Utbildningar vid universitet och högskolor, klassifikationer i bibliotekssystem, forskningsämnen, databaser, bibliotek, offentliga organisationer enligt sverige.se, ämnen i riksdagens samhällsguide, CPV-koder för varor och tjänster, näringsgrenar, arbetsställen, yrkesklassificering, utbildningsklasser, forskning, skolämnen, klassifikationssystem för museer:

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

(rev 14 maj 2010)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005 (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080203: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) Innehållet i alla senare utredningar om samhällsplaneringens problem.

Sven Wimnell 080424: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf)

Beskrivningar av olika slag: Innehåll: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. NP - Naturbruksprogrammet. Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden. Länkar till Internet. Regeringen redovisar på Internet vad den arbetar med. En stor sammanställning om det på 4,9 MB är "omr353g.pdf". Den finns i mindre delar och delar som berör område 63 finns efter innehållsförteckningen till den stora sammanställningen. Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf Innehåll sid     3 Regeringskansliet med departementen     5 Detta arbetar departementen med     7 Ambassader, konsulat och reseråd   11 Arbete   17 Asyl, migration och integration   28 Boende och byggande   38 Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter   48 EU   91 Försvar, skydd och säkerhet 115 Hållbar utveckling 127 Jordbruk, skogsbruk och fiske 156 Kommunikationer, infrastruktur och IT 166 Kultur, medier och fritid 180 Lag och rätt 202 Miljö, energi och klimat 247 Näringsliv, handel och regional tillväxt 306 Samhällsekonomi och statsbudget 372 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring 423 Stat, kommuner och landsting 434 Utbildning och forskning 468 Utrikespolitik och internationellt samarbete 495 Ansvarsområden A-Ö 505 Statsministern och statsråden Hela sammanställningen: Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf Delar: Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Jordbruk, skogsbruk och fiske. http://wimnell.com/omr353g09.pdf (63+641+644+71) Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Miljö, energi och klimat. http://wimnell.com/omr353g13.pdf (34+61+63+644+656+71) Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Näringsliv, handel och regional tillväxt. http://wimnell.com/omr353g14.pdf (62+63+647+653+657+658+66-69+71) Vad gjorde socialdemokraterna? Klicka på följande länk: Delar på område 63 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 63 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr63b.html Del av skolverkets gymnasieprogram. (Nov98). Se http://www2.skolverket.se/kursinfo/skolform/21/studvag/utskr/_NP.html NP - Naturbruksprogrammet 3 år Kursutbudet inom Naturbruksprogrammet ger eleverna möjligheter att uppnå grundläggande kompetenser inom något eller några av naturbrukets yrkesområden. Naturbruksprogrammet förbereder till arbete och studier inom jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, fiske och vattenbruk, djurvård, hästhållning, miljövård och/eller bioenergi. Dagsläge och utvecklingstrender Naturbruksområdet spelar en viktig roll för regional utveckling, landets försörjning och resurshushållning, och allt högre krav ställs på utövarna. Marknadsanpassning, internationalisering och ökad medvetenhet om hushållning med naturresurser förutsätter både djupa och breda kunskaper inom ekologi och biologi, företagsekonomi, teknik och språk. Förutom produktion av livsmedel, industriråvara och grönområden kommer med säkerhet naturbrukets roll som producent av andra kollektiva nyttigheter att öka. Exempel på sådana är bioenergi, avfallshantering, landskapsvård och fritidsaktiviteter. Flertalet av de verksamma inom området arbetar inom mer än ett yrkesområde och har ett brett spektrum av arbetsuppgifter. Detta kräver vidsynthet, samarbetsförmåga, ansvartagande och kvalitetstänkande i kombination med ett brett yrkeskunnande. Möjliga vägar genom programmet Några ämnen och kurser anges som gemensamma inom programmet. Detta innebär att dessa kurser förmedlar kunskaper som är oumbärliga oavsett vilken yrkesverksamhet man riktar sig mot inom naturbruksområdet. Kurserna förläggs inte nödvändigtvis till första läsåret, utan till den tidpunkt som är mest lämplig med tanke på pedagogik, förkunskapskrav och den fortsatta utbildningen I strukturbilden anges ca 70 valbara kurser. Eleverna måste göra ett urval ur detta kursutbud (10--20 kurser), lämpligen i form av en studieplan. Kurserna kan grupperas i olika kombinationer så att utbildningen får en inriktning mot något av naturbrukets yrkesområden. Branchernas yrkesnämnder kan ange vilka kurskombinationer som utgör minimikompetens för arbete inom respektive yrkesområde. Högskoleutbildningarna för lantmästare och skogsmästare anger också ett antal kurser som är behörighetskrav för dessa utbildningar. Denna information bör eleverna få del av vid uppläggningen av studierna. Inom flera ämnen finns kurser som har karaktär av specialisering, antingen genom att behandla ett smalt område eller genom att ha relativt höga förkunskapskrav. Exempel på sådana kurser är Avel, Växthusteknik och Arbete med avverkningsmaskiner. En elev kan naturligtvis välja att bredda sin utbildning genom att kombinera kurser från olika yrkesområden i stället för att specialisera sig. Det är av stor vikt att eleven på ett tidigt stadium i utbildningen får en god kännedom om hela naturbruksområdet och utbildnigens innehåll och möjligheter. Detta sker bäst i kursen Naturbrukets yrkesmiljöer inom vilken eleven även skall göra en plan över sin utbildning. Därför bör åtminstone en del av denna kurs förläggas som en introduktion. Ur andra ämnen som Fartygsteknik, Fastighetsteknik, Floristteknik, Fordonsyrkesteknik, Handel och Svetsteknik är kurser hämtade och anges som valbara inom Naturbruksprogrammet. I andra program kan samma kurser anges som gemensamma. Det finns stora möjligheter att integrera kärnämnen och karaktärsämnen inom Naturbruksprogrammet. Främst gäller detta kärnämnet Naturkunskap och yrkesämnet Natur och miljökunskap, där målen ligger mycket nära varandra och därför lämpligen behandlas i samma undervisningssituation. Matematik med tillämpningar i yrkesämnet och språkbehandling i yrkesämnet är andra exempel på integrationsmöjligheter. Det finns också möjligheter att integrera kurser inom karaktärsämnen. Datakunskap kan integreras med Företagsekonomi, Naturbruksproduktion eller med andra ämnen där datorn är ett självklart hjälpmedel. DN 080414: "Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden" "Ledande svenska forskare varnar för att det nationella naturarvet äventyras: Vi skäms över våra beslutsfattares likgiltighet för miljön. Den svenska skogen har förvandlats till en jättelik odlingsyta. Där förr otaliga arter levde samman i harmoni dominerar numera helt gran, tall och inplanterade främmande trädslag. Denna skogsodling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden vilket strider mot riksdagens miljökvalitetsmål. Den svenska skogspolitiken vilar officiellt på att produktion av skogsråvara och miljö är likvärdiga mål. Men i praktiken har produktionen satts i första rummet. Bortåt 2 000 skogslevande arters överlevnad hotas på grund av den förda politiken. Vi är djupt oroade och skäms över att det rika Sverige inte arbetar effektivt för att nå nationella och internationella miljömål. Det skriver 14 ledande forskare i bland annat växtekologi, ekologisk zoologi och botanik." "Svenskt skogsbruk har varit framgångsrikt och på många sätt tillhör de svenska skogarna de mest välskötta i världen. Produktiviteten har ökat med 50 procent under de senaste 80 åren. Under de senaste 15 åren har volymen växande skog ökat med 25 procent och den årliga avverkningen med över 30 procent. Skogsbruket utgör en grundbult i svensk ekonomi. Framgångssagan har dock en baksida. Efter drygt 100 år av intensivt skogsbruk har vi idag ett landskap nästan helt dominerat av skötta skogar i olika stadier efter kalavverkning. Vi har bytt ut de naturligt förekommande skogsträden mot förädlade plantor. Den nya skogspropositionen betonar ökad produktion av skogsråvara och pekar ut stubbrytning, dikning, gödsling och intensivskogsodling av främmade trädslag som metoder för att uppnå detta. Den svenska skogen blir en jättelik odling där gran, tall, och exotiska trädslag dominerar, likt de få sädesslagen på våra åkrar. Denna skogsodling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Skogsbruket har medfört ett storskaligt ekosystemskifte och ett stort antal arter och processer som hör hemma i naturskogen har trängts tillbaka och blivit hotade. Komplexa relationer mellan tusentals växter och djur som reglerar flöden av energi, näringsämnen och vatten har rubbats. På den långa hotlistan finns vedtrådmossan och den större barkplattbaggen i gransumpskogar, kapuschongbaggarna på brandskadade tallar, vitryggiga hackspetten i gamla lövskogar. Alla dessa är exempel på arter som är utpekade på EU-nivå som speciellt viktiga att bevara. De utgör dock bara en handfull av de närmare 2 000 skogslevande arter vars överlevnad inte är långsiktigt säkrad i Sverige. Den enskilt viktigaste orsaken till att dessa arter är hotade är att arealen och skyddet av kvarvarande naturskog inte räcker till för att härbärgera livskraftiga bestånd. Detta trots att en central ambition, nollvisionen, i den svenska miljöpolitiken är att "alla naturligt förekommande arter ska bevaras i livskraftiga populationer". Det moderna skogsbruket har även medfört att den genetiska sammansättningen hos de naturligt förekommande skogsträden förändrats genom att plantor och frön som används för föryngring kommer från förädlade odlingar eller importer från andra länder. Genetiska undersökningar har visat att den naturligt förekommande svenska granskogen har en annan genetisk sammansättning än stora delar av det material som spridits över landet. Till detta kommer nu förslag på att i ökad omfattning plantera främmande trädslag, detta trots att Sverige undertecknat internationella överenskommelser om att inte sprida främmande arter i landet. Förändring av genetisk sammansättning är vad som medvetet eftersträvas inom skogsbruket. Träd med en genetisk uppsättning som ger bättre produktion av virke än de naturligt förekommande träden har odlats fram. Vad denna genetiska manipulation kan leda till på sikt för skogsträdens långsiktiga biologiska utveckling och interaktion med andra arter är dock idag helt oklart. I Sverige finns en bred politisk enighet kring de nationella miljömålen, inklusive målet "Levande skogar". Samma mål är fastlagt inom EU och är i överensstämmelse med de internationella avtal som Sverige undertecknat. Och i det så kallade 2010-målet anges en nollvision som innebär att förlusten av biologisk mångfald ska ha upphört år 2010. Idag är endast 5 procent av den produktiva skogmarken nedom fjällregionen skyddad naturskog. Det är en låg andel i ett internationellt perspektiv. Globalt är drygt 12 procent av världens skogar skyddade och enstaka länder som Costa Rica har avsatt mer än 25 procent av sin skogsareal, ett fattigt land i jämförelse med Sverige. Även vår granne i öster, Estland, har ett reservatssystem som inom något år kommer att omfatta 10 procent av den produktiva skogsarealen. Skogsstyrelsen föreslår nu att de nya miljömålen för perioden 2010-2020 ska innefatta en ökning av andelen skyddad naturskog nedom fjällregionen till närmare 8 procent. Förslaget innebär att vi får en större möjlighet att uppfylla de mål som vi i demokratisk enighet har antagit samtidigt som det innebär att 92 procent av Sveriges produktiva skogsmark finns tillgängligt för kommersiellt skogsbruk. Den föreslagna ökningen utgör ett absolut minimum för att miljömålen över huvud taget ska vara möjliga att nå. Vi förordar att ambitionsnivån sätts högre och att minst 10 procent av den produktiva skogsarealen skyddas. Denna nivå är också i linje med vad tidigare utredningar har visat krävs för att skydda biologisk mångfald och överensstämmer med gällande internationella riktlinjer. Vidare måste självfallet målen implementeras i budgetarbetet så att det finns nödvändiga resurser för att ekonomiskt ersätta markägare. Effekterna av de omfattande genetiska förändringarna av skogen måste utredas. Miljarder plantor av annan genetisk bakgrund än den som naturligt selekterats fram har spritts över Sverige. Idag saknas såväl grundläggande dokumentation som uppföljande undersökningar av denna storskaliga manipulation. Det är oklart vilka genetiska bestånd som planteras var i landet. Och vilka eventuella effekter detta har lett till eller kan leda till i framtiden. Vi vet att den genetiska variationen utgör grundstommen i den biologiska mångfalden, och att den är central för att skapa motståndskraft mot förändringar i bland annat klimatet. Ekologisk och genetisk forskning visar att ekosystemens och populationernas förmåga att motstå förändringar har en direkt koppling till den biologiska mångfalden. Det moderna skogsbruket riskerar därför att försvaga den ekologiska motståndskraften mot de dramatiska klimat- och miljöförändringar vi står inför. De förslag som lagts på intensivare skogsbruksformer och introduktion av främmade trädslag måste därför utsättas för en noggrann miljöprövning Den svenska skogspolitiken vilar på att produktion och miljö är likvärdiga mål. Samtidigt som produktionen i skogarna och avverkningsvolymerna sätter nya rekord så förpassas riksdagens miljömål för den biologiska mångfalden till en oviss framtid. Detta visar tydligt att den eftersträvade balansen inte har uppnåtts. I praktiken har produktionen satts i första rummet. Vi är djupt oroade över utvecklingen och skäms över att Sverige - ett av världens rikaste länder och med en profil av att vara progressivt på miljöområdet - inte effektivt arbetar för att nå nationella och internationella miljömål. Bengt Gunnar Jonsson, professor växtekologi, Mittuniversitetet Sundsvall. Linda Laikre, forskare populationsgenetik, Stockholms universitet. Frank Götmark, professor ekologisk zoologi, Göteborgs universitet. Nils Ryman, professor populationsgenetik, Stockholms universitet. Gunilla Almered Olsson, professor humanekologi, Göteborgs universitet. Lars Björk, forskare etnobotanik, Uppsala universitet. Torbjörn Ebenhard, forskare ekologi, SLU/Uppsala universitet. Joakim Hjältén, professor zooekologi, SLU Umeå. Margareta Ihse, professor ekologisk geografi, Stockholms universitet. Sven Jakobsson, forskare zoologi, Stockholms universitet. Per Milberg, professor växtekologi, Linköpings universitet. Sven G. Nilsson, professor zooekologi, Lunds universitet. Henrik Smith, professor zooekologi, Lunds universitet. Per Wramner, professor miljövetenskap, Södertörns högskola" Länkar till Internet: 63 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Fiskeriverket Box 423, 401 26 Göteborg Tfn: 031-743 03 00 Fax: 031-743 04 44 Ansvarar för officiell statistik på området Jord, skogsbruk och fiske: Fiske Vattenbruk Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Tfn: 036-35 93 00 Fax: 036-16 61 70 Ansvarar för officiell statistik på området Jord- och skogsbruk, fiske: Sysselsättning i skogsbruket Produktion i skogsbruket Statens jordbruksverk (SJV) 551 82 Jönköping Tfn: 036-15 50 00 Fax: 036-19 05 46 Ansvarar för officiell statistik på området Jord- och skogsbruk, fiske: Jordbrukets ekonomi Jordbrukets struktur Produktion i jordbruket Sysselsättning i jordbruket Prisutveckling i jordbruket Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 901 83 Umeå Tfn: 090-16 58 00 Fax: 090-14 19 15 Ansvarar för officiell statistik på området Jord- och skogsbruk, fiske: Riksskogstaxeringar Jord- och skogsbruk, fiske Allmän statistik  Jordbruksstatistisk Årsbok (JÅ)  Livsmedelsstatistik  Skogsstatistisk årsbok Fiske  Det yrkesmässiga fisket i sötvatten  Saltsjöfiskets fångster Jordbrukets ekonomi  Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn (EAA)  Jordbrukarhushållens inkomster  Jordbruksekonomiska undersökningen Jordbrukets produktion  Animalieproduktion  Normskördar  Skörd av potatis  Skörd av slåttervall  Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter  Skörd för ekologisk och konventionell odling  Skörd av trädgårdsväxter  Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Jordbrukets struktur  Jordbruksmarkens användning  Höstsådda arealer  Trädgårdssektorn  Husdjur  Nötkreatur i december  Företag och företagare i jordbruket  Jordbruksföretagens driftsinriktning  Hästar  Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter Prisutvecklingen i jordbruket  Mark- och arrendepriser  Prisindex och priser på livsmedelsområdet Produktion i skogsbruket  Polytax - miljöhänsyn och återväxtresultat efter föryngringsavverkning  Lager av massaved och massaflis  Lager av barrsågstimmer  Skoglig statistikinformation  Skogsentreprenörer  Storskogsbrukets kostnader  Åtgärds- och sysselsättningsstatistik småskaligt skogsbruk  Rundvirkespriser  Rotpostpriser  Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk Riksskogstaxeringar  Skogsdata - aktuella uppgifter om de svenska skogarna Sysselsättning i jordbruket  Sysselsättning i jordbruket Sysselsättning i skogsbruket  Sysselsättningsstatistik för det storskaliga skogsbruket Vattenbruk  Vattenbruk Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/JO Myndigheter mm enligt sverige.se på Internet 050116. (Sedan dess har några på sverige.se avgått och några andra tillkommit). Här utan Internetadresser: Svenska FAO-kommittén Statens utsädeskontroll Gentekniknämnden SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Statens jordbruksverk Jordbrukstekniska institutet JTI Lantbruksuniversitet, Sveriges, SLU Skogsstyrelsen Fiskeriverket Hushållningssällskapens förbund Institutet för jordbruks-och miljöteknik Jägarnas Riksförbund Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Lantbrukarnas Riksförbund LRF Svenska Jägareförbundet Växtsortsnämnd, Statens Fasta utskottet enligt svensk-norska renbeteskonventionen Sveaskog AB Svenska Skogsplantor AB Djurskyddsmyndigheten Grönare skog Min skog SUNET: 63....... Lantbruk 63,5.... Trädgårdsskötsel 63,6.... Djur 63,9.... Jakt 63,9.... Fiske Radioekologi Mölndals länkkatalog: Lantbruk -- Husdjur -- Veterinärmedicin Till 61 Trädgårdsskötsel Skogsbruk Jakt och fiske Qd Lantbruk Qdf Husdjur Qe Trädgårdsskötsel Qf Skogsbruk Qg Jakt och fiske Länkskafferiet: Miljö och naturskydd delar om Djurskydd Lantbruk Naturskydd Skogsbruk Vatten Sport och fritid delar om Hem och trädgård Myndigheter under departementen i maj 2008. Jordbruksdepartementet: Jordbruksverket Jordbruksverket (SJV) är förvaltningsmyndighet på det jordbrukspolitiska området och har ansvar för frågor som gäller jordbruk, djurhållning, trädgård, rennäring och landsbygdsutveckling. SJV är även chefsmyndighet för landets distriktsveterinärer. Livsmedelsekonomiska institutet Livsmedelsekonomiska institutet är en ekonomisk analysmyndighet inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Livsmedelsverket Livsmedelsverket (SLV) är förvaltningsmyndighet för frågor som gäller livsmedel inklusive dricksvatten och har till uppgift att i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och goda matvanor. Fiskeriverket Fiskeriverket är förvaltningsmyndighet för fiskevård och fiske i Sverige. Fiskeriverket har till uppgift att verka för en god fiskevård, en effektiv fiskenäring och ett utvecklat fritidsfiske. Sametinget Sametinget är ett samiskt folkvalt organ som ska tillvarata samiska intressen och är samtidigt en statlig förvaltningsmyndighet. Den grundläggande uppgiften är att verka för en levande samisk kultur. Styrelsen för samefonden Fondens medel används för att främja rennäring, samisk kultur och samiska organisationer. Webbplats saknas, för att komma i kontakt hänvisas till Jordbruksdepartementet. Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ansvarar för kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning inom biologiska naturresurser och biologisk produktion. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor som rör skogsbruket och har till uppgift arr verka för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Myndigheten arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv. Justitiedepartementet. Gentekniknämnden Retzius väg 13A, 171 77 Stockholm Tfn 08 - 508 846 30 Arbetsområde: nämnden ska genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken. Till Entrésidan Till Introduktionen Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem. Till Verksamheter i Sverige och i världen. Till Verksamheter i rollerna A och B Till Sven Wimnells systemtabell. Till popup-tabell. © 1999,2000,200,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008 Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com 080522. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr63.html