|
Budget. (http://kultur.regeringen.se/dettaar/budget.htm)
Statsbudgeten för 2003 lades på riksdagens bord den 8 oktober
2002.
Kulturdepartementet har 
utgiftsområde 17, samt delar av utgiftsområde
1.
Faktablad:
Pressmeddelanden:
Frågor. (http://kultur.regeringen.se/fragor/index.htm)
Arkitektur, form och design. (http://kultur.regeringen.se/fragor/arkitektur.htm)
Svensk formgivning
och design har en stark tradition. Regeringens handlingsprogram för
arkitektur, formgivning och design som lades fram år 1998 ger en god bas för
den utveckling som påbörjats inom området. Arbetet med dessa frågor
anknyter till flera olika samhällssektorer.
Framtidsformer
- Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (193K)
Kulturdepartementet
har även gjort en skrift med namnet ”Framtidsformer”, som beskriver en
del av handlingsprogrammet och något av det som uträttats sedan programmet
antogs av riksdagen 1998.
Framtidsformer
(1657K)
Digital TV och radio. (http://kultur.regeringen.se/fragor/digitaltv.htm)
Utvecklingen inom
digitala TV- och radiosändningar är en fråga som satts i fokus de senaste
åren. Riksdagen har beslutat att marksändningar av television med digital
sändningsteknik för byggas ut till att omfatta hela landet.
En parlamentarisk
kommitté har uppdraget att följa verksamheten med digital marksänd TV och
fortlöpande rapportera sina iakttagelser till regeringen. Kommittén har
lagt fram en slutrapport, som är ute på remiss. Remisstiden går ut 3
april 2002. De digitala TV-sändningarna omfattar f.n. knappt
20 programkanaler. Sändningar för digital ljudradio har pågått i Stockholm,
Göteborg och Malmö sedan 1995.
Film. (http://kultur.regeringen.se/fragor/film.htm)
Att främja produktion och
distribution av svensk kvalitetsfilm är filmpolitikens huvuduppgift.
Samtliga filmpolitiska stöd är numera samlade i ett filmavtal, där
medlen fördelas på tre huvudgrupper av stöd: produktionsstöd, stöd
till distribution och visning och stöd till filmkulturell verksamhet.
Insatser som främjar ett brett utbud av film i hela landet samt insatser
riktade till barn och ungdomar har särskilt uppmärksammats. En viktig
kulturpolitisk ambition är också att öka tillgängligheten till film för
funktionshindrade.
Det nya filmavtalet
Filmpolitikens
huvuduppgift är att främja produktion och distribution
av svensk kvalitetsfilm. Samtliga filmpolitiska stöd som hanteras av
Filminstitutet är numera reglerade i ett och samma filmavtal, vilket trädde
i kraft den 1 januari 2000 och gäller t.o.m. den 31 december 2004.
I det nya filmavtalet har
flera av parterna ökat sina direkta bidrag. Staten lämnar ett årligt
bidrag till Filminstitutet på 200,5 miljoner kronor. Det är en ökning
med 62,6 miljoner kronor i jämförelse med de medel som anvisades för
1999, samt att de 5 miljoner kronor som regeringen disponerat för färgfilmsrestaurering
numera ligger inom avtalet. Sveriges Television har ökat sitt bidrag med
20 miljoner kronor till totalt 38 miljoner kronor. TV 4 lämnar 7,2
miljoner kronor, vilket är en ökning med 1,2 miljoner kronor. Sammanlagt
beräknas den nya filmpolitiken att omsätta 385 miljoner kronor, vilket
är drygt 100 miljoner kronor mer än år 1999.
Medlen är fördelade på
tre huvudgrupper av stöd: produktionsstöd, stöd till distribution
och visning och stöd till filmkulturell verksamhet.
Produktionsstöd till
svensk film
En av de
viktigaste uppgifterna med den nya filmpolitiken är att upprätthålla
och utveckla värdefull svensk filmproduktion. Den största delen av de
nya pengarna i filmpolitiken går därför till produktionsstöd: 207
miljoner kronor.
Främst gäller satsningen
på produktionen förhandsstöd, då erfarenheterna visat att förhandsstödet
spelar en central roll för finansieringen av svenska filmer. Förhandsstöd
i form av utvecklingsstöd är betydelsefullt för möjlighet till
noggranna förberedelser, t.ex. utveckling av idéer och manusbearbetning.
Produktionsdelen omfattar
även två nya stöd. Upphovsmannastödet, som har till syfte att
uppmärksamma manusförfattarens, producentens och regissörens roll i
filmskapandet, samt ett publikrelaterat stöd som bygger på en
films bruttobiljettintäkter. För att förhindra en upprepning av
tidigare situation där efterhandsstödet ökade på bekostnad av förhandsstödet,
har det publikrelaterade stödet fått en egen budgetram.
Under tidigare
avtalsperioden var den manliga dominansen bland filmskapare som erhöll stöd,
mycket stor. Enligt regeringens bedömning är det viktigt att aktivt
arbeta för att bryta detta mönster och att förbättra de kvinnliga
filmskaparnas villkor.
Stöd till distribution
och visning av film i hela landet
För att stödet till filmproduktion skall få den förväntade effekten
är en förutsättning att distributionen fungerar. I 2000 års filmavtal
understryks därför vikten av bredd, mångfald och konstnärlig valfrihet
inom såväl produktion som distribution. För distribution och visning
avsätts 91 miljoner kronor.
Ett uttalat syfte med
filmpolitiken är att säkerställa tillgången till ett brett utbud av värdefull
film i olika visningsformer i hela landet. Därför finns numera ett särskilt
stöd för lansering av svensk långfilm. Vidare har det tidigare
stödet till distribution av parallellkopior av aktuell film utökats
till att omfatta all ny svensk långfilm.
Ett annat syfte är att
upprätthålla och utveckla biografens roll som kulturell mötesplats och
medverka till att biopubliken ökar. För detta ändamål har två nya biografstöd
skapats: ett särskilt stimulansbidrag till biografägare för visning av
svensk film, och ett stöd för publikarbete på mindre orter. För att
bemöta det växande behovet av god teknisk utrustningen, har det
nuvarande biografupprustningsstödet fått ökade medel. Även fortsättningsvis
får anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskyldiga,
stöd.
Sverige är ett glest
befolkat land och biografverksamheten är beroende av väl fungerande och
aktiva visningsorganisationer. Stödet till dessa har därför utökats.
De särskilda stöden till filmfestivaler av nationell betydelse och till
import och lansering av kvalitetsfilm är också betydelsefulla och har således
behållits i det nya avtalet.
Insatser som riktar sig mot
barn och ungdom prioriteras också i fortsättningen. Det viktigt att barn
och ungdomar får se bra film och har möjlighet att diskutera deras
budskap. Verksamheten med skolbio är ett bra exempel på sådan
insats. Skolan är också en viktig målgrupp för det nya stödet för spridning
av kort- och dokumentärfilm, som är ett komplement till stödet för
produktion av kort- och dokumentärfilm.
Satsningen på att
regionalt och lokalt stärka filmens roll i kulturlivet har varit en av
filmpolitikens viktigaste uppgifter. I propositionen Kulturpolitik (prop.
1996/97:3) initierades ett särskilt statligt stöd till regionala
resurscentrum för film och video. Verksamheten, som främst riktar
sig till barn och ungdomar, har visat sig vara framgångsrik. I 2000 års
filmavtal finns därför, utöver en ökning av stödet till regionala
resurscentrum, ett nytt stöd till regionala produktionscentrum.
Stöd till filmkulturell
verksamhet
Bland uppgifterna för en ny svensk filmpolitik finns även att bevara
filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse, samt att upprätthålla
och utveckla det internationella utbytet och samarbetet på filmområdet. 87
mkr har avsatts för stöd till filmkulturell verksamhet.
Enligt regeringens bedömning
krävs det i första hand att man bygger vidare och utvecklar de insatser
som redan genomförs på detta område. Medel går därför även i fortsättningen
till internationella avgifter och internationell lansering.
Filminstitutets filmkulturella verksamhet, som omfattar exempelvis
bevarande av det svenska filmarvet samt information om filmen som konstart
och nöjesindustri, finns också kvar.
Det är en allmän
kulturpolitisk ambition att kulturen skall kunna erbjudas alla. Ett försök
att tillgodose hörselskadades behov av att ta del av aktuell svensk film
är det nya stödet till textning på svenska av film och video.
Vidare fördelar Filminstitutet stöd till syntolkning för
synskadade.
Mer information:
Ny
svensk filmpolitik
(Prop. 1998/99:131),
Svenska Filminstitutet (www.sfi.se).
Hållbar utveckling. (http://kultur.regeringen.se/fragor/hallbarutveckling/index.htm)
Kulturmiljö
Hur förvaltar och förnyar vi våra byggnader, hur vårdar
vi vårt gemensamma kulturarv och hur hushållar vi med resurserna inom
natur- och kulturmiljöarbetet? Det är viktiga frågor i arbetet för ett
hållbart samhälle och där är kulturmiljösektorn en väsentlig part.
I Sverige är Riksantikvarieämbetet
central förvaltningsmyndighet för kulturmiljön. På regional nivå
svarar länsstyrelserna för kulturmiljöns myndighetsarbete. De regionala
museerna har ett självständigt ansvar för kunskapsuppbyggnad och svarar
för viktiga insatser när det gäller vård- och informationsarbete. På
lokal nivå arbetar kommunerna inom alla delar av kulturmiljöarbetet och
bevarandefrågorna har en central roll. Hembygdsrörelsen med sina drygt
430 000 medlemmar arbetar aktivt med vård och bevarande av kulturarvet.
Detta innebär att det finns en bred förankring kring kulturmiljöarbetet
i samhället.
Kulturmiljösektorns utökade samverkan med bl.a.
naturmiljösektorn och jord- och skogsbruket är av stor vikt för miljöns
framtid och utnyttjande. Ökad kunskap om kulturhistorien i odlings- och
skogslandskapet är också ett viktigt inslag i arbetet för ett bruk av
marker och skogar som är anpassat till resurshushållning.
Hållbar utveckling
Kulturens betydelse för hållbar utveckling har genom arbetet inom EU
fått genomslag i den globala processen inför världstoppmötet i
Johannesburg.
Regeringen har i skrivelsen (skr. 2001/02:172) Nationell
strategi för hållbar utveckling formulerat en nationell strategi för hållbar
utveckling. Strategin omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling:
ekologiska - sociala - inklusive kulturella - och ekonomiska. Kulturarvet
ses alltmer som en resurs som bidrar till regional utveckling och tillväxt.
Kunskap om kulturarvet och de historiska perspektiven bidrar väsentligt
till den grund som det hållbara samhället bygger vidare på. Inom ramen
för arbetet med regeringens satsning på ekologiskt hållbar utveckling
har kulturarvsaspekter fått en större tyngd och inte4grerats alltmer i
andra samhällssektorer bl.a. inom miljö- och jordbrukspolitiken och i
samarbetet mellan Riksantikvarieämbetet och ansvarsmyndigheter inom olika
sektorer, vilket inte minst tar sig uttryck i flera samarbetsprojekt.
Regeringen lade i april 2001 fram propositionen Svenska
miljömål - delmål och åtgärdsstategier (prop. 2000/01:130)
Hela
propositionen
En
sammanfattning av propositionen 2000/01:130
Regeringen lade i mars 2002 fram skrivelsen En samlad
naturvårdspolitik (2001/02:173)
Skrivelsen
Arkitektur och form. (http://kultur.regeringen.se/fragor/hallbarutveckling/arkitekturform.htm)
En hög kvalitet på arkitektur och formgivning kan på
sikt innebära en hushållning med både ekonomiska resurser och
naturresurser. För att åstadkomma en god arkitektur av hög kvalitet krävs
att flera aspekter vägs samman. Ekologiska aspekter ska ges utrymme i
detta arbete, vid sidan av funktionella, tekniska, ekonomiska, sociala och
estetiska dimensioner. Det gäller att förvalta och förnya det redan
byggda.
I arbetet med att stimulera en mer kvalitativt inriktad
arkitektur och formgivning har staten ett stort ansvar. Staten är
byggherre, normgivare och utbildare samt finansierar viss verksamhet som
berör arkitektur och formgivning. I samband med propositionen
Framtidsformer om arkitektur och formgivning gav regeringen ett antal
uppdrag till olika myndigheter. Syftet är att förverkliga ambitionerna i
propositionen och att bidra till att staten agerar som förebild. Målsättningen
är att alla de offentliga aktörer som förvaltar, bygger eller på andra
sätt har en roll i utformningen i vår gemensamma miljö skall föregå
med goda exempel.
Regeringen lade i mars 1998 fram propositionen Framtidsformer
om arkitektur och formgivning (prop. 1997/98:117). Propositionen
finns sammanfattad i ett faktablad
(pdf-format).
Som underlag till propositionen finns skriften Framtidsformer
(Ds1997:86).(pdf-format)
Riksdagen har fastställt regeringens förslag till mål
och lagändringar för att främja en god arkitektur och formgivning (bet.
1997/98 KrU:14, rskr. 1997/98:225, finns i Rixlex).
Regering och riksdag har också beslutat om en kampanj för
att lyfta fram storstadens arkitektoniska kvaliteter och det offentliga
rummets utformning.
Förslaget finns i propositionen Utveckling
och rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet
(prop. 1997/98:165).
Konstnärliga verksamheter. (http://kultur.regeringen.se/fragor/konstnarligverksamhet.htm)
Kulturell mångfald
och en fri debatt är en förutsättning för en levande demokrati och ett
rikt kulturliv. Viktiga uppgifter för kulturpolitiken är därför att
verka för konstarternas utveckling och spridning samt för att de
professionella konstnärerna - skådespelare, musiker, dansare, författare,
bildkonstnärer m.fl. - har bra arbetsvillkor och når en stor publik. Detta
sker genom ekonomiskt stöd till konstnärlig verksamhet över hela landet.
Kulturarv. (http://kultur.regeringen.se/fragor/kulturarv.htm)
Kulturarvet speglar
samhället och den historiska kulturella utvecklingen i en mångfald av
uttrycksformer. Enheten för kulturarvsfrågor verkar för att kulturarvet
ska bevaras och göras tillgängligt för alla. Kulturarvets betydelse för
en demokratisk samhällsutveckling är en av de viktigaste aspekterna på
detta arbete.
Arbetet inom arkivområdet syftar bland annat till att öka
tillgängligheten till allmänna handlingar och annat arkivmaterial samt att
öka förståelsen och intresset för arkivens betydelse när det gäller
att få kunskap om samhällsutvecklingen. Viktiga mål inom museiområdet är
att nå fler och nya grupper av besökare och att säkra museisamlingarnas långsiktiga
bevarande. Arbetet med kulturmiljöfrågor syftar bland annat till att
bevara viktiga kulturmiljöer och att öka tillgängligheten till och
kunskapen om dessa.
Litteraturen och läsandet. (http://kultur.regeringen.se/fragor/litteraturen.htm)
Insatser som främjar
litteraturen och läsandet har särskilt prioriteras de senaste åren. En
bred utgivning av kvalitetslitteratur främjas, liksom insatser som gör det
enklare för böckerna att nå sina läsare genom bibliotek och bokhandel.
En ny bibliotekslag samt stöd till läsfrämjande åtgärder för barn och
unga är andra exempel på satsningar för att stärka litteraturen och läsandet.
Mediepolitiken. (http://kultur.regeringen.se/fragor/mediepolitiken.htm)
Målen för
mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas
oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i
massmedierna.
Genom presstödet till dagspressen, som ges i form av driftsstöd
och distributionsstöd, stärks den publicistiska mångfalden. Radio och TV
i allmänhetens tjänst - public service - intar en central plats i det
svenska medielandskapet. Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges
Utbildningsradio är tre självständiga aktiebolag vars uppdrag i huvudsak
är att tillhandahålla ett brett utbud av radio- och TV-program av hög
kvalitet till hela svenska folket. Dessa programföretag finansieras av
publiken, genom TV-avgiften. TV4 AB är det enda kommersiella programföretaget
som sänder rikstäckande TV i det statligt ägda marknätet. TV4
finansierar sin verksamhet genom att sända reklam.
Teater-, dans- och musikinstitutioner. (http://kultur.regeringen.se/fragor/teaterdansmusik.htm)
En viktig förutsättning
för konstarternas utveckling och tillgänglighet för medborgarna är att
det finns tt rikstäckande nätverk av konstnärliga institutioner. Operan
och Dramaten är nationalscener med uppgift att leda utvecklingen inom
scenkonsten.
Riksteatern,
Rikskonserter och Dansens Hus har producerande och främjande uppgifter med
hela landet som arbetsfält. Länsteatrar och länsmusikorganisationer finns
i så gott som alla län och i vissa län finns också symfoni- eller
kammarorkestrar, musikteatrar samt regionala dansensembler. Staten har ensam
ansvaret för nationalscenerna och de övriga riksinstitutionerna.
Landstingen och kommunerna ansvarar för länsinstitutionerna, men staten
ger ett årligt stöd.
Trossamfund. http://kultur.regeringen.se/fragor/trossamfund.htm
Den 1 januari 2000 ändrades
relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Det innebar bland annat att
Svenska kyrkan lämnade det allmänna och därigenom blev mer jämställd
med övriga trossamfund i Sverige. Enheten för kulturarvsfrågor har hand
om de ärenden som berör förhållandet mellan staten och de olika
trossamfunden, t.ex. stöd till trossamfund.
Regeringen beslutade
under år 2000 att inrätta ett särskilt råd för kontakt mellan staten
och trossamfunden. Rådet, som består av representer för staten och
trossamfunden, ska vara ett forum för fortlöpande diskussioner och utbyte
av kunskap och erfarenheter mellan staten och trossamfunden.
Myndigheter m.m.
(http://kultur.regeringen.se/lankar/index.htm)
Myndigheter, institutioner, stiftelser
och bolag m.m. inom Kulturdepartementets ansvarsområde i bokstavsordning.
A-Ö
Akademien för de fria konsterna
Arbetets museum
Arkitekturmuseet
Carl och Olga Milles Lidingöhem
Bildkonst upphovsrätt i Sverige (BUS)
Bildmuseet
Bokbranschens Finansieringsinstitut AB
Dansens Hus
Dansmuseet
Dramaten
Drottningholms Slottsteater
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna
Granskningsnämnden för radio och TV
Hanaholmens kulturcentrum för Sverige
och Finland
Judiska
museet
Konstnärsnämnden
Livrustkammaren,
Skoklosters slott och Hallwylska museet
Moderna museet
Musikaliska akademien
Nationalmuseum med Prins
Eugens Waldemarsudde
Naturhistoriska riksmuseet
Nordicom
Nordiska museet
Nämnden för hemslöjdsfrågor
Operan
Presstödsnämnden
Radio- och TV-verket
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet
och landsarkiven
Riksteatern
Riksutställningar
Rooseum
Rådet mot skadliga våldsskildringar
Röhsska museet
Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund
Skansen
Språk- och folkminnesinstitutet
Statens biografbyrå
Statens försvarshistoriska museer
Statens historiska museer och Myntkabinettet
Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens museer för världskultur
Statens musiksamlingar
Statens sjöhistoriska museer
Stiftelsen framtidens kultur
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
Strindbergsmuseet
Svenska Akademien
Svenska Filminstitutet
Svenska rikskonserter
Svenska språknämnden
Svenskhemmet Voksenåsen A/S
Svensk-norska samarbetsfonden
Svenskt biografiskt lexikon
Sverigefinska språknämnden
Sveriges författarfond
Sveriges
Radio AB (SR)
Sveriges
Teatermuseum
Sveriges Television AB (SVT)
Sveriges
Utbildningsradio AB (UR)
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Taltidningsnämnden
Tekniska museet
Teracom AB
Thielska galleriet
Zornsamlingarna
070514:
Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se
Förslag till statsbudget för år 1998.
Kultur, medier, trossamfund och fritid.
(http://kultur.regeringen.se/pdf/uo17.pdf)
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut..sida 7
2 Lagtext ...11
3 Inledning ...13
3.1 Omfattning/ändamål ...13
3.2 Resultatbedömning ... 14
3.3 Kulturåret 1998 ...15
3.4 Arkitektur och formgivning...16
3.5 Barn och unga ... 16
3.6 Det mångkulturella samhället...16
3.7 Regionala kulturinstitutioner ...16
3.8 Kultur som utvecklingsfaktor ...19
3.9 Hållbar utveckling... 20
3.10 En nationell satsning
på
industrisamhällets historia...20
3.11 Partnerskap för kultur...20
3.12 Mediefrågor ... 20
3.13 Trossamfund ...21
3.14 Regeringens bedömning med anledning
av
revisionens iakttagelser...21
3.15 Åtgärder utanför utgiftsområdet ...21
4 A Allmän kulturverksamhet...23
4.1 Omfattning/ändamål ... 23
4.2 Resultatbedömning och slutsatser ...23
4.3 Forum för världskultur...24
4.4 Anslag .... 27
A 1. Statens kulturråd... 27
A 1. Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling
samt internationellt kulturutbyte
och samarbete ... 28
A 3. Kulturåret 1998 ...29
A 4. Nationella uppdrag ... 30
A 5. Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel... 31
5 B Teater, dans och musik ...35
5.1 Omfattning/ändamål ...35
5.2 Resultatbedömning och slutsatser ...35
5.3 Anslag ....39
B 1. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan,
Dramaten,
Dansens Hus och Svenska
rikskonserter...39
B 2. Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala
och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner... 41
B 3. Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål... 42
6 C Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter..45
6.1 Omfattning/ändamål...45
6.2 Resultatbedömning och slutsatser...45
6.3 Anslag...46
C 1. Bidrag till regional
biblioteksverksamhet ...46
C 2. Litteraturstöd...47
C 3. Stöd till kulturtidskrifter ...48
C 4. Stöd till bokhandel...49
C 5. Talboks- och punktskriftsbiblioteket ...50
C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation
och litteratur...51
C 7. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund
för
produktion av videogram på
teckenspråk
(Dövas TV)...51
C 8. Bidrag till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden...52
7 D Bild och form samt konsthantverk...55
7.1 Omfattning/ändamål...55
7.2 Resultatbedömning och slutsatser...55
7.3 Anslag...57
D 1. Statens konstråd ...57
D 2. Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön ...58
D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor ...59
D 4. Främjande av hemslöjden ...60
D 5. Bidrag till bild- och formområdet ...60
8 E Ersättningar och bidrag till konstnärer...63
8.1 Omfattning/ändamål...63
8.2 Resultatbedömning och slutsatser...63
8.3 Anslag...64
E 1. Konstnärsnämnden...64
E 2. Ersättningar och bidrag till konstnärer ...65
9 F Arkiv...69
9.1 Omfattning/ändamål...69
9.2 Resultatbedömning och slutsatser...69
9.3 Anslag......70
F 1. Riksarkivet och landsarkiven...70
F 2. Arkivet för ljud och bild ...72
F 3. Språk- och folkminnesinstitutet ...72
F 4. Svenskt biografiskt lexikon ...73
F 5. Bidrag till regional arkivverksamhet...74
10 G Kulturmiljö...75
10.1 Omfattning/ändamål...75
10.2 Resultatbedömning och slutsatser...76
10.3 Anslag...77
G 1. Riksantikvarieämbetet ...77
G 2. Bidrag till kulturmiljövård ...79
G 3. Restaureringsarbeten vid de kungliga
slotten
och rikets fästningar ...80
11 H Museer och utställningar...81
11.1 Omfattning/ändamål...81
11.2 Resultatbedömning och slutsatser ...81
11.3 Anslag ...83
H 1. Centrala museer: Myndigheter ...84
H 2. Centrala museer: Stiftelser...84
H 3. Bidrag till regionala museer... 88
H 4. Bidrag till vissa museer... 88
H 5. Stöd till icke-statliga kulturlokaler ...89
H 6. Riksutställningar ....90
H 7. Utställningsgarantier och inköp av
vissa
kulturföremål ...91
12 I Film och medier...93
12.1 Omfattning/ändamål ... 93
12.2 Resultatbedömning och slutsatser ...93
12.3 Anslag ...94
I 1. Filmstöd ...94
I 2. Statens biografbyrå... 96
I 3. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige
och Finland ...96
I 4. Bidrag till dokumentation om den
mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete...97
13 J Forskning ...101
13.1 Omfattning/ändamål ...101
13.2 Resultatbedömning och slutsatser ...101
13.3 Anslag ... 102
J 1. Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom
kulturområdet ...102
J 2. Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen...103
14 K Trossamfund ...105
14.1 Omfattning/ändamål .....105
14.2 Resultatbedömning och slutsatser ...105
14.3 Anslag ...106
K 1. Stöd till trossamfund ...106
15 L Folkbildning ...107
15.1 Omfattning/ändamål ... 107
15.2 Resultatbedömning och slutsatser ...107
15.3 Anslag ...109
L 1. Bidrag till folkbildningen... 109
L 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom
folkbildningen ... 110
L 3. Bidrag till kontakttolkutbildning...111
16 M Ungdomsfrågor ...113
16.1 Omfattning/ändamål ...113
16.2 Resultatbedömning och slutsatser ...113
16.3 Anslag ...114
M 1. Ungdomsstyrelsen ...114
M 2. Bidrag till nationell och internationell
ungdoms-verksamhet
m.m....115
17 N Folkrörelse- och idrottsfrågor ...117
17.1 Omfattning/ändamål ...117
17.2 Resultatbedömning och slutsatser...117
17.3 Anslag...118
N 1. Bidrag till allmänna samlingslokaler ...118
N 2. Stöd till idrotten...119
N 3. Lotteriinspektionen...120
|
991210: EU-stöd till svensk kultur.
Riksantikvarieämbetet (http://www.raa.se )
Riksarkivet (http://www.ra.se)
Statens kulturråd (http://www.kulturradet.se)
Svenska Filministitutet (http://www.sfi.se )
har givit ut en redovisning om EU-stöd till svensk kultur. Texten till redovisningen ska finnas på deras hemsidor. Kulturstöd lämnas enligt en särskild kulturartikel 128 i Maastrichtfördraget, men även enligt delar av andra artiklar. Stöd kan erhållas för:
Sceniska konstarter: dans, musik, teater, opera; bild-och formkonst: plastisk och visuell konst: måleri, skulptur, gravyr, arkitektur, fotografi, design; multimedier; böcker och läsning: översättningar av skönlitteratur, teaterpjäser och referenslitteratur, litterärt samarbete, fortbildning av litterärt verksamma, författarpris, översättarpris; bevara, levandegöra, informera om kulturarvet: byggnader, platser och föremål, museer, textiler, dräkter, kulturhistoriska-etnologiska-etnografiska museer, landskapets historia, teknik-o industrihistoria, konstmuseer, naturhistoriska museer, vattenvägar och skepp, begravningsriter mm; film, TV, video, distributionsstöd, biografstöd, utveckling av film, TV-drama, deltagande i mässor och festivaler; multimedier od.
Från EUs strukturfonder kan stöd erhållas för bl a:
Kulturturism, bevara kulturarv o d, stärka den regionala identiteten, bekämpa långvarig arbetslöshet, främja landsbygdens utveckling, stärka industriregioner på tillbakagång, stärka nyföretagande och kompetens inom områden som informationsteknik, marknadsföring, omvärldskunskap, språk och entreprenörskap, mildra strukturomvandlingars effekter, gemenskapsinitiativ, bevara den biologiska mångfalden och kulturvärden i odlingslandskapet; utbildning inom högre utbildning, förskola, grundskola och gymnasium, yrkesutbildning, kompetensutveckling; ungdomsprogram; forskning och utveckling; biblioteksprogram (http://www.kb.se/bibsam/jan/euhemsid.htm); stöd till språkliga minoriteter, samarbete mellan regioner, vänortsprogram o d.
IT-kommissionen nedlagd.
020528:
Svenska regeringens årsbok om EU 2001:
Kultur och medier
EU eftersträvar att främja samarbetet mellan medlemsländerna
och bidra till kulturens utveckling. medlemsländernas
gemensamma kulturarv ska framhävas samtidigt som nationella
och regionala intressen respekteras. Det nuvarande kulturprogrammet,
Kultur 2000, gäller 2000-2004 och har en
budget på 167 miljoner euro (1 470 miljoner kronor). Europeiska
kulturhuvudstäder under året var Rotterdam och
Porto.
I januari 2001 påbörjades ett nytt MEDIA-program,
MEDIA Plus. Programmet löper över fem år och har en
totalbudget på 400 miljoner euro. Programmet gäller såväl
fortbildning av yrkesverksamma som utveckling, distribution
och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk. Syftet
är att stärka den audiovisuella industrins konkurrenskraft
och öka spridningen av europeiska verk. Från och med 2002
kan kandidatländerna Bulgarien, Cypern, Estland, Lettland,
Litauen, Polen, Slovenien, Slovakien och Tjeckien delta i
programmet.
Under året har särskilt barn och unga i det nya medielandskapet
lyfts fram. Den 21 juni antog rådet slutsatser om
skyddet mot skadligt medieinnehåll för minderåriga. Också
arbetet med revideringen av TV-direktivet har fortsatt under
2001. Direktivet innehåller minimiregler för TV-sändningar
när det gäller europeiskt programinnehåll, reklam och sponsring,
skydd av minderåriga och rätten till genmäle. Statsstöd
till public service radio och TV var andra viktiga frågor
under året, särskilt mot bakgrund av att en av det svenska
ordförandeskapets prioriterade frågor var att värna den kulturella
mångfalden inom TV, radio och film.
Sverige lyfte under ordförandeskapet fram två frågor med
utvidgningsperspektiv: yrkeskonstnärernas villkor samt frågan
om förstärkt samarbete på det audiovisuella området.
Sven Wimnell 020528 pdf-fil : Svenska regeringens årsbok om EU 2001.
(http://www.wimnell.com/omr353d.pdf)
En version där avsnitten huvudsakligen ordnats enligt SW klassifikationssystem.
© 1999,2000,200,2002,2003,2004,2005.2006,2007,2008 Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
080225.Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr70b.html
|
| 
Se
organisationsschema
