Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

(rev 14 maj 2010)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005 (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Beskrivningar av olika slag:

Teoretisk filosofi.

010910: Lunds universitet, ämnesbeskrivning:
"Vetenskaplig grundkurs
Vetenskaplig grundkurs är en introduktion till akademiska studier, såväl humanistiska, samhällsvetenskapliga som naturvetenskapliga. Idén bakom verksamheten är att studenten oavsett ämnesinriktning behöver en fömåga att hantera och bearbeta kunskap, generella verktyg för såväl fortsatt akademisk utbildning som för yrkeslivet. De kunskaper som kursen ger ska vara användbara vid all slags intellektuell verksamhet.. Vägledande principer bakom kursens innehåll är att ge en utbildning som är allmängiltig, dvs. lämplig som förberedelse för alla ämnesstudier, varaktig, dvs. av värde även efter avslutad utbildning och användbar, dvs. till faktisk hjälp i den fortsatta akademiska utbildningen."

010910: Göteborgs universitet, ämnesbeskrivning:
"Allmän information om logik.
Följande textmaterial, skrivet av professor Per Lindström, är hämtat ur häftet "Att läsa logik"
Vad är logik?
Logiken är det systematiska studiet av det deduktiva (logiska) tänkandet. Detta förekommer i sin mest utpräglade och renodlade form i matematiken och logiken har därför utvecklats till en (vetenskaps)teori för denna vetenskap. Samtidigt använder sig logiken av just de metoder som är karakteristiska för matematiken.

Logikens mest grundläggande frågeställning är följande: Vari består det att ett resonemang är (logiskt) bindande, dvs, att resonemangets slutsats följer (logiskt) av dess premisser? En nära besläktad fråga är: Vad är ett matematiskt bevis? Det första tillfredsställande svaret gavs av Gottlob Frege i hans verk "Begriffsschrift, eine der arithmetische nachgebildete Formelsprache des reinen Denken" (1879). Där presenteras för första gången en begreppsapparat och ett formelspråk, predikatlogiken, med vars hjälp det är möjligt att representera de logiskt bindande konsekvensförhållanden, som är aktuella i matematiken. Logikens utveckling sedan dess bygger på Freges idéer.

Frege presenterade dessutom i sin bok en uppsättning enkla härledningsregler. Dessa regler är fullständiga: Om en slutsats S är en logisk konsekvens av ett antal premisser P1,...,Pn, kan detta påvisas med hjälp av Freges regler. Detta bevisades 1930 av Kurt Gödel (Gödels fullständighetssats). Matematiska bevis kan alltså, sub specie aeternitatis, uppfattas som systematiska tillämpningar av Freges regler.

En fundamental frågeställning är om det finns någon allmän metod med vars hjälp man kan avgöra om S följer av P1,...,Pn eller inte, och alltså bla påvisa att S inte följer av P1,...,Pn, om det skulle vara fallet. Alonzo Church och Alan Turing bevisade i mitten av 1930-talet att svaret är nekande. Ett bevis för detta förutsätter en (matematisk) definition av begreppet algoritm. Sådana definitioner uppställdes först av Church och Turing. (Turing gav dessutom den första definitionen av en "all purpose computer", en sk universell turingmaskin, och visade att det existerar en sådan; hans idéer spelade en avgörande roll vid utvecklingen av de första datorerna.) Därmed var grunden lagd till rekursionsteorin, den gren av logiken som just handlar om vad som är i princip (o)genomförbart med hjälp av algoritmer (för ändamålet programmerade datorer).

Utvecklingen inom matematiken och upptäckten av motsägelser i den "naiva" mängdteorin alldeles i början av 1900-talet, ledde på 1920-talet till projektet att axiomatisera hela matematiken och bevisa att den resulterande teorin är motsägelsefri, något som gav upphov till bevisteorin. Gödel bevisade emellertid 1931 att projektet är (dubbelt) ogenomförbart (Gödels ofullständighetssatser): (i) det finns ingen fullständig axiomatisering av matematiken och (ii) givet en axiomatisering av ett fragment av matematiken, kan detta inte bevisas vara konsistent med de tillgängliga metoderna.

De viktigaste grenarna av logiken, vid sidan av bevisteorin och rekursionsteorin, är modellteorin och mängdteorin. Den förra, som väsentligen handlar om sanningsbegreppet i matematiken och som bla innefattar logikens elementa, definitioner av logisk sanning, logisk konsekvens etc, grundlades som systematisk teori i början av 1950-talet av Alfred Tarski. Mängdteorin, som skapades i slutet av 1800-talet av Georg Cantor, är en mycket allmän teori: All matematik kan uppfattas som mängdteori. Logikens viktigaste bidrag till mängdteorin är Gödels och Paul Cohens resultat från 1939 respektive 1963, att vissa klassiska matematiska problem inte kan lösas inom ramen för mängdteorin, dvs med kända matematiska metoder.

Logik idag
Som en effekt av utvecklingen inom logiken, främst under de senaste decennierna, har gränsen mellan logik och klassisk matematik, som till att börja med var tydlig, alltmer suddats ut, både därför att logiken blivit matematiskt alltmer avancerad, som därför att logiska begrepp och resultat i allt större utsträckning kunnat tillämpas inom matematiken.

Logiken har givit oss väsentligt fördjupad förståelse av det deduktiva tänkandet (matematiken), dess möjligheter och kanske främst dess begränsningar. De mest betydande resultaten utgör idag, vid sidan av relativitetsteori, kvantfysik, etc, väsentliga inslag i den "vetenskapliga världsbilden".
Per Lindström "