NÄRINGSDEPARTEMENTET.

Mål
Målet för regeringens arbete med frågor som rör basindustri är att främja goda villkor för industrins konkurrenskraft och bidra till att naturresurser kan tas till vara på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt.

Området basindustri
Basindustrin omfattar frågor som rör skogsindustri, kemisk industri, gruv- och mineralindustri, fordonsindustri och annan energiintensiv industri, som till exempel stål och metalltillverkning samt underleverantörer och återvinningsindustri.

Nära och aktivt samarbete med industrin
Regeringen fäster stor vikt vid att utveckla formerna för samarbete med branscher och verksamheter inom basindustrin. Näringsdepartementet arbetar med att utveckla flexibla politiska styrmedel. Dessa ska både stärka industrins internationella konkurrenssituation och skapa möjlighet till kostnadseffektiva insatser för ökad säkerhet och en produktion som är acceptabel ur miljösynpunkt.

Regeringen genomför tillsammans med industrin ett antal projekt som syftar till att förstärka strategiska forskningsområden och tillgodose viktiga behov av kunskap och kompetensförsörjning.

Samarbetet mellan stat och industri har följande huvudinriktning:

I november 2001 presenterade regeringen en kunskapsöversikt över den energiintensiva industrin ur ett hållbarhetsperspektiv, "Svensk basindustri - konkurrenskraft och hållbar utveckling". Rapporten beskriver vilka förutsättningar massa- och pappersindustrin, den energiintensiva kemiska industrin, gruvindustrin samt stål- och metalltillverkningen verkar under.

Tidigare utredningar har visat att basindustrin är viktig för vissa regioner, särskilt glesbygd. Enligt den nya rapporten är basindustrin fortfarande en betydande arbetsgivare regionalt. Vissa verksamheter är indirekt beroende av basindustrin för sin egen fortlevnad, visar studier som gjorts i samband med rapporten. Dessa indirekta beroenden måste också beaktas när man ska se på basindustrins sociala betydelse. Däremot har basindustrins betydelse som direkt arbetsgivare minskat över tiden om man ser till dess andel av de totalt sysselsatta inom industrin på nationell nivå.

När det gäller basindustrins "inre" sociala hållbarhet, dess arbetsmiljö, har antalet arbetsolyckor minskat över tiden för samtliga branscher, medan antalet arbetssjukdomar minskat eller är oförändrat. Generellt sett tyder dessa uppgifter på att basindustrin utvecklas mot en större social hållbarhet. Internationella uppgifter visar också att svensk kemisk industri har färre arbetsolyckor än konkurrentländer.

Miljöledningssystem tillämpas inom basindustrin i tre branscher av fyra. Olika typer av utsläpp till luft och vatten har minskat över tiden, antingen i absoluta tal och/eller utsläppen per ton produkt. Läs mer i Svensk basindustri - konkurrenskraft och hållbar utveckling (Ds 2001:63)

Fokus på konkurrenskraft och miljö
På kort sikt vill regeringen genom ett antal projekt fokusera på viktiga behov för den internationella konkurrenskraften hos svensk industri. Det gäller: 

Effektivare användning av energi
Ett projekt bedrivs som syftar till att ta fram ett program för långsiktiga avtal mellan den energiintensiva industrin och staten. Avsikten är att ta fram ett kostnadseffektivt kompletterande styrmedel till skatteinstrumentet för att uppnå en minskad energianvändning inom industrin och därmed även minska utsläppen av växthusgaser. Ett principförslag till långsiktiga avtal med energiintensiv industri för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser har presenterats av en förhandlare tillsatt av regeringen. Programmet syftar till att effektivisera energianvändningen i denna sektor och bidra till uppfyllande av det svenska klimatmålet. Läs mer i Förslag till avtal med energiintensiv industri för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser (Ds 2001:65)

Gruv- och mineralpolitiken
Målet med gruv- och mineralpolitiken är att se till att landets mineralresurser utvinns med hänsyn till en långsiktigt balanserad utveckling och så att fler sysselsättningstillfällen skapas. 

Sveriges geologi ger oss goda förutsättningar för prospektering efter fyndigheter. Sveriges geologiska undersökning (SGU) kartlägger landet bl.a. med inriktning på malmpotentiella områden. Gruvindustrin har varit en förutsättning för landets utveckling bl.a. genom sin nära anknytning till den metallurgiska industrin och till verkstadsindustrin och är fortfarande av stor betydelse för sysselsättning, särskilt i glesbygd. Sverige är idag EU:s största gruvland.

Minerallagen
Minerallagsutredningen har i sitt betänkande "Minerallagen, markägarna och miljön" (SOU 2000:89) föreslagit ändringar i minerallagen (1991:45). Ändringarna syftar till främst till att stärka markägarnas rätt i förhållande till den som undersöker eller utvinner mineral. Utredaren föreslog även åtgärder för att stärka skyddet för värdefulla natur- och kulturmiljöer. Betänkandet har remitterats och en sammanställning av remissvaren finns att läsa här.

Mot bakgrund av remissvaren har beslut tagits om att det krävs ytterligare analyser, bl.a. av systemet för ersättning och myndighetsstrukturen, men också av internationell lagstiftning och gruvnäringens globala konkurrenssituation. Ambitionen är att en proposition med förslag till en ny och modern minerallagstiftning, som grundas på hållbar utveckling och där vederbörliga hänsyn tas till mark- och sakägare, ska kunna överlämnas till riksdagen i början av nästa mandatperiod. 

Internationellt arbete. Basindustri.
http://naring.regeringen.se/
fragor/basindustri/internationellt.htm

Arbetet i EU - skogsindustri