|
Källa: SCB:s utbildningsregister
Förvärvsarbete.
Förvärvsarbetande i Sverige 1990 efter yrke (NYK)
enligt Statistisk årsbok för Sverige (SÅS).
10/99 Alla verksamheter.
Statistiken i SÅS är inte så ordnad att det är möjligt att exakt fördela verksamheterna på avdelningarna 10-99.
Pedagogiskt arbete ingår i alla verksamheter 10-99, men alla redovisas på avd 795.
Samma gäller Samhällsadministrativt arbete som redovisas på avd 652.
Delar av Tekniskt arbete, som bara redovisas på avd 62, hör hemma på andra avdelningar, isynnerhet 61, 63-69 och 71-72.
Delar av Socialt arbete på avd 795 hör hemma på avd 61 och 64.
Delar av Ekonomiskt utredningsarbete på avd 658, hör hemma på andra avd, t ex 30-49.
Cirka 9% av alla förvärvsarbetande ingår i gruppen ”Personer med ej identifierbara yrken eller med ej angiven yrkestillhörighet”.
Antal i tusental, avrundat.
Personer med ej identifierbara yrken eller med ej angiven yrkestillhörighet
413 varav kvinnor 185
Samtliga yrken enligt SÅS
4 491 varav kvinnor 2158
Sammanfattning :
10/19 Psykologiska och filosofiska verksamheter.
11 varav kvinnor 9
20/29 Religiösa o allmänna framtidsvisionära verksamheter.
11 varav kvinnor 5
30/39 Politikvetenskaper och politiska verksamheter
12 varav kvinnor 3
40/49 Sambandsforskningsverksamheter.
50/59 Naturforskningsverksamheter. Med matematik
30 varav kvinnor 14
60 Övergripande teknologiskaekonomiska verksamheter.
61 Hälso-och sjukvård. Hygien-o räddningsverksamheter o d.
389 varav kvinnor 323
62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d.)
258 varav kvinnor 26
63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt o fiske o d.
140 varav kvinnor 31
64 Hushållsarbeten. Energi- o hygienförsörjning o d.
376 varav kvinnor 245
65 Administration, distribution, kommunikation, organisation o d.
651 Kontorsarbete, skriv-o registeringsarbete o d
312 varav kvinnor 249
652 Offentlig opolitisk förvaltning.
57 varav kvinnor 20
653 Handelsverksamheter.
329 varav kvinnor 166
654 Telekommunikationsverksamheter.
19 varav kvinnor 18
655 Förlagsverksamheter o d.
656 Transportverksamheter resebyrå, lagring o d
358 varav kvinnor 93
657 Penningverksamheter od.
163 varav kvinnor 108
658 Allmänna företagsekonomiska verksameter.
97 varav kvinnor 36
659 Marknadsföringsverksamheter o d.
35 varav kvinnor 13
66/69 Tillverkning av kemivaror, bearbetningsvaror, komplexvaror o d och byggnader och anläggningar.
66 Huvudsakligen kemivaror o d.
75 varav kvinnor 17
67 Huvudsakligen bearbetningsvaror o d
176 varav kvinnor 36
68 Huvudsakligen komplexvaror.
294 varav kvinnor 68
69 Huvudsakligen byggnader och anläggningar.
290 varav kvinnor 6
70/99 Kulturella verksamheter (Handlingar till psykisk nytta)
70 Övergripande verksamheter om formgivning av fysiska o sociala miljöer.
71 Övergripande formgivning av fysiska miljöer o d (stadsplaner mm)
72 Formgivning av byggnader och anläggningar.
73 Formgivning och visning av konstföremål o d
74 Formgivning av bruksföremål.
75 Konstmåleri o d.
76 Formgivning av grafisk konst, trycksaker o d.
77 Fotografiskt arbete.
78 Musikalisk verksamhet od
70/78
38 varav kvinnor 15
791/794 Artistunderhållningsverksamheter od. Teater, sällskapsnöjen o d.
6 varav kvinnor 3
795 Verksamheter m sociala miljöer, sociala relationer (socialvård, skola mm)
578 varav kvinnor 456
796/799 Verksamheter med sport, utomhuslekar o d.
3 varav kvinnor 1
80 Språkvetenskapliga verksamheter.
81 Litteraturvetenskapliga verksamheter.
82/89 Skönlitteratur.
90 Blandade saklitterära verksamheter.
91 Verksamheter m allmän geografi, reseskildring od.
92 Biografiska verksamheter.
93/99 Historieskrivande verksamheter. Allmän historia.
80/99
28 varav kvinnor 14
En fullständigare förteckning finns i " Verksamheter i rollerna A och B".
"Nästan var fjärde elev underkänd"
Dagens Nyheter 000207:
"Dagens debattartikel
Andelen elever som inte når målen i ett eller flera ämnen ökade
senaste läsåret till 22,7 procent. Det finns skolor där bara varannan
elev får godkänt. Men det finns också skolor där bara 3 procent av
eleverna inte når målen för godkänt. Det visar färska siffror från
senaste läsåret som Skolverket släpper i dag. Där är irritationen stor
över att kommuner och skolor inte redovisar hur resultaten i skolan
blir allt sämre. Tiden är mogen för staten att gripa in med en nationell
handlingsplan för att höja standarden i skolan, skriver skolrådet
Ragnar Eliasson vid Skolverket. "
"Skolverket: Staten måste gripa in med nationell handlingsplan när
skolor och kommuner inte klarar uppdraget.
Standarden på den svenska skolan kan värderas på olika sätt.
Svenska elevers prestationer kan jämföras med and-ra länders i
internationella kunskapsmätningar, där alla ställs inför samma
uppgifter. I nationella attitydundersökningar kan elevers, föräldrars
och lärares egna omdömen om skolans kvalitet följas.
Men allra viktigast att veta om en målstyrd skola är hur skolans
resultat ser ut i relation till våra egna mål i läroplaner och
kursplaner. Det nationella betygssystemet och provprogrammet ger
varje år information om måluppfyllelsen. Därtill genomför
Skolverket en rad olika utvärderingar och granskningar som
fördjupar kunskapen om skolans kvalitet.
Sverige deltar i många internationella kunskapsmätningar.
Resultaten från dem är övervägande positiva. Svenska
grundskoleelever placerar sig långt framme i läskunnighet på det
egna språket, liksom i engelska. Även i naturvetenskap ligger
resultaten över det internationella genomsnittet. I matematik på
grundskolenivå är Sverige ett genomsnittsland, men resultaten från
den senaste mätningen (1995) är betydligt bättre än den
dessförinnan (1980). Jämförs elever som slutfört gymnasieskolan
placerar sig Sverige bland de främsta i både naturvetenskap och
matematik. Nya resultat från internationella projekt kommer att
handla om läsförståelse, matematik och naturvetenskap samt
ungdomars kunskaper om samhällsfrågor, deras demokratiska
kompetens och värderingar.
I de nationella attitydundersökningar som genomförts 1994 och
1997 och som upprepas i år finns många nyanser bland resultaten.
En sammanfattande bild är ändå att det stora flertalet av eleverna
trivs i skolan och är, liksom föräldrarna, nöjda med lärarna och
undervisningen. Föräldrarna anser att dagens skola är bättre än
den de själva gick i.
Den ljusa bilden från internationella jämförelser och nationella
attitydundersökningar kan ställas mot information från till exempel
det nationella betygssystemet, som ju är konstruerat för att mäta
uppfyllelsen av de nationella målen.
Våren 1998 gavs betyg efter årskurs 9 för första gången enligt
detta betygssystem. Nu föreligger också resultaten från våren
1999.
Skolverket bedömde redan resultaten från 1998 som
otillfredsställande med drygt 20 procent av eleverna som inte
nådde målen, dvs inte fick minst betyget Godkänd i alla ämnen.
Tyvärr innebär resultaten från våren 1999, som Skolverket
publicerar i dag, inte någon ändring till det bättre.
Andelen elever som inte nått målen i ett eller flera ämnen har ökat
med ungefär två procentenheter, från 20,4 procent av eleverna
våren 1998 till 22,7 procent av eleverna våren 1999.
Det är också en större andel elever som inte är behöriga att söka
till gymnasieskolans nationella program än året innan. För att vara
behörig krävs att eleven har minst betyget Godkänd i alla tre
ämnena svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och
matematik. Andelen som inte nått målen i svenska var 3,7 procent
jämfört med 3,3 våren 1998, i svenska som andraspråk 17,4
procent jämfört med 16,3, i engelska 5,4 procent jämfört med 4,6
och i matematik 6,0 procent jämfört med 5,3. Andelen elever som
är behöriga har minskat från 91,4 procent våren 1998 till 90,3
procent våren 1999. Antalet obehöriga uppgår till mer än 9.000
elever.
Elevernas resultat i enskilda ämnen uppvisar en större spridning
än föregående år. Andelen elever med betyget Väl godkänd och
Mycket väl godkänd har ökat i stort sett i alla ämnen liksom
andelen som ej nått målen. Andelen elever med betyget Godkänd
har alltså minskat. Att både de högre betygen och att elever inte
når betyget Godkänd blivit vanligare behöver inte innebära att den
verkliga spridningen i prestationer har ökat, utan kan bero på att
lärarna blivit säkrare i betygsättningen i det nya betygssystemet.
Det viktiga - och bekymmersamma - är att andelen elever som
inte nått alla mål fortfarande är så hög.
Den klyfta mellan mål och resultat som nu tyvärr bekräftas för
andra året är inte unik för Sverige; än större skillnader har
rapporterats från tex England och olika delstater i USA. Och som
sagt, Sverige ligger väl till i jämförande mätningar med andra
länder. Ändå måste man ställa frågan om vi i Sverige i längden
kan leva med att nästan var fjärde elev inte når de minimikrav
som ställts upp för en skola med skolplikt och som bedöms
nödvändiga för att man ska kunna fungera i samhället.
Det är stora skillnader mellan kommuner och ännu större mellan
enskilda skolor. Bland kommunerna varierar andelen elever som
inte når målen från 3 till 43 procent! Det finns skolor där alla
elever når alla mål och skolor där bara varannan elev gör det!
Skillnader i skolornas förutsättningar, till exempel familjernas
utbildningsnivå eller vistelsetid i landet, kan bara förklara en
mindre del av dessa skillnader. Att skolor kan nå goda resultat i
förhållande till sina förutsättningar visar att en nationellt högre
måluppfyllelse än i dag inte är någon utopi.
Är målen för högt satta? Det är en vanlig uppfattning bland lärare
och rektorer - med nuvarande resurser och förhållanden i skolan -
däremot intressant nog inte bland eleverna. Här bör man minnas
att forskning har påvisat vilken stor betydelse lärarnas
förväntningar på eleverna har för resultaten.
Givetvis måste målen kunna ifrågasättas och justeras. Men att
generellt sänka kraven är inte en väg att gå för ett samhälle med
höga bildningsambitioner och som ska vidmakthålla sin välfärd
med arbetskraftens kompetens som främsta konkurrensmedel.
Det är kvaliteten i skolorna som måste förbättras. Skolverket har
under en följd av år varit kritiskt mot kommuner och skolor för
bristande kvalitetsarbete. Uppföljningen och utvärderingen av
skolans resultat försummas på många skolor, som därigenom har
dåliga underlag för förbättringsåtgärder.
De flesta skolor och kommuner i landet har ännu inte presterat de
kvalitetsredovisningar som de sedan ett par år tillbaka är skyldiga
att göra. Detta är upprörande. Skolverket ställer kravet på dem
mer och mer irriterat. Redovisningarna av skolornas inre kvalitet
bör visas upp för föräldrar och elever, till exempel inför val av
skola. Journalister ska kunna studera kommunernas
kvalitetsredovisningar i sin samhällsbevakning.
Skolverket har också visat att många skolor brister i att ge stöd till
elever med svårigheter. Detsamma gäller undervisningen i svenska
som andraspråk och i modersmål liksom i studiehandledningen på
modersmålet för elever med invandrarbakgrund. Dessa elever är
överrepresenterade bland dem som inte når målen. Skolorna har
blivit bättre på arbetet mot mobbning, men detta är fortfarande på
många håll ett stort arbetsmiljöproblem som förstör skolarbetet för
många elever.
Skolverket drar sitt strå till stacken genom att intensifiera sitt
granskande och stödjande arbete. Vi analyserar skolor med både
hög och låg måluppfyllelse, granskar betygsättningen och redovisar
erfarenheter från skolor med framgångsrikt arbete i mångkulturella
miljöer.
Men det är i skolorna och kommunerna ansvaret ligger för att
vrida grundskolans måluppfyllelse åt rätt håll. Listan på
tillkortakommanden håller på att bli för lång. Om den inte snabbt
kan kortas av bör statsmakterna ta initiativ till en nationell
aktionsplan för en kraftig standardförbättring.
En sådan kan behöva omfatta både skolans styrning och
skolsystemets utformning. Är skolplikt från 7 till 16 år och nioårig
skolgång för alla den bästa utgångspunkten när vi gått in i
2000-talet och när så många måste komplettera med individuella
program i gymnasieskolan? Är de kommunala nämnderna och
förvaltningarna som ansvarar för skolan tillräckligt insiktsfulla och
kompetenta? Är skolornas självständighet rätt avpassad? Använder
lärare och rektorer det handlingsutrymme för sitt arbete som redan
finns? Behöver handlingsutrymmet öka ytterligare? Kan skolorna ta
till vara den kunskap om skolförbättring som forskningen tagit
fram?
I dag finns för mycket misstro mellan skolans aktörer, inte minst
mellan skolans personal och lokala politiker. Här måste varje
kommun finna vägar till en öppnare kommunikation mellan lärare,
rektorer, förvaltningsledning och förtroendevalda. En nationell
ansträngning för ökad måluppfyllelse i skolan förutsätter en bred
uppslutning från statsmakterna, huvudmännen och de
professionella i skolan.
Ragnar Eliasson "
DN 030312 sid 7:
Stora luckor i studenters kunskaper om historia.
"Många av nybörjarstudenterna i ämnet historia har stora kunskapsluckor, konstaterar den grupp som synat historieutbildningarna vid landets universitet och högskolor.
Historia är ett ganska stort akademiskt ämne med cirka 9ooo studenter. Högskoleverket har låtit syna utbildningarna vid 20 lärosäten. Samtliga utbildning ar får godkänt - examensrätten ifrågasätts inte. Däremot konstaterar bedömargruppen att nybörjarstudenternas kunskaper varierar betänkligt.
- Lärarna intygar att detta är ett växande bekymmer, säger bedömargruppens ordförande Martin Fritz, professor emeritus i ekonomisk historia.
VID ETT PAR HÖGSKOLOR har man infört diagnostiska prov för ny börjarna, och dessa har visat att allmänbildningen är låg. Vid ett lärosäte planerar institutionen att införa en kort introduktionskurs som ska ge grundläggande kronologisk kunskap. Martin Fritz konstaterar att det också finns mycket duktiga studenter, men lärarna maste ändå anpassa undervisningen och se till att mer hinns med inom grundkursen.
Till detta kommer att många studenter har svårt att skriva korrekt svenska och har bristande kunskaper i andra främmande språk än engelska.
Högskoleverkets bedömare ser att studenternas historielöshet är ett resultat av historieämnets svaga ställning i gymnasieskolan.
Martin Fritz konstaterar att det trots allt finns ett brett allmänintresse för historia så som den skildras i romaner och tv-serier. Elever borde få stadga i sina kunskaper så att de kan delta i historiska samtal och tolka sin samtid, anser han.
ANNA LENA WALLSTRÖM/ TT “
Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
©1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, Sven Wimnell, arkitekt SAR.
Epost: sven.wimnell@telia.com
140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr11.html
|