54 Kemi o d.540 Allmänt. 541 Teoretisk kemi. 542 Experimentalkemi. 543 Analytisk kemi. 546 Oorganisk kemi. 547 Organisk kemi. 548 Kristallografi. 549 Mineralogi. (SAB Uce, Udu. DC, DK 54) Utbildningar vid universitet och högskolor, klassifikationer i bibliotekssystem, forskningsämnen, databaser, bibliotek, offentliga organisationer enligt sverige.se, ämnen i riksdagens samhällsguide, CPV-koder för varor och tjänster, näringsgrenar, arbetsställen, yrkesklassificering, utbildningsklasser, forskning, skolämnen, klassifikationssystem för museer: Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html) Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html) (rev 14 maj 2010) Några av många andra utredningar: Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf) Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf) Här finns bla förteckning över sammanställningar gjorda före 2004.
Sven Wimnell 070224:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.
Kunskaper om verksamheterna och deras samband
för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld.
(http://wimnell.com/omr40ze.pdf)
Sven Wimnell 080203:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll.
(http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Innehållet i alla senare utredningar om samhällsplaneringens problem.
Beskrivningar av olika slag:Innehåll: Grundskolans ämne kemi. Nobelpriset i kemi 2004. Nobelpriset i kemi 2001. Nobelpriset i kemi. Länkar till Internet. Grundskolans ämnen matematik, naturorienterande ämnen, fysik, kemi,biologi. Kursplanerna för matematiken, fysiken , kemin och biologin innehåller intressanta beskrivningar och mål. Ämnena hör hemma på avdelningarna 50-59 och i någon mån 61 när det gäller människokroppens funktion o d. 010926: Kemi
Ämnets syfte och roll i utbildningenKemiämnet syftar till att beskriva och förklara omvärlden ur ett kemiskt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen befästa upptäckandes fascination och glädje och människans förundran och nyfikenhet såväl inför vardagslivets fenomen som naturens uppbyggnad. Kemiämnet syftar vidare till att belysa och bearbeta frågor om hälsa, miljö och jordens resurser. Mål att sträva motSkolan skall i sin undervisning i kemi sträva efter att eleven beträffande natur och människa – utvecklar kunskap om grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter av betydelse för vardagslivet, – utvecklar kunskap om omvandlingar vid kemiska reaktioner, – utvecklar kunskap om atomens byggnad och kemisk bindning som förklaringsmodell för kemiska processer, – får inblick i äldre tiders kemiska tänkande och kunnande, – utvecklar förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten –utvecklar kunskap om hur kemiska experiment bygger på begrepp och modeller och hur dessa kan utvecklas genom experimenterande, – utvecklar kunskap om hur kemin har påverkat våra materiella livsvillkor och vår kulturs världsbild, beträffande kunskapens användning – utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor, – utvecklar förmåga att använda kunskaper i kemi samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av kemins samhälleliga tillämpningar. Ämnets karaktär och uppbyggnadKemiämnet tar sin utgångspunkt i vardagen och lyfter i detta perspektiv fram frågor rörande naturresurser och hälsa. Grundläggande är begrepp som materiens uppbyggnad och egenskaper, kemiska reaktioner, kretslopp och transport. Förståelse av materiens struktur och egenskaper utgår från elementär kunskap om atomens byggnad och kemisk bindning. Centralt för tolkningen av kemiska reaktioner är att massan bevaras, men att atomära beståndsdelar vid reaktionen arrangeras till nya kemiska föreningar samtidigt som energi omsätts. Ämnenas kretslopp, transport och spridning kan förstås utifrån kännedom om materiens egenskaper, kunskaper om kemiska reaktioner samt om vattnets och luftens roll som lösnings- och transportmedel. Uppbyggnad och nedbrytning av ämnen i naturen är olika delar av naturliga kretslopp. Människans verksamhet ingriper i dessa kretslopp. Kunskaper i kemi är en viktig förutsättning för det moderna samhällets produktion, miljöarbete och hälsovård. Hit hör kunskaper om naturliga och industriella processer, om framställningen av olika material och deras användning samt hur återanvändning och återvinning används för att organisera resurshushållningen. I grundskolan utvecklas kunskaper i kemi för att kunna förstå, argumentera och ta ställning i frågor som rör t.ex. industriprocesser, produkter, produktanvändning, energiutnyttjande eller för att föreslå åtgärder i frågor som rör miljö och hälsa. Industriella processer ger många produkter som väsentligt förbättrat människans livsvillkor. Samma processer ger också ofta biprodukter som behöver tas hand om på ett miljömedvetet sätt. Exempelvis ger storskalig förbränning av sopor för energiproduktion miljöfördelar jämfört med lokal eldning, men kräver att rökgaser renas och askrester tas om hand eller används på ett betryggande sätt. Gödsling av mark ger produktionsfördelar men ger samtidigt upphov till miljöproblem. Vatten är ett effektivt transportmedel både i tekniken, i naturen och i organismer. Föroreningar kan spridas med vatten, men vatten kan också renas med kemiska och biologiska metoder. Luft kan både förorenas och renas. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåretEleven skall beträffande natur och människa – ha kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning, kondensering och stelning, – känna till några olika slags blandningar och lösningar, – känna till några faktorer som leder till att material bryts ned och kunna ge exempel på hur detta kan förhindras, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten – ha egen erfarenhet av att på ett säkert sätt experimentera med vardagliga kemiska produkter, – kunna göra iakttagelser om olika material och ha inblick i hur de kan indelas, beträffande kunskapens användning –ha inblick i hur kemisk kunskap kan användas vid diskussioner om resurs- och miljöfrågor och om hur kemikunskaper kan användas för att förbättra våra levnadsvillkor, – ha insikt om risker med hemmets kemikalier, hur de är märkta och bör hanteras. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåretEleven skall beträffande natur och människa – ha kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt-tekniska produkter, – ha kunskap om de viktigaste kretsloppen i naturen samt kunna beskriva några spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark, – ha kunskap om vattnets egenskaper och kunna beskriva dess roll som lösningsmedel och som transportmedel i mark och växter, – ha kunskap om egenskaper hos luft och dess betydelse för kemiska processer som korrosion och förbränning, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten – kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas, – kunna genomföra experiment utifrån en hypotes och formulera resultatet, – kunna med hjälp av exempel belysa hur kemins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, – ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller, beträffande kunskapens användning – kunna använda resultat av mätningar och experiment i diskussioner om miljöfrågor, – kunna använda såväl kemiska kunskaper som estetiska och etiska argument i frågor om resursanvändning, föroreningar och kretslopp, – ha kunskaper om industriella tillämpningar inom kemiområdet, – kunna med hjälp av exempel belysa hur kemisk kunskap har använts för att förbättra våra levnadsvillkor samt hur denna kunskap har missbrukats, – känna till hur man på ett säkert sätt hanterar vanliga kemikalier och brandfarliga ämnen, – kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället.
041221 från: http://nobelprize.org/chemistry/laureates/2004/
Pressmeddelande: Nobelpriset i kemi 20046 oktober 2004 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi år 2004 "för upptäckten av ubiquitinmedierad proteinnedbrytning" gemensamt till Aaron Ciechanover Avram Hershko Irwin Rose
Dödsmärkning av proteinerProteiner bygger upp allt levande: växter, djur och därmed oss människor. De senaste årtiondena har biokemin kommit långt när det gäller att förklara hur cellen tillverkar alla sina olika proteiner. Men nedbrytningen av proteiner var inte lika många forskare intresserade av. Aaron Ciechanover, Avram Hershko och Irwin Rose gick mot strömmen och upptäckte i början av 1980-talet ett av cellens viktigaste kretslopp, den reglerade proteinnedbrytningen. För detta belönas de med årets Nobelpris i kemi. Aaron Ciechanover, Avram Hershko och Irwin Rose har fått oss att inse att cellen fungerar som en högeffektiv kontrollstation där proteiner byggs upp och bryts ner i ett rasande tempo. Nedbrytningen sker inte urskillningslöst utan genom en i detalj styrd process där just de proteiner som ska brytas ned i ett visst ögonblick förses med en molekylär etikett, en "dödskyss" om man vill vara dramatisk. Därefter matas de etiketterade proteinerna in i cellernas "avfallskvarnar", de s.k. proteasomerna, där de hackas i småbitar och förstörs. Etiketten utgörs av en molekyl kallad ubiquitin. Den fästs på det protein som ska förstöras, följer det till proteasomen där den känns igen som nyckeln i ett lås och signalerar att det kommer ett protein för nedmontering. Strax innan proteinet åker in i proteasomen, kopplas ubiquitin-etiketten loss för att kunna återanvändas. Tack vare de tre pristagarnas insatser, är det nu möjligt att på molekylär nivå förstå hur cellen kontrollerar en rad centrala processer genom att bryta ner vissa proteiner och inte andra. Några exempel på processer som styrs av ubiquitinmedierad proteinnedbrytning är celldelningen, reparationen av skadat DNA, kvalitetskontrollen av nytillverkade proteiner och viktiga delar av immunförsvaret. När nedbrytningen inte fungerar korrekt blir vi sjuka. Livmoderhalscancer och cystisk fibros är två exempel. Kunskap om ubiquitinmedierad proteinnedbrytning ger möjlighet att utveckla läkemedel mot dessa och andra sjukdomar.
Aaron Ciechanover, född 1947 (57 år) i Haifa, Israel (israelisk medborgare). Doktorsgrad i medicin 1982 vid Technion (Israel Institute of Technology), Haifa. Distinguished Professor vid avdelningen för biokemi, Rappaport Family Institute for Research in Medical Sciences vid Technion (Israel Institute of Technology), Haifa, Israel. Avram Hershko, född 1937 (67 år) i Karcag, Ungern (israelisk medborgare). Doktorsgrad i medicin 1969 vid Hadassah and the Hebrew University Medical School, Jerusalem. Professor vid Rappaport Family Institute for Research in Medical Sciences vid Technion (Israel Institute of Technology), Haifa, Israel. Irwin Rose, född 1926 (78 år) i New York, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad 1952 vid University of Chicago, USA. Specialist vid avdelningen för fysiologi och biofysik på College of Medicine, University of California, Irvine, USA. Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
011010: Pressmeddelande : Nobelpriset i kemi 200110 oktober 2001 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att utdela Nobelpriset i kemi år 2001 för utvecklandet av katalytisk asymmetrisk syntes, med ena halvan gemensamt till William S. Knowles, St Louis, Missouri, USA och Ryoji Noyori , Nagoya University, Chikusa, Nagoya, Japan "för deras arbeten över kiralt katalyserade hydrogeneringsreaktioner" och den andra halvan av priset till K. Barry Sharpless, The Scripps Research Institute, La Jolla, Kalifornien, USA "för hans arbeten över kiralt katalyserade oxidationsreaktioner".
SpegelbildskatalysMånga molekyler uppträder i två former som är spegelbilder av varandra – liksom våra händer är varandras spegelbilder. Sådana molekyler kallas kirala. I naturen har det visat sig att den ena formen ofta dominerar. I våra celler passar därför den ena spegelbildsformen av en molekyl "som handen i handsken", i motsats till den andra som rentav kan vara skadlig. Läkemedel består ofta av kirala molekyler och skillnaden mellan de båda formerna kan bli en fråga om liv och död – så var det t.ex. i Neurosedynkatastrofen på 60-talet. Det är därför angeläget att kunna framställa de två kirala formerna var för sig. Årets Nobelpristagare i kemi har utvecklat molekyler som kan katalysera viktiga reaktioner så att endast den ena av de två spegelbildsformerna bildas. Katalysatormolekylen, som själv är kiral, påskyndar reaktionen utan att själv förbrukas. En enda sådan molekyl kan producera miljontals molekyler av den önskade spegelbildsformen. William S. Knowles upptäckte att det var möjligt att utnyttja s.k. övergångsmetaller för att göra kirala katalysatorer för en viktig typ av reaktion kallad hydrogenering och därmed erhålla företrädesvis den ena spegelformen som produkt. Hans forskning ledde snabbt till en industriell process för framställning av läkemedlet L-DOPA som används för behandling av Parkinsons sjukdom. Royji Noyori har lett utvecklingen vidare till dagens generella kirala katalysatorer för hydrogenering. K. Barry Sharpless å andra sidan belönas för utvecklingen av kirala katalysatorer för en annan viktig reaktionstyp – oxidationsreaktioner. Pristagarna har öppnat ett helt nytt forskningsfält och därmed möjliggjort syntes av molekyler och material med nya egenskaper. Idag utnyttjas resultaten av deras grundforskning i en rad industriella synteser av läkemedel, t.ex. antibiotika, antiinflammatoriska medel och hjärtmediciner.
010409: Nobelpriset i kemi(I förteckningen här har tidigare adress http://www.nobel.se bytts till http://nobelprize.org )Nobelpriset i kemi Pristagare Artiklar The Nobel Prize in Chemistry: The Development of Modern Chemistry by Bo G. Malmström : 1. Introduction 1.1. Chemistry at the Borders to Physics and Biology 1.2. The Mechanics of the work in the Nobel Committee for Chemistry 2. The First Decade of Nobel Prizes for Chemistry 3. The Nobel Prizes for Chemistry 1911-2000 3.1. General and Physical Chemistry 3.2. Chemical Thermodynamics 3.3. Chemical Change 3.4. Theoretical Chemistry and Chemical Bonding 3.5. Chemical Structure 3.6. Inorganic and Nuclear Chemistry 3.7. General Organic Chemistry 3.8. Preparative Organic Chemistry 3.9. Chemistry of Natural Products 3.10. Analytical Chemistry and Separation Science 3.11. Polymers and Colloids 3.12. Biochemistry 3.13. Applied Chemistry 4. Concluding Remarks
Länkar till Internet:
SUNET:Kemi
delar om
Till Entrésidan |