|
IFSR International Federation for Systems Research IFSR International Federation for Systems Research, Home Page IFSR - General Information THE INTERNATIONAL FEDERATION FOR SYSTEMS RESEARCH (IFSR) is a a non-profit, scientific and educational agency, constituted of member organizations from various countries. The overall purpose of the Federation is to advance cybernetic and systems research and systems applications and to serve the international systems community. This purpose is attained by: * coordinating systems research among member organizations; * organizing, supporting, and sponsoring research and development, international meetings, and workshops; * developing and promoting international publications in the area of systems research and applications; * developing and promoting programs and resource materials development in systems education; * defining and promoting standards of competence in systems research and systems education; * developing information on the knowledge-base in the cybernetic and systems sciences; and * coordinating programs among member organizations and providing assistance to them.
Utbildningar i systemvetenskap vid universitet och högskolor hösten 2004 .
I det följande är enligt VHS första talet anmälningskoden. Sedan anges: VHS Systemvetenskap. Antal träffar: 19
700011 Data- och systemvetenskapligt program med inriktning mot datakommunikation och nätverk, Trollhättan .120 p
860503 Data-och systemvetenskap, Ronneby .120 p
690011 Information, människa och organisation - systemvetenskaplig inriktning .120 p
150010 Program för data- och systemvetenskap .160 p
214229 Programmet för informatik med systemvetenskap, Eskilstuna .120 p
210213 Programmet för informatik med systemvetenskap, Västerås .120 p
820011 Programmet för IT med systemvetenskap .120/160 p
013600 Programmet för systemvetenskap, Umeå .120/160 p
672090 Systemvetenskap .120 p
030010 Systemvetenskaplig utbildning Användarcentrerade samhällsinformationssystem, Sundsvall .120/160 p
040010 Systemvetenskaplig utbildning Designmetodik, Östersund .120/160 p
200010 Systemvetenskapliga programmet .120/160 p
810700 Systemvetenskapligt program .120/160 p
220010 Systemvetenskapligt program, Borlänge .120 p
020010 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap .120/160 p
500010 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap .160 p
020014 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap - internationell inriktning .120/160 p
020015 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap - internationell inriktning. Utbildningen genomförs helt/delvis via Internet .120/160 p
020013 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap. Utbildningen genomförs helt/delvis via Internet .120/160 p
|
Några citat från utbildningsbeskrivningar vid svenska universitet.(nov 98)
Datavetenskap vid Stockholms universitet
Systemvetenskap vid Umeå universitet
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Linköpings universitet
Stafford Beer. "Stafford Beer is
an international consultant in the sciences of management (notably Opentional
Research) and of effective organization (called cybernetics).
Brain of the Firm. Wiley 1979.
The Heart of Enterprise.
Jay W. Forrester.
James Grier Miller
Odum, HT.
Utredningar före 031020 av Sven Wimnell om den mjuka infostrukturen.
000608: Infrastruktur för information.Utdrag ur program för IT-kommissionens hearing om informationsinfrastrukturen:”Hur blir en ny infostruktur motorn i e-Sverige?”Hearing om utvecklingen av den mjuka infrastrukturen. Den 7 juni 2000, 09.00-17.00, Rosenbads Konferenscenter, Drottninggatan 1. Syfte: Hearingen ska klarlägga vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige relativt snabbt ska ha fått i gång utvecklingen av en sammanhängande infostruktur som stöd för demokratins utveckling och den ekonomiska tillväxten. Hearingen ska skapa medvetenhet om infostrukturens betydelse, öppna ett debattforum om fortsatt utveckling och ge framtidsperspektiv om vilka krav som kommer att ställas på infostrukturen. Inriktning: Hearingen behandlar hur samhällsviktig (primärt offentligt producerad) information skapas i digital form och görs tillgänglig som förutsättning för det framtida tjänstesamhället. Premiss: Vi vet idag inte vilka tjänster som framgent kommer att utvecklas i det digitala tjänstesamhället, utan det gäller att vara förberedd genom en väl utformad infostruktur. Nya och gamla tjänster bygger på en utvecklad tillgång till information. Huvudfråga: ”Vilka steg behöver tas nu för att det framgent ska finnas tillgång till den digitala information som är grunden för en framstående tjänsteutveckling i samhället”?
Program.
A. Varför behövs en utvecklad infostruktur?
B. Vilka möjligheter ger ny teknik för infostrukturen?
C. Hur borde samhällets grundläggande information göras tillgänglig?
D. Vilka nya informationskällor och grundtjänster behövs för framtida tillämpningar?
E. Vilka är kraven på en heltäckande storskalig infostruktur?
F. Hur kan Sverige utveckla en framtidssäker infostruktur?
G. Vilken betydelse har infostrukturen för tillväxt, demokrati, service o ett hållbart samhälle?
H. Avslutning.
En lämplig infrastruktur för informationEn lämplig infrastruktur för information kan bildas av verksamhetsområdena i Sven Wimnells redovisning på Internet av forskningsarbetetSamhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://w1.861.telia.com/~u86105430/) En repetition om samhällsplaneringens problem och klassifikationssystemet: Det finns ett behov av att sortera upp all information så att den blir hanterlig och så att man får hjälp att forma framtiden på bra sätt. En sådan sortering görs i det här redovisade klassifikationssystemet.
Systemet är uppbyggt med utgångspunkt från världens största system för klassifikation
av dokument, det mer än 100 år gamla amerikanska bibliotekssystemet DC, Dewey
Classification, och det på det systemet senare byggda DK, eller som det också
heter UDK, Universella Decimalklassifikationen.
1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer :
Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven. Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga avseendena igång av människornas verksamheter :
Individernas viljor. Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i livet:
A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
Individer och samhällen planerar framtiden.
Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter. Vill man förbättra världen - göra världen till en bättre plats - måste man arbeta på alla de fyra områdena om psykiska och kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer. De fyra områdena påverkar varandra och direkt eller indirekt slutmålet: tillfredsställelse för individen. Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i världen måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati är alla medansvariga för utvecklingen och får försöka bilda sig uppfattningar och ta ställning och försöka påverka verksamheterna inklusive samverkansverksamheterna i lämplig riktning. I en demokrati är det viktigt att alla medborgare är så väl informerade att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det ställer stora krav på informationssystemen. Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för
att till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om världsförbättringsproblemen,
dvs kunskaper om hur det var och är, kan bli och bör bli. För att ha något
att sprida ut måste man hålla igång forskningar, utredningar och planeringar.
För att hålla ihop allt detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar
om forskning, utredning, utbildning, information och planeringar. Arbetet om samhällsplaneringens problem vänder sig till dem som
har makten över förändrings- och fördelningsprocesserna på olika nivåer och
i synnerhet på de politiska nivåerna. Eftersom Sverige är en demokrati har
i princip folket makten. Arbetet vänder sig därför till folket, men då den
s k representativa demokratin tillämpas har de förtroendevalda politikerna
makten och arbetet vänder sig därför främst till dem.
1-4: 42 områden. 5-6: 41 och 7-9 45 områden. Varje sådant område är vanligen mycket innehållsrikt och kan delas upp i mindre områden, men för förståelsen av det hela är det lämpligt med just de 128 förtecknade områdena. Verksamheterna är inte i alla områden av samma karaktär. Man kan säga att det i huvudområdena 1-4 i grunden är fråga om tankeverksamheter och registrering av tankeverksamheter o d. Område 5 gäller i grunden naturforskningsverksamheter och 6 teknologisk-ekonomisk användning av naturforskningens rön till kroppslig-materiell nytta. Områden 7-9 kan anses gälla kulturella verksamheter, där man visserligen använder materiella ting, men där huvudsyftet är nytta för psyket, verksamheterna kan beskrivas som informationsverksamheter med olika slags uttrycksmedel. Den uppgjorda förteckningen över verksamheterna är grundad på mycket långa studier där verksamheterna hämtats från från etablerade system och klassifikationer för näringsgrenar, yrken, utbildningar, forskningar och bibliotekssystemens dokument mm. Utgångspunkten för huvudupplägget är det mer än 100 år gamla bibliotekssystemet DC, som dock i väsentliga avseenden reviderats med hänsyn till de under de många åren inträffade samhällsförändringarna. I några delar stämmer systemt mer med DK och det udda svenska bibliotekssystemet SAB . Det här visade systemet för klassifikation av verksamheter finns närmare behandlat på Internet, på hemsidan http://w1.861.telia.com/~u86105430 Där finns bl a för vart och ett av de 128 områdena angivet förhållandet till DC, DK, SAB och många andra olika system.
Det tekniska i IT-strukturen.62 Den tekniska utrustning som behövs för IT-strukturen konstrueras av ingenjörer i område 62.66-68 Den tekniska utrustningen tillverkas i områdena 66-68 när det gäller varor. 69 När det gäller inbyggnad av den tekniska utrustningen i de fysiska miljöerna sker det genom byggverksamheterna i område 69. 71-72 Byggverksamheter, t ex ledningsdragningar och master för trådlös kommunikation, ledningar i byggnader etc kräver tillstånd av myndigheter i 71-72, som också behöver göra planer för infogandet av ledningar etc i den fysiska miljön. 61+658 Säkerhetsbestämmelser kan behöva införskaffas från medicinska myndigheter (61) och arbetarskyddsmyndigheter (658). 653 Inköp av varor kan ske genom handeln i 653. 657 Pengar behövs från penningverksamheterna i 657. 658 För anordnandet av den tekniska strukturen behövs företag och arbetskraft i 658. 34 För anordnandet av den tekniska strukturen behövs lämpliga lagar i 34. 35 Finns inte lämpliga lagar och bestämmelser kan det bli nödvändigt ändra genom de demokratiska församlingarna i 35. 36-39 Politiska krav ifråga om den tekniska strukturen framställs i områdena 36-39. 10-99 Krav som inte kräver medverkan från politikerna- de demokratiska församlingarna kan komma från alla områden 10-99, från hushåll, företag, organisationer och myndigheter . 32-33 Åsikter ifråga om demokrati och nationalekonomi kan framföras av statsvetare och nationalekonomer i 32-33.
Detta i stora drag om byggnadet av det tekniska. När det gäller driften av de byggda systemen kan anföras följande.
Byggande och drift av tekniska system bör ske med hänsyn till informationsbehoven,
dvs de behov som bör tillfredsställas av ”den mjuka infostrukturen”.
Den mjuka infostrukturen.Den tekniska strukturen bör byggas med hänsyn till den mjuka infostrukturen man behöver. Den mjuka struktur man behöver framgår av informationsbehoven i människornas olika roller:A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll. A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna. A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av de fyra ovan nämnda faktorerna. B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll. B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav. B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen. Här kan man uppträda som anställd eller som företagare. En mycket omfattande genomgång av kunskapsbehov i de olika rollerna finns i ”Verksamheter i rollerna A och B” på Sven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ som är uppbyggd med hänsyn till informationsbehoven.
I rollen A1 behöver man information så att man klarar det dagliga
livet. I den rollen kan man ställas inför problem var man ska köpa varor
bäst, hur man lagar bra mat, hur man kan resa bäst, hur man gör för att bota
krämpor, vart man vänder sig när man blir sjuk, hur man knypplar, vad aktierna
står i, vad de ger på bio och teater, vem som vann fotbollsmatcherna etc
etc. I den rollen vet man vad man vill efterfråga och det kan då vara bra
med en söktjänst på Internet där man bara skriver in t ex ”fotbollsmatcher”
eller ”magont”. I ett väl utvecklat nät ska man då få ”träffar” som beskriver
det man är ute efter. Svaret på frågan om lämplig informationsstruktur är kort sagt: Kunskapslagring, kunskapsproduktion och kunskapsspridning från informationsförsörjare o d, planerare, forskare o d, skolledningar, bibliotek och andra organ på informationsområdena bör läggas upp i enlighet med vad som framförts i redogörelserna för forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Infrastruktur för information. Förslag.För företag, organisationer och myndigheter är det numera nära nog ett ”måste” att finnas på Internet. Är verksamheterna av stor omfattning behöver de för Internet särskilda databaser och informationsanordningar för kontakter till och från omvärlden.Dessutom kan de behöva särskilda datorsystem för den interna skötseln av verksamheterna och särskilda system för kontakter med andra företag, organisationer och myndigheter som inte lämpligen går öppet över Internet.
Typexempel är ett landsting som behöver
Alla verksamheter har många delverksamheter av olika slag ,
det har kort antytts i området 104 (även på 4) : ”Inom alla verksamheter
10-99 och 109-999 etc finns verksamheter som har anknytning till verksamheterna
11-19, 101-109 och 1-9. I katalogen här ingår de i rubriker ”Allmänt”. Dessa
verksamheter betecknas med numret för verksamhetsområdet med tillägg 01 till
09:
Exempel: 792 gäller teaterverksamheter. SCB: Sveriges statistiska databaser, färdiga statistikfiler 1999-09-24 1(42) (Från Internet 000608) Inom parentes område enligt Sven Wimnells system för verksamheter.
Innehållsförteckning färdiga statistikfiler efter ämnesområde: Som man ser är statistikfilerna ordnade i boksavsordning, vilket inte kan ge någon bra överblick över samhällets verksamheter och deras amband.
IT-kommissionens frågor om infostruktur innebär att frågan om samband
på samhällsnivå mellan verksamheter kommer upp för första gången. Det är
på tiden att ett offentlig organ efterfrågar struktur för informationer på
samhällsnivå. Svaret på IT-kommissionens frågor om infostrukturen finns i redogörelserna för forskningsarbetet. På hemsidan har angivits alla statliga myndigheter och organisationer som finns i ”Sverige direkt” och hänvisningar till kommunala myndigheter o d. Likaså har angivits eller hänvisats till organ för forskning, utbildning, kulturella och ideella verksamheter o d. Kommersiella företag har av konkurrensskäl vanligen inte angivits med namn, men deras verksamhetsområden har angivits. I princip finns alla verksamheter med och kan identifieras med bl a ett nummer för verksamhetsområde. IT-kommissionen kan för att få en ”mjuk” infostruktur skriva upp alla nummer och dra samverkanslinjer mellan dem. Sedan kan teknikerna dra ledningar eller göra trådlösa förbindelser enligt den mjuka strukturen.
|
101 | Arkiv. Riksarkivet m fl har stora databaser. |
102 | Biblioteken, har stora databaser och informationssystem. |
103-109 | Databaser och system för övergripande filosofiska verksamheter. Här t ex Nationalencyklopedin och Samhällsguiden. |
11-19 | Databaser och system för individenas inre verkligheter. |
31 | Statistik och demografi. SCB har massor av databaser. |
32-33 | Statsvetare och nationalekonomer. |
34 | Juridiska databaser och system. |
35 | De demokratiska församlingarnas databaser.Riksagen,kommunerna,regeringen,EU,FN. |
36-39 | De politiska partiernas eventuella databaser och system mm. Politiska krav. |
4 | Databaser och system för systemvetenskap och infosystem o d. |
5 | Databaser och system för naturforskning och matematik. |
61 | Databaser och system för sjuk-och hälsovård o d. |
62 | Databaser och system för ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) |
63 | Databaser för biologisk produktion, lantbruk, skog,trädgård, djurållning, jakt, fiske od. |
64 | Databaser och system för hushållsarbeten. Mathållning, boende, energi-och hygienför- sörjning, hushållsekonomi, fastighetsförvaltning o d, städning mm. |
651 | Databaser och system för kontorsverksamheter o d, allmän datoranvändning o d. |
6521- | Databaser och system för de demokratiska församlingarnas oplitiska verksamheter, per- sonalhållning, lokalhållning, opolitisk administration o d. |
6525- | Databaser och system för militära verksamheter. |
653 | Databaser och system för handel, bl a e-handel. |
654 | Databaser och system för telesystem. |
655 | Databaser och system för förlagsverksamheter o d. |
656 | Databaser och system för transporter. |
657 | Databaser och system för penningverksamheter. |
658 | Databaser och system för företagsekonomi, arbetsförmedling, arbetarskydd o d. |
659 | Databaser och system för marknadsföring, reklam o d. |
66-68 | Databaser och system för varutillverkning. |
69 | Databaser och system för byggnadsverksamheter. |
7,70 | Databaser och system för övergripande kulturella verksamheter. Kulturnät. |
71-72 | Databaser och system för fysisk samhällsplanering och arkitektur. Miljönät. |
73 | Databaser och system för museer, utställningar o d. |
74 | Databaser och system för design och konsthantverk o d. |
75-77 | Databaser och system för bildkonst. |
78 | Databaser och system för musik. |
7911 | Databaser och system för seder och bruk o d |
7914 | Databaser och system för film, radio, TV, offentliga fester o d. |
792 | Databaser och system för Teater, konserter od. |
793 | Databaser och system för privata nöjen o d. |
794 | Databaser och system för spel o d |
7951-7956 | Databaser och system för sociala verksamheter och sociala miljöer. |
7957 | Databaser och system för utbildning o d |
7958 | Databaser och system för sociala miljöer i boendet. |
7959 | Databaser och system för verksamheter i allmänna grupper o d. |
796-799 | Databaser och system för sport och idrott o d. |
8 | Databaser och system för språk, litteraturhitoria och skönlitteratur. |
90 | Databaser och system för tidningar, tidskrifter o d, journalistik o d. |
91 | Databaser och system för allmän geografi. |
92-99 | Databaser och system för allmän historia. |
En något utökad version av denna uppsats "Infrastruktur för information." är Sven Wimnell: infrastruktur för information. (000608) som står först i följande förteckning över sammanfattningar .
011231:
En något utökad version av uppsatsen på område 40: "000608: Infrastruktur för information." i pdf-format, på 17 sidor:
En pdf-fil på 44 sidor (020125) :
021231: Från omr 102, 106, 107 och 353 kopierat in på område 40 sammanfattningar som inte haft till syfte att i första hand illustrera den mjuka infostrukturen utan visar förhållandet till andra klassifikationssystem o d:
Se även hemsidans inledande dokument:
Se även område 4 om de stora sambanden.
På 36-39 inlagt länkar om politiska partier, välfärdsfördelning, demokrati o d:
020210 inlagt en pdf-fil:
020213:
020425:
Innehållet i de med rött markerade sammanfattningarna.
Innehåll: Utdrag ur program för IT-kommissionens hearing om informationsinfrastrukturen. Sid 2 Sven Wimnell. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? 4 Det tekniska i IT-strukturen. 8 Den mjuka infostrukturen. 9 Om Sven Wimnells hemsida http://www.wimnell.com/ 10
Infrastruktur för information. Förslag. 15-17
Innehåll: 1 Innehållsförteckning. 2 FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. 3-4 Riodeklarationen 5 Agenda 21, Riokonferensens handlingsprogram inför nästa århundrade. 6 Omvärldsanalys. Verksamheter 10-99. 7 Samhällsplanering. Klassifikationssystem. Människornas levnadsvillkor, påverkan och planeringar. 8 Individens möjligheter att förbättra för sig. 9 Rådande och väntade bristsituationer och konflikter medför krav om mer och bättre planeringar. 10 Schema över påverkans- och förändringsproblem. 11 Schema över politiska och opolitiska planeringar. 12 Verksamhetsområden 1-4. 13 Verksamhetsområden 5-6. 14 Verksamhetsområden 7-9. 15-19 Myndigheter med mera i SverigeDirekt 20-24 SverigeDirekts nyckelord 25-26 Riksdagens utskott. EU-nämnden i riksdagen. Partierna i riksdagen. 27-29 Sveriges regering. Statsrådens ansvarsområden. Regeringen planering. 30 Politikområden och utgiftsområden. 31 Beslutssverige. 32 EU. Europeiska unionen. 33 FN. Förenta nationerna. 34 Förvärvsarbetande befolkning. 35-36 Vad ska man nu göra? Hur ska man tycka och tänka? 37 Schema över samhällsplaneringens problem. 38 Samhällsplaneringens problem och klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter. 39-41 Arbetsställen 42 Arbetskraften. 43 Export. Import. 44-45 Företagsplanering. Och levnadsstandard, köpkraft, livsstilar. 46 Ekonomisk tillväxt. 47 Ett företags omvärld. 48 Ett företag för tillverkning; Beroenden 1-9. 49 Ett företag för tillverkning: Beroenden 1-4 50 Ett företag för tillverkning: Beroenden 5-6.
51 Ett företag för tillverkning: Beroenden 7-9.
Innehåll: 4 Samhällsplanering och företagsplanering. 6 Ett klassifikationssystem som vill hjälpa till att bota informationsstressen och är ett hjälpmedel för demokratisk framtidsplanering. 13 10/19 Filosofiska och psykologiska veksamheter. 26 20/29 Religiösa verksamheter. 28 30/39 Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 43 40/49 Sambandsforskningsverksamheter. Samband på samhällsnivå. Infostruktur. 47 50/59 Naturforskningsverksamheter och matematik. 55 60/69 Teknologiska/ ekonomiska verksamheter. 144 70/79 Formgivning av fysiska och sociala miljöer. 180 80/89 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 186 90/99 Blandade saklitterära verksamheter samt allmän geografi, biografi och allmän historia. 197 Verksamheter i Sverige och i världen.
198 Sambandsforskning.
Innehåll: Några utredningar som kan ge underlag för den mjuka infostrukturen. Sid 4. Den 7 juni 2000 arrangerade IT-kommissionen en hearing om infostrukturens utveckling, den ”mjuka” infrastrukturen eller informationsinfrastrukturen.
4. Den 12 juni 2000
skickade jag till bl a IT-kommissionen och Statskontoret en
skivelse daterad 000608 med en pdf-bilaga på 17 sidor:
“Sven Wimnell: Infrastruktur för information”. 6. Klassifikationssystem för verksamheter 8. Den 20 mars 2000 skrev IT-kommissionen till regringen “Om behovet av insatser för utvecklingen av samhällets informationsinfrastruktur.”
9. Den 27 november 2001
höll IT-kommissionen ett seminarium: Mjuk infrastruktur som grund
för ett smart och hållbart e-Sverige. 10. Ds 2000:34 Samhällets grundläggande information. 11. Proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla.
13. FA K TA B L A D Näringsdepartementet 29 mars 2000
Ett informationssamhälle för alla.
Regeringens förslag i proposition 1999/2000:86 13. Ds 2000: 68 IT för alla. Näringsdepartementet januari 2001. (109 sidor) 14. Slutbetänkandet karriärvägledning.se.nu (SOU 2001:45). 15. Sven Wimnell e-brev 011030 till utbildningsministern Östros, skolministern Wärnersson, näringsministern Rosengren och statskontoret med kommentarer om vägledningsutredningen. 16. Från “karriärvägledning.se.nu “(SOU 2001:45) juni 2001. Webbplatser med studieinformation på Internet. 19. 24-25 sept 2001:”Hur vill vi ha det digitala tjänstesamhället 2011?” Hearing om framtidens lockande e-tjänster som ger radikalt nya förutsättningar 20. Internetmarknaden i Sverige - en kartläggning utförd på uppdrag av Post- och telestyrelsen. Oktober 2000. (91 sidor) 21. IT-kommissionen REMISSVAR 2001-03-30 till Näringsdepartementet gällande betänkandet ”IT-infrastruktur för stad och land” (SOU 2000:111) 22. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet Demokratiutredningens betänkande SOU 2000:1 (Februari 2000. 296 sidor)
22. Sven Wimnell 000508: En uthållig demokrati! Politik för
folkstyrelse på 2000-talet.Demokratiutredningens slutbetänkande
SOU 2000:1. Kommentarer. 23. SOU 2000:48. Kommundemokratikommitténs betänkande “Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i kommuner och landsting.” ( Maj 2001. Ca 600 sidor) 28. Delbetänkande: Offentliga Sverige på nätet (SOU 2001: 63). 29. Några utdrag från Offentliga Sverige på nätet (SOU 2001: 63). 32. Statskontoret har på regeringens uppdrag lämnat rapporten ”24- timmarsmyndighet - Förslag till kriterier för statlig elektronisk förvaltning i medborgarnas tjänst” (Statskontoret 2000:21). Utdrag från Offentliga Sverige på nätet (SOU 2001: 63) 33. Den digitala fabriken. Verkstadsföretaget som IT-företag Christina Johannesson Peter Kempinsky FBA. Denna rapport i programmet Telematik 2001, tema: Telematik i näringslivet, utgör samtidigt KFB-rapport 2000:7 (ISBN 91-88371-52-5) och TELDOK Rapport 132 (ISSN 0281-8574). 33. KB: Förslag till: Riktlinjer och tillämpningsanvisningar för ämnesordsindexering (2001-11-01) http://www.kb.se/bus/Ao/aoriktlinjer_nya.pdf 35. World Wide Web Consortium http://www.w3.org/ 35. HTML 4.01 Specification. W3C Recommendation 24 December 1999 http://www.w3.org/TR/1999/REC-html401-19991224/ 35. Om XHTML: http://www.w3.org/TR/xhtml1/ 35. Metadata för medicinskt bruk. Användning av Resource Description Framework för medicinska resurser på Internet. John Parnefjord, Ulf Kronman och Elisabet Frigell Karolinska Institutets Bibliotek Version 1.1 21 augusti 2000. Rapporten har skrivits med stöd från BIBSAM inom ramen för Karolinska Institutets Biblioteks åtaganden som ansvarsbibliotek inom medicin och omvårdnad. Mer information om rapporten och Karolinska Institutets Biblioteks aktiviteter kring RDF finns på bibliotekets webbplats på adressen http://www.kib.ki.se/kib/project/rdf/. 35. Sven Wimnell: Om metataggar. 000810 inlagt i område 102 på hemsidan en PDF-fil om sökning på Internet och om hur man kan förse dokumenten på Internet med metadata enligt Dublin Core så att det blir lättare att hitta dem med sökmaskinerna. http://www.wimnell.com/omr102d.pdf 35. Antalet webbplatser på Internet 1995-2001.
36. Människornas fyra roller. 36. Människorna har olika behov av information i de olika rollerna. 37. Samhällsplanering och företagsplanering. 38. Utvecklingen i världen. 39. Människornas levnadsvillkor 39. Människorna påverkar 39. Människornas verksamheter 39. Förändringsprocesserna 39. Individer och samhällen planerar framtiden. 39. Om man vill förbättra världen. Demokrati och planeringar. Informationsproblem. 40. Ett klassifikationssystem som vill hjälpa till att bota informationsstressen och är ett hjälpmedel för demokratiska framtidsplaneringar. 40. En pdf-fil på 59 sidor inlagd 011218 på Sven Wimnells hemsida.: Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://www.wimnell.com/omr01d.pdf) 41. Människornas verksamheter i klassifikationssystemet. 42. Klassifikationssystemet för verksamheter och bibliotekssystemen 43. Kort om skillnader mellan klassifikationssystemet för verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK och SAB. 44. Mänsklighetens uppgifter och människornas agerande. 46. Länkar på Sven Wimnells hemsida. 47. Klassifikationssystem för verksamheter = den mjuka infostrukturen.
68. Några kommentarer om den föreslagna mjuka infostrukturen.
Innehåll: Sid 1 Människornas levnadsvillkor 1 Människornas fyra roller. 2 - 8 Om regeringens proposition 2001/02:80: Demokrati för det nya seklet.17 januari 2002. Göran Persson Britta Lejon (Justitiedepartementet.) (197 sidor). 2 - Innehållsförteckning. 3 - Några citat från propositionen: 3 Makten.Representativ demokrati.EU. 4 Om information. 5 Förtroendevalda. Myndigheter. Insyn. Beslut. 6 Medvetenhet. Skolan. Kunskap. Demokratiforskning och demokratistrategier. 8 - Några kommentarer till propositionen. Vad ska demokratin användas till ? 9 - 20 Om Sven Wimnells hemsida på Internet: http://wimnell.com/ En relativt kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln: ”Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen.” Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. 9 - Mänskliga verksamheter 10-99. 14 - Verksamheter som formar världens framtid. 14 - Det stora kretsloppet. 17 - Hanteringar av förändringsprocesserna. Planeringar. 20 - Om man vill förbättra världen. Demokrati och planeringar. Informationsproblem. 21 - Ett klassifikationssystem som vill hjälpa till att bota informationsstressen och är ett hjälpmedel för demokratiska framtidsplaneringar. 21-42 Skolan. 21 - Grundskolan och samhällsplaneringens problem. 23 - Hur ger grundskolan och gymnasiet kunskaper om människornas verksamheter och samhällsplanering ? 28 - Mål för grundskolans ämnen enligt Läroplan 94, Lpo 94. 43-44 Informationsproblem. Infostrukturen. 43 - Vad ska demokratin användas till ? 43 - Planera människornas levnadsvillkor 44 - Den mjuka Infostrukturen. 44 - Det ska demokratin användas till Människornas levnadsvillkor Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer : o Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven. o Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet. o Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. De fysiska miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska miljöerna kan gälla: - De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella värden och funktioner. - De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska värden och teknologiska funktioner. o Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas psykiska samspel, de sociala miljöerna. Människornas fyra roller. A. Huvudroll: allmän levnadsroll-lekmannaroll-fritidsroll. A1. Att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna. A2. Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer. B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll B1. Att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.
B2. Att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med
hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna
kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.
Innehåll: Sid 2- 3 Tabeller med mänskliga verksamheter. 4- 6 Antalet arbetsställen. 7-10 Förvärvsarbetande efter yrke. 11-12 Svenska statistiknätet. 13-18 SverigeDirekt. Myndigheter med mera. 19-25 SverigeDirekts nyckelord. 26-32 SverigeDirekt. Myndigheter med mera. Fördelade på verksamhetsområdena 10-99.
33-35 Sambandsforskning.
Innehåll: Den mjuka infostrukturen har tidigare behandlats i en pdf-fil på 72 sidor med förslag:
Sven Wimnell 011231:
Den ”mjuka” IT-infrastrukturen (informationsinfrastrukturen). Förslaget bygger på SW Klassifikationssystem, som finns redovisat i Sven Wimnell 020218 (Justerad 020307 (63+656:020324)) : Klassifikationssystemet för verksamheter. 201 sidor Versionen 011218 kompletterad . (http://www.wimnell.com/omr01d.pdf) Klassifikationssystemet är resultat av ett forskningsarbete med huvudtiteln “Samhällsplaneringens problem -hur ska man kunna förbättra världen”. Forskningsarbetet finns redovisat på Sven Wimnells hemsida (http://www.wimnell.com/)
En redovisning av Samhällsplaneringens problem (51 sidor) finns i
“Samhällsplaneringens problem”, en pdf-fil daterad 010526,
(http://www.wimnell.com/omr01c.pdf ) Sedan de nämnda pdf-filerna gjorts har tillkommit en del offentliga utredningar, rapporter od som kommenteras i redovisningen nu. I det följande finns angivet bl a utredningar od, som behandlats i de tidigare nyss nämnda pdf-filerna, men de är med för att ge en bakrund till dagsläget. Det uppgjorda klassifikationssystemet har provats och tillämpats på olika sätt enligt förteckningen över pdf-filer o d (sid 50-51) i det följande. Innehåll: IT- propositionen. sid 2 Teknikhistoria 7 Grundläggande information. 8 Hearing om infostrukturen. 10 Skrivelse till Regeringen. 16 Tjänster - vision 2011+ 17 Mjuk infrastruktur. Exempel. 39 Några andra rapporter o d 46 Breddtjänster. 020604. 48 SW Klassifikationssystem 78 Sven Wimnells hemsida. 80 PDF-filer o d 80 Informationsområden. 82 Område 1 82 Område 2 83 Område 3 83 Område 4 och om samband 86 Område 5 90 Område 6 91 Område 7 96 Område 8 103 Område 9 105
Kommentarer om infostrukturen. 109-112
Innehåll: Sid 1 spalt 2- sid 9: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Kort om viktiga delar i ett forskningsarbete om samhällsplaneringens problem, bl a med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Sid 10 och följande sidor : IT-kommissionen och den mjuka infostrukturen. IT-kommissionen söker efter “en mjuk infostruktur för breddtjänster”. Klassifikationssystemet för verksamheter kan vara den eftersökta mjuka infrastrukturen.
På Sven Wimnells hemsida http://wimnell.com/ I det närmast följande redovisas viktiga delar i forskningsarbetet mycket kort : Sid 2 Hur kan man göra världen till en bättre plats? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. 5 Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer. 5 Schema över påverkans-och förändringsproblem. 6 Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga av seendena igång av människornas verksamheter. 6 Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i livet. 6 Den fundamentala påverkanskedjan. 7 Politiska och opolitiska planeringar. 8 Individer och samhällen planerar framtiden. 8 Vill man förbättra världen - göra världen till en bättre plats måste man arbeta på alla de fyra områdena 1-2, 3-4, 5-6 och 7-9. 8 Schema över påverkan mellan områdena 1-2, 3-4, 5-6 och 7-9. 9 Framtidsvisioner, planeringar, utbildning och information. De förekommande informationsprocesserna bildar eller utgör de förekommande planerings- och beslutsprocesserna.
Sid 11 Teknikhistoria. Teknik och IT. 12 Innehåll i en pdf-fil på 112 sidor, om IT-kommissionen och den mjuka infostrukturen, inlagd 020606 på Sven Wimnells hemsida. 13 SIRNET-mötet den 26 juni 2002 om IT-kommissionens "Breddtjänster - ett nytt skede i IT-politiken", SOU 2002:51. 16 Sven Wimnell om samhällsplaneringens problem och informationsbehov. 18 Om Sven Wimnells hemsida, http://wimnell.com/ 20 Att förbättra världen. Mänsklighetens uppgifter och människornas agerande. Förändringsprocesserna i världen. Demokrati. Medel och mål. 22 Den hårda strukturen, den mjuka infostrukturen och ett samhälle som behövs för det. 24 Den mjuka infostrukturen bör byggas upp så att man får de kun skaper man behöver för människornas olika rollerna, isynnerhet för rollen A2 om att påverka de politiska styrningarna. 25 I IT-kommissionens rapporter har man i stort sett mest behandlat informationsområden för delar av rollerna A1, B1 och B2. Det be hövs mer för rollerna A1 och B och framför allt för A2. 25 Om hemsidor. 26 Om metataggar på Internet o d. 27 Bredband åt alla. 27 Vad ska man informera om? Utdrag ur “Sven Wimnell 020125: Demokrati. Samhällsplanering. Skolan. Infostrukturen.” (http://www.wimnell.com/omr01f.pdf) 28 Några kommentarer om demokratipropositionen. Vad ska demokratin användas till ? 29 Grundskolan och samhällsplaneringens problem. 31 Informationsproblem. Infostrukturen. 32 Planera människornas levnadsvillkor. 33 Den mjuka Infostrukturen. 34 Det ska demokratin användas till. 34 Universitetens och högskolornas professorer. 34 Lära för livet. 35-36 PDF-filer o d av Sven Wimnell. 37 Sven Wimnell 020920: Valfrågor i valet 15 september 2002. Komplettering 021005: 44 Regeringsförklaringen 022001 51 Hundratjugoen punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige 4 oktober 2002. Överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpatiet och Miljöpartiet . 62 Politikområden 64 Utgiftsområden Komplettering 021022: 65 Ny regering.
67-71 Statsrådens arbetsområden i SWs klassifikationssysstem.
December 2002: Den nya regeringens nya hemsidor på internet.På Sven Wimnells hemsida har under december 2002 lagts in de viktigaste delarna av regeringens beskrivningar av arbetsuppgifterna och deras förutsättningar. De finns nu ganska grovt utplacerade på områdena 34, 353, 61, 62, 63, 644, 647, 651, 6525, 653, 654, 656, 657, 658, 66-68, 70, 71, 795, 7952-7956, 7957, 796-799 och 91.På 353 om regeringen finns uppgifter om statsrådens arbetsuppgifter och länkar till områden där departementens uppgifter finns placerade. Om man vill sätta sig in i departementens beskrivningar kan man börja på 353 och därifrån klicka sig till ett av de nyss nämna områdena och från områdena klicka sig tillbaka till 353 och därifrån välja ett nytt område tills man avverkat allt. För att inte driva detaljeringen för långt har placeringarna av regeringens beskrivningar bara skett på de största arbetsområdena för regeringen, men den har uppgifter även inom andra områden.
(Är man inte inne på Sven Wimnells hemsida nås omr 353 med följande länk:
Januari 2004.InternetI mitten på 1990-talet började Internet bli mer allmänt använt. Nu har företag och organisationer mer och mer börjat avveckla det gamla systemet med att skicka kring information på papper. Att finnas på Internet och använda Internet för information är nu ett måste för företag och organisationer.Enligt DN 040107 sid ekonomi 5 var i november 2004 i Sverige 6,2 miljoner Internetanslutna. Av dessa hade 1,6 miljoner bredband (26%) och 4,6 miljoner modem (74%). Men 2004 använde bara 69% Internetuppkopplingen, 4,4 miljoner.
Mellan januari och mars 2003, personer 16-74 år : av Internetanvändarna använde:
En viktig användning av Internet är för den demokratiska planeringen av framtiden, något som ska belysas strax. Men först något om regeringens hemsida.
Regeringens hemsida på Internet.Regeringens hemsida har länge varit föredömlig både när det gäller teknik och innehållsuppbyggnad.Nu har regeringen våren 2004 ändrat sin hemsida och alla kan inte ladda hem på det gamla hederliga sättet. Infrastrukturministern Ulrika Messing har flera gånger från och med 4 maj 2004 fått meddelande om det med begäran om att hemsidan rättas till. Men hon har inte svarat eller vidtagit några åtgärder för att göra regeringens hemsida användbar för alla. Svårigheterna beror på felkonstruktion av tekniken bakom regeringens hemsida, på kodningen, och den måste göras om. Om de nuvarande kodarna inte kan gör om måste regeringen skaffa en annan konstruktör som kan rätta till så att vanligt folk kan ladda hem som förr.
IT-kommissionen. Den strategiska IT-gruppen
Gruppen skriver i sin verksamhetsplan:
"4. Vision och mål
"8. Tillgänglighet och tillit
Arbetsgrupp för IT-infrastruktur och bredband.
Arbetsgrupp för Internetpolitik
Rådslag IT-infrastruktur
Beskrivning - nätstrukturer, roller, näthierarkier "9.2. Verksamhet
Forskning och innovationer inom IT-området
Arbetsgrupp för IT som tillväxtfrämjande resurs
Arbetsgrupp för en förstärkt svensk IT- och telekomsektor
IT-kompetens i arbetslivet IT-gruppen har många vackra ord och har satt tillgänglighet och tillit som första programpunkt, men har inte kunnat det mest elementära: att inte förstöra regeringens gamla välfungerande hemsida. Som en första åtgärd till förbättring bör regeringens hemsidor göras så att de kan läsas av alla.
Det finns nu tiotusentals hemsidor på Internet. Alla sidor som observerats kan läsas av alla Internetanvändarna utom regeringens hemsida. Det är naturligtvis oacceptabelt i Sverige som vill vara en demokrati och till och med har en demokratiminister.
” Den nioåriga obligatoriska grundskolans huvuduppgift
är att förmedla bestående kunskaper och grundläggande värden och därigenom
förbereda eleverna för att leva och verka i samhället...... Skolan skall sträva efter att varje elev
Vad ska man informera om?I skolans läroplaner anges vad eleverna ska kunna, och det är mycket. Läroplanerna ger en första inblick i vad man bör informera om, men de har brister och anger inte allt behövligt. Demokratiutredningarna ger en hum om vad makthavarna tycker om information, där finns också brister. Om detta handlar pdf-filen på 44 sidor:Sven Wimnell 020125: Demokrati. Samhällsplanering. Skolan. Infostrukturen. (http://www.wimnell.com/omr01f.pdf) Från sid 8: Några kommentarer om demokratipropositionen.
"Vad ska demokratin användas till ?
Från sid 21-22 (Från omr107) :
10/49 : Samhällsorienterade ämnen. Samhällskunskap. Religionskunskap. (Se omr 108+ 2) Läroplanen och kursplanerna för grundskolan innehåller intressanta
beskrivningar och mål men inget sammanhängande tydligt om samhällsplaneringens
och framtidsplaneringens problem. Individerna har fyra viktiga roller:
Behoven av kunskaper och värderingar i de olika rollerna är olika,
men i läroplanen och kursplanerna framhålls inte detta väl och ingen tydlig
hänsyn tas till det .
Från sid 43-44:
Vad ska demokratin användas till?
Planera människornas levnadsvillkor.
Att de kroppsliga förhållandena bör planeras har väl partierna klart för sig: - i stort sett:
Men det är angeläget påpeka att stor vikt bör läggas vid planeringen av de psykiska förhållandena: Man bör noga beakta påverkan från de fysiska och de sociala miljöerna, isynnerhet påverkan på psyken:
Gör planeringar om påverkan från
individens fysiska miljö - fysiska samhälle:
Gör planeringar om påverkan från:
individens sociala miljö - sociala samhälle:
I planeringarna bör ingå påverkan på psyken från: I alla verksamheter 10-99 kan förekomma utredningar och förslag o d som är av betydelse för utvecklingen.
Påverkan på psyken påverkar individernas inre verkligheter: bl a kunskaper,
framtidsvisioner, värderingar, uppfattningar om sammanhang, psykiska mekanismer,
logik, moral, vilja, egoism och solidaritet.
Den mjuka Infostrukturen. Den föreslagna infostukturen innehåller alla verksamheterna 10-99 så som de redovisats på sidorna 9-13 och likalydande 23-27:
1-9 Mänskliga verksamheter.
I de politiska planeringarna 36-38 bör man planera:
Det ska demokratin användas till.
|