Kretsloppsmiljarden. (http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/hallbarutveckling/KREM/index.htm) Under 1996 avsatte riksdagen en miljard kronor i statligt investeringsstöd till den så kallade Kretsloppsmiljarden. Att ansöka om pengar ur Kretsloppsmiljarden var möjligt fram till den 15 april 1999. Fram till ansökningsstoppet beviljades drygt 200 miljoner kronor i bidrag till en mängd olika projekt. Investeringsstödet hade tre huvudsakliga syften: Att åstadkomma miljöförbättringar. Att driva på den tekniska utvecklingen på miljöområdet. Att skapa arbetstillfällen genom kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk infrastruktur. Tre motsvarande krav ställdes på dem som sökte bidrag: Investeringen ska förbättra miljön. Investeringen ska använda ny miljöteknik. Investeringen ska öka sysselsättningen. Med de tre kraven uppfyllda var det möjligt att få 30 procent i bidrag av den investeringsdel som gynnade en ekologiskt hållbar utveckling. Både företag och kommunala nämnder och bolag kunde söka stödet. Av de projekt som beviljats stöd är några avslutade, några pågår och andra är ännu inte påbörjade. Länsstyrelserna fattade beslut om stöd i de fall där den bidragsberättigade delen av investeringen var högst 8 miljoner kronor. Regeringen beslutade om bidrag där den bidragsberättigade delen av investeringskostnaden översteg 8 miljoner kronor. Läs lägesrapporten om hur det gått fram till och med sommaren 2001. Projekt per kategori. (http://www.regeringen.se/galactica/service=krem/owner=hallbara/action=kategorilista) De projekt som fått bidrag ur Kretsloppsmiljarden finns inom olika kategorier. Klicka på länken för en kategori nedan, så får du upp en lista på alla beviljade projekt inom den kategorin. Från den listan kan du sedan välja att läsa sammanfattningar av projekt du är intresserad av. Minskad mängd avfall eller dess farlighet Återvinna och utnyttja avfallsfraktioner Separera olika avfallsfraktioner Avskilja farligt avfall Återanvända byggnadsmaterial Kretsloppsanpassa renovering av byggnader Minskade utsläpp av kväve och fosfor Separera avloppsvatten Ekologiskt förbättra dagvattenhantering Annat som främjar ekologiskt hållbar utveckling Förordning. (Här borttagen 041227) (http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/hallbarutveckling/KREM/forordning.htm) (Sidan uppdaterad 7 februari 2002) (Förordning om statligt investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling) Ansökningskrav för Kretsloppsmiljarden. (Här borttaget 041227) (http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/hallbarutveckling/KREM/ansokningskrav.htm) Kretsloppsmiljarden stängdes för ansökningar den 15 april 1999, men eftersom flera projekt fortfarande pågår eller ännu inte startat är följande regler fortfarande relevanta. Miljöledning. (http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/hallbarutveckling/miljoledning/index.htm) Se även underavdelningar under denna rubrik. Under åren till och med 2001 fick ett stort antal myndigheter över hela Sverige i uppdrag av regeringen att införa miljöledningssystem. Det hela började under 1997, genom ett pilotprojekt med uppdrag att påbörja utveckling av miljöledningssystem i 25 myndigheter. Syftet var att få erfarenheter av hur miljöledningssystem bäst bör införas i statsförvaltningen. I dag har 242 myndigheter i uppdrag att införa miljöledningssytem som en del i sin verksamhet.  Miljödepartementet har det övergripande ansvaret för införande av miljöledningssystem inom statsförvaltningen. Myndigheterna redovisar årligen till regeringen hur arbetet med miljöledningssystemet fortlöper. Respektive sakdepartement har ansvar att följa upp redovisningen inom sitt ansvarsområde.  Naturvårdsverket har i uppdrag av regeringen att utbilda myndigheterna i processen kring miljöledningssytem. På en särskild webbplats hos Naturvårdsverket finns information om bland annat regeringsbeslut, riktlinjer, kontaktpersoner vid departement och myndigheter samt lista över myndigheter som deltar i arbetet med att införa miljöledningssystem. Här finns även dokumentation och erfarenheter samlad från olika myndigheters miljöledningsarbete.  Mer information på Naturvårdsverkets webbplats Miljöledningssystem. Under 1998 infördes även ett system för miljöledning i Regeringskansliet. Resten under Miljöledning borttaget 041227. Internationellt miljösamarbete pågår. (http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/internationellt.htm) Sverige och EU Globala miljöförhandlingar Nordiskt samarbete Miljöproblem Östersjön och Nordsjön Sverige och EU EU-medlemskapet har medfört nya möjligheter för den svenska miljöpolitiken och stora förändringar i det praktiska miljöarbetet. Tillsammans med övriga EU-länder kan vi också driva på det globala miljöarbetet. De nationella miljökvalitetsmålen som regeringen föreslagit kräver i många fall att åtgärderna i Sverige kompletteras med nya eller skärpta regler inom EU. Sverige är särskilt angeläget om att nå resultat inom EU när det gäller frågor om försurning/klimat, kretslopp och biologisk mångfald/genteknik. Andra viktiga frågor för framtiden är att reformera EU:s kemikaliepolitik och att utarbeta en miljöpolicy för varor. Under Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001 hade miljöfrågor hög prioritet. Miljöfrågorna kommer också att vara viktiga i samband med EU:s utvidgning. Summering av miljöfrågorna under det svenska ordförandeskapet 2001 Rapporter från möten i EU:s miljöministerråd Försurande utsläpp Gränsöverskridande luftutsläpp av svavel, kväve och ammoniak är ett gemensamt miljöproblem för de europeiska länderna. Miljödepartementet driver aktivt frågan om försurning inom EU. Europeiska kommissionen har, efter svenskt initiativ, utarbetat en strategi som innehåller skärpta villkor för försurande utsläpp. Av de försurande utsläppen i Sverige kommer 80 procent från andra länder, varav 50 procent från andra EU-länder. Kommissionen har föreslagit att utsläppen av försurande ämnen ska minska med minst 50 procent till år 2010 jämfört med 1990. För Sveriges del innebär det att endast 1,6 procent av Sveriges yta kommer att vara över den kritiska belastningen för försurningen år 2010 mot 23 procent år 1990. Globala miljöförhandlingar En hållbar utveckling kan bara åstadkommas med global samverkan. Det måste göras något åt den alltför höga förbrukningen av resurser i vår del av världen. Samtidigt måste de fattigaste länderna ges stöd till livskvalitet med bevarade naturresurser. 2002 arrangerade FN ett världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg, Sydafrika. Genom toppmötet blev begreppet hållbar utveckling med dess tre dimensioner - ekonomiska, sociala och miljömässiga - definitivt erkänt och har börjat översättas till praktisk handling. Förberedelserna av världstoppmötet har genomsyrat det internationella samarbetet inom detta område. Sverige har hållit en hög profil och arbetat för en gedigen och uppriktig översyn av hur planerna i Agenda 21 har förverkligats. FN:s miljöprogram, UNEP, skapades efter Stockholmskonferensen 1972. UNEP samordnar miljöfrågor i FN och tar initiativ i det internationella miljöarbetet. Bland UNEP:s framgångar märks en snabb utveckling av internationell miljörätt och positionen som global auktoritet i utvärderingen av miljötillståndet i världen. Sverige, som var en av initiativtagarna till UNEP, verkar för att stärka UNEP och öka dess inflytande. FN:s kommission för hållbar utveckling, CSD, ska bevaka och diskutera genomförandet av Agenda 21 i hela världen. CSD möts varje år på ministernivå för att diskutera framsteg och behov på olika områden. Arbetet men en ny global konvention om vissa farliga kemikalier är ett exempel där Miljödepartementet varit pådrivande. Avsikten med den så kallade Stockholmskonventionen är ett globalt förbud mot produktion och användning av sådana ämnen. Hot om klimatförändringar Under 1980-talet kunde forskarna se allt fler tecken på att människan förändrat jordens klimat på ett sätt som kan hota människors bas för försörjning och bärkraften i ekosystemen. Växthuseffekten innebär att medeltemperaturen ökar, något som medför att polarisen smälter och havsnivån stiger. Det kan leda till att torka, missväxt och översvämningar drabbar vissa områden på jorden. 1997 höll klimatkonventionen inom FN en konferens i Kyoto i Japan. Där kom världens länder överens om utsläppsmål för perioden 2008-2012, baserade på 1990 års utsläpp. Resultatet av förhandlingen blev att EU ska minska sina utsläpp av klimatgaser med åtta procent, USA med sju procent och Japan med sex procent. Nordiskt samarbete Även inom Norden pågår ett nära miljösamarbete. Ett mål är att den högsta tillämpade ambitionsnivån inom Norden ska vara riktmärke för både det nationella och det vidare internationella miljöarbetet. Nordiska ministerrådet har utarbetat en strategi för en hållbar utveckling i Norden och närområdena. Miljöproblem Östersjön och Nordsjön Delar av Östersjön lider fortfarande av mycket allvarliga miljöproblem. Övergödning, miljögifter, hög utfiskning, tungmetaller, oljeutsläpp samt hotade fisk- och djurarter är exempel. Länderna kring Östersjön enades om en Agenda 21 för Östersjön 1998. Det betyder att det nu finns en konkret handlingsplan för hållbar utveckling i regionen. Länderna kring Nordsjön är tätbefolkade och högt industrialiserade. Det gör att miljön blir särskilt utsatt. Miljöproblemen är i stort sett desamma som i Östersjön. Nordsjöländernas miljöministrar beslutade 1995 att halterna av farliga kemikalier praktiskt taget ska vara nere i noll inom en generation - ett mål som även gäller för Östersjön. Ersätt farliga kemikalier. (http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/kemikalier.htm) Om kemikalier inte hanteras på ett säkert sätt riskerar de att skada såväl människor som miljö. Tillsynsmyndigheterna kontrollerar att tillverkare och importörer tar sitt ansvar så att gifterna inte kommer ut i miljön. Konsumenterna har också ett ansvar för att människor och miljö inte skadas. Kemikalier måste förvaras och hanteras på ett säkert sätt även i vardagslivet. Miljödepartementet arbetar för att användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier ska minska. De allra farligaste kemikalierna måste helt försvinna från marknaden.  När det är möjligt ska farliga kemikalier ersättas med mindre farliga. Stora framgångar har uppnåtts när det gäller att minska riskerna med kemikalier, till exempel har användningen av klorerade lösningsmedel minskat betydligt. Utnyttjandet av bekämpningsmedel inom jordbruket har mer än halverats under drygt tio år. Regeringen har antagit nya riktlinjer för kemikaliepolitiken. Detta innebär bland annat att varor inte får innehålla ämnen som är långlivade och bioackumulerande, det vill säga ämnen som bryts ner långsamt och lagras i levande organismer. I EU driver Sverige kemikaliearbetet så att den gemensamma kemikalielagstiftningen ska nå en hög skyddsnivå. Globalt profilerar sig Sverige i arbetet mot förbud och begränsning av utsläpp av långlivade organiska ämnen, så kallade POPs. Till denna grupp hör några av vår tids värsta miljögifter, till exempel DDT, PCB och dioxiner. Vid en mellanstatlig konferens i Stockholm 2001 undertecknades Stockholmskonventionen om utfasning av långlivade organiska föroreningar.  Totalt 111 länder och Europeiska gemenskapen har hittills undertecknat och två länder har ratificerat konventionen. Sverige var en av initiativtagarna och en av de mest pådrivande aktörerna bakom den nya Stockholmskonventionen. Målsättningen inom EU är att ratificera konventionen så snart som möjligt och helst före världstoppmötet i Johannesburg 2002. Sverige lämnade i januari 2002 en proposition till riksdagen där det föreslås att riksdagen godkänner Sveriges tillträde till konventionen. Detta gjorde riksdagen i mars 2002. I april månad samma år beslutade regeringen att ratificera Stockholmskonventionen. Läs mer om kemikalier på Kemikalieinspektionens webbplats Klimatfrågor. (http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/klimatfragor/index_klimat.htm) Internationellt samarbete mot klimatförändringar Växthuseffekt och klimatförändringar Den moderna civilisationen bygger till stor del på förbränning av de fossila bränslena olja, kol och gas. Det gäller sektorer som uppvärmning, transporter och industriprocesser. Utsläppen har varit så omfattande att halten av koldioxid i atmosfären ökat mer än vad miljön klarar1 . Koldioxid är en växthusgas. Växthusgaser har egenskapen att de släpper igenom solljus, men bevarar värmestrålning i högre utsträckning än vanlig luft. På samma sätt som glaset i ett växthus bidrar till att värma upp växthuset kan växthusgaserna komma att bidra till att värma upp jordens klimat. Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) kommer de stigande halterna av koldioxid och andra växthusgaser som alstras att leda till klimatförändringar. I själva verket hävdar panelen att det globala klimatet redan har förändrats. Till de viktigaste växthusgaserna räknas koldioxid, metan och dikväveoxid (lustgas). Utsläppen av koldioxid kommer företrädesvis från förbränning av fossila bränslen inom transportsektorn, energisektorn och tillverkningsindustrin medan metangas bland annat kommer från deponering av avfall och från djurskötsel. Lustgas kommer främst från lagring och användning av gödsel, från förbränning av bränslen och från tillverkning av handelsgödsel. En naturlig växthuseffekt är nödvändig för att stänga inne en del av den värme som når jorden från solen. Klimatförändringar uppstår först när halterna av växthusgaser blir högre än jorden kan ta upp i sitt naturliga kretslopp. Överskottet av dessa gaser skapar då en onaturlig växthuseffekt som stänger in för mycket värme på jorden och bidrar på så sätt till en långsam temperaturhöjning. Det är svårt att förutse exakt hur klimatförändringarna kommer att gestalta sig, men effekterna på jordbruk, samhällsbyggande, kultur, ekonomi, liksom på eko-systemen kan bli stora och negativa. Trots att kunskaperna om vad ett förändrat klimat kan innebära har ökat väsentligt de senaste åren är det svårt att förutsäga effekterna på ett visst ekosystem eller inom en region. Havsytan kan komma att stiga. Stormar och andra extrema väderfenomen kan bli vanligare och häftigare. Dessa effekter kan leda till att kustområden drabbas hårt. Arter som inte hinner anpassa sig kan komma att hotas. I många torra delar av världen, där bristen på mat redan är ett akut problem, kan odlingsförhållandena komma att försämras ytterligare. Ett problem är att vi först om 50 år ser effekterna av dagens utsläpp. Därför måste man agera nu enligt försiktighetsprincipen. Klimatkonventionen I samband med att effekterna av människans utsläpp blev kända startades inom FN ett arbete för att begränsa dessa utsläpp. Resultatet blev en ramkonvention om klimatförändringar som kunde antas vid miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992. Genom denna konvention finns det en politisk samsyn om att växthuseffekten är ett reellt problem som måste hanteras. I juli 1998 hade 175 stater ratificerat Klimatkonventionen2 . Målet för Klimatkonventionen är att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. I-länderna åläggs att ta ledningen i detta arbete och stödja u-länderna på olika sätt. Berlinmandatet Konventionens första möte hölls i Berlin. Där bestämde man sig för att starta en process för att ta fram ett juridiskt bindande dokument med tydliga åtaganden för i-länderna. Inga nya åtaganden skulle läggas på u-länderna. Detta kallades Berlinmandatet och utgjorde utgångspunkten för förhandlingarna i Kyoto. Kyotoprotokollet Mötet i Kyoto 1997 var det tredje för konventionens parter. Parterna beslutade om vilka utsläppsmål som skulle gälla, vilka gaser som protokollet borde omfatta och hur utsläppsmålen skulle kunna nås. Protokollet är en kompromiss mellan olika intressen. Många metodfrågor lämnades till senare partskonferenser. I april 1999 hade 84 länder skrivit under protokollet. För att protokollet ska träda i kraft krävs också att länderna ratificerar det. Enligt de bestämmelser som finns i protokollet träder det i kraft när minst 55 länder har ratificerat det. Dessa länders utsläppsandel måste dessutom motsvara minst 55 procent av i-ländernas utsläpp år 1990. Tre sidor fortsättning : Innehållet i Kyotoprotokollet. (http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/klimatfragor/klimatforandringar2.htm) Klimatförändringar. http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/klimatfragor/klimatforandringar3.htm Klimatförändringar. (http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/klimatfragor/klimatforandringar4.htm) Det nya kretsloppssamhället. (http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/kretsloppssamhallet.htm) Fler av miljökvalitetsmålen knyter an till produkter. För att uppnå målen krävs bland annat en strategi för en miljöorienterad produktpolitik. Strategin innehåller regeringens syn på hur det fortsatta arbetet bör bedrivas i Sverige, inom EU och globalt. Syftet med en miljöorienterad produktpolitik är att förebygga och minska produkters negativa påverkan på miljö och människors hälsa under produkternas hela livscykel. Alla aktörer har ett ansvar. det behövs såväl administrativa, ekonomiska och marknadsdrivna styrmedel, som initiativ från näringsliv och andra aktörer. Det är viktigt att engagera alla som är inblandade i en produkts livscykel och att skapa en dialog. Det är också angeläget att förmedla kunskap och information till aktörerna om de möjligheter som finns att minska produkters miljöpåverkan. Halverad mängd avfall Mängden avfall ska minska, likaså avfallets farlighet. Regeringens mål är att mängden deponerat avfall ska vara ska vara hälften så stor år 2005. I dag hamnar till exempel fyra femtedelar av bygg- och rivningsavfallet på deponi i stället för att återanvändas eller förbrännas med god energiutvinning. Hälften så mycket avfall kräver flera åtgärder. Från år 2002 blir det förbjudet att slänga brännbart avfall på deponi. Från 2005 blir det även förbjudet att slänga organiskt avfall på deponi, till exempel komposterbart material från hushållen. Regering och riksdag har dessutom infört skatt på avfall som deponeras. Avfallsskatten ska successivt minska mängden avfall som hamnar på deponi. Kommunerna utvecklar avfallsplaner och system för källsortering av avfall. Producenterna har fått ett allt större ansvar för sina produkter i och med producentansvaren för förpackningar, returpapper, däck och bilar. Från den 1 juli 2001 gäller producentansvar även för elektriska och elektroniska produkter. Det betyder att producenterna är skyldiga att ta hand om sitt material även när det blivit avfall, att informera hushåll med flera om sortering och insamling, samt att rapportera uppnådda resultat till Naturvårdsverket. Kärnsäkerhet och strålskydd. (http://miljo.regeringen.se/M-dep_fragor/stralskydd.htm) Till Miljödepartementets ansvarsområde hör kärnsäkerhet och skydd mot strålning. Departementet ansvarar bland annat för lagstiftningen på området.  Statens strålskyddsinstitut, SSI, och Statens kärnkraftinspektion, SKI, är två myndigheter som arbetar med strålskydd, reaktorsäkerhet och säker hantering av radioaktivt avfall. Ett vetenskapligt råd, Statens råd för kärnavfallsfrågor stöder Miljödepartementet i frågor om kärnavfall. Kärnavfallsfondens styrelse är en myndighet som förvaltar de medel som i framtiden ska användas för att betala ett slutförvar av använt kärnbränsle. Miljödepartementet arbetar för att allmänheten ska få god insyn i valet av lämpliga platser för slutförvaring av använt kärnbränsle. I takt med att reaktorerna blir äldre krävs ökad uppmärksamhet på reaktorsäkerhet och strålskydd. Miljödepartementets expertmyndighet SKI följer noggrant de underhållsarbeten som ständigt pågår. Svenska kärnkraftverk håller en hög internationell säkerhetsnivå. SSI kräver särskild redovisning av vilka åtgärder som genomförs för att minska strålningsdoserna. Miljödepartementet arbetar, tillsammans med andra departement och myndigheter, även med strålskydd inom sjukvård, forskningsinstitutioner och industri. En annan fråga är hälsoeffekter till följd av radon i hus. Länkar. (http://miljo.regeringen.se/lankar.htm) Miljödepartementets myndigheter Boverket Boverket är den centrala myndigheten för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Inom samhällsplaneringen arbetar Boverket för att landets mark- och vattenresurser används på bästa sätt och har även sektorsansvar för ekologisk hållbarhet. Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, startade 1 januari 2001 och är ett nybildat statligt forskningsråd under Miljödepartementet. Formas övertar den forskning som tidigare stöddes av Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, samt till vissa delar av Naturvårdsverket och Forskningsrådsnämnden.  Statens institut  för ekologisk hållbarhet - IEH Myndighetens uppgift är att öka kunskapen om ekologisk hållbarhet och arbeta för att integrera ekologiskt hållbart tänkande i samhällsbygget. Centret fungerar även som en länk mellan forskare och de som arbetar med praktiska projekt. Småhusskadenämnden (Fonden för fukt- och mögelskador) är en statlig myndighet som lämnar bidrag till att åtgärda fukt- och mögelskador i småhus. Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen arbetar för att förebygga skador på människor och miljö från kemiska och biotekniska produkter. Lantmäteriverket Lantmäteriet består av Lantmäteriverket och en Lantmäterimyndighet i varje län. Huvudsakliga uppgiftsområden är: geografisk information, fastighetsinformation, fastighetsbildning, geografisk informationsteknik. Naturvårdsverket Naturvårdsverkets uppgift är att vara samordnande och pådrivande i miljöarbetet, nationellt och internationellt samt främja en ekologiskt hållbar utveckling. SGI, Statens Geotekniska Institut SGI är statens expert på geotekniska frågor och arbetar med forskning, information, rådgivning och säkerhetsfrågor. SGI svarar för kunskapsuppbyggnad och teknisk utveckling inom det geotekniska området samt tillser att denna kunskap förs ut och kommer till praktisk användning. SKI, Statens kärnkraftinspektion Viktiga uppgifter för SKI, Statens kärnkraftinspektion, är bland annat; att se till att verksamheten vid de kärntekniska anläggningarna bedrivs med hög säkerhet, att svenskt kärnämne endast används för fredliga syften och att kärnavfall tas om hand på ett säkert sätt. SSI, Statens strålskyddsinstitut Statens strålskyddsinstitut, SSI, är en central tillsynsmyndighet med uppgift att skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning. SMHI - Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har en samlad kompetens inom meteorologi, hydrologi och oceanografi med ett brett fält av produkter, tjänster och specialkompetenser. Allt från NOx-beräkningar för Stockholms trafikleder till att ge fartyg rekommendationer om bästa rutt över Stilla Havet. Andra myndigheter med miljöinformation Baltic 21 Skogsvårdsstyrelsen, skogens pärlor Miljöorganisationer Fältbiologerna Greenpeace Håll Sverige Rent SNF, Svenska Naturskyddsföreningen WWF, Världsnaturfonden Internationella försurningssekretariatet Konsumentorganisationer KRAV, Miljömärkning av ekologiska livsmedel SIS, Miljömärkning (Svanen) Sveriges konsumentråd Konsumenter i samverkan miljomarkarna.org ett samarbete mellan SIS Miljömärkning, KRAV och Svenska Naturskyddsföreningen Branschorganisationer Byggsektorns kretsloppsråd Förpackningsinsamlingen Kemikontoret RVF, Svenska Renhållningsverksföreningen Återvinningsindustrierna Internetresurser Environmental sites on the Internet (På engelska) Svenska miljönätet Miljönätets matrikel "Vem Gör Vad i MiljöSverige" Miljöinformation på Internet Lite om lagar Allemansrätt och allemansvett EU European Environment Agency EUR-Lex, a one-stop gateway to european union law

021231: NÄRINGSDEPARTEMENTET Från departementets hemsida 021219. http://naring.regeringen.se/ Innehåll: Delar om regional utvecklingspolitik: Tillväxt och livskraft i hela landet. Regionala tillväxtavtal - fler jobb och ökad välfärd i hela landet Från regionalpolitik till regional utvecklingspolitik. Aktuellt. Regional utvecklingspolitik. Regional utvecklingspolitik. Utvecklingsfrämjande åtgärder för regional utveckling i alla delar av landet. EUs strukturfonder. Nyheter. Riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram. Prenumerera på Nyheter. Nyhetsarkiv. Regional utveckling. Bakgrund. Tillväxt. Ett avtal växer fram. Aktörer. Tillväxt. Arbetsgång. Tillväxtavtal. EUs strukturfonder. Tillväxt. Finansiering. Tillväxt. Förenkling av regler. Jämställdhet. Ekologiskt hållbar utveckling. Tidsplan. Kontaktpersoner. Regionerna. Regeringskansliet. Myndigheter och organisationer. Uppföljning och utvärdering. Regelförenkling. Läs mer om regional utvecklingspolitik. Storstadspolitik: Bättre levnadsmiljö och hållbar tillväxt i storstadsregionerna. Tillväxt och livskraft i hela landet. http://naring.regeringen.se/ fragor/regional_utvecklingspolitik/ Sverige präglas av både likheter och olikheter. Det ställer stora krav på politiken. Generella förutsättningar - som infrastruktur, kommunernas ekonomi och utbildning - är avgörande för alla regioners möjligheter att utvecklas. Dessutom finns behov av särskilda insatser för att stimulera utvecklingen. Regeringen föreslog i september 2001 en ny regional utvecklingspolitik som ger förutsättningar för tillväxt och livskraft i alla delar av landet. Förslaget presenterades i propositionen "En politik för tillväxt och livskraft i hela landet" (prop. 2001/02:4). Förslaget antogs av riksdagen i december och arbetet fortsätter enligt tagna riktlinjer. Ulrica Messing är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor som rör regional utvecklingspolitik.  Politikens mål Det övergripande målet för den regionala utvecklingspolitiken är: Väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Med "väl fungerande lokala arbetsmarknadsregioner" avses att de är så attraktiva för människor och företag att det är möjligt att ta till vara den potential och livskraft som finns i alla regioner. Med "hållbar" avses att politiken ska bidra till att nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden. Med "en god servicenivå i alla delar av landet" avses att insatserna ska bidra till att människor och företag i alla delar av landet ska ha tillgång till såväl kommersiell som offentlig service i tillräcklig omfattning. Sektorssamordning och regionala hänsynstaganden inom olika politikområden är centralt för en framgångsrik regional utvecklingspolitik. Regionala tillväxtprogram, baserade på de nuvarande Regionala tillväxtavtalen, utgör grunden för det fortsatta arbetet. EU:s strukturfonder utgör också en viktig del av politiken. Därtill tillkommer ett antal utvecklingsfrämjande åtgärder.  Strategier för genomförande Regeringen bedömer att det behövs flera offensiva strategier i kombination med riktade åtgärder för att stärka en hållbar utveckling och livskraft i alla delar av landet. Målet för politiken ska främst uppnås genom följande strategier. Tydligare regionalt ansvar för vissa politikområden Genomförandet av politiken bör primärt ske genom insatser inom de politikområden vars investeringar och insatser har stor betydelse för den regionala utvecklingen. Ansvaret för att politikens mål uppnås bör främst uppfyllas genom åtgärder inom följande politikområden: Regional utvecklingspolitik Näringspolitik Arbetsmarknadspolitik Utbildningspolitik Transportpolitik Forskningspolitik (de delar som avser utveckling av innovationssystem) Landsbygdspolitik och politikområden inom de areella näringarna Kulturpolitik En utvecklad styrning av statlig verksamhet Regeringen och statsförvaltningen fattar beslut inom många områden som påverkar regionernas möjligheter att utvecklas. Därför ställer regeringen krav på att regional hänsyn tas i all statlig verksamhet. Statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden verka för att målet för regional utveckling uppnås. Regeringen avser att utveckla styrningen av de myndigheter vars verksamheter bidrar till att uppnå målet. Tydligare ansvarsfördelning mellan stat och kommuner Den lokala nivåns engagemang är en avgörande faktor för regional utveckling. I förslaget om "Regional samverkan och statlig länsförvaltning" (prop.2001/02:7) redovisar regeringen att den är beredd att ta ytterligare steg för att ge kommuner och landsting möjligheter att påverka utvecklingen av den egna regionen. Det innebär bl.a. att kommunala samverkansorgan ska kunna bildas i samtliga län från och med 2003. Förslaget avses behandlas av riksdagen den 17 januari 2002. Ett effektivt arbete för regional utveckling förutsätter nära samverkan mellan stat och kommun. Regeringen bedömer att de erfarenheter som hittills gjorts vad gäller partnerskap som arbetsform är övervägande positiva. Därför bör denna arbetsform vidareutvecklas som ett instrument för samverkan och samråd. En av samverkansorganens uppgifter ska vara att utarbeta program för länets utveckling. Programmet är tänkt att kunna fungera som ett paraplydokument för olika former av utvecklingsåtgärder, bl.a. regionala tillväxtprogram och länsplan för regional infrastruktur. Lärande och program som instrument för utveckling Den regionala utvecklingspolitiken bör präglas av ett lärande arbetssätt. Kunskaper och erfarenheter bör på ett mer metodiskt sätt användas för att förnya och vidareutveckla politiken och det tvärsektoriella arbetssättet. Regionala jämförelser som drivkraft för förändring Jämförelser mellan regioner nationellt och internationellt bidrar till att förstärka det egna utvecklingsarbetet och kan bli ett kraftfullt verktyg för förändring. Samverkan med EG:s struktur- och regionalpolitik En ökad samverkan mellan EG:s struktur- och regionalpolitik och den nationella politiken för regional utveckling bör eftersträvas. Anledningen är bl.a. strukturfondernas betydelse som finansieringsinstrument och som verktyg för sektorssamordning. Genom strukturfonderna främjas även samarbeten både inom landet och i gränsregioner i strategiska utvecklingsfrågor. Resultaten av den avslutade strukturfondsperioden 1995-1999 och utvecklingen av den nuvarande perioden 2000-2006 ska noga följas upp. I samband med halvtidsutvärderingen 2003 kan nödvändiga justeringar komma att göras. Regionala tillväxtprogram - ett huvudinstrument i den nya politiken De regionala tillväxtavtalen introducerades av regeringen 1998. Bakgrunden var insikten om att förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning skiljer sig åt i olika delar av landet. Detta ställer krav på att politikens instrument anpassas till de olika regionernas olika förutsättningar. Regeringen anser att processen med regionala tillväxtavtal har medfört många positiva effekter. Det finns en stor uppslutning kring frågor som rör förutsättningarna för näringslivets tillväxt. Regeringen avser därför att vidareutveckla arbetsformen. De nuvarande tillväxtavtalen förlängs till och med 2003. I samband med att den nya programperioden inleds 2004, föreslås ett namnbyte till Regionala tillväxtprogram. Ett tillväxtprogram består av analys, mål och regionala prioriteringar samt en plan för hur insatserna ska finansieras, genomföras och utvärderas. De insatser som genomförs ska vara hållbara ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Statliga medel som avsätts för regional utveckling bör i så stor utsträckning som möjligt koordineras inom ramen för tillväxtprogrammen. Näringslivets tillväxtförutsättningar ska vara vägledande för arbetet. I län där kommunala samverkansorgan bildas får dessa ansvaret för att utarbeta tillväxtprogrammen. I övriga län svarar länsstyrelsen för arbetet. De regionala partnerskapen får en fortsatt viktig roll. Partnerskapens sammansättning bör breddas. Tydliga krav kommer att ställas på medverkan från flera statliga sektorer, bl.a. närings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Länsstyrelsen får i respektive län ett ökat samordningsansvar på det statliga området. Tillväxtprogrammen genomförs perioden 2004-2007. Programperioden är tidsmässigt koordinerad med den långsiktiga planeringen av infrastruktur. Regionala tillväxtavtal - fler jobb och ökad välfärd i hela landet http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/index.htm Regionala tillväxtavtal - fler jobb och ökad välfärd i hela landet Runt om i Sverige pågår arbete med regionala tillväxtavtal.     - Riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram - Tips och metoder för jämställdhetsintegrering i tillväxtprogramsarbetet   - RRV har granskat arbetet med tillväxtavtal   - Andra avrapportering av samordningsuppdraget   - Uppdrag att genomföra program för utveckling av innovationssystem och kluster   - Rapport om tillväxtavtalen - Andra året   - Första avrapportering av samordningsuppdraget   - Samordningsuppdrag till 18 myndigheter   - Uppdrag att upprätta långsiktiga planer för transportinfrastrukturen   - Uppdrag att utarbeta program för innovationssystem och kluster   - Rapport om näringslivets medverkan i Halland   - Information om sektorssamordningsuppdrag   - Bredda perspektiven! - om miljöintegration i tillväxtavtalen   - ESO-rapport om tillväxtavtalen - Stöd till näringslivsutvecklingen i Östersjöregionen   - Gör det jämt!   - Så skall tillväxtavtalen utvecklas - ny proposition     - Det regionala inflytandet utökas   - Regionala vinnarkluster - rapport från NUTEK   Prenumerera på nyheter

Från regionalpolitik till regional utvecklingspolitik. http://naring.regeringen.se/ fragor/regional_utvecklingspolitik/bakgrund.htm Svensk regionalpolitik har förändrats. Från att främst ha omfattat regionalpolitiskt prioriterade områden har politiken i praktiken kommit att omfatta alla delar av landet men fortfarande med tyngdpunkt i regionalpolitiskt prioriterade områden. Politikens instrument har under åren utvidgats till att också inkludera åtgärder inom andra politikområden som är av stor betydelse för den regionala utvecklingen. Exempel på detta finns inom närings-, arbetsmarknads-, utbildnings- och transportpolitiken. De senaste åren har regionalpolitiken fått en delvis ny inriktning på grund av dels inflytandet av EG:s struktur- och regionalpolitik, dels den ökade betoningen på hållbar tillväxt och långsiktighet. Ett nytt politikområde - regional utvecklingspolitik Den nationella tillväxten utgörs av summan av den tillväxt som skapas lokalt och regionalt. Därför är det av stor vikt att potentialen i de förutsättningar som finns lokalt och regionalt i alla delar av landet tas till vara. För att etablera och utveckla en sammanhållen politik för hela landet som kan anpassas till regionala behov och förutsättningar etableras ett nytt politikområde - Regional utvecklingspolitik. Det nya politikområdet baseras på det tidigare politikområdet Regionalpolitik och delområdet Regional näringspolitik inom Näringspolitiken. Syftet är att etablera en sammanhållen politik för alla delar av landet som kan anpassas till regionala skillnader och förutsättningar. Utgångspunkter för det nya politikområdet Enskilda åtgärder inom ett visst politikområde (exempelvis transport- och utbildningspolitiken) kan vara av stor betydelse för utvecklingen i olika delar av landet. Lika väsentligt eller viktigare kan de samlade effekterna av förd politik inom flera områden vara. Det finns ofta starka samband och beroendeförhållanden mellan skilda områden. Särskilt tydligt blir detta på lokal och regional nivå. Den föreslagna politiken ska bidra till bättre förutsättningar för tillväxt och välfärd i alla delar av landet och bör utgå från en helhetssyn baserad på vissa utgångspunkter. Dessa är: Politiken ska omfatta alla delar av landet. Staten ska vara tydlig avseende sin roll och sitt ansvar. Staten ansvarar för det nationella perspektivet i olika frågor och att detta får genomslag på lokal och regional nivå. Regionalt inflytande och regional variation är nödvändigt. Politiken ska bidra till en hållbar utveckling. Politiken ska bidra till ökad jämställdhet. Politiken ska bidra till ökad mångfald och integration. Politiken ska bidra till en väl fungerande konkurrens. Politiken ska vara lärande. Ny myndighetsstruktur och effektivare myndighetsservice Den 1 januari 2001 bildades en ny myndighet för företagsutveckling, Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, ett nytt verk för innovationssystem, VINNOVA, samt en ny myndighet för tvärsektoriella analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar med relevans för bl.a. näringspolitiken, Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS. Det är ännu för tidigt att utvärdera verksamheterna inom respektive myndighet, men regeringen gör bedömningen att arbetet fortskrider tillfredsställande och planenligt. ALMI Företagspartner AB bildar tillsammans med Verket för näringslivsutveckling ett kompetenscentrum för företagsutveckling, entreprenörskap och företagsfinansiering med fokus på företagarnas behov. Integrationen mellan NUTEK och ALMI ska fullföljas i enlighet med riksdagens beslut. Glesbygdsverket har i uppdrag att genom påverkan på olika samhällssektorer verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för gles- och landsbygdsbefolkningen i olika delar av landet med tyngdpunkten i skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena. Regeringen avser att genomföra en översyn av Glesbygdsverkets verksamhet med syfte att klargöra hur myndighetens verksamhet bör förändras för att bättre kunna stödja den nya regionala utvecklingspolitiken. 021231: NÄRINGSDEPARTEMENTET Från departementets hemsida 021219. http://naring.regeringen.se/ Innehåll: Delar om regional utvecklingspolitik: Tillväxt och livskraft i hela landet. Regionala tillväxtavtal - fler jobb och ökad välfärd i hela landet Från regionalpolitik till regional utvecklingspolitik. Aktuellt. Regional utvecklingspolitik. Regional utvecklingspolitik. Utvecklingsfrämjande åtgärder för regional utveckling i alla delar av landet. EUs strukturfonder. Nyheter. Riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram. Prenumerera på Nyheter. Nyhetsarkiv. Regional utveckling. Bakgrund. Tillväxt. Ett avtal växer fram. Aktörer. Tillväxt. Arbetsgång. Tillväxtavtal. EUs strukturfonder. Tillväxt. Finansiering. Tillväxt. Förenkling av regler. Jämställdhet. Ekologiskt hållbar utveckling. Tidsplan. Kontaktpersoner. Regionerna. Regeringskansliet. Myndigheter och organisationer. Uppföljning och utvärdering. Regelförenkling. Läs mer om regional utvecklingspolitik. Storstadspolitik: Bättre levnadsmiljö och hållbar tillväxt i storstadsregionerna. Tillväxt och livskraft i hela landet. http://naring.regeringen.se/ fragor/regional_utvecklingspolitik/ Sverige präglas av både likheter och olikheter. Det ställer stora krav på politiken. Generella förutsättningar - som infrastruktur, kommunernas ekonomi och utbildning - är avgörande för alla regioners möjligheter att utvecklas. Dessutom finns behov av särskilda insatser för att stimulera utvecklingen. Regeringen föreslog i september 2001 en ny regional utvecklingspolitik som ger förutsättningar för tillväxt och livskraft i alla delar av landet. Förslaget presenterades i propositionen "En politik för tillväxt och livskraft i hela landet" (prop. 2001/02:4). Förslaget antogs av riksdagen i december och arbetet fortsätter enligt tagna riktlinjer. Ulrica Messing är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor som rör regional utvecklingspolitik.  Politikens mål Det övergripande målet för den regionala utvecklingspolitiken är: Väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Med "väl fungerande lokala arbetsmarknadsregioner" avses att de är så attraktiva för människor och företag att det är möjligt att ta till vara den potential och livskraft som finns i alla regioner. Med "hållbar" avses att politiken ska bidra till att nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden. Med "en god servicenivå i alla delar av landet" avses att insatserna ska bidra till att människor och företag i alla delar av landet ska ha tillgång till såväl kommersiell som offentlig service i tillräcklig omfattning. Sektorssamordning och regionala hänsynstaganden inom olika politikområden är centralt för en framgångsrik regional utvecklingspolitik. Regionala tillväxtprogram, baserade på de nuvarande Regionala tillväxtavtalen, utgör grunden för det fortsatta arbetet. EU:s strukturfonder utgör också en viktig del av politiken. Därtill tillkommer ett antal utvecklingsfrämjande åtgärder.  Strategier för genomförande Regeringen bedömer att det behövs flera offensiva strategier i kombination med riktade åtgärder för att stärka en hållbar utveckling och livskraft i alla delar av landet. Målet för politiken ska främst uppnås genom följande strategier. Tydligare regionalt ansvar för vissa politikområden Genomförandet av politiken bör primärt ske genom insatser inom de politikområden vars investeringar och insatser har stor betydelse för den regionala utvecklingen. Ansvaret för att politikens mål uppnås bör främst uppfyllas genom åtgärder inom följande politikområden: Regional utvecklingspolitik Näringspolitik Arbetsmarknadspolitik Utbildningspolitik Transportpolitik Forskningspolitik (de delar som avser utveckling av innovationssystem) Landsbygdspolitik och politikområden inom de areella näringarna Kulturpolitik En utvecklad styrning av statlig verksamhet Regeringen och statsförvaltningen fattar beslut inom många områden som påverkar regionernas möjligheter att utvecklas. Därför ställer regeringen krav på att regional hänsyn tas i all statlig verksamhet. Statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden verka för att målet för regional utveckling uppnås. Regeringen avser att utveckla styrningen av de myndigheter vars verksamheter bidrar till att uppnå målet. Tydligare ansvarsfördelning mellan stat och kommuner Den lokala nivåns engagemang är en avgörande faktor för regional utveckling. I förslaget om "Regional samverkan och statlig länsförvaltning" (prop.2001/02:7) redovisar regeringen att den är beredd att ta ytterligare steg för att ge kommuner och landsting möjligheter att påverka utvecklingen av den egna regionen. Det innebär bl.a. att kommunala samverkansorgan ska kunna bildas i samtliga län från och med 2003. Förslaget avses behandlas av riksdagen den 17 januari 2002. Ett effektivt arbete för regional utveckling förutsätter nära samverkan mellan stat och kommun. Regeringen bedömer att de erfarenheter som hittills gjorts vad gäller partnerskap som arbetsform är övervägande positiva. Därför bör denna arbetsform vidareutvecklas som ett instrument för samverkan och samråd. En av samverkansorganens uppgifter ska vara att utarbeta program för länets utveckling. Programmet är tänkt att kunna fungera som ett paraplydokument för olika former av utvecklingsåtgärder, bl.a. regionala tillväxtprogram och länsplan för regional infrastruktur. Lärande och program som instrument för utveckling Den regionala utvecklingspolitiken bör präglas av ett lärande arbetssätt. Kunskaper och erfarenheter bör på ett mer metodiskt sätt användas för att förnya och vidareutveckla politiken och det tvärsektoriella arbetssättet. Regionala jämförelser som drivkraft för förändring Jämförelser mellan regioner nationellt och internationellt bidrar till att förstärka det egna utvecklingsarbetet och kan bli ett kraftfullt verktyg för förändring. Samverkan med EG:s struktur- och regionalpolitik En ökad samverkan mellan EG:s struktur- och regionalpolitik och den nationella politiken för regional utveckling bör eftersträvas. Anledningen är bl.a. strukturfondernas betydelse som finansieringsinstrument och som verktyg för sektorssamordning. Genom strukturfonderna främjas även samarbeten både inom landet och i gränsregioner i strategiska utvecklingsfrågor. Resultaten av den avslutade strukturfondsperioden 1995-1999 och utvecklingen av den nuvarande perioden 2000-2006 ska noga följas upp. I samband med halvtidsutvärderingen 2003 kan nödvändiga justeringar komma att göras. Regionala tillväxtprogram - ett huvudinstrument i den nya politiken De regionala tillväxtavtalen introducerades av regeringen 1998. Bakgrunden var insikten om att förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning skiljer sig åt i olika delar av landet. Detta ställer krav på att politikens instrument anpassas till de olika regionernas olika förutsättningar. Regeringen anser att processen med regionala tillväxtavtal har medfört många positiva effekter. Det finns en stor uppslutning kring frågor som rör förutsättningarna för näringslivets tillväxt. Regeringen avser därför att vidareutveckla arbetsformen. De nuvarande tillväxtavtalen förlängs till och med 2003. I samband med att den nya programperioden inleds 2004, föreslås ett namnbyte till Regionala tillväxtprogram. Ett tillväxtprogram består av analys, mål och regionala prioriteringar samt en plan för hur insatserna ska finansieras, genomföras och utvärderas. De insatser som genomförs ska vara hållbara ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Statliga medel som avsätts för regional utveckling bör i så stor utsträckning som möjligt koordineras inom ramen för tillväxtprogrammen. Näringslivets tillväxtförutsättningar ska vara vägledande för arbetet. I län där kommunala samverkansorgan bildas får dessa ansvaret för att utarbeta tillväxtprogrammen. I övriga län svarar länsstyrelsen för arbetet. De regionala partnerskapen får en fortsatt viktig roll. Partnerskapens sammansättning bör breddas. Tydliga krav kommer att ställas på medverkan från flera statliga sektorer, bl.a. närings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Länsstyrelsen får i respektive län ett ökat samordningsansvar på det statliga området. Tillväxtprogrammen genomförs perioden 2004-2007. Programperioden är tidsmässigt koordinerad med den långsiktiga planeringen av infrastruktur. Regionala tillväxtavtal - fler jobb och ökad välfärd i hela landet http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/index.htm Regionala tillväxtavtal - fler jobb och ökad välfärd i hela landet Runt om i Sverige pågår arbete med regionala tillväxtavtal.     - Riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram - Tips och metoder för jämställdhetsintegrering i tillväxtprogramsarbetet   - RRV har granskat arbetet med tillväxtavtal   - Andra avrapportering av samordningsuppdraget   - Uppdrag att genomföra program för utveckling av innovationssystem och kluster   - Rapport om tillväxtavtalen - Andra året   - Första avrapportering av samordningsuppdraget   - Samordningsuppdrag till 18 myndigheter   - Uppdrag att upprätta långsiktiga planer för transportinfrastrukturen   - Uppdrag att utarbeta program för innovationssystem och kluster   - Rapport om näringslivets medverkan i Halland   - Information om sektorssamordningsuppdrag   - Bredda perspektiven! - om miljöintegration i tillväxtavtalen   - ESO-rapport om tillväxtavtalen - Stöd till näringslivsutvecklingen i Östersjöregionen   - Gör det jämt!   - Så skall tillväxtavtalen utvecklas - ny proposition     - Det regionala inflytandet utökas   - Regionala vinnarkluster - rapport från NUTEK   Prenumerera på nyheter

Från regionalpolitik till regional utvecklingspolitik. http://naring.regeringen.se/ fragor/regional_utvecklingspolitik/bakgrund.htm Svensk regionalpolitik har förändrats. Från att främst ha omfattat regionalpolitiskt prioriterade områden har politiken i praktiken kommit att omfatta alla delar av landet men fortfarande med tyngdpunkt i regionalpolitiskt prioriterade områden. Politikens instrument har under åren utvidgats till att också inkludera åtgärder inom andra politikområden som är av stor betydelse för den regionala utvecklingen. Exempel på detta finns inom närings-, arbetsmarknads-, utbildnings- och transportpolitiken. De senaste åren har regionalpolitiken fått en delvis ny inriktning på grund av dels inflytandet av EG:s struktur- och regionalpolitik, dels den ökade betoningen på hållbar tillväxt och långsiktighet. Ett nytt politikområde - regional utvecklingspolitik Den nationella tillväxten utgörs av summan av den tillväxt som skapas lokalt och regionalt. Därför är det av stor vikt att potentialen i de förutsättningar som finns lokalt och regionalt i alla delar av landet tas till vara. För att etablera och utveckla en sammanhållen politik för hela landet som kan anpassas till regionala behov och förutsättningar etableras ett nytt politikområde - Regional utvecklingspolitik. Det nya politikområdet baseras på det tidigare politikområdet Regionalpolitik och delområdet Regional näringspolitik inom Näringspolitiken. Syftet är att etablera en sammanhållen politik för alla delar av landet som kan anpassas till regionala skillnader och förutsättningar. Utgångspunkter för det nya politikområdet Enskilda åtgärder inom ett visst politikområde (exempelvis transport- och utbildningspolitiken) kan vara av stor betydelse för utvecklingen i olika delar av landet. Lika väsentligt eller viktigare kan de samlade effekterna av förd politik inom flera områden vara. Det finns ofta starka samband och beroendeförhållanden mellan skilda områden. Särskilt tydligt blir detta på lokal och regional nivå. Den föreslagna politiken ska bidra till bättre förutsättningar för tillväxt och välfärd i alla delar av landet och bör utgå från en helhetssyn baserad på vissa utgångspunkter. Dessa är: Politiken ska omfatta alla delar av landet. Staten ska vara tydlig avseende sin roll och sitt ansvar. Staten ansvarar för det nationella perspektivet i olika frågor och att detta får genomslag på lokal och regional nivå. Regionalt inflytande och regional variation är nödvändigt. Politiken ska bidra till en hållbar utveckling. Politiken ska bidra till ökad jämställdhet. Politiken ska bidra till ökad mångfald och integration. Politiken ska bidra till en väl fungerande konkurrens. Politiken ska vara lärande. Ny myndighetsstruktur och effektivare myndighetsservice Den 1 januari 2001 bildades en ny myndighet för företagsutveckling, Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, ett nytt verk för innovationssystem, VINNOVA, samt en ny myndighet för tvärsektoriella analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar med relevans för bl.a. näringspolitiken, Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS. Det är ännu för tidigt att utvärdera verksamheterna inom respektive myndighet, men regeringen gör bedömningen att arbetet fortskrider tillfredsställande och planenligt. ALMI Företagspartner AB bildar tillsammans med Verket för näringslivsutveckling ett kompetenscentrum för företagsutveckling, entreprenörskap och företagsfinansiering med fokus på företagarnas behov. Integrationen mellan NUTEK och ALMI ska fullföljas i enlighet med riksdagens beslut. Glesbygdsverket har i uppdrag att genom påverkan på olika samhällssektorer verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för gles- och landsbygdsbefolkningen i olika delar av landet med tyngdpunkten i skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena. Regeringen avser att genomföra en översyn av Glesbygdsverkets verksamhet med syfte att klargöra hur myndighetens verksamhet bör förändras för att bättre kunna stödja den nya regionala utvecklingspolitiken. Aktuellt. Regional utvecklingspolitik. http://naring.regeringen.se/ fragor/regional_utvecklingspolitik/aktuellt.htm Rapport om tillväxtavtalen- Andra året Inför såväl kommande tillväxtprogram som fortsättningen av tillväxtavtalsarbetet är det av vikt att den nationella nivån löpande följer utvecklingen av processen. Regeringskansliet har nu sammanställt den andra uppföljningen av tillväxtavtalen sedan sjösättningen i februari 2000.  Rapporten består av två delar. Den första delen utgör en samlad uppföljning av tillväxtavtalsprocessen under 2001. Den andra delen av rapporten utgörs av länsredovisningar från samtliga 21 län och beskriver hur deras arbetet fortlöper. Läs Rapport om tillväxtavtalen - Andra året, Ds 2002:34 Del A t. o. m. kapitel 5 (887K) Del B Blekinge län t.o.m. Norrbottens län (1189K) Del C Skåne län t.o.m. Östergötlands län (1519K) Läs mer om arbetet med regionala tillväxtavtal 11 juli 2002 Omställningsgruppens arbete avslutat Omställningsgruppen - som bildades 2000 i syfte att bistå kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom försvarsmakten - avslutade sitt arbete den 31 december 2001. En slutrapport från Omställningsgruppen kommer presenteras under våren 2002. Läs mer om Omställningsgruppen 29 januari 2002 Statsrådet Ulrica Messing svarade på frågor om regional politik Måndagen den 29 oktober svarade statsrådet Ulrica Messing på allmänhetens frågor vid en träff på Information Rosenbad.  Se informationsträffen i efterhand 25 oktober 2001 Regional utvecklingspolitik. http://naring.regeringen.se/ fragor/regional_utvecklingspolitik/budget.htm Budgetproposition för 2003 I budgeten avsätts totalt 3,16 mdkr för politikområdet regional utveckling. Målet för den regionala utvecklingspolitiken är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Med väl fungerande lokala arbetsmarknadsregioner avses att de är så attraktiva för människor och företag att det är möjligt att ta till vara den potential och livskraft som finns i alla regioner. Medel inom utgiftsområdet kommer främst att användas för att finansiera åtgärder som presenterades i propositionen om En politik för tillväxt och livskraft i hela landet hösten 2001. EG:s strukturfonder är viktiga instrument inom den regionala utvecklingspolitiken. Nuvarande programperiod startade 2000 och pågår till och med 2006. Programmen omfattar ca 19 miljarder kr, vilket tillsammans med offentlig och privat medfinansiering växlas upp till omkring 60 miljarder kronor att användas till bland annat det regionala utvecklings- och sysselsättningspolitiska arbetet i Sverige under perioden. För att målet för den regionala utvecklingspolitiken skall nås måste främst insatser inom andra politikområden, vars investeringar och insatser har stor strukturell betydelse för den regionala utvecklingen, göras. De regionala tillväxtprogrammen, som avses starta 2004, skall utgöra den administrativa basen i arbetet för att uppnå målet. Inom ramen för dessa program kommer ett stort antal aktörer från olika politikområden och t.ex. näringslivet, att tillsammans bedriva insatser för att främja en hållbar regional utveckling. Viktiga insatser i detta sammanhang är t.ex. utvecklingen av innovationssystem och kluster samt entreprenörskap inom näringslivet och främjande av kommersiell service. Vårproposition för 2003 Riksdagen har anvisat 3 313 miljoner kronor till politikområdet under 2002. Tillväxtavtalen, som introducerades 1998, var ett sätt att anpassa politikens och statens verktyg på regional nivå till de lokala och regionala förutsättningarna. Nu vidareutvecklas tillväxtavtalen till regionala tillväxtprogram och skall utgöra basen i det långsiktiga arbetet för hållbar regional utveckling. Olika politikområden bör medverka i genomförandet av programmen. Roll- och ansvarsfördelningen på regional nivå mellan stat och kommun blir tydligare. Medel från EU:s strukturfonder är en viktig resurs för finansieringen av dessa program. Arbetet med utvecklingsprogram, vars syfte är att stärka förmågan att arbeta långsiktigt med näringslivsutveckling i främst de orter som drabbades mest av försvarsomställningen, ska utvärderas. Två särskilda delegationer har tillsatts för att stärka utvecklingen av Norrlands inland respektive delar av Bergslagen, Värmland och Dalsland. För att stimulera småföretagandet i Norrlands inland utvidgades den generella nedsättningen av socialavgifterna från 5 till 15 procent för företag med fast driftställe i stödområde A. Stimulansbeloppet beräknas på ett löneunderlag på högst 852 000 kronor per år och nedsättningen uppgår därmed till högst 127 800 kronor per år. En motsvarande nedsättning görs för enskilda näringsidkare i stödområdet. Ett särskilt program inrättas under 2002-2004 för att öka användningen av IT i företag lokaliserade i stödområde A. Under 2002-2004 stimuleras samverkan mellan universitet, högskolor och kommuner i syfte att skapa hållbar tillväxt och öka rekryteringen till högskolan. Flera program för utveckling av innovationssystem och kluster inrättas under 2002-2004. Programmen ska förutom en generell förstärkning av den regionala konkurrenskraften bl.a. stärka hållbar tillväxt inom turistnäringen, det nationella träklustret och inom de mineralutvinnande branscherna. Konsumentverket och länsstyrelserna har getts i uppdrag att utarbeta lokala utvecklingsprogram för kommersiell service i glesbygd. Konsumentverket har också fått i uppdrag att utveckla och testa nya lösningar inom det kommersiella serviceområdet. Budgetproposition för 2002 Medel för regional utveckling Pengar för politikområdet regional utvecklingspolitik anslås inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling. För 2002 finns det cirka 3,6 miljarder kronor. Inom utgiftsområdet finns ett antal olika anslag som används till olika ändamål. Det största anslaget uppgår till cirka 1,6 miljarder kronor och används framför allt av länsstyrelserna, och i vissa län regionala självstyrelseorgan, för medfinansiering av de regionala tillväxtavtalen och EU:s strukturfondsprogram samt finansiering av olika typer av företagsstöd. En mindre del av anslaget används dessutom av Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och regeringen. Utgiftsområdet omfattar även ett anslag om 1 miljard kronor som används till utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden, som delfinansierar EU:s bidrag till strukturfondsprogrammen. Dessutom finns ett anslag om cirka 340 miljoner kronor som används till utbetalningar av transportbidrag till företag i främst stödområde A. Härutöver ingår i utgiftsområdet medel för regionala transportnät m.m. inom det nationella IT-infrastruktur-programmet som ingår i politikområdet IT, tele och post. EG:s strukturfonder EG:s strukturfonder har, sedan Sverige blev medlem i den Europeiska unionen, tillfört stora områden i landet viktiga resurser. Strukturfondsprogrammen finansieras från olika fonder och insatserna i programmen spänner över flera utgiftsområden. Det sammanlagda återflödet som kan betecknas som regionalt utvecklingspolitiskt inriktade strukturfondsåtgärder (dvs. målen 1 och 2 samt gemenskapsinitiativen) beräknas för programperioden 2000-2006, uppgå till ca 11,6 miljarder kronor Omställningsarbete på grund av strukturomvandlingar inom försvaret En särskild arbetsgrupp, den s.k. Omställningsgruppen, bildades under 2000 inom Näringsdepartementet i syfte att bistå kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom försvarsmakten. En av gruppens huvuduppgifter är att stärka kommunernas förmåga att arbeta långsiktigt och strategiskt med sin näringslivsutveckling. De berörda kommunerna är: Kiruna, Boden, Sollefteå, Härnösand, Falun, Karlskoga, Gotland och Hässleholm. Omställningsgruppens arbete avslutades vid utgången av 2001. En slutrapport från Omställningsgruppen kommer presenteras under våren 2002. Här kan du läsa tidigare publicerad information om Omställningsgruppen. Utvecklingsfrämjande åtgärder för regional utveckling i alla delar av landet. http://naring.regeringen.se/ fragor/regional_utvecklingspolitik/atgarder.htm De enligt "En politik för tillväxt och livskraft i hela landet" (prop. 2001/02:4) föreslagna åtgärderna är indelade i fem områden - starkare regioner och kommuner, ökad kunskap och kompetens, stärkt företagsamhet och ett utvecklat entreprenörskap, lokal utveckling och attraktivare livsmiljöer, en god servicenivå i hela landet - och syftar till att ge förutsättningar för det av regeringen föreslagna målet för den nya politiken kan uppnås. Ett antal av förslagen är nationellt övergripande medan ett antal av förslagen är geografiskt avgränsade. Regeringen bedömer att båda formerna av åtgärder krävs. Dels för att tydliggöra behovet av att alla landets lokala arbetsmarknadsregioner stärks och bidrar till en hållbar nationell tillväxt, dels för att, med riktade åtgärder, särskilt understödja vissa geografiska områden.  Förutom dessa åtgärder tillkommer resurser från andra viktiga politikområden och EG:s strukturfondsprogram. Med de kommande regionala tillväxtprogrammen som samordningsinstrument bedömer regeringen att en effektiv regional utvecklingspolitik kan skapas. Starkare regioner och kommuner Den nationella tillväxten utgörs av summan av den tillväxt som skapas lokalt och regionalt. De förutsättningar som finns i landets samtliga lokala arbetsmarknadsregioner måste därför tas till vara och stärkas. Regeringen föreslår därför följande åtgärder som ska stärka de långsiktiga förutsättningarna för tillgänglighet och dynamik samt kommunalt och mellankommunalt utvecklingsarbete: Effektivare trafikupphandling som beaktar lokala arbetsmarknadsregioner. Kommunernas möjligheter att utvecklas ska stärkas genom: - fortsatta insatser för att stödja omstruktureringen av kommunala bostadsföretag. - ett särskilt statsbidrag inrättas under 2003-2004 för kommuner och landsting med kraftig befolkningsminskning. - arbetsmetoder utvecklas för samverkan mellan staten och kommuner med omstruktureringsproblem i näringslivet. Delegationer inrättas för att långsiktigt stärka utvecklingen inom de mest utsatta lokala arbetsmarknadsregionerna: - en delegation för norra Sveriges inland. - en delegation för delar av Bergslagen, Dalsland och Värmland. Ett program för att långsiktigt stärka lokal näringslivsutveckling. Ett pendlingsbidrag införs på försök för veckopendling. En utredning om rörlighetsstimulanser tillsätts. Medel till lokala och regionala resurscentra för kvinnor. Ökad kunskap och kompetens Kunskap och kompetens är mycket betydelsefullt för en hållbar lokal och regional utveckling. Utbildning har stor betydelse för individers möjlighet att behålla ett arbete, påverka arbetets inriktning samt för den personliga utvecklingen. Regeringen föreslår därför bl.a. följande åtgärder, som ska bidra till att skapa goda utbildningsmiljöer i alla delar av landet: Distansutbildningen ska utvecklas så att den blir lättillgänglig i hela landet. Samarbete mellan universitet, högskolor och kommuner i samverkan ska stimuleras. Nya högskoleutbildningar ska utvecklas för att bredda rekryteringen till högre utbildning och därmed möta regionernas framtida behov av kompetent arbetskraft. Ett särskilt utvecklingsbidrag ges under 2003 till kommuner för uppbyggnad av lokala lärcentra. Närmare samarbete mellan regionala kompetensområden och partnerskapen i tillväxtarbetet ska stimuleras. Stärkt företagsamhet och ett utvecklat entreprenörskap Konkurrens- och utvecklingskraftiga företag i hela landet är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa en hållbar lokal och regional utveckling. En viktig uppgift för den nya regionala utvecklingspolitiken är att stimulera till ökat nyföretagande och stärka utvecklingen i befintliga företag. Regeringen föreslår därför bl.a. följande åtgärder med syfte att bidra till att stärka entreprenörskapet och att gynna utvecklingen av livskraftiga företag: Den generella nedsättningen av socialavgifter utvidgas för företag inom stödområde A från 5 till 15% av lönesumman. Statens insatser för information och rådgivning till företag och företagare ska förstärkas. Uppdraget till Lokala Kooperativa Utvecklingscentra utvidgas till att även omfatta främjandet av företagande och företagsutveckling inom den sociala ekonomin lokalt och regionalt. Utvecklingen av innovationssystem och kluster ska främjas genom: - ett nationellt program för innovationssystem och kluster. - utredning av fortsatt utbyggnad av bil- och komponenttestklustret i övre Norrlands inland. - ett program för hållbar tillväxt inom ett kluster omfattande de mineralutvinnande branscherna. - ett program för hållbar tillväxt inom det nationella träklustret. Kapitalförsörjningsområdet stärks och utvecklas bl.a. genom att: - ett system med generella lånegarantier utreds. - framväxten av regionala kreditgarantiföreningar underlättas. - ett system med generella mikrolån införs. - inriktning och beslutsordningar för företagsstöd ses över och utvecklas. - sysselsättningsbidraget utvärderas. Ett nationellt entreprenörskapsprogram inrättas. Ett program för att främja strategisk IT-användning i näringslivet inrättas inom stödområde A. Turistföretagens konkurrenskraft ska främjas genom: - ett program för att stimulera till ökad innovationskraft inom turistnäringen. - utveckling och marknadsföring av varumärket Fjällvärlden. - medel för turismforskningen avsätts. Lokal utveckling och attraktivare livsmiljöer Attraktiva livsmiljöer har stor betydelse för människors val av bostadsort och för företagens val av lokaliseringsort och möjligheter att utvecklas. Människors kreativitet har här en avgörande betydelse och det lokala engagemanget för samhällsutveckling måste därför tas tillvara och stimuleras. Regeringen föreslår därför bl.a. följande åtgärder för att främja det lokala engagemanget och möjligheten att skapa attraktiva livsmiljöer: Lokala program för entreprenörskap och lokalt utvecklingsarbete. Kartläggning av projekt som syftar till att utveckla småskaliga kretsloppssystem. Utökad användning bygdemedel utreds. Medel avsätts för ett nationellt informationscentrum för samefrågor. Bidrag till Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva! och Skärgårdarnas Riksförbund. Glesbygdsverkets framtida roll utvecklas och tydliggörs. En god servicenivå i hela landet En god service nivå i alla delar av landet är en förutsättning för en hållbar lokal och regional utveckling. Den enskilde medborgarens tillgång till service funktioner är en viktig del av välfärdssamhället. Regeringen föreslår därför följande åtgärder som ska stärka servicestrukturen i hela landet:  Lokala utvecklingsprogram för kommersiell service. Extra medel avsätts för att på kort sikt motverka ytterligare försämringar av servicetillgången i särskilt utsatta områden. Servicedatabasen permanentas. Nya lösningar på det kommersiella serviceområdet utvecklas och prövas under en treårsperiod. Statliga aktörer bör i ökad utsträckning beakta samordningsmöjligheter i samband med verksamhetsförändringar. Starka regioner och kommuner krävs för att Sverige ska fortsätta att utvecklas i positiv riktning. Detta främjas av ett ökat samspel mellan den lokala, regionala och nationella nivån. Det är viktigt att det skapas goda förutsättningar för utveckling i alla delar av landet. Samtliga regioner kan bli starkare, men varje region måste utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

	Mål 1 - att främja utveckling och strukturell anpassning av regioner som släpar efter i utvecklingen och är glest befolkade. Läs mer om Mål 1 (länk till Nutek)
	Mål 2 - att stödja regioner som genomgår ekonomisk och social omställning, landsbygdsområden på tillbakagång, stadsområden med problem samt krisdrabbade områden som är beroende av fiske. Läs mer om Mål 2 (länk till Nutek)
	Mål 3 - att stödja anpassning och modernisering av politik och system för utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning. Läs mer om Mål 3 (länk till Nutek)

	INTERREG - avser gränsregionalt, transnationellt och interregionalt samarbetet med syfte att minska de hinder som nationella gränser utgör för den europeiska integrationen. Läs mer om INTERREG (länk till Nutek).
	URBAN - inriktas på ekonomisk och social förnyelse av städer/stadsdelar med stort antal långtidsarbetslösa och invandrare. Läs mer om URBAN (länk till Nutek).
	EQUAL - avser samarbete mellan länder i syfte att främja nya metoder för att motverka alla former av diskriminering och ojämlikhet i anknytning. Läs mer om EQUAL (länk till Nutek).
	LEADER - syftar till att utforma och testa nyskapande utvecklingsstrategier för framtida landsbygdsinsatser. Läs mer om LEADER (länk till Nutek).

Nyheter. Riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/nyheter/index.htm Regeringen har den 14 november beslutat om att uppdra åt länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan att utarbeta förslag till regionala tillväxtprogram. I län där kommunala samverkansorgan bildas kommer dessa att ansvara för arbetet. Programmen skall genomföras under perioden 2004-2007. Av beslutet framgår regeringens riktlinjer för arbetet med tillväxtprogrammen. Programmen syftar till att samordna insatser inom områden där sektorssamverkan bidrar till att utveckla hållbara lokala arbetsmarknadsregioner utifrån ett näringslivsperspektiv. Riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram Tillväxt jämt - metoder för jämställda tillväxtprogram I tillväxtavtalsarbetet skall jämställdhet mellan könen och ekologisk hållbar utveckling vara inarbetade perspektiv i programmets samtliga dimensioner. De uppföljningar som gjorts av processen med tillväxtavtal har visat på ett svagt genomslag för jämställdhetsperspektivet. Regeringen utsåg därför Blekinge, Jämtland och Västra Götaland till pilotlän för jämställda tillväxtavtal. Erfarenheter från detta arbete och förslag på metoder för en framgångsrik integrering i kommande tillväxtprogramsarbetet finns nu dokumenterade i boken "Tillväxt jämt.". Beställ boken här. RRV har granskat arbetet med regionala tillväxtavtal Riksrevisionsverket har genomfört en granskning med inriktning på styrning och kontroll av samverkansprojekt. RRV:s arbete har inriktats på länsstyrelsernas, länsarbetsnämndernas samt universitetens och högskolornas roll i de regionala tillväxtavtalen. I rapporten studeras hur de regionala myndigheternas förutsättningar att engagera sig i tillväxtavtalen ser ut, hur avtalen påverkat myndigheternas tillväxtinriktade åtgärder samt vilken betydelse myndigheternas samverkan med andra aktörer i tillväxtavtalet har. Utifrån granskningen lämnar också RRV ett antal förslag till regeringen inför utarbetandet av regionala tillväxtprogram. Rapporten finns att beställa hos RRV. Andra avrapporteringen av samordningsuppdraget Regeringen gav den 14 mars ett antal myndigheter i uppdrag att identifiera potentiella områden för samordning mellan sex utpekade politikområden. Syftet med uppdraget är att öka den sammanlagda effektiviteten i de insatser som genomförs, och att därigenom förstärka lokala arbetsmarknadsregioners långsiktiga utveckling och bidra till hållbar tillväxt. Den andra avrapporteringen av uppdraget lämnades till regeringen den 30 september. Mer information finns på NUTEKs hemsida. Uppdrag att genomföra ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster Den 12 september tog regeringen ytterligare ett steg i arbetet för att skapa tillväxt och livskraft i hela landet. I ett regeringsbeslut uppdrogs Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Verket för innovationssystem (VINNOVA) och Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) att genomföra ”ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster Syftet med programmet är att stärka den regionala konkurrenskraften. Detta ska ske genom bl.a. följande insatser: - Finansiellt och annat stöd ska ske till strategiskt viktiga satsningar som stärker den regionala och därmed den nationella konkurrenskraften. - Stöd för utvecklingen av nuvarande regionala tillväxtavtal och kommande regionala tillväxtprogram samt EG:s strukturfondsprogram mot insatser som främjar utvecklingen av innovationssystem och kluster. - Genomförandet av programmet ska ske i samverkan med bl.a. näringslivet, forskare samt olika nationella, regionala och lokala aktörer. Programmet omfattar 70 miljoner kronor och ska genomföras under perioden 2002-2004. Därtill kommer ytterligare finansiering av olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Beslutet . Rapport om tillväxtavtalen - andra året Inför såväl kommande tillväxtprogram som fortsättningen av tillväxtavtalsarbetet är det av vikt att den nationella nivån löpande följer utvecklingen av processen. Regeringskansliet har nu sammanställt den andra uppföljningen av tillväxtavtalen sedan sjösättningen i februari 2000. Rapporten består av två delar. Den första delen utgör en samlad uppföljning av tillväxtavtalsprocessen under 2001. Den andra delen av rapporten utgörs av länsredovisningar från samtliga 21 län och beskriver hur deras arbetet fortlöper. Läs Rapport om tillväxtavtalen - Andra året, Ds 2002:34 Del A t. o. m. kapitel 5 (887K) Del B Blekinge län t.o.m. Norrbottens län (1189K) Del C Skåne län t.o.m. Östergötlands län (1519K) Första avrapporteringen av samordningsuppdraget Regeringen gav den 14 mars ett antal myndigheter i uppdrag att identifiera potentiella områden för samordning mellan sex utpekade politikområden. Syftet med uppdraget är att öka den sammanlagda effektiviteten i de insatser som genomförs, och att därigenom förstärka lokala arbetsmarknadsregioners långsiktiga utveckling och bidra till hållbar tillväxt. Den första avrapporteringen från uppdraget finns på NUTEKs hemsida. Samordningsuppdrag till 18 myndigheter inom sex politikområden I ett regeringsbeslut den 14 mars uppdrar regeringen ett antal berörda myndigheter att identifiera potentiella områden för samordning mellan politikområden inom vilka en utvecklad sektorssamverkan kan förutsättas bidra till mervärden. Som ett led i uppdraget skall myndigheterna även utveckla metoder för en effektiv sektorssamordning. Uppdraget syftar till att öka den sammanlagda effektiviteten i de insatser som genomförs inom skilda politikområden. Uppdraget skall i en första fas avrapporteras den 30 september 2002. En slutrapport skall lämnas den 1 oktober 2003. NUTEK koordinerar uppdraget. Läs beslutet Uppdrag att upprätta långsiktiga planer för transportinfrastrukturen Regeringen har beslutat uppdra åt Banverket, Vägverket och länsstyrelserna, eller alternativt de regionala självstyrelseorganen, att planera investeringar i nya vägar och järnvägar, utveckla och modernisera transportsystemen samt satsa för att bevara och säkerställa befintligt väg- och järnvägsnät för sammanlagt 364 miljarder kronor under perioden 2004-2015.  Av uppdraget framgår bl.a. att den långsiktiga planeringsprocessen för infrastrukturinvesteringar tidsmässigt koordineras med programperioden för regionala tillväxtprogram. Parter som deltagit i processen med att ta fram tillväxtprogram får också möjlighet att medverka i framtagandet av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Uppdraget är en följd av regeringens proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem och riksdagens beslut med anledning av propositionen. Läs pressmeddelande Läs beslutet (58K) Läs mer om transporter och infrastruktur Regeringen avsätter 105 miljoner till utveckling av innovationssystem och kluster Regeringen har beslutat att uppdra åt Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Verket för innovationssystem (VINNOVA) och Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) att utarbeta ett förslag till nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster. Syftet är att stärka den regionala konkurrenskraften. Uppdraget är ett led i genomförandet av den nya regionala utvecklingspolitiken som riksdagen har beslutat om. Programmen kommer att finansieras av regeringen med 105 miljoner kronor och löpa under perioden 2002-2004. Därtill kommer ytterligare finansiering av deltagande aktörer. För att programmen skall få en bred förankring skall myndigheterna samråda med berörda aktörer inom näringsliv, myndigheter och organisationer, på nationell, regional och lokal nivå. Näringslivets medverkan är särskilt viktig. Programmet skall vara nära kopplat till nuvarande regionala tillväxtavtal och kommande regionala tillväxtprogram. Pressmeddelandet. Regeringens beslut . Rapport om näringslivets medverkan i Halland Utvärderingsgruppen för tillväxtavtalet i Halland konstaterade våren 2001 att näringslivets medverkan varit svag vid utarbetandet av tillväxtavtal i länet. Dessa slutsatser ledde fram till projektet "Samverkan för tillväxt" där högskolan i Halmstad genomfört en omfattande studie av näringslivets medverkan hittills och förutsättningar för framtida delaktighet. Läs rapporten. Jan Grönlund informerar berörda myndigheter om kommande sektorssamordningsuppdrag I propositionen "En politik för tillväxt och livskraft i hela landet" (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU04) aviseras att ett uppdrag skall läggas på vissa myndigheter inom olika politikområden. Syftet med uppdraget är att ta fram instrument och metoder för en mer effektiv sektorssamordning för regional utveckling. Statssekreterare Jan Grönlund informerar i ett brev berörda myndigheter om det kommande uppdraget. Även andra myndigheter som är intresserade av sektorsövergripande samarbete inbjuds att delta. Arbetet är ett led i regeringens ambition att vidareutveckla de regionala tillväxtavtalen och de kommande regionala tillväxtprogrammen. NUTEK kommer att få uppdraget att leda och koordinera arbetet. Läs brevet  Pilotlänsprojekt för miljöintegration i regionala tillväxtavtal redovisar sina resultat I december 2000 utsåg regeringen Dalarna, Västerbotten och Skåne till pilotlän för att utveckla arbetet med att integrera ekologisk hållbarhet i de regionala tillväxtavtalen. Naturvårdsverket fick i uppdrag att leda och samordna arbetet. Resultatet av uppdraget redovisas nu i form av en rapport, "Bredda perspektiven! - miljöintegration i tillväxtarbetet". Rapporten, som går att beställa via Naturvårdsverket, skickas till samtliga länsstyrelser och självstyrelseorgan, samt till landet alla kommuner och universitet och högskolor. Dessutom planeras regionala seminarier under våren 2002 för att sprida erfarenheter från projektet. För mer information om hållbar regional utveckling samt rapporten "Bredda perspektiven! - miljöintegration i tillväxtarbetet", klicka här.  Mycket väsen för lite ull - en ESO-rapport om partnerskapen i de regionala tillväxtavtalen I en ny ESO-rapport har statsvetaren, fil.dr Peter Ehn studerat och analyserat hur partnerskapsmodellen fungerat i tillväxtavtalsarbetet i två län; Kalmar län och Kronobergs län. I rapporten redovisas både för- och nackdelar med partnerskapsmodellen och dess tillämpning i tillväxtavtalsarbetet. Rapporten finns på ESO:s hemsida. Mer resurser för näringlivsutveckling i Östersjöregionen Regeringen har den 22 november beslutat tilldela Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) 40 miljoner för näringslivsprojekt i Östersjöregionen inom ramen för regionernas tillväxtavtal. Samtidigt avsätts 30 miljoner kronor till Stockholms län för insatser för näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Pengarna tas från den så kallade andra Östersjömiljarden.  Gör det jämt - ny bok om jämställdhetsintegrering Gör det jämt - Att integrera jämställdhet i verksamheten - är en metodbok i hur man arbetar med jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming). Skriften innehåller ett urval av metoder och modeller som har använts av olika organisationer för att utveckla den egna verksamheten så att jämställdhet blir ett perspektiv inom arbetet i den egna verksamheten. Läs mer  En proposition för tillväxt och livskraft i hela landet Regeringen har presenterat en proposition om den nya regionala utvecklingspolitiken, "En politik för tillväxt och livskraft i hela landet", proposition 2001/02:4. Bland annat föreslås att de regionala tillväxtavtalen förlängs till och med år 2003. Nästa programperiod med "Regionala tillväxtprogram" bör inledas 2004.  Se presskonferensen med statsrådet Ulrica Messing i efterhand Läs mer i pressmeddelandet Läs även Ulrica Messings artikel Tillväxt och livskraft i hela landet Läs propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet  (874K) Proposition 2001/02:4 Läs sammanfattningen av propositionen (125K) skrift, art nr N2001.053 Läs förslagen  till utvecklingsfrämjande åtgärder från propositionen (114K) faktablad art nr N2001.054 Regionalt inflytande utökas för hela landet Regeringen föreslår i propositionen Regional samverkan och statlig länsförvaltning (Prop. 2001/02:7) att samtliga län från år 2003 ska få möjlighet att bilda kommunala samverkansorgan för regional utveckling. Samverkansorganen avses också få ansvaret för utarbetandet av regionala tillväxtprogram. Läs pressmeddelandet. Läs propositionen (272K). Frågor och svar om propositionen. Läs mer om den regionala samverkan här. Regionala vinnarkluster Tillsammans med tolv regioner har NUTEK kartlagt flera konkurrenskraftiga kluster, resultaten presenteras i rapporten "Regionala vinnarkluster". I rapporten belyses vad som karaktäriserar ett dussintal regionala kluster och klustringsprocesser i Sverige - från biltestklustret i Norrbottens inland via Aluminiumriket i Småland - Blekinge till Medicon Valley i Öresundsregionen. Mer information om klusterarbetet och rapporten "Regionala vinnarkluster" finns på: www.nutek.se/kluster

Prenumerera på Nyheter. http://naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/nyheter/pren.htm Vill du snabbt få del av ny information ? Anmäl dig här som prenumerant. När hemsidan uppdateras får du ett mail om detta. Skriv din e-postadress här för att få nyheter om Regionala tillväxtavtal E-post:   Nyhetsarkiv. Regional utveckling. http://naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/nyheter/arkiv.htm Internationell konferens om regional utveckling i Paris, 28-30 januari. Den franska myndigheten för regional utveckling, DATAR, anordnade tillsammans med OECD en konferens under titeln International Conference on Territorial Development, den 28-30 januari i Paris. Konferensen skall ses som forum för utbyte av erfarenheter och spridning av ny kunskap inom berörda områden. Jan Grönlund, statssekreterare i Näringsdepartementet med ansvar för regional utvecklingspolitik  medverkade på konferensen. Konferensen fokuserarade på tre huvudämnen: - Lokala kluster/produktionssystem - Funktionella regioner och nya arbetsformer - Miljöperspektiv på företagande och regional utveckling Allianser för tillväxt Den 4 december arrangerade NUTEK och ALMI ett seminarium om tillväxt. Det mångsidiga programmet erbjöd spännande föreläsningar, intressanta gäster och aktuella frågeställningar. Gäster var bl.a. Margareta Dellefors, årets entreprenör, och David Storey, som fick det internationella priset för småföretags- och entreprenörskapsforskning 1998. Arbetsseminarier Tillväxt och Storstad Tre arbetsseminarier kommer att hållas i Stockholm, Göteborg och Malmö under november månad. Syftet med seminarierna är att sprida kunskap om tillväxtarbetet på lokal, regional och nationell nivå och att förstärka nätverk och samverkan mellan de olika nivåerna. OECD studerar de regionala partnerskapen i Uppsala och Västerbotten Inom ramen för OECD-programmet Local Partnership genomförs under hösten studier av partnerskapsarbetet i de regionala tillväxtavtalen. Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att tillsammans med AMS, ITPS och NUTEK bistå OECD i planering och genomförande av studien. Mer information finns på: www.vinnova.se. Länsrally 2001 Under perioden april till september genomför NUTEK, VINNOVA och ITPS tillsammans med Näringsdepartementet regionala möten runt om i landet. Syftet är att utveckla dialogen med partnerskapen om regionala tillväxtfrågor. Varje möte utformas efter länens specifika förutsättningar. Läs mer om Länsrally 2001: www.nutek.se Erfarenheter av tillväxtavtalen Ett drygt år har gått sedan genomförandet av tillväxtavtalen påbörjades. På tillväxtavtalskonferensen den 15 mars 2001 presenterade Regeringskansliet en uppföljningsrapport om hur arbetet med de regionala tillväxtavtalen utvecklats dittills. Rapporten offentliggjordes i samband med en paneldebatt där bland andra statsrådet Ulrica Messing deltog.  Läs pressmeddelandet Läs Ulrica Messings tal Se paneldebatten i efterhand  Läs rapporten Rapport om tillväxtavtalen - Första året  Ds 2001:15 Del A: Förord - Regional näringspolitik för en ny tid samt Inledning (930 K) Del B: Kapitel 1 Partnerskapens roll i tillväxtavtalen (430 K) Del C: Kapitel 2 Finansiering, genomförande och utvärdering (800 K) Del D: Kapitel 3 Samverkan för tillväxt och sysselsättning (480 K) Del E: Kapitel 4 Så vidareutvecklas arbetsformen - trender och tendenser (168 K) Del F: Blekinge, Dalarnas och Gotlands län (768 K) Del G: Gävleborgs, Hallands och Jämtlands län (760 K) Del H: Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län (660 K) Del I: Norrbottens, Skåne och Stockholms län (760 K) Del J: Södermanlands, Uppsala och Värmlands län (756 K) Del K: Västerbottens, Västernorrlands och Västmanlands län (764 K) Del L: Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län (796 K) Del M: Bilaga (1.07 Mb) Rapporter från pilotlän för jämställda tillväxtavtal Regeringen utsåg i februari 2000 Blekinge, Jämtland och Västra Götaland till pilotlän för jämställda tillväxtavtal. Arbetet har nu pågått i länen under drygt ett år. Läs mer i länens avrapportering till regeringen. Blekinge Jämtland Västra Götaland För mer information om jämställdhetsarbetet, kontaktpersoner i pilotlänen m.m. Klicka här. Tre pilotlän utsedda Regeringen har utsett Dalarna, Västerbotten och Skåne län som pilotlän för att vidareutveckla arbetet med ekologisk hållbarhet i de regionala tillväxtavtalen. Det framgår av regleringsbrevet för budgetåret 2001 för de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet. Projektet tilldelas en miljon kronor och ska bedrivas tillsammans med Naturvårdsverket. Regeringen understryker därmed hur viktigt det är att lyfta fram miljöfrågorna som en drivkraft för utveckling och tillväxt i det fortsatta arbetet med regionala tillväxtavtal. Pilotlänen ska utveckla metoder för hur det ekologiska hållbarhetsperspektivet kan införlivas dels i processen med tillväxtavtalen, dels i de olika åtgärdsprogrammen. Erfarenheterna av arbetet ska spridas till övriga län. Det långsiktiga målet med pilotlänen är att skapa ett större lokalt och regionalt engagemang för hur vi formar en hållbar tillväxt. Det kortsiktiga målet med pilotverksamheten är att förbättra miljöintegrationen i nästa generations tillväxtavtal Projektet ska vara klart den 30 november 2001. Ny ansvarsfördelning i Näringsdepartementet Statsrådet Ulrica Messing övertar bl.a. ansvaret för politikområdet regional näringspolitik och arbetet med de regionala tillväxtavtalen. Läs mer om förändringarna i ansvarsfördelningen i Näringsdepartementet och statsrådets Messings ansvarsområden. Mona Sahlin mötte Generaldirektörer m.fl. Den 13 september träffade Mona Sahlin chefer från 17 myndigheter och organisationer för att diskutera den nationella nivåns roll i arbetet med att stödja och vidareutveckla de regionala tillväxtavtalen. Sahlin kunde efter mötet konstatera att det finns ett starkt stöd för en fortsatt utveckling av arbetsformen. Samtidigt måste samordningen av tillväxtfrämjande insatser på nationell nivå förbättras. Läs mer om myndigheternas synpunkter och Mona Sahlins slutsatser. Uppdrag till Nutek Regeringen beslutade den 24 augusti 2000 att ge Nutek i uppdrag att medverka i den årliga uppföljningen av tillväxtavtalen. Regeringen uppdrar åt Nutek att utveckla och genomföra en årlig enkätundersökning och sammanställning av regionala tillväxtfaktorer. Nutek ska också medverka i analysen av det samlade materialet vilket inkluderar rapporter från ett antal myndigheter. Läs mer här. Ny fas i arbetet - rapport från länen Länsstyrelser och självstyrelseorgan lämnade vid en konferens den 13-14 juni 2000 en muntlig rapport om hur arbetet med tillväxtavtalen har utvecklats sedan sjösättningen den 15 februari 2000. Genomförandet är i full gång. Länen pekar på vikten av att hålla tempo men också på en fara för sektorisering i samband med genomförandet. Läs mer här.    Förslag till regeländringar I promemorian " Förslag till regeländringar i arbetet med de regionala tillväxtavtalen", 2000-06-07, redovisar Näringsdepartementet en majoritet av de förslag till regeländringar som länen har lämnat som en del i arbetet med tillväxtavtalen. För en del av förslagen lämnas regeringens ställningstaganden, för andra beskrivs dagsläget vad gäller förslagens beredning i Regeringskansliet. Nationell uppföljning och utvärdering En arbetsgrupp tillsatt av Näringsdepartementet med uppgift att lämna förslag på former för nationell uppföljning och utvärdering av tillväxtavtalen lämnade den 31 maj 2000 en slutrapport. Förslagen i rapporten utgår ifrån att det nationella behovet av information i första hand rör arbetsmetoden och processerna kring denna. Arbetsgruppen föreslår bl. a. årliga rapporter från berörda myndigheter och enkäter till personer som medverkar i de regionala partnerskapen. Läs rapporten. Förhandlingsprocessen utvärderad På uppdrag av Näringsdepartementet har Nordregio, Ledningskonsulterna och Statens institut för regionalforskning (SIR) utvärderat förhandlingsprocessen kring framtagandet av de regionala tillväxtavtalen. I studien ingår sju län, fyra nationella myndigheter samt politiker och tjänstemän i Regeringskansliet. Av studien framgår bl a att länen ser positivt på det samarbetsklimat som har utvecklats men att samspelet och relationen mellan den regionala och nationella nivån är svag. Läs rapporten och pressmeddelandet. Konferens för tillväxt och konkurrenskraft Den 30-31 augusti 2000 arrangeras en nationell konferens för tillväxt och konkurrenskraft. Konferensen vänder sig till alla som arbetar med näringslivsutveckling - aktörer på lokal, regional och nationell nivå, tillväxtavtalens partnerskap, entreprenörer, företagare, företagsutvecklare, beslutsfattare och idésprutor. Konferensen hålls i Piteå och arrangeras av NUTEK i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten, Norrlandsfonden, Piteå kommun och Näringsdepartementet. Läs mer i inbjudan och anmälan. Tillväxt i Östersjöregionen Regeringen beslutade 2000-04-06 att för perioden 2000-2003 avsätta 125 miljoner kronor till regionala initiativ för att främja näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Medlen tas från Östersjömiljard II. Beslutet har fattats mot bakgrund av de regionala tillväxtavtal som länen har utarbetat. Läs mer i pressmeddelande. Tillväxtbladet "Tillväxtavtalen är här för att stanna". Så sade Mona Sahlin när hon tog emot avtalet från Norrbotten, på tillväxtdagen den 15 februari. Läs mer om vad som hände på olika platser under tillväxtdagen och vad som händer nu i " Tillväxtbladet" - ett nyhetsbrev om regionala tillväxtavtal från Näringsdepartementet, mars 2000. En tillväxtdag i hela landet Sveriges 21 län har under två år arbetat med att ta fram regionala tillväxtavtal. Den 15 februari undertecknas den slutliga versionen av avtalen och lämnas över till representanter för regeringen. I samband med detta pågår aktiviteter i hela landet.  Läs pressmeddelandet Läs skriften Tillväxtavtalen - för tillväxt i hela Sverige Skriften innehåller grundläggande fakta om tillväxtavtalen, arbetsprocessen och hur arbetet går vidare, februari 2000, Artikelnr N2000:007 (194K) Genomförandefasen börjar Länen samlar sina partnerskap och övriga intressenter för att manifestera inträdet i en ny fas av avtalsprocessen - genomförandefasen. Här nedan listas aktiviteterna i de olika länen. Blekinge 11.00-ca 16.30 på Länsstyrelsen i Karlskrona. Presentation av tillväxtavtalet, samt anförande av socialminister Lars Engqvist och presskonferens. Dalarna 12.00-ca 15.30 på Länsstyrelsen i Falun. Överlämnade av tillväxtavtalet till kulturminister Marita Ulvskog samt presskonferens. Gotland 13.00-16.00 i Fornsalen, Visby. Presentation av tillväxtavtalet och överlämnande till regeringen. Statssekreterare Anna Ekström, Näringsdepartementet, medverkar. Gävleborg 15.00-ca 17.30 i aulan på Högskolan i Gävle.  Presentation av tillväxtavtalet. Anförande av vice statsminister Lena Hjelm-Wallén och anföranden om  "Tillväxt i näringslivet, förväntningar och möjligheter", "Nu börjar vi genomförandet" samt underhållning av Gycklarkompaniet. Halland 09.30-ca 13.00 på Länsstyrelsen, Halmstad. Överlämnande och diskussion kring tillväxtavtalet. Arrangemanget är öppet för media. Anförande av statssekreterare Jan Grönlund, Näringsdepartementet. Jämtland 10.00-ca 14.30 i Jamtli, Östersund. Anförande av statssekreterare Lise Bergh, Jordbruksdepartementet (jämställdhetsfrågor),tillväxtavtalet - presentation och förväntningar samt presskonferens. Jönköping 14.45-ca 19.15 i Sessionssalen på Länsstyrelsen i Jönköping. Anföranden: "Näringslivet i tillväxtavtalet" och "Arbetet i Gnosjöregionen" samt av statssekreterare Jan Grönlund, Näringsdepartementet. Öppen frågestund för media. Kalmar 15.00-ca 18.00 i Bryggaren Teater & Konferens, Västervik. Anförande av statssekreterare Sören Häggroth, Finansdepartementet, samt presentation av tillväxtavtalet. Kronoberg 10.00-ca 15.00 på Länsstyrelsen, Växjö.  Presentation av tillväxtavtalet och exempel. Anförande av socialförsäkringsminister Ingela Thalén. Presskonferens. Norrbotten 10.00 i Stadshuset i Kiruna. Diskussion med statsrådet Mona Sahlin, Näringsdepartementet, kring tillväxtavtalen samt presskonferens. Skåne 15.00-ca 20.00 i Yllan Mäss- och konferenscenter, Kristianstad. Anföranden: "Tillväxtavtalet och framtiden", "Vad skapar tillväxt", "Företagarnas förväntningar på tillväxtavtalet", "Gröna affärer - möjligheter i Skåne", "Öresundsmarknaden"  samt anförande av statsrådet Lars-Erik Lövdén, Finansdepartementet. Stockholm 09.00-ca 11.00 i Stadshuset. Anförande av statssekreterare Sven-Eric Söder, Utrikesdepartementet, och diskussion om exempel ur tillväxtavtalet. Södermanland 10.30-ca 14.30 på De la Rue, Yxtaholms slott i Flen. Presentation av klusteranalys, tillväxtavtalet samt redovisning av processen. Anförande av statssekreterare Staffan Bengtsson, Utbildningsdepartementet. Besök på bildningscentrum Prins Wilhelm. Uppsala 13.15-ca 14.30 i Stiftets Hus i Uppsala. Anföranden: "Vad innebär tillväxtavtalet för Uppsala län?", "Utvecklingen av Campus Uppsala år 2000 - 2001", frågestund samt anförande av statssekreterare Agneta Bladh, Utbildningsdepartementet. Värmland 13.00 i Universitetsforum, Karlstad. Anföranden: "regionalt tillväxtavtal för värmländsk växtkraft", "Global konkurrens och lokala miljöer", "Ungdomligt entreprenörskap och ungdomlig framåtanda", "Värmland är spännande - om den nya marknadsföringsplanen för länet", "Färre flaskhalsar och mer bruk för alla", "Att utveckla universitet och konsten att nyttiggöra dig dem", " Idrottsrörelsen som social företagsamhet" samt anförande av statssekreterare Dan Andersson, Näringsdepartementet. Västerbotten 09.00-15.00 i Umeå den 16 februari.  Presentation av tillväxtavtalsarbetet samt exempel. Anförande av statsrådet Mona Sahlin, Näringsdepartementet, samt presskonferens. Västernorrland 09.00-12.30 i Härnösands Folkhögskola. Presentation av tillväxtavtalet och exempel. Anförande av statssekreterare Lars Rekke, Näringsdepartementet. Västmanland 09.30-ca 11.30 på Västerås slott. Anförande av statssekreterare Gunilla Thorgren, Kulturdepartementet, diskussion om tillväxtavtalets framtid, seminarium: "Kreativ kompetensförsörjning" samt pressinformation. Örebro 08.30-ca 17.00 i Karlskoga, Lindesberg och Kumla. Presentation av tillväxtavtalet samt exempel på respektive plats, presseminarium och anförande av miljöminister Kjell Larsson. Östergötland 09.00-ca 12.00 i COLLEGIUM, Mjärdi Science Park, Linköping. Presentation av tillväxtavtalet och exempel. Anförande av näringsminister Björn Rosengren samt presskonferens. Regeringens syn på tillväxtavtalen I skriften "Politik för fortsatt tillväxt" presenterar ansvarigt statsråd Mona Sahlin sin syn på arbetet med de regionala tillväxtavtalen. Ökat samförstånd Enligt Mona Sahlin har processen kring tillväxtavtalen redan gett resultat i form av ökat samförstånd och fördjupat samarbete mellan olika regionala parter. Hon menar att sättet att arbeta på följer och fördjupar en samarbetstradition som finns sedan lång tid i Sverige. Anpassning av politiken Mona Sahlin menar vidare att regeringens intentioner med den regionala näringspolitiken ligger fast. Ambitionen är att anpassa politiken på olika områden till ett större helhetstänkande kring frågor som har betydelse för tillväxt och sysselsättning. Enligt Mona Sahlin har regeringen en viktig uppgift när det gäller att bana väg för avtalsprocessen. Läs skriften " Politik för fortsatt tillväxt" Rapport om tillväxtavtalen En arbetsgrupp bestående av tjänstemän i Regeringskansliet och några statliga myndigheter har skrivit en rapport "Tillväxt i hela Sverige". (Ds: 2000:007) där tillväxtavtalen beskrivs. Goda exempel I rapporten beskrivs bland annat goda exempel och insikter som hittills gjorts i arbetet med tillväxtavtalen. Rapporten innehåller också länsvisa beskrivningar och bedömningar av tillväxtavtalen. Läs rapporten " Tillväxt i hela Sverige" Statliga åtgärder för tillväxt På uppdrag av Näringsdepartementet har utredarna Elisabet Annell och Peter Nygårds sett över de mindre företagens behov av statliga åtgärder för att stimulera utveckling och tillväxt. Anders Flodström har utrett det svenska innovationssystemets möjligheter att med större kraft bidra till en uthållig tillväxt. Utvärdering av tillväxtavtalen I september tillsatte Näringsdepartementet en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag om uppföljning och utvärdering av de regionala tillväxtavtalen. Gruppen lämnade den 30 november en första delrapport. Länens tillväxtavtal till regeringen Länen har lämnat sina tillväxtavtal till regeringen. Regeringskansliet skall nu gå igenom avtalen. Den 15 februari 2000 besöker politiska företrädare för ett flertal departement länen för att ta emot tillväxtavtalen sedan de har undertecknats av de samverkande parterna. Budgetpropositionen för år 2000 Måndagen den 20 september presenterade regeringen förslag till budget för år 2000. I ett särskilt avsnitt under UO24 Näringsliv presenteras regeringens ställningstaganden och förslag inom ramen för den regionala näringspolitiken och arbetet med de regionala tillväxtavtalen. I och med detta startar på allvar höstens förhandlingar om genomförande och finansiering av tillväxtavtalen. Villkor för statlig medverkan I regeringsbeslut den 16 september anger regeringen villkor för statlig medverkan i finansiering och genomförande av tillväxtavtalen. Syftet är att beskriva förhandlingsprocessen och ange villkoren för ett statligt engagemang. Målgrupp är statligt finansierade aktörer som beslutar om tillväxtkapital och/eller har kompetens som bör tas tillvara i arbetet. Utvärderarnas slutrapporter lämnade De utkast till regionala tillväxtavtal som lämnades till regeringen den 15 april har nu utvärderats av Nordregio och Ledningskonsulterna. Slutsatserna är bl a att ett mycket stort arbete har gjorts i breda partnerskap men att ökad fokusering på tillväxt och utvecklade målformuleringar krävs. Utvärderarnas rekommendationer till den centrala nivån är bl a att en nationell strategi för tillväxt bör utvecklas. Nordregio har också tittat på hur jämställdhet och ekologisk hållbar utveckling har hanterats i arbetet med avtalen. Utkast till tillväxtavtal klara Samtliga län har nu lämnat in utkast till regionala tillväxtavtal till regeringen. Dessa gås f n igenom av de oberoende utvärderare som har upphandlats samt av ett stort antal personer inom Regeringskansliet och vissa statliga myndigheter. I början av juni kommer utvärderarnas synpunkter att lämnas i samband med besök till samtliga län. Den 15 november 1999 ska de slutliga avtalen för åren 2000-2002 vara klara. Skrivelse till riksdagen Samma dag som vårbudgeten lades, den 14 april, lämnades också en skrivelse till riksdagen rörande de regionala tillväxtavtalen. Syftet med skrivelsen är att informera riksdagen om det arbete som pågår i hela landet och att ge en översikt över vissa regeländringar av betydelse för tillväxtavtalen som föreslås i vårpropositionen. Utvärderare utsedda De utkast till regionala tillväxtavtal som lämnas till regeringen den 15 april kommer att utvärderas ex ante. Samtliga utkast ska analyseras av Nordregio, en tredjedel av avtalen genomlyses av Ledningskonsulterna. Syftet med utvärderingen är att ge partnerskapen synpunkter på hur förslagen kan vidareutvecklas samt att ge regeringen en inblick i hur processen med tillväxtavtalen utvecklas. Erfarenhetsutbyte den 24 mars "Om det inte blir bra nu blir det aldrig bra." Det var ett uttalande som gjordes vid det erfarenhetsutbyte som ägde rum den 24 mars. Vid mötet diskuterades frågor som förankring, prioritering och finansiering. Tvärsekretariatet informerade om vad som händer före respektive efter den 15 april när utkast till tillväxtavtal ska lämnas till regeringen.  Tänk nytt och bryt traditionerna Öppna dörrarna, bjud in och lyssna på de som har andra åsikter ! Det var ett av de budskap som statsrådet Mona Sahlin förmedlade till närmare 400 personer i samband med Mötesplatsen för tillväxt och sysselsättning den 4-5 februari. Mötesplats för regional tillväxt Regeringen har bjudit in de regionala partnerskapen till en "Mötesplats för regional tillväxt och sysselsättning" den 4-5 februari. Statsrådet Mona Sahlin medverkar och ger sin syn på den regionala näringslivspolitiken. Dagarna är i övrigt inriktade på seminarier och möten mellan regionala och nationella aktörer kring konkreta frågeställningar som berör nationella aktörers medverkan i arbetet med tillväxtavtalen. Regionalt tillväxtkapital Enligt en sammanställning över betydelsfulla politiska åtgärder för tillväxt och sysselsättning, framtagen inom Regeringskansliet, beräknas det regionala tillväxtkapitalet för år 2000 till cirka 19 miljarder kronor. Erfarenhetsutbyte och lägesrapporter Den 21-22 september arrangerade Regeringskansliet, genom Tvärsekretarietet, ett första erfarenhetsutbyte för de personer i landet som samordnar arbetet med tillväxtavtalen. På programmet stod bl a lägesrapporter från länen, information från NUTEK, diskussion om formerna för samverkan med andra aktörer än de med regional förankring samt frågan om hur näringslivets aktiva medverkan kan uppnås. Regeringsuppdrag till NUTEK Regeringen har gett NUTEK i uppdrag att ge stöd till regionerna i det analys- och programarbete som f.n.pågår för fullt inom ramen för tillväxtavtalen.   Från den 2 september 1998: Välkomna till vår hemsida om regionala tillväxtavtal. Hela Sverige behöver fler jobb och ökad välfärd. Näringspolitiken måste anpassas till regionala och lokala förhållanden för att företagen och tillväxten i regionerna skall utvecklas så positivt som möjligt. Sverige behöver en kraftfull regional näringspolitik. Tillväxtavtalen ger oss nya möjligheter. Genom ett brett samarbete kan vi nu verkligen kraftsamla kring goda idéer, kunskaper och resurser som främjar företagen, regionerna och därmed tillväxten i hela Sverige. Jag är övertygad om att samarbetet med avtalen kommer att bidra till att regionerna i Sverige får bättre förutsättningar för ökad tillväxt inför 2000-talet. Anders Sundström Näringsminister

Bakgrund. Tillväxt. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/bakgrund.htm Tillväxt i hela landet är en av regeringens viktigaste målsättningar. I syfte att stärka näringslivets utveckling i alla Sveriges regioner har därför den regionala näringspolitiken och tillväxtavtalen introducerats. Den regionala näringspolitiken presenterades i en regionalpolitisk proposition våren 1998. Utgångspunkterna för politiken är: Förutsättningarna för tillväxt är olika i skilda delar av landet. En effektiv politik måste anpassas till detta Statliga insatser av betydelse för regional tillväxt genomförs av ett stort antal aktörer inom flera politikområden. En effektiv användning av resurser fordrar samordning Politik för regional tillväxt förutsätter näringslivets medverkan Den regionala näringspolitiken ska genomföras genom att olika aktörer samverkar kring att ta fram och finansiera regionala tillväxtavtal. Vad är ett regionalt tillväxtavtal ? Ett regionalt tillväxtavtal tas fram av ett regionalt partnerskap och består av en analys av regionens tillväxtförutsättningar, ett treårigt program för tillväxt och skriftliga överenskommelser mellan de parter som ska genomföra och finansiera programmet. Några nya statliga pengar satsas inte på tillväxtavtalen. Syftet är i stället att använda nuvarande statliga anslag på ett mer kreativt och effektivt sätt. Alla län har fått och tackat ja till ett erbjudande från regeringen att ta fram regionala tillväxtavtal. De första tillväxtavtalen avser åren 2000-2002. Avtalen är inte juridiskt bindande. Läs mer Läs mer om bakgrunden till den regionala näringspolitiken och tillväxtavtalen i: Regeringens proposition "Regional tillväxt - för arbete och välfärd "(1997/98:62) Regeringens erbjudande till länen Skriften " Tillväxtavtalen - för tillväxt i hela Sverige" Ett avtal växer fram. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/ettavtalvax/index.htm Arbetet med de regionala tillväxtavtalen är en långsiktig process som successivt utvecklas i dialog mellan regionala aktörer och regeringen. Regeringen har dock preciserat vissa generella förutsättningar. De regionala tillväxtavtalen ska kännetecknas av: Ett antal aktörer som samverkar - ett s.k. regionalt partnerskap En viss arbetsgång vars huvuddrag är gemensamma för alla regioner En strävan att integrera insatser från strukturfonderna i tillväxtavtalen En tydlig beskrivning av avtalets finansiering En möjlighet att föreslå förenkling av regler En konsekvent integrering av jämställdhet och ekologiskt hållbar utveckling En gemensam tidsplan Läs mer Läs mer om förutsättningarna för arbetet med tillväxtavtalen i: Promemorian " Regionala tillväxtavtal - näringslivet i fokus", 1998-05-06, vilken bifogades regeringens erbjudande till länen att utarbeta regionala tillväxtavtal. Aktörer. Tillväxt. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/ettavtalvax/aktorer.htm Med de regionala tillväxtavtalen vill regeringen öka samarbetet mellan olika aktörer på lokal, regional och central nivå som arbetar för tillväxt i näringslivet. Härigenom kan resurser och idéer samordnas och insatserna bli mer effektiva. Det regionala partnerskapet Det regionala partnerskapet kallas den grupp av aktörer som samarbetar i regionerna för att ta fram avtalen. Näringsliv, länsstyrelser/självstyrelseorgan, kommuner och landsting är viktiga deltagare i partnerskapet. Detsamma gäller statliga myndigheter som har en regional representation. Andra viktiga aktörer på lokal och regional nivå är exempelvis arbetsmarknadens parter, universitet/högskola, näringslivets organisationer samt kulturliv och lokala utvecklingsgrupper. Aktörerna i partnerskapet kan ha olika roller - alltifrån idégivare och organisatör till finansiär och praktisk genomförare. Näringslivet De regionala tillväxtavtalen syftar till bättre förutsättningar för företagen, därför är näringslivets medverkan av mycket stor betydelse. Näringslivet har viktiga kunskaper om hur företagens utveckling kan förbättras och hur samhället kan bidra till detta. Effektiva och bra former för samverkan mellan näringslivet och offentliga aktörer är en nödvändig grund för arbetet med tillväxtavtalen. Länsstyrelserna/självstyrelseorganen Samtliga län har tackat ja till regeringens erbjudande att arbeta med tillväxtavtal. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen i försökslänen leder och samordnar arbetet. De fungerar även som länk mellan regionen och Regeringskansliet Läs regeringens erbjudande Kontaktpersoner Myndigheter och organisationer Arton myndigheter/organisationer som ansvarar för insatser som främjar tillväxt och sysselsättning har på olika sätt uppdragits eller uppmanats av regeringen att aktivt delta i arbetet med de regionala tillväxtavtalen. Dessa är: Länsstyrelserna/självstyrelseorganen NUTEK Arbetsmarknadsverket Energimyndigheten Skolverket Fiskeriverket Jordbruksverket Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Statens Kulturråd Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA) Glesbygdsverket Skogsstyrelsen Turistdelegationen Högskoleverket Universitet och högskolor Sveriges Rese- och Turistråd Regeringen har också uppmanat flera andra viktiga aktörer att delta i arbetet med tillväxtavtalen, exempelvis ALMI Företagspartner, Exportrådet, Industriella utvecklingscentra och Kooperativa rådet. Kontaktpersoner Regeringskansliet I Regeringskansliet finns följande organisation för arbetet med tillväxtavtalen: Tvärdelegationen har det övergripande ansvaret för arbetet. Delegationen leds av Jan Grönlund, statssekreterare i Näringsdepartementet och består huvudsakligen av statssekreterare från Närings-, Utbildnings-, Kultur-, Miljö-, Finans-, Social- och Jordbruksdepartementen. Statsrådsberedningen är också representerad. En Interdepartemental arbetsgrupp (IDA) fungerar som länk mellan den politiska ledningen och det praktiska arbetet. Arbetsgruppen består av tjänstemän från de åtta departement som ingår i Tvärdelegationen. Tvärsekretariatet är placerat på Näringsdepartementet och utför det praktiska arbetet inom Regeringskansliet vad gäller tillväxtavtalen. Sekretariatet ansvarar för kontakter med länsstyrelserna/självstyrelseorganen och andra aktörer som arbetar med tillväxtavtalen. Kontaktpersoner

Arbetsgång. Tillväxtavtal. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/ettavtalvax/arbetsgang.htm Geografin bestäms Det regionala partnerskapet bestämmer vilka områden som ska omfattas av tillväxtavtalen. Avtalen kan omfatta hela eller delar av län samt samarbeten över länsgränser. Regionen analyseras Avtalsarbetet ska bygga på en analys av regionens styrkor och svagheter vad gäller tillväxtförutsättningar och belysa de problem och möjligheter som finns i regionen. Analysen ska koncentreras kring faktorer av central betydelse för tillväxt och sysselsättning. Ett handlingsprogram för regional tillväxt tas fram Handlingsprogrammet ska innehålla: ett övergripande tillväxtmål som anger programmets färdriktning insatsområden som partnerskapet prioriterar att samverka kring åtgärder som preciserar vad som ska göras inom respektive insatsområde/prioritering Insatsområdena ska främja jämställdhet mellan könen och en ekologiskt hållbar utveckling. Finansiering och genomförande I avtalet ska det framgå hur programmet och dess åtgärder ska genomföras och finansieras. De samverkande parterna kan bidra på olika sätt. Vid sidan av finansiella resurser kan exempelvis specifik kompetens vara av stor vikt. Avtalet följs upp och utvärderas Uppföljning och utvärdering är nödvändigt för att bedöma resultatet av arbetet med tillväxtavtalen och ge underlag för att förbättra arbetsprocessen. Utvärderingsbara mål ska anges för insatserna i avtalet. Det ska också framgå hur uppföljning och utvärdering ska gå till och vem som ansvarar för detta. EUs strukturfonder. Tillväxt. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/ettavtalvax/eustrukturfonder.htm De första tillväxtavtalen trädde i kraft år 2000. Samtidigt började programperioden för EU:s strukturfonder som omfattar åren 2000-2006. En strävan är att insatser från strukturfonderna på ett smidigt sätt ska kunna integreras i tillväxtavtalen. Samordning av tillväxtavtal och strukturfonder Utgångspunkterna för samordningen har varit: De analyser och strategier som ligger till grund för tillväxtavtalen bör även ligga till grund för insatser från strukturfonderna Pengar från strukturfonderna kan ingå i och medfinansiera tillväxtavtalen Kompetens och erfarenheter från samarbetet kring tillväxtavtalen bör tas tillvara i arbetet med strukturfonderna Strukturfonderna 2000-2006 EUs strukturfonder fördelas perioden 2000-2006 via mål 1, mål 2, mål 3 och fyra gemenskapsinitiativ. Sveriges tilldelning ur fonderna motsvarar cirka 19 miljarder kronor. Mål 1 är geografiskt avgränsat och har i Sverige indelats i två områden: 1. Norra Norrland (Västerbotten och Norrbottens län) 2. Mellersta Norrland (Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Dalarnas, Värmlands och Gävleborgs län) Mål 2 är också geografiskt avgränsat och utgörs i Sverige av fyra delregioner. Totalt berörs helt eller delvis Gävleborg, Dalarna, Västmanland, Örebro, Värmland, Västra Götland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge län samt Gotland och öarna i nuvarande mål 5b-skärgård. Mål 3 gäller i hela landet och syftar till att stärka individen i förhållande till arbetsmarknaden, bl. a. genom kompetensutveckling. Läs mer Mer information finns bl. a. på följande webbplatser: NUTEK http://www.nutek.se/regional/struktfond/nyperiod.html, Kommissionens information om den regionala fonden http://www.inforegio.cec.eu.int/wbnews/new_en.htm Svenska ESF-rådet http://www.vaxtkraft.com/ Finansiering. Tillväxt. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/ettavtalvax/finansiering.htm Statens medverkan Några nya statliga medel satsas inte på tillväxtavtalen. Syftet är i stället att använda vissa anslag i statsbudgeten på ett effektivare sätt. Inom bl. a. regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken och miljöpolitiken finns resurser av stor vikt för finansieringen av tillväxtavtalen. Statens insatser för företagande och tillväxt (t.ex. rådgivning, kompetensförsörjning, bidrag och lån) ska matchas med näringslivets efterfrågan på dessa typer av tjänster. I budgetpropositionen för år 2000 lämnar regeringen sina generella ställningstaganden till arbetet med tillväxtavtalen samt anger förutsättningarna för hur statens resurser kan användas för finansiering och genomförande av tillväxtavtalen. Dessa förutsättningar preciseras i regeringsbeslut om " Villkor för statlig medverkan i finansiering och genomförande av regionala tillväxtavtal". Övriga aktörer Även kommuner, landsting, stiftelser, fonder och näringslivet m fl förfogar över resurser som kan knytas till avtalen. EU:s strukturfonder Det regionala partnerskapet bör planera så att eventuella medel från EU:s strukturfonder på ett smidigt sätt kan integreras och ingå i tillväxtavtalen. Förenkling av regler. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/ettavtalvax/forenkling.htm I arbetet med de regionala tillväxtavtalen kan det visa sig att vissa nuvarande regler behöver ändras för att göra samarbetet smidigare och insatserna effektivare. Partnerskapen kan därför lämna förslag till regeringen på ändrade regler för användningen av vissa statliga resurser. Förslagen kan exempelvis gälla vad de statliga medlen får användas till, eller handla om att rätten att besluta om pengarna bör flyttas från en myndighet eller organ till ett annat. Alla län har lämnat förslag på regelförändringar inom de områden som är centrala i tillväxtavtalen, d.v.s. arbetsmarknads-, närings-, utbildnings- och regionalpolitiken, men även inom andra områden. Sammantaget ca 140 förslag. Regeringen har kommenterat delar av förslagen i skrivelsen "Lägesrapport angående de regionala tillväxtavtalen" och i budgetpropositionen för år 2000. En sammanhållen redovisning av en majoriteten av förslagen inklusive regeringens ställningstaganden, alternativt status på förslagens beredning, lämnas i promemorian " Förslag till regeländringar i arbetet med de regionala tillväxtavtalen", 2000-06-07. Resterande förslag lämnas i promemorian " Förslag till regeländringar i arbetet med de regionala tillväxtavtalen - del II", 2002-01-22.

Jämställdhet. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/ettavtalvax/jamstalldhet.htm I arbetet med de regionala tillväxtavtalen ska jämställdhet mellan könen beaktas. Detta s.k horisontella mål ska genomsyra de program för tillväxt som de regionala partnerskapen tar fram. Tillväxtavtalen har utvärderats vid två tillfällen med avseende på hur väl jämställdhetsperspektivet har integrerats i arbetet. I juni 1999 presenterade Nordregio en rapport, i februari år 2000 har Regeringskansliet belyst aspekten. Pilotlän utsedda Det har konstaterats att metoder behöver utvecklas för att integrera jämställdhetsperspektivet bättre i arbetet med tillväxtavtalen och för att följa upp hur de insatser som görs påverkar jämställdheten mellan könen. Regeringen har därför i februari 2000 utsett Blekinge, Jämtland och Västra Götaland som pilotlän för jämställda tillväxtavtal. Rapporter från pilotlän, mars 2001

Län	Blekinge	Jämtland	Västra Götaland
Kontakt- personer	Ylva Hallberg,  Länsstyrelsen Blekinge län,  371 86 Karlskrona Tel: 0455-87 112	Jeanette Boog-Harvard,  Länsstyrelsen Jämtlands län, 831 86 Östersund Tel. 063-14 67 22	Simone Lindsten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län,  403 40 Göteborg Tel: 031-60 50 31 Marianne Bull, Marianne Bull Consulting.Erik Dahlbergsgatan 12, 411 26 Göteborg Tel. 031-711 58 26

Läs mer Läs mer om jämställhetsperspektivet och tillväxtavtalen i:

	Nordregios arbetsrapport " Ex-ante evaluering ur jämställdhetsperspektiv av Sveriges tillväxtavtal", 1999-05-18

Ekologiskt hållbar utveckling. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/ettavtalvax/ekohallutv.htm De regionala tillväxtavtalen ska främja en ekologiskt hållbar utveckling. Detta s.k horisontella mål ska genomsyra de program för tillväxt som de regionala partnerskapen tar fram. Tillväxtavtalen har utvärderats vid två tillfällen med avseende på hur väl perspektivet har integrerats i arbetet. I juni 1999 presenterade Nordregio en rapport, i februari år 2000 har Naturvårdsverket i samarbete med Miljödepartementet analyserat tillväxtavtalen ur denna aspekt. Pilotlän utsedda Det har konstaterats att metoder behöver utvecklas för att integrera en ekologiskt hållbar utveckling bättre i arbetet med tillväxtavtalen och för att följa upp effekterna av de insatser som görs. Regeringen har utsett Dalarna, Västerbotten och Skåne län som pilotlän för att vidareutveckla arbetet med ekologisk hållbarhet i de regionala tillväxtavtalen. Det långsiktiga målet med pilotlänen är att skapa ett större lokalt och regionalt engagemang för hur vi formar en hållbar tillväxt. Det kortsiktiga målet med pilotverksamheten är att förbättra miljöintegrationen i nästa generations avtal. Resultat från pilotlänsprojekt Den sista november 2001 redovisade Naturvårdsverket resultaten från pilotlänsverksamheten. I rapporten "Bredda perspektiven! - miljöintegration i tillväxtarbetet" ges bland annat förslag på hur man kan åstadkomma miljöintegration i de regionala tillväxtprogrammen. Med miljöintegration menas här att miljökompetens och miljöförutsättningar finns med från början och genomsyrar hela programarbetet. Det berör såväl organisation och bemanning som metodik och samarbetsformer. Det innebär att miljöförutsättningar beaktas och tillvaratas så att miljöskadliga insatser undviks samtidigt som miljödriven tillväxt prioriteras.   Kontaktpersoner i pilotlänsprojektet Ingrid Hasselsten, Naturvårdsverket, e-post, ingrid.hasselsten@environ.se Dalarna: Stig-Åke Svenson, e-post, stig-ake.svenson@w.lst.se Skåne: Katarina Pelin, e-post, katarina.pelin@skane.se Västerbotten: Marie Blome, e-post, marie.blome@ac.lst.se Läs mer Läs mer om ekologiskt hållbar utveckling och tillväxtavtalen På Miljödepartementets hemsida "Hållbara Sverige" finns information om vad hållbar utveckling är I Nordregios arbetsrapport " Ekologiskt hållbar utveckling i de svenska tillväxtavtalen", 1999-05-20 I Naturvårdsverkets arbetspromemoria " Utvärdering av hållbar utveckling från ekologisk synpunkt i tillväxtavtalen", 2000-01-17 (del av underlagsmaterial till Ds 2000:7 " Tillväxt i hela Sverige") I Naturvårdsverkets idéskrift " Miljöintegration", där erfarenheter från processinriktat arbete med att integrera miljöfrågor i andra funktioner/sektorer vid fyra olika länsstyrelser redovisas. Ett exempel rör tillväxtavtalen. I Naturvårdsverkets och NUTEKs gemensamma idéskrift "Ekologiskt hållbar tillväxt" som belyser hur regeringens mål om en ekologiskt hållbar utveckling kan förenas med en ekonomisk tillväxt.   Tidsplan. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/ettavtalvax/tidsplan.htm 2002 Mars-Maj I den årliga uppföljningen av tillväxtavtalen sammanställs och analyseras information från nationella och regionala myndigheter som är delaktiga i tillväxtavtalsprocessen. Resultaten planeras att återföras i en rapport under maj månad. 24-25 april Tillväxtkonferens i Piteå 22 februari Ett stort antal myndigheter lämnar en rapport till regeringen rörande sin medverkan i arbetet med de regionala tillväxtavtalen.  2001 November-december Under perioden genomför ITPS en enkät till deltagarna i länens partnerskap. Under början av 2002 analyseras resultaten. Undersökningen ingår i den årliga uppföljningen av tillväxtavtalen.  April-augusti Under perioden genomför myndigheterna för näringslivsutveckling, NUTEK, VINNOVA och ITPS tillsammans med Näringsdepartementet ett antal regionala möten. 15 mars På en tillväxtavtalskonferens den 15 mars presenterar Regeringskansliet en uppföljningsrapport om hur arbetet med de regionala tillväxtavtalen utvecklats hittills. 2000 1 oktober Ett stort antal myndigheter lämnar en rapport till regeringen rörande sin medverkan i arbetet med de regionala tillväxtavtalen. 31 maj En arbetsgrupp tillsatt av Näringsdepartementet lämnar förslag på former för uppföljning och utvärdering av de regionala tillväxtavtalen. 15 februari Tillväxtdag i hela landet då företrädare för regeringen tar emot de undertecknade avtalen och lämnar sin syn på avtalsarbetet i respektive län. 1999 December Riksdagen beslutar om budgetpropositionen. Därmed fastställs slutligen förslag som påverkar statliga verksamheters medverkan i tillväxtavtalen. 15 november Länsstyrelserna/självstyrelseorganen överlämnar de färdiga avtalen till regeringen. September-november Regionala slutförhandlingar om avtalens finansiering. September Regeringen presenterar budgetpropositionen för år 2000. I denna presenteras förslag som påverkar statliga verksamheters medverkan i tillväxtavtalen. 14 april-15 juni Regeringskansliet stämmer av förslagen. 15 april Förslag till tillväxtavtal överlämnas till regeringen och eventuella tillkommande förslag till ändrade regler. 1998 31 december Sista dag för de regionala partnerskapen att föreslå nya eller ändrade regler för de statliga anslag som kan ingå i tillväxtavtalen. 15 juni Samtliga länsstyrelser/självstyrelseorgan tackar ja till regeringens erbjudande att arbeta med tillväxtavtalen. Kontaktpersoner. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/kontaktpers/index.htm En god samverkan mellan ett stort antal aktörer är en förutsättning för framgångsrika tillväxtavtal. För att underlätta samarbetet har kontaktpersoner utsetts. Arbetet i regionerna samordnas av länsstyrelserna respektive självstyrelseorganen i Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götalands län Arbetet i Regeringskansliet samordnas av det s.k. Tvärsekretariatet Ett stort antal myndigheter och organisationer har av regeringen uppdragits eller på andra sätt uppmanats att medverka i arbetet med tillväxtavtalen Regionerna. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/kontaktpers/regionerna.htm Blekinge Peter Wald, länsstyrelsen tel 0455-871 07 fax 0455-870 40 peter.wald@k.lst.se Dalarna Arne Jons, länsstyrelsen tel 023-81500 fax 023-81036 arne.jons@w.lst.se Gotland Lena Thalin, Gotlands kommun tel 0498-203802 fax 0498-269052 lena.thalin@gotland.se Gävleborg Sture Sandberg, länsstyrelsen tel 026-171266 fax 026-171364 sture.sandberg@x.lst.se Halland Christer Andersson, länsstyrelsen tel 035-132104 fax 035-157512 christer.andersson@n.lst.se Jämtland Hans Halvarsson, länsstyrelsen tel 063-146066 fax 063-146005 hans.halvarsson@z.lst.se Jönköping Jörgen Lindh, länsstyrelsen tel 036-395080 fax 036-127845 jorgen.lindh@f.lst.se Kalmar Mats Rosén, Regionförbundet tel 0480-448335 mob. 0707-153523 fax 0480-54654 mats.rosen@kalmar.regionforbund.se Kronoberg Paul Eklöf, länsstyrelsen tel 0470-86 414 mob. 070-375 6408 fax 0470-86 260 paul.eklof@g.lst.se Per Schöldberg, (tj-ledig) per.scholdberg@g.lst.se Norrbotten Gunilla Havnesköld, länsstyrelsen tel 0920-961 18 fax 0920-963 10 gunilla.havneskold@bd.lst.se  Skåne Hans Henecke, Regionförbundet tel 044-133481 fax 044-133489 hans.henecke@skane.se Jan Lindelöf, Regionförbundet tel 044-133358 fax 044-133489 jan.lindelof@skane.se Stockholm Barbro Spörndly, länsstyrelsen tel 08-7855067 fax 08-6547053 barbro.sporndly@ab.lst.se Södermanland Peter Eklund, länsstyrelsen tel 0155-264021 fax 0155-287721 peter.eklund@d.lst.se Uppsala Svante Rowa, länsstyrelsen tel 018-195296 fax 018-195210 svante.rowa@c.lst.se Värmland Bengt Dahlgren, länsstyrelsen tel 054-197033 fax 054-197300 bengt.dahlgren@s.lst.se Västerbotten Gustav Israelsson, länsstyrelsen tel 090-107323 fax 090-108218 gustav.israelsson@ac.lst.se Västernorrland Lars Gunnar Rönnqvist, länsstyrelsen tel 0611-349 042 fax 0611-349 385 lgronn@y.lst.se Västmanland Magnus Månson, länsstyrelsen tel 021-195110 fax 021-195173 mama@u.lst.se Västra Götaland Agneta Mårdsjö, Regionstyrelsen i Västra Götaland tel 031-630948 fax 031-630970 agneta.mardsjo@vgregion.se Örebro Evelyn Karlsson, länsstyrelsen tel 019-193807 fax 019-193023 evelyn.karlsson@t.lst.se Östergötland Bernt Dahlbäck, länsstyrelsen tel 013-196311 fax 013-196241 bernt.dahlback@e.lst.se Regeringskansliet. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/kontaktpers/rk.htm Det praktiska arbetet inom Regeringskansliet hanteras av det som kallas Tvärsekretariatet. Sekretariatet är placerat på Näringsdepartementet och ansvarar bl. a. för kontakterna med länsstyrelserna/självstyrelseorganen och andra aktörer som arbetar med tillväxtavtalen. Kontaktpersoner Klas Danerlöv Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism tel 08-405 23 38 fax 08-20 31 27 klas.danerlov@industry.ministry.se Nicklas Liss-Larsson Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism tel 08-405 23 16 fax 08-20 31 27 nicklas.liss-larsson@industry.ministry.se Myndigheter och organisationer. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/kontaktpers/myoo.htm Statliga insatser av betydelse för regional tillväxt och sysselsättning utförs av ett stort antal aktörer. Flera av dessa är verksamma på nationell nivå. Ett flertal nationella myndigheter och organisationer har av regeringen uppdragits eller uppmanats att medverka aktivt i arbetet med de regionala tillväxtavtalen. Regeringen har också inbjudit flera andra viktiga aktörer att delta. Myndigheter/organisationer med särskilda direktiv Arbetsmarknadsverket Seija Rudsberg tel 08-58606210 fax 08-58606491 seija.rudsberg@ams.amv.se Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA) Börje Svanborg tel 08-402 78 27 fax 08-402 78 78 borje.svanborg@isa.se Glesbygdsverket Inger Normark tel 063-576743 fax 063-576799 inger.normark@glesbygdsverket.se Högskoleverket   Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)   Jordbruksverket Roland Sten tel 036-155929 fax 036-302551 roland.sten@sjv.se Naturvårdsverket Marie Larsson tel 08-6981004 fax 08-6981253 marie.larsson@environ.se Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) Björn Näsvall tel. 08-6819100 fax. 08-196826 bjorn.nasvall@nutek.se Riksantikvarieämbetet Anita Bergenstråhle-Lind tel 08-519 180 00 fax 08-660 72 84 anita.bergenstrahle-lind@raa.se Riksarkivet Olle Forslund tel 08-7376385 fax 08-7376474 olle.forslund@riksarkivet.ra.se Skogsstyrelsen Per Lantz tel 036-155552 fax 036-166170 per.lantz@svo.se Skolverket Elisabet Loberg tel 08-7237927 fax 08-244420 elisabet.loberg@skolverket.se Statens Energimyndighet Åke Axenbom tel 016-5442010 fax 016-5442099 ake.axenbom@stem.se Statens Kulturråd Gudrun Wikström tel 08-6793127 fax 08-6111349 gudrun.wikstrom@kur.se Sveriges Rese- och Turistråd Monica Wall tel 08-7255502 fax 08-7255531 monica.wall@swetourism.se Turistdelegationen Verket för innovationssystem (VINNOVA) Lars Eklund tel 08-4733020 fax 08-4733005 lars.eklund@vinnova.se Andra viktiga aktörer ALMI Företagspartner Göran Ekström tel 08-4020903 fax 08-4060303 goek@almi.se Exportrådet Lars Bäckman tel 08-7838775 fax 08-6629093 lars.backman@swedishtrade.se Hushållningssällskapet Olle Markgren tel 08-200230 fax 08-215075 Olle.Markgren@hf.hush.se Industriella utvecklingscentra IUC Linköping Martin Hedman tel 013-281732 fax 013-122299 marhe@udv.liu.se Kooperativa rådet Kent Ivarsson tel 08-4054225 fax 08-4052272 kent.ivarsson@ industry.ministry.se Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Johan Ekselius tel 08-787 54 14 fax 08-20 08 32 johan.ekselius@lrf.se Norrlandsfonden Lars-Olov Söderström tel 0920-244250 fax 0920-244269 lars-olov.soderstrom@ norrlandsfonden.se Stiftelsen framtidens kultur Jonas Anderson tel 018-550606 fax 018-550999 jonas.anderson@ framtidenskultur.se Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) Elisabeth Bergendal-Stenberg tel 08-54521100 fax 08-247509 elisabeth.bergendal-stenberg@ kks.se Stiftelsen Industrifonden Kristina Olander tel 08-58791900 fax 08-58791950 kristina.olander@ industrifonden.se Stiftelsen Innovationscentrum Lena Löfström tel 08-6816659 fax 08-6819310 lena.lofstrom@ innovationscentrum.se Stiftelsen Svensk Industridesign Robin Edman tel 08-7830000 fax 08-6612035 Teknikbrostiftelserna   Uppföljning och utvärdering. http://naring.regeringen.se/ tillvaxt/avtal/uppfoljutv.htm Arbetet med de regionala tillväxtavtalen ska löpande följas upp och utvärderas. Det gäller både effekterna av de insatser som görs i syfte att skapa tillväxt och den process och samverkan som har inletts i och med den nya arbetsmetoden. Den 15 april 1999 lämnade länen utkast till regionala tillväxtavtal till regeringen. Dessa har analyserats av två grupper oberoende utvärderare, Nordregio och Ledningskonsulterna. Nordregio har också tittat särskilt på hur jämställdhet och ekologiskt hållbar utveckling har hanterats i arbetet. NUTEK har också gjort en omfattande utvärdering av utkasten till tillväxtavtal. I september 1999 tillsatte Näringsdepartementet en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag om uppföljning och utvärdering av de regionala tillväxtavtalen. Gruppen lämnade en slutrapport den 31 maj 2000. På uppdrag av Näringsdepartementet har Nordregio, Ledningskonsulterna och Statens institut för regionalforskning (SIR) utvärderat förhandlingsprocessen kring tillväxtavtalen. Studien omfattar sju län, fyra myndigheter samt tjänstemän och politiker i Regeringskansliet. En slutrapport lämnades den 31 maj 2000. Med utgångspunkt från ett drygt hundratal rapporter från berörda myndigheter samt en enkät till deltagare i de regionala partnerskapen har Näringsdepartementet sammanställt en uppföljningsrapport om hur de regionala tillväxtavtalen utvecklats hittills. Rapporten offentliggjordes den 15 mars 2001. Läs mer Rapport om tillväxtavtalen - Första året  Ds 2001:15 Del A: Förord - Regional näringspolitik för en ny tid samt Inledning (930 K) Del B: Kapitel 1 Partnerskapens roll i tillväxtavtalen (430 K) Del C: Kapitel 2 Finansiering, genomförande och utvärdering (800 K) Del D: Kapitel 3 Samverkan för tillväxt och sysselsättning (480 K) Del E: Kapitel 4 Så vidareutvecklas arbetsformen - trender och tendenser (168 K) Del F: Blekinge, Dalarnas och Gotlands län (768 K) Del G: Gävleborgs, Hallands och Jämtlands län (760 K) Del H: Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län (660 K) Del I: Norrbottens, Skåne och Stockholms län (760 K) Del J: Södermanlands, Uppsala och Värmlands län (756 K) Del K: Västerbottens, Västernorrlands och Västmanlands län (764 K) Del L: Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län (796 K) Del M: Bilaga (1.07 Mb) Nationell uppföljning och utvärdering av regionala tillväxtavtal - slutrapportering, Arbetsgruppen för förslag om uppföljning och utvärdering av regionala tillväxtavtal, Regeringskansliet, juni 2000 Utvärdering av förhandlingsprocessen i sju län och på central nivå, Ledningskonsulterna, Nordregio, SIR, 2000-05-31 Ex-ante utvärdering av utkasten till regionala tillväxtavtal, juni 1999, Nordregio Ex-ante utvärdering av förslag till tillväxtavtal för Västernorrlands, Värmlands, Dalarnas, Uppsala, Hallands och Skåne län - slutrapport 1999-06-22, EuroForcast/Ledningskonsulterna Arbetsrapport: Ekologiskt hållbar utveckling i de svenska tillväxtavtalen, 1999-05-20, Nordregio Arbetsrapport: Ex-ante evaluering ur jämställdhetsperspektiv av Sveriges tillväxtavtal, 1999-05-18, Nordregio Regelförenkling. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/regelforenkl/index.htm Komplicerade regler och krav på uppgiftslämnande innebär en större belastning för entreprenörer och småföretagare än för större företag. Därför arbetar regeringen ständigt med att förtydliga och förenkla regler så att onödig byråkrati kan minska. Regelförenkling är en viktig del av regeringens arbete med att förbättra företagsklimatet i Sverige. Regelförenklingsarbetet ska bidra till bättre tillväxt och sysselsättning. Näringsminister Leif Pagrotsky är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor som rör regelförenkling för små företag.  Mål Regeringens mål för regelförenklingsarbetet är att tydligt minska regelverkens administrativa börda för små företag. Läs mer om regional utvecklingspolitik. http://naring.regeringen.se/ bestallning/regional_utvecklingspolitik/index.htm Här kan du kostnadsfritt läsa och beställa trycksaker, faktablad, rapporter m.m. som producerats av Näringsdepartementet. Dokumenten finns också i pdf-format och för att kunna läsa och ladda hem dem behöver du ha Acrobat Reader 3.0 eller senare. Programmet kan du ladda hem gratis här. Propositioner, Ds, skrivelser och rapporter kan läsas och laddas hem i pdf-format på de här sidorna, men beställs i tryckt format från Fritzes Offentliga Publikationer. Lagar och förordningar finns samlade i Lagrummet. Informationsmaterial En politik för tillväxt och livskraft i hela landet Oktober 2001 Artikelnr: N1048 Skrift, 11 sidor Sammanfattning av regeringens proposition 2001/02:4. Läs och ladda hem här (125K)   En politik för tillväxt och livskraft i hela landet Oktober 2001 Artikelnr: N1054 Faktablad, 4 sidor Faktablad om förslagen till utvecklingsfrämjande åtgärder från regeringens proposition 2001/02:4. Läs och ladda hem här (114K) Propositioner En politik för tillväxt och livskraft i hela landet Proposition 2001/02:4 Regeringen har presenterat en proposition om den nya regionala utvecklingspolitiken, "En politik för tillväxt och livskraft i hela landet", proposition 2001/02:4. För att etablera och utveckla en sammanhållen politik för hela landet som kan anpassas till regionala behov och förutsättningar etableras i propositionen ett nytt politikområde - Regional utvecklingspolitik. Syftet är att etablera en sammanhållen politik för alla delar av landet som kan anpassas till regionala skillnader och förutsättningar. Politiken ska ge förutsättningar för tillväxt  och livskraft i alla delar av landet. Läs och ladda hem här (874K)   SOU, Ds, skrivelser Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande SOU 2000:87 Propositionen 2001/02:4 har sin utgångspunkt i det förslag som lämnades av en parlamentarisk kommitté hösten 2000. Läs och ladda hem del A (1136K) Läs och ladda hem del B (1223K) Läs och ladda hem del C (1103K)     Utveckling och delaktighet - agenda för Näringsdepartementets tillväxtpolitik Ds 1999:32 Läs och ladda hem (412K)   Rapporter Rapporter som varit underlag för proposition 2001/02:4: Rapport 1 Lokala arbetsmarknader i konkurrens (1191K). Johansson, M. & Persson, L-O Rapport 2 Värdet av att flytta och att stanna - om flyttningsbeslut, platsanknytning och livsvärden (305K). Garvill, J., Malmberg, G. & Westin, K Rapport 3 Den nya ekonomiska geografin (1594K). Liljeström, Å. & Strömquist, U Rapport 4 Lokalt utvecklingsarbete och småskaliga entreprenörer - en strategisk allians i framtidsorienterad förändringsprocesser? (488K). Bull, M Rapport 5 Kommunikationerna och den regionala utvecklingen (514K). Persson, J. T Rapport 6 Kommunal industripolitik och glokalt ansvar (917K). Gröning, L. & Hjern, B Rapport 7 Regionalpolitik i praktiken - ett länsperspektiv (1439K). Gorpe, P Rapport 8 Befolkningsutveckling och välfärd (1204K) B Malmberg, Institutet för Bostadsforskning, Uppsala Universitet och M Korpi, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm Rapport 9-11 (1484K) 9. Regionalpolitikens betydelse i tre svenska kommuner, G Hallin och R Svensson, Institutet för regionalforskning 10. Framtida regionalpolitiska finansiella företagsstöd, D Hjalmarsson, EuroFutures AB 11. En lärande regionalpolitik? G Hallin och B Svensson, Institutet för regionalforskning Rapport 12 Service och regional välfärd - utveckling, mål och medel (613K).Molde J & Gustafsson M. Rapport 13-15 (1035K) 13. Humankapital och socialt kapital som kraftkällor vid regional utveckling, professor B Johannisson, SIRE, Växjö universitet 14. Företags flexibilitet och den regionala miljön, H Levin och L Pettersson, NUTEK 15. Det digitala samhället - IT och regional utveckling, S Holm och K Pitkänen, NUTEK Rapport 16-18 (1947K) 16. Regionaltillväxt - mellanregionala skillnader i några EU-länder, L Fridén och H Eklund, INREGIA 17. Statsbudgeten, K Aggefors och K Bodvik, NUTEK 18. Tjänstesamhällets lokala dynamik, S Larsson, Nordregio Rapport 19. Befolkningsutvecklingen fram till år 2010 och därefter - prognoser för Sveriges lokala arbetsmarknader, O Nygren och L O Person (812K)   Här kan du prenumerera på nyheter från Näringsdepartementet. Mona Sahlin, statsråd i Justitiedepartementet, är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor inom Näringsdepartementet som rör storstadspolitik: Bättre levnadsmiljö och hållbar tillväxt i storstadsregionerna. http://naring.regeringen.se/fragor/storstad/index.htm Bättre levnadsmiljö och hållbar tillväxt i storstadsregionerna. Storstadsregionerna ska ges goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt och därmed nya arbetstillfällen. Det är viktigt att bryta segregation och verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor. Mona Sahlin, statsråd i Justitiedepartementet, är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor inom Näringsdepartementet som rör storstadspolitik. Storstadspolitikens mål: Ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som övriga delar av landet. Bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen och därmed verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Främja tillväxt och bryta segregation i storstäderna Storstadsdelegationen samordnar och utvecklar den nationella storstadspolitiken med målen att verka för långsiktig hållbar tillväxt och bryta segregation. Lokala utvecklingsavtal är de främsta medlen för att uppnå målen. Sådana avtal har erbjudits Botkyrka, Haninge, Huddinge, Göteborg, Malmö, Stockholm och Södertälje. Tillsammans med statens åtaganden vidtar kommunerna åtgärder för att förbättra levnadsvillkoren i 24 aktuella bostadsområden. Insatserna sker i dialog med boende och andra verksamma i dessa områden. Riksdagen har beslutat att avsätta drygt två miljarder kronor avsätts fram till år 2003 för att utveckla storstadsregionerna. En lär- och förbättringsprocess De lokala utvecklingsavtalen revideras årligen. Till stöd för utvecklingsarbetet har kommunerna tagit fram lokala utvärderingsplaner. Integrationsverket har sedan april år 1999 regeringens uppdrag att koordinera utvärderingsarbetet på nationell nivå. Det lokala utvecklingsarbetet kännetecknas vidare av långsiktighet, underifrånperspektiv, samverkan och målstyrning. Livet i Sveriges storstäder I "Storstad - ett magasin om livet i Sveriges storstäder" beskrivs en del av det som är resultaten av de senaste årens storstadspolitik. En politik för de stora städerna som ska ge fler människor och företag möjligheter att växa och utvecklas, och som dessutom syftar till att sätta stopp för segregation och orättvisor. Läs magasinet (1,5 MB) Läs mer på Storstadsdelegationens webbplats 041227: Mona Sahlin är sedan den 1 november 2004 samhällsbyggnadsminister. Vid årsskiftet 2004-2005 ombildas miljödepartementet till ett miljö- och samhällsbyggnadsdepartement. Arkitekten december 2004 sid 13: "Nya ministern ställde frågor om arkitektur. Mona Sahlin blev socialdemokraternas ordförande i början av 2007. Mona Sahlin höll på Arkitekturdagen den 19 november ett av sina första framträdanden som Sveriges nya och första samhällsbyggnadsminister.      Bland annat gav hon sin definition av vad arkitektur kan vara.      - I arkitekturen samlas basen för samhällsbyggnadsfrågorna. Många ser arkitektur som en del i processen. Men arkitekter ska ge helheten, sa Mona Sahlin. Hon vill be arkitekterna om hjälp för att rita upp en politik för och beskriva en hållbar stadsutveckling.      - Byggande idag handlar inte bara om att bygga nytt. En av arkitekternas stora uppgifter är rustningen av befintliga områden, fortsatte Mona Sahlin. Hon tog Tensta, platsen för Arkitekturdagen, som exempel. Hon talade om att Sveriges invånarstruktur har förändrats, från att vara ett utvandrarland för nästan hundra år sedan, till ett invandrarland med 20 procent människor som inte är födda i Sverige.      - Hur syns detta i arkitekturen? Vi måste kunna bygga in trygghet, nyfikenhet, jämställdhet och demokrati i nya områden. Där ingår också religionsfrihet. Och behoven av de religiösa rummen förändras, sa Mona Sahlin.      Hon betonade planeringens betydelse i detta sammanhang.      - Vi planerar nu för dem som lever sen. Hur ser livs- och historiemönster ut om 60 till 80 år? En upptäckt hon har gjort som ny samhällsbyggnadsminister är hur dåligt miljö- och energifrågorna hör ihop med bostadspolitiken. Många av dess respektive representanter har aldrig mötts. Detta trots att 40 procent av den totala förbrukade energin i Sverige går åt i bostaden.      - Att vrida om samhället från att använda ändliga energikällor till förnyelsebar energi. Vad betyder det egentligen för arkitekter och samhällsbyggare, frågade sig Mona Sahlin. Nina Gunne” 070514: Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se 020528: Svenska regeringens årsbok om EU 2001: Regionalpolitik      Den gemensamma regional- och strukturpolitiken är ett sätt att försöka minska ekonomiska och sociala skillnader mellan olika regioner i Europa. På så sätt vill man skapa en ekonomisk och social sammanhållning inom unionen. Minskade regionala skillnader är också nödvändigt för att alla regioner ska kunna dra nytta av den inre marknaden och olika tillväxtinriktade åtgärder.      EU:s regional- och strukturpolitik kanaliseras via fyra fonder: regionalfonden, socialfonden, jordbruksfonden och fonden för fiskets utveckling. Den nuvarande programperioden gäller 2000-2006. Under den perioden kommer Sverige att ta emot ca 2,2 miljarder euro (cirka 19 miljarder kronor) från strukturfonderna.      När EU får fler medlemsländer måste regionalpolitiken justeras. Under året presenterade kommissionen en rapport om ekonomisk och social sammanhållning. Den ska ligga till grund för diskussionerna om vilka riktlinjer som ska gälla för regionalpolitiken efter 2006. Här nämns några av de faktorer som kommer att påverka den framtida regionalpolitiken inom EU. Man konstaterar dels att de ekonomiska och sociala skillnaderna kommer att öka i samband med utvidgningen, dels att globaliseringen, det nya kunskapssamhället och den allt äldre befolkningen kommer att påverka den sociala och ekonomiska utvecklingen. Miljö och hållbar utveckling      EU:s miljöpolitik är till för att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa samt utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt. Dessutom ska den främja åtgärder på internationell nivå. I Amsterdamfördraget som trädde i kraft 1 maj 1999 slås hållbar utveckling fast som ett övergripande mål för alla politikområden i EU. Strategi för hållbar utveckling      Under det svenska ordförandeskapet togs viktiga steg i arbetet med att integrera miljö inom EU:s alla politikområden. Vid toppmötet i Göteborg antogs en strategi för hållbar utveckling, vilket innebär att alla viktiga förslag till beslut ska bedömas utifrån deras ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter. Miljödimensionen läggs dessutom till strategin om unionens ekonomiska och sociala utveckling för hållbar tillväxt och full sysselsättning (Lissabonprocessen). Arbetet med en hållbar utveckling ska följas upp årligen vid Europeiska rådets vårmöten.      Fyra områden prioriteras särskilt i strategin om hållbar utveckling: kimatförändringar, hållbara transporter, folkhälsan och en god förvaltning av naturresurser. Nytt miljöhandlingsprogram      Under året togs de första besluten om det sjätte miljöprogrammet. Programmet innehåller riktlinjer för EU:s miljöpolitik under de kommande tio åren. Särskilda satsningar ska göras när det gäller klimat, natur och biologisk mångfald, miljö, hälsa och livsmiljö samt naturresurser och avfall. För varje område anges konkreta mål för vad som ska uppnås inom programperioden. I programmet betonas även att miljöhänsyn ska integreras i unionens externa relationer. Kyotoprotokollet      Internationellt sett spelade EU under året en avgörande roll för uppgörelsen om klimatfrågan. Ända sedan Kyotoprotokollet antogs 1997 har reglerna för hur det ska tillämpas diskuterats. Att man inte lyckades enas i Haag i november 2000, innebar att läget var osäkert när Sverige tog över ordförandeklubban i EU. Att EU tydligt klargjorde att man ville gå vidare i förhandlingarna bidrog dock till en lösning - trots att USA drog sig ur samarbetet under våren 2001. Vid mötet i Bonn sommaren 2001 nåddes en politisk överenskommelse och vid novembermötet i Marrakech slog parterna slutligen fast hur Kyotoprotokollet ska tillämpas under den första perioden 2008-2012.      Bland annat har man nu enats om hur efterlevnaden ska kontrolleras och överträdelser hanteras. Beslut fattades även om stöd till u-länder och regler för handel med utsläppsrätter. Därmed har grunden lagts för ett system som ska minska de globala utsläppen. EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med åtta procent till år 2012 jämfört med 1990 års nivå.      Under året presenterade kommissionen också ett förslag om handel med utsläppsrätter inom Europa. Enligt förslaget ska det europeiska systemet införas redan 2005.      Kyotoprotokollet innebär att utsläppen av växthusgaser från industrialiserade länder ska ha minskat med 5 procent under perioden 2008-2012 jämfört med 1990 års nivå.      Överenskommelsen togs vid en konferens i Kyoto i Japan 1997 inom ramen för FN:s klimatkonvention. Genmodifierade organismer      Under det svenska ordförandeskapet antogs ett nytt direktiv om genetiskt modifierade organismer (GMO). Det nya direktivet skärper reglerna för att sätta ut GMO:er, i miljön, något som Sverige aktivt varit med och drivit. I det nya direktivet ställs högre krav på riskbedömning och man har utvecklat gemensamma principer för hur risker ska bedömas. De nya reglerna innebär också att allmänheten får ökat inflytande i beslutsprocessen, att etiska hänsyn får större plats och att tillstånden för utsättning av GMO:er blir tidsbegränsade (max 10 år).      Slutligen införs en försiktighetsprincip som säger att man måste åtgärda en misstänkt risk - även om den inte är vetenskapligt belagd. Också ett förslag till EU-system för märkning och spårbarhet av GMO-produkter presenterades under året, liksom ett förslag om mer detaljerade krav för genetiskt modifierade livsmedel och foder. Förslaget förväntas kunna antas under år 2002. Bioterrorism      Terrorism som inbegriper biologiska, nukleära eller kemiska vapen ska i större utsträckning bekämpas gemensamt. En särskild handlingsplan som berör bland annat hälsa miljö, räddningstjänst och forskning ska utformas. En del i arbetet är att utöka samarbetet mellan medlemsländernas räddningstjänster ska utökas. Också samordningen av katastrofbistånd vid en större olycka, till exempel en natur- eller miljöolycka ska underlättas. Hårdare miljöbedömning      Från den 1 juli 2001gäller hårdare krav på miljöbedömning inom EU. Enligt det nya direktivet måste alla planer och program som tas fram av myndigheter inom EU miljöbedömas. I Sverige kommer bland annat kommunernas översiktsplaner och detaljplaner att beröras. Sven Wimnell 020528 pdf-fil : Svenska regeringens årsbok om EU 2001. (http://wimnell.com/omr353d.pdf) En version där avsnitten huvudsakligen ordnats enligt SW klassifikationssystem. © 1999,2000,2001,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008 Sven Wimnell, arkitekt SAR . Epost: sven.wimnell@telia.com 080225. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr71b.html