Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 657 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr657b.html .

021130:
Finansdepartementets ansvarsområde omfattar i hög grad penningverksamheterna i område 657. Departementets ansvarsområde gäller dessutom bl a nationalekonomi i 33, vissa bostadsfrågor o d i 64, fastighetsförvaltning o d i 647, länsstyrelser o d i 652, några frågor om handel och företag o d i 653-656 och 658 samt lotterier och spel o d i 794. I det följande visas några av departementets egna redovisningar, varvid bör observeras, att delar av det redovisade ingår i nyssnämnda och andra avdelningar.

070514:
Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se

Från finansdepartementets hemsida den 30 november 2002. (http://finans.regeringen.se/index.htm)

BUDGETAVDELNINGEN ansvarar för beredning av alla frågor som rör budgetpolitiken samt reglering och uppföljning av statsbudgeten. Avdelningen ansvarar också för utvecklingen av den ekonomiska styrningen och av den statliga budgetprocessen. Vidare ansvarar budgetavdelningen för det svenska arbetet med EU:s budget och uppföljningen av denna.

EKONOMISKA AVDELNINGENS främsta uppgifter är att bevaka, analysera och göra prognoser för den svenska ekonomin. Avdelningen ska på departementsledningens och egna initiativ identifiera och analysera olika typer av problem i den svenska ekonomin och utarbeta förslag till lämpliga åtgärder.

Läs mer om ekonomiska avdelningen

FINANSMARKNADSAVDELNINGENS ansvarsområde är lagstiftning inom det finansiella området (bank, värdepapper och försäkring). Avdelningen har ansvar för frågor om statens upplåning samt penning- och valutapolitik. Man bevakar också den löpande utvecklingen på de finansiella marknaderna.

Läs mer om finansmarknadsavdelningen.

INTERNATIONELLA AVDELNINGEN ansvarar för Sveriges medverkan i internationellt ekonomiskt och finansiellt samarbete. Avdelningen ansvarar bland annat för Sveriges relationer till Internationella valutafonden, Tio-gruppen (G-10), Världsbanksgruppen (IBRD, IFC och MIGA) och Europeiska utvecklingsbanken (EBRD). Avdelningen handlägger också EU-ärenden som rör finansiellt stöd till tredje land och vissa bilaterala projekt i Baltikum, exempelvis det baltiska investeringsprogrammet (BIP). En annan viktig uppgift är att samordna beredningen inför Ekofin-rådet och Ekonomiska och finansiella kommittén och Ekonomisk-politiska kommittén. Under avdelningen ligger samordningsansvaret för den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Internationella avdelningen svarar även för den ekonomiska bevakningen av OECD-länderna och gör prognoser för den internationella ekonomin.

Läs mer om internationella finansiella organisationer.

SKATTEAVDELNINGENS huvudsakliga ansvarsområde är skattelagstiftningen och huvuddelen av tullagstiftningen. En huvuduppgift för avdelningen är därför att ta fram underlag för och skriva förslag till regeringens propositioner till riksdagen i olika skattefrågor inklusive socialavgiftsfrågor. Tjänstemän från avdelningen deltar också i olika arbetsgrupper i Kommissionen och Rådet, där förslag till nya EU-direktiv inom skatte- och tullområdet arbetas fram.

ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN svarar för intern service inom områdena personal, ekonomi och ADB. Budgetsamordning vad avser departementets myndigheter och anslag ligger på denna avdelning liksom administration av styrelseuppdrag i departementets myndigheter. Vidare tillhandahåller avdelningen utbildning för ekonomisk kompetensutveckling inom Regeringskansliet.

RÄTTSSEKRETARIATET svarar för utarbetandet av förslag till lagar och andra författningar inom budgetavdelningens, ekonomiska avdelningens, bostads- och fastighetsenhetens och internationella avdelningens områden. Avdelningen biträder dessa och administrativa avdelningen med juridisk-konsultativ verksamhet. Rättssekretariatet svarar också för frågor om offentlig upphandling.

BOLAGS- OCH FASTIGHETSENHETEN arbetar med bolagsfrågor och styrelseuppdrag i departementets statliga bolag. Statens fastighetsförvaltning, spel- och lotterifrågor hör också till enheten.

ENHETEN FÖR KOMMUNAL EKONOMI arbetar med frågor som rör utjämningssystemet för kommuner och landsting, allmänna statsbidrag till kommuner och landsting, uppföljning av kommunal verksamhet och ekonomi och kommunal redovisning.

Läs mer om enheten för kommunal ekonomi.

LÄNSSTYRELSEENHETEN arbetar, som namnet antyder, med frågor som rör länsstyrelserna. Det gäller bland annat styrning och uppföljning av Länsstyrelsernas verksamhet och frågor som rör länsindelningen.

Läs mer om länsstyrelseenheten.

BOSTADSENHETEN ansvarar för statliga bostadssubventioner och kreditgarantier till bostadsbyggandet samt vissa frågor som rör allmännyttiga bostadsföretag.

Läs mer om bostadsenheten.

  Detta är Finansdepartementet (2001)
En presentation av departementet och dess uppgifter (883 K)

Myndigheter

	Arbetsgivarverket
	Bokföringsnämnden
	Boverket
	Ekonomiska rådet
	Ekonomistyrningsverket
	Finansinspektionen
	Forskarskattenämnden
	Fortifikationsverket
	Harpsundsnämnden
	Insättningsgarantinämnden
	Konjunkturinstitutet
	Kronofogdemyndigheterna
	Lotteriinspektionen
	Länsstyrelserna (gemensam sida med möjlighet att ta sig vidare till enskilda länsstyrelser)
	Nämnden för offentlig upphandling
	Premiepensionsmyndigheten
	Riksgäldskontoret
	Riksrevisionsverket
	Riksskatteverket
	Kronofogdemyndigheterna
	Skattemyndigheterna
	Skatterättsnämnden
	Statens bostadskreditnämnd
	Statens fastighetsverk
	Statens krigsförsäkringsnämnd
	Stipendiestiftelsen för studier av japanskt samhällsliv
	Styrelsen för konungariket Sveriges Stadshypotekskassa
	Styrelsen för sparbankens säkerhetskassa
	Sveriges allmänna hypoteksbank
	Tullverket

	AB Bostadsgaranti
	AB Svenska Spel
	A/O Dom Shvetsii
	Akademiska Hus AB
	Civitas Holding AB
	Kasernen Fastighetsaktiebolag
	Nordea AB
	OM Gruppen
	Specialfastigheter Sverige AB
	Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
	Svenska Lagerhus AB
	Vasakronan AB
	Vasallen AB
	Venantius AB
	V&S Vin & Sprit AB

Finansdepartementets uppgift är att arbeta för att uppfylla regeringens och riksdagens mål när det gäller den ekonomiska politiken. Finansdepartementet underlättar för regeringen att uppnå dessa mål genom att ta fram underlag och förslag till olika beslut. Det mest omfattande arbetet är budgetarbetet. Varje vår presenteras ekonomiska vårpropositionen där ramarna för statens budget fastställs. På hösten presenteras den egentliga budgetpropositionen. Finansdepartementet ger också förslag till lagändringar för bland annat skatter och den finansiella marknaden. Den kommunala ekonomin och bostadsförsörjningen i landet är andra ansvarsområden inom departementet. Finansdepartementet ska också driva olika frågor i EU och genom det stärka Sveriges position i unionen.

Finansminister Bosse Ringholm är chef för Finansdepartementet. Han är utsedd av statsministern att ansvara för: den ekonomiska politiken statens budget skatter spel- och bolagsfrågor det internationella ekonomiska samarbetet Nyutnämnd (2002-10-21) som biträdande finansminister är Gunnar Lund, tidigare Sveriges EU-ambassadör i Bryssel. Gunnar Lund ansvarar för: EMU-frågor finansmarknadsfrågor vissa internationella frågor vapenexportfrågor statlig förvaltningspolitik Lars-Erik Lövdén är också statsråd på Finansdepartementet med ansvar för: kommunernas ekonomi bostadsförsörjning och bostadsfinansiering hyreslagstiftning länsstyrelser och regionfrågor Av Finansdepartementets drygt 400 anställda är mindre än 20 personer politiskt anställda. Den politiska ledningen består av statsråden, statssekreterare, politiskt sakkunniga och presssekreterare. Statssekreterarna ansvarar för olika politikområden direkt under statsråden. Politiskt sakkunniga och pressekreterare arbetar direkt för ministrarna med bland annat statsrådens arrangemang och presskontakter.

Finansdepartementet ingår i Regeringskansliet som består av Statsrådsberedningen, tio departement och en förvaltningsavdelning. Finansdepartementet är uppdelat i mindre avdelningar och enheter med olika ansvarsområden. Förutom de sakområden Finansdepartementet ansvarar för finns även ett rättssekretariat, en administrativ avdelning och en informationsenhet. På Finansdepartementet arbetar drygt 400 personer: 96 procent är opolitiskt anställda och arbetar kvar även om regeringen byts ut. Medelåldern inom Finansdepartementet är 40 år. Hälften är kvinnor. 60 procent av alla anställda är handläggare. 13 procent är chefer. 27 procent är baspersonal. Merparten av dem som arbetar på departementet är jurister eller ekonomer.

Finansdepartementet är ett av tio departement inom Regeringskansliet. Finansdepartementet arbetar med att dra upp riktlinjerna för den ekonomiska politiken på kort och lång sikt och med inriktningen på finans- och kreditpolitiken. Vi samordnar den statliga budgetpolitiken och skattepolitiken och deltar i internationellt ekonomiskt samarbete. Tullfrågor, finansmarknadsfrågor och spelfrågor hör också till vårt arbetsområde. Sedan den 1 januari 1999 har Finansdepartementet också ansvar för kommunal ekonomi, länsstyrelserna och bostadsfinansieringen.

			Ansvarsområde  Ekonomisk politik, analyser och prognoser Ansvarig minister Bosse Ringholm Organisation  Fyra enheter (prognosenheten, strukturenheten, enheten för offentliga finanser och fördelningsanalysenheten) Anställda  Cirka 40  Myndigheter som sorterar under avdelningen  Konjunkturinstitutet Ekonomiska rådet

Ekonomiska avdelningen (EA) bevakar, analyserar och gör prognoser för den svenska ekonomin. Avdelningen identifierar och analyserar olika typer av problem i svensk ekonomi och utarbetar förslag till lämpliga åtgärder.

Avdelningens mål är att ta fram beslutsunderlag för den ekonomiska politiken. Viktiga och återkommande arbetsuppgifter är prognoser för den svenska ekonomins utveckling och för de offentliga finanserna under de närmaste åren till ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen.

Avdelningen bevakar svensk ekonomi och håller kontakt med andra bedömare (till exempel OECD och EU). Bevakningen rapporteras regelbundet för den politiska ledningen.

Avdelningen upprättar kort- och medelfristiga kalkyler för svensk ekonomi, långtidsutredningar, analyserar långsiktiga och strukturella frågor samt gör miljöekonomiska analyser. Den utarbetar underlag för beslut om finanspolitikens inriktning och analyserar kommunal ekonomi. Andra arbetsuppgifter är att beräkna hur regeländringar påverkar inkomstfördelningen och de offentliga finanserna samt att följa inkomst- och förmögenhetsfördelningens utveckling i Sverige och omvärlden.

Ekonomiska Rådet är en myndighet under Finansdepartementet. Rådet är vetenskaplig rådgivare till departementet och Konjunkturinstitutet och bistår med prognoser och analyser av den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen.

Rådet består av 6 akademiska ekonomer och en sekreterare. Dessutom är Konjunkturinstitutets chef adjungerad ledamot.

De nuvarande ledamöterna, vars mandat löper till siste juni 2003, är:
Professor Bertil Holmlund , Uppsala universitet, ordförande
Professor Henry Ohlsson, Göteborgs universitet, vice ordförande
Universitetslektor Astri Muren, Stockholms universitet
Dr Karolina Ekholm, Handelshögskolan i Stockholm
Professor Tore Ellingsen, Handelshögskolan i Stockholm
Dr John Hassler, Stockholms universitet
Fil. Dr Jonas Vlachos, Industriens Utredningsinstitut, sekreterare
Ingemar Hansson, Konjunkturinstitutet

Den 25 februari 2002 presenterade Ekonomiska Rådet sin verksamhetsberättelse för 2001. Vill du veta mer? Gå in på rådets hemsida.

Internationellt samarbete

Norden

Inom ramen för Nordiska Ministerrådet pågår ett kontinuerligt samarbete mellan de nordiska länderna. Samarbetet inom området byggande och boende sker i ämbetsmannakommittén EK-Bygg. Samarbetet har som mål att utbyta erfarenheter och starta möjliga initiativ rörande gemensamma frågor som det är politiskt och ekonomiskt fördelaktigt att samarbeta kring istället för att varje enskilt land skall lägga ner egna resurser. Högt prioriterade frågor är de bostadssociala, bostadslöshet, boendekostnader och stadspolitik.

EU

Bostadsfrågor ingår inte formellt i EUs kompetensområde. Sedan 1989 har EUs bostadsministrar träffats årligen för informella överläggningar. Ministermötena är främst avsedda att vara ett forum för erfarenhetsutbyte och diskussion. Förberedelse av ministrarnas möte sker vid ett s.k. focal point-möte, som är ett tjänstemannamöte med representation från medlemsländerna.

Sedan några år tillbaka inhämtas uppgifter om den bostadspolitiska situationen i medlemsländerna. Dessa uppgifter sammanställs och ges normalt ut i samband med bostadsministrarnas informella möten. Utöver en beskrivande rapport så sammanställs också en årlig rapport om bostadsstatistik för EUs medlemsländer. 

Informella bostadsministermöten:
År 2000 – 25-26 september i Paris
År 2001 – 1-2 oktober i Bryssel/Charleroi

FN-Habitat

FN höll sin andra konferens om boende, bebyggelse och stadsutveckling i Istanbul 1996 (Habitat II). På konferensen enades man om att allas rätt till ett rimligt boende och en anständig livsmiljö är grundläggande element i en hållbar utveckling av mänskliga samhällen. Habitat II resulterade i två dokument: Istanbuldeklarationen, som i femton paragrafer sammanfattar konferensens viktigaste slutsatser, samt den omfattande Habitat-agendan med en utförlig redovisning av de mål, principer och åtaganden samt det globala handlingsprogrammet med strategier för agendans genomförande. 

Fem år efter Istanbul, genomfördes ett uppföljningsmöte i juni 2001 vid FN:s generalförsamlings. Målsättningen var att följa upp och utvärdera arbetet med genomförandet av Habitat-agendan samt att besluta om fortsatta insatser. I egenskap av ordförande i EU under första halvåret 2001 hade Sverige ansvaret för att samordna EU-kretsens synpunkter under vårens förberedelseprocess (framförallt PrepCom 2 och Boendekommissionen i Nairobi, Kenya) fram till och med uppföljningsmötets genomförande i generalförsamlingen i New York. Mötet i generalförsamlingen antog en deklaration om städer och samhällen i det nya millenniet. 

Världsbanksgruppens syfte är att hjälpa utvecklingsländer att bekämpa fattigdom genom varaktig och hållbar ekonomisk tillväxt.

Gruppen utgörs av fem internationella institutioner:
Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) tillhandahåller lån och utvecklingsstöd till medelinkomstländer och kreditvärdiga låginkomstländer; 
Internationella utvecklingsfonden (IDA) erbjuder mycket förmånliga lån till de fattigaste utvecklingsländerna (för närvarande är ca 80 länder berättigade till lån); 
Internationella finansieringsbolaget (IFC) finansierar projekt inom den privata sektorn genom lån och eller aktieteckning; 
Multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA) utfärdar garantier för politiska risker för investeringar i utvecklingsländer; 
Internationella centret för lösning av investeringstvister (ICSID) medverkar till lösning av tvister mellan utländska investerare och mottagarregeringar.

Högsta beslutande organ i Världsbanken är Guvernörstyrelsen där Sverige representeras av finansministern. Det dagliga arbetet leds dock av en exekutivstyrelse som befinner sig i permanent möte i Washington. Sverige ingår i världsbankssammanhang i en nordisk-baltisk valkrets och representeras av en gemensam direktör i exekutivstyrelsen. 

Exekutivstyrelse fattar beslut i de flesta policyärenden som banken hanterar liksom alla lån som banken utfärdar. Inför styrelsebehandlingarna utarbetas gemensamma nordisk-baltiska ståndpunkter i huvudstäderna. I samordningen deltar ländernas finans- och/eller utrikesdepartement. Ståndpunkterna är med nödvändighet förhandlingskompromisser. Det är dock viktigt att notera att de råder en betydande samsyn mellan länderna i valkretsen i de allra flesta frågor.

I Regeringskansliet har Finansdepartementet huvudansvaret i Världsbanksfrågorna i stort medan UD ansvarar för frågor som rör IDA och de fattigaste länderna. I alla frågor sker ett nära samarbete mellan dessa departement. Syftet med Regeringskansliets arbete är att värna svenska intressen och att påverka Världsbankens policyarbete i linje med svenska prioriteringar.

Mer information finns på www.worldbank.org.

Europarådets utvecklingsbank ger lån och garantier till projekt inom särskilda områden med anknytning till Europarådets verksamhet. Prioritet har sålunda givits projekt för att hjälpa flyktingar och migranter samt för att bistå länder som drabbats av naturkatastrofer och dylikt.

Efterhand har banken vidgat sitt verksamhetsområde till att omfatta upprustning av boendemiljöer, miljöskydd m.m.

Sverige blev medlem 1977. Under 1990-talet har många central- och östeuropeiska länder blivit medlemmar i banken. Efter en krisperiod under mitten av 1990-talet åtnjuter banken numera högsta rating.

Redan 1956 bildades Europarådets sociala utvecklingsfond. Banken fick sitt nuvarande namn 1999. Banken leds av en styrelse där Sverige för närvarande representeras av Sveriges ambassadör vid Europarådet i Strasbourg. Finansdepartementet representeras i det Administrativa Rådet, som är det organ som beslutar om det löpande arbetet i banken rörande projekt, bankens administration etc. Frågor av mindre vikt beslutas av Exekutivkommittén där också beredningen sker av frågor som behandlas av Administrativa Rådet.

Sverige har i bankens styrande organ verkat för att bankens kreditgivning till låntagare i Central- och Östeuropa ska ges ökad vikt.

Mer information om CEB hittar du på www.coebank.org.



Nordiska Investeringsbanken
(Nordic Investment Bank, NIB)

Nordiska Investeringsbanken, NIB, upprättades år 1976 som nordens gemensamma internationella finansieringsinstitution för att stärka och ytterligare utveckla det nordiska samarbetet. NIB har som främsta syfte att främja de nordiska ekonomiernas tillväxt genom långsiktig långivning till privata och offentliga projekt. Banken ägs av de fem nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Lån beviljas och garantier ställs på marknadsmässiga villkor inom och utanför Norden för projekt som är av ömsesidigt intresse för Norden och för låntagarlandet. Banken bedrivs affärsmässigt och eftersträvar att skapa mervärde för sina kunder genom kreditgivning som kompletterar andra finansieringskällor. Samtidigt skall NIB uppnå skälig och stabil förräntning av det kapital som ägarna satsat i banken.

Inom Norden deltar NIB i finansieringen av gränsöverskridande investeringar samt projekt inom näringslivet som berör flera Nordiska länder. Banken deltar i finansiering av projekt som förbättrar Nordens infrastruktur, tryggar energiförsörjningen eller stöder konkreta projekt inom forskning och utveckling. Projekt med miljöförbättrande verkan prioriteras.

På tillväxtmarknaderna utanför Norden finansierar banken projekt av ömsesidigt intresse för låntagarländerna och Norden. Östersjö- och Barentsregionerna är prioriterade områden i bankens verksamhet. Banken beviljar lån till projekt som stöder den ekonomiska utvecklingen i Nordens närområden och särskilt miljöförbättrande projekt. Inom ramen för Nordiska Finansgruppen i Helsingfors eftersträvar NIB att vidareutveckla gruppens gemensamma finansieringskompetens.

NIB eftersträvar att uppnå sina ägares målsättningar och möta sin kunders behov i enlighet med sin mission genom att i egenskap av multilateral finansinstitution delta i finansiering av projekt på tillväxtmarknaderna utanför Norden och därigenom främja samarbetet mellan företag i utvecklings- och transitionsländer och nordiska företag. Särskilda låneordningar för projektinvesteringslån (PIL) samt miljöinvesteringslån (MIL) kompletterar den ordinarie utlåningen.

Nordiska Ministerrådet (finans-/ ekonomiministrarna) utgör guvernörsstyrelse för NIB. Ministerrådet fastställer bankens årsredovisning, behandlar övergripande strategiska frågor, beslutar om stadgeändringar etc. De fem ägarländerna representeras med vardera två personer i bankens styrelse. Minst en av dessa två styrelsemedlemmar representerar landets finans-/ekonomiministerium.

Läs mer om NIB på www.nib.int.


Kommunal ekonomi

Vi har i dag en geografisk obalans i vårt land. Vissa regioner, som till exempel storstäderna och universitetsorterna, har en mycket stark tillväxt. Andra delar av landet brottas med hög arbetslöshet och ekonomiska svårigheter.

Alla människor har rätt till vård, skola och omsorg med hög kvalitet oavsett var i landet man bor. Kommuner och landsting har olika förutsättningar att kunna erbjuda sina invånare en bra välfärd och service. Resurserna måste därför fördelas mellan landets olika delar.

Finansdepartementets enhet för kommunal ekonomi har till uppgift att bevaka, analysera och handlägga frågor som påverkar den kommunala ekonomin. Enheten ansvarar för utjämningssystemet, det generella statsbidraget, kommunkontosystemet, kommunala databasen, statsbidrag för LSS-verksamhet (LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), kommunala redovisningsfrågor etc.

Varje vår, i samband med den ekonomiska vårpropositionen, lämnar enheten dessutom en skrivelse till riksdagen i vilken den beskriver utvecklingen inom den kommunala sektorn. I den senaste skrivelsen (Skr. 2001/02:102) konstaterades att såväl fler kommuner som landsting redovisade ett positivt resultat år 2001. Du kan läsa mer om utvecklingen här.

Enheten för kommunal ekonomi

			ORGANISATION Ansvarsområde  Kommunal ekonomi Politisk ledning Lars-Erik Lövdén, bitr. finansminister Sören Häggroth, statssekreterare Anställda  9 personer

Enheten för kommunal ekonomi har till uppgift att bevaka, analysera och handlägga frågor som påverkar den kommunala ekonomin. Enheten ansvarar för utjämningssystemet, det generella statsbidraget, kommunkontosystemet, kommunala databasen, statsbidrag för LSS-verksamhet (LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), kommunala redovisningsfrågor etc.

Enheten arbetar också med s.k. departementsbevakning, vilket innebär att vi har kontakt med övriga departement i frågor av kommunalekonomisk karaktär. Det innebär att alla propositioner, skrivelser och uppdrag som rör kommuner och landsting och skall beslutas av regeringen måste granskas och godkännas av enheten.

Detta är länsstyrelserna

Det finns 21 länsstyrelser i landet - en i varje län. Länsstyrelsen är den myndighet i länet som arbetar som regeringens och riksdagens förlängda arm. Den viktigaste uppgiften är att se till att de mål som riksdag och regering slagit fast inom en rad olika politikområden uppnås samtidigt som hänsyn tas till länets förutsättningar.

De 21 länsstyrelserna har sammanlagt cirka 4.900 anställda. Länsstyrelsen leds av en landshövding som regeringen utser. Personalen i övrigt anställs av länsstyrelsen.

Länsstyrelsernas verksamhet omfattar bl.a. civilt försvar och räddningstjänst, djurskydd och veterinära frågor, fiske, jämställdhet, kommunikationer, kulturmiljö, lantbruk, livsmedelskontroll, naturvård och miljöskydd, regional politik, regional näringspolitik, konkurrens, hållbar samhällsplanering, social omvårdnad, (samt rennäring i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län). Verksamheten styrs av regeringen genom bl.a. länsstyrelseinstruktionen (SFS 1997:1258).


Pågående regional försöksverksamhet

Fram till år 2003 pågår en försöksverksamhet med ändrad ansvarsfördelning mellan länsstyrelsen (staten) och kommunerna i fyra län; Kalmar, Skåne, Västra Götaland och Gotland. En parlamentarisk kommitté har utvärderat försöksverksamheten. Läs mer om den regionala försöksverksamheten här! 


En förvaltning i demokratins tjänst

De tre grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och effektivitet ska få genomslag i förvaltningen. Regeringen har därför presenterat ett handlingsprogram - En förvaltning i demokratins tjänst - som främjar dessa värden. Länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland, Jönköping och Dalarna ingår i handlingsprogrammets åtgärd för bättre servicedialog, d.v.s. för en bättre myndighetsservice och ökat medborgarinflytande. 

Länsstyrelseenheten

			ORGANISATION Ansvarsområde  Länsstyrelserna och den pågående regionala försöksverksamheten Politisk ledning Lars-Erik Lövdén, bitr. finansminister Sören Häggroth, statssekreterare Anställda  9 personer  Myndigheter som sorterar  under enheten  21 länsstyrelser

Finansdepartementets länsstyrelseenhet verkar för att länsstyrelserna har förutsättningar för att vara en väl fungerande myndighet i länet. En länsstyrelse finns i alla landets 21 län.

Länsstyrelseenheten verkar för samordning och utveckling av styrmetoder för länsstyrelsernas verksamhet samt för en utvecklad dialog mellan Regeringskansliet och länsstyrelserna. En viktig uppgift är även att verka för att det finns balans mellan länsstyrelsernas uppgifter och resurser.

Andra viktiga uppgifter är att följa och medverka till samordning av frågor om den regionala försöksverksamheten, liksom frågor om länsindelningen.

Bostadsenheten

			ORGANISATION Ansvarsområde  Bostäder, bostadsbyggande Politisk ledning Lars-Erik Lövdén, bitr. finansminister Sören Häggroth, statssekreterare Anställda  8 personer  Myndigheter som sorterar  under enheten  Statens bostadskreditnämnd AB Bostadsgaranti Boverket (delas med Miljödepartementet

Finansdepartementets bostadsenhet svarar för frågor om bostadsförsörjning, inkl. boendesociala frågor och frågor som rör äldreboende. Enheten ansvarar även för statliga bostadssubventioner och kreditgarantier till bostadsbyggandet samt vissa frågor om allmännyttiga bostadsföretag. Enheten har gemensamt med Näringsdepartementet ansvaret för konkurrensfrågor inom byggsektorn. 

Enheten ansvarar för bostadsfrågor i samband med informella möten med bostadsministrarna inom EU samt deltar i det nordiska samarbetet på bostadsområdet. Inom FNs program UN-Habitat deltar vi i såväl de ordinarie mötena som olika internationella seminarier för kunskaps- och erfarenhetsutbyten.

Till enhetens ansvarsområde hör även Statens Bostadskreditnämnd (BKN) samt AB Bostadsgaranti.


Aktuellt om bostadspolitiken

Bostadspolitiken i Budgetpropositionen för nästa år
Budgetpropositionen för 2003 presenterades den 8 oktober. För bostadspolitiken innebär förslaget fortsatt inriktning mot stimulanser och åtgärder för att lösa de regionala obalanserna på bostadsmarknaden. Bostadsbyggandet måste öka på orter med ökande befolkning och brist på bostäder medan kommuner med vikande befolkningsunderlag och stort antal tomma lägenheter behöver stöd för att anpassa utbudet av bostäder.

Sänkta byggkostnader är ett angeläget mål för att hålla boendekostnaderna nere. Byggsektorns aktörer måste ta ett större ansvar för att brister inte uppstår under produktionen av bostäder. Konkreta åtgärder behövs som kan bidra till att höja kvaliteten, hålla byggkostnaderna nere och främja konkurrensen inom byggsektorn.
En övergripande målsättning inom det bostadspolitiska området är att planering, byggande och förvaltning av våra bostäder är verksamheter som skall bedrivas i ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv mot hållbar utveckling.

Några av de politiska insatser som tas upp i budgeten för 2003:
- Fortsatt satsning på investeringsbidrag för nybyggnad av hyresrätter och bostäder till studenter.
- Utreda möjligheterna att sänka momskostnaderna för särskilt angeläget bostadsbyggande.
- Fortsatt utveckling av den nya myndigheten, Statens Bostadsnämnd (SBN), för att uppnå en långsiktig omstrukturering av de allmännyttiga bostadsföretagen i kommuner med vikande befolkningsunderlag. Regeringen avser återkomma i den ekonomiska vårpropositionen 2003 om fördelningen av medel för de närmaste åren.


Pressmeddelanden

2002-10-18	Proposition med nya regler för bostadsrätter
2002-10-08	Budget för 2003: Sänkt byggmoms prövas
2002-04-16	Bostadsministern i hearing med hyresgästerna
2002-08-27	Bostadsminister Lars-Erik Lövdén kommenterar Boverkets byggprognos
2002-08-23	Regeringen föreslår nya regler för bostadsrätter
2002-08-16	Bostadsministern kommenterar SCBs uppgifter om ökat bostadsbyggande
2002-07-30	Allmännyttans skyldighet att bygga billigare

Bostadspolitiken i Sverige

Alla har rätt till en god bostad till rimlig kostnad

Bostadspolitiken är en väsentlig del av välfärdspolitiken. Rätten till en god bostad till en rimlig kostnad är ett viktigt mål för samhällets insatser på det bostadspolitiska området.

Kommunen har ansvar för bostadsförsörjningen och staten svarar för lagstiftning och finansiella verktyg. På finansdepartementet jobbar vi med bostadsfinansieringen, bostadsförsörjningen samt hyreslagstiftningen. Exempelvis plan- och bygglagsfrågor ligger på miljödepartementet och boendesociala frågor som hemlöshet finns på socialdepartementet.

Bostadsmarknaden i Sverige idag är tudelad. I vissa områden råder brist på bostäder medan det i andra delar av landet finns ett överskott på bostäder. Idag råder bostadsbrist i 77 kommuner med tillsammans hälften av landets befolkning. Bostadsbristen är koncentrerad till tillväxtregionerna. 

Samtidigt som tillväxtområdena upplever arbetskrafts- och bostadsbrist möter andra regioner problem som hänger samman med vikande befolkningstal och svag ekonomiskt tillväxt. De kommuner som möter en minskad befolkning möter ofta problem i form av en ökande andel tomma lägenheter i de kommunala bostadsföretagen. För kommuner med bostadsöverskott har regeringen genom bostadsdelegationen gett ekonomiskt stöd för att kunna anpassa bostadsbeståndet. En ny myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas från den 1 juli 2002. 

För att stimulera bostadsbyggandet ger staten flera stöd:

Investeringsbidrag för hyresrätter
Ett investeringsbidrag på 2,5 miljarder kronor under en femårsperiod för att öka byggandet av hyresbostäder i områden med brist på bostäder. Bidraget kan sökas av såväl privata som kommunala bygg- och bostadsföretag från och med den 17 april 2001. Investeringsbidraget betalas ut när projektet är färdigställt.

Bidrag till ekologiska bostadsinvesteringar
Ett bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet utgår från 2001, så kallat EKO-bidrag. Bidraget ska under 2001-2003 riktas till större nybyggnadsprojekt med stor andel hyresrätter och projekt där en konsekvent byggkostnadskontroll genomförs. Totalt omfattar bidraget 635 miljoner kronor de tre närmaste åren.

Investeringsbidrag till studentbostäder
Ett bidrag på 400 miljoner kronor till ett ökat byggande av studentbostäder fördelas under 2000 och 2001. Regeringen har även förenklat byggreglerna för studentbostäder. Investeringsbidraget beräknas ge 10 000 bostäder.

Räntebidrag
Räntebidrag till ny- och ombyggnad av bostäder. Ärenden om räntebidrag handläggs av länsstyrelserna och Boverket.

Kreditgarantier
Kreditgarantier för lån mot säkerhet i fastigheten efter det att ny- och ombyggnaden färdigställts. Statens bostadskreditnämnd (BKN) svarar för ärenden om kreditgarantier.


Byggkostnadsforum

Byggkostnadsdelegationen har visat att det går att få ner byggkostnaderna till rimliga nivåer, utan att standarden i boendet försämras. Regeringen följer upp delegationens arbete och låter Boverket inrätta ett byggkostnadsforum under 2001. Byggkostnadsforum ska bland annat förmedla kunskaper till byggherrar och främja utvecklingsarbete och innovationer.

Läs mer om Byggkostnadsforum här.

På gång

Sverige står de närmaste åren inför en rad utmaningar på det bostadspolitiska området. Det gäller såväl tillgången på bostäder som kostnaderna för och inflytandet över det egna boendet. 


Förslag om ändrat bostadspolitiskt mål

I budgetpropositionen för 2003 föreslås det bostadspolitiska målet förändras genom att vidga målsättningen om ekologiskt hållbar utveckling till att omfatta hela hållbarhetsbegreppet. I konsekvens med regeringens övergripande mål om ett hållbart samhälle och omfattas detta av ekologisk, ekonomisk och social utveckling.

Det nya målet föreslås lyda enligt följande:
Målet för bostadspolitiken är att alla skall ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning skall en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten.


Bostadspolitikens inriktning 2003

Inom ramen för det övergripande målet för politikområdet är det i första hand fyra områden som prioriteras i regeringens arbete.
- Bostadsförsörjningen, genom att stimulera utvecklingen på bostadsmarknaden mot ökad regional balans med fler bostäder i tillväxtregionerna och omstrukturering av kommunala bostadsföretag i regioner med minskande befolkning.
- Lägre bygg- och boendekostnader så att även grupper som har svårare att hävda sig på bostadsmarknaden kan efterfråga ett rimligt boende.
- Effektiv byggsektor i konkurrens som bl.a. beaktar bostadskonsumenternas intressen av sunda och ändamålsenliga bostäder av god kvalitet till rimliga kostnader. 
- Öka den ekologiska hållbarheten i samhällsbyggandet.


Bostadsförsörjning

Bostadspolitiken skall bidra till att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Genomförandet av bostadspolitiken förutsätter aktiva insatser av kommunerna. Kommunerna har det övergripande ansvaret för bostadsförsörjningen på den lokala nivån. 
Obalansen på bostadsmarknaden är stor, med bostadsbrist i ett stort antal kommuner medan ett stort antal bostäder står tomma i kommuner med vikande befolkningsutveckling. Det är framför allt storstadsregionerna som har brist på bostäder och en alltför låg nivå på bostadsbyggandet. 
Regeringen är angelägen om att så långt möjligt bidra till att förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande förbättras, framför allt när det gäller hyresbostäder.


Lägre bygg- och boendekostnader

Boendekostnaderna i Sverige steg kraftigt under 1990-talet, både i absoluta tal och som andel i förhållande till den disponibla inkomsten. Boendekostnaderna som andel av den disponibla inkomsten har dock minskat det senaste året. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) bostads- och hyresundersökning betalade ett genomsnittligt hushåll år 2000 ca 26 procent av sin disponibla inkomst för att bo i en hyreslägenhet. För hushåll i bostadsrätt och egnahem är andelen 21 respektive 20 procent. Regeringens målsättning är att minska denna andel ytterligare.
Både boendekostnaderna och hushållens inkomster varierar såväl inom respektive upplåtelseform som mellan de olika upplåtelseformerna och mellan landets kommuner och regioner.


En effektiv byggsektor i konkurrens

En angelägen åtgärd för att uppnå målet om goda bostäder till en rimlig kostnad är en väl fungerande byggsektor med ansvarstagande aktörer. Bland byggsektorns aktörer har uppmärksammats stora brister som medfört negativ inverkan på kvaliteten och kostnaderna i bostadsproduktionen. Problem som konstaterats är bl.a. bristande kompetens hos byggherrar och beställare, dominerande företag och fåtalskonkurrens, användande av svart arbetskraft samt brister i byggprocessen med t.ex. fukt- och mögelskador som följd. Det finns behov av konkreta åtgärder som kan bidra till att höja kvaliteten, hålla nere byggkostnaderna och främja konkurrensen inom byggsektorn.


Öka den ekologiska hållbarheten i samhällsbyggandet

Samhällsplaneringens inriktning har stor betydelse för möjligheterna att nå närmare målet om ekologisk hållbarhet. De nationella miljökvalitetsmålen t.ex. miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall, tillsammans med övriga nationella mål, vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Byggsektorn påverkar miljön i betydande omfattning och insatser inom området kan därför i stor utsträckning bidra till en hållbar utveckling.

---

070514:
Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se

021203:

Från socialdepartementets hemsida

( http://social.regeringen.se/dettaar/index.htm:)

Socialdepartementets ansvarsområde och organisation redovisas utförligare på 795. Vissa penningverksamheter ingår i 657.

Socialminister och chef för Socialdepartementet är Lars Engqvist. Barn- och familjeminister är Berit Andnor, folkhälso- och socialtjänstminister är Morgan Johansson.

Närmast under statsråden leds arbetet inom departementet av fyra statssekreterare: Mikael Sjöberg, Ewa Persson Göransson, Staffan Bengtsson och Stefan Noreén. Till sin hjälp i de politiska frågorna har departementsledningen en politisk stab, som består av fyra politiskt sakkunniga och tre pressekreterare. Den politiska staben bistår statsråden i de politiska sakfrågorna, det politiska planerings- och samordningsarbetet samt massmediekontakterna.

Departementets verksamhet är indelad i ansvarsområden. För varje område finns en sakenhet som svarar för de frågor som faller inom området. Socialdepartementet har fyra sakenheter: 

	Socialförsäkringsenheten (SF-enheten)
	Enheten för sociala tjänster (ST-enheten)
	Enheten för folkhälsa (FH-enheten)
	Enheten för hälso- och sjukvård (HS-enheten).

Inom departementet finns det även två kanslier som ger ledningen och sakenheterna stöd och service: 

	juridiska kansliet
	samordningskansliet.

Varje enhet och samordningskansliet leds av ett departementsråd. Chef för juridiska kansliet är expeditions- och rättschefen, som är departementets högste opolitiske tjänsteman.

Socialdepartementet har cirka 180 personer anställda.

Sakenheternas ansvarsområden (http://social.regeringen.se/dettaar/organisation.htm)

Socialförsäkringsenheten (SF-enheten):

ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (sjukpenning och rehabilitering, förtidspensioner [från 2003 sjukersättning/aktivitetsersättning], handikappersättningar, arbetsskadeersättningar, ersättning för kroppsskador)

ekonomisk trygghet vid ålderdom (ålderspensioner, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer, delpensioner)

	ekonomisk trygghet för familjer och barn (allmänna barnbidrag, föräldraförsäkring, underhållsstöd, bidrag till kostnader för internationella adoptioner, barnpensioner, vårdbidrag för funktionshindrade barn)
	bostadsbidrag
	socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten
	socialförsäkringens administration och finansiering
	beredning av frågor som rör myndigheter inom enhetens verksamhetsområde
	intern och extern information inom enhetens område

Enheten för sociala tjänster (ST-enheten):

	socialtjänst: - socialbidrag - förebyggande insatser, stöd och vård för barn och unga, hemlösa, brottsoffer, missbrukare och andra socialt utsatta grupper - vård, omsorg och service för äldre personer - vård, omsorg och service för personer med funktionsnedsättningar
	personlig assistans och assistansersättning
	bilstöd och andra bidrag inom handikappområdet
	samordning av handikappfrågor
	samordning av frågor som rör barns rättigheter
	internationella adoptioner
	frågor som rör myndigheter och bolag inom området
	intern och extern information inom enhetens område
	Allmänna arvsfondsdelegationen, i den mån dess frågor inte hör till annat departement. Besök allmänna arvsfondens hemsida! Adress: www.arvsfonden.nu

Enheten för folkhälsa

	samordning av folkhälsoarbetet
	alkohol
	narkotika
	tobak
	hälsoskydd
	smittskydd
	dopning
	psykisk hälsa
	matvanor och fysisk aktivitet
	spelberoende
	beredning av frågor som rör myndigheter och bolag inom verksamhetsområdet
	intern och extern information inom enhetens område

Enheten för hälso- och sjukvård (HS-enheten):

	hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet
	tandvård
	hälso- och sjukvårdspersonalens yrkesutövning
	medicinsk etik
	läkemedel, apoteksväsendet, medicintekniska produkter och kosmetika
	beredning av frågor som rör myndigheter och bolag inom verksamhetsområdet
	intern och extern information inom enhetens område

070514:
Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se

020528:
Svenska regeringens årsbok om EU 2001:

Skatter
     På skatteområdet handlar samarbetet främst om att komma till rätta med skadlig skattekonkurrens mellan medlemsländerna. Om länderna försöker locka till sig företag genom att sänka skatten, kan konkurrensen på marknaden snedvridas.
     Vid Europeiska rådets möte i Göteborg den 15 och 16 juni 2001 konstaterades att man gjort framsteg med det skattepaket som diskuterats sedan 1997. Paketet ska förhindra skadlig skattekonkurrens och består av bland annat en uppförandekod för företagsbeskattning och ett direktiv om minimibeskattning av sparande.
     I mars 2001 presenterade kommissionen en rapport om skattestrukturer och skattesatser på tobaksskatteområdet. Det finns fortfarande stora skillnader mellan medlemsländerna när det gäller priser och punktskatter på tobaksvaror. Därför har Ekofin-rådet beslutat om ändringar i tobaksskattedirektiven. Ändringarna innebär bland annat att Sverige inte längre behöver ha ett undantag om minimiskattekrav för cigarretter (det nuvarande undantaget gäller till den 31 december 2002).
     För att komma till rätta med bedrägerier inom punktskatteområdet, särskilt när det gäller alkohol och tobak, vill kom-missionen inrätta ett datoriserat transport- och kontrollsystem. Systemet skulle ge kontrollmyndigheterna i medlemsländerna bättre information om de transporter de ska övervaka. Också på momsområdet vill man bekämpa bedrägerier.

© 1999,2000,2001,2002,2003.2004,2005,2006,2007,2008 Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
080225.Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr657b.html