53 Fysik o d.530 Allmänt. 531Allmän mekanik o fasta kroppars mekanik. 532 Vätskemekanik. 533 Gasmekanik, plasma. 534 Mekaniska svängningar, ljud, akustik. 535 Optik, ljus. 536 Värme. 537 Elektrictet och magnetism. 538 Fasta tillståndets fysik (även vätskor). 539 Materiens fysik, atomer, elementarpartiklar, kärnor, hållfasthet. (SAB Ucb, Ucc, Ucd. DC, DK 53)
Utbildningar vid universitet och högskolor, klassifikationer i bibliotekssystem, forskningsämnen, databaser, bibliotek, offentliga organisationer enligt sverige.se, ämnen i riksdagens samhällsguide, CPV-koder för varor och tjänster, näringsgrenar, arbetsställen, yrkesklassificering, utbildningsklasser, forskning, skolämnen, klassifikationssystem för museer: Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html) Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html) (rev 14 maj 2010) Några av många andra utredningar: Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf) Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf) Här finns bla förteckning över sammanställningar gjorda före 2004.
Sven Wimnell 070224:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.
Kunskaper om verksamheterna och deras samband
för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld.
(http://wimnell.com/omr40ze.pdf)
Sven Wimnell 080203:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll.
(http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Innehållet i alla senare utredningar om samhällsplaneringens problem.
Beskrivningar av olika slag:Innehåll: Grundskolans ämne fysik. Nobelpriset i fysik 2004. Nobelpriset i fysik 2001. Nobelpriset i fysik. Länkar till Internet. Grundskolans ämnen matematik, naturorienterande ämnen, fysik, kemi, biologi. Kursplanerna för matematiken, fysiken , kemin och biologin innehåller intressanta beskrivningar och mål. Ämnena hör hemma på avdelningarna 50-59 och i någon mån 61 när det gäller människokroppens funktion o d. 010926: Fysik
Ämnets syfte och roll i utbildningenFysikämnet syftar till att beskriva och förklara naturen ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen befästa upptäckandets fascination och glädje och människans förundran och nyfikenhet såväl inför vardagslivets fenomen som inför mikro- och makrokosmos. Fysikämnet syftar vidare till förståelse av människans relation till naturen, särskilt sådant som handlar om energiförsörjning och strålning. Mål att sträva motSkolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven beträffande natur och människa – utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena mekanik, elektricitetslära och magnetism, optik, akustik, värme samt atom- och kärnfysik, – utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning, – utvecklar kunskap om olika slag av strålning och dess växelverkan med materia och levande organismer, – utvecklar kunskap om fysikens världsbild utgående från astronomi och kosmologi, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten – utvecklar kunskap om den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder, särskilt vad gäller formulering av hypoteser samt mätningar, observationer och experiment, – utvecklar kunskap om växelspelet mellan undersökningar och experiment å ena sidan och utveckling av begrepp, modeller och teorier å den andra, beträffande kunskapens användning – utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner från miljö-, energi- och resurssynpunkt, – utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av fysikens tillämpningar i samhället. Ämnets karaktär och uppbyggnadFysiken förklarar naturens mångfald av fenomen med ett begränsat antal begrepp och teorier. Till dessa begrepp hör t.ex. energi, rörelse och kraft. Fysiken innefattar studiet av objekt vars storlek omspänner en skala från de största avstånden i universum till de minsta beståndsdelarna i atomen. Fysiken omspänner även en tidsskala som sträcker sig från universums tillblivelse till de korta tider som rör händelser i atomernas värld. Fysiken bidrar till förståelsen av betingelserna för jordens bildande och för livets uppkomst och fortbestånd och den ger en bakgrund till existentiella frågor. Ämnet har utvecklats parallellt med dess tekniska tillämpningar och därigenom får den anknytning till etiska frågeställningar. Fysikämnet ger argument för ställningstaganden i värdefrågor. Till dessa kan också kopplas skönhetsupplevelser som kan uppstå såväl genom insikten av hur enskilda fenomen kan förklaras av generella principer som vid upplevelser av specifika naturfenomen såsom åsynen av en solnedgång, en regnbåge eller ett norrsken. Studierna i fysik kan ta sin utgångspunkt i vardagen. Där ingår såväl naturfenomen som tekniska anordningar. Kunskap inom fysiken har sin grund i växelspelet mellan observationer av naturfenomen och systematiska experiment å ena sidan och begrepp, modeller och teorier å den andra. Fysikämnet omfattar mekanik med akustik och vågrörelse, värmelära, optik samt elektricitetslära och magnetism med elektromagnetisk strålning. Därtill kommer astronomi, kosmologi, atom- och kärnfysik. Energi utgör ett för alla kunskapsområden gemensamt begrepp. Särskild uppmärksamhet riktas mot begrepp som kommer till användning i vardagsliv och teknik samt vid diskussion av miljö- och resursfrågor. Fysikens karaktär belyses genom dess historiska utveckling. Historien visar hur utvecklingen utgått från begrepp och förklaringar som står vardagserfarenheten nära. Under historiens gång har dessa begrepp efterhand ersatts av teoretiska begrepp och modeller. Fysikens historiska utveckling illustrerar kunskapens framväxt och utgör ett värdefullt stöd vid studierna. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåretEleven skall beträffande natur och människa – ha insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa rörelser, – ha insikt i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang, – ha insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneter, – ha insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln samt ljusets egenskaper och ögats funktion, – ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten – ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment, – känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, beträffande kunskapens användning – ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåretEleven skall beträffande natur och människa – ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt vid tekniska tillämpningar miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter, – ha kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former, – ha insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras, – ha kunskap om principerna för den elektriska kretsen och känna till begrepp som ström, spänning, elektrisk energi och effekt samt om olika sätt att generera elektrisk ström, – ha insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus, – ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik, – ha insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer, – ha insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna, – ha kunskap om vårt solsystem samt om stjärnor och deras utveckling, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten – kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas, – kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, beträffande kunskapens användning – kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag, – kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats, – ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller, – kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället.
041221 från: http://nobelprize.org/physics/laureates/2004/
Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 20045 oktober 2004 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela 2004 års Nobelpris i fysik "för upptäckten av asymptotisk frihet i teorin för den starka växelverkan" gemensamt till David J. Gross H. David Politzer Frank Wilczek
En färgstark upptäckt i kvarkarnas världVad är det minsta som finns? Hur bygger dessa partiklar upp allt vi ser omkring oss? Vilka krafter verkar i naturen och hur fungerar de egentligen? Årets Nobelpris i fysik berör dessa fundamentala frågor, som sysselsatt fysiker under hela 1900-talet och som fortfarande engagerar och utmanar såväl teoretiker som experimentalister vid de stora partikelacceleratorerna. David Gross, David Politzer och Frank Wilczek har gjort en viktig teoretisk upptäckt som rör den starka kraften, eller "färgkraften" som den också kallas. Den starka kraften är den kraft som dominerar i atomkärnan, den som verkar mellan kvarkarna inuti protonen och neutronen. Det årets pristagare upptäckte var något som vid första anblicken kan tyckas helt motsägelsefullt. Tolkningen av deras matematiska formel blev nämligen att ju närmare varandra kvarkarna är, desto svagare blir "färgladdningen". När kvarkarna är riktigt nära varandra är kraften så svag att de nästan uppträder som fria partiklar. Detta, som beskriver vad som händer partiklarna när avstånden blir allt mindre utan att nå fram till noll, kallas asymptotisk frihet. Omvänt gäller när kvarkarna avlägsnar sig från varandra; kraften blir starkare när avståndet ökar. Egenskapen kan liknas vid ett vanligt gummiband. Ju längre man sträcker ut det, desto starkare blir kraften. Upptäckten sammanfattades 1973 i en elegant matematisk formel som ledde till en helt ny teori, kvantkromodynamiken, QCD. Denna teori blev en viktig pusselbit i den s.k. standardmodellen, som beskriver all den fysik som är förknippad med den elektromagnetiska kraften (som verkar mellan laddade partiklar), den svaga kraften (som har betydelse för solens energiproduktion) och den starka kraften (som alltså verkar mellan kvarkar). Med kvantkromodynamikens hjälp kan fysikerna äntligen förklara varför kvarkarna endast uppträder som fria partiklar vid extremt höga energier. I protonen och neutronen följs de alltid åt tre och tre. Med denna upptäckt har David Gross, David Politzer och Frank Wilczek tagit fysiken närmare uppfyllelsen av en storslagen dröm, nämligen en samlad teori som även innefattar gravitationen – en teori för allt.
David J. Gross, född 1941 (63 år) i Washington, DC, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1966 vid University of California, Berkeley. Professor vid Kavli Institute for Theoretical Physics vid University of California, Santa Barbara, USA. H. David Politzer, född 1949 (55 år, amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1974 vid Harvard University. Professor vid Department of Physics, California Institute of Technology (Caltech), Pasadena, USA. Frank Wilczek, född 1951 (53 år) i Queens, NY, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1974 vid Princeton University. Professor vid Department of Physics, Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, USA. Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
011010: Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 20019 oktober 2001 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att utdela Nobelpriset i fysik år 2001 gemensamt till Eric A. Cornell
Wolfgang Ketterle
Carl E. Wieman "för uppnående av Bose-Einsteinkondensation i förtunnade gaser av alkaliatomer, samt för tidiga fundamentala studier av kondensatens egenskaper".
Nytt materietillstånd avslöjat: Bose-EinsteinkondensatEn laserstråle skiljer sig från vanligt ficklampsljus på flera sätt. I lasern har dels ljuspartiklarna samma energi, dels svänger de i takt. Att också få materia att uppföra sig på detta kontrollerade sätt har länge varit en utmaning för forskarna. Årets Nobelpristagare i fysik har lyckats; de har fått atomer att "sjunga unisont" och därmed upptäckt ett nytt materietillstånd kallat Bose-Einsteinkondensat (BEC). År 1924 gjorde den indiske fysikern Bose viktiga teoretiska beräkningar på ljuspartiklar. Han skickade sina resultat till Einstein, som utvidgade teorin till en viss typ av atomer. Einstein förutspådde att om man kyler ner en gas av sådana atomer till mycket låg temperatur skulle alla atomer plötsligt samlas i det lägsta möjliga energitillståndet. Processen liknar den när vätskedroppar bildas ur en gas och kallas därför kondensation. Det skulle dröja 70 år innan årets Nobelpristagare år 1995 lyckades åstadkomma detta extrema materietillstånd. Cornell och Wieman fick då fram ett renodlat kondensat av ca 2 000 rubidiumatomer vid 20 nK (nanokelvin), dvs. 0,000 000 02 grader högre än den absoluta nollpunkten. Oberoende av Cornells och Wiemans arbeten, gjorde Ketterle motsvarande experiment på natriumatomer. De kondensat han lyckades framställa innehöll fler atomer och kunde därför användas för att undersöka fenomenet närmare. Med hjälp av två separata BEC som fick expandera in i varandra kunde han få fram mycket tydliga interferensmönster, dvs. sådana mönster som bildas på en vattenyta då man kastar två stenar samtidigt. Detta experiment visade alltså att kondensaten innehöll helt koordinerade atomer. Ketterle kunde också alstra en stråle av små "BEC-droppar" som föll på grund av tyngdkraften. Detta kan ses som en början till en "laserstråle" med materia i stället för ljus. Användningsområden för BEC är intressanta att spekulera kring. Den nya "kontroll" av materien som denna teknik innebär kommer att medföra omvälvande tillämpningar inom bland annat precisionsmätningar och nanoteknologi.
010409: Nobelpriset i fysik(I förteckningen här har tidigarte adress http://www.nobel.se bytts till http://nobelprize.org ) Nobelpriset i fysik Pristagare Artiklar The Nobel Prize in Physics 1901-1999 by Erik B. Karlsson : What is Physics? From Classical to Quantum Physics Microcosmos and Macrocosmos From Simple to Complex Systems Atomic nuclei Atoms Molecules and plasmas Condensed matter Physics and Technology Further Remarks
Länkar till Internet:
SUNET:Fysik
Molekyl-, atom-, kärn- och partikelfysik
delar om
Till Entrésidan |