Utbildningar vid universitet och högskolor, klassifikationer i bibliotekssystem, forskningsämnen, databaser, bibliotek, offentliga organisationer enligt sverige.se, ämnen i riksdagens samhällsguide, CPV-koder för varor och tjänster, näringsgrenar, arbetsställen, yrkesklassificering, utbildningsklasser, forskning, skolämnen, klassifikationssystem för museer:

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

(rev 14 maj 2010)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005 (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Beskrivningar av olika slag:

Innehåll:

Skolan.
En nationell kulturpolitik.
Skolverket mm 090328.

Länkar till Internet.

Skolan.

Grundskolan och samhällsplaneringens problem.
1980 års läroplanför grundskolan (Lgr 80) har för det obligatoriska skolväsendet ersatts av Läroplan 94, Lpo 94. Kursplaner finns för 22 ämnen, som huvudsakligen kan klassificeras på följande sätt :

10/49 : Samhällsorienterade ämnen. Samhällskunskap. Religionskunskap. (Se omr 108+ 2)
50/59 : Naturorienterade ämnen. Matematik. Fysik. Kemi. Biologi. (Se omr 5)
60/69 : Teknik. Hem- och konsumentkunskap.( Se omr 6)
70/79 : Slöjd. Bild. Musik. Idrott och hälsa. (Se omr 7)
80/89 : Modersmål. Svenska. Svenska som andraspråk. Engelska. Moderna språk.
            Teckenspråk för hörande. (Se omr 8)
90/99 : Geografi. Historia. (Se omr 9)

    Läroplanen och kursplanerna för grundskolan innehåller intressanta beskrivningar och mål men inget sammanhängande tydligt om samhällsplaneringens och framtidsplaneringens problem.
    Behoven av kunskaper och värderingar, som skolan skall förmedla, ändrar sig med tiden. Grundskolan kan ses som första steget i en livslång skola som bl a med hänsyn till samhällsplaneringens problem vartefter kräver revideringar och kompletteringar av kunskaper och värderingar genom andra informationssystem.
    I dagens långt utvecklade samhällen är individerna mestadels specialiserade, de har en arbetstid med spciella arbeten och en fritid. Större delen av tiden kan ses som fritid. En mindre del av tiden går till arbete i de gemensamma förvärvslivssystemen. I Sverige idag är ca 90% fritid och ca 10% förvärvstid.

Individerna har fyra viktiga roller:

• A. Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
• A1
  Att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna.
• A2
  Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av
  * individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven,
  * individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktivi- teter, individens inre verklighet,
  * individens fysiska miljö-fysiska samhälle,
  * individens sociala miljö- sociala samhälle.
• B Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll
• B1
  Att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.
• B2
  Att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.

    Behoven av kunskaper och värderingar i de olika rollerna är olika, men i läroplanen och kursplanerna framhålls inte detta väl och ingen tydlig hänsyn tas till det .
    Man kan anse, att grundskolan ska ge kunskaper och värderingar för rollerna A1 och A2 och ge orientering om kunskaper och värderingar för B1 och B2, och i B1 isynnerhet vad gäller elevernas problem med att välja yrke.
    Läroplanen och kursplanerna tycks ägna sig huvudsakligen åt rollen A1, men viktigt är att eleverna får klart för sig rollen A2, som gäller hur man i demokratiska processer påverkar de politiska styrningarna av människornas levnadsvillkor.
    Det är viktigt att framhålla de fyra levnadsvillkoren om kropp och psyke och fysiska och sociala miljöer men det görs inte tydligt i läroplanen eller kursplanerna.
    Problem med de olika rollerna och de olika levnadsvillkoren skymtar i läroplanen och kursplanerna. Eleverna ska utveckla kropp och psyke och de ska utan tydliga syften lära sig om samhället.

090328:
I Sven Wimnell 081108:
Politik hösten 2008,
http://wimnell.com/omr36-39x.pdf,
finns på sidorna 50-116 om information och utbildning o d.

En nationell kulturpolitik

Redan 1974 fastställde riksdagen mål för den statliga kulturpolitiken. I 1996 års kulturproposition konstaterades att 1974 års mål har betytt mycket för utvecklingen på såväl nationell, som regional och lokal nivå.

De nationella målen gäller alla samhällsområden inom stat, kommuner och landsting, inte bara kultursektorn. För arbete inom områden som förskola, skola, samhällsplanering, regional och lokal utveckling har målen en genomgripande betydelse. De utgör en samlad, nationell referensram.

De har också till syfte att klargöra samhällsorganens roller och ansvar på områden som saknar generell lagstiftning.

För de statliga myndigheterna fastställer regeringen mer detaljerade mål (s.k. övergripande mål). De nationella målen och målen för varje myndighet kompletteras av lagar, förordningar och anslagen i statsbudgeten. Därtill kommer de kulturpolitiska mål som fastställts av enskilda kommuner, landsting, regionförbund m.fl.

De nya nationella målen kommer att vara vägledande för kulturpolitiken in i 2000-talet.

Kulturrådet har regeringens uppdrag att informera om dem och inför regering och riksdag senare redovisa hur de efterföljts också inom andra politikområden och inom kommuner och landsting.

De sju nationella målen för kulturpolitiken

1. Värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den

 

 

2. Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande

 

 

3. Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar

 

 

4. Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället

 

 

5. Bevara och bruka kulturarvet

 

 

6. Främja bildningssträvanden

 

 

7. Främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet

1. Värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den

För en nationell kulturpolitik står yttrandefriheten i främsta rummet. En mångfald röster och en fri debatt är en förutsättning för en levande demokrati och ett rikt kulturliv.

I Sverige är yttrandefriheten grundlagsfäst. Varje medborgare är fri att meddela upplysningar eller uttrycka tankar, åsikter och känslor. Det är en central kulturpolitisk uppgift att värna denna frihet och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. Den konstnärliga friheten skall garanteras genom en kulturpolitik som stödjer utan att styra det konstnärliga innehållet.

En reell yttrandefrihet kräver att alla har tillgång till ett språk, till kunskaper och information. Den kräver också att det finns en mångfald arenor som är tillgängliga för människor oberoende av social tillhörighet, kön, yrke, geografisk belägenhet, etniskt ursprung eller funktionshinder. För att den rätt till kulturell yttrandefrihet som slås fast i FN:s barnkonvention skall kunna realiseras krävs att också barn och unga har tillgång till språkliga och kulturella verktyg.

Sedan 1974 har människors faktiska yttrandemöjligheter ökat genom bl.a. en höjd bildningsnivå och en snabb utveckling inom massmedieområdet. I denna utveckling finns också risker för att yttrandefriheten hotas genom maktkoncentration och ökat kommersiellt beroende. Det är en viktig kulturpolitisk uppgift att på nationell och internationell nivå ta till vara teknik- och medieutvecklingens möjligheter till kunskapsspridning, idéutbyte och konstnärlig utveckling. Skadlig maktkoncentration skall motverkas och distributionskanalerna skall vara öppna. Den nya informationstekniken skall göras tillgänglig för så många som möjligt och säkras för fritt meningsutbyte.

I ett snabbt föränderligt massmedielandskap är det ett vitalt demokratiskt intresse att det finns en stark dagspress där olika åsikter finns företrädda, liksom att det allmänna tar ansvar för en självständig och kvalitetsinriktad radio och television i samhällets tjänst.

(Prop. 1996/97:3 s.28; Kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU1 s. 40)

2. Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande

Kulturpolitiken skall verka för alla människor får en möjlighet att vara en del av kulturlivet, att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande.

De hinder som gör att många människor och grupper fortfarande står främmande för kulturlivet måste brytas ned. Kulturinstitutionernas arbete måste breddas och i större utsträckning utgå från ovana deltagares villkor. Samverkan med folkbildning, föreningsliv, amatörorganisationer, nätverk och eldsjälar måste utvecklas. Erfarenhetsutbytet mellan professionella och amatörer bör stimuleras ytterligare.

Förutsättningen för kulturell jämlikhet skapas hos den unga människan. Kulturpolitiken skall bidra till att den kulturella stimulansen i förskola och skola stärks.

Kulturpolitiken skall främja ett rikt kulturutbud i hela landet och skapa möjligheter för kulturutbyte mellan olika regioner. Alla ska ha möjlighet att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande oberoende av var de bor. Statliga institutioner med nationellt åtagande måste bli tillgängliga för människor i hela landet. Kulturarbetare skall ha arbetsmöjligheter över hela landet. I uppgiften att nå många människor, individer och grupper som idag inte har tillgång till ett brett kulturutbud, har radio och tv i allmänhetens tjänst en viktig roll som kulturbärare. Den nya informationstekniken bör utnyttjas för att göra kulturen tillgänglig oberoende av avstånd i tid och rum.

(Prop. 1996/97 s.28f.; Kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU1, s. 40)

3. Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar

Kulturell mångfald är en förutsättning för ett rikt kulturliv. Genom att undanröja hinder för skapande och stödja och stimulera kulturutövare och kulturella uttryck över ett brett fält skall kulturpolitiken verka för mångfald.

Arbetsvillkoren för yrkesverksamma konstnärer påverkar vitaliteten och mångfalden inom hela kulturlivet. Den kulturpolitiska uppgiften är att skapa bästa möjliga förutsättningar för det yrkesverksamma konstnärliga arbetet. Experimentell och nydanande konst är, i likhet med grundforskning, avgörande för framtida expansion och kvalitet, men sällan kommersiellt lönsam. Därför skall även nya kulturella uttryck och mindre etablerade kulturutövare stimuleras och stödjas.

Sedan 1974 års kulturpolitiska mål formulerades har förutsättningarna för kommersiell kulturverksamhet förändrats, framför allt på grund av utvecklingen inom massmedieområdet. Kommersialismens negativa verkningar avspeglar sig i likriktning, förytligande och centralisering, men också i växande klyftor mellan olika människor och grupper. Kulturpolitikens uppgift är att motverka dessa negativa verkningar på kulturens alla områden. Det är särskilt viktigt att barn och unga har alternativ till det kommersiella kulturutbudet. Ungdomars egna mötesplatser och skapande bör sättas främst.

Kvalitet, särskilt konstnärlig kvalitet, är inte statisk. Konstnärlig förnyelse bygger ofta på att nyskapande konstnärer bryter mot rådande kvalitetsuppfattningar. I strävan efter kvalitet är gediget kunnande liksom alternativ till slentrianmässig och schablonartad kulturproduktion särskilt viktig.

(Prop. 1996/97:3, s. 29; Kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU1, s. 40)

4. Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället

Kulturpolitiken skall möjliggöra oberoende utforskning av konstens uttrycksmöjligheter.

Kulturen är ett omistligt medel för att levandegöra människornas mångfald och okränkbara värde. I samhällsutvecklingen prövas och utmanas invanda mönster. Kulturskapandet fyller därvid ofta en kritisk funktion. Konstnärlig verksamhet öppnar nya perspektiv och kombinerar ofta kunskaper från skilda fält på ett nytt sätt.

En viktig uppgift för kulturpolitiken är att stimulera samspelet mellan konst, vetenskap och teknik och främja möten mellan konstnärer, forskare och tekniker. Att skapa förutsättningar för dynamik är därvid mycket betydelsefullt. Konstnärerna erbjuder visioner och stimulerar samhällsdebatten genom att ifrågasätta värderingar, företeelser och tendenser i samhället.

Konstnärligt arbete, vetenskaplig forskning och tekniska innovationer bygger på att människor med talang och idéer får stort svängrum. Kulturalster bör prägla samhällsbilden och samhällslivet på ett helt annat sätt än idag.

Ett sätt att stimulera dynamisk utveckling på kulturområdet är stöd till oberoende konstnärers och fria konstnärsgruppers verksamhet.

Konstnärers och andra kulturarbetares möjligheter att delta i det samhälleliga utvecklingsarbetet på nationell, regional och lokal nivå bör stärkas.

Kulturperspektivet bör genomsyra alla samhällssektorer.

(Statens kulturråd, Fördjupad anslagsframställning 1997?1999, s. 54; Kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU1, s.40 f.)

5. Bevara och bruka kulturarvet

Det historiska arvet är en del av vår samtid. Kulturarvet omfattar den fysiska miljön liksom de konstnärliga uttrycksformerna och språket. Staten har tillsammans med bl.a. kommuner, kulturinstitutioner, folkbildning, föreningsliv ett ansvar för att spåren efter tidigare generationer tillvaratas och vårdas.

Historisk kontinuitet bidrar till människors identitet och trygghet. I tider av snabba samhällsförändringar är tillgången till kunskap om kulturarvet särskilt betydelsefullt. Museerna skall inte bara bevara utan också aktivt medverka till att människor engageras att utnyttja sitt kulturarv. Det gäller i hög grad barn och unga vars öppenhet inför intryck från olika delar av världen stimuleras om de äger en egen historisk identitet. Det gäller också dem med flykting- och invandrarbakgrund som skall kunna bära med sig sitt kulturarv och infoga det i sina liv i Sverige.

Kulturarvet är inte neutralt. Det är ett kulturpolitiskt ansvar att synliggöra såväl klasskillnader som könsskillnader och skillnader mellan stad och land.

Kulturpolitiken skall i internationella sammanhang delta i arbetet för att skydda det gemensamma kulturarvet.

Det är ett särskilt stort kulturpolitiskt ansvar att motverka försök att utnyttja kulturarvet i diskriminerande syften.

(Prop. 1997/97:3, s. 29f.; Kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU1, s. 41)

6. Främja bildningssträvanden

Bildningssträvandena är en av hörnstenarna i kulturpolitiken ? vid sidan av konstarterna, medierna och kulturarvet.

Bildning kan denieras som en uppsättning av kunskaper, värderingar, normer och ideal. Medan utbildningens mål ofta är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, förutsätts bildning ge orientering i tillvaron. Den kräver därför mångsidighet och allmänbildning, vilket ofta ses som en motsats till specialisering. Man talar också om folkbildning och riktar sig då inte minst till befolkningsgrupper som inte fått ta del av den högre utbildningen.

Kulturpolitiken bör uppmuntra människor att skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter utöver vad som krävs för deras yrkesroller.

Bildningsmålet har sin bakgrund i människors personliga utveckling och identitet. Bildningsmålet hör samman med en demokratisk grundsyn. Bildning är en kollektiv angelägenhet och bildningsnivån har ett kompetens- och symbolvärde för samhällsperspektivet.

Kulturpolitiken skall därför uppmuntra människor att verka i grupper och inom föreningar som i demokratisk anda tillvaratar och utvecklar värderingar, idéer och ideologiska ställningstaganden.

Skolan är både utbildnings- och bildningsorgan. Utbildningspolitik och kulturpolitik har ett gemensamt ansvar för bildningen. Kulturinsatser i skolan har central betydelse för bildningen samtidigt som de bidrar till delaktighet och eget skapande.

Kulturinstitutionerna ? särskilt bibliotek och museer ? har också en central roll i uppgiften att möta och främja människors bildningssträvanden.

Engagerade människor och ett brett förankrat, vitalt föreningsliv är nödvändiga förutsättningar för aktiva bildningssträvanden. Kulturpolitiken måste därför ge stöd och stimulans till ett idéburet arbete i folkrörelser och föreningar, särskilt arbete i studieförbund och folkhögskolor. Vidare skall kulturpolitiken uppmuntra enskilda eldsjälar och grupper utanför organisationerna för att fånga upp och kanalisera människors engagemang och intresse för olika frågor.

(Statens kulturråd, Fördjupad anslagsframställning 1997?1998, s. 57; Kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU1, s. 41)

7. Främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet

Internationaliseringen ställer nya krav på kulturpolitiken. Det är en självklar kulturpolitisk uppgift att bidra till att människor med olika etnisk och kulturell bakgrund kan mötas och ge impulser åt varandra. Integration skall stimuleras, främlingsfientlighet och rasism bekämpas. Det är också en viktig uppgift att skapa utrymme för den mångetniska och mångkulturella generation som inte passar in i traditionell kategorisering av kulturell och etnisk identitet. I blandningen av olika kulturella bakgrunder och uttrycksformer finns förutsättningar för nytt skapande och ny kvalitet.

Sverige behöver ett intensivare kulturutbyte, då det vidgar möjligheten till kulturell förnyelse. Samtidigt kräver det särskilda insatser för att kulturella uttryck förankrade i svensk verklighet och svenska värderingar på ett effektivt sätt skall kunna konkurrera med det massiva kulturutbudet från andra länder.

Det nordiska kultursamarbetet är fortsatt av hög prioritet. Nya samarbetsområden som Östersjöområdet, Barentsområdet m.fl. blir allt viktigare även kulturpolitiskt.

Det kulturpolitiska samarbetet i EU är att arbeta för det gemensamma, men också för det genuint svenska som språket och offentlighetsfrågorna. Unionsfördraget stadgar att kulturdimensionen skall beaktas inom unionens alla verksamhetsområden. Det är en kulturpolitisk uppgift att förverkliga den uppgiften både inom Sverige och inom EU.

Uppgiften på global nivå är bl.a. att kulturens roll i världssamhället, framhäva kulturens betydelse för människors välstånd och frihet och underlätta kontakter över alla gränser.

(Prop. 1996/97:3 Kulturpolitik, s. 30; Kulturutskottets betänkande 1996/97:KrU1, s. 41)

Statens kulturråd
Box 7843, 103 98 Stockholm
Tfn 08-679 31 00, fax 08-611 13 49
statens.kulturrad@kur.se http://www.kur.se

090328:

Välkommen till det nya Skolverket

Ett nytt Skolverk har bildats. Stora reformer genomförs inom skolans område och Skolverket har ett stort ansvar att förbereda och genomföra dessa.

Samtidigt har myndigheterna inom skolväsendet organiserats om vilket påverkar Skolverket. Vi tar över den utvecklingsstödjande verksamheten från Myndigheten för skolutveckling som, i likhet med Centrum för flexibelt lärande (CFL), har lagts ned. Inspektion, tillsyn och tillståndsprövning av fristående skolor har förts till en ny myndighet; Statens Skolinspektion. Alla andra uppgifter ligger kvar i Skolverket.

Vi kommer fortsätta att följa upp resultaten i svensk skola, utvärdera verksamheterna, utveckla prov och bedömningsmaterial, delta i internationella undersökningar och svara för olika styrmedel, till exempel kursplaner och betygskriterier.

Skolutveckling blir en av Skolverkets nya hörnstenar. Alla pågående regeringsuppdrag som rör skolutveckling tas över av Skolverket. En nyinrättad avdelning inom Skolverket riktar sig helt mot utvecklingsfrågorna.

Det mesta av innehållet från Myndigheten för skolutvecklings webb kommer att finnas på Skolverkets webb, även webbplatsen IT för pedagoger, liksom publikationer som rör skolutveckling - gamla såväl som nya.

Nationell skolutveckling behövs och kommer alltså även i fortsättningen att drivas på statlig nivå - nu i samspel med genomförandet av nya reformer, kursplanearbete, nationella och internationella utvärderingar, kunskapsbedömningar och statistiska analyser. Det är en styrka.

Skolverket kommer fortsätta vara en stark aktör inom skolväsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och vuxenutbildningen.

Vi ser fram emot fortsatt samarbete med det gemensamma målet att göra den svenska skolan ännu starkare inför framtiden.

Per Thullberg
Generaldirektör