörer inom ett land är viktigt för hållbar utveckling av bostadsområden, bostäder åt alla och nödvändig samhällsservice. Till de nationella aktörerna hör myndigheter, privata, ideella och intresseorganisationer, lokala grupper, den kooperativa sektorn och enskilda medborgare.
8. Solidaritet med missgynnade och sårbara grupper och samarbete mellan alla människor i en anda av tolerans och icke-diskriminering är grunden för sammanhållningen i samhället och ska främjas av världssamfundet och de enskilda staterna.
9. Nya och större finansiella resurser från olika källor är nödvändiga för att kunna producera bostäder åt alla och utveckla stadsområden på ett hållbart sätt.
10. God hälsa och livskvalitet är centrala mål vid skapandet av bostadsområden.

Åtaganden
     Statscheferna, regeringscheferna och delegationsledarna gjorde på sina staters vägnar åtaganden på följande sex områden:

1. Goda bostäder åt alla. Det innebär att varje regering har skyldighet att göra det möjligt för medborgarna att erhålla en bostad.

2. Hållbar utveckling av bostadsområden. Samhället ska använda tillgängliga resurser på ett effektivt sätt inom ramen för naturens bärkraft.

3. Möjliggörande och delaktighet. Denna strategi ska göra det möjligt för alla samhällssektorer att vara med om att forma bostadspolitiken och genomföra den. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en del av strategin.

4. Finansiering. Finansieringsstöd till bostadsbyggande ska stärkas, vid behov från nya källor.

5. Internationellt samarbete. Världssamfundet ska stödja genomförandet av handlingsprogrammet. Bl a ska staterna sträva efter att bidra till utvecklingsbistånd med belopp som motsvarar det sedan länge gällande målet 0,7 procent av bruttonationalinkomsten.

6. Utvärdering av framsteg. Habitat Agenda ska vara en vägledning för varje stat. Hur rekommendationerna i handlingsprogrammet genomförs ska övervakas och utvärderas kontinuerligt.

Handlingsplanen
     Denna del av slutdokumentet består av 143 paragrafer och innehåller rekommendationer om medel och vägar att förverkliga konferensens två huvudmål: goda bostäder åt alla och hållbar bostadspolitik i en värld som urbaniseras.
     Den s k möjliggörandestrategin kräver att regeringarna vidtar åtgärder på en rad områden, bl a lagstiftning om rätt till mark och besittningsskydd samt regler för en fungerande och icke-diskriminerande bostadsmarknad.
     För att uppnå goda stads- och bostadsmiljöer bör åtgärder vidtas på områden som markanvändning, stadsplanering, social utveckling, fattigdomsbekämpning, produktiv sysselsättning, social integration, befolkningsutveckling, miljövård, bevarande av kulturhistoriska miljöer och byggnader, energiförsörjning, transporter och kommunikationer, kommunal ekonomi, utveckling av landsortskommuner samt katastrofberedskap.
     För god förvaltning av städer och andra tätorter bör kommunala organ upprättas och stärkas genom utbildningsprogram och ökad medverkan av medborgarna.
     Det internationella samarbetet måste finna nya former och förstärkas för att mänskligheten ska kunna klara de utmaningar som utvecklingen av städer och landsbygd innebär. Det behövs politisk vilja hos alla stater för att utveckla samarbetet och samordningen och uppmuntra till investeringar. Industriländerna ska sträva efter att nå det överenskomna målet 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till offentligt utvecklingsbistånd så snart som möjligt. 0,15 procent av biståndet ska gå till de minst utvecklade länderna.
     Handlingsplanen ska genomföras och följas upp genom insatser på både internationell och nationell nivå. Lokala myndigheter och det civila samhället där även den privata sektorn ingår ska medverka. FN:s generalförsamling behandlar handlingsplanen på sitt möte hösten 1996 och beslutar då hur FN ska genomföra och följa upp sin del av planen. Andra FN-organ som engageras i övervakningen av detta är ekonomiska och sociala rådet (Ecosoc) och kommissionen för boende- och bebyggelsefrågor, vars sekretariat är FN:s centrum för boende- och bebyggelsefrågor (UNCHS) i Nairobi.
     Ett förslag till generalförsamlingen är att Habitat Agenda ska utvärderas vid det extramöte som församlingen ska hålla 1997 för att följa upp Agenda 21 som antogs vid toppmötet om miljö och utveckling 1992. Ett annat förslag är att generalförsamlingen på ett extra möte år 2006 gör en översyn och utvärdering av de resultat som nåtts så långt i tillämpningen av Habitat Agenda och då även överväger ytterligare insatser och initiativ.

Medverkan av intressegrupper
     I anslutning till Habitat II hade intressegrupper inom det civila samhället egna möten och fick tillfälle att delge FN-konferensen sina synpunkter och förslag. En av konferensens kommittéer hade till uppgift att föra denna dialog med olika grupperingar av icke-statliga organisationer.
     En grupp var den fackliga som krävde ett starkare engagemang från staters och de mellanstatliga organisationernas sida för mänskliga rättigheter, bl a för "mänsklig säkerhet" vilket inbegriper rätten till arbete, föda och bostad.
     Jämställdhetsorganisationer krävde nya former för resursfördelningen i samhället. Parlamentariker underströk den roll de själva kunde spela vid lagstiftning som rör städers utveckling. World Business Forum, det internationella näringslivets intressegrupp, talade för större ansvar hos företagen för goda bostäder åt anställda. Företag uppmanades att investera mer i social infrastruktur, särskilt utbildning och hälsovård.
     För ett brett deltagande av enskilda organisationer anordnades NGO Forum. Det tjänade som en bro för utbyte av synpunkter och idéer mellan Habitat II och de ideella organisationerna.

Att motverka hemlöshet.

Innehåll
1 Kommitténs uppdrag och verksamhet
1.1 Inledning
1.2 Sammanfattande förslag
1.3 Uppdrag och direktiv
1.4 Samverkan med kommuner, organisationer m.fl.
1.5 Kunskapsspridning och opinionsbildande roll
1.6 Kommitténs utredningsförslag i delbetänkandet
1.7 Konsekvenser av kommitténs förslag i olika avseenden
2 Perspektiv och utgångspunkter
2.1 Föreställningar om hemlöshet och hemlösa
2.2 Behov av bredare definition
2.3 Hemlös - bostadslös
3 Behov av kunskap och metodutveckling
4 Hemlösa och hemlöshet under 1990-talet
4.1 Allmänna tendenser i utvecklingen av hemlösheten
4.2 Kartläggning av antalet hemlösa m.m.
4.3 Framtida kartläggningsbehov
4.4 Hemlöshetsgenererande faktorer
4.5 Hemlösa kvinnor
4.5.1 Omfattning och orsakssamband
4.5.2 Föreställningar om kvinnors hemlöshet
4.5.3 ”På männens villkor”
4.5.4 Hjälpsystemet och hemlösa kvinnor
4.6 Ett barn- och familjeperspektiv
4.7 Överväganden och förslag
5 Rätt till bostad
5.1 Inledning
5.2 Rättigheter gentemot det allmänna
5.2.1 De sociala rättigheterna enligt regeringsformen
5.2.2 Konkretisering av bostadspolitiken
5.2.3 Bostadsbidragslagen och socialtjänstlagen
5.3 Överväganden och förslag
6 Staten och hemlösheten
6.1 Bostadspolitik i ny tappning - en allmän bakgrund
6.2 Kompensation för ökande boendekostnader
6.2.1 Effekter av ändrade regler om bostadsbidrag
6.2.2 Bostadsbidrag vid andrahandsboende
6.3 Effekter på nyproduktion och tillgången på lediga bostäder
6.4 Bostadsförsörjningen för hushåll med svag ställning på bostadsmarknaden
6.4.1 Tidigare lagstiftning om bostadsanvisning
6.4.2 Utvecklingen sedan 1993: färre frivilliga överenskommelser
6.5 Alternativa vägar som direkt eller indirekt påverkar hemlösa människors möjlighet att beredas egen bostad
6.6 Överväganden och förslag
7 Kommunerna och hemlösheten
7.1 Centrala uppgifter för den kommunala bostadspolitiken
7.2 Kommunernas ansvar för en väl fungerande vård och omsorg - exemplet hemlösa med allvarliga missbruks-problem
7.3 Kommunernas ansvar för en väl fungerande bostadsmarknad
7.3.1 Kommunala instrument för en fungerande bostadsplanering och bostadsförsörjning
7.3.2 Tillgång på bostäder
7.3.3 Kommunens ansvar för särskilda grupper
7.4 Sekundära bostadsmarknaden och logimarknaden - föreställningar, omfattning och konsekvenser
7.4.1 Sekundära bostadsmarknadens omfattning
7.4.2 Framväxten av en sekundär bostadsmarknad
7.4.3 Föreställningen att ”klara eget boende”
7.4.4 Bristande måluppfyllelse
7.4.5 En rättslig analys av andrahandsupplåtelse av bostadslägenhet.
7.4.6 Blockhyresavtal vid andrahandsupplåtelse
7.4.7 Logimarknaden - exemplet härbärgesboende
7.5 Överväganden och förslag
8 Vården och hemlösheten
8.1 Missbrukarvården
8.2 Hälso- och sjukvården
8.2.1 Psykiatrin och hemlöshet - avinstitutionalise-ringens effekter
8.2.2 Psykiskt störda missbrukare
8.2.3 Socialtjänstens samarbete med vuxenpsykiatrin: upplevda problemområden
8.2.4 Bostaden som en väg till normalisering för psykiskt funktionshindrade.
8.2.5 Samlat vårdbehov hos vissa grupper av hemlösa
8.3 Överväganden och förslag
9 Kriminalvården och hemlösheten
9.1 Bostadssituationen för frigivna från kriminalvårds-anstalt
9.2 Samarbete socialtjänst - kriminalvård - bostadsföretag
9.3 Alternativa vägar för att främja återintegration i samhälle
9.4 Internationella erfarenheter - exemplet Storbritannien
9.5 Överväganden och förslag
10 Arbetsmarknaden och hemlösheten
10.1 Återintegrering av hemlösa på arbetsmarknaden
10.2 Samordnings- och samverkansvinster med Socsam
11 Vräkning - utveckling och praxis
11.1 Omfattning
11.2 Vem vräks - och vilka får bo kvar?
11.3 Vräkning till vad?
11.4 Samverkan socialtjänst - bostadsföretag
11.5 Överväganden och förslag
12 Hyresvärdarna och hemlösheten
12.1 Inledning
12.2 Avhysning från bostaden
12.2.1 Dröjsmål med att betala hyran
12.2.2 Störningar i boendet
12.3 Överväganden och förslag
12.3.1 Enhetlig hyresprocess varvid ärenden om avhysning överföres till hyresnämnden
12.3.2 Förlängning av hyresgästens återvinningsfrist
12.3.3 Rättelseanmaning till hyresgäst och underrättelse till socialnämnden i alla de fall när en uppsägning sker till hyrestidens utgång
12.3.4 Rättelseanmaning till hyresgäst och underrättelse till socialnämnden även vid ”särskilt allvarliga störningar i boendet”
13 Frivilligorganisationerna och hemlösheten
13.1 Frivilligt socialt arbete
13.2 Frivilligorganisationernas roll
13.3 Utveckling mot ett mer bostadsorienterat synsätt
13.4 Överväganden och förslag
14 Hemlösheten ur ett europeiskt perspektiv
14.1 Europarådet
14.2 EU- och EG-rätten
14.3 Handlingsplan mot social utslagning
14.4 Kampen mot hemlöshet - ”goda exempel” från Danmark, Finland, Belgien och Storbritannien
15 Forskarsamhället och hemlösheten
Reservation och särskilt yttrande
Referenser och bilagor.

SUNET :

Bostäder och boende

Fastigheter

Studentbostäder

Bostadsföretag

Bostadsrättsföreningar

Fastighetsmäklare

Företag

Hyresgästföreningar

Villaägareföreningar

Mölndals länkkatalog:

Qm Hotell och turism