649 Personvård, barnavård, hemsjukvård o d (även allmänt hushållsarbete).



649 (DC, DK):649 Vård i hemmet, gäster (DC 649, DK 649). DK 649: DK 649.1 Barnavård i hemmet. DK 649.8 Sjukvård i hemmet. DK 649.9 Gäster.
649 (SAB) Vphb Hemsjukvård. Vphc Egenvård. Vh Barnavård (del om hemvård).

Utbildningar vid universitet och högskolor, klassifikationer i bibliotekssystem, forskningsämnen, databaser, bibliotek, offentliga organisationer enligt sverige.se, ämnen i riksdagens samhällsguide, CPV-koder för varor och tjänster, näringsgrenar, arbetsställen, yrkesklassificering, utbildningsklasser, forskning, skolämnen, klassifikationssystem för museer:

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

(rev 14 maj 2010)




Några av många andra utredningar:

Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf)

Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
Här finns bla förteckning över sammanställningar gjorda före 2004.

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005 (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080203: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) Innehållet i alla senare utredningar om samhällsplaneringens problem.

Sven Wimnell 080424: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf)



Beskrivningar av olika slag:

    
Innehåll:

Grundskolan: hem- och konsumentkunskap
Ge alla gamla rätt till hemhjälp

Länkar till Internet.



010926 (050430):
Grundskolan:

Hem- och konsumentkunskap.

  inrättad 2000-07


Ämnets syfte och roll i utbildningen

Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa kunskaper har för människa, samhälle och natur. Utbildningen ger erfarenheter av social gemenskap, mat och måltider, boende och konsumentekonomi samt ger möjligheter att uppleva sammanhang och arbetsglädje. Syftet är att ge erfarenheter och förståelse av de dagliga handlingarnas och vanornas betydelse för ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande.

I det dagliga livet kommer värderingar till uttryck på olika sätt och konflikter kan uppstå mellan tanke, ord och handling. Genom att praktisera verksamheterna i hushållet, utvecklas medvetenhet om de egna värderingarna och förmåga att göra etiska ställningstaganden. Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för och erfarenheter av att fatta beslut i de valsituationer som uppstår i ett hushåll. Ämnet utvecklar förmågan att ur ett hushållsperspektiv värdera och hantera det ökade flödet av information och reklam. Syftet är att utifrån kunskaper om samspelet mellan hushåll, samhälle och natur kunna möta förändringar, ta ansvar och agera.

Ett demokratiskt och jämställt samhälle förutsätter att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Ämnet hem- och konsumentkunskap utvecklar flickors och pojkars identiteter genom att ge erfarenheter av och kunskaper om sambanden mellan jämställdhet och verksamheterna i hushållet. Ämnet ger också upplevelser och förståelse av hushållsarbetets variation över tid och mellan kulturer. Syftet är att ge beredskap för att leva och agera tillsammans i ett samhälle med mångfald.

Mål att sträva mot

Skolan skall med sin undervisning i hem- och konsumentkunskap sträva efter att eleven

– utvecklar tilltro till den egna förmågan att självständigt och tillsammans med andra utföra uppgifter i hushållet samt utvecklar ett reflekterande förhållningssätt till dessa,

– praktiserar ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt samt erfar och förstår dess betydelse för hushållets verksamheter och för relationer mellan människor,

– utvecklar förståelse och ett bestående intresse för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt,

– utvecklar skicklighet i att organisera, tillaga och arrangera måltider samt förståelse av måltidens betydelse för gemenskap, hälsa, kommunikation och kultur,

– förvärvar kunskaper i att skapa och vårda ett hem och utvecklar insikter i hemmiljöns betydelse ur såväl kulturella, ekonomiska som hälsoperspektiv,

– lär sig planera sin ekonomi utifrån egna och hushållets resurser, granska och värdera information och reklam samt agera i enlighet med övervägda beslut,

– utvecklar kunskaper om olika sätt att leva tillsammans och historiska och kulturella traditioners inverkan på verksamheterna i hushållet,

– utvecklar sin förmåga till kreativitet i hushållets verksamheter och sin förmåga att anpassa sina handlingar till olika situationer och föränderliga resurser.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

I ämnet hem- och konsumentkunskap fokuseras verksamheterna i hushållet, vilka omfattar social gemenskap, mat och måltider, boende och konsumentekonomi. Dessa kunskapsområden integreras till en meningsfull helhet som människan har att hantera i hushållet. Genom att utföra olika uppgifter får eleven erfarenheter av verksamheter i hushållet och förtrogenhet med olika förutsättningar för dessa, såsom information, ekonomiska resurser och arbetsdelning. I ämnet utvecklas de olika förmågor som behövs för att hantera skilda uppgifter i hushållet. Elevernas hantverkskunnande utvecklas tillsammans med förmågan att kommunicera och agera, självständigt och tillsammans med andra. I ämnet hem- och konsumentkunskap handlar hushållsarbete både om fysisk aktivitet och om sinnlighet, glädje att skapa och lust att fortsätta lära.

Verksamheterna i hushållet är centrala för individens hälsa och välbefinnande och de sker i växelverkan med samhälle och natur. Hälsa och välbefinnande har flera dimensioner: ekonomiska, materiella, fysiologiska och psykosociala. I ämnet hem- och konsumentkunskap är dessa på olika sätt sammanflätade och handlar bland annat om en medveten användning av resurser, om att stärka elevens tillit till sin egen förmåga att handla och att interagera med andra. Hushållsarbete sker både för eget och för andras välbefinnande. Det utförs ofta tillsammans med andra, alla har något att tillföra och alla kan utveckla sina förmågor.

Med resurshushållning avses hushållning med såväl mänskliga som ekonomiska och andra materiella resurser och naturresurser, både lokalt och globalt. Förståelsen av samspelet mellan hushåll, samhälle och natur utgör grunden för elevens aktiva deltagande i formandet av en medveten livsstil och ett hållbart samhälle.

Ämnet hem- och konsumentkunskap tar upp samhällets förändring mot pluralism och mångfald. Historiska, internationella och kulturella jämförelser ger insikter om traditioner, förändringar och variationer vad gäller hushållets verksamheter och relationer mellan människor. Ämnet utvecklar varje elevs förmåga att identifiera, analysera och formulera frågor om jämställdhet som kan uppkomma inom olika gemenskaper samt att reflektera över vilka konsekvenser olika lösningar får.

Genom att utföra skilda hushållsverksamheter får eleven upplevelser genom olika sinnen – syn, känsel, smak och lukt. I arbetsprocessen utvecklas såväl etiska, estetiska som skapande värden. Språkliga och matematiska färdigheter används i konkreta och meningsfulla sammanhang där återkopplingen är förankrad i elevens egna handlingar och sinnesupplevelser. I ämnet hem- och konsumentkunskap diskuteras behovet av vanor och rutiner och skapas möjligheter att uppleva glädje, gemenskap och mening i det dagliga arbetet.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall
– kunna laga mat och arrangera för gemenskap kring måltiden och förstå dess kulturella och sociala värde,

– kunna använda olika varor, metoder och redskap i hushållet och därvid ta hänsyn till hälsa, hushållsekonomi och miljö,

– kunna samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter,

– vid genomförandet av olika uppgifter i hushållet kunna jämföra priser och uppfatta skillnader mellan information och reklam.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall
– kunna planera, tillaga, arrangera och värdera måltider med hänsyn till ekonomi, hälsa, miljö och estetiska värden,

– ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning, rengöring och tvätt i hushållet samt kunna hantera dem på ett för situationen funktionellt och säkert sätt,

– kunna samarbeta med andra oavsett skillnader i fråga om exempelvis kön och etnicitet samt ha insikter i frågor som rör kulturell variation och hushållsarbetets koppling till jämställdhet,

– känna till sina rättigheter som konsument och kunna värdera olika slags information vid utförandet av verksamheter i hushållet.


DN 030219 sid 4:

"Ge alla gamla rätt till hemhjälp"

"Regeringen skall utreda möjligheten för kommunerna att erbjuda några timmars hemtjänst åt alla äldre. Någon särskild prövning skall inte behövas. Systemet har prövats med stor framgång i olika kommuner, men möter i dag rättsliga invändningar. Vi vet att det kan vara mycket betydelsefullt att få hjälp med enklare service i det dagliga livet, skriver socialminister Lars Engqvist. Han lägger i dag fram ett program för att säkerställa att den offentliga äldreomsorgen skall räcka till även i framtiden."

"För femtio år sedan var bara en av tio medborgare över 65 år. I dag är nästan var femte över 65 år. Om 25 år är var fjärde invånare över 65 år. Och var tionde över 80.

Att vi lever ett längre och aktivare liv borde rimligtvis ses som en av välfärdspolitikens största framgångar. Men de demografiska förändringarna framställs ofta som ett problem för utvecklingen av välfärden. Somliga debattörer påstår att ökningen av andelen äldre omöjliggör ett gemensamt ansvarstagande för vården och omsorgen. De hävdar att vi kommer att tvingas att överge den solidariskt finansierade välfärden och gå över till mer eller mindre privata försäkringslösningar.

I spåret av denna diskussion följer också olika krav på att i framtiden minimera samhällets tjänster och att låta medborgarna själva finansiera allt över ett basutbud.

Kraven på försäkringsfinansiering och basutbud kan emellertid inte motiveras av någon absolut ekonomisk nödvändighet. I själva verket speglar debatten en växande ideologisk klyfta i synen på hur vården och omsorgen av de äldre ska organiseras och finansieras.

Precis som i debatten om hälso- och sjukvården står två grundläggande idéer mot varandra.

Den ena handlar om att i växande grad låta marknadens principer gälla - medborgarna får själva stå för den service de önskar och den ekonomiska efterfrågan får bli avgörande.

Den andra handlar om att se äldreomsorg som ett gemensamt ansvar och samhälleligt åtagande. Vård och omsorg ska ges på lika villkor och behoven ska avgöra.

Bakom idéerna om en marknadsdriven äldreomsorg står starka kapitalintressen, främst de stora privata försäkringsbolagen. De hoppas säkert att försäkringsmarknaden ska växa som en följd av att politikerna retirerar från sitt ansvar och bäddar för ett systemskifte. Men de vet också att marknaden kan växa genom att medborgarna känner osäkerhet om samhällets framtida förmåga att klara en god omsorg. Därför understödjer de föreställningarna om att samhällets uppdrag i praktiken är omöjligt.

Men uppdraget att erbjuda en god vård och omsorg på lika villkor är fullt möjligt. I Långtidsutredningen gjordes det tydligt att ökningen av antalet äldre inte är något avgörande samhällsekonomiskt problem. Vi blir äldre som en följd av att vi är friska under längre tid. Tvärtemot vad många felaktigt antagit ökar inte kostnaderna för vård och omsorg proportionellt med ökningen av antalet äldre.

Det är alltså tillväxten och sysselsättningsgraden som är avgörande om vi ska klara av den samhälleliga finansieringen av äldreomsorgen i framtiden - inte antalet äldre.

Med tanke på den osäkerhet som präglat den allmänna debatten är det därför nödvändigt att politikerna blir tydliga om förutsättningarna för den framtida omsorgen. I dag presenterar jag ett program som ska möjliggöra sådana klargöranden. Programmet kan därmed bli grunden för ett samhälleligt trygghetskontrakt med medborgarna.

För det första. Medborgarna måste få ett entydigt besked om den långsiktiga politiska och ekonomiska strategin. En sådan strategi måste bygga på en ekonomisk politik för hög sysselsättning och tillväxt, en balanserad utveckling av kommunernas ekonomi och ett vidgat utrymme för de gemensamt finansierade välfärdstjänsterna.

För en sådan strategi har staten, landstingen och kommunerna ett gemensamt ansvar.

Under senare år har stora resurser tillförts äldreomsorgen. Det har främst skett genom att kommunernas ekonomi förbättrats. Men också genom ett vidgat statligt ansvarstagande via ökade generella statsbidrag och särskilda satsningar.

För att utveckla äldreomsorgen är ett framtida ökat gemensamt ansvarstagande nödvändigt. Staten, landstingen och kommunerna har skyldighet att klargöra för medborgarna hur de ska trygga äldreomsorgens långsiktiga ekonomi.

För det andra. Medborgarnas ska veta vad de kan förvänta sig i fråga om omsorgens omfattning och kvalitet. Klarhet om detta kan skapas i en fortlöpande dialog med ansvariga politiker.

Regeringen kommer att ta initiativ för att tillsammans med kommunerna föra en dialog med pensionärsorganisationerna och andra folkrörelser om förväntningar och krav på framtidens äldreomsorg. Rapporten från den parlamentariska äldreberedningen "Senior 2005" blir utgångspunkt.


För det tredje. Vi måste få fler anställda med rätt kompetens.

Ungefär 300.000 personer arbetar med vård och omsorg för äldre i landsting, kommuner och hos privata vårdgivare. Inom den kommunala äldreomsorgen har antalet anställda ökat med 30.000 personer de senaste fem åren. Men mer personal behövs för att kunna höja kvaliteten och täcka kommande pensionsavgångar.

För att klara den långsiktiga personalrekryteringen inom vård och omsorg har tio statliga myndigheter fått i uppdrag att utarbeta en nationell strategi. Arbetet ska redovisas våren 2004. Myndigheternas förslag till nationell strategi kommer att ligga till grund för gemensamma insatser från staten och kommunerna.


För det fjärde. Servicen till den enskilde måste vidgas.

Under senare år har utvecklingen inom äldreomsorgen inneburit att insatserna koncentrerats till dem med stora omsorgsbehov. Samtidigt vet vi att det kan vara mycket betydelsefullt att få hjälp med enklare service i sitt dagliga liv. Det fungerar förebyggande och kan leda till att det tar längre tid innan man behöver mer omfattande vård och omsorg. Detta är också ett stöd till anhöriga.

Rätt till ett visst antal timmar hemtjänst utan biståndsbedömning för alla över en viss ålder har prövats i olika kommuner med olika grader av kommunal subventionering. I något fall har det handlat om avgiftsfri hemtjänst, medan det i andra fall varit så att den enskilde betalar en förhållandevis låg timavgift.

Erfarenheterna är över lag mycket positiva. Emellertid har det anförts kommunalrättsliga invändningar mot sådana system.

Regeringen kommer att utreda möjligheten för kommunerna att erbjuda viss hemtjänst utan biståndsprövning.


För det femte. Det krävs en handlingsplan för utveckling av äldreomsorgen.

Utvecklingen av äldreomsorgen kräver ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete. Vårdtagarna måste få ett större inflytande över omsorgen och känna större delaktighet i de gemensamma besluten. De anställdas inflytande över arbetets innehåll, organisation och ledning måste öka. Kompetensutvecklingen måste tryggas.

De anhöriga ska ha rätt till kontinuerlig information om verksamhetens innehåll och utveckling. Samarbetet med de anhöriga är en viktig kompetensfråga för äldreomsorgen. Stödet till anhörigvårdare måste utvecklas. Äldreomsorgen måste vara beredd att möta de allt fler äldre med utländsk bakgrund som kommer att behöva vård och omsorg.

För att göra återkommande utvärderingar av verksamheten är det nödvändigt att utarbeta ett antal definitioner på god kvalitet i äldreomsorgen. Det kan till exempel gälla tillgång till kompetent personal, hemtjänstens innehåll och den enskildes inflytande.

För att stimulera förändringsarbetet på bland annat dessa områden kommer regeringen att inbjuda Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet att gemensamt utarbeta en handlingsplan för utveckling av äldreomsorgen.

Lars Engqvist "



Länkar till Internet:


SUNET:

Barnomsorg

Nöjen och fritid/Barn

Om att vänta, få och ha barn. Uppfostran, psykologi osv:

Barn och graviditet

Barnmusik

Samhälle

Socialvård :

Barnhem, ungdomshem, familjehem etc:

Dagcentraler

Baggium AB - Tjänsteföretag som producerar samhällsnyttiga tjänster inom områdena vård, behandling och utbildning.

Faktum - Ett friluftsmagasin. Göteborgs gatutidning som säljs av hemlösa. Ett månadsmagasin om hemlöshet, sociala frågor och kultur ur ett gatuperspektiv. Utkommer med elva nummer om året.

Familjehemsstiftelsen i Skaraborg - Konsulentstödd familjehemsvård med syfte att bedriva familjehemsvård, utan vinstsyfte, i teamarbete.

Familjerådslag - Mats Lindström, samordnare i Söderhamn berättar om familjerådslag, en bra modell när barn far illa. -

Familjevårdens Centralorganisation - En ideel organisation för foster-/familjehem, stöd-/kontaktfamiljer och jourhem.

FoU i Väst/GR - Forskning och utveckling inom välfärdsområdet: socialtjänst, hälso- och sjukvård samt vård och omsorg om äldre och funktionshindrade.

Herrgården i Andersfors AB - Behandlingshem för pojkar med psykosociala problematiker

Klangbergets Barn och Ungdomshem - HVB-hem för barn och ungdom med sociala och psykiska problem.

Mellansteget - arbetsrehabilitering , psykiatri - Arbetsrehabilitering i Göteborgs kommun. Erbjuder regelbunden verksamhet till personer som varit borta från arbetslivet en längre tid eller aldrig hunnit etablera sig på arbetsmarknaden.

Psykosoci@lt Forum - Informationstjänst. En mötesplats för alla som verkar inom den psykosociala sektorn i landet där tjänster och information kan exponeras.

Riksförbundet för förstärkt familjehemsvård - Riktlinjer och etiska regler.

Skrubba Gård - Bedriver arbetsträning under flexibla former med god struktur och kvalitet i en naturskön miljö.

Sociala Nätet - Din väg till nyheter, debatt och kunskap om socialt arbete och socialpolitik på Internet.

Statens institutionsstyrelse - SiS finns till för de ungdomar och vuxna missbrukare som haft det svårast i livet. SiS bedriver vård på LVM-hem och särskilda ungdomshem, ofta utan klientens samtycke.

Verdandi Dalarnas län - Socialpolitisk organisation som arbetar med praktisk social kontaktverksamhet, opinionsbildning, samlar människor i kamp för bättre levnadsvillkor, rättvisa och jämlikhet.

Vårdförbundet Sörmland - Vård och behandling, familjehemsvård, familjerådgivning, upphandling av vård för kommunernas räkning.



Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
© 1999,2000,2001,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008 Sven Wimnell, arkitekt SAR.
Epost: sven.wimnell@telia.com
080505. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr649.html