Myndigheter, verk och bolag 

Cirka 1 procent av eleverna går ut grundskolan utan slutbetyg. Hälften av de elever som kommit till Sverige efter 10 års ålder lämnade grundskolan med fullständiga slutbetyg. Motsvarande siffra för elever med svensk bakgrund är 95 procent.

Antalet elever i den obligatoriska särskolan (motsvarande grundskola) har ökat med 52 procent sedan 1992.

På gång
Det pågår ett stort arbete med att utveckla och förbättra förskolan och skolan.

En allmän förskola från fyra års ålder och en maxtaxa ska göra barnomsorgen till en del av den generella välfärden. Precis som skolan, barnbidraget och hälso- och sjukvården ska barnomsorgen omfatta alla barn och avgifterna ska bli så låga att ingen utestängs.

Alla har rätt att bli behandlade med respekt - i och utanför skolan. Hur många elever som mobbas i skolan vet vi inte exakt. Den enda stora vetenskapliga undersökning som gjorts, visar att elva procent av eleverna i årskurs 1-6 och fem procent av eleverna i årskurs 7-9 mobbas. Sedan år 1998 markeras skyldigheten att motarbeta mobbning, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling, både i skollagen och i skolans läroplan.

Särskilda utvecklingsområden för skolan de närmaste två åren är samhällets värdegrund, språkutveckling, matematik samt naturvetenskap, teknik och miljö. Språkutvecklingen är ett av förskolans och skolans allra viktigaste uppdrag och regeringen kommer att gynna språkutvecklingen.

De här barnen har behov av samhällets stöd och skydd, men det är svårt att uttala sig om hur många barn som kan tillhöra gruppen utsatta barn. Statistik kan aldrig bli uttömmande eftersom det finns mörkertal. Det är viktigt att man inte sätter olika barngruppers behov mot varandra, utan man måste i varje situation uppmärksamma det enskilda barnets behov av stöd och skydd.

Barnperspektivet i socialtjänstlagen stärktes år 1998 och nya bestämmelser för skydd, vård och behandling av barn och ungdom infördes. I kommunerna pågår mycket arbete när det gäller utsatta barn, bl.a. genom olika sätt att arbeta.

Sedan år 1979 är det förbjudet att slå barn i Sverige.

En kommitté har tillsatts för att:

Kommittén har lämnat förslag till förändringar, bl.a. att polis och åklagare ska lära sig mer om barn och barns behov.

Kommittén har gett ut Föräldraboken, en gratisbok som vänder sig till föräldrar. Boken blev mycket populär. Den kommer att översättas till några av de vanligaste invandrarspråken. Man kommer också informera dem som på olika sätt arbetar med barn om skyldigheten att anmäla när barn misshandlas eller på något annat sätt behandlas illa.

Barn och brott
Det är viktigt att försöka förhindra att barn utsätts för brott. När barn ändå utsätts för brott är det viktigt att de blir hjälpta på ett sätt som uppfyller höga krav på kunskap, medkänsla och rättssäkerhet.

Under de senaste åren har flera förändringar gjorts för att förbättra barns skydd:

Det är viktigt att sätta in tidiga åtgärder för att på ett effektivt sätt hindra att barn och ungdomar begår brott. Om de ändå begår brott ska samhället reagera snabbt och tydligt och hjälpa dem till ett liv utan brottslighet.

Sedan år 1999 kan den som är under arton år och begår brott dömas till sluten ungdomsvård, vilket innebär att brottslingen tas in på ett särskilt ungdomshem i minst två veckor och som mest fyra år.

Skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn ska minska.

Samhället har byggt upp ett stödsystem för att ge ekonomisk trygghet till familjer under den period dessa har stor försörjningsbörda. Genom bidrag omfördelas pengar över olika perioder i livet så att skillnaderna i ekonomiska villkor minskas mellan familjer med och utan barn. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer omfattar bland annat barnbidrag, underhållsstöd, bostadsbidrag och föräldraförsäkring.

Sedan 50 år tillbaka får alla barnfamiljer ekonomisk förstärkning i form av barnbidrag. Föräldraförsäkringen ger möjlighet för båda föräldrarna att kombinera arbete och studier med föräldraskap. Familjestöden är även utformade så att de tillgodoser specifika behov för till exempel särlevande föräldrar och föräldrar till funktionshindrade barn.

Det ska löna sig bättre att arbeta mera: att gå från arbetslöshet till arbete eller att öka sin arbetstid. Regeringen vill öka barnfamiljernas möjligheter att själva påverka sin ekonomi. Barnbidraget och adoptionsstödet har höjts, och maxtaxa inom barnomsorgen har införts. 

Föräldraförsäkringen 
Föräldrapenningen kan betalas ut i totalt 480 dagar. Den betalas ut i 390 dagar med ersättning som motsvarar förälderns sjukpenninggrundande inkomst (80 % av inkomsten upp till det så kallade taket som ligger på drygt 23 000 kronor).

För föräldrar som har låg eller ingen inkomst alls betalas de 390 dagarna ut enligt en grundnivå som är 120 kronor per dag från den 1 januari 2002.

Förutom de 390 dagarna kan en förälder vara hemma med sitt barn i ytterligare 90 dagar enligt en lägsta nivå där ersättningen är 60 kronor per dag (lika för alla).

Av föräldrapenningdagarna är 60 dagar reserverade för pappan respektive mamman.

Den tillfälliga föräldrapenningen är till för att underlätta för föräldrar att kunna ta hand om ett sjukt barn. Inom den tillfälliga föräldrapenningen är det möjligt att ta ut 120 dagar per år. Ersättningen är 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till det så kallade taket.

- Kontaktdagar
Föräldrar till barn som fyller 6-11 år under kalenderåret kan ta ut en kontaktdag per barn och år. Under kontaktdagen har föräldrarna rätt till tillfällig föräldrapenning när de avstår från förvärvsarbete, för att till exempel vara med barnet i skolan eller fritidsverksamheten. Kontaktdagen kan också användas för att delta i föräldrasamtal. 

Det går att spara kontaktdagen till kommande år, men inte längre än till det år barnet fyller elva år.

Barnbidrag
Barnbidraget betalas ut för alla barn upp till 16 år. Beloppet är nu 950 kronor per månad.

Förlängt barnbidrag betalas ut för barn över 16 år om barnet går i grundskolan. Beloppet är 950 kr per månad.

Flerbarnstillägg betalas ut till familjer med tre barn eller fler. Tillägget är 254 kr per barn och månad för det tredje barnet, 760 kr per barn och månad för det fjärde barnet och 950 kr per barn och månad för det femte barnet.

Underhållsstöd
Underhållsstödet kan lämnas till barn vars föräldrar inte bor tillsammans. Det är högst 1 173 kronor per barn och månad. Det betalas ut till den förälder som barnet bor hos. Den förälder som är bidragsskyldig ska helt eller delvis återbetala samhällets kostnader för underhållsstödet. Beloppet som ska betalas av den bidragsskyldige är baserat på uppgifter från senaste taxering och antalet barn.

Underhållsstöd kan också betalas ut som utfyllnadsbidrag. Den bidragsskyldige betalar då direkt till den andra föräldern och försäkringskassan betalar ut mellanskillnaden upp till 1 173 kronor per månad. Utfyllnadsbidrag kan också betalas ut om barnet i stor omfattning bor hos båda föräldrarna, så kallat växelvis boende.

Bostadsbidrag
Bostadsbidrag kan sökas av hushåll med barn som bor hemma och hushåll med umgängesrättsbarn (samt ungdomar utan barn mellan 18-28 år). Det söks hos försäkringskassan. Bidragets storlek beror på bostadskostnaden, hushållets inkomst och antalet barn. 

Bostadsbidraget betalas ut som ett preliminärt bidrag utifrån den inkomst den sökande själv uppskattat. Den inkomsten jämförs sedan i efterhand av försäkringskassan med den fastställda taxerade inkomsten för det år då bostadsbidraget betalades ut.

Vårdbidrag
Vårdbidraget kan sökas av föräldrar som har ett funktionshindrat barn. För att få vårdbidrag krävs att barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att barnets funktionshinder innebär extra kostnader. Föräldrar kan få vårdbidrag om barnet är yngre än 16 år. 

Ett helt vårdbidrag är 2,5 prisbasbelopp per år. Prisbasbeloppet för 2002 är 37 900 kronor. Vårdbidraget kan även betalas ut som tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Vårdbidraget räknas som skattepliktig förmån. Det ger även pensionsrätt.

Läs mer

Faktabladet "Föräldraförsäkring och pensioner" (50 kb) Faktablad oktober 2002 i samband med budgetpropositionen för 2003

Myndigheter

Svenska folkets hälsa är generellt sett god. Vi lever längre och är i många fall fysiskt friskare än tidigare. Framför allt bidrar nedgången i hjärt- och kärlsjukdomar och skador till den ökande medellivslängden.

Det förbättrade hälsoläget gäller emellertid inte för alla. De sociala skillnaderna i hälsa består. Människor med kortare utbildning och med arbetaryrken löper betydligt större risk att drabbas av sjukdom än till exempel mer utbildade tjänstemän. Det finns även tydliga skillnader i hälsa mellan könen och mellan olika etniska grupper.

Arbetet inom folkhälsoområdet är inriktat på att främja människors hälsa och förebygga sjukdom. I detta ingår att skapa goda förutsättningar för hälsa och att skydda såväl enskilda som samhället mot olika hälsofaror. Arbetet berör så gott som samtliga samhällssektorer.

Alkohol
Målet för den svenska alkoholpolitiken är att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Detta sker genom åtgärder mot skadligt dryckesbeteende och genom olika insatser för att minska den totala alkoholkonsumtionen.

Narkotika
Målet för den svenska narkotikapolitiken är ett samhälle utan narkotika. Politiken är inriktad på att begränsa tillgången på och efterfrågan av narkotika samt att stärka individens vilja och förmåga att avstå från droger.

Internationellt följer Sverige EU:s narkotikastrategi. Däri ingår att minska konsumtion och missbruk, bekämpa narkotikahandel och utöva påverkan på länder både inom och utanför EU.

Tobak
Svenskarna tillhör dem som röker minst i världen. Den svenska tobakspolitiken har en bred ansats och omfattar många åtgärder och aktiviteter. Exempel på detta är upplysnings- och informationsinsatser samt en successiv skärpning av lagstiftningen. Sammantaget har dessa insatser bidragit till att minska antalet rökare i Sverige.

Tobak är också ett internationellt hälsoproblem och för att den nationella tobakspolitiken ska vara effektiv krävs gränsöverskridande samarbete inom bl.a. WHO och EU vilket Sverige prioriterar högt.

Smittsamma sjukdomar
Inom smittskyddsområdet har olika åtgärder bidragit till att markant minska antalet smittsamma sjukdomar. Utvecklingen på området måste emellertid även fortsättningsvis följas med stor noggrannhet och regeringen avser därför att utarbeta ett förslag till ny smittskyddslag.

Sverige har i internationell jämförelse haft en mycket skonsam utveckling när det gäller spridning av hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Det förebyggande arbetet är prioriterat, liksom satsningen på forskning för att utveckla ett hiv/aids-vaccin.

Läs mer om folkhälsa

Läs mer om alkohol

Läs mer om narkotika

Läs mer om tobak

Läs mer om smittskydd

Läs mer om dopning

Övrigt

Myndigheter

Personer med funktionshinder ska ha samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare. För att full delaktighet och jämlikhet ska uppnås, måste alla miljöer bli tillgängliga för funktionshindrade. All verksamhet i samhället ska utformas så att var och en kan delta. I planering på central, regional och lokal nivå ska hänsyn tas till handikapperspektivet.

Mänskliga rättigheter
Människor med funktionshinder har alltför ofta varit diskriminerade och utestängda från stora delar av samhället. Handikappfrågorna har ofta behandlats som medicinska och sociala frågor. Nu får frågorna alltmer sin utgångspunkt i mänskliga rättigheter och rätten till aktivt medborgarskap.

Förbättrad tillgänglighet
Under de närmaste åren kommer handikappolitiken att inriktas på tre områden:

Det innebär bland annat att statliga myndigheter får i uppdrag att integrera handikapperspektivet i sin verksamhet. Till exempel ska de anpassa sina lokaler och sin information så att den blir tillgänglig för alla samhällsmedborgare.

Internationellt perspektiv
Funktionshindrades rättigheter uppmärksammas även internationellt. EU har infört en möjlighet att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering av bland annat människor med funktionshinder. FN har markerat att handikappolitik handlar om mänskliga rättigheter.

Europeiska handikappåret 2003
EU har utlyst år 2003 till Europeiskt handikappår. Möten, evenemang och informationskampanjer med mera kommer att genomföras på temat mänskliga rättigheter i syfte att öka medvetenheten om funktionshindrades rätt till skydd mot diskriminering.  Handikapporganisationerna skall ha en framträdande roll i planering och genomförande av Europeiska handikappåret 2003. Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) har fått i uppdrag att samordna Sveriges insatser.

Läs mer om Europeiska handikappåret:
- Läs pressmeddelandet
- Statens institut för särskilt utbildningsstöd
- The official website of the European Year of People with Disabilities 2003 (på engelska)
- Handikappförbunden
- European Disability Forum (på engelska)

Läs mer

Propositioner

Ds

Skrivelser

SOU

Myndigheter

http://social.regeringen.se/ansvar/halso_sjukvard/index.htm

Hälso- och sjukvård
Ansvarigt statsråd: Lars Engqvist

Vårdens kvalitet och tillgänglighet ska förbättras.

	Vårdens grundläggande struktur och inriktning behöver utvecklas.
	Trycket på vårdpersonalen ska minskas.
	Nya arbetssätt med en mångfald av vårdgivare och driftsformer bör uppmuntras.

	Bildandet av ett familjemedicinsk institut (72 kb) Proposition 2001/02:38
	Sjukhus med vinstsyfte (459 (459K) Proposition 2000/2001:36
	Nationell handlingsplan för utveckling av hälso-och sjukvården (435K) Proposition 1999/2000:149
	Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor (110K) Proposition 1999/2000:56
	Stärkt patientinflytande (310K) Proposition 1998/99:4
	Patientens ställning (220K)  Proposition 1997/98:189
	Hälsodata- och vårdregister (440K) Proposition 1997/98:108

	Tillskapande av ett familjemedicinskt institut Del 1 t.o.m. kap. 10 (676 kb) Del 2 t.o.m. bilaga 3 (133 kb) Slutbetänkande från Utredningen om tillskapande av ett familjemedicinskt institut SOU 2001:49
	Prioriteringar i vården - Perspektiv för politiker, profession och medborgare (1,8 kb) Slutrapport från prioriteringsdelegationen SOU 2001:8
	Döden angår oss alla - Värdig vård vid livets slut (750 kb) Slutbetänkande från Kommittén om vård i livets slutskede SOU 2001:6
	Utveckla kvaliteten i den palliativa vården, bilagedel (198K) Delbetänkande från Kommittén om vård i livets slutskede SOU 2000:6
	Upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster (1331K) Betänkande från Utredningen om sjukvårdsupphandling SOU 1999:149
	God vård på lika villkor? - om statens styrning av hälso- och sjukvården (651K) Slutbetänkande av HSU 2000 SOU 1999:66
	De 39 stegen - Läkemedelsutredningar under 1900-talet och annat underlagsmaterial till läkemedel i vård och handel (880K) Betänkande av Läkemedelsdistributionsutredningen  SOU 1998:50
	Klara spelregeler - en förutsättning för samverkan mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård (920K) Betänkande av Samverkansdelegationen  SOU 1997:179
	Bemötande av äldre (830K) Betänkande av Utredningen för att kartlägga och analysera frågan om bemötande av äldre  SOU 1997:170
	Patienten har rätt  Del 1 (1,54 Mb) Del 2 (1,21 Mb) Sammanfattning (100K) Betänkande av Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation, HSU 2000, SOU 1997:154
	Vårdens svåra val Del 1 kap 1 t.o.m. kap 8 (1120 kb) Del 2 kap 9 t.o.m. bilagorna (1585 kb) Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen SOU 1995:5

	Vård ITiden - strategier och åtgärder för att bredda användningen av telemedicin och distansöverbryggande vård Del 1 t.o.m. kap. 9 (580 kb) Del 2 t.o.m. kap. 17 (601 kb) Del 3 t.o.m. bilaga 3 (273 kb) Sammanfattning på engelska (90 kb) Ds 2002:3
	Swedish Blood Plasma Self-Sufficiency in a European Context (458K) Ds 1999:77

	Redogörelse för en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om vissa ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2002 (97 kb) Skr. 2001/02:87
	Redogörelse för en överenskommelse mellan staten och landstingen om ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2001 (334K) Skr.2000/01:46

	De nya läkemedelsförmånerna (537 kb) Proposition 2001/02:63
	Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. (49K) Proposition 1998/99:106

	Den nya läkemedelsförmånen Del 1 t.o.m. kapitel 7 (964K) Del 2 t.o.m. kapitel 21 (943K) Del 3 t.o.m. kapitel 30 (721K) Del 4 t.o.m. bilagorna (801K) Betänkande från kommittén Utredningen om läkemedelsförmånen SOU 2000:86
	Läkemedelsinformation för alla (365K) Betänkande av Läkemedelsdistributionsutredningen  SOU 1998:41
	Läkemedel i vård och handel - Om en säker, flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning (1,2MB) Betänkande av Läkemedelsdistributionsutredningen  SOU 1998:28

De nya läkemedelsförmånerna (50 kb) September 2002

	Bättre tandvårdsstöd för äldre m.m. (177 kb) Proposition 2001/02:51
	Reformerat tandvårdsstöd (295K) Proposition 1997/98:112

	Bättre tandvårdsförsäkring för äldre (430K) Delbetänkande från Tandvårdsutredningen SOU 2001:36
	Tänder hela livet - nytt ersättningssystem för vuxentandvåden (320K) Betänkande av utredningen Ny inriktning på tandvårdsförsäkringen  SOU 1998:2

Bättre tandvårdsstöd för äldre (70kb) Faktablad juni 2002

	Behandling av ofrivillig barnlöshet (326 kb) Proposition 2001/02:89
	Biobanker inom hälso- och sjukvården m.m. (493 kb) Proposition 2001/02:44
	Frysförvaring av befruktade ägg (50K) Proposition 1997/98:110

Från en art till en annan - transplantation från djur till människa Del 1 (1,1Mb) Del 2 (1,1Mb) Betänkande från Xenotransplantationskommittén  SOU 1999:120

	Behandling av ofrivillig barnlöshet (254K) Ds 2000:51
	Genetisk integritet (106K) Skr. 1998/99:136

---

http://social.regeringen.se/ansvar/pensioner/index.htm

Pensioner
Ansvarigt statsråd: Berit Andnor 

Den ekonomiska politiken för pensionärerna ska tillsammans med god hälso- och sjukvård samt omsorg ge ett tryggt och värdigt åldrande.

Det reformerade pensionssystemet
Sedan den 1 januari 1999 har Sverige ett nytt ålderspensionssystem. Det reformerade systemet består av flera olika delar: inkomstpension, premiepension och garantipension. Utöver detta tillkommer för de flesta avtalspension/tjänstepension och eventuellt eget pensionssparande. Det nya systemet ersätter folkpension och ATP helt för personer som är födda efter år 1953 och delvis för personer som är födda mellan 1938-1953.

Pensionen i det nya systemet grundas på hela livsinkomsten. Pensionen är kopplad till Sveriges ekonomiska tillväxt och systemet ska tåla befolkningsmässiga förändringar. Storleken på pensionen från det allmänna systemet avgörs av hur mycket pengar man tjänar under hela livet och inte bara under de femton bästa åren som tidigare. Pensionens storlek avgörs också av hur löntagarnas inkomster i Sverige utvecklas. Utvecklas inkomsterna bra blir pensionerna högre, blir inkomstutvecklingen sämre utvecklas pensionerna i motsvarande mån.

Garantipension
Det finns en grundtrygghet i form av garantipension. Garantipensionen är i första hand ett grundskydd för den som inte själv har arbetat ihop till någon pension eller bara har en låg inkomstrelaterad pension.

Garantipension för personer födda 1937 eller tidigare
I det nya pensionssystemet för personer födda 1938 eller senare har dagens grundskydd – folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag (SGA) – ersatts av en garantipension. En motsvarande omläggning görs även för personer födda 1937 eller tidigare. Syftet är att få en likabehandling av alla pensionärer och löntagare när det gäller beskattning. Förändringen gäller från 2003.

Premiepension
Premiepensionen är den del av pensionen som var och en själv får placera i fonder. Den inbetalda avgiften (premien) fonderas. Den enskilde kan själv välja kapitalförvaltare. Pensionens storlek beror bland annat på utfallet av kapitalförvaltningen.

Efterlevandepension
Den nya efterlevandepensionen är en anpassning till det reformerade pensionssystemet och berör fler än tidigare. I efterlevandepensionen ingår inkomstrelaterade förmåner i form av barnpension, omställningspension och övergångsvis änkepension samt särskild efterlevandepension enligt övergångsregler. Därtill kan ett grundskydd betalas ut till vuxna efterlevande i form av garantipension och till barn i form av efterlevandestöd.

De nya reglerna gäller från år 2003. De efterlevande som vid dödsfallet har barn upp till 18 års ålder boende hos sig beviljas omställningspension under den första tiden efter dödsfallet. De som har barn mellan 12 och 18 år kan få omställningspension under 22 månader, dock längst till och med barnet fyllt 18 år. Den som har barn under 12 år får precis som i dag omställningspension till dess yngsta barnet fyllt 12 år.

Bostadstillägg till pensionärer (BTP)
Bostadstillägg till pensionärer är en viktig del i grundskyddet för pensionärer med låga pensioner. Förändringarna i BTP från den 1 januari 2003 är en anpassning till det reformerade ålderspensionssystemet och till att de särskilda skattereglerna avskaffas från 2003. Till följd av detta kommer bruttopensionerna att höjas för att kompensera den enskilde men nettopensionen blir i stort sett oförändrad. Knappt en halv miljon pensionärer har bostadsstillägg.

Läs mer

Faktablad

	Socialförsäkringen i siffror (73 kb) Faktablad november 2002
	Faktabladet "Föräldraförsäkring och pensioner" (50 kb) Faktablad oktober 2002 i samband med budgetpropositionen för 2003

Propositioner

Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl. Del 1 t.o.m. kap 2 (171K) Del 2 t.o.m. kap. 15 (601K) Del 3 t.o.m. bilaga 3 (279K) Proposition 2000/01:140 Faktablad om propositionen (65 kb)

	Garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare (849K) Faktablad om propositionen (15K)
	Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn Del 1 t.o.m. kap. 14 (1342K) Del 2 fr.o.m. kap. 15 (666K) Proposition 1999/2000:91 Faktablad om propositionen (131K)

SOU

Garantipension och Bosättningstillägg - för personer födda år 1937 eller tidigare (754K) Betänkandet av Ö-garpsutredning SOU 1999:17

Myndigheter

	Riksförsäkringsverkets webbplats: www.rfv.se
	Premiepensionsmyndighetens (PPM) webbplats: www.ppm.nu

Övrigt
För mer information om äldreförsörjningsstöd, se ansvarsområdet "Äldre".

 

---

http://social.regeringen.se/ansvar/socialtjanst/index.htm

Socialtjänst
Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt stärka skyddet för utsatta barn.

Socialtjänst omfattar insatser för att förbättra situationen för utsatta grupper. Ansvaret för att människor i socialt utsatta situationer får det stöd och den hjälp de behöver vilar enligt socialtjänstlagen på kommunerna. Regeringen styr kommunernas verksamhet inom socialtjänstområdet genom att formulera och följa upp mål för politikens genomförande, lagstiftning samt genom tillsyn, uppföljning och utvärdering.

Insatser för utsatta grupper
De statliga insatserna inriktas bland annat på att minska det långvariga behovet av socialbidrag, att personer med missbruksproblem genom rehabiliteringsinsatser ska bli fria från sitt beroende, att hemlösa ska få ett ordnat boende och att motverka att barn växer upp i social utsatthet.

Individens sociala situation påverkas av en mängd olika faktorer. Det innebär att det främst är insatser inom andra politikområden, till exempel folkhälso-, familje-, arbetsmarknads- och bostadspolitik, som är avgörande för att förebygga social utsatthet.

Läs mer 

Propositioner

Ny socialtjänstlag m.m. Del 1 t.o.m. kap. 16 (827 kb) Del 2 fr.o.m. bilaga 1 (424 kb) Del 3 fr.o.m. bilaga 5 (540 kb) Proposition 2000/01:80

Ds 

	Från sidovagn till huvudfåra (161K) - Lägesrapport från Genderprogram för social välfärd  Ds 1999:64
	Samverkan för färre bidrag och fler i jobb (341K) Betänkande från arbetsgruppen Förslag till åtgärderssystem för långtidsberoende socialbidragstagare Ds 1999:54
	Utan spaning ingen aning (218K) - En rapport från Socialdepartementets genderprojekt Redaktörer: Ilija Batljan och Hans Andersson Ds 1999:33

SOU 

	Att motverka hemlöshet. En sammanhållen strategi för samhället Del 1 t.o.m. kap. 6 (463 kb) Del 2 t.o.m. kap. 12 (536 kb) Del 3 t.o.m. bilaga 3 (286 kb) Slutbetänkande av Kommittén för hemlösa SOU 2001:95 Bilagedel Expert- och forskningsrapport Utanför bostadsmarknaden: myndigheter som motståndare och medspelare (544 kb) Vräkningar i praktiken - vilka vräks och vilka får stanna? (388 kb)   Hemlöshet i Västerås - hur samverkar socialtjänst och hyresvärdar? (235 kb)   När hemlösa själva får bestämma - bostäder åt hemlösa i Tyskland (152 kb) Uppföljning av träningslägenheter i en mellansvensk stad: klienterna, hjälpsystemet och hyresvärdarna (235 kb) Kommunprojekten (256 kb)
	Välfärdsbokslut för 1990-talet  Del 1 t.o.m. kap.1 (804 kb) Del 2 t.o.m. bilaga 4 (600 kb) Slutbetänkande från Kommittén Välfärdsbokslut SOU 2001:79
	Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda Del 1 t.o.m. kap. 7 (774 kb) Del 2 t.o.m. kap. 17, reservationer och särskild yttranden, referenser och bilagorna 1-2 (613 kb) Del 3 Bilagedel (465 kb) Slutbetänkandet från Kommittén mot barnmisshandel SOU 2001:72
	Välfärdens finansiering och fördelning Del 1 t.o.m. kap. 2 (605 kb) Del 2 t.o.m. kap. 4 (587 kb) Del 3 t.o.m. kap. 7 (699 kb) Forskarantologi från kommittén Välfärdsbokslut SOU 2001:57
	Funktionshinder och välfärd (654 kb) Forskarantologi från kommittén Välfärdsbokslut SOU 2001:56
	Barns och ungdomars välfärd Del 1 t.o.m. kap 2 (518 kb) Del 2 t.o.m. kap 7 (674 kb) Del 3 t.o.m. kap 9 (529 kb) Forskarantologi från kommittén Välfärdsbokslut SOU 2001:55
	Ofärd i välfärden Del 1 t.o.m. kap. 2 (785 kb) Del 2 t.om. kap. 5 (620 kb) Forskarantologi från kommittén Välfärdsbokslut SOU 2001:54
	Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde Del 1 t.o.m. kap. 3 (539 kb) Del 2 fr.o.m. kap. 4 (462 kb) Forskarantologi från kommittén Välfärdsbokslut SOU 2001:53
	Välfärdstjänster i omvandling Del 1 t.o.m. kap. 2 (591 kb) Del 2 t.o.m. kap. 4 (486 kb) Del 3 t.o.m. kap. 6 (467 kb) Forskarantologi från kommittén Välfärdsbokslut SOU 2001:52
	Barn och misshandel - En rapport om kroppslig bestraffning och annan misshandel i Sverige vid slutet av 1900-talet (413 kb) Rapport från Kommittén mot barnmisshandel SOU 2001:18

Two of a kind (0,98 MB)  Forskningsrapport på engelska från kommittén Välfärdsbokslut SOU 2000:83

	Omhändertagen – Samhällets ansvar för utsatta barn och unga Del 1 t.o.m. kapitel 5 (665K) Del 2 t.o.m. kapitel 15 (844K) Del 3 Bilagorna (663K) Betänkande från LVU-utredningen SOU 2000:77
	Barnmisshandel – Polisens och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder (1520K) Delbetänkande från Kommittén mot barnmisshandel SOU 2000:42
	Välfärd, ofärd och ojämlikhet (1,2 Mb)  Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut SOU 2000:41

	Välfärd och försörjning (1,5 Mb)  Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut SOU 2000:40
	Välfärd och skola (1,2 Mb)  Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut SOU 2000:39
	Välfärd, vård och omsorg Del 1 Kapitel 1-4 (1022K) Del 2 Kapitel 5-8 (1104K) Forskarvolym från Kommittén Välfärdsbokslut SOU 2000:38
	Välfärdens förutsättningar Del 1 Kapitel 1-4 (1139K) Del 2 Kapitel 5-7 (834K) Forskarvolym från Kommittén Välfärdsbokslut SOU 2000:37

	Adressat okänd – om hemlöshetens bakgrund, orsaker och dynamik (778K) Delbetänkande från Kommittén för hemlösa SOU 2000:14
	Välfärd vid vägskäl (1,3MB) Delbetänkande från Kommittén Välfärdsbokslut SOU 2000:3
	Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (1,1Mb) Betänkande från Socialdatautredningen SOU 1999:109
	Socialtjänst i utveckling Del 1 t.o.m. kap 4 (808K) Del 2 fr.o.m. kap 5 (651K) Del 3 fr.o.m. kap 12 (616K) Del 4 bilagor (1,3M) Slutbetänkande från Socialtjänstutredningen SOU 1999:97
	Ökade socialbidrag - en studie om inkomster och socialbidrag åren 1990 till 1996 (602K) Delbetänkande från Socialtjänstutredningen SOU 1999:46

Vad får vi för pengarna? - Resultatstyrning av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området (630K) Betänkande av Statsbidragskommittén SOU 1998:38

Tre städer - En storstadspolitik för hela landet Del 1 (325K) Del 2  (340K) Slutbetänkande av Storstadskommittén SOU 1998:25

	Stöd i föräldraskapet (1M) Betänkande av Utredningen om föräldrautbildning SOU 1997:161
	Delade städer (495K) Betänkande av Storstadkommittén SOU 1997:118

Sammanfattning av betänkandet Kvinnofrid (495K) Betänkande av Kvinnovåldskommissionen SOU 1995:60

Sammanfattning av betänkandet Könshandel (50K) Betänkande av 1993 års prostitutionsutredning SOU 1995:15

Handlingsplaner

	Handlingsplan mot social utslagning (EU)
	Nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering

 

Myndigheter

Socialstyrelsen - www.sos.se

Statens institutionsstyrelse, SiS - www.stat-inst.se

---

http://social.regeringen.se/ansvar/sjukdom_handikapp/index.htm

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Ansvarigt statsråd: arbetslivsminister Hans Karlsson, Näringsdepartementet

Målet är att en större andel av befolkningen i arbetsför ålder ska ha förmågan att arbeta och personer som inte har förmåga att arbeta ska ges en levnadsstandard som är anpassad till den ekonomiska utvecklingen i samhället.

Socialförsäkringarna är en viktig del av den generella välfärdspolitiken som syftar till att minska klyftor och gränser mellan olika samhällsgrupper. Systemet ska vara utformat så att det stimulerar till förvärvsarbete. Systemet ska så långt det är möjligt underlätta för människor att kunna bli anställda och främja rörlighet på arbetsmarknaden. En omfattande översyn av försäkringssystemet sker och syftet är att stärka arbetslinjen, men också att åstadkomma ökad försäkringsmässighet och göra reglerna enklare och mer överskådliga. (Med arbetslinjen menas att varje persons förmåga att arbeta ska tas tillvara.)

De långa sjukskrivningarna ökar
Det är en grundläggande politisk uppgift att skapa goda allmänna förutsättningar för att människor ska få vara friska och kunna arbeta. Det är i synnerhet de långa sjukskrivningarna som ökar. Ca 120 000 personer har för närvarande varit sjukskrivna under längre tid än ett år. 

Sjukförsäkringsutredningens kartläggning visar att sjukfrånvaron år 1999 är relativt sett högre bland anställda i kommuner och landsting (cirka 7 procent) jämfört med sjukfrånvaron inom stat (4 procent) och det privata näringslivet (4 procent). Det sker även en markant ökning av antalet nybeviljande förtidspensioner och sjukbidrag.

Utgifterna för sjukpenning ökar kraftigt
Det ökande antalet sjukskrivningar har medför att utgifterna för sjukpenning ökat dramatiskt. Under 1998 utbetalades cirka 20 miljarder kronor. År 2002 beräknas utgifterna uppgå till närmare 50 miljarder kronor. Regeringen ser mycket allvarligt på utvecklingen inom området, framförallt ur ett mänskligt men också ur ett mer långsiktigt ekonomiskt perspektiv.

Regeringens program för ökad hälsa i arbetslivet
Under 2000 och 2001 har regeringen intensifierat arbetet för att bryta den negativa utvecklingen av ohälsan i arbetslivet. Arbetet leds av de berörda statsråden i Social-, Närings- och Finansdepartementen. En viktig utgångspunkt för arbetet är att alla ska kunna delta i arbetslivet efter sin förmåga. Det kräver en bred satsning på förebyggande insatser så att arbetsförhållanden och arbetsmiljö inte ger upphov till sjukdom eller arbetsskada. Det kräver också en väl fungerande medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering och effektiva försäkringssystem.

Regeringen har nu presenterat ett brett åtgärdsprogram. Tanken är att samla pågående och nya initiativ för en strategi som bidrar till ökad hälsa i arbetslivet. Programmet i 11 punkter innehåller

	åtgärder för bättre arbetsmiljö och tydligare arbetsgivaransvar,
	åtgärder för snabb återgång till arbete vid ohälsa,
	åtaganden för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården och
	insatser inom forskning.

Mer information om regeringens program för ökad hälsa i arbetslivet finns på en särskild webbplats. Till www.okadhalsa.regeringen.se! 

Den demografiska utvecklingen
I ett samhällsekonomiskt perspektiv understryker den demografiska utvecklingen behovet av att skapa förutsättningar för människor att stanna kvar i arbetslivet så länge som möjligt. Inom de närmaste decennierna kommer andelen äldre att öka mycket kraftigt. Då börjar de stora kullarna födda på 1940-talet komma upp i pensionsåldern. Det innebär att antalet människor i förvärvsaktiv ålder sjunker. Färre personer i arbetslivet måste försörja allt fler.

För att det ska vara ekonomiskt möjligt att behålla nuvarande välfärd måste därför varje persons förmåga till arbete tas tillvara. Den 1 januari 2000 kom reglerna om vilande förtidspension. Det innebär att den som har förtidspension får möjlighet att arbeta under ett år utan att rätten till pensionen påverkas. 

År 2003 börjar det reformerade förtidspensionssystemet gälla. Regeringen överväger att från och med då införa regler om aktivare uppföljning av arbetsförmågan hos dem som beviljats aktivitetsersättning eller sjukersättning. Aktivitetsersättning och sjukersättning ersätter förtidspension och sjukbidrag i det nya förtidspensionssystemet.

Utredningen om ökad hälsa i arbetslivet
Utredningen "Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet" lämnade sin slutbetänkande den 8 januari 2002. Utredningen omfattar en översyn och förslag avseende:

	effektiviteten och träffsäkerheten i sjukförsäkring, rehabilitering, förtidspension, arbetsskadeförsäkring samt administrationen av dessa system,
	åtgärder i syfte att effektivisera förebyggande åtgärder, rehabiliterande insatser och försäkringssystem. I detta sammanhang ska även företagshälsovårdens och sjukvårdens kopplingar till försäkringarna vägas in,
	villkoren för personer med långa eller återkommande sjukskrivningsperioder.
	Utredningen ska också analysera hur sjukfrånvaron påverkar arbetskraftutbudet och möjligheterna att uppnå målet att 80 procent av alla 20 till 64-åringar ska vara sysselsatta 2004.

- Läs mer på utredningens hemsida!

 

Läs mer

Socialförsäkringen i siffror (73 kb) Faktablad november 2002

Sjukersättning/aktivitetsersättning

Sjukersättning/aktivitetsersättning - det reformerade förtidspensionssystemet (25 kb) Faktablad oktober 2002

Arbetsskadeförsäkringen

	Propositionen "Vissa arbetsskadefrågor m.m."
	Faktabladet "Vissa arbetsskadefrågor" (67 kb)
	Faktabladet i lättläst version (60 kb)
	Faktabladet på engelska: Certain Issues Concerning Work Related Injury (70 kb)
	Temasidor om arbetsskadepropositionen

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa

	www.okadhalsa.regeringen.se
	Faktabladet "Fortsatt strategi för ökad hälsa i arbetslivet" (76 kb) Faktablad oktober 2002 i samband med budgetpropositionen för 2003 Faktabladet på engelska (80 kb)
	Ökad hälsa i arbetslivet (76 kb) Faktablad april 2002
	Regeringens 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet  (340 kb) Faktablad september 2001
	The Government's 11-point programme for better health in working life (120 kb) Faktablad på engelska, september 2001

SOU

	Sociala skillnader i skador bland barn och ungdom (370 kb) Rapport från Barnsäkerhetsdelegationen SOU 2002:68
	En handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet Del 1 t.o.m. kap. 7 (627 kb) Del 2 t.o.m. bilaga 3 (689 kb) Del 3 t.o.m. bilaga 10 (252 kb) Bilagor: Del 1 t.o.m. bilaga 4 (652 kb) Del 2 t.o.m. bilaga 7 (449 kb) Del 3 t.o.m. bilaga 10 (608 kb) Slutbetänkande av Utredningen om handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet SOU 2002:5
	Sjukfrånvaro och sjukskrivning – fakta och förslag Del 1 Kap 1 t.o.m. Särskilt yttrande (670K) Del 2 Bilagorna (851K) Slutbetänkande från Sjukförsäkringsutredningen SOU 2000:121
	Rehabilitering till arbete – en reform med individen i centrum Del 1 t.o.m. kapitel 4 (810K) Del 2 t.o.m. kapitel 11 (747K) Del 3 t.o.m. kapitel 16 (763K) Del 4 t.o.m. kapitel 22 (496K) Del 5 bilagorna 1-5 (653K) Del 6 bilagorna 6-9 (569K) Betänkande från Utredningen om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen SOU 2000:78
	Unga i ohälsoförsäkringen - Tid för aktivitet och utveckling (540K) Betänkande av Förtidspensionsutredningen SOU 1998:106

 

Myndighet

Riksförsäkringsverkets webbplats: www.rfv.se

 

---

http://social.regeringen.se/ansvar/aldre/index.htm

Äldre
Ansvarigt statsråd: Lars Engqvist

Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg.

Ansvaret för äldreomsorg och hälso- och sjukvård ligger i första hand på kommuner och landsting. Statens insatser inom äldrepolitiken omfattar bland annat lagstiftning, tillsyn och olika åtgärder för att stimulera utvecklingen inom äldreområdet.

Ny syn på åldrandet
Äldrepolitiken står inför en rad utmaningar. Det handlar om att komma tillrätta med problem inom äldreomsorgen och att långsiktigt anpassa samhället till en befolkning med en större andel invånare som är 65 år och äldre. Det behövs en ny syn på åldrandet och på människors roll som samhällsmedborgare.

Även i fortsättningen behöver äldrepolitiken inriktas på att ge äldre förutsättningar att leva ett självständigt liv. Äldre med behov ska ges service, vård och omsorg av god kvalitet. De äldres förändrade situation i och med IT-samhällets framväxt behöver uppmärksammas. Människor utan tillgång till Internet ska till exempel inte utestängas från information eller möjlighet att sköta post- och bankärenden.

Långsiktig äldrepolitik
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk äldreberedning med uppgift att skapa förutsättningar för en långsiktig äldrepolitik. Utredningen inriktar sig främst på tre områden:

	äldre i arbetslivet
	det friska pensionärslivet
	äldre inom vård och omsorg.

Läs mer

Propositioner

	Äldreförsörjningsstöd (55 kb)  Faktablad november 2002
	Avgifter inom äldre- och handikappomsorg (331 kb) Proposition 2000/01:149
	Äldreförsörjningsstöd (314 kb) Proposition 2000/01:136
	Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (440K) Propositionen 1997/98:113 Kortversion av nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (1,26 Mb) Regeringens nationella handlingsplan för äldrepolitiken (41kb) Faktablad april 1998 om regeringens proposition 1997/98:113 Policy for the elderly  Fact Sheet March 2001

Ds

	Gyllene år med silverhår - för vissa eller för alla? (297 kb) Ett bokslut över pensionärernas ekonomiska situation under 1990-talet Ds 2002:14
	Sämre för mig Bättre för oss (420K)  En analys av pensionärernas ekonomiska situation under 1990-talet Ds 1999:5

SOU

	Bo tryggt - Betala rätt - Särskilda boendeformer för äldre samt avgifter för äldre- och handikappomsorg (1,38MB) Betänkandet av Boende och avgiftsutredningen SOU 1999:33
	Omsorg om anhöriga (90K) Betänkande av Utredningen om bemötande av äldre SOU 1997:187
	Bemötande av äldre (830K) Betänkande av Utredningen för att kartlägga och analysera frågan om bemötande av äldre SOU 1997:170
	Barns bilder av åldrande - en fråga om bemötande av äldre (100K) Betänkande av Utredningen om bemötande av äldre SOU 1997:147
	Invandrare i vård och omsorg - en fråga om bemötande av äldre (930K) Betänkande av Utredningen om bemötande av äldre SOU 1997:76
	Omsorg med kunskap och inlevelse - en fråga om bemötande av äldre (370K) Rapport av Utredningen om bemötande av äldre SOU 1997:52
	Brister i omsorg - en fråga om bemötande av äldre   Del 1 (540K)   Del 2 (425K) Delbetänkande av Utredningen om bemötande av äldre SOU 1997:51

Särskilda projekt

Äldre på egna villkor - Idéforum 2002 Länk till Idéforum 2002:s webbplats

Myndigheter

Socialstyrelsen - www.sos.se

---