40 Systemvetenskap. Infostruktur.



Innehåll i område 40:

Utredningar 031020 och senare av Sven Wimnell om den mjuka infostrukturen m m.

Bakgrund till område 40.
Systemvetenskap.
Den som vill hoppa över den ganska långa systemvetenskapen kan gå direkt till (Klicka på rubrikerna):

Utredningar före 031020 av Sven Wimnell om den mjuka infostrukturen.
Hur ska man kunna förbättra världen?
Den mjuka infostrukturen. Problem och förslag.
Sammanfattningar om klassifikationssystemet för verksamheter och den mjuka infostrukturen.
Innehållet i de med rött markerade sammanfattningarna.
Regeringens hemsidor på internet.
Några citat ur läroplanen för grundskolan
Vad ska man informera om?




Till sidans topp

Utredningar 031020 och senare av Sven Wimnell om den mjuka infostrukturen m m.

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf)

041114:
Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

041214+060220 +060525:
Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

050109:
Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

050109:
Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

100211:
Sven Wimnell 050101+100211: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40ja.pdf)

050115:
Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

050115:
Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

050411+100201:
Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

050206 +100201:
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

050206 +100201:
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

050206+100201:
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

050206+100201+100211:
Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

050206:
Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

050206:
Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

050206+100201+100211:
Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(wimnell.com/omr40t.pdf)

050227:
Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

050403:
Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

050403:
Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

050430:
Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

050510:
Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

050605:
Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://www.wimnell.com/omr36-39h.pdf)

050920
Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

051010:
Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf)

051015:
Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

051106:
Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

051106+051109:
Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

051120:
Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

060112:
Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

060112:
Sven Wimnell 060111+tillägg 060130: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

060127:
Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

060224:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)

060316+060327:
Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

060327:
Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (http://wimnell.com/omr36-39l.pdf)

060408:
Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer. (http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

060813:
Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

060921:
Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

061023:
Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

070223:
Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

070224
Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

070328:
Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

070419:
Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

080201:
Sven Wimnell 080201+5 april2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

080202:
Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

080203++:
Sven Wimnell 080203+081231+100211+100310+100410: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)

080225:
Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

080316:
Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

080524 +100201:
Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

080427:
Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

080516:
Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

080518:
Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen.(http://wimnell.com/omr353i.pdf)

080518:
Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen fördelade på områden i SW-klassifikationssystem.(http://wimnell.com/omr353j.html)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008. (http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008. (http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008. (http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008. (http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

090207:
Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

090328:
Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

100130:
Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

100201:
Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk årsbok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

100303:
Sven Wimnell 3 mars 2010: Konsumentverkets hushållsbudgetar för 2009 och bostadskostnader mm.
(http://wimnell.com/omr36-39zasid344-349.pdf)

100306:
Sven Wimnell 3 mars 2010+6 juni 2010: Konsumentverkets hushållsbudgetar för 2009 och bostadskostnader mm samt skatteförslag.
(http://wimnell.com/omr36-39zasid344-354pdf)

100306:
Sven Wimnell 3 mars 2010: Sammanfattning av Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning. http://wimnell.com/omr36-39za.pdf samt kommentarer om världsplanering, klimatplanering och välfärdsplanering.
(http://wimnell.com/omr36-39zasid365-379.pdf)

100310:
Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za.
(http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

100410:
Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

100424:
Sven Wimnell 24 april 2010 +6 juni 2010: Hushållsekonomi och skatter 2006 och 2010.
(http://wimnell.com/omr36-39ze647.pdf)

101025:
Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 25 oktober 2010 : En fortsättning på 36-39ze. Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten 2010.
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf

101101:
Sven Wimnell 6 august 2010 : Till Trafikverket om järnväg i Strängnäs
http://wimnell.com/omr71h.pdf

101130:
Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna, s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf


101220:
Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete.
http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf


101230:
Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf


110218+21 mars:
Sven Wimnell 18 feb 2011+21 mars: Till socialdemokraternas valberedning. Om politik för en ny partiledare. +
Till socialdemokrater om kongressmaterialet och framtidsplanering.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf


110408:
Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf


110421:
Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på ny
politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf


110429:
Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs om järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71i.pdf


110510:
Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf


110521:
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf


110526:
Sven Wimnell 26 maj 2011: Något om socialdemokrater och politik april-maj 2011.
http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf


110608:
Sven Wimnell 8 juni 2011: Område 71 Övergripande formgivning
av fysiska miljöer o d. Stadsplanering, glesbygdsplanering.
Artiklar, beskrivningar o d före 2009.
http://wimnell.com/omr71j.html


110608:
Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering
och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter.
Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m.
http://wimnell.com/omr71k.pdf


120223:
Sven Wimnell 16 juni 2011:
Fysisk planering i Sverige. (Område 71)
http://wimnell.com/omr71l.pdf

120109:
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

120127:
Sven Wimnell 10 januari 2012: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf

120127:
Sven Wimnell 11 januari 2012:
Kulturutredningar och kulturbudgetar.
http://wimnell.com/omr70c.pdf

120214:
Sven Wimnell 10 februari 2012: Alliansregeringens verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf

120228:
Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till Plan- och byggnadsnämnden i Strängnäs kommun angående järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71m.pdf

120410:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf

120516:
Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och socialdemokraternas möjligheter att vinna valet 2014. http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf

120601:
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

121029:
Sven Wimnell 29 oktober 2012. Förslag: TV-avgiften avskaffas för privathushåll och ersätts med en kollektivavgift betald av riksdagen. http://wimnell.com/omr36-39zr.pdf

130320:
Sven Wimnell 1 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett klassifikationssystem för verksamheter som förändrar världen. http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf

130320:
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 1-5.
1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter.
3. Politiska vetenskaper. Politiska verksamheter.
4. Sambansforskningsverksamheter
5. Naturforskning. Matematikverksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zt.pdf


130320:
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i område
6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zu.pdf


130320:
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena
7-9. Kulturella verksamheter
http://wimnell.com/omr36-39zv.pdf


130320:
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Några händelser och problem i världen sommaren 2012 - mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zx.pdf


130330:
Sven Wimnell 30 mars 2013: Om uppgifter för en socialdemokratisk skuggregering. Kommentarer till fem sammanställningar omr36-39zs-zx http://wimnell.com/omr36-39zy.pdf

130601:
Sven Wimnell 20 maj 2013: Politik våren 2013. En fortsättning på tidigare sammanställningar om samhällsplaneringens problem den 1, 20 och 30 mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zz.pdf


130601:
Sven Wimnell 1+17 juni 2013: Samhällsplaneringens problem. Om planering av politik för ministrar. Socialdemokraternas hemsida 1 juni 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zzas.pdf


131122:
Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 1-3.
http://wimnell.com/omr36-39zzb.pdf


131122:
Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 4
http://wimnell.com/omr36-39zzc.pdf


131127:
Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Första delen med de första 12 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd1.pdf


131127:
Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Andra delen med de sista 10 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd2.pdf


131231:
Sven Wimnell 24 december 2013: Socialdemokraternas politik. Krav om bättre politik och bättre information om politik. Krav om bättre samhällsinformation och bättre skolundervisning.
http://wimnell.com/omr36-39zze.pdf


140315:
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället.
http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf


140315:
Sven Wimnell 15 mars 2014: Samhällsplaneringens problem. Förslag till förstasida med 22 politikområden på socialdemokraternas hemsida och kommentarer om de 22 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzg.pdf


160112
Sven Wimnell 18 mars 2014: Socialdemokraterna inför valen 2014. Det som fanns på partiets hemsida på Internet den 18 mars 2014 inlagt på 22 politikområden
http://wimnell.com/omr36-39zzh.pdf


140405:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida.
http://wimnell.com/omr658f.pdf


140405:
Sven Wimnell 3 april 2014: Hushållsverksamheter, hushållsbudgetar, inkomster och boende, skatteproblem m m. Och sedan: Statistisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden, med många länkar.
http://wimnell.com/omr36-39zzi.pdf


140405:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf


140802:
Sven Wimnell 10 maj 2014: Svensk politik från vikingatiden till oppositionens valplattformar för valen 2014.
http://wimnell.com/omr36-39zzk.pdf


140904:
Sven Wimnell 30 juni 2014: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Politik maj - juni 2014
http://wimnell.com/omr36-39zzl.pdf


140904:
Sven Wimnell 4 september 2014: Utbildningssystemet och samhällsplaneringens problem.
http://wimnell.com/omr36-39zzm.pdf


140920:
Sven Wimnell 20 september 2014: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Politik september 2014
http://wimnell.com/omr36-39zzn.pdf


141114:
Sven Wimnell 13 okt 2014: Samhällsplaneringens problem. Tidningsartiklar 21 sept-13 oktober 2014.
http://wimnell.com/omr36-39zzo.pdf


141013:
Sven Wimnell 13 oktober 2014: Människornas levnadsförhållanden. Riksdagens utskott. Den nya regeringen. Kommentarer och förslag. Tidningskommentarer. Partiledardebatten 8 okt 2014
http://wimnell.com/omr36-39zzp.pdf


141030:
Sven Wimnell 26 oktober 2014: Budgetpropositionen 2015. Människornas levnadsförhållanden. Regeringen. Myndigheter. Sammanfattningar om budgeten. Tidningskommentarer. Bugetdebatten.
http://wimnell.com/omr36-39zzq.pdf


141114:
Sven Wimnell 12 nov 2014: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Förteckning över särskilda utredningar t o m 12 november 2014
http://wimnell.com/omr40zi.pdf.pdf


141114:
Sven Wimnell 12 nov 2014: Levnadsförhållanden, system för verksamhetsområden, politiska aktörer, riksdagen, kommuner, myndigheter. utskott. regeringen och departementen, statsbudgeten.
http://wimnell.com/omr36-39zzr.pdf


141201:
Sven Wimnell 1 dec 2014: Några kommentarer om sådant som de politiska partierna inte bryr sig om och tidningskommentarer 27 okt - 27 nov 2014 för de första 11 politikområdena..
http://wimnell.com/omr36-39zzs1.pdf


141201:
Sven Wimnell 1 dec 2014: Tidningskommentarer 27 okt - 27 nov 2014 om de sista 11 politikområdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzs2.pdf


141210:
Sven Wimnell 10 dec 2014: Om politik med anledning av budgetbeslutet i riksdagen den 3 dec 2014.
http://wimnell.com/omr36-39zzt.pdf


150206:
Sven Wimnell 17 sept 1997 + 1 februari 2015: Filosofins historia. Bertrand Russel om västerlandets visdom.
http://wimnell.com/omr109b.pdf


150206:
Sven Wimnell 10 jan 2014: Tidningsartiklar 11 december 2014 - 10 januari 2015. Med förhandlingar och överenskommelser om hur man ska styra Sverige utan extra val.
http://wimnell.com/omr36-39zzu.pdf


150206:
Sven Wimnell 31 januari 2015: Socialdemokraternas hemsida på internet. Människornas levnadsvillkor och utvecklingens krafter. Partiledardebatt och tidningsartiklar i 22 politikområden 10-27 jan 2015
http://wimnell.com/omr36-39zzv.pdf


150310:
Sven Wimnell 10 mars 2015: Utrikespolitisk debatt och några tidningsartiklar i 22 politikområden 28 januari - 27 februari 2015, med utvecklingen under perioden.
En fortsättning på http://wimnell.com/omr36-39zzv.pdf
http://wimnell.com/omr36-39zzx.pdf


150403:
Sven Wimnell 3 april 2015 +rev sid 27: Svenska folket och dess boende, nya lägenhetstyper, hushålls- och bostadsstatistik. Hushållskostnader, samhällsplaneringens problem och regeringens verksamheter och ansvar.
http://wimnell.com/omr36-39zzy.pdf


150427:
Sven Wimnell 20 april 2015: Arbetslöshet och välfärd. Samhällsplaneringens problem. Utbildning, skatter och bidrag. Vårbudgeten.
http://wimnell.com/omr36-39zzz.pdf


150516:
Sven Wimnell 11 maj 2015: Hur Sverige styrs. Socialdemokraternas politik. Politiska problem. Regeringens bostadspolitik. Boverket och SCB m m. Sven Wimnell om boende och byggande.
http://wimnell.com/omr36-39zzza.pdf


150516:
Sven Wimnell 11 maj 2015: De föreslagna nya lägenhetstyperna.
http://wimnell.com/omr36-39zzzb.pdf


150516:
Sven Wimnell 17 maj 2015: Svensk elförsörjning i framtiden – en fråga med globala dimensioner. En tvärvetenskaplig rapport från Uppsala universitet
http://wimnell.com/omr36-39zzzc.pdf


150616:
Sven Wimnell 11 juni 2015: Folkhemmet tur och retur. Socialdemokraternas forskningar om sin politik, samhällsplaneringens problem och partiets kongress 2015.
http://wimnell.com/omr36-39zzzd.pdf


150909:
Sven Wimnell 9 september 2015: Samhällsplaneringens problem. Påminnelser om våren och försommaren 2015.
http://wimnell.com/omr36-39zzze.pdf


150910:
Sven Wimnell 10 september 2015: Tidningsartiklar om utrikes förhållanden 12 juni - 24 juli 2015.
http://wimnell.com/omr36-39zzzf.pdf


150911:
Sven Wimnell 11 september 2015: Tidningsartiklar om inrikes förhållanden 12 juni - 24 juli 2015.
http://wimnell.com/omr36-39zzzg.pdf


151001:
Sven Wimnell 1 oktober 2015: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som hjälp vid planeringen av framtiden.
http://wimnell.com/omr40zj.pdf


151025:
Sven Wimnell 25 oktober 2015:Kommentarer till “Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som hjälp vid planeringen av framtiden. http://wimnell.com/omr40zj.pdf “
http://wimnell.com/omr40zk.pdf


151110:
Sven Wimnell 10 november 2015: Samhällsplaneringens problem. Förbättringar av bibliotek och utbildningssystem med hjälp av ett system för mänskliga verksamheter med helhetssyn på utvecklingen
http://wimnell.com/omr36-39zzzh.pdf


151130:
Sven Wimnell 30 november 2015: Samhällsplaneringens problem. System för mänskliga verksamheter Hur ska man kunna förbättra världen?Förbättra de inre verkligheterna och politiken.
http://wimnell.com/omr36-39zzzi.pdf


160112:
Sven Wimnell 28 dec 2015: Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design. SOU 2015:88. Berör hela verksamhetsområdet 7 med planering av fysiska och sociala miljöer och sociala beteenden.
http://wimnell.com/omr70d.pdf


160206:
Sven Wimnell 4 februari 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Tidningsartiklar och debattartiklar 27 december 2015 - 4 februari 2016
http://wimnell.com/omr36-39zzzj.pdf


160206:
Sven Wimnell 5 februari 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett system för mänskliga verksamheter som kan hjälpa oss att forma framtiden.
http://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdf


160326:
Sven Wimnell 1 april 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Tillägg till utredningen 5 februari 2016.
http://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdf


160326:
Sven Wimnell 2 april 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Tidningsartiklar och debattartiklar efter 4 februari 2016.
http://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdf


160408:
Sven Wimnell 4 april 2016: Utvecklingens krafter. Levnadsförhållanden. Regeringens verksamheter och prioriteringar enligt hemsidan på internet 2 april 2016. Vad gör Kristina Persson ? Planering av Sverige. Utbildning och kultur.
http://wimnell.com/omr36-39zzzn.pdf


160429:
Sven Wimnell 29 april 2016: Vårbudgeten 2016, tidningsartiklar och förslag om en svensk världsplanering för svenska behov och planeringar för Sverige och 6 svenska regioner.
http://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdf


160504:
Sven Wimnell 8 maj 2016: Hushållens levnadskostnader. Samhällskunskap, samhällsplanering. Sveriges regioner. Regionplanering. Förstamajtal 2016. Miljöpartiet. Oppositionen. Kungen
http://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf


160526:
Sven Wimnell 9+16+26 maj 2016: Sveriges 6 regioner. Länsstyrelser, landsting och kommuner. Invånare 2005 och 2013. Antalet bostäder 2010. Länkar till deras hemsidor på internet 6 maj 2016 med uppgifter om allt de vill visa upp m m.
http://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdf


160526:
Sven Wimnell 30 maj 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Ny regering 25 maj 2016.
http://wimnell.com/omr36-39zzzr.pdf


160604:
Sven Wimnell 4 juni2016: Verksamheterna i 22 politikområden och något om samhällsplaneringens problem. Kulturministern: Skattepengar ska inte gå till hatretorik och polarisering.
http://wimnell.com/omr36-39zzzs.pdf


160618:
Sven Wimnell 18 juni 2016: Världen och Sverige 5-13 juni. Regeringens utbildningspolitik, politik för fysiska och sociala miljöer i regioner och kommuner och politik för hushåll samt partiledardebatt.
http://wimnell.com/omr36-39zzzt.pdf


160910:
Sven Wimnell 29 augusti 2016: Brev till statsråd. Om bostäder och skolor m m. Även om skatter o d.
http://wimnell.com/omr36-39zzzu.pdf


160910:
Till statsminister Stefan Löfven den 10 september 2016.
http://wimnell.com/omr36-39zzzv.pdf


161010:
Sven Wimnell 10 oktober 2016: Riksmötets öppnande 13 september 2016. Statsbudget 2017. Budgetmotioner. Debatter. Kommentarer. Läget i Sverige och i världen. De politiska partierna. Jämlikhet.
http://wimnell.com/omr36-39zzzx.pdf


161111:
Sven Wimnell 9 november 2016: Verksamheter och kunskaper som alla i en demokrati b1r känna till och vad regeringen gör och borde göra. Och tidningsartiklar.
http://wimnell.com/omr36-39zzzy.pdf


161204:
Sven Wimnell 3 december 2016: De nya regionerna. Läget i världen. Mänskliga verksamheter som styr världen. Regeringens politik och brist på politik. Sam-hällsplaneringens problem. Planering av fysiska och sociala miljöer. Tidningsartiklar.
http://wimnell.com/omr36-39zzzz.pdf


161221:
Sven Wimnell 20 december 2016: Ett bättre nytt år önskas. Kunskaper och etik. Statsministerns jultal. Tidningsartiklar 12-20 december 2016, Ett system för mänskliga verksamheter som styr utvecklingen. Hur ska man kunna förbättra världen?
http://wimnell.com/omr36-39zzzza.pdf


170117:
Sven Wimnell 16 januari 2017: Att förbättra världen. Att förbättra Sverige. Inkomstskattesystemet ger orimligt höga skatter för de lägsta inkomsterna. De måste kompenseras för det. Det behövs en politik för hushållens förhållanden.
http://wimnell.com/omr36-39zzzzb.pdf


170205:
Sven Wimnell 5 februari 2017: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Vetande från SIDA och Nationalencyklopedin och tidningsartiklar om förhållandena i världen 18 december 2016 till 3 februari 2017.
http://wimnell.com/omr36-39zzzzc.pdf


170215:
Sven Wimnell 15 februari 2017: Socialdemokraterna och regeringen. Regionplanering. Trygghet och myndigheter.
http://wimnell.com/omr36-39zzzzd.pdf


170303:
Sven Wimnell 5 mars 2017:Läget i världen. Artiklar om läget 5-26 februari 2017. Utrikesdeklarationen och riksdagsdebatten. Utrikesdepartementets förbättringar av världen.
http://wimnell.com/omr36-39zzzze.pdf


170319:
Sven Wimnell 19 mars 2017: Påminnelser om inrikespolitiken. Introduktion med korta kommentarer om inrikesproblem och läget i världen. Sedan mänskliga verksamheter som styr världen och regeringens verksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zzzzf.pdf


1705111:
Sven Wimnell 5 april 2017: Tidningsartiklar 27 februari - 2 April 2017 om utrikes förhållanden. Kommentarer och sammanfattning om samhällsplaneringens problem.
http://wimnell.com/omr36-39zzzzg.pdf


170511:
Sven Wimnell 25 april 2017: Tidningsartiklar 3-25 april 2017 om utrikes förhållanden och terrorism. Bland annat terrorn på Drottninggatan, Erdogan kan bli diktator i Turkiet, Franska presidentvalet, första omgången.
http://wimnell.com/omr36-39zzzzh.pdf


170511:
Sven Wimnell 9 maj 2017: Tidningsartiklar 26 april till 9 maj 2017 om utrikes förhålanden och terrorism. Presidentvalet i Frankrike andra omgången.
http://wimnell.com/omr36-39zzzzi.pdf


170523:
Sven Wimnell 30 maj 2017 : Tidningsartiklar 10-30 maj 2017 om utrikes förhållanden och terrorism.
http://wimnell.com/omr36-39zzzzj.pdf


170507:
Sven Wimnell 23 maj 2017: Yrkesverksamheter enligt SSYK 2012. Näringsliv enligt SNI 2007. Utbildning enligt SUN 2000, Forskningsämnen 2016. SCBs statistik om allt.
http://wimnell.com/omr36-39zzzzk.pdf


170607:
Sven Wimnell 4 juni 2017: Politik från höstbudgeten 2016 till 4 juni 2017
http://wimnell.com/omr36-39zzzzl.pdf


170623:
Sven Wimnell 23 juni 2017: Tidningsartiklar 31 maj - 23 juni 2017 om utrikes förhållanden och terrorism.
http://wimnell.com/omr36-39zzzzm.pdf


170623:
Sven Wimnell 23 juni 1917: Tidningsartiklar 15 -23 juni 2017 om inrikes förhållanden samt protokoll till partiledardebatten i riksdagen 14 juni 2017.
http://wimnell.com/omr36-39zzzzn.pdf





Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
©1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015,2016,2017, Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
170623. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr40.html

Till sidans topp








Till sidans topp

Bakgrund till område 40.

Som bakgrund till område 40 gäller uppsatsen i område 4 som handlar om de stora sambanden och har följande innehåll:
Verksamheter som formar världens framtid.
Verksamheter i delområdena.
Förvärvsarbetande i Sverige 1990 efter yrke (NYK). Sammanfattande schema
Ett dynamiskt nät av verksamheter. Med Schema, bild 4.
Förvärvsarbetande i Sverige 1990 efter yrke (NYK) .Antal i olika grupper.
Det stora kretsloppet.
Den fundamentala påverkanskedjan. Bild 1.
Schema med påverkan mellan områden. Bild 2 och bild 3.
Materiens kretslopp.
Hanteringar av förändringsprocesserna. Planeringar.
Schema över påverkans-och förändringsproblem. Bild 7.
Schema med politiska och opolitiska planeringar. Bild 5.
Hur bör det bli ?
Politiska och opolitiska planeringar.
Planeringsbrister och planeringsbehov.
Något om miljöplanering.
Slutsatser och förslag till åtgärder. Med schema, bild 6.



990315:

Till sidans topp

Systemvetenskap.

     Människorna tycks i alla tider ha funderat över hur världen är beskaffad och vilka krafter som verkar i den. Människor som betecknats som filosofer har funderat mycket över detta. Som den förste västerländske filosfen anges Thales från Miletos, född omkring 585 f Kr. I Kina verkade vid den tiden Laotse (född omkring 600 f Kr) och Konfucius (född omkring 550 f Kr), och i Indien verkade Buddha (född omkring 560 f Kr).
     De första västerländska filosoferna funderade bland annat över naturens materiella beskaffenhet, något som senare övertagits av naturvetenskaperna. Filosoferna byggde fram till 1800-talet ofta upp filosofiska system, som avsågs förklara det mesta. Religionen spelade ofta en stor roll i systemen och människan sågs som något alldeles speciellt, till skillnad från djuren
     Darwins bok om arternas uppkomst 1859 förändrade människans ställning, människan visade sig vara ett djur. Tanken uppstod, att människan var en biologisk maskin och den psykologiska vetenskapen föddes omkring 1860 då Fechner gav ut ett arbete om psykologiska undersökningar han gjort.
     Olika saker och ting kan påverka varandra. Människorna har haft många olika uppfattningar om vad som påverkar vad och uppfattningar om hur påverkan går till, man har haft många olika uppfattningar om orsak och verkan. Ofta har man haft rätt men ibland fel.
     De gamla filosofiska systemen spelar inte stor roll idag. Klart är dock, att människor har uppfattningar om kraftspelen i världen, och att de uppfattningarna spelar stor roll för människornas moral och handlande. Religionerna spelar fortfarande stor roll, isynnerhet i länder där den ekonomiska utvecklingen inte kommit så långt som i Sverige. Att det finns gudar som ingriper i livet på jorden är en särdeles efterhängsen uppfattning.
     De religiösa verksamheterna innehåller sådana uppfattningar fastän det mesta talar för att det inte finns några gudar som griper in. De gamla filosofiska systemen ersätts idag i stor utsträckning av politiska ideologier som har betydelse i denna världen. I avsnittet "Något om världsbilder, världsåskådningar, livsåskådningar och ideologier" i område 14 finns beskrivningar som rör detta. Människorna får klara sig på egen hand så gott det går.
     När det gäller det materiella korrigerar man inom naturvetenskaperna vartefter felaktiga uppfattningar om påverkningar, det går i viss utsträckning att iaktta det materiella och göra experiment så att man kan få klarhet . När det gäller påverkningar och samband för övrigt finns många felaktiga uppfattningar och det är inte lika enkelt att finna de riktiga förhållanden.
     Det har under de senaste sextio åren vuxit fram något som kallas systemvetenskap som syftar till att klagöra sammanhang. Man kan säga att den moderna systemvetenskapen började i USA. På Internet har nu organisationer av olika slag sidor som berättar om systemveteskap och angränsande ämnen.
     En kort beskrivning av systemvetenskapens historia finns på följande länk:
History of Cybernetics and Systems Science


System Dynamics.
     Under andra världskriget behövdes för krigföringen hjälpmedel som kunde klargöra sammanhang. En av de första som sysslade med detta var Jay W. Forrester. Han har utvecklat något han kallar System Dynamics. Några länkar om Forrester och hans arbeten är:

MIT SDEP: What is System Dynamics?
     " System dynamics is a method for studying the world around us. Unlike other scientists, who study the world by breaking it up into smaller and smaller pieces, system dynamicists look at things as a whole. The central concept to system dynamics is understanding how all the objects in a system interact with one another. A system can be anything from a steam engine, to a bank account, to a basketball team. The objects and people in a system interact through "feedback" loops, where a change in one variable affects other variables over time, which in turn affects the original variable, and so on.
     An example of this is money in a bank account. Money in the bank earns interest, which increases the size of the account. Now that the account is larger, it earns even more interest, which adds more money to the account. This goes on and on. Another example of a simple feedback loop which we have all experienced is adjusting the water tap to reach a desired temperature. You turn the faucet, feel the temperature, and compare it to the desired temperature. You continue to adjust the water, with smaller and smaller adjustments, until you reach the desired temperature.
     What system dynamics attempts to do is understand the basic structure of a system, and thus understand the behavior it can produce. Many of these systems and problems which are analyzed can be built as models on a computer. System dynamics takes advantage of the fact that a computer model can be of much greater complexity and carry out more simultaneous calculations than can the mental model of the human mind."

MIT System Dynamics in Education Project (SDEP)
     " System dynamics is a method for studying the world around us. It deals with understanding how complex systems change over time. Internal feedback loops within the structure of the system influence the entire system behavior.
     Education is an important area of application for system dynamics. Together with learner-centered learning, it forces the learner to become actively involved. The wide range of applications for system dynamics makes it an excellent tool for integrating the material of many subjects.
     The System Dynamics in Education Project (SDEP) is a group of students and staff in the Sloan School of Management at the Massachusetts Institute of Technology, working under the guidance of Professor Jay W. Forrester, the founder of system dynamics."

MIT SDEP: Jay W. Forrester
The Beginning of System Dynamics (D-4165-1), by Prof. Jay W. Forrester, provides a personal point of view about the development of system dynamics.

Learning through System Dynamics as Preparation for the 21st Century (D-4434-1) , by Prof. Jay W. Forrester, explains the advantages of a system dynamics education for the future.

Contents:
DEVELOPING PERSONAL SKILLS 5
Basis for Clear Thought and Communication 5
Building Courage 7
Personal Philosophy 8
Seeing Interrelatedness 9
“Renaissance Man,” Unifying Knowledge, Mobility 9

OUTLOOK AND PERSONALITY 10
Confidence in Creating the Future 11
Authoritarian vs. Innovative Personality 11
Mental Models and Computer Models 12

UNDERSTANDING THE NATURE OF SYSTEMS 14
Cause and Effect Not Closely Related in Time or Space 14
Low-Leverage Policies 15
High Leverage Policies, Often Wrongly Applied 15
We Cause Our Own Problems 16
Drift to Low Performance, Collapse of Goals 17
Long-Term vs Short-Term Goals 18

ACHIEVING THE BENEFITS OF A SYSTEMS EDUCATION 19
Experience and Participation 19
The Deeper Lessons 19
Systems Thinking vs System Dynamics 19
Revision of Road Maps 20
On Teaching Systems 20

Några rader från avsnittet "Mental Models and Computer Models".
     " Students should learn that all decisions are made on the basis of models. Most models are in our heads. Mental models are not true and accurate images of our surroundings, but are only sets of assumptions and observations gained from experience.
     Mental models control nearly all social and economic activities. Mental models have great strengths, but also serious weaknesses. From a systems education, students should learn how mental models can be useful and when they are unreliable. Furthermore, they should appreciate how computer simulation models can compensate for weaknesses in mental models.
     Mental models contain a vast wealth of information that is available no where else. Mental models contain information about the structure and policies in systems. By structure I mean the elements in a system and the connections between the elements--who has what information, who is connected to whom, and, what decisions are made and where. By policies I mean the rules that govern decision making--what factors influence decisions, what is a particular decision point trying to accomplish, and what goals are sought. At this detailed level of structure and policies, mental models are rich and reasonably reliable sources of information.
     However, mental models have serious shortcomings. Partly, the weaknesses in mental models arise from incompleteness, and internal contradictions. But more serious is our mental inability to draw correct dynamic conclusions from the structural and policy information in our mental models.
     System dynamics computer simulation goes a long way toward compensating for deficiencies in mental models. In model building, one must remedy incompleteness and internal contradictions before the system dynamics software will even allow simulation. After a logically complete model has been created, one can be certain that the computer is correctly simulating the system based on the assumptions that were incorporated in the model. It is in simulation, or determining consequences of the structural and policy assumptions, that mental models are unreliable, but computer models are completely dependable.
     Students should also realize that there are no possible proofs of the validity of any models, whether they are mental or computer models. Models are to be judged by their comparative usefulness. Assumptions about structure and policies should be compared with any available information. Computer simulation results should be compared with behavior in the real system being represented. Discrepancies lead to improving both mental and computer models.
     A two-way street runs between mental models and computer models. Mental models contribute much of the input for computer models. Creating a computer model requires that the mental models be clarified, unified, and extended. From the computer simulations come new insights about behavior that give new meaning to mental models. Mental models will continue to be the basis for most decisions, but those mental models can be made more relevant and more useful by interacting with computer models."

System Dynamics Meets the Press (D-4143) , an excerpt from The Global Citizen by Donella H. Meadows, discusses the experiences of the author in introducing system dynamics to the public and the mass media.
System Dynamics for Kids (D-4489-1) , by Jim Hight, is an overview of the use of system dynamics computer modeling in K-12 education
System Dynamics and Learner-Centered-Learning in Kindergarten through 12th Grade Education (D-4337) , by Prof. Jay W. Forrester, presents the author's views on how system dynamics may improve classroom learning.
Road Maps: A Guide To Learning System Dynamics teaches the basic principles of system dynamics and introduces you to modeling and simulation.
Road Maps: Table of Contents
System Dynamics and Systems Thinking Resource Guide
Massachusetts Institute of Technology
MIT Sloan


Principia Cybernetica Web
What are Cybernetics and Systems Science?
     "Cybernetics and Systems Science (also: "(General) Systems Theory" or "Systems Research") constitute a somewhat fuzzily defined academic domain, that touches virtually all traditional disciplines, from mathematics, technology and biology to philosophy and the social sciences. It is more specifically related to the recently developing "sciences of complexity", including AI, neural networks, dynamical systems, chaos, and complex adaptive systems.
     Systems theory or systems science argues that however complex or diverse the world that we experience, we will always find different types of organization in it, and such organization can be described by principles which are independent from the specific domain at which we are looking. Hence, if we would uncover those general laws, we would be able to analyse and solve problems in any domain, pertaining to any type of system. The systems approach distinguishes itself from the more traditional analytic approach by emphasizing the interactions and connectedness of the different components of a system.
     Many of the concepts used by system scientists come from the closely related approach of cybernetics: information, control, feedback, communication... Cybernetics, deriving from the Greek word for steersman (kybernetes), was first introduced by the mathematician Wiener, as the science of communication and control in the animal and the machine (to which we now might add: in society and in individual human beings). It grew out of Shannon's information theory, which was designed to optimize the transmission of information through communication channels, and the feedback concept used in engineering control systems. In its present incarnation of "second-order cybernetics", its emphasis is on how observers construct models of the systems with which they interact (see constructivism).
     In fact cybernetics and systems theory study essentially the same problem, that of organization independent of the substrate in which it is embodied. Insofar as it is meaningful to make a distinction between the two approaches, we might say that systems theory has focused more on the structure of systems and their models, whereas cybernetics has focused more on how systems function, that is to say how they control their actions, how they communicate with other systems or with their own components, ... Since structure and function of a system cannot be understood in separation, it is clear that cybernetics and systems theory should be viewed as two facets of a single approach. This insight has had as a result that the two domains have in practice almost merged: many, if not most, of the central associations, journals and conferences in the field include both terms, "systems" and "cybernetics", in their title.
     The following links should provide plenty of introductory material and references. An excellent, easy to read overview of the systems approach can be found in our web edition of the book "The Macroscope". Together with our dictionary, and list of basic books and papers, this should be sufficient for an introductory course in the domain: (Hänvisningar se originalsidan på Internet)

Welcome to the Principia Cybernetica Web
     "This is the web server of the Principia Cybernetica Project (PCP), an international organization. PCP tries to tackle age-old philosophical questions with the help of the most recent cybernetic theories and technologies. Stated more precisely, the Project's aim is the computer-supported collaborative development of an evolutionary-systemic philosophy.
     To get started, there is an introduction with background and motivation, and an overview, summarizing the project as a whole....

Main subjects
MetaSystem Transition Theory
PCP's theoretical results, including epistemology, metaphysics, ethics, concepts, principles, memetics, and the history and future of evolution.
Project Organization
details the people involved, conferences, publications, methods of collaboration, ways of contributing, and mailing lists used by PCP.
Learning, Brain-like Webs
our experimental research on self-organizing networks, based on the "Global Brain" metaphor
Cybernetics and Systems Theory
an extensive collection of reference material on this domain, including bibliographies, associations, journals, a dictionary, and "The Macroscope", a complete book.
Related Sites
extensive lists of links covering systems, cybernetics, complexity, man-machine interaction, cognition, philosophy, evolution, networking, knowledge integration, and future developments.
Other Info
this server also hosts some pages that are not part of PCP: the Center "Leo Apostel", the Association for the Foundations of Science, Language and Cognition (AFOS), the International Quantum Structures Association (IQSA) and Belgium: Overview
Map
( En klickbar bild visar inehållet i PCP. Bilden utelämnas här, se originalsidan på Internet)

About the Server
     Principia Cybernetica Web is one of the oldest (registered July '93), best organized, and largest, fully connected hypertexts on the Net. It contains over 1400 "nodes" (hypertext pages), numerous papers, and even complete books. Some 8000 files (mostly text documents) are consulted every day on this server, that is, more than 2 million per year. Some ten thousand links point to documents in this web. Although Principia Cybernetica Web has received very positive reviews, the work is of course never finished. The material in this web is continuously being added to and improved. Nodes followed by the mention "[empty]" don't contain any text yet, only a menu of linked nodes. Some important results have not yet been converted to hypertext, but may be found in the papers in our FTP-archive.....".

Introduction to Principia Cybernetica
Metasystem Transition Theory
Project Organization
Learning, "Brain-like" Webs
Overview of Principia Cybernetic
Internet Resources related to Principia Cyberne...

Table of Contents A long hierarchical outline, which provides a "standard ordering" through the main material. I mars 1999 daterad 21mars 1995.
Searchable Index Keyword search of all documents (titles and full-text). This searchable index contains all titles of documents available on the Principia Cybernetica Web, which provides information on cybernetics, systems theory, evolution, philosophy and related topics.
Recent Changes/Additions "What's new" on this server? Innehåller ändringar och tillägg. I mars 1999 är listan daterad 28 januari 1999
Basic Books on Cybernetics and Systems ScienceEn litteraturlista, i mars 1999 daterad 1o juli 1996.


Macroscope.
"The Macroscope", a book on the systems approach
     Principia Cybernetica Web now offers the complete text and drawings of the book "The Macroscope" by Joël de Rosnay. It was originally published in 1979 by Harper & Row, (New York), but is now out of print. Therefore, we have made it again available on the web.
     Dr. Joël de Rosnay, a molecular biologist, systems theorist, science writer, and futurologist, is presently Director of Strategy of the Cite des Sciences et de l'Industrie at La Villette (near Paris). He is an associate of the Principia Cybernetica Project.
     "This book is an excellent, easy to read introduction to cybernetics and systems thinking, with applications to living organisms, the economy and the world as a whole. The main theme is that the complex systems which govern our life should be looked at as a whole, rather than be taken apart into their constituents. The different systems, processes and mechanisms are beautifully illustrated with examples and pictures. Although the text is over 20 years old, this visionary document is still highly relevant to our present situation and state of knowledge. It is particularly recommended to people who wish to get an understanding of the basic concepts and applications of systems theory and cybernetics. The chapters below can be read independently of each other."

     Boken är skriven 1975 och innehåller erfarenheter och värderingar vid den tiden från Frankrikes horisont. Den är i USA publicerad första gången 1979. Kapitel 1 är en intressant beskrivning av ekologi och ekonomi o d och innehåller många intressanta förklarande bilder. De övriga kapitlen bör läsas med försiktighet då de kanske inte till alla delar stämmer med situationen 1999. De ämnen som behandlas i kapitlen 2-7 har under senare år också behandlats av andra författare.

Table of contents

  • Introduction: The Macroscope
  • One. Through the Macroscope
    • 1. Ecology (The Economics of Nature: Production, Consumption, and Decomposition; Regulation and Maintenance of Equilibriums)
    • 2. The Economy (A Short History of the Economy; The Economic Machine; Recession and Inflation)
    • 3. The City
    • 4. Business and Industry
    • 5. The Living Organism
    • 6. The Cell (Linking the Cell and the Body; The Work of the Enzymes)
  • Two. The Systemic Revolution: A New Culture
    • 1. History of a Global Approach (The Systemic Approach; The Search for New Tools; "Intelligent" Machines; From Cybernetics to System Dynamics)
    • 2 What Is a System? (Open Systems and Complexity; Structural and Functional Aspects of Systems)
    • 3. System Dynamics: The Internal Causes (Positive and Negative Feedback; Flows and Reservoirs)
    • 4. Applications of the Systemic Approach (Analysis and Synthesis, Models and Simulation; The Dynamics of Maintenance and Change, The "Ten Commandments" of the Systemic Approach; Avoiding the Dangers of the Systemic Approach)
  • Three. Energy and Survival
    • 1. The Domestication of Energy
    • 2 The Great Laws of Energy (Entropy and the Science of Heat; Energy and Power)
    • 3. Metabolism and Waste in the Social Organism
    • 4. Economics and Ecology (Universal Currency: The Kilocalorie; Energy Analysis; Energy Analysis and Food Production; The Competition Between Energy and Work)
    • 5. Birth of the Bioindustry (New Jobs for Microbes; The Domestication of Enzymes; Controlling Fermentation and Photosynthesis; Ecoengineering)
  • Four. Information and the Interactive Society
    • 1. Supports of Communication (Measuring Information; Information and Entropy; The History of Communications; Descending and Ascending Information)
    • 2. The New Interactive Networks (Communications Hardware; Services in Real Time; Social Impact of Services in Real Time)
    • 3. Social Feedback (The Imbalance in Communications; The Media and electronic Participation; Problems of Representation; Advantages and Dangers of Society in Real Time)
  • Five. Time and Evolution
    • 1. Knowledge of Time (Time in the Evolution of Thought; Time in Contemporary Theories)
    • 2. The Prison of Time (The Link Between Chronology and Causality; Irreducible Points of View; The Causal Explanation: Divergence; The Final Explanation: Convergence; Complementarity: A Third Route)
    • 3. Evolution: Genesis of the Improbable (The Genesis of Form; Exclusion and Divergence; Equilibrium and Zero Growth; The Conquest of Time)
  • Six. Values and Education
    • 1. Birth of a Global Vision
    • 2. The Emergence of New Values (Criticism of Authority; Criticism of Work; Criticism of Reason; Criticism of Human Relationships; Criticism of the Plan for Society)
    • 3. Systemic Education (The Illusions of Educational Technology; The Basis of Systemic Education; The Principles of Systemic Education; The Methods of Systemic Education; Possible Structures of Parallel Education)
  • Seven. Scenario for a World


IFSR International Federation for Systems Research
IFSR International Federation for Systems Research, Home Page
IFSR - General Information
THE INTERNATIONAL FEDERATION FOR SYSTEMS RESEARCH (IFSR) is a a non-profit, scientific and educational agency, constituted of member organizations from various countries. The overall purpose of the Federation is to advance cybernetic and systems research and systems applications and to serve the international systems community.
This purpose is attained by:
* coordinating systems research among member organizations;
* organizing, supporting, and sponsoring research and development, international meetings, and workshops;
* developing and promoting international publications in the area of systems research and applications;
* developing and promoting programs and resource materials development in systems education;
* defining and promoting standards of competence in systems research and systems education;
* developing information on the knowledge-base in the cybernetic and systems sciences; and
* coordinating programs among member organizations and providing assistance to them.


Svenska operationsanalysföreningen (SOAF)
Svenska operationsanalysföreningen (SOAF) Föreningen bildades 1959 och har till syfte att främja utveckling inom operationsanalysens olika grenar och verka för dess tillämpning. Föreningen anordnar kurser, konferenser och temadagar samt bevakar nyheter inom operationsanalysens olika arbetsfält. Föreningens verksamhet omfattar systemvetenskap.


Utbildningar i systemvetenskap vid svenska universitet och högskolor. Systemvetenskaperna har mer och mer fått hjälp av datortekniken i takt med att tekniken utvecklats. Man bör observera, att systemvetenskap kan existera helt obeoende av datorerna, men att datorerna numera är viktiga redskap för dem som sysslar med system och angränsande ämnen.

Utbildningar i systemvetenskap vid universitet och högskolor hösten 2004 .
Enligt Verket för högskoleservice (http://www.vhs.se) 040421.

I det följande är enligt VHS första talet anmälningskoden. Sedan anges:
“Utbildningens namn och poäng (20p motsvarar en termins studier).
Universitets och högskoleinformation
Antal platser som anges är preliminärt.
Fördelningen av platser i betygsurval/provurval (B/P) anges i procent.
Till alla utbildningar krävs grundläggande behörighet. Behörighetskraven anges oftast med kurser. Betygskrav i varje ämne är lägst G/3 om inte annat anges.”

VHS Systemvetenskap. Antal träffar: 19

700011 Data- och systemvetenskapligt program med inriktning mot datakommunikation och nätverk, Trollhättan .120 p
HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN / UDDEVALLA 60 60/40 Behörighetskrav

860503 Data-och systemvetenskap, Ronneby .120 p
BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA 30 67/33 Behörighetskrav

690011 Information, människa och organisation - systemvetenskaplig inriktning .120 p
HÖGSKOLAN I SKÖVDE 25 67/33 Behörighetskrav

150010 Program för data- och systemvetenskap .160 p
UPPSALA UNIVERSITET 60 60/40 Behörighetskrav

214229 Programmet för informatik med systemvetenskap, Eskilstuna .120 p
MÄLARDALENS HÖGSKOLA 45 60/40 Behörighetskrav

210213 Programmet för informatik med systemvetenskap, Västerås .120 p
MÄLARDALENS HÖGSKOLA 45 60/40 Behörighetskrav

820011 Programmet för IT med systemvetenskap .120/160 p
HÖGSKOLAN I KALMAR 35 60/40 Behörighetskrav

013600 Programmet för systemvetenskap, Umeå .120/160 p
UMEÅ UNIVERSITET 40 60/40 Behörighetskrav

672090 Systemvetenskap .120 p
KARLSTADS UNIVERSITET 60 60/40 Behörighetskrav

030010 Systemvetenskaplig utbildning Användarcentrerade samhällsinformationssystem, Sundsvall .120/160 p
MITTHÖGSKOLAN 30 67/33 Behörighetskrav

040010 Systemvetenskaplig utbildning Designmetodik, Östersund .120/160 p
MITTHÖGSKOLAN 30 67/33 Behörighetskrav

200010 Systemvetenskapliga programmet .120/160 p
ÖREBRO UNIVERSITET 30 60/40 Behörighetskrav

810700 Systemvetenskapligt program .120/160 p
VÄXJÖ UNIVERSITET 60 60/40 Behörighetskrav

220010 Systemvetenskapligt program, Borlänge .120 p
HÖGSKOLAN DALARNA 30 60/40 Behörighetskrav

020010 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap .120/160 p
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET 15 60/40 Behörighetskrav

500010 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap .160 p
LINKÖPINGS UNIVERSITET 60 60/40 Behörighetskrav

020014 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap - internationell inriktning .120/160 p
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET 15 60/40 Behörighetskrav

020015 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap - internationell inriktning. Utbildningen genomförs helt/delvis via Internet .120/160 p
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET 15 60/40 Behörighetskrav

020013 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap. Utbildningen genomförs helt/delvis via Internet .120/160 p
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET 15 60/40 Behörighetskrav

Några citat från utbildningsbeskrivningar vid svenska universitet.(nov 98)

Datavetenskap vid Stockholms universitet
Kurserna i data- och systemvetenskap ..... De utbildningar som vi erbjuder leder till en mängd yrken och yrkesroller - med goda framtidsutsikter. Du kan specialisera dig inom olika områden såsom utveckling av informationssystem, datorstödd gruppkommunikation, design av användbara system, utveckling av stora programsystem, databaskonstruktion, användning av IT i företag, datasäkerhet, IT för publicering, underhållning eller utbildning. Exempel på yrkesroller är systemerare, projektledare, konsult, systemchef, utbildare, datbaskonstruktör, utredare och forskare. Allmänt gäller att en längre utbildning ger bredare valmöjlighet och större möjligheter till specialisering. Du som vill bli forskare bör välja den fyraåriga utbildningen.

Systemvetenskap vid Umeå universitet
Informatik fokuserar dator- och informationsteknik i förhållande till individer, organisationer och samhälle. Vid arbete med datortillämpningar är det viktigt att förstå de sociala sammanhang där tillämpningarna används.
Vi är intresserade av utveckling, användning och konsekvenser av informationsteknik som ett stöd för organisation, administration och genomförande av olika mänskliga aktiviteter.
Vi intresserar oss för och betonar en förståelse av de sociala sammanhang där informationsteknik används eller kan användas. Förståelsen omsätts i teorier, metoder och hjälpmedel för utveckling, utvärdering och realisering av tillämpningar av dator- och informationsteknik. En sådan förståelse kräver kunskaper och insikter om så väl teknik som samhälle, organisationer och individer.

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
erbjuder ett systemvetarprogram, som omfattar 4 års heltidsstudier, med inriktning på informationsteknologins roll i organisationer och andra mänskliga verksamheter. Informationsteknologi i olika former utgör idag en vital resurs i praktiskt taget alla organisationer. Datorbaserade informationssystem har fått markant strategisk betydelse för organisationers konkurrenskraft, flexibilitet, handlingsförmåga och effektivitet. Informationssamhället innebär att organisationers välstånd och framgång i mycket stor utsträckning är beroende av förmågan att använda informationsteknologin på lämpligt sätt, och därför av tillgång till informationsteknologiskt kompetenta yrkesmänniskor.

Linköpings universitet
Systemvetenskap. Som systemvetare är du den tredubbla länken mellan datorn och omvärlden. Lika viktig som Slussen för Stockholms kommunikationer. Absolut. Mest uppenbar är förstås den mellan människor och maskiner. Men du är också länken i systemutvecklingens hela livscykel från kravspecifikation till utvärdering. Och du är länken mellan nu och i morgon.
ALLMÄNT
Den systemvetenskapliga utbildningen är bred och tvärvetenskaplig. Efter utbildningen kan du t ex arbeta med utveckling av datorbaserade informationssystem. Men din roll kan vara allt från verksamhetsutvecklare, analytiker och utredare till designer, tekniker och utbildare...
ARBETSMARKNAD
Dagens yrkesroll för en systemvetare har i stor omfattning utvecklats från de mer traditionella rollerna som systemerare och programmerare till en mängd olika inriktningar inom yrkeslivet. Exempel är arbete som verksamhetsutvecklare, analytiker, utredare, projektledare, designer, organisationskonsult, försäljare, tekniker, applikationsutvecklare, operatör, databasadministratör, testledare, instruktör, utbildare, säkerhetsansvarig, kund/användarstöd etc. Det finns dessutom behov av IT-specialister av olika slag. Utbildningen ger, förutom en god grund för anställning inom industrin, även en bas för forskarutbildning.


Några författare inom ämnesområdet.

Stafford Beer.
Brain of the Firm. Allen Lane 1972. Wiley 1979 re-published in a much extended edition .
Platform for Change. Wiley 1975. "Foundational work in management cybernetics."
The Heart of Enterprise. Wiley 1979.

"Stafford Beer is an international consultant in the sciences of management (notably Opentional Research) and of effective organization (called cybernetics).
     For twenty years he was himself a manager, and has held the posts of compuny director, managing director, and Chairman of the board. He is currently visiting professor of cybernetics at Manchester University in the Business School, adjunct professor of statistics and operations reseuch at Pennsylvania in the Wharton School, and was also visiting professor of Genenl Systems at the Open University.
     He is a past president of the Operational Research Society in Great Britain, and holds the Lanchester Prize of the Operations Research Society of Amerika. He is past president also of the Society for General Systems Research in the United States, und holds the McCulloch Award of the American Society for Cybernetics. He has the Silver Medal of the Swedish Royal Academy for Engineering Sciences.
     His consultancy has covered small and large companies, national und international agencies, together with government-based contracts in Austria, Britain, Canada, Chile, Denmark, France, India, Italy, Jamaica, Mexico, Portugal, Sweden, and the United States. He was for ten years a member of the United Kingdom Automation Council, and of the General Advisory Council of the BBC; he has served on several governmental committees.
Publications cover nearly two hundred items, including eight books. He has exhibited paintings, published poetry, teaches yoga, and lists his recreations as spinning wool and staying put in his remote Welsh cottage."

Brain of the Firm. Wiley 1979.
     "This is a fresh and significantly expanded edition of a book which has already become a management 'standard' both in univenities and on the bookshelves of managers and their advisors.
     In it the author, who was a pioneer of managerial cybernetics, develops an account of the firm based upon insights derived from the study of the human nervous system. Such undentanding of neurophysiology as the reader needs is explained. Brain and management structures are elucidated and continuously compared, and a theory of effective organization is thereby evolved. This process should not be thought of as 'analogy', but as the pursuit of fundamental principles where by self-regultory systems are necessarily constructed.
     The resultlng model has already been applied to many kinds of enterprise, und has proved its value both as a diagnostic tool nd as weli as a guide to the design of new and the extension of old businesses.
Outstandingly, when the author was invited by President Salvador Allende to apply cybernetic thinking to the whole social economy of Chiie, he took with him the manuscript of the first Edition of BRAIN. It became the project's 'bible'. Now in the addition of a whole new section entitled Thc Coursc of History, Stafford Beer gives for the first time a full account of his involvement, in narrative form. It has been eagerly awaited by many who have previously read the technical side of the stoty."
Contents:
PART ONE: CONCEPTUAL COMPONENTS
1. Let's think again; 2. Concepts and Terms; 3. The Dimensions of the Problem; 4. The Organization of Unthinkable Systems; 5. Hierarchies of Control.
PART TWO: THE FORM OF THE MODEL.
6. The Anatomy of Management; 7. Control Physiology; 8. Autonomy; 9. Autonomic Management; 10. The Biggest Switch.
PART THREE: USE OF THE MODEL.
11. Corporate Structure and its Quantification; 12. Autonomics--Systems i, ii, &iii; 13. Environments of Decision--System iv; 14. The Multinode--System v; 15. Higher Management .
PART FOUR: THE COURSE OF HISTORY.
16. A Flying Start; 17. Into Its Stride; 18. The October Watershed; 19. The End of the Beginning; 20. Prospectus.
PART FIVE: APPENDIX.

The Heart of Enterprise.
     "Wherever we look, our human enterprises are in a terrible mess. This is surely due to their mismanagement.
This book declares that every enterprise is a system, and in particular must be a viable system. Viability is not just a matter of economic solvency; we need laws, which we may call cybernetic laws, that govern the capacity of any enterprise to maintain independent existence.
     Cybernetics may be defined as 'the science of effective organization'. The author here states the laws of viability.
     The book is addressed to managers and their professionai advisors. When it introduces new terms, it carefully explains them. It replaces the underlying mathematics of cybernetics wtth topologicai diagrams that are intended to reflect mathematical rigour so that anyone can understand it.
     Many examples are used throughout ihe text, which is enlivened by discussions of the concepts and arguments couched in terms of 'bar talk' between imagined readers. But the finai part on implementation goes into detail about a group of related applications.
     For this model of any viable system has indeed been applied (by the author and many others) to every kind of enterprise--from the firm to the industry, from the institution to the social service, from departments of state to total government.
     The laws of viability lie at the heart of any enterprise. So too do human beings. The double-meaning is intended.
     The companion volume to this book is the second edition of BRAIN OF THE FIRM, first published in 1972, and now re-published in a much extended edition that is intended to support and complement this text."

Jay W. Forrester.
Industrial Dynamics. MIT Press 1971
World Dynamics. Wright and Allen 1971. Second edition... " Influential early attempt at modeling the "world problem": the global economic-ecological web. Like the Club of Rome's Limits to Growth."
Collected Papers of Jay W. Forrester. Wright-Allen 1975." Papers by the outher of the "DYNAMO" differential systems tool, used for global ecological modeling."
Se även ovan under rubriken System Dynamics.

James Grier Miller
Living Systems. McGraw Hill 1978. Paperback May 1995." General synthetic theory of biological systems. On functional self-similarity across levels of analysis."
     "This book has some of the characteristics of an encyclopedia. It presents and analyzes many diverse facts about cells, organs, organisms, groups, organizations, societies, and supranational systems, but it integrates all this knowledge into a single conceptual system. The book is a presentation of the state of current knowledge in all of the sciences relevant to these seven levels of living systems. It also provides a theoretical integration and a methodological approach to quantitative basic research, and how applied research and development can arise from this. The set of concepts presented by the author is powerful and draws attention to all facets of a given problem in a social system. --This text refers to an out of print or unavailable edition of this title."

Odum, HT.
Systems Ecology. Wiley 1983." Grand theory of global ecology. Thermodynamic basis of economy."

Till sidans topp



Till sidans topp

Utredningar före 031020 av Sven Wimnell om den mjuka infostrukturen.


Till sidans topp

Hur ska man kunna förbättra världen?


     Här har gjorts ett försök att på ett tämligen kort sätt ge en bild av systemvetenskaperna och angränsande ämne huvudsakligen med hjälp av Internet. Som framgår av det föregående finns där tusentals dokument att tillgå och det finns ingen möjlighet att här kommentera dem alla.
     Man kan säga att de här vetenskaperna går ut på att klargöra hur olika saker hänger samman och beror av varandra, och göra det på ett sådant sätt att man kan reglera beroendena efter önskemål. Det är fråga om att hantera processer. Man bygger, vanligen i princip på papper, modeller av verkligheten och lägger in faktorer som deltar i processerna. Sådana modeller är bilder av system. En del systen kan vara slutna system, där alla verkande krafter verkar inom systemet. Andra system kan vara öppna system, som har påverkningar utifrån eller påverkar utåt från systemet.
     Det kan vara till hjälp att man bara illustrerar beroendena utan att man vet hur man ska kunna reglera dem, men vill man kunna reglera måste man finna några slags mått på beroendena och ha möjlighet att ändra måtten.
     Hur bra eller dålig en sådan modell av ett system är beror på hur väl man hittat de krafter som verkar i systemet och de krafter som verkar in i och ut från systemet, och beror av hur man kan finna mått på beroendena och hur man kan ändra beroendena.
     Systemen kan vara av olika storlekar och av olika karaktär. Rör det sig om ett system som består av bara materiella faktorer, som kan mätas objektivt, är det enklare att göra en bra modell än om systemet innehåller mänskliga värderingar och beteeenden.
     Man kan kanske med maskiner bygga en industri för tillverkning av något på sådant sätt, att industrin sköter sig själv utan mänsklig medverkan. Men den situationen lär vara sällsynt. Även med sinnrika maskiner behövs någon människa som sätter igång och som stänger av. För en industri är kanske inte själva tillverkningen det svåra, utan det svåra är att få fram råvaror och arbetskraft vid rätta tidpunkter, att sköta och förnya maskinparken, sköta transporter, förbättra produkterna mm och att hitta kunder som vill ha det producerade. Kanske vill de ha något annat som industrin ifråga borde tillverka. Alla dessa problem som beror av varandra bildar ett eller flera system, som man kan få grepp om genom att på papper göra en modell av beroendena.
     Själva tillverkningsprocessen inom industrin kan ses som ett system, enskilda delar och enskilda maskiner kan ses som andra mindre system. Problemen med att skaffa råvor, transporter, arbetskraft och kunder o d kan bilda ett annat system. Om det är fråga om en stor industrikoncern med tillverkningsenheter och försäljningsenheter etc på många ställen, kanske över hela världen, kan det bli fråga om många olika system som griper in i varandra.
     Tillverkningsindustrierna är beroende av forskning od för framtagning av nya produkter, förbättring av gamla, förbätring av tillverknings- och distributionsproceser och för att lista ut hur de kan sälja. Det bör föras in i modellerna. Oranisationer för forskning och andra tjänster har sina problem, t ex organisationer för sjukvård, annan vård, utbildning.
     Kommersiella företag har vinsten i pengar som viktigaste drivkraft. Allt annat i företagen underordnar sig detta och ett system för ett företag blir då tämligen enkelt även om systemet innehåller många faktorer och problem.
     Svårare är det med system som innehåller folkligt, demokratiskt, inflytande. Här är man beroende av så mycket mera än en vinst. Svenska staten, kommunerna och deras underliggande organisationer bildar de svåraste och samtidigt mest angelägna systemen att få bukt med. I systemen med de offentliga organen är det svårt att hitta de avgörande beroendena och svårt att finna mått som gör att man kan reglera effektivt. Och de som svarar för regleringarna i dessa system är ofta okunniga om krafterna som verkar.
     Statens främsta organ ska hantera frågan om Sveriges anslutning till EMU, den moneträra unionen inom EU, men hittills har det inte presenterats någon klargörande modell över det system som Sverige vid en anslutning går in i. För den svenska arbetslösheten finns ingen förklarande modell, för fördelningen av skatter och bidrag i Sverige finns ingen modell. För den svenska skolan, utbildningen, forskningen etc finns inte tillräckligt tydliga modeller över de system som de bildar och ingår i.
     Det är i denna situation med brist på klargörande samband och brister i de offentliga planeringarna som Sven Wimnells hemsida kommer in: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ?





Till sidans topp

Den mjuka infostrukturen. Problem och förslag.

000608:

Infrastruktur för information.

Utdrag ur program för IT-kommissionens hearing om informationsinfrastrukturen:

”Hur blir en ny infostruktur motorn i e-Sverige?”
Hearing om utvecklingen av den mjuka infrastrukturen. Den 7 juni 2000, 09.00-17.00, Rosenbads Konferenscenter, Drottninggatan 1.

Syfte: Hearingen ska klarlägga vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige relativt snabbt ska ha fått i gång utvecklingen av en sammanhängande infostruktur som stöd för demokratins utveckling och den ekonomiska tillväxten. Hearingen ska skapa medvetenhet om infostrukturens betydelse, öppna ett debattforum om fortsatt utveckling och ge framtidsperspektiv om vilka krav som kommer att ställas på infostrukturen.

Inriktning: Hearingen behandlar hur samhällsviktig (primärt offentligt producerad) information skapas i digital form och görs tillgänglig som förutsättning för det framtida tjänstesamhället.

Premiss: Vi vet idag inte vilka tjänster som framgent kommer att utvecklas i det digitala tjänstesamhället, utan det gäller att vara förberedd genom en väl utformad infostruktur. Nya och gamla tjänster bygger på en utvecklad tillgång till information.

Huvudfråga: ”Vilka steg behöver tas nu för att det framgent ska finnas tillgång till den digitala information som är grunden för en framstående tjänsteutveckling i samhället”?

Program.
Ordförande: Christer Marking, IT-kommissionen
09.00 Inledning: Digital information som motor i tjänstesamhället .Birgitta Heijer, Näringsdep.
Inledning: Syfte, inriktn, avgränsn, regler för hearingen. Ordf

A. Varför behövs en utvecklad infostruktur?
Syfte: Att ge kunskap om tjänstesamhällets förutsättningar.
09.15 Vad är infostrukturen och varför behövs en utveckling? Sören Lindh, Statskontoret
Utfrågning: Johan Groth , Metamatrix AB. Monica Helander, Justitiedep.

B. Vilka möjligheter ger ny teknik för infostrukturen?
Syfte: Att ge kunskap om den nya teknikens möjligheter
10.00 Den nya teknikens möjligheter och resurser Greg Fitzpatrick Metamatrix AB
Utfrågning: Lars Klasén , SEMA Group Infodata. Patrik Fältström, Tele2.
10.45 P A U S

C. Hur borde samhällets grundläggande information göras tillgänglig?
Syfte: Att ge kunskap om nödvändiga och planerade förändringar i sättet att göra samhällsinformation tillgänglig
11.00 Strategi för försörjning med samhällets grundläggande information. Rickard Sahlsten, Justitiedepartementet
Utfrågning: Greg FitzPatrick , Metamatrix AB. Torsten Hökby , Lantmäteriverket.
Öppet forum.
12.00 P A U S

D. Vilka nya informationskällor och grundtjänster behövs för framtida tillämpningar?
Syfte: Att ge kunskap om hur samhällsinformation kan utgöra en integrerad del i nya tjänster.
13.00 Inledning. Ordf.
13.10 Informationsbehov inom framtidens e-affärer Mikael von Otter, GEA
13.20 Informationsbehov inom framtidens vårdsektor. Leif Karlsson Landstingsförbundet
13.30 Informationsbehov inom framtidens arbetsmarknad. Clas Almén, AMS.
13.40 Informationsbehov inom framtidens bankverksamhet. Per Landquist, SEB.
13.50 Informationsbehov inom framtidens handikappsektor. Eva Jacobsson, Hjälpmedelsinstitutet
14.00 Informationsbehov inom framtidens mobila Internet Matti Svantesson, Mandator
14.10 Behov av grundtjänster Olov Östberg, Statskontoret.
14.20 Sammanfattning av framtida behov. Ordf.
14.25 P A U S

E. Vilka är kraven på en heltäckande storskalig infostruktur?
Syfte: Att ge kunskap om skalproblemen när merparten av vardagens tjänster finns på en utbyggd IT-infrastruktur.
14.40 Framtida krav på funktionalitet och kvalitet. Sören Lindh, Statskontoret.
Diskussion Peter Knutsson, Finansinspektionen.Lars Klasén, SEMA Group Infodata.Torsten Hökby, Lantmäteriverket.
15.10 Rättsliga frågeställningar Daniel Westman, Stockholms universitet.
Utfrågare: Anders R Olsson, Stockholms universitet.
15.40 P A U S

F. Hur kan Sverige utveckla en framtidssäker infostruktur?
Syfte: Att ge kunskap om vilka åtgärder som behöver göras nu.
15.45 Strategisk diskussion: ”Vilka steg behövs tas nu för att klara viktiga uppgifter i morgon?”
Inledning. Ordf.
Cecilia Magnusson-Sjöberg, Stockholms universitet, Knut Rexed, Statskontoret. Lars Ilshammar, Örebro universitet. Hans-Erik Wiberg, Lantmäteriverket. Johan Hjelm ,W3C Ericsson Research. Utfrågning: Anders R Olsson och ordf.Fria inlägg i fortsatt diskussion. Samtliga inklusive åhörare.

G. Vilken betydelse har infostrukturen för tillväxt, demokrati, service o ett hållbart samhälle?
Syfte: Att ge uttryck för regeringens syn på infostrukturen.
16.45 Det politiska perspektivet Hans-Eric Holmqvist, statssekr Justitiedep.

H. Avslutning.
Syfte: Att sammanfatta riktning och handlingsbehov på basis av dagens hearing.
16.55 Sammanfattning.Ordf.
17.00 S L U T


En lämplig infrastruktur för information

En lämplig infrastruktur för information kan bildas av verksamhetsområdena i Sven Wimnells redovisning på Internet av forskningsarbetet
Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen ?
Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.

Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld.
(http://w1.861.telia.com/~u86105430/)

En repetition om samhällsplaneringens problem och klassifikationssystemet:

     Det finns ett behov av att sortera upp all information så att den blir hanterlig och så att man får hjälp att forma framtiden på bra sätt.

     En sådan sortering görs i det här redovisade klassifikationssystemet. Systemet är uppbyggt med utgångspunkt från världens största system för klassifikation av dokument, det mer än 100 år gamla amerikanska bibliotekssystemet DC, Dewey Classification, och det på det systemet senare byggda DK, eller som det också heter UDK, Universella Decimalklassifikationen.
     Men det uppgjorda klassifikationssystemet är i första hand ett system för klassifikation av mänskliga verksamheter, och är uppgjort med tanke på att utvecklingen i världen huvudsakligen beror av dessa verksamheter. Systemet har följande avdelningar på högsta nivån:

1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter o d.
3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter.
4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur.
5. Naturforsknings- och matematikverksamheter.
6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer.
8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia.

Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer :

Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven.
Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet.
Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. De fysiska miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska miljöerna kan gälla:
* De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella värden och funktioner.
* De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska värden och teknologiska funktioner.
Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas psykiska samspel, de sociala miljöerna .

Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga avseendena igång av människornas verksamheter :

Individernas viljor.
Kollektiva viljor. (Politik).
Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ).
Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella handlingar).
Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut.

Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i livet:

A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna.
A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av de fyra ovan nämnda faktorerna.
B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll.
B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.
B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.

Individer och samhällen planerar framtiden.
Planeringar går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheterna i varje planeringsfall :
Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna.
Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande förhållanden.
Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden ?
Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja ?

Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter.
Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individernas levnadsvillkor, som ges av
psykiska och
kroppsliga förhållanden och av deras
fysiska och
sociala miljöer.

     Vill man förbättra världen - göra världen till en bättre plats - måste man arbeta på alla de fyra områdena om psykiska och kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer. De fyra områdena påverkar varandra och direkt eller indirekt slutmålet: tillfredsställelse för individen.

     Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i världen måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati är alla medansvariga för utvecklingen och får försöka bilda sig uppfattningar och ta ställning och försöka påverka verksamheterna inklusive samverkansverksamheterna i lämplig riktning. I en demokrati är det viktigt att alla medborgare är så väl informerade att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det ställer stora krav på informationssystemen.

     Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för att till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om världsförbättringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och är, kan bli och bör bli. För att ha något att sprida ut måste man hålla igång forskningar, utredningar och planeringar. För att hålla ihop allt detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar om forskning, utredning, utbildning, information och planeringar.
     Planeringar bör finnas dels för en mängd ämnesområden-verksamhetsområden, dels för geografiska områden av olika storlekar. För alla planeringar bör finnas flera framtida tidshorisonter. Både tillstånd och framför allt processer bör planeras. Man bör alltså ha planeringar för tillstånd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar för processer som fördelar i rummet och förändrar med tiden.
     Man bör noga skilja mellan planeringar och beslut. Planeringar är beslutsunderlag. När alla fått alla informationer i planeringsprocesserna ska allas åsikter slussas igenom i hierarkierna till dem som fått makt att besluta, och det är också informationsprocesser som ingår i samhällsplaneringens problem.
     Till problemen hör också informationsprocesserna från beslut till det slutliga verkställandet. Samhällsplaneringsprocesserna bildar ett jättelikt informationssystem som rymmer alla informationsflöden. I själva verket är det så att de förekommande informationsprocesserna bildar eller utgör de förekommande planerings- och beslutsprocesserna.
     Samhällsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem kan ses som en mängd informationsproblem med ca 6 miljarder personers, dvs världsbefolkningens, inre informationsproblem i psykiska processer och ett yttre informationsproblem med informationsutbyten mellan alla dessa personer. Samhällsplanering innebär bl a konstruktion av förslag till framtider, då det konstruktiva arbetet utförs i de psykiska processerna med hjälp av kunskapsmaterial som tillkommer genom både inre och yttre informationsflöden.
     Vill man förbättra världen bör man i första hand förbättra individernas inre verkligheter och viljor och förbättra de politiska-demokratiska styrningsprocesserna. Det kan man göra genom åtgärder på planerings-, forsknings-, utrednings-, utbildnings- och informationsområdena.

     Arbetet om samhällsplaneringens problem vänder sig till dem som har makten över förändrings- och fördelningsprocesserna på olika nivåer och i synnerhet på de politiska nivåerna. Eftersom Sverige är en demokrati har i princip folket makten. Arbetet vänder sig därför till folket, men då den s k representativa demokratin tillämpas har de förtroendevalda politikerna makten och arbetet vänder sig därför främst till dem.
     Men det vänder sig också i hög grad till alla som på ledande sätt på opolitiska nivåer medverkar vid förändring av individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och deras fysiska och sociala miljöer, och de finns inom alla delar av systemet. Arbetet vänder sig i hög grad till alla som sysslar med utbildning och information.


De nio verksamhetsområdena har delats upp så att det blir 128 verksamhetsområden:

     1-4: 42 områden. 5-6: 41 och 7-9 45 områden. Varje sådant område är vanligen mycket innehållsrikt och kan delas upp i mindre områden, men för förståelsen av det hela är det lämpligt med just de 128 förtecknade områdena.

     Verksamheterna är inte i alla områden av samma karaktär. Man kan säga att det i huvudområdena 1-4 i grunden är fråga om tankeverksamheter och registrering av tankeverksamheter o d. Område 5 gäller i grunden naturforskningsverksamheter och 6 teknologisk-ekonomisk användning av naturforskningens rön till kroppslig-materiell nytta. Områden 7-9 kan anses gälla kulturella verksamheter, där man visserligen använder materiella ting, men där huvudsyftet är nytta för psyket, verksamheterna kan beskrivas som informationsverksamheter med olika slags uttrycksmedel.

     Den uppgjorda förteckningen över verksamheterna är grundad på mycket långa studier där verksamheterna hämtats från från etablerade system och klassifikationer för näringsgrenar, yrken, utbildningar, forskningar och bibliotekssystemens dokument mm. Utgångspunkten för huvudupplägget är det mer än 100 år gamla bibliotekssystemet DC, som dock i väsentliga avseenden reviderats med hänsyn till de under de många åren inträffade samhällsförändringarna. I några delar stämmer systemt mer med DK och det udda svenska bibliotekssystemet SAB .

     Det här visade systemet för klassifikation av verksamheter finns närmare behandlat på Internet, på hemsidan http://w1.861.telia.com/~u86105430 Där finns bl a för vart och ett av de 128 områdena angivet förhållandet till DC, DK, SAB och många andra olika system.


Det tekniska i IT-strukturen.

62 Den tekniska utrustning som behövs för IT-strukturen konstrueras av ingenjörer i område 62.
66-68 Den tekniska utrustningen tillverkas i områdena 66-68 när det gäller varor.
69 När det gäller inbyggnad av den tekniska utrustningen i de fysiska miljöerna sker det genom byggverksamheterna i område 69.
71-72 Byggverksamheter, t ex ledningsdragningar och master för trådlös kommunikation, ledningar i byggnader etc kräver tillstånd av myndigheter i 71-72, som också behöver göra planer för infogandet av ledningar etc i den fysiska miljön.
61+658 Säkerhetsbestämmelser kan behöva införskaffas från medicinska myndigheter (61) och arbetarskyddsmyndigheter (658).
653 Inköp av varor kan ske genom handeln i 653.
657 Pengar behövs från penningverksamheterna i 657.
658 För anordnandet av den tekniska strukturen behövs företag och arbetskraft i 658.
34 För anordnandet av den tekniska strukturen behövs lämpliga lagar i 34.
35 Finns inte lämpliga lagar och bestämmelser kan det bli nödvändigt ändra genom de demokratiska församlingarna i 35.
36-39 Politiska krav ifråga om den tekniska strukturen framställs i områdena 36-39.
10-99 Krav som inte kräver medverkan från politikerna- de demokratiska församlingarna kan komma från alla områden 10-99, från hushåll, företag, organisationer och myndigheter .
32-33 Åsikter ifråga om demokrati och nationalekonomi kan framföras av statsvetare och nationalekonomer i 32-33.

Detta i stora drag om byggnadet av det tekniska. När det gäller driften av de byggda systemen kan anföras följande.
654 De tekniska systemens ledningar och utrustningar för distribution o d, teletjänster, sköts vanligen av särskilda företag, t ex Telia och många andra t ex Internetföretag som ombesörjer informationsströmmar, företag för trådlös navigering etc. Driftspersonal för teletjänster ingår i 654. Sedan finns det de som köper teletjänster: hushåll , företag, organisationer och myndigheter.
651 Hur man som tjänstköpare i allmänhet använder teletjänster, t ex datorer, ingår i 651. Speciella användningar i särskilda verksamhetsområden ingår i respektive område.
Reparationer och utbyggnader av de tekniska systemen sker som när det gäller nybyggnad, om driftspersonalen inte kan hantera problemen .

Byggande och drift av tekniska system bör ske med hänsyn till informationsbehoven, dvs de behov som bör tillfredsställas av ”den mjuka infostrukturen”.
Vad behöver hushåll-enskilda personer, företag, organisationer och myndigheter ? IT-kommissionen anger i programmet till hearingen:
Syfte: Hearingen ska klarlägga vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige relativt snabbt ska ha fått i gång utvecklingen av en sammanhängande infostruktur som stöd för demokratins utveckling och den ekonomiska tillväxten. Hearingen ska skapa medvetenhet om infostrukturens betydelse, öppna ett debattforum om fortsatt utveckling och ge framtidsperspektiv om vilka krav som kommer att ställas på infostrukturen.
Inriktning: Hearingen behandlar hur samhällsviktig (primärt offentligt producerad) information skapas i digital form och görs tillgänglig som förutsättning för det framtida tjänstesamhället.
Premiss: Vi vet idag inte vilka tjänster som framgent kommer att utvecklas i det digitala tjänstesamhället, utan det gäller att vara förberedd genom en väl utformad infostruktur. Nya och gamla tjänster bygger på en utvecklad tillgång till information.
Huvudfråga: ”Vilka steg behöver tas nu för att det framgent ska finnas tillgång till den digitala information som är grunden för en framstående tjänsteutveckling i samhället”?


Den mjuka infostrukturen.

Den tekniska strukturen bör byggas med hänsyn till den mjuka infostrukturen man behöver. Den mjuka struktur man behöver framgår av informationsbehoven i människornas olika roller:
A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna.
A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av de fyra ovan nämnda faktorerna.
B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll.
B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.
B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen. Här kan man uppträda som anställd eller som företagare.

En mycket omfattande genomgång av kunskapsbehov i de olika rollerna finns i ”Verksamheter i rollerna A och B” på Sven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ som är uppbyggd med hänsyn till informationsbehoven.

I rollen A1 behöver man information så att man klarar det dagliga livet. I den rollen kan man ställas inför problem var man ska köpa varor bäst, hur man lagar bra mat, hur man kan resa bäst, hur man gör för att bota krämpor, vart man vänder sig när man blir sjuk, hur man knypplar, vad aktierna står i, vad de ger på bio och teater, vem som vann fotbollsmatcherna etc etc. I den rollen vet man vad man vill efterfråga och det kan då vara bra med en söktjänst på Internet där man bara skriver in t ex ”fotbollsmatcher” eller ”magont”. I ett väl utvecklat nät ska man då få ”träffar” som beskriver det man är ute efter.
I rollen B1 gäller det att hitta ett bra jobb man trivs med och man får betalt för så mycket man vill ha. I den rollen måste man välja utbildning om man inte har någon man tycker räcker och då får man söka på utbildningar och lediga jobb.
I rollen B2 gäller det att göra jobbet bra, dvs man måste göra det på bästa sätt och på rätt tid. Vill man använda Internet för den här rollen får man söka på det yrke man valt och se om man kan få några tips om hur man bör göra. Arbetsgivarna bör tala om hur arbetet ska skötas och anställda och specialister och forskare kan komma med förslag till förbättring av arbetsrutinerna.
Rollen A2 är den verkligt svåra rollen : Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer.
Klassifikationssystemet som redovisas här är uppbyggt i första hand med hänsyn till rollen A2, men tillfredsställer automatiskt informationsbehoven i de andra rollerna eftersom man i rollen A2 behöver veta bland annat allt som man behöver veta i de andra rollerna. Det som man ytterligare behöver veta i rollen A2 är hur alla verksamheter påverkar varandra och behöver veta vad man ska sträva mot, dvs veta vilka verksamheter som behövs och hur de bör vara fördelade.
     Information för rollen A2 kan man inte få genom att söka på ett enda ord utan man måste orientera sig i hela informationsutbudet. För att inte drukna i all information måste man ha hjälp att få ordning på frågorna, och den hjälpen får man med det uppgjorda klassifikationssystemet för verksamheter.
     I det uppgjorda systemet anges sökanordningar på Internet och ges länkar till Internetsidor.

Svaret på frågan om lämplig informationsstruktur är kort sagt: Kunskapslagring, kunskapsproduktion och kunskapsspridning från informationsförsörjare o d, planerare, forskare o d, skolledningar, bibliotek och andra organ på informationsområdena bör läggas upp i enlighet med vad som framförts i redogörelserna för forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.


Infrastruktur för information. Förslag.

     För företag, organisationer och myndigheter är det numera nära nog ett ”måste” att finnas på Internet. Är verksamheterna av stor omfattning behöver de för Internet särskilda databaser och informationsanordningar för kontakter till och från omvärlden.
     Dessutom kan de behöva särskilda datorsystem för den interna skötseln av verksamheterna och särskilda system för kontakter med andra företag, organisationer och myndigheter som inte lämpligen går öppet över Internet.

Typexempel är ett landsting som behöver
* interna system för sjukvårdsverksamheterna,
* system för kontakter med andra landsting, vårdinrättningar, forskningsinstitutioner etc,
* system för kontakter med allmänheten på Internet.
     Man bör observera att nu bara ungefär 50% i allmänheten har tillgång till Internet och att den siffran i fortsättningen kan komma att stiga ganska sakta. När det gäller kontakten med allmänheten kommer alltid att kvarstå behov av andra kontaktmedel.
     Man bör kunna räkna med, att systemen för interna verksamheter med datorteknik kommer att utvecklas kraftigt. Det ger underlag för förbättrade datorsystem för kontakter mellan företag och för kontakter med allmänheten via Internet eller andra öppna system som kan tillkomma.
     Man bör kunna räkna med att de tre olika nämnda systemen i en verksamhet ordnas för samverkan. Vilket av de tre systemen som ska vara ledande för samordningen får avgöras från fall till fall. För landstingens sjukvårdsverksamheter kan det vara lämpligt, att ett system för den interna skötseln läggs till grund för Internetkontakterna med allmänheten. För företag, organisationer och myndigheter torde det viktigaste vara att verksamheterna sköts på ett bra sätt. Nog om detta.

Alla verksamheter har många delverksamheter av olika slag , det har kort antytts i området 104 (även på 4) : ”Inom alla verksamheter 10-99 och 109-999 etc finns verksamheter som har anknytning till verksamheterna 11-19, 101-109 och 1-9. I katalogen här ingår de i rubriker ”Allmänt”. Dessa verksamheter betecknas med numret för verksamhetsområdet med tillägg 01 till 09:
01 Registrering och lagring av kunskaper, erfarenheter o d.
02 Framtagning och kombination av kunskaper od. Visioner. Mål.
03 Värderingsverksamheter o d. Urval av det som är viktigt.
04 Studier av samband mellan verksamheter, inom och utåt.
05 Forskning, främst generaliserande. Beskrivning av nya rön.
06 Ekonomiska-teknologiska verksamheter. Bl a organisation av verksamheterna.
07 Kulturella verksamheter. Bl a utbildning.
08 Litterära verksamheter o d som sammanställer om 01-09.
09 Historieskrivande verksamheter, geografi, biografi o d.
Område 4 och tilläggsbeteckning 04 står för samband mella olika verksamheter.

Exempel: 792 gäller teaterverksamheter.
79201 registrering av kunskaper och erfarenheter om teater. Bibliografier om teater kan placeras här, men det är praktiskt att samla alla bibliografier på 101.
79202 Visioner, mål om teater. Bibliotek om teater kan placeras här men det är praktiskt att samla alla bibliotek på 102.
79203 värderingar om teater.
79204 teaterverksamheternas samband inom 792 och utåt.
79205 forskning om teater.
79206 ekonomiska verksamheter i samband med teater, teaterverksamheterna organsation.
79207 utbildning om teater.
79208 sammanfattningar om teaterverksamheter gällande alla 79201-79209.
79209 teaterns historia och geografi, 792092 biografier med anknytning till teater. Biografier kan också placeras på 92.”
De här tilläggsbeteckningarna har för enkelhets skull vanligen inte använts på hemsidan.

SCB: Sveriges statistiska databaser, färdiga statistikfiler 1999-09-24 1(42) (Från Internet 000608) Inom parentes område enligt Sven Wimnells system för verksamheter.

Innehållsförteckning färdiga statistikfiler efter ämnesområde:
Arbetsmarknad sid 2 (SW 658)
Befolkning 7 (SW 31)
Bostäder och byggande 12 (SW 69)
Finansmarknad 14 (SW 657)
Handel med varor och tjänster 15 (SW 653)
Hälso- och sjukvård 20 (SW 61)
Inkomster 20 (SW 647)
Jord och skogsbruk 21 (SW 63)
Levnadsförhållanden 23 (SW 61)
Medborgarinflytande 24 (SW 32)
Naturresurshushållning 24 (SW 71)
Nationalräkenskaper 24 (SW 33)
Näringsverksamhet 26 (SW 658)
Offentlig ekonomi 30 (SW 657)
Priser och konsumtion 31 (SW 653)
Socialtjänst 32 (SW 7957 barnomsorg, 7951+647 bidrag, 7951+656 färdtjänst)
Transporter 35 (SW 656)
Utbildning 35 (SW 7957)
Innehållsförteckning för produkt och kvalitetsbeskrivningar sid 40

Som man ser är statistikfilerna ordnade i boksavsordning, vilket inte kan ge någon bra överblick över samhällets verksamheter och deras amband.


Område 4
Område 4 är på hemsidan inte långt utvecklat beroende på att det är ont om företag, organisationer, myndigheteter och web-sidor som entydigt kan klassificeras till 4. Område 40 gäller systemvetenskap, som finns behandlat på amerikanska web-sidor och som det hänvisas till .

IT-kommissionens frågor om infostruktur innebär att frågan om samband på samhällsnivå mellan verksamheter kommer upp för första gången. Det är på tiden att ett offentlig organ efterfrågar struktur för informationer på samhällsnivå.
Det finns numera många digitala databaser o d och begränsade digitala system för samverkan mellan verksamheter. I forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem har i princip alla i samhällena förekommande verksamheter förtecknats och ordnats i ett sammanhängande system.

Svaret på IT-kommissionens frågor om infostrukturen finns i redogörelserna för forskningsarbetet. På hemsidan har angivits alla statliga myndigheter och organisationer som finns i ”Sverige direkt” och hänvisningar till kommunala myndigheter o d. Likaså har angivits eller hänvisats till organ för forskning, utbildning, kulturella och ideella verksamheter o d. Kommersiella företag har av konkurrensskäl vanligen inte angivits med namn, men deras verksamhetsområden har angivits.

I princip finns alla verksamheter med och kan identifieras med bl a ett nummer för verksamhetsområde. IT-kommissionen kan för att få en ”mjuk” infostruktur skriva upp alla nummer och dra samverkanslinjer mellan dem. Sedan kan teknikerna dra ledningar eller göra trådlösa förbindelser enligt den mjuka strukturen.


En illustration till infrastruktur för information.
Här en antydan till en infrastruktur, kort och ofullständigt för att det inte ska bli för långt:

101 Arkiv. Riksarkivet m fl har stora databaser.
102 Biblioteken, har stora databaser och informationssystem.
103-109 Databaser och system för övergripande filosofiska verksamheter. Här t ex Nationalencyklopedin och Samhällsguiden.
11-19 Databaser och system för individenas inre verkligheter.
31 Statistik och demografi. SCB har massor av databaser.
32-33 Statsvetare och nationalekonomer.
34 Juridiska databaser och system.
35 De demokratiska församlingarnas databaser.Riksagen,kommunerna,regeringen,EU,FN.
36-39 De politiska partiernas eventuella databaser och system mm. Politiska krav.
4 Databaser och system för systemvetenskap och infosystem o d.
5 Databaser och system för naturforskning och matematik.
61 Databaser och system för sjuk-och hälsovård o d.
62 Databaser och system för ingenjörsverksamheter (konstruktion o d)
63 Databaser för biologisk produktion, lantbruk, skog,trädgård, djurållning, jakt, fiske od.
64 Databaser och system för hushållsarbeten. Mathållning, boende, energi-och hygienför- sörjning, hushållsekonomi, fastighetsförvaltning o d, städning mm.
651 Databaser och system för kontorsverksamheter o d, allmän datoranvändning o d.
6521- Databaser och system för de demokratiska församlingarnas oplitiska verksamheter, per- sonalhållning, lokalhållning, opolitisk administration o d.
6525- Databaser och system för militära verksamheter.
653 Databaser och system för handel, bl a e-handel.
654 Databaser och system för telesystem.
655 Databaser och system för förlagsverksamheter o d.
656 Databaser och system för transporter.
657 Databaser och system för penningverksamheter.
658 Databaser och system för företagsekonomi, arbetsförmedling, arbetarskydd o d.
659 Databaser och system för marknadsföring, reklam o d.
66-68 Databaser och system för varutillverkning.
69 Databaser och system för byggnadsverksamheter.
7,70 Databaser och system för övergripande kulturella verksamheter. Kulturnät.
71-72 Databaser och system för fysisk samhällsplanering och arkitektur. Miljönät.
73 Databaser och system för museer, utställningar o d.
74 Databaser och system för design och konsthantverk o d.
75-77 Databaser och system för bildkonst.
78 Databaser och system för musik.
7911 Databaser och system för seder och bruk o d
7914 Databaser och system för film, radio, TV, offentliga fester o d.
792 Databaser och system för Teater, konserter od.
793 Databaser och system för privata nöjen o d.
794 Databaser och system för spel o d
7951-7956 Databaser och system för sociala verksamheter och sociala miljöer.
7957 Databaser och system för utbildning o d
7958 Databaser och system för sociala miljöer i boendet.
7959 Databaser och system för verksamheter i allmänna grupper o d.
796-799 Databaser och system för sport och idrott o d.
8 Databaser och system för språk, litteraturhitoria och skönlitteratur.
90 Databaser och system för tidningar, tidskrifter o d, journalistik o d.
91 Databaser och system för allmän geografi.
92-99 Databaser och system för allmän historia.



En något utökad version av denna uppsats "Infrastruktur för information." är Sven Wimnell: infrastruktur för information. (000608) som står först i följande förteckning över sammanfattningar .

Till sidans topp



Till sidans topp

Sammanfattningar om klassifikationssystemet för verksamheter och den mjuka infostrukturen.

011231:
Inlagt på område 40 :

En något utökad version av uppsatsen på område 40: "000608: Infrastruktur för information." i pdf-format, på 17 sidor:
O Sven Wimnell: infrastruktur för information.
(A HREF="http://wimnell.com/omr40a.pdf)


En pdf-fil på 23 sidor med ett sammandrag om samhällsplaneringens problem :
Samhällsplaneringens problem (23 sidor)
(http://wimnell.com/omr01a.pdf )


Den har ersatts av en pdf-fil med 51 sidor (010526):
O Samhällsplaneringens problem (51 sidor)
(http://wimnell.com/omr01c.pdf )


011014 inlagt på 658: En pdf-fil på 41 sidor.
Sven Wimnell. Samhällsplanering och företagsplanering.
(http://wimnell.com/omr658b.pdf)


En pdf-fil på 59 sidor, senare utökad till 201 sidor (020218):
O Klassifikationssystemet för verksamheter.
(http://wimnell.com/omr01d.pdf)


En pdf-fil på 72 sidor (011231) :
O Den mjuka infostrukturen.
(http://wimnell.com/omr01e.pdf)


Senare inlagt:

En pdf-fil på 44 sidor (020125) :
O Demokrati. Samhällsplanering. Skolan. Infostrukturen.
(http://wimnell.com/omr01f.pdf)


En pdf-fil på 35 sidor (020202) :
O Samhällsplaneringens problem. Verksamheter som formar framtiden.
(http://wimnell.com/omr01g.pdf)


020606:
En pdf-fil på 112 sidor (020606) :
O Sven Wimnell 020606: Den mjuka infostrukturen.
(http://www.wimnell.com/omr01h.pdf)


020923: En pdf-fil inlagd på entrésidan, kompletterad 021005 och 021022:
O Sven Wimnell 020920, kompletterad 021005 och 021022: Samhällsplaneringens problem, IT-kommisionen och den mjuka infostrukturen (71 sidor).
(http://wimnell.com/omr01i.pdf)


021231: Från omr 102, 106, 107 och 353 kopierat in på område 40 sammanfattningar som inte haft till syfte att i första hand illustrera den mjuka infostrukturen utan visar förhållandet till andra klassifikationssystem o d:


En jämförelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.
(http://www.wimnell.com/omr102b.pd (000720)
Innehåller också sammanställningar om samhällsplaneringens problem och verksamheter, arbetsställen och myndigheter mm enligt Sverige direkt fördelade på områden i SW-systemet.


Från Internet 7 juni 1999. 2 st söksystem byggda på
bibliotekssystemet DC ( söksystemet BUBL LINK) och bibliotekssystemet DK (söksystemet NISS). En jämförelse och en jämförelse också med Sven Wimnells systemtabell.

(http://wimnell.com/omr102a.html)


SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor:
(A HREF="http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Sven Wimnell 991006: En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna även ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (Inlagt på omr40 011231)


ÖVERSIKT ÖVER MÖLNDALS STADSBIBLIOTEKS LÄNKKATALOG.
Innehåller över 12 000 utvalda länkar.
(A HREF="http://wimnell.com/omr102g.html)
Med summariska sifferhänvisningar till Sven Wimnells systemtabell.
(Flyttad 021216 från 102 till särskild sida 102g)


Många länkar till Internet finns i en sammanställning om Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter som nås med följande länk (även på område 107 och 7957):
Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)


Den 5 aug 2000 inlagt som pdf-fil:
SAFARIs klassifikationssystem CERIF inlagt i områden enligt SW klassifikationssystem.
(http://wimnell.com/omr102c.pdf)
020923: SAFARI skall läggas ned. Ersätts av
http://www.forskning.se


Sven Wimnell 020528 pdf-fil : Svenska regeringens årsbok om EU 2001.
(http://wimnell.com/omr353d.pdf)
En version där avsnitten huvudsakligen ordnats enligt SW klassifikationssystem.


SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem.
(http://wimnell.com/omr106b.html)


Se även hemsidans inledande dokument:
Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.

Se även område 4 om de stora sambanden.


På 651 och 654 finns delar av utredningar om infostrukturen från IT-kommissionen
(http://www.itkommissionen.se/)


På 36-39 inlagt länkar om politiska partier, välfärdsfördelning, demokrati o d:

020210 inlagt en pdf-fil:
Innehållsförteckningar till partiprogrammen som de är 020210.
Med några kommentarer och Internetadresser till programmen.
(http://wimnell.com/omr36-39c.pdf)

020213:
En pdf-fil med en lättläst version av socialdemokraternas partiprogram.
( http://wimnell.com/omr36-39d.pdf )

020425:
En pdf-fil med en sammanställning om demokrati, välfärdsfördelning , EU och EMU. 020425. (Kompletterad 020512och 020606)
( http://wimnell.com/omr36-39e.pdf )


Till sidans topp



Till sidans topp

Innehållet i de med rött markerade sammanfattningarna.


O Sven Wimnell: infrastruktur för information.
(A HREF="http://wimnell.com/omr40a.pdf) (000608. 17 sidor)

Innehåll:

Utdrag ur program för IT-kommissionens hearing om informationsinfrastrukturen. Sid 2

Sven Wimnell. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? 4

Det tekniska i IT-strukturen. 8

Den mjuka infostrukturen. 9

Om Sven Wimnells hemsida http://www.wimnell.com/ 10

Infrastruktur för information. Förslag. 15-17


O Samhällsplaneringens problem (51 sidor)
(http://wimnell.com/omr01c.pdf ) (010526. 51 sidor)

Innehåll:

1 Innehållsförteckning.

2 FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna.

3-4 Riodeklarationen

5 Agenda 21, Riokonferensens handlingsprogram inför nästa århundrade.

6 Omvärldsanalys. Verksamheter 10-99.

7 Samhällsplanering. Klassifikationssystem. Människornas levnadsvillkor, påverkan och planeringar.

8 Individens möjligheter att förbättra för sig.

9 Rådande och väntade bristsituationer och konflikter medför krav om mer och bättre planeringar.

10 Schema över påverkans- och förändringsproblem.

11 Schema över politiska och opolitiska planeringar.

12 Verksamhetsområden 1-4.

13 Verksamhetsområden 5-6.

14 Verksamhetsområden 7-9.

15-19 Myndigheter med mera i SverigeDirekt

20-24 SverigeDirekts nyckelord

25-26 Riksdagens utskott. EU-nämnden i riksdagen. Partierna i riksdagen.

27-29 Sveriges regering. Statsrådens ansvarsområden. Regeringen planering.

30 Politikområden och utgiftsområden.

31 Beslutssverige.

32 EU. Europeiska unionen.

33 FN. Förenta nationerna.

34 Förvärvsarbetande befolkning.

35-36 Vad ska man nu göra? Hur ska man tycka och tänka?

37 Schema över samhällsplaneringens problem.

38 Samhällsplaneringens problem och klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter.

39-41 Arbetsställen

42 Arbetskraften.

43 Export. Import.

44-45 Företagsplanering. Och levnadsstandard, köpkraft, livsstilar.

46 Ekonomisk tillväxt.

47 Ett företags omvärld.

48 Ett företag för tillverkning; Beroenden 1-9.

49 Ett företag för tillverkning: Beroenden 1-4

50 Ett företag för tillverkning: Beroenden 5-6.

51 Ett företag för tillverkning: Beroenden 7-9.


O Klassifikationssystemet för verksamheter.
(http://wimnell.com/omr01d.pdf) (020218. 201 sidor)

Innehåll:

4 Samhällsplanering och företagsplanering.

6 Ett klassifikationssystem som vill hjälpa till att bota informationsstressen och är ett hjälpmedel för demokratisk framtidsplanering.

13 10/19 Filosofiska och psykologiska veksamheter.

26 20/29 Religiösa verksamheter.

28 30/39 Politikvetenskaper och politiska verksamheter.

43 40/49 Sambandsforskningsverksamheter. Samband på samhällsnivå. Infostruktur.

47 50/59 Naturforskningsverksamheter och matematik.

55 60/69 Teknologiska/ ekonomiska verksamheter.

144 70/79 Formgivning av fysiska och sociala miljöer.

180 80/89 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.

186 90/99 Blandade saklitterära verksamheter samt allmän geografi, biografi och allmän historia.

197 Verksamheter i Sverige och i världen.

198 Sambandsforskning.


O Den mjuka infostrukturen.
(http://wimnell.com/omr01e.pdf) (011231. 72 sidor)

Innehåll:

Några utredningar som kan ge underlag för den mjuka infostrukturen.

Sid

4. Den 7 juni 2000 arrangerade IT-kommissionen en hearing om infostrukturens utveckling, den ”mjuka” infrastrukturen eller informationsinfrastrukturen.

4. Den 12 juni 2000 skickade jag till bl a IT-kommissionen och Statskontoret en skivelse daterad 000608 med en pdf-bilaga på 17 sidor: “Sven Wimnell: Infrastruktur för information”.
Finns på http://www.wimnell.com/omr40.html
I skriften beskrivs bl a ett klassifikationssystem för verksamheter, som kan användas för den IT-infrastruktur IT-kommissionen efterlyser.

6. Klassifikationssystem för verksamheter

8. Den 20 mars 2000 skrev IT-kommissionen till regringen “Om behovet av insatser för utvecklingen av samhällets informationsinfrastruktur.”

9. Den 27 november 2001 höll IT-kommissionen ett seminarium: Mjuk infrastruktur som grund för ett smart och hållbart e-Sverige.
Vad kan och bör Sverige göra på tröskeln till ”Ett informationssamhälle för alla”

10. Ds 2000:34 Samhällets grundläggande information.

11. Proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla.

13. FA K TA B L A D Näringsdepartementet 29 mars 2000 Ett informationssamhälle för alla. Regeringens förslag i proposition 1999/2000:86
http://naring.regeringen.se/pressinfo/faktablad/PDF/n2000_011.pdf

13. Ds 2000: 68 IT för alla. Näringsdepartementet januari 2001. (109 sidor)

14. Slutbetänkandet karriärvägledning.se.nu (SOU 2001:45).

15. Sven Wimnell e-brev 011030 till utbildningsministern Östros, skolministern Wärnersson, näringsministern Rosengren och statskontoret med kommentarer om vägledningsutredningen.

16. Från “karriärvägledning.se.nu “(SOU 2001:45) juni 2001. Webbplatser med studieinformation på Internet.

19. 24-25 sept 2001:”Hur vill vi ha det digitala tjänstesamhället 2011?” Hearing om framtidens lockande e-tjänster som ger radikalt nya förutsättningar

20. Internetmarknaden i Sverige - en kartläggning utförd på uppdrag av Post- och telestyrelsen. Oktober 2000. (91 sidor)

21. IT-kommissionen REMISSVAR 2001-03-30 till Näringsdepartementet gällande betänkandet ”IT-infrastruktur för stad och land” (SOU 2000:111)

22. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet Demokratiutredningens betänkande SOU 2000:1 (Februari 2000. 296 sidor)

22. Sven Wimnell 000508: En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet.Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1. Kommentarer.
Finns på Sven Wimnells hemsida på http://www.wimnell.com/omr32.html

23. SOU 2000:48. Kommundemokratikommitténs betänkande “Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i kommuner och landsting.” ( Maj 2001. Ca 600 sidor)

28. Delbetänkande: Offentliga Sverige på nätet (SOU 2001: 63).

29. Några utdrag från Offentliga Sverige på nätet (SOU 2001: 63).

32. Statskontoret har på regeringens uppdrag lämnat rapporten ”24- timmarsmyndighet - Förslag till kriterier för statlig elektronisk förvaltning i medborgarnas tjänst” (Statskontoret 2000:21). Utdrag från Offentliga Sverige på nätet (SOU 2001: 63)

33. Den digitala fabriken. Verkstadsföretaget som IT-företag Christina Johannesson Peter Kempinsky FBA. Denna rapport i programmet Telematik 2001, tema: Telematik i näringslivet, utgör samtidigt KFB-rapport 2000:7 (ISBN 91-88371-52-5) och TELDOK Rapport 132 (ISSN 0281-8574).

33. KB: Förslag till: Riktlinjer och tillämpningsanvisningar för ämnesordsindexering (2001-11-01) http://www.kb.se/bus/Ao/aoriktlinjer_nya.pdf

35. World Wide Web Consortium http://www.w3.org/

35. HTML 4.01 Specification. W3C Recommendation 24 December 1999 http://www.w3.org/TR/1999/REC-html401-19991224/

35. Om XHTML: http://www.w3.org/TR/xhtml1/

35. Metadata för medicinskt bruk. Användning av Resource Description Framework för medicinska resurser på Internet. John Parnefjord, Ulf Kronman och Elisabet Frigell Karolinska Institutets Bibliotek Version 1.1 21 augusti 2000. Rapporten har skrivits med stöd från BIBSAM inom ramen för Karolinska Institutets Biblioteks åtaganden som ansvarsbibliotek inom medicin och omvårdnad. Mer information om rapporten och Karolinska Institutets Biblioteks aktiviteter kring RDF finns på bibliotekets webbplats på adressen http://www.kib.ki.se/kib/project/rdf/.

35. Sven Wimnell: Om metataggar. 000810 inlagt i område 102 på hemsidan en PDF-fil om sökning på Internet och om hur man kan förse dokumenten på Internet med metadata enligt Dublin Core så att det blir lättare att hitta dem med sökmaskinerna. http://www.wimnell.com/omr102d.pdf

35. Antalet webbplatser på Internet 1995-2001.


Den mjuka infostrukturen bör bygga på det uppgjorda klassifikationssystemet för verksamheter.

36. Människornas fyra roller.

36. Människorna har olika behov av information i de olika rollerna.

37. Samhällsplanering och företagsplanering.

38. Utvecklingen i världen.

39. Människornas levnadsvillkor

39. Människorna påverkar

39. Människornas verksamheter

39. Förändringsprocesserna

39. Individer och samhällen planerar framtiden.

39. Om man vill förbättra världen. Demokrati och planeringar. Informationsproblem.

40. Ett klassifikationssystem som vill hjälpa till att bota informationsstressen och är ett hjälpmedel för demokratiska framtidsplaneringar.

40. En pdf-fil på 59 sidor inlagd 011218 på Sven Wimnells hemsida.: Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://www.wimnell.com/omr01d.pdf)

41. Människornas verksamheter i klassifikationssystemet.

42. Klassifikationssystemet för verksamheter och bibliotekssystemen

43. Kort om skillnader mellan klassifikationssystemet för verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK och SAB.

44. Mänsklighetens uppgifter och människornas agerande.

46. Länkar på Sven Wimnells hemsida.

47. Klassifikationssystem för verksamheter = den mjuka infostrukturen.

68. Några kommentarer om den föreslagna mjuka infostrukturen.


O Demokrati. Samhällsplanering. Skolan. Infostrukturen.
(http://wimnell.com/omr01f.pdf) (020125. 44 sidor)

Innehåll:

Sid

1 Människornas levnadsvillkor

1 Människornas fyra roller.

2 - 8 Om regeringens proposition 2001/02:80: Demokrati för det nya seklet.17 januari 2002. Göran Persson Britta Lejon (Justitiedepartementet.) (197 sidor).

2 - Innehållsförteckning.

3 - Några citat från propositionen:

3 Makten.Representativ demokrati.EU.

4 Om information.

5 Förtroendevalda. Myndigheter. Insyn. Beslut.

6 Medvetenhet. Skolan. Kunskap. Demokratiforskning och demokratistrategier.

8 - Några kommentarer till propositionen. Vad ska demokratin användas till ?

9 - 20 Om Sven Wimnells hemsida på Internet: http://wimnell.com/ En relativt kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln: ”Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen.” Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.

9 - Mänskliga verksamheter 10-99.

14 - Verksamheter som formar världens framtid.

14 - Det stora kretsloppet.

17 - Hanteringar av förändringsprocesserna. Planeringar.

20 - Om man vill förbättra världen. Demokrati och planeringar. Informationsproblem.

21 - Ett klassifikationssystem som vill hjälpa till att bota informationsstressen och är ett hjälpmedel för demokratiska framtidsplaneringar.

21-42 Skolan.

21 - Grundskolan och samhällsplaneringens problem.

23 - Hur ger grundskolan och gymnasiet kunskaper om människornas verksamheter och samhällsplanering ?

28 - Mål för grundskolans ämnen enligt Läroplan 94, Lpo 94.

43-44 Informationsproblem. Infostrukturen.

43 - Vad ska demokratin användas till ?

43 - Planera människornas levnadsvillkor

44 - Den mjuka Infostrukturen.

44 - Det ska demokratin användas till

Människornas levnadsvillkor

Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer :

o Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven.

o Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet.

o Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. De fysiska miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska miljöerna kan gälla:

- De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella värden och funktioner.

- De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska värden och teknologiska funktioner. o Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas psykiska samspel, de sociala miljöerna.

Människornas fyra roller.

A. Huvudroll: allmän levnadsroll-lekmannaroll-fritidsroll.

A1. Att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna.

A2. Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer.

B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll

B1. Att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.

B2. Att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.


O Samhällsplaneringens problem. Verksamheter som formar framtiden.
(http://wimnell.com/omr01g.pdf) (020202. 35 sidor)

Innehåll:

Sid

2- 3 Tabeller med mänskliga verksamheter.

4- 6 Antalet arbetsställen.

7-10 Förvärvsarbetande efter yrke.

11-12 Svenska statistiknätet.

13-18 SverigeDirekt. Myndigheter med mera.

19-25 SverigeDirekts nyckelord.

26-32 SverigeDirekt. Myndigheter med mera. Fördelade på verksamhetsområdena 10-99.

33-35 Sambandsforskning.


O Sven Wimnell 020606: Den mjuka infostrukturen.
(http://wimnell.com/omr01h.pdf) (020606. 112 sidor)

Innehåll:

Den mjuka infostrukturen har tidigare behandlats i en pdf-fil på 72 sidor med förslag:

Sven Wimnell 011231: Den ”mjuka” IT-infrastrukturen (informationsinfrastrukturen).
(http://www.wimnell.com/omr01e.pdf).

Förslaget bygger på SW Klassifikationssystem, som finns redovisat i Sven Wimnell 020218 (Justerad 020307 (63+656:020324)) : Klassifikationssystemet för verksamheter. 201 sidor Versionen 011218 kompletterad . (http://www.wimnell.com/omr01d.pdf)

Klassifikationssystemet är resultat av ett forskningsarbete med huvudtiteln “Samhällsplaneringens problem -hur ska man kunna förbättra världen”. Forskningsarbetet finns redovisat på Sven Wimnells hemsida (http://www.wimnell.com/)

En redovisning av Samhällsplaneringens problem (51 sidor) finns i “Samhällsplaneringens problem”, en pdf-fil daterad 010526, (http://www.wimnell.com/omr01c.pdf )
Samhällsplaneringens problem, klassifikationssystemet och den föreslagna infostrukturen finns också med i andra pdf-filer som finns förtecknade i det följande (sid 50-51).

Sedan de nämnda pdf-filerna gjorts har tillkommit en del offentliga utredningar, rapporter od som kommenteras i redovisningen nu. I det följande finns angivet bl a utredningar od, som behandlats i de tidigare nyss nämnda pdf-filerna, men de är med för att ge en bakrund till dagsläget.

Det uppgjorda klassifikationssystemet har provats och tillämpats på olika sätt enligt förteckningen över pdf-filer o d (sid 50-51) i det följande.

Innehåll:

IT- propositionen. sid 2

Teknikhistoria 7

Grundläggande information. 8

Hearing om infostrukturen. 10

Skrivelse till Regeringen. 16

Tjänster - vision 2011+ 17

Mjuk infrastruktur. Exempel. 39

Några andra rapporter o d 46

Breddtjänster. 020604. 48

SW Klassifikationssystem 78

Sven Wimnells hemsida. 80

PDF-filer o d 80

Informationsområden. 82

Område 1 82

Område 2 83

Område 3 83

Område 4 och om samband 86

Område 5 90

Område 6 91

Område 7 96

Område 8 103

Område 9 105

Kommentarer om infostrukturen. 109-112


O Sven Wimnell 020920, kompletterad 021005 och 021022: Samhällsplaneringens problem, IT-kommisionen och den mjuka infostrukturen (71 sidor).
(http://wimnell.com/omr01i.pdf) (021022. 71 sidor)

Innehåll:

Sid 1 spalt 2- sid 9:

Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ?

Kort om viktiga delar i ett forskningsarbete om samhällsplaneringens problem, bl a med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.

Sid 10 och följande sidor : IT-kommissionen och den mjuka infostrukturen.

IT-kommissionen söker efter “en mjuk infostruktur för breddtjänster”. Klassifikationssystemet för verksamheter kan vara den eftersökta mjuka infrastrukturen.


Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen ?

På Sven Wimnells hemsida http://wimnell.com/
ges en relativt kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln: ”Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen.”
Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter .
Rubrik i den engelska introduktionen:
" Problems in Planning. How can we make the World a better place? An Encyclopedic Classification of Human Activities."

I det närmast följande redovisas viktiga delar i forskningsarbetet mycket kort :

Sid

2 Hur kan man göra världen till en bättre plats? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.

5 Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer.

5 Schema över påverkans-och förändringsproblem.

6 Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga av seendena igång av människornas verksamheter.

6 Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i livet.

6 Den fundamentala påverkanskedjan.

7 Politiska och opolitiska planeringar.

8 Individer och samhällen planerar framtiden.

8 Vill man förbättra världen - göra världen till en bättre plats måste man arbeta på alla de fyra områdena 1-2, 3-4, 5-6 och 7-9.

8 Schema över påverkan mellan områdena 1-2, 3-4, 5-6 och 7-9.

9 Framtidsvisioner, planeringar, utbildning och information. De förekommande informationsprocesserna bildar eller utgör de förekommande planerings- och beslutsprocesserna.


IT-kommissionen och den mjuka infostrukturen.

Sid

11 Teknikhistoria. Teknik och IT.

12 Innehåll i en pdf-fil på 112 sidor, om IT-kommissionen och den mjuka infostrukturen, inlagd 020606 på Sven Wimnells hemsida.

13 SIRNET-mötet den 26 juni 2002 om IT-kommissionens "Breddtjänster - ett nytt skede i IT-politiken", SOU 2002:51.

16 Sven Wimnell om samhällsplaneringens problem och informationsbehov.

18 Om Sven Wimnells hemsida, http://wimnell.com/

20 Att förbättra världen. Mänsklighetens uppgifter och människornas agerande. Förändringsprocesserna i världen. Demokrati. Medel och mål.

22 Den hårda strukturen, den mjuka infostrukturen och ett samhälle som behövs för det.

24 Den mjuka infostrukturen bör byggas upp så att man får de kun skaper man behöver för människornas olika rollerna, isynnerhet för rollen A2 om att påverka de politiska styrningarna.

25 I IT-kommissionens rapporter har man i stort sett mest behandlat informationsområden för delar av rollerna A1, B1 och B2. Det be hövs mer för rollerna A1 och B och framför allt för A2.

25 Om hemsidor.

26 Om metataggar på Internet o d.

27 Bredband åt alla.

27 Vad ska man informera om? Utdrag ur “Sven Wimnell 020125: Demokrati. Samhällsplanering. Skolan. Infostrukturen.” (http://www.wimnell.com/omr01f.pdf)

28 Några kommentarer om demokratipropositionen. Vad ska demokratin användas till ?

29 Grundskolan och samhällsplaneringens problem.

31 Informationsproblem. Infostrukturen.

32 Planera människornas levnadsvillkor.

33 Den mjuka Infostrukturen.

34 Det ska demokratin användas till.

34 Universitetens och högskolornas professorer.

34 Lära för livet.

35-36 PDF-filer o d av Sven Wimnell.

37 Sven Wimnell 020920: Valfrågor i valet 15 september 2002.

Komplettering 021005:

44 Regeringsförklaringen 022001

51 Hundratjugoen punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige 4 oktober 2002. Överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpatiet och Miljöpartiet .

62 Politikområden

64 Utgiftsområden

Komplettering 021022:

65 Ny regering.

67-71 Statsrådens arbetsområden i SWs klassifikationssysstem.

Till sidans topp



Till sidans topp

December 2002: Den nya regeringens nya hemsidor på internet.

På Sven Wimnells hemsida har under december 2002 lagts in de viktigaste delarna av regeringens beskrivningar av arbetsuppgifterna och deras förutsättningar. De finns nu ganska grovt utplacerade på områdena 34, 353, 61, 62, 63, 644, 647, 651, 6525, 653, 654, 656, 657, 658, 66-68, 70, 71, 795, 7952-7956, 7957, 796-799 och 91.

353 om regeringen finns uppgifter om statsrådens arbetsuppgifter och länkar till områden där departementens uppgifter finns placerade. Om man vill sätta sig in i departementens beskrivningar kan man börja på 353 och därifrån klicka sig till ett av de nyss nämna områdena och från områdena klicka sig tillbaka till 353 och därifrån välja ett nytt område tills man avverkat allt.

För att inte driva detaljeringen för långt har placeringarna av regeringens beskrivningar bara skett på de största arbetsområdena för regeringen, men den har uppgifter även inom andra områden.

(Är man inte inne på Sven Wimnells hemsida nås omr 353 med följande länk:
353 om regeringen, http://wimnell.com/omr353.html)


050112:

Januari 2004.

Internet

I mitten på 1990-talet började Internet bli mer allmänt använt. Nu har företag och organisationer mer och mer börjat avveckla det gamla systemet med att skicka kring information på papper. Att finnas på Internet och använda Internet för information är nu ett måste för företag och organisationer.
Enligt DN 040107 sid ekonomi 5 var i november 2004 i Sverige 6,2 miljoner Internetanslutna. Av dessa hade 1,6 miljoner bredband (26%) och 4,6 miljoner modem (74%). Men 2004 använde bara 69% Internetuppkopplingen, 4,4 miljoner.

Mellan januari och mars 2003, personer 16-74 år : av Internetanvändarna använde:
60-70% Internet för att skicka och ta emot E-post.
60-70% Internet för att söka information om varor och tjänster
ca 40% hämta information från myndigheters hemsidor.
ca 40% använda nätbank.
Sedan följer: Läsa nättidningar eller elektroniska produkter. Tjänster för resor och inkvartering. Lyssna till/ladda ned musik/spel. Ladda ner myndigheters formulär/blanketter. Köpa/ beställa varor. Annan kommunikation (till exempel för att chatta). Lyssna på radio eller titta på TV. Skicka ifyllda formulär/blanketter till myndigheter.

En viktig användning av Internet är för den demokratiska planeringen av framtiden, något som ska belysas strax. Men först något om regeringens hemsida.


Regeringens hemsida på Internet.

Regeringens hemsida har länge varit föredömlig både när det gäller teknik och innehållsuppbyggnad.
Nu har regeringen våren 2004 ändrat sin hemsida och alla kan inte ladda hem på det gamla hederliga sättet. Infrastrukturministern Ulrika Messing har flera gånger från och med 4 maj 2004 fått meddelande om det med begäran om att hemsidan rättas till. Men hon har inte svarat eller vidtagit några åtgärder för att göra regeringens hemsida användbar för alla. Svårigheterna beror på felkonstruktion av tekniken bakom regeringens hemsida, på kodningen, och den måste göras om. Om de nuvarande kodarna inte kan gör om måste regeringen skaffa en annan konstruktör som kan rätta till så att vanligt folk kan ladda hem som förr.

IT-kommissionen.
IT-kommissionen existerade några år och ägnade sig bl a åt problem med den s k mjuka infostrukturen, dvs innehållet i det som förmedlas i hårda strukturen som gäller teleledningar och apparaterna för förmedling av meddelandena. För ett par år sedan lades kommissionen ned och ersattes i någon mån av "Den strategiska IT-gruppen".

Den strategiska IT-gruppen

Gruppen skriver i sin verksamhetsplan:
"Strategigruppens uppgifter.
Strategigruppens uppdrag är att främja det svenska informationssamhällets fortsatta utveckling. Syftet är att bidra till att det IT-politiska målet, att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla, uppnås och därmed bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt och nytta för medborgaren."

"4. Vision och mål
Den IT-politiska strategigruppen har antagit följande vision för sitt arbete:
”Den svenska IT-politiken ska vara en naturlig del av samhällets utvecklingspolitik, där IT-politiska insatser inom alla politikområden och samhällssektorer ges hög prioritet och strävar i en gemensam riktning. Sveriges beslutsfattare ska beakta IT i sina beslut på samma självklara sätt som man redan idag beaktar ekonomi och juridik.” "
"Under det första verksamhetsåret avser strategigruppen att initiera arbetsgrupper inom följande fokusområden:
* Tillgänglighet och tillit
* Tillväxt
* Vård och omsorg
* Skola och lärande
Dessa fokusområden beskrivs djupare i efterföljande kapitel."

"8. Tillgänglighet och tillit
Tillgänglighet är en förutsättning för ett informationssamhälle för alla där medborgare och företag har tillgång till stabil och säker ITinfrastruktur (såväl fast som mobil) med brett tjänsteutbud och valfrihet. Tilliten och förtroendet till IT och Internet är också av central betydelse. Därför anser strategigruppen att detta är ett prioriterat fokusområde för gruppens verksamhet."


"8.2. Verksamhet

Arbetsgrupp för IT-infrastruktur och bredband.
Strategigruppen avser att tillsätta en arbetsgrupp med särskilt fokus på IT-infrastrukturfrågor. Särskilda direktiv utformas för detta arbete.

Arbetsgrupp för Internetpolitik
Strategigruppen avser att tillsätta en arbetsgrupp i syfte att belysa Internetpolitiken ur ett användarperspektiv. Arbetsgruppen ska i samarbete med Näringsdepartementets enhet för IT, forskning och utveckling och andra berörda aktörer också belysa människors tillit till Internet och vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra tilliten. Särskilda direktiv utformas för detta arbete.

Rådslag IT-infrastruktur
Strategigruppen har i uppdrag att arrangera regelbundna rådslag där deltagarna är nätoperatörer, nätägare, Internet- och telekomoperatörer samt andra berörda aktörer. Syftet är att åstadkomma samsyn för att främja framtidssäkra, tillgängliga, konkurrens- och teknikneutrala sammanhängande elektroniska kommunikationsnät.

Beskrivning - nätstrukturer, roller, näthierarkier
Strategigruppen avser att i samverkan med berörda aktörer vidareutveckla beskrivningar av nätstrukturer, roller och näthiearkier."

"9.2. Verksamhet

Forskning och innovationer inom IT-området
Strategigruppen ska bistå i pågående arbete inom Regeringskansliet med att identifiera och belysa nyckelfaktorer för stimulans av tekniska samt informations- och tjänsteinriktade innovationer inom IT-området. Strategigruppen ska också bistå i pågående arbete inom områden där IT som verktyg stimulerar utvecklingen, samt hur sammanhållna och effektiva FoU-insatser åstadkoms inom tillämpning och användning av IT.

Arbetsgrupp för IT som tillväxtfrämjande resurs
Strategigruppen avser att tillsätta en arbetsgrupp som arbetar med hur IT kan användas i nya produkter och tjänster samt för att uppnå högre produktivitet i syfte att skapa tillväxt. Särskilda direktiv utformas för detta arbete.

Arbetsgrupp för en förstärkt svensk IT- och telekomsektor
Strategigruppen avser att tillsätta en arbetsgrupp med särskilt fokus på IT- och telekomfrågor i syfte att tillsammans med berörda aktörer bidra till att förstärka svensk IT- och telekomsektor. Syftet är att stärka sektorns internationella konkurrenskraft genom att bidra till att förutsättningarna för att kombinera kundbehov med teknikspets finns. Aktuella områden är t.ex. kompetensförsörjning, kommersialisering, paketering av FoU-resultat, entreprenörskap, ny- och småföretagande, internationell samverkan och marknadsföring. Särskilda direktiv utformas för detta arbete.

IT-kompetens i arbetslivet
Strategigruppen ska aktivt följa utvecklingen av IT-kompetens och IT-användande i Sverige, speciellt i små och medelstora företag, och i samarbete med berörda aktörer komma med förslag till såväl breda insatser som åtgärder inom specifika områden t.ex. e-affärer, i syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft."

IT-gruppen har många vackra ord och har satt tillgänglighet och tillit som första programpunkt, men har inte kunnat det mest elementära: att inte förstöra regeringens gamla välfungerande hemsida. Som en första åtgärd till förbättring bör regeringens hemsidor göras så att de kan läsas av alla.


Infrastrukturministern.
Statsrådet Ulrika Messing , infratrukturministern, är numera också ordförande i den "Den strategiska IT-gruppen", och man kunde tänka sig att hon skulle vara intresserad av att regeringens hemsida kan användas av alla. Vad regeringen har för sig angår alla.

Det finns nu tiotusentals hemsidor på Internet. Alla sidor som observerats kan läsas av alla Internetanvändarna utom regeringens hemsida. Det är naturligtvis oacceptabelt i Sverige som vill vara en demokrati och till och med har en demokratiminister.

Till sidans topp



Till sidans topp

Några citat ur läroplanen Lpo 94

(version 1994) . (Från omr107)

     ” Den nioåriga obligatoriska grundskolans huvuduppgift är att förmedla bestående kunskaper och grundläggande värden och därigenom förbereda eleverna för att leva och verka i samhället......
     Skolan skall stödja och stärka barnen och ge nästa generation en optimism inför den framtid de skall vara med och bygga...
     Utan baskunskaper som att läsa, skriva och räkna kan en individ inte fungera i vårt samhälle. Utan kunskaper i t.ex. historia och religion blir människan rotlös. Kunskaper i naturvetenskap och teknikkrävs både i vardagslivet och för att förstå övergripande mjljöfrågor....
     Skolan skall också hjälpa eleven till kreativitet och skapande....
     Samtidigt skall skolan framhålla det personliga ansvaret. Andra grundstenar är ökad jämställdhet mellan könen...
     Skolan skall även belysa de miljöproblem vi står inför och öppna elevernas sinnen och känsla för naturen. En annan förändring som bör påverka vår utbildning är den ökade internationaliseringen. Skolan måste ge unga människor insikter om internationella beroenden och samband och en ökad förståelse för andra kulturer.
     Språket, såväl det egna som främmande, blir allt viktigare oavsett tekniska, politiska och samhälleliga förändringar. Förmågan att kommunicera i tal och skrift har ett växande värde. Säkerhet i att uttrycka sig har betydelse för en individs möjligheter i förvärvslivet och ökar också möjligheterna att verka som en aktiv medborgare.
     Skolan skall lägga grunden för fortsatt lärande - i skolor, högre utbildning och därefter. Skolan måste visa var man kan finna information och kunskap, hur man kan tillgodogöra sig den, få överblick och sammanhang- och känna lärandets glädje. Skolan skall förmedla känslan för lärandet som en av livets källor. Det är i skolan framtiden byggs....
     Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund....
     Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.
     Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla....
     Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet....
     Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas....
     Skolan är en social och kulturell mötesplats..
     Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har...
     Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar....
     Skolan har uppgiften att dels överföra vissa grundläggande värden och förmedla kunskaper, dels förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenser av olika alternativ.
     En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang.....
     I undervisningen i alla skolans ämnen är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap införframtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
     Ett internationellt perspektiv slutligen, är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet ...
     Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan...
     Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och att växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas....

Skolan skall sträva efter att varje elev

  • utvecklar nyfikenhet och lust att lära,...
  • inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning ...
  • behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka ideer och tankar i tal och skrift,...
  • känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena,
  • har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud,
  • har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv,
  • har utvecklat förståelse för andra kulturer,...
  • känner till grunderna för samhällets lagar och normer och vet om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället,
  • har kunskaper om länders och världsdelars ömsesidiga heroende av varandra,
  • känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang,
  • har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan,
  • har kunskaper om medier och deras roll..
  • har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former..”

Till sidans topp



Till sidans topp

Vad ska man informera om?

I skolans läroplaner anges vad eleverna ska kunna, och det är mycket. Läroplanerna ger en första inblick i vad man bör informera om, men de har brister och anger inte allt behövligt. Demokratiutredningarna ger en hum om vad makthavarna tycker om information, där finns också brister. Om detta handlar pdf-filen på 44 sidor:
Sven Wimnell 020125:
Demokrati. Samhällsplanering. Skolan. Infostrukturen.

(http://www.wimnell.com/omr01f.pdf)

Från sid 8: Några kommentarer om demokratipropositionen.

"Vad ska demokratin användas till ?
I propositionen behandlas inte frågan om vad demokratin ska användas till. Den behandlar inflytande, röstning, beslutsordningar, förtroendevaldas tid och ersättningar och liknande saker.
     Demokratin har blivit besvärligare efter inträdet i EU. Medborgarna bör bli mer medvetna och engagera sig mer tycker regeringen, men redovisar inga studier om regeringens, partiernas och de förtroendevaldas engagemang och kunskaper - om demokratin fungerar illa är det väljarnas fel.
     Men det viktigaste är väl ändå vad man vill uppnå med demokratin, vad den ska användas till? Citaten i det föregående innehåller det som i propositionen skrivs om mål, kunskaper och information. Ett allmänt mål är att medborgarna ska medverka i demokratin, men vad de ska besluta om nämns inte.
     Det nämns att Sveriges Television och Sveriges Radio är mycket bra, att Internet nog kan ge information, att bibliotek, arkiv och museer är bra att ha. Tidningarna är kommersiella. Regeringen har överdrivna uppfattningar om hur mycket nödvändig statistik man kan få från SCB.
     Skolan är viktig, men regeringen tycker inte riktigt bra.
     Det bör forskas mer om demokrati menar regeringen, det behövs strategier för att fördjupa folkstyrelsen.
     En strategi finns i forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem, som beskrivs på Sven Wimnells hemsida på Internet:
http://wimnell.com/
Där behandlas bl a vad demokratin ska anvädas till."

Från sid 21-22 (Från omr107) :
"Grundskolan och samhällsplaneringens problem.
1980 års läroplanför grundskolan (Lgr 80) har för det obligatoriska skolväsendet ersatts av Läroplan 94, Lpo 94. Kursplaner finns för 22 ämnen, som huvudsakligen kan klassificeras på följande sätt (Kursplaner ändrade, här infört 010926) :

10/49 : Samhällsorienterade ämnen. Samhällskunskap. Religionskunskap. (Se omr 108+ 2)
50/59 : Naturorienterade ämnen. Matematik. Fysik. Kemi. Biologi. (Se omr 5)
60/69 : Teknik. Hem- och konsumentkunskap.( Kursplaner se omr 106)
70/79 : Slöjd. Bild. Musik. Idrott och hälsa. (Se omr 7)
80/89 : Modersmål. Svenska. Svenska som andraspråk. Engelska. Moderna språk.
Teckenspråk för hörande. (Se omr 8)
90/99 : Geografi. Historia. (Se omr 9)

     Läroplanen och kursplanerna för grundskolan innehåller intressanta beskrivningar och mål men inget sammanhängande tydligt om samhällsplaneringens och framtidsplaneringens problem.
     Behoven av kunskaper och värderingar, som skolan skall förmedla, ändrar sig med tiden. Grundskolan kan ses som första steget i en livslång skola som bl a med hänsyn till samhällsplaneringens problem vartefter kräver revideringar och kompletteringar av kunskaper och värderingar genom andra informationssystem.
     I dagens långt utvecklade samhällen är individerna mestadels specialiserade, de har en arbetstid med spciella arbeten och en fritid. Större delen av tiden kan ses som fritid. En mindre del av tiden går till arbete i de gemensamma förvärvslivssystemen. I Sverige idag är ca 90% fritid och ca 10% förvärvstid.

Individerna har fyra viktiga roller:

  • A. Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
  • A1
    Att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna.
  • A2
    Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av
    * individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven,
    * individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet,
    * individens fysiska miljö-fysiska samhälle,
    * individens sociala miljö- sociala samhälle.
  • B Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll
  • B1
    Att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.
  • B2
    Att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.

     Behoven av kunskaper och värderingar i de olika rollerna är olika, men i läroplanen och kursplanerna framhålls inte detta väl och ingen tydlig hänsyn tas till det .
     Man kan anse, att grundskolan ska ge kunskaper och värderingar för rollerna A1 och A2 och ge orientering om kunskaper och värderingar för B1 och B2, och i B1 isynnerhet vad gäller elevernas problem med att välja yrke.
     Läroplanen och kursplanerna tycks ägna sig huvudsakligen åt rollen A1, men viktigt är att eleverna får klart för sig rollen A2, som gäller hur man i demokratiska processer påverkar de politiska styrningarna av människornas levnadsvillkor.
     Det är viktigt att framhålla de fyra levnadsvillkoren om kropp och psyke och fysiska och sociala miljöer men det görs inte tydligt i läroplanen eller kursplanerna.
     Problem med de olika rollerna och de olika levnadsvillkoren skymtar i läroplanen och kursplanerna. Eleverna ska utveckla kropp och psyke och de ska utan tydliga syften lära sig om samhället."

Från sid 43-44:
"Informationsproblem. Infostrukturen.

Vad ska demokratin användas till?
     På sidorna 2-8 finns en genomgång av demokratipropositionen och på slutet av sidan 8 finns några kommentarer, bl a med frågan om vad demokratin ska användas till, något som inte behandlas i propositionen.
     Rimligt är att använda demokratin till att hantera levnadsvillkoren. På sid 1 har skrivits in att levnadsvillkoren beror av individens kroppsliga och psykiska förhållanden och individens fysiska och sociala miljöer. Politiska förslag bör åtföljas av beskrivningar av konsekvenserna för dessa levnadsvillkor.
     Förslag kan ge olika konsekvenser för olika personer och olika grupper, några kan få det bättre, andra sämre. Förslag kan syfta till just detta, och det ingår i politikens uppgifter att besluta så att fördelningen av förbättringar och försämringar blir den man avser.
     I dagens politiska debatt förekommer många förslag, men det är sällan konsekvenserna beskrivs på riktigt sätt, uttalanden om konsekvenser är ofta lösa spekulationer eller önsketänkande som framställs som om de vore fakta. Det går att ge många exempel på det, men för att snabbt komma vidare ska bara konstateras, att de politiska partierna ofta är dåliga på att sköta sina politiska uppgifter. Det är främst de politiska partierna som har ansvar för politikerföraktet och de svårigheter det demokratiska systemet nu har.

Planera människornas levnadsvillkor.
     De politiska partierna borde hålla igång rejäla planeringar om människornas levnadsvillkor och därvid behandla frågorna Hur var det ?, Hur är det ?, Hur kan det bli ? och Hur bör det bli ? Planeringarna bör använda sig av riktiga kunskaper.

Att de kroppsliga förhållandena bör planeras har väl partierna klart för sig: - i stort sett:
61 Hälsa- o sjukdom, sjukvård, räddning o d.
641 Mat
643 Boende.
644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
645 Inventarier, hjälpmedel.
646 Personlig hygien, kläder.
647 Hushållsekonomi. Inkomster och utgifter mm.
648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter.
649 Personvård: barn, hemsjukvård, hemtjänst.
658 Förvärvsarbete och arbetsförhållanden.

Men det är angeläget påpeka att stor vikt bör läggas vid planeringen av de psykiska förhållandena:
11/19 Individernas inre verkligheter:
11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d.
12 Individens visioner, framtidsvisioner o d.
13 Individens känslor, värderingar od. Estetik.
14 Individens ideologi / uppfattning om samband od
15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d.
16 Individens logik. Vetenskpsteori o d.
17 Individens moral och uppfattningar om moral.

Man bör noga beakta påverkan från de fysiska och de sociala miljöerna, isynnerhet påverkan på psyken:

Gör planeringar om påverkan från individens fysiska miljö - fysiska samhälle:
71 Stadsmiljöer, glesbygdsmiljöer etc.
72 Byggnader o anläggningar, arkitektur.
73 Konstföremål o d. Museer, konstutställningar.
74 Konsthantverk, bruksföremål. Inredningar o d.
75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafik, tecken.77 Foto.
78 Musik och ljud.

Gör planeringar om påverkan från: individens sociala miljö - sociala samhälle:
791 Seder,nöjen, film,radio, TV, offentliga fester mm.
792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans.
793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. Hobby.
794 Spel. Skicklighets-o turspel. Lotteri. Lotto etc.
7951 Socialvård od.
7952/7956 Sociala miljöer o verksamheter i olika fysiska miljöer.
7957 Undervisning och skolors sociala miljö.
7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet
7959 Sociala miljöer o verks.i allmänna grupper o d
796/799 Sport, idrott o d.

I planeringarna bör ingå påverkan på psyken från:
80-89 Språk, skönlitteratur.
90 Tidningar o d.
91 Geografiska skildringar od.
92 Biografier och memoarer o d.
93-99 Historiska skildringar.

I alla verksamheter 10-99 kan förekomma utredningar och förslag o d som är av betydelse för utvecklingen.

Påverkan på psyken påverkar individernas inre verkligheter: bl a kunskaper, framtidsvisioner, värderingar, uppfattningar om sammanhang, psykiska mekanismer, logik, moral, vilja, egoism och solidaritet.
Individerna behöver kunskaper, visioner etc i sina fyra roller.
Individerna behöver kunskaper för att klara rollerna A1, B1 och B2. För att på politisk väg förbättra levnadsvillkoren behöver individerna kunskaper för rollen A2: individerna behöver veta om alla verksamheter och deras beroenden. A2 är alltså den svåraste rollen. Den är samtidigt heltidspolitikernas yrkesroll.

Den mjuka Infostrukturen.
     Man räknar med att information i framtiden mer och mer kommer att överföras elektroniskt via Internet och andra liknande system.
     IT-kommissionen söker “Den mjuka infostrukturen”, dvs en struktur för informationer i samhället. Den “hårda” strukturen är systemet av ledningar och utrustningar o d för informationsöverföring, inklusive tekniska anordningar bl a för Internet och likande system.
     Den mjuka infostrukturen gäller det som ska överföras i den hårda strukturen. Den hårda strukturen bör givetvis anpassas efter kraven från den mjuka strukturen.
     Den mjuka infostrukturen bör byggas upp så att man för de olika rollerna får de kunskaper man behöver.
     Med hänsyn till demokratins krav bör den mjuka infostrukturen byggas upp för att passa till rollen A2. Gör man det tillfredsställer det automatiskt informationsbehoven i de andra rollerna eftersom man i rollen A2 behöver veta bland annat om sådant som man behöver veta i de andra rollerna. Det som man ytterligare behöver veta i rollen A2 är hur alla verksamheter påverkar varandra och behöver veta vad man ska sträva mot, dvs veta vilka verksamheter som behövs och hur de bör vara fördelade.
     Information för rollen A2 kan man inte få genom att söka på ett enda ord utan man måste orientera sig i hela informationsutbudet.
     I forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem har gjorts ett förslag till den mjuka infostrukturen som bygger på det uppgjorda klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter.
     För att inte drunkna i all information måste man ha hjälp att få ordning på frågorna, och den hjälpen får man med den föreslagna infostrukturen.
     I rollerna B finns kunskapsbehovet för de verksamheter som ger pengar och levererar varor och tjänster. I rollen A1 gäller det att leva innanför de politiskt givna ramarna och i A2 styr man, eller försöker man styra, levnadsvillkoren med hjälp av demokratin.

     Den föreslagna infostukturen innehåller alla verksamheterna 10-99 så som de redovisats på sidorna 9-13 och likalydande 23-27:

1-9 Mänskliga verksamheter.
1 Psykologiska och filosofiska verksamheter
2 Religiösa verksamheter o d
3 Politikvetenskaper. Politiska verksamheter.
4 Sambandsforskning. Informationsstruktur.
5 Naturforskning.Matematikverksamheter.
6 Teknologiska /ekonomiska verksamheter.
7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer.
8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
9 Saklitterärt.Allm. geografi.Biografi.Allm.historia.

I de politiska planeringarna 36-38 bör man planera:
36 de kroppsliga förhållandena
37 de psykiska förhållandena
38 de fysiska miljöerna
39 de sociala miljöerna
     I de politiska planeringarna ska man komma fram till lämpliga politiska styrningar av verksamheterna 10-99 som resulterar i de kroppsliga och de psykiska förhållanden och de fysiska och sociala miljöer man vill ha.
     I alla verksamheterna 10-99 bör finnas några som gör opolitiska planeringar för de egna verksamheterna inom de politiskt givna ramarna, dvs ställer frågorna Hur var det ?, Hur är det ?, Hur kan det bli ? och Hur bör det bli ? Under de opolitiska planeringarna kan man upptäcka att det behövs ändrade politiska styrningar och då får man skicka meddelanden om det till dem som sköter planeringarna av de politiska styrningarna.
     Finns det inga opolitiska planeringar inom en verksamhet får de som sköter de politiska planeringarna, eller borde sköta dem, se till att det kommer till sådana. Och det är i första hand de politiska partierna som borde ägna sig åt de politiska planeringarna.

Det ska demokratin användas till.
     Demokratin bör användas till att planera individernas levnadsförhållanden. För den planeringen behövs politiska planeringar 36-39 och opolitiska planeringar för alla verksamheter 10-99.
     En strategi finns i forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem, på
Sven Wimnells hemsida på Internet:
(http://wimnell.com/ )"


I slutet på " Samhällsplaneringens problem, IT-kommisionen och den mjuka infostrukturen" finns uppgifter om politiska frågor som kom upp i samband med valet den 15 september 2002. Varken politikerna eller journalisterna som skulle hjälpa allmänheten till rätta visade upp någon klar helhetssyn ifråga om politik och demokrati od. Politikerna och journalisterna och allmänheten behöver tillgång till en bra mjuk infostruktur för framtidsproblemen i rollerna A1, A2, B1 och B2.

Till sidans topp