Utbildningar vid universitet och högskolor, klassifikationer i bibliotekssystem, forskningsämnen, databaser, bibliotek, offentliga organisationer enligt sverige.se, ämnen i riksdagens samhällsguide, CPV-koder för varor och tjänster, näringsgrenar, arbetsställen, yrkesklassificering, utbildningsklasser, forskning, skolämnen, klassifikationssystem för museer:

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

(rev 14 maj 2010)

Beskrivningar av olika slag:

Hur bör man planera så att alla får ett hälsosamt och rikt liv enligt Riodeklarationens krav, samtidigt som jorden vårdas ?

Ett hälsosamt och rikt liv för alla.
    I Riodeklarationens första punkt står att människan står i centrum och att hon har rätt till ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen. I en punkt nära därefter står att skyddet av miljön måste vara en integrerad del av utvecklingsprocesserna.
    Problemet gäller alla världens människor, nu omkring sex miljarder personer, om 25 år troligen kring åtta och i mitten på nästa sekel kring 10.

Individer och samhällen planerar framtiden.
    Planeringar är verksamheter som går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheterna i varje planeringsfall : Hur var det ? Hur är det ? Hur kan det bli ? Hur bör det bli ?
    Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter, och man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med hänsyn till effekterna på individernas levnadsvillkor, som ges av deras psykiska och kroppsliga förhållanden och av deras fysiska och sociala miljöer.

De psykiska förhållandena.
    Det rika livet är först en fråga om individens upplevelse av ett rikt liv, och upplevelsen finns i 13 om individens upplevelser och känslor o d. De upplevelserna är beroende av individens kunskaper i 11, individens famtidsvisioner i 12, individens uppfattning om sammanhang, individens ideologi i 14, individens psykiska mekanismer i 15, individens logik i 16 och moral i 17. Religiösa verksamheter i 2 påverkar också.
    Individen får genom sinnesorganen i 15 intryck från omvärlden, upplever den fysiska miljön i 71/78 som ger information om världen, upplever den sociala miljön i 79, som individen samspelar i, får intryck genom litteratur o d i 80/99. Individens inre verklighet påverkas av egna och andras verksamheter i 70/99.
    Alla verksamheterna i 70/99 är av den arten att de påverkar individernas psyken, bl a deras upplevelser och moral, deras inre verklighet. Individens inre verklighet med bl a uppfattningar om världen påverkar individens agerande i de demokratiska processerna.
    Alla verksamheter 70/99 påverkar alltså indirekt de demokratiska styrningarna.

De kroppsliga förhållandena.
    Det hälsosamma livet beror av de inre upplevelserna, men beror i hög grad av de kroppsliga förhållandena. Kroppens verksamheter finns i 611/612 och upplysningar om hur kroppen bör hanteras finns i 613. Blir kroppen skadad eller sjuk behövs tillgång till räddningstjänst och sjukvård od i 614/618.
    För ett hälsosamt liv behöver kroppen mathållning i 641/642 (enligt rekommendationer för näringsintag i 613), boende i 643, energi-och hygienförsörning med vatten, avlopp, avfallshantering, värme, el o d i 644, utrustning för hemmet och för kläder och personlig hygien i 645/646, pengar till hushållskostnader i 647, behöver tvätt och rengöring o d i 648 och barnavård, personvård i hemmet od i 649. Fastighetsförvaltning skötas av verksamheter i 647.
    För mathållningen behövs livsmedel från växtodling i 633, trädgårdsodling i 635, djur och djurprodukter från djurhållning, jakt och fiske i 636/639. En del av dessa livsmedel kan hushållen ordna själva , men i de utvecklade länderna når de vanligen hushållen via handel i 653 från livsmedelsindustrier i 663/664.
    Livsmedelsindustrierna skaffar råvarorna från 633/639 via handeln 653. De behöver byggnader och anläggningar som byggs i 69 och maskiner o d som tillverkas i 66/68. Livsmedelsindustrierna behöver företagsledning enligt verksamhetrna i 658, kontorsverksamheter i 651, penninghantering i 657 och marknadsföring i 659. De behöver också transportverksamheter i 656, personal från arbetsförmedlingen i 659 och ingenjörsverksamheter i 62.
    Hushållens bostäder tillverkas i byggindustrin i 69, som tar byggmatrial bl a från asfaltindustrier i 665, tegelindustrier, cementindustrier , gipsskiveindustrier o d i 666, färger från färgindustrier i 667, armeringsjärn och stålbalkar, plåtar o d i 669, verktyg, spik, skruv och diverse metallvaror från 672/673, trävaruindustrier i 674, golvmatteindustrier i 678, sand, stenvaror o d från 679, mätinstrument od från 681, byggmaskiner från 682, apparater för värme, vatten, avlopp, el o d från 683 och transportmedel från 689.
    Hushållens porslinstallrikar, dricksglas od kommer från 666 och bestick från 672/673 och från 671 om de är i ädelmetall.
    För hushållens kläder, skor och textilier gäller motsvarande, det kommer från textilindustrier i 677, skoindustrier och industrier för sportartiklar i 685 och beklädnadsindustrier i 687.
    För hemutrustning gäller samma, t ex telefoner, TVapparater, klockor, kameror musikinstrument o d från 681, kylskåp och spisar, elkaminer, glödlampor o d från 683 möbler från 684, leksaker o d från 688. Fordon och farkoster kommer från transportmedelsindustrierna i 689.
    För den personliga hygienen och för tvätt och rengöring behövs bl a hygienartiklar o d från de kemisktekniska industrierna i 688. Tvättmaskiner o d, kommer från industrierna för det i 683. För barnavård och personvård behövs utrustning bl a från kemisktekniska industrier och läkemedelsindustrier i 688.
    Hushållens energi-och hygienförsörjning kan ske lokalt eller i gemensamma anläggningar. För lokal hantering behövs anläggningar och bl a bränslen från skogen i 634, eller energigrödor i 633, avfallsgas från djurstallarna i 636, kol från kolgruvor i 679, eldningsoljor från 665 eller andra bränslen från 662. Dricksvatten och avlopp kan ordnas lokalt genom anläggningar som drivs i 644. För ventilation kan behövas mekaniska system med fläktar etc. De lokala anordningarna byggs av byggindustrin i 69, som hämtar material från 66/68.
    I de utvecklade länderna ordnas energi- och hygienförsörjningen ofta gremensamt med anläggningar som drivs i 644. Det är bl a kommunala vattenverk, avloppsverk och sophanterigssystem. Det är vidare elkraftverk i vattenfall, kolkraftverk, oljekraftverk, kärnkraftverk, vindkraftverk och verk drivna med sopor eller s k biobränslen mm. Det finns fjärrvärmeverk som förmedlar vattenburen värme för uppvärmning. Det finns kombinatier, värmekraftverk o d.
    Alla dessa verk byggs av byggindustrier i 69, som hämtar material från varuindustrierna i 66/69.
    Hushållen kan vara av olika slag, vanligen knutna till en bostad. Det kan vara egen ägd bostad i småhus, hyrd bostad i flerbostadshus, bostad i ålderdomshem etc.

Hushållspengar och arbetslöshet.
    Ett besvärligt problem för hushållen är att skaffa pengar till hushållens drift. Det sker ofta genom arbete åt andra. Hushållsmedlemmarna kan uppsöka arbetsförmedlingen i 658 eller börja någon egen verksamhet som företagare, varvid företagsekonomi i 658 bör behärskas.
    Pensionärer kan ha pension från penninginstitutioner i 657, sjuka kan få sjukpenning från försäkringskassan där, arbetslösa kan också få ersättning där. För inkomster betalas skatt som tas av skattemyndigheter också i 657.
    I världen är ett av de största problemen, att många hushåll inte har pengar som räcker till den materiella levnadsstandard som flertalet av befolkningarna har. Och det beror vanligen på att det inte går att få betalt arbete. I Sverige och Europa är de arbetslösa 10-15% av dem som har eller vill ha lönearbete.
    I U-länder kan det vara större andel arbetslösa på grund bl a av en relativt hög teknisk utvecklingsnivå i jordbruket, som friställer arbetskraft där och en relativt låg teknisk nivå i andra näringar, som inte kan ta hand om friställda jorbruksarbetare.
    Arbetslösheten beror av samhällsorganisationen, som inte kan ta tillvara ledig arbetskraft. Företag som drivs med anställda tycker det är bra med många arbetssökande eftersom lönerna kan hållas nere då. Å andra sidan får företagarna lägre avsättning för sina produkter om folk inte har pengar att köpa för.
    Väsentliga minskningar av arbetslösheten kan ske mest bara genom politisk styrning. Styrning kan ske bl a genom lagar och förordningar och genom regler för pengar.
    I Sverige finns bl a lagar om anställning och anställningsskydd, men företagen kan inte tvingas anställa folk utan att få ersättning för det. För företagen bör gälla lagar o d som stimulerar till anställning av arbetskraft. Å andra sidan bör man beakta att företagen kan minska arbetsstyrkan och öka lönsaheten genom att ersätta människor med maskiner. Det är ett problem för I-ländernas varuproducenter som på världsmarknaden ska konkurrera med varuproducenter i U-länder, där arbetskraftskostnaden är lägre.
    I politiska planeringar i 36/39 bör redas ut hur arbetslösheten ska kunna minskas. Där bör samordnas synpunkter från alla verksamheter 10-99 med syfte att ge alla ett hälsosamt och rikt liv. Efter utredningar i 36/39 får de politiska makthavarna i 35 besluta om lämpliga åtgärder och i lagar och förordningar föreskriva vad som skall gälla, och med beslut om pengar i 35 medverka till styrningarna.
    I planeringarna i 36/39 kan man ta hjälp av bl a statistiker i 31, nationalekonomer i 34, sambandsforskare i 4 och naturforskare i 5, förutom alla i övriga verksamheter 10-99 som kan ge bidrag till utredningarna.

Att vårda jorden. De fysiska miljöerna.
    Ett problem i Riodeklarationen gäller att vårda jorden, vår planet, så att den inte förstörs och vårda den så att det blir möjligt att ordna hälsosamt och rikt liv för alla. Omvårdnaden om jorden i ett långsiktiigt perspektiv kan komma i konflikt med krav om ett hälsosamt och rikt liv i ett kortsiktigt perspektiv. Det är här fråga om planering av den fysiska miljön, som översiktligt sker i 71 och där hänsyn måste tas till människornas krav i korta perspektiv.
    Aktuella problem för de fysiska miljöerna är att förhindra skadliga ozonhål i atmosfären och förhindra uppsläpp av gaser som ger hälsorisker för det levande, skador på gamla byggnadsmonument o d och s k växthuseffekt, som kan påverka temperaturen på jorden, smälta isarna med översvämningar som följd och ändra Golfströmmen så att det blir obeboeligt i vår del av världen där vi är beroende av den.
    Andra problem gäller hushållning med naturresurser, återanvändning av avfall och att förhindra utrotning av växter och djur, förhindra förstörelse av skogar, som är av betydelse för klimatet på jorden o d. (Materiens kretslopp : se 4).
    I 71 bör i opolitiska planeringar studeras aspekter på de fysiska miljöerna för olika geografiska nivåer, bl a världsnivå, nationella och lokala nivåer. Synpunkter bör inhämtas från sambandsforskare i 4, från naturforskare i 5 , hälso-och sjukvården i 61, ingenjörerna i 62, lantbrukare, växtodlare, skogsbrukare, trädgårsodlare, djurhållare, jägare, fiskare och naturvårdare i 63, hushåll och verksamheter med gemensamma anläggningar för el- gas- värme-, vatten- och avloppsförsörjning och avfallshantering o d, militära verksamheter mm i 652, handelsverksamheter i 653, televerksamheter i 654, transportverkssamheter i 656, penningverksamheter och företagsekonomiska verksamheter o d i 658, och tillverkningsverksamheter i 66/69.
    Planerarna i 71 bör också inhämta synpunkter från bl a upplevelseverksamheterna i 13, logiken i 16 och moralen i 17, statistiker i 31, nationalekonomer i 33, jurister i 34, politiska planerare i 36-39, samt synpunkter från formgivarna i 72-79, bl a, och det är mycket viktigt, arkitekturformgivarna i 72, och synpunkter från sådana som medverkar i och på olika sätt hanterar sociala miljöer i 79.

De sociala miljöerna.
    I 79 behövs särskilda planeringar för de sociala miljöerna minst lika omfattande som planeringarna för de fysiska miljöerna i 71. Planeringarna för de social miljöerna ger underlag för planeringarna av de fysiska miljöerna, som ska passa till de sociala miljöerna och är medel för de sociala miljöerna.

Opolitiska planeringar.
    För individernas psykiska och kroppsliga förhållanden behövs omfattande planeringar, som ger underlag för planeringarna av de sociala och de fysiska miljöerna. Planeringen av individernas psykiska förhållanden bör ske i 1. De kroppsliga förhållandena bör planeras i 6 och nyss har berörts problem med utgågspunkt från 64.

Politiska planeringar.
    Samordning av opolitiska planeringar för individernas psykiska och kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer sker i politiska planeringar i 36-39, där 36 gäller de kroppsliga förhållandena, 37 de psykiska , 38 de fysiska miljöerna och 39 de sociala miljöerna. Mellan 36, 37, 38 och 39 behövs utbyten så att lämpliga planeringsresultat nås.
    Man bör observera, att i 36-39 är avsikten att planera de politiska styrningarna, men för att göra det måste planerarna där ha bra underlag från de mer omfattande planeringarna som nämnts för individernas psykiska och kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer.

De demokratiska processerna.
    De viktigaste tillämpningarna av kollektiva viljor som leder till styrningar gäller politiska styrningar i de demokratiska processerna.
    De politiska planeringarna i 36/39 ska ge beslutsunderlag för de politiska makthavarnas beslut. I en demokrati innebär det ett mycket betydande problem. De verkliga makthavarna är den röstberättigade delen i befolkningen, ”valmanskåren”, och det är den som ska bestämma. I praktiken är det ett svårlöst problem. Folket väljer representanter som verkställer besluten, för det mesta dock utan bra kontakt med folket. Det finns ett politikerförakt i Sverige som går ut på att folket inte tror på de politiska representanterna, misstror deras förmåga att tolka folkets önskemål.
    En orsak till politikerföraktet lär vara, att representanterna inte har bra beslutsunderlag och beslutar i blindo. En förbättring av de demokratiska processerna kan ske med hjälp av bättre, allsidigare planeringar i enlighet med det som antytts i det föregående.
    Ett problem gäller, att de röstberättigade har dåliga kunskaper och har orealistiska önskemål och inte alltid vet sitt eget bästa. Även detta kan hjälpas upp med hjälp av bättre planeringar som klagör sammanhang. Det är ett enormt informationsproblem att göra alla till goda medborgare som sätter sig in i alla problem, kan genomskåda väsentliga konsekvenser av olika åtgärder och har den solidaritet som behövs för att försöka ge alla ett bra liv.
    Enligt läroplanen och kursplanerna för grundskolan ska man dock sträva mot att göra alla till kunniga och ansvarskännande medborgare.
    Man bör observera, att möjligheterna att styra politiskt varierar i världen. Styrningarna och styrningsmöjligheterna är olika i Sverige, EU-länderna för övrigt, Ryssland, USA, Japan och Kina t ex. I USA lägger man stor vikt vid att de sk marknadsmekanismerna ska få råda. I Ryssland håller man på med en omställning från centralstyrd diktatorisk hushållning till mer demokratisk styrning.

Planering och styrning på globala och nationella nivåer.
    Man bör skilja noga mellan planering och styrning. Man kan planera vad som helst utan att några möjligheter att styra det som planeras. Svenskarna har inte möjligheter att direkt ingripa i demokratiska styrningar i andra länder. Svenskar kan t ex inte styra de demokratiska processerna i Estland, Ryssland, USA, Japan eller Kina men kan hålla en planering som gäller hur det var, hur det är, hur det kan bli och hur det bör bli i dessa länder.
    På grund av att svenskarna i mycket hög grad är beroende av utvecklingen i andra länder, är det av stor betydelse, att svens-karna får en uppfattning om hur det kan och bör bli i andra läner.
    Det är intressant att veta om andra länder bl a med hänsyn till svenskarnas konkurrensförmåga ifråga om svensktillverkade varor på världsmarknaden. Det är också intressant att veta om andra länder med hänsyn till risk för krig , miljöstörningar o d, som direkt kan beröra Sverige eller orsaka störningar i varuproduktionen i världen.
    Därför bör Sverige hålla sig med en svensk världsplanering som underlag för svenskarnas agerande i världen.
    Förteckningen över världens stater upptar 188 suveräna stater : Europa: 43, Nordamerika: 23, Asien: 46, Sydamerika: 12, Afrika: 53 och Oceanien: 11.
    I grundskolans historieämne kan man i princip få veta hur det var i dessa länder och i geografiämnet hur det är. Man behöver också få veta hur det kan bli och hur det bör bli, och för det behövs systematiska planeringar.
    Styrning i alla länder sker genom politiska styrningar som är olika alltefter de lagar som gäller i de olika länderna. Men väsentligs styrningar sker också genom s k marknadsmekanismer, där de privata företagen, isynnerhet de stora, styr genom inköp av varor och tjänster, anställning av arbetskraft, finansiella transaktioner, investeringar, varuproduktion, tjänsteproduktion, handel, priser, reklam och marknadsföring, forskning mm.
    Anställdas fackföreningar , intresseorganisationer av andra slag, och folkrörelsföreningar kan utöva styrningar om de är tillräckligt starka.
    Företag kan i viss utsträckning styras med demokratiska styrningar, och det sker på olika sätt i olika länder, men det anses vanligen att företagen bör ha stor frihet i sitt agerande.
    Styrning av företag kan ske bl a genom regler om arbetsmiljö och genom regler om tillåtna utsläpp av skadliga gaser, vätskor och fasta ämen o d. Sådana regler påverkar konkurrensförhållanden mellan länderna om de har olika regler. Det är ett av skälen till bildandet av den Europeiska Unionen, EU, man vill åstadkomma gemensamma regler för medlemsländerna. Men kvar stårkonkurrensförhållandena mellan EU och övriga världen.
    Några organ i detta sammanhang:
* FN, FNs underorgan och fackorgan. I FNs regi har skapats en del regler , som i möjligaste mån avses ska gälla i hela världen, bl a
* GATT, Allmänna tull och handelsavtalet, som nu ersatts av WTO.
* FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, den s k
* Riodeklarationen och
* ”Agenda 21”, som handlar om hur man bör hantera världens problem inför det kommande nya seklet, det 21:a århundradet.
    Styrning sker också genom opinionsbildning av många slag bl a med hjälp av massmedier med stort inflytande över opinionsbildning, likaså genom undervisning i grundskolan och i högre skolor och fortbildningsorgan.

Svenska planeringar.
    I Sverige kan man i viss utsträckning styra människornas psykiska och kroppsliga förhållanden och deras fysiska och sociala miljöer i Sverige, och då bör man hålla igång bra planeringar för det. Man bör planera även styrningsprocesserna.
    I Sverige bör man också hålla igång värdsplaneringar med planering för andra länder, som underlag för planeringarna av de svenska förhållandena. Men det går inte att styra efter dessa planeringar i alla avseenden. Genom internationella konventioner o d kan vissa förhållanden styras också utomlands. I en världsplanering bör man finna ut vad som kan styras utomlands och man bör planera dessa styrningar.
    De svenska biståndsmyndigheterna planerar bistånd till andra länder. Det behövs också planeringar som visar hur svenskar och svenska företag kan delta i andra länder och delta i handel med andra länder till fördel för både svenskar och andra. De stora kommersiella företagen har sådana planeringar, men det behövs offentliga planeringar om det , bl a för att minska arbetslösheten i Sverige.
    Det anses nu ofta, att staten inte bör äga och driva kommersiella företag. Ändå äger staten många sådana. Det sägs, att staten är dålig på att leda kommersiella företag, men även många privata företagare är dåliga företagsledare.
    Det anses ofta, att staten och kommunerna bara ska ha företag och organisationer för sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg undervisning o d, kommunikationer och transporter, polisväsen, kriminalvård, militärväsen, skatteindrivning od, och i dessa verksamheter i möjligaste mån ha konkurrens från privata företag. Nedskärningar av statliga och kommunala verksamheter medför att anställda friställs och ofta blir arbetslösa.
    De privata kommersiella företagen kan inte suga upp alla friställda, staten uttrycker målsättningar om minskningar.

Adresserna kan vara ändrade.

Uppdatering pågår.