Utbildningar vid universitet och högskolor, klassifikationer i bibliotekssystem, forskningsämnen, databaser, bibliotek, offentliga organisationer enligt sverige.se, ämnen i riksdagens samhällsguide, CPV-koder för varor och tjänster, näringsgrenar, arbetsställen, yrkesklassificering, utbildningsklasser, forskning, skolämnen, klassifikationssystem för museer:

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

(rev 14 maj 2010)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005 (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Beskrivningar av olika slag:

Grundskolan.

010926:

Samhällsorienterande ämnen (Grundskolan.)

Gemensam kursplanetext för de samhällsorienterande ämnena

GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP

Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett samhällsorienterande perspektiv, utgör tillsammans med kursplanerna för de olika ämnena en helhet vars delar skall stödja och komplettera varandra. De olika delarna bildar tillsammans det nationella uppdraget för utbildningen i de samhällsorienterande ämnena. I den gemensamma texten behandlas ämnenas gemensamma innehållsliga perspektiv, vad som utmärker processen vid arbete med frågor inom perspektivet och den handlingsberedskap som avses bli effekt av utbildningen. Texten för varje enskilt samhällsorienterande ämne utgör en fördjupning av den gemensamma so-texten utifrån det enskilda ämnets aspekt och specifika innehåll.

Studier inom det samhällsorienterande kunskapsområdet skall kopplas samman med kunskaper och uttrycksformer inom skolans andra ämnen.

Ämnenas syfte och roll i utbildningen

Kunskaperna inom det samhällsorienterande området ger eleven möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs. hur individen formar sin värld och formas av världen. Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling.

Huvuduppgiften för de samhällsorienterande ämnena är att utveckla elevens kunskaper om människan och hennes verksamheter samt om förändringar i landskapet och i samhället på skilda platser och under skilda tider.

Syftet är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald.

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven
– undersöker och förstår samhälleliga samband och sammanhang i nutid och förfluten tid samt reflekterar över vad dessa kan innebära för framtiden,

– förstår centrala begrepp som gör det möjligt att på ett självständigt sätt söka, bilda och använda kunskap om samhällsfrågor,

– utvecklar sin förmåga att använda olika informationskällor och ett kritiskt förhållningssätt till dessa,

– utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda demokratiska värden samt blir förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i ett demokratiskt samhälle,

– deltar aktivt i samhällsliv och samhällsutveckling samt tar ansvar för livsmiljön,

– förvärvar insikter om hur såväl naturgivna och materiella förutsättningar som centrala idéer och livsåskådningar format och formar samhällen,

– utvecklar förståelse av grundläggande existentiella och etiska synsätt och kan använda sin förståelse vid egna ställningstaganden,

– utvecklar kunskap om och förmåga till inlevelse i olika livsmönster och ser orsaker till variation i tid och rum men även det gemensamma i olika kulturer,

– utvecklar respekt för andra människors ställningstaganden men uppmärksammar och tar avstånd från sådana som innebär förtryck och kränkningar,

– gör det till en vana att i sitt handlande ta hänsyn till allas lika värde och rättigheter, oberoende av exempelvis kön, klass och etnisk tillhörighet,

– utvecklar förmåga att se konsekvenser av sina och andras ställningstaganden och handlingar,

– utvecklar förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser,

– utvecklar förståelse för hur verksamheter och kulturer avspeglas i och påverkas av konst, litteratur och musik.

Det samhällsorienterande kunskapsområdets karaktär och uppbyggnad

De samhällsorienterande ämnena behandlar människor, deras omvärld och livsbetingelser samt relationer dem emellan. Omvärldens och livsbetingelsernas betydelse för tänkande, självuppfattning, livskvalitet och framtidstro är en väsentlig aspekt. En annan är människans verksamhet och kulturella utveckling över tid som politisk, ekonomisk och kulturell varelse, som resursutnyttjare och som människa bland andra människor.

Demokrati som livsform och politiskt system

De samhällsorienterande ämnena lyfter fram makt- och konfliktperspektiv såväl i förfluten tid som nutid och betonar värdet av samtal och argumentation mellan företrädare för skilda åsikter. Den demokratiska värdegrunden utgör utgångspunkt för det svenska samhällets besluts- och rättssystem.

De demokratiska värdena är inte en gång för alla givna. Samhällets medborgare måste tillsammans tolka, förankra, försvara och ständigt utveckla demokratin. Det är viktigt att varje människa utvecklar ett personligt förhållningssätt och en tillit till demokratins värdegrund som utgångspunkt för sitt tänkande och handlande i politiska, ekonomiska och existentiella frågor. I de samhällsorienterande ämnena är det ett viktigt inslag att låta eleverna urskilja och bearbeta etiska valsituationer, argumentera för och se konsekvenserna av olika ställningstaganden och tillvägagångssätt.

I ämnena ingår att diskutera och reflektera över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Inom kunskapsområdet behandlas också samlevnad och relationer, människosyn och språkbruk så att möjligheten att diskutera värdefrågor i detta sammanhang utnyttjas.

I det samhällsorienterande perspektivet ingår att orientera om olika uppfattningar, men klart ta ställning mot sådana som innebär kränkningar av andra människor. En grund för tolerans mot oliktänkande skapas av förståelse för att företeelser kan uppfattas på olika sätt av olika människor, beroende exempelvis på kön, klass och etnisk tillhörighet.

Svensk lagstiftning om grundläggande fri- och rättigheter samt internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter, såsom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen, skall uppmärksammas och ligga till grund för eftertanke och reflektion om gemenskap i nationellt och globalt perspektiv.

Kulturella mönster och kulturell variation

Grundläggande i de samhällsorienterande ämnena är beskrivningar och analyser av samhällssystem, kulturarv, religiösa och idémässiga traditioner som inslag i den väv som bildat och bildar människors livs- och referensramar.

De samhällsorienterande ämnena behandlar lokala och regionala miljöer som bakgrund och förklaring till variationer i olika gruppers och individers levnadssätt, vanor och livsåskådningar. I studierna inbegrips den kulturella mångfalden i det svenska samhället, där skilda traditioner, trossystem och livsuppfattningar lever sida vid sida och påverkar varandra. Perspektiv på dessa livsmönster och kännedom om grundläggande faktorer bakom dem kan tydliggöra drivkrafter, som påverkar människors liv och tankar liksom individens möjligheter att påverka sitt eget liv. Grundläggande aspekter i ämnena är också hur livs- och samhällsförhållanden speglas i och påverkas av litteratur, konst och musik.

Lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor

De samhällsorienterande ämnena bidrar till förståelse av hur människan har utnyttjat och utnyttjar jordens resurser och av villkoren för hennes liv och arbete i förfluten tid, i dag och i framtiden. Genom att beakta skeenden som passerat samt studera och värdera skeenden i nuet utvecklas elevernas framtidsberedskap. I kunskapsområdet betonas lokala och globala fördelningsfrågor och ansvaret för att uppnå en rättvis och fredlig världsordning. Strävanden som sker i omvärlden för att finna lösningar och nå balans beskrivs och diskuteras.

Kunskaper om samspelet natur-teknik-människa-samhälle ger möjlighet till en insikts- och ansvarsfull syn på människans nyttjande av naturresurser och teknik samt hur människors liv och livsmiljö förändras genom teknik.

De samhällsorienterande ämnena delar ansvaret för arbetet med miljöfrågor med skolans övriga verksamhet. Förutom förståelse för det komplicerade samspelet mellan mark, vatten och luft är det viktigt att insikter skapas om hur förändringar i landskapet och i samhället sker som resultat av kamp och kompromisser mellan olika intressen som står i konflikt med varandra. Sådana kunskaper skall ge beredskap för ett konstruktivt förhållningssätt inför såväl lokala som globala förändrings- och överlevnadsfrågor.

Kunskapande i ett informationsrikt samhälle

Dagens samhälle erbjuder en närmast oändlig mängd av information, som kan inhämtas från olika mer eller mindre vederhäftiga källor via olika kanaler. Medier och mediers budskap spelar stor roll när människor bildar sina uppfattningar. I de samhällsorienterande ämnena skall eleverna bli förtrogna med olika sätt att kunskapa samt utveckla insikter i hur olika medier kan användas och hur de påverkar människan och samhället. Genom att orientera sig i olika informationsmiljöer och använda olika informationskällor får eleverna insyn i de möjligheter och problem som IT-samhället medför. Att söka, granska, välja, strukturera, kritiskt värdera, integrera och redovisa information på skilda sätt – i tal, skrift, bild, form, drama, musik och rörelse – är centralt i de samhällsorienterande ämnena. Det främjar elevernas orientering i tid och rum och deras konstruerande av egna mönster och bilder av omvärlden, vilka kan användas som redskap för analys och bedömning av såväl andras tolkningar som egna ståndpunkter.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall
– känna till och kunna resonera kring grundtankar i ett demokratiskt system och praktisera demokrati i vardaglig handling,

– känna till händelser och förhållanden som format och formar närsamhället och dess miljö,

– kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkor i andra miljöer och i olika tider,

– kunna samtala om viktiga livsfrågor som berör den enskilda individen och relationer mellan människor,

– kunna söka och bearbeta information samt göra sammanställningar för att belysa eller besvara frågor om människan och hennes verksamheter.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall
– förstå grundläggande begrepp och företeelser i ett demokratiskt system och kunna problematisera demokratiska förhållningssätt i vardagen,

– kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem,

– känna till förutsättningar för, pröva antaganden om och jämföra människors livsvillkor förr och nu och i olika delar av världen,

– förstå och kunna resonera kring möjligheter och svårigheter som uppstår i ett samhälle med kulturell mångfald,

– kunna samtala om och bearbeta etiska, estetiska och existentiella frågor och förstå hur de kan vara beroende av tid och kultur,

– förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och visa på konsekvenser av olika handlingsalternativ i miljö-, livs- och samhällsfrågor,

– kunna ur ett samhällsperspektiv söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser.

Kursplaner för GEOGRAFI och HISTORIA se område 9, för RELIGIONSKUNSKAP se 2.

010926:

Samhällskunskap (Grundskolan.)

Ämnets syfte och roll i utbildningen

Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den demokratiska processen. Samhällskunskapsämnet levandegör och förklarar hur människor formar och formas av sina samhällen och hur de organiserar sig för att uppnå gemensamma mål. Ämnet syftar till att utveckla sådana kunskaper att eleverna skall kunna ta ställning i frågor som uppkommer i ett samhälle präglat av ömsesidigt beroende och kulturell mångfald.

Ämnet samhällskunskap bidrar till förmågan att förstå och leva sig in i egna och andras villkor och värderingar och därmed också till att kunna ta avstånd från och aktivt motverka olika former av förtryck och rasism. Utbildningen skall öppna för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram samt främja aktningen för varje människas egenvärde oavsett kön, klass och etnisk bakgrund. Pojkars och flickors, kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter skall aktivt och medvetet tydliggöras.

I ett komplext samhälle med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt är förmågan att tillägna sig ny kunskap väsentlig. Utbildningen i ämnet ger möjlighet att göra observationer och att använda olika informationskällor. Syftet är att utveckla förmågan att söka, granska, strukturera och värdera fakta samt att integrera, redovisa och gestalta den nya kunskapen. Att analysera, dra slutsatser och göra egna ställningstaganden av information utgör en grund för att kritiskt granska samhället.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin utbildning i samhällskunskap sträva efter att eleven

– omfattar och praktiserar demokratins värdegrund,

– utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer,

– utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle,

– förstår hur olika intressen, ideologier och traditioner påverkar sättet att se på individ och samhälle samt hur samhällets normer och värderingar påverkar och påverkas av individen,

– utvecklar kunskap om och förståelse av ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald och betydelsen av detta för mellanmänskliga relationer,

– utvecklar kunskaper om förhållanden i andra länder och därmed förmågan att reflektera över internationella relationer och internationellt samarbete,

– tillgodogör sig kunskaper för att kunna agera i lokala och globala frågor som är viktiga för ett hållbart samhälle,

– utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden och kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ,

– utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Ämnet samhällskunskap är till sin uppbyggnad och karaktär mång- och tvärvetenskapligt. Detta bidrar till ämnets möjligheter att ge överblick och sammanhang i de samhällsfrågor som behandlas i undervisningen. Sina kunskapsområden hämtar ämnet från flera vetenskapliga discipliner till exempel statsvetenskap, nationalekonomi, kulturgeografi och sociologi. Eftersom världen ständigt förändras måste även ämnets innehåll ständigt förändras.

Grunden för det svenska samhället är demokrati. Ämnet samhällskunskap har ett särskilt ansvar att ta upp och analysera de demokratiska värdena och i det sammanhanget utveckla förmågan att granska, värdera och ta ställning i samhällsfrågor och främja viljan att delta och påverka. Det etiska perspektivet ingår i all utbildning men får sin särskilda betydelse när det gäller frågor kring demokrati, mänskliga rättigheter samt makt och förtryck i olika former. Ämnet ger medvetenhet om och insikter i sådana frågor och ger tillfällen till reflektion om det personliga ansvaret. En viktig aspekt är kunskaper om nationella minoriteters och invandringens roll i samhället.

Globaliseringen innebär en sammanflätning av såväl ekonomier som kulturer och därmed ett ökat beroende mellan länder. Ämnet tar upp flera av de ödesfrågor som berör såväl den enskilde individen som hela det internationella samhället. Samhällskunskapsämnet behandlar frågor som rör rättvis fördelning och ett hållbart samhälle och ger därmed kunskaper om de globala sammanhangen. På så sätt belyses hur internationell förståelse och samverkan kan bidra till att lösa världsomspännande problem. Ämnets breda och mångfasetterade karaktär gör det möjligt att analysera och belysa de globala utvecklingsfrågorna ur ett helhetsperspektiv och ämnet kan därmed skapa ett naturligt utrymme för värdediskussioner.

Samhällskunskapens fokus är nutiden. Genom att vidga förståelsen för det som sker i både det lokala och det globala samhället bidrar ämnet med kunskaper som varje individ behöver för att bedöma och påverka såväl den egna som samhällets framtid. Ett historiskt perspektiv är ett stöd för att förklara händelser och förhållanden i nutiden och reflektera över framtiden.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall
– känna till de grundläggande demokratiska principer som samhället vilar på och kunna delta i en demokratisk beslutsprocess,

– känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste rättigheter och skyldigheter som gäller varje enskild individ,

– ha kännedom om människors livsvillkor i olika kulturer,

– förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön,

– kunna läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall
– känna till grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter,

– kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund,

– förstå de gemensamma och grundläggande demokratiska värden som vårt samhälle vilar på samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt,

– ha grundläggande kunskaper om det svenska styrelsesättets framväxt och samhällssystemets uppbyggnad samt förstå innebörden av det grundläggande norm- och rättssystemet i Sverige,

– ha kunskaper om internationella förhållanden samt kunna diskutera relationer och samarbete i ett globalt perspektiv,

– ha kännedom om samhällsekonomi, hushållsekonomi och privatekonomi och kunna diskutera möjliga vägar som leder mot ett hållbart samhälle såväl lokalt som globalt,

– kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet.

010926:

Gymnasiet. SP - Samhällsvetenskapsprogrammet.

Syfte

Samhällsvetenskapsprogrammet syftar till en på humaniora och samhällsvetenskap grundad kunskap om människors villkor och verksamhet. Programmet syftar även till att utveckla redskap att formulera, analysera och lösa problem inom flera ämnesområden. Ett ytterligare syfte är att utveckla förmågan att förstå sambanden mellan ekonomi, humaniora och samhällsvetenskap och andra vetenskaper. Samhällsvetenskapsprogrammet förbereder främst för vidare studier.

Programmets karaktär och uppbyggnad

Intresset för människan och hennes verksamhet är central i samhällsvetenskapsprogrammet. Människan som individ och samhällsvarelse samt samhällets strukturer, mekanismer och konflikter är centrala studieobjekt i utbildningen. I utbildningen övas förmågan att finna och analysera samband, att formulera problem och föreslå lösningar. Att tolka, förstå och förklara är viktiga aktiviteter i utbildningen.

Samhällsvetenskapsprogrammet erbjuder en bred utbildning som ger kunskaper inom många skilda områden och beredskap att inhämta ny kunskap inom det humanistiska, språkvetenskapliga och samhällsvetenskapliga området och utgör en grund för studier i högskolan.

Att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt är en viktig del av utbildningen. Utmärkande för human- och samhällsvetenskaperna är att deras kunskapsområde ständigt omprövas och tolkas på nytt mot bakgrund av nya erfarenheter. Olika frågeställningar har gett upphov till skilda vetenskapstraditioner och forskningsmetoder. Central är förmågan att anlägga ett historiskt och internationellt perspektiv. De historiska kunskaperna ger delaktighet i kulturarvet och bidrar till förståelse av nutiden och handlingsberedskap inför framtiden. Genom läsning av litteratur ökar kännedomen om människors liv och tänkande från skilda tider och i olika kulturer. Kunskaper i matematik är nödvändiga för att studierna i framför allt naturkunskap, ekonomi och samhällskunskap skall bli meningsfulla. Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt är ofta nödvändigt.

Kunskaper i utbildningens karaktärsämnen används ofta i sammanhang där förmågan att samarbeta och att uttrycka sig i tal och skrift är av stor vikt. Språk och text intar en särskild ställning i utbildningen. Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. För human- och samhällsvetenskaperna utgör vanligen texter av olika slag det stoff genom vilken människan och hennes verksamhet undersöks, men även andra källor, exempelvis undersökningar och intervjuer, används. Att utveckla sitt språk mot allt större klarhet underlättar begreppsförståelsen och den analytiska förmågan och är en god förberedelse för ett mer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Förmågan att använda svenska språket utvecklas inom utbildningens alla ämnen.

Genom studier i engelska och i andra främmande språk skapas möjligheter för kontakter över nationsgränser och en förberedelse för fortsatta studier och deltagande i ett alltmer internationaliserat arbetsliv. I utbildningen kan i princip alla språk studeras, moderna såväl som klassiska.

Kontakterna med andra länder och kulturer ökar, bland annat som en följd av den snabba utvecklingen inom informationstekniken. Inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorerna är användningen av informationsteknik mycket utbredd. Utbildningen ger god vana att använda informationstekniken som ett verktyg för lärande, kommunikation och informationssökning.

Miljö- och resursfrågor är en viktig del i utbildningen. Insikter i sådana frågor utvecklas på ett naturligt sätt under studierna. Detta bidrar till att skapa en samlad förståelse av dessa frågor och för hur miljöfrågor kan lösas genom samverkan mellan olika discipliner inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.

För att ge insikt i arbetslivets villkor och därmed konkretisera utbildningen finns inom programmet möjlighet till arbetsplatsförläggning av delar av utbildningen.

Samhällsvetenskapsprogrammet har fyra nationella inriktningar: ekonomi, kultur, samhällsvetenskap och språk.

Skolans ansvar

Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:

• har utvecklat ett intresse för samhällsvetenskapliga frågeställningar och kan söka, tolka och analysera information samt formulera och lösa problem med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder,

• kan tillämpa ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt arbetssätt vad avser problemlösningsmetodik, modelltänkande, textkritik och teorikonstruktion,

• kan utnyttja begrepp och teoretiska modeller i sitt tänkande och inser betydelsen av successiv revidering och utveckling av modeller och begrepp,

• kan anlägga ett historiskt perspektiv på företeelser och skeenden i samhället,

• har kännedom om det mångkulturella samhället och den ökande internationaliseringen i världen och följderna av dessa processer för samhällsutvecklingen i olika länder och kontinenter,

• kan använda informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation samt har kunskaper om informationsteknikens möjligheter och problem,

• kan kommunicera sina kunskaper och erfarenheter i tal och skrift samt har tillägnat sig insikter om språket som en väg till lärande och begreppsutveckling,

• kan använda engelska och andra främmande språk på ett funktionellt sätt i tal och skrift inom det samhällsvetenskapliga området och i andra sammanhang,

• har fördjupade kunskaper om miljö- och resursfrågor och om samspelet mellan miljö, teknik, politik, ekonomi och etik i detta sammanhang,

• har förvärvat en ekologisk grundsyn och har insikt i hur samhällsvetenskapliga tillämpningar kan användas för att skapa goda levnadsförhållanden och en livskvalitet som är förenlig med en hållbar utveckling.

Kurser se http://www3.skolverket.se/kursinfo/00_01/skolform/21/studvag/utskr/_48.html

Skolverket 2001-05-31

Gymnasiet. Samhällskunskap

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet samhällskunskap syftar till att med demokratin som värdegrund bredda och fördjupa elevernas kunskaper om nutida samhällsförhållanden och samhällsfrågor. Ämnet syftar vidare till att ge eleverna ökade förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet och en beredskap att hantera förändringar i samhället.

Ett annat syfte med ämnet samhällskunskap är att bidra med kunskaper om levnadsvillkoren i olika länder och samhällssystem. Därmed ger ämnet förutsättningar för eleverna att förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald och att känna respekt för mänskliga rättigheter samt att kunna ta avstånd från olika former av förtryck.

I ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt bidrar ämnet samhällskunskap med att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Detta innebär att utveckla förmågan att söka, granska, strukturera och värdera fakta från olika källor och medier samt kunna formulera sig och dra slutsatser.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i ämnet samhällskunskap sträva efter att eleven

omfattar och praktiserar demokratins värdegrund och förstår hur olika perspektiv och ideologier ger olika sätt att uppfatta samhället,

utvecklar kunskap om och förståelse av det mångkulturella samhället,

utvecklar kunskap om och förståelse för olika grupper av nationella minoriteter,

utvecklar kunskaper om de mänskliga rättigheterna samt individens rättigheter och skyldigheter i samhället,

fördjupar sina kunskaper om och reflekterar över samarbete och konflikter i internationella relationer,

fördjupar sin förståelse av såväl det svenska som det internationella samhället i historisk belysning,

utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt hållbart samhälle,

utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden samt sin förmåga att kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ för sig själv och för samhället,

utvecklar sin förmåga att formulera frågor, argumentera och uttrycka ståndpunkter samt utvecklar den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen,

utvecklar sin förmåga att använda olika metoder vid arbetet med samhällsfrågor och övas i ett alltmer vetenskapligt förhållningssätt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Ämnet samhällskunskap är till sin uppbyggnad och karaktär tvärvetenskapligt. Utifrån tankar i 1946 års skolkommission och viss försöksverksamhet infördes ämnet i läroplanen för gymnasiet och fackskolan år 1965. Tidigare hade samhällskunskapen ingått i historieämnet, som då officiellt benämndes "historia med samhällslära". Kärnan utgjordes av de akademiska ämnena statskunskap och nationalekonomi, men ämnet har successivt breddats med ämnen som sociologi, kulturgeografi och rättskunskap. Genom val av samhällsfrågor tydliggörs ämnets bredd och snabba föränderlighet. Detta innebär en systematisering och strukturering av studierna med sikte att skapa överblick och förståelse.

Kunskaper om samhällsfrågor och förståelse av samhället i tid och rum är centralt i ämnet. Vid studier av olika samhällsfrågor är politiska och ekonomiska aspekter väsentliga liksom användningen av begrepp som inflytande, makt, konflikt, ideologi, klass, intresse och påverkan. Ämnet samhällskunskap har också ett internationellt perspektiv och bidrar med kunskaper om globala överlevnadsfrågor. Globaliseringen innebär en sammanflätning av såväl ekonomier som kulturer och därmed ett ökat beroende mellan länder och behandlar frågor som berör rättvis fördelning och ett hållbart samhälle. En viktig aspekt är även kunskaper om nationella minoriteter och deras roll i samhället.

Samhällskunskap är ett aktualitetsämne, men innefattar också det nutida samhällets historia. En naturlig utgångspunkt vid val av studieobjekt skall vara samhällsfrågor. Härigenom skapas en förståelse för samhällets föränderlighet samtidigt som historiska tillbakablickar och framtidsvisioner bidrar till att bredda elevernas förståelse och analysförmåga. Genom att dessa samhällsfrågor skall väljas i samråd mellan lärare och elever övas eleverna i ett demokratiskt arbets- och förhållningssätt.

I det moderna samhället kommer information från skilda källor och genom flera olika medier. Att sovra och värdera budskap utifrån kunskap om källornas art och olika mediers begränsningar är en viktig del i analysen. Att använda informationstekniken som ett pedagogiskt hjälpmedel vid studiet av olika samhällsfrågor men också att kunna lägga ett samhällsvetenskapligt och kritiskt perspektiv på utvecklingen inom detta område är centralt för ämnet. Vid bearbetning och analys av samhällsfrågor framhävs att olika utgångspunkter, perspektiv och ideologier ger skilda sätt att se på samhället och samhällsutvecklingen.

Studierna i samhällskunskap bygger på grundskolans utbildning eller motsvarande kunskaper. På gymnasieskolan omfattar ämnet fyra kurser.

I kursen Samhällskunskap A breddar och fördjupar eleverna sina kunskaper om och förståelse för samhället och dess historia genom studier av olika samhällsfrågor. Det historiska perspektivet och det nutida samhällets historia skall särskilt beaktas i de studieinriktningar där ämnet historia inte ingår. Kursen skall anknyta till elevens studieinriktning och möjligheterna till samverkan med andra ämnen och kurser bör tillvaratas för att nå programmets mål. Kursen är en kärnämneskurs.

Samhällskunskap B och C ger ytterligare breddning och fördjupning av utbildningen i ämnet. De samhällsfrågor som studeras blir mer komplexa. Härigenom tränas eleverna i arbetssätt och analyser som alltmer närmar sig det sätt som de vetenskaper som ligger till grund för ämnet arbetar efter. Samhällskunskap B är gemensam kurs inom samhällsvetenskapsinriktningen och Samhällskunskap C är valbar.

Kursen Internationella relationer tar upp internationella frågor ur olika aspekter och behandlar orsaker till och konsekvenser av den ökade globaliseringen. Kursen är valbar.

Demokrati och välfärd mm.

En pdf-fil med en sammanställning om demokrati, välfärdsfördelning , EU och EMU. 020425. (Kompletterad 020512)
( http://wimnell.com/omr36-39e.pdf)
Innehåll
Demokrati.
* Föredrag om demokratins historia då Sveriges riksdag öppnandes hösten 1998
. Föredrag av professor emeritus Stig Strömholm
* EU - Vägen till Europas Förenta Stater ?
Kapitel 1 i ”Sverige i EU - en krönika över åren 1995-1999” av Jan Å Johansson och Sören Wibe.
* En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000- talet.
Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1
*Sven Wimnell. Ett forskningsarbete om samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen?
Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.
*Debattartikel i Dagens Nyheter: "Svenska partier riskerar utplånas"

Välfärdsfördelning.
* Rio-deklarationen om miljö och utveckling. Agenda 21.
* Från Olof Palmes internationella centrum: Nya strategier i kampen mot fattigdomen
* Ett öppet brev till regeringen från Svenska kyrkans centralstyrelse om utvecklingssamarbetet och den sociala och ekonomiska utvecklingen
* Välfärdsbokslut för 1990-talet. SOU 2001:79.

EU och EMU
* Sören Wibe, professor vid universitet i Umeå och f d socialdemokratisk ledamot av EU-parlamentet: EMU styr arbetsmarknadspolitiken.
* "EU förvandlar Europa till en marknadsplats."
Sören Wibes tal inför de 16000 demonstranterna mot EU-toppmötet fredag 15 juni 2001.
* Från Socialdemokratiska EU-kritikers hemsida.Löften i EU-avtalet
* Argentina och EMU. Sören Wibe, ordförande för Socialdemokratiska EU.kritiker
* TOR NITZELIUS och FACKLIGA EU-KRITIKER: EMU OCH KOLLEKTIVAVTALEN
* Vad är Sveriges erfarenheter av att stå utanför EMU?

Tillägg om demokrati.
* Regeringens proposition 2001/02:80. Demokrati för det nya seklet 17 januari 2002.
* Debattartikel i Dagens Nyheter: Ingen bryr sig om att Sverige är i krig"
* Samhällsplanering.
* Att byta kurs utan att drabbas av besvärande debatt

Kompletterad 020512 med:

Välfärden i Sverige utan och med EMU.
* Klasser och klasskamp.
* Levnadsnivåundersökningen åren kring 1970.
* Politiska resurser.
* Politiska partiernas program
* Lagstiftning i EU.
* EU, EMU och de olika värderingarna.
* Gemensam penningpolitik med EMU.

Sociologi.Psykologi.Kultur.Antropologi.
* Sociologi.
* En bok om sociologi.
* Psykologi och socialpsykologi.
* Kultur.Antropologi.Kulturantropologi.

EU-parlamentets ledamöter 1999-2004.
EU-nämnden (EN)

Samhällsguiden.

Förord

Med Samhällsguiden som hjälp kan du lätt ta reda på vilka regler som gäller i samhället och vart du ska vända dig i olika frågor. Boken är en guide där du hittar svar på frågor som uppstår i de flesta situationer i livet kring barn, skola, arbete, boende, sjukförsäkring, pension med mera. Här finns också information om hur Sverige och EU styrs, vad som gäller i fråga om skatter, försäkringar, lag och rätt.

Årets upplaga innehåller flera nya avsnitt – bland annat ett avsnitt om klimatförändringar där du får tips på vad du kan göra för att minska din klimatpåverkan. En annan nyhet är en etikguide, som hjälper dig att göra etiska inköp. För dig som är förälder finns två nya avsnitt – ett som handlar om barn och mobiltelefoner och ett om barn och internet. Där får du ta del av konkreta råd och checklistor.

Den här upplagan av Samhällsguiden, den nittonde, är aktualiserad med hänsyn till de förändringar som skett fram till augusti 2007. Arbetet har skett med hjälp av berörda myndigheter och organisationer. Stort tack till alla som hjälpt till!

Stockholm i augusti 2007

Fritzes

Innehållet i Samhällsguiden har uppdaterats med hjälp av följande myndigheter och organisationer:

Allmänhetens Pressombudsman

Allmänna Reklamationsnämnden

Arbetsmarknadsstyrelsen

Arbetsmiljöverket

Bolagsverket

Boverket

Brottsoffermyndigheten

Centrala studiestödsnämnden

Datainspektionen

Domstolsverket

EU-upplysningen

Finansdepartementet

Fiskeriverket

Folkhögskolornas informationstjänst

Försäkringskassan

Granskningsnämnden för Radio och TV

Högskoleverket

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Integrationsverket

Jordbruksdepartementet

Jordbruksverket

Jämställdhetsombudsmannen

Konsumenternas försäkringsbyrå

Konsumentverket

Kriminalvården

Kronofogdemyndigheten

Kulturdepartementet

Lantmäteriverket

Mediarådet

Migrationsverket

Motormännens riksförbund

Myndigheten för internationella adoptioner

Naturvårdsverket

NUTEK

Patent- och registreringsverket

Pliktverket

Post- och telestyrelsen

Riksbanken

Riksdagen

Riksdagens ombudsmän

Rikspolisstyrelsen

Råd & Rön

Räddningsverket

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Samtrafiken i Sverige AB

Sjöfartsverket

Skatteverket

Skolverket

Socialstyrelsen

Svenska kyrkan

Sveriges konsumentråd

Tolk- och översättarinstitutet

Tullverket

Utbildningsdepartementet

Utrikesdepartementet

Valmyndigheten

Verket för förvaltningsutveckling

Verket för högskoleservice

Vägverket

1. Familjen

2. Utbildning

3. Totalförsvar

4. Arbetsmarknaden

5. Anställning

6. Bostad

7. Fastighet

8. Natur och miljö

9. Folkhälsa, hälso- och sjukvård

10. Funktionshinder

11. Pension och pensionärer

12. Socialtjänsten

13. Eget företag

14. Skatter

15. Trafik och fordon

16. Post, tele, IT och radio

17. Köp och avtal – konsumentskydd

18. Försäkringar

19. Trossamfund och livsåskådning

20. Kultur

21. Föreningsliv

22. Fritid och idrott

23. Turism

24. Individen och samhället

25. Så styrs Sverige

26. Delta och påverka

27. Sverige och Europa

28. Lag och rätt

29. Invandring och integration

30. Kriser och olyckor

31. Internet

32. Försvara dig

33. Studiefrågor

Adressregister

Samhällsguidens länkar har på Sven Wimnells områden 101-99 placerats på följande sätt:

19. Trossamfund och livsåskådning

25. Så styrs Sverige

26. Delta och påverka

27. Sverige och Europa

28. Lag och rätt

1. Familjen

24. Individen och samhället

32. Försvara dig

9. Folkhälsa, hälso- och sjukvård

30. Kriser och olyckor

8. Natur och miljö

17. Köp och avtal – konsumentskydd

6. Bostad

7. Fastighet

25. Så styrs Sverige

3. Totalförsvar

23. Turism

16. Post, tele, IT och radio

31. Internet

Adressregister

16. Post, tele, IT och radio

Adressregister

15. Trafik och fordon

23. Turism

14. Skatter

18. Försäkringar

11. Pension och pensionärer

1. Familjen

4. Arbetsmarknaden

5. Anställning

13. Eget företag

20. Kultur

8. Natur och miljö

12. Socialtjänsten

10. Funktionshinder

24. Individen och samhället

29. Invandring och integration

2. Utbildning

33. Studiefrågor

21. Föreningsliv

22. Fritid och idrott

23. Turism

SUNET:

Informationscentraler

Samhällsvetenskap

Samhällsvetenskap :

CEIFO - Information om forskning vid Centrum för invandringsforskning vid Stockholms universitet. Här finns också IMER Bulletinen, en elektronisk tidskrift för forskningsområdet.

Centre for Advanced Studies in Leadership - Vid Handelshögskolan i Stockholm. Tillhandahåller forskningsmiljö där idéer om ledarskap kan utvecklas, utbytas och utmanas.

Centrum för forskning om offentlig sektor - CEFOS - Ett mångvetenskapligt forskningscentrum vid Göteborgs universitet inriktat på offentlig sektor. Här bedrivs forskningsprojekt med forskare från flera discipliner.

Centrum för kulturpolitisk forskning och debatt - Syftar till att initiera, genomföra och synliggöra forskning inom det kulturpolitisk området i Sverige.

Demografiska Avdelningen, Stockholms universitet - Demografiska Avdelningen presenterar sitt arbete och publikationer.

Framtiden är din - Framtidsställe om global etik, Earth Charter, framtida vetenskap och religion, meningen med livet. Författare, fotograf, civ.ing. Rolf Solheim. Författare Anne Solheim.

Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet - En institution inom Samhällsvetenskapliga fakulteten och den enda av sitt slag i Sverige. Skolan har fyra huvudsakliga uppgifter, grundutbildning, vidareutbildning, forskarutbildning samt forskning.

Handelshögskolan vid Umeå universitet - Informerar om företagsekonomisk utbildning, kurser, forskning och publikationer.

Humaniora- och samhällsvetenskapsinfart - Vägvisare till humaniora och samhällsvetenskap på internet

idrottsforum.org - Nordisk idrottsvetenskaplig webbtidskrift med vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, samt recensioner av böcker, om idrottsforskning och idrottsvetenskap med utgångspunkt i samhällsvetenskap och humaniora. Uppdateras 20 ggr/år. -

Inforsk, Umeå universitet - Inforskgruppen vid Umeå universitet studerar information och kommunikation inom vetenskapen. För tillfället bedrivs flera projekt om bl a internationalisering, forskningssamarbete, organisation och idéspridning inom vetenskapen.

Institutionen för freds- och konfliktforskning - Forskning och undervisning vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet.

Institutionen för socialt arbete - Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan, Stockholms universitet.

Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet - Information om kurser, publikationer, seminarier, anställda och forskning vid institutionen. Viss information på engelska. Länkar till tidskrifterna Nordisk Samhällsgeografisk Tidskrift (NST) respektive Candide (tidskrift för examensarbeten vid Uppsala universitet)

Levnadsnivåundersökningen - LNU är en studie som år 2000 gjordes för femte decenniet i rad. Projektledare var professor Jan. O. Jonsson, Institutet för social forskning (SOFI).

Nordplus utbyte / kvinnoforskning - För studerande och läräre av kvinnoforskning. Deltagande universitet är Helsingfors, Stockholm, Köpenhamn, och Oslo. Utbyte är koordinerat av Kristina-institutet vid Helsingfors universitet.

Psykologiska institutionen, Lunds universitet - Forskningsaktiviteten vid institutionens avdelningar. Seminarieschema och en del annan administrativ information.

Samhällsmodellen - Om verksamheter och beroenden i samhället. Länkar till företag, myndgheter, organisationer m m.

Socialgerontologigrupp - Presentation av vår verksamhet vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, dess forskning, publikationer, abstracts, samt en möjlighet att hämta hem vissa artiklar.

Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet - Institutionens utbildning, forskning, personal och internationella nätverk. Sociologiska institutionen, Lunds universitet - Information om utbildning och forskning vid institutionen. Lista över verksamma, information om kurser och seminarier.

Sociologiska institutionen, Stockholms Universitet - Information om forskning och utbildning vid sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.

Sociologiska institutionen, Uppsala universitet - Sveriges äldsta sociologiska institution

Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet - Information om kurser, seminarier och pågående forskning vid institutionen. -

Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor - SCORE är ett mångvetenskapligt forskningscentrum inriktat på den offentliga sektorn, och utvecklar teori om organisationer, med forskare inom företagsekonomi, historia, socialantropologi, sociologi och statsvetenskap.

Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst SSD - SSD arkiverar och förmedlar databaser för forskningsändamål. Datatjänsten är knuten till Göteborgs universitet.

Varför ser alla web-sidor så lika ut? - Det beror på att det är enkla logiska regler som motiverar det mest vanliga webbsite-utseende. -