57 Biologi o d. Ekologi, mikrobiologi.



570 Allmänt , 571 Naturgeografi. 572 Antropologi, människoraserna. 573 Biologi i allmänhet. 574 Allmän ekologi o d. Hydrobiologi. Biogeografi. 575 Utvecklings-o ärftlighetslära .576 Mikrobiologi, cellen, mikrober. 577 Biokemi, den genetiska koden. 578 Biologisk teknik. 579 Samlingar och preparering.
(SAB Ue. DC, DK 57)


Länkar till bilagor till forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem finns i:
Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Länkar till de senaste bilagorna finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan

Om man vill komma till ett annat av de 129 områdena:
Klicka på Till Sven Wimnells systemtabell. eller Till popup-tabell.
och klicka där på önskat område.




Om världshistorien och svenska historien finns i:
Sven Wimnell 080201+ 5 april 2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

De första femtio åren av FNs historia finns i:
FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf

Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till statistik finns i:
Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)
Här finns bl a statistik för område 658 samlat under en rubrik för området.

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Länkar till världsarvslistan finns i :
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

En beskrivning av klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter finns i:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm


Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Folkbildning, studieförbund, utbildning, forskning, skolan, civilsamhället, kultursamhället o d behandlas i:
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf

Läget i början av 2014, hushållsbudgetar, boende, hushållsinkomster, välfärdsfördelning, skatter, utbildning, bibliotekssystem mm finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf


Länkar till särskilda utredningar som hör till området här finns bland de förtecknade länkarna i det följande under rubriken:
Andra områden än 40 och 36-39.



På Sven Wimnells hemsida på Internet, http://wimnell.com, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet.

Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio huvudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.

Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.

På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsområdena och hur de beror av varandra.

Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena.

Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 områdena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar.

I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighetstid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskrivningar.

Härefter länkar till några bilagor efter den 19 oktober 2003:
länkar betecknade område 40.
länkar betecknade område 36-39,
länkar betecknade andra områden än 40 och 36-39.
Därefter beskrivningar daterade efter 2013 och
beskrivningar daterade 2013 och tidigare:



Om klassifikationssystem m m, område 40 :

Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)


Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf



Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen. Om politik m m. Område 36-39:
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:

Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 25 oktober 2010 : En fortsättning på 36-39ze. Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten 2010.
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf

Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf

Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf

Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf

Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning.
Om politik för en ny partiledare.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf


Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på ny
politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf

Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf

Sven Wimnell 26 maj 2011: Något om socialdemokrater och politik april-maj 2011.
http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf

Sven Wimnell 10 januari 2012: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf

Sven Wimnell 10 februari 2012: Alliansregeringens verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf

Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och socialdemokraternas möjligheter att vinna valet 2014. http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf

Sven Wimnell 29 oktober 2012. Förslag: TV-avgiften avskaffas för privathushåll och ersätts med en kollektivavgift betald av riksdagen. http://wimnell.com/omr36-39zr.pdf

Sven Wimnell 1 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett klassifikationssystem för verksamheter som förändrar världen. http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf

Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 1-5.
1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter.
3. Politiska vetenskaper. Politiska verksamheter.
4. Sambansforskningsverksamheter
5. Naturforskning. Matematikverksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zt.pdf


Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i område
6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zu.pdf


Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena
7-9. Kulturella verksamheter
http://wimnell.com/omr36-39zv.pdf


Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Några händelser och problem i världen sommaren 2012 - mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zx.pdf


Sven Wimnell 30 mars 2013: Om uppgifter för en socialdemokratisk skuggregering. Kommentarer till fem sammanställningar omr36-39zs-zx http://wimnell.com/omr36-39zy.pdf

Sven Wimnell 20 maj 2013: Politik våren 2013. En fortsättning på tidigare sammanställningar om samhällsplaneringens problem den 1, 20 och 30 mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zz.pdf


Sven Wimnell 1+17 juni 2013: Samhällsplaneringens problem. Om planering av politik för ministrar. Socialdemokraternas hemsida 1 juni 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zzas.pdf


Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 1-3.
http://wimnell.com/omr36-39zzb.pdf


Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 4
http://wimnell.com/omr36-39zzc.pdf


Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Första delen med de första 12 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd1.pdf


Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Andra delen med de sista 10 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd2.pdf


Sven Wimnell 24 december 2013: Socialdemokraternas politik. Krav om bättre politik och bättre information om politik. Krav om bättre samhällsinformation och bättre skolundervisning.
http://wimnell.com/omr36-39zze.pdf


Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället.
http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf


Sven Wimnell 15 mars 2014: Samhällsplaneringens problem. Förslag till förstasida med 22 politikområden på socialdemokraternas hemsida och kommentarer om de 22 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzg.pdf


Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida.
http://wimnell.com/omr658f.pdf


Sven Wimnell 3 april 2014: Hushållsverksamheter, hushållsbudgetar, inkomster och boende, skatteproblem m m. Och sedan: Statistisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden, med många länkar.
http://wimnell.com/omr36-39zzi.pdf


Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf


Andra områden än 40 och 36-39:

Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr106b.html)

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 34 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 34 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr34b.html

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf

Delar på område 353 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 353 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr353h.html

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen.(http://wimnell.com/omr353i.pdf)

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen fördelade på områden i SW-klassifikationssystem.(http://wimnell.com/omr353j.html)

Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf)

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Delar på område 658 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 658 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr658h.html

Delar på område 66-68 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 66-68 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr66-68b.html

Resursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30. http://wimnell.com/omr69b.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Delar på område 71 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 71 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr71b.html

Fysisk planering i det digitala samhället TELDOK Rapport 148 av Gösta Blücher, Daniel Niklasson, Jan-Evert Nilsson och Anders Törnqvist. (Avskrift i liggande format av Sven Wimnell 030404. Avstavning o d justerat 041227) (http://wimnell.com/omr71c.pdf)

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Sven Wimnell 6 august 2010 : Till Trafikverket om järnväg i Strängnäs
http://wimnell.com/omr71h.pdf

Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs om järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71i.pdf

Sven Wimnell 8 juni 2011: Område 71 Övergripande formgivning
av fysiska miljöer o d. Stadsplanering, glesbygdsplanering.
Artiklar, beskrivningar o d före 2009. http://wimnell.com/omr71j.html

Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering
och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter.
Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m.
http://wimnell.com/omr71k.pdf

Sven Wimnell 16 juni 2011: Fysisk planering i Sverige. (Område 71)
http://wimnell.com/omr71l.pdf

Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till Plan- och byggnadsnämnden i Strängnäs kommun angående järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71m.pdf

Sven Wimnell 050424: Om hörsel och om att tala så det hörs. (http://wimnell.com/omr7914b.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

En skolhistoria av Sven Wimnell. Om skolorna i Strängnäs . En uppdatering 2001 av en historia 1992. Kompletterad med nyheter 2010-2011. (http://wimnell.com/omr7957b.pdf)

Delar på område 7957 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7957 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7957c.html

Delar på område 796-799 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 796-799 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr796-799b.html

En pdf-fil med några författare och titlar från litteraturhistorien. (wimnell.com/omr82-89b.pdf)

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

Länk till särskild sida med Världsarvslistan. http://wimnell.com/omr91b.pdf

Delar på område 91 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 91 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr91c.html

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)



Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan


Innehåll:

Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin Śr 2004.
Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin Śr 2001.
Nobelpriset i medicin.


041221 från: http://nobelprize.org/medicine/laureates/2004/
(Nobelprisen: http://nobelprize.org)
(Lista på alla Nobelpristagare genom åren: http://nobelprize.org/search/all_laureates_c.html)

Pressmeddelande: Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2004.

4 oktober 2004


Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att

Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2004

gemensamt tilldelas

Richard Axel och Linda B. Buck

för deras upptäckter av

”luktreceptorer och luktsinnets organisation”

 

Sammanfattning

Luktsinnet var länge det mest gåtfulla av våra sinnen. Man förstod inte grundprinciperna för hur vi kan känna igen och minnas inte mindre än 10 000 olika dofter. Årets två Nobelpristagare i Fysiologi eller Medicin har löst denna gåta och i en serie revolutionerande arbeten klargjort hur vårt luktsinne fungerar. De upptäckte en stor genfamilj av närmare tusen olika gener (tre procent av våra gener), som ger upphov till lika många typer av luktreceptorer. Dessa sitter på luktreceptorcellerna som finns i ett litet område i övre delen av nässlemhinnan. Där kan de känna av de doftmolekyler som vi andas in.

Varje luktreceptorcell har bara en typ av luktreceptor, och var och en av dessa kan känna av ett begränsat antal doftämnen. Våra cirka tusen olika typer av luktreceptorceller är därför starkt specialiserade för enskilda doftämnen. Luktreceptorcellerna sänder tunna nervutskott direkt till avgränsade mikroregioner, glomeruli, i hjärnans primära luktområde, luktbulben. Varje sådan glomerulus aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Från dessa mikroregioner i luktbulben sänds informationen vidare till andra delar av hjärnan. Här kombineras informationen från flera luktreceptorer så att ett mönster bildas. Det gör att vi medvetet kan uppleva exempelvis doften av en syren på försommaren, eller kan återkalla ett sådant doftminne vid andra tidpunkter.

Richard Axel, New York, USA, och Linda Buck, Seattle, USA, publicerade år 1991 tillsammans det grundläggande arbetet, där de påvisade den mycket stora familjen av luktreceptorgener. Axel och Buck har sedan arbetat parallellt och oberoende av varandra och har i flera eleganta arbeten klarlagt hur luktsystemet fungerar, från molekylär nivå till hur cellerna är organiserade.

 

Luktsinnet viktigt för vår livskvalitet

När något smakar riktigt gott är det framför allt luktsinnet som har aktiverats och hjälpt oss att upptäcka de olika kvaliteter som vi uppfattar som positiva. Ett gott vin eller ett solmoget smultron aktiverar ett helt batteri av luktreceptorer. Dessa hjälper oss att förnimma olika doftämnen.

En unik doft kan framkalla distinkta minnen från vår barndom eller från känsloladdade händelser – positiva eller negativa. En enstaka mussla som inte är fräsch utan orsakar illamående kan lämna ett bestående minne över många år, ett minne som gör att vi inte kan förmå oss att äta någon rätt som innehåller musslor – hur läcker den än må vara. Att förlora luktsinnet är ett allvarligt handikapp – då kan man inte längre uppfatta matens olika kvaliteter eller olika varningssignaler, exempelvis brandrök.

 

Lukten central för de flesta arter

Alla levande varelser har förmågan att upptäcka och identifiera kemiska ämnen i omgivningen. Att kunna identifiera lämplig föda och undvika mat som är härsken eller otjänlig som föda har naturligtvis ett stort överlevnadsvärde. Medan fiskar har ett ganska litet antal luktreceptorer, cirka hundra, har möss – som Axel och Buck arbetade med – omkring tusen. Vi människor har något färre än möss, och några av generna för luktreceptorer har förlorats under evolutionen.

För en nyfödd däggdjursunge är lukten central för att den till exempel ska kunna hitta moderns spenar och få mjölk – utan luktsinne överlever den normalt inte. För många vuxna djur spelar luktsinnet också en helt avgörande roll; till stor del lever de och tolkar omvärlden genom sitt luktsinne. Hundar har exempelvis ett cirka 40 gånger större område i näsan avdelat för luktreceptorer än vad människor har.

 

Den stora genfamiljen av luktreceptorer

Luktsinnet är det första sinnessystem vars funktion har kartlagts främst med molekylära tekniker. Axel och Buck visade att tre procent av våra gener används för att producera de olika luktreceptorerna, som finns på ytan av luktreceptorcellerna. När en luktreceptor aktiveras av ett doftämne leder det till att luktreceptorcellen stimuleras och skickar en elektrisk signal via sina utskott till hjärnan. Varje luktreceptor påverkar först ett G-protein, som den är direkt kopplad till. G-proteinet aktiverar i sin tur bildningen av en budbärarmolekyl inne i cellen, cAMP (cykliskt AMP). Sedan påverkar cAMP jonkanaler så att dessa öppnas och cellen aktiveras. Axel och Buck kartlade den mycket stora genfamiljen av luktreceptorer och visade att den tillhör gruppen G-protein-kopplade receptorer, GPCR.

Alla de cirka tusen olika luktreceptorerna är besläktade proteiner som skiljer sig åt i vissa detaljer, vilket förklarar att de kan aktiveras av olika doftämnen. De består av en lång kedja av aminosyror, som är förankrad i cellmembranet och passerar genom detta sju gånger. Kedjan skapar ett bindningställe till vilket doftämnet kan knytas. När doftämnet binds ändras proteinets form så att G-proteinet aktiveras.

 

En sorts luktreceptor i varje luktreceptorcell

Axel och Buck visade oberoende av varandra att varje enskild luktreceptorcell enbart uttrycker en av de närmare tusen olika luktreceptorgenerna. Vi har alltså lika många typer av luktreceptorceller som luktreceptorer. Genom att registrera de elektriska signalerna från enskilda luktreceptorceller kunde de visa att varje cell inte reagerar enbart på ett doftämne utan på flera snarlika molekyler – dock med varierande känslighet.

Bucks forskargrupp studerade olika luktreceptorcellers känslighet för olika doftämnen. Med hjälp av en pipett tömde man sedan de enskilda cellerna på sitt innehåll och kunde visa exakt vilken gen som var uttryckt i den undersökta cellen. På så sätt kunde man sluta sig till vilka doftämnen som aktiverar en enskild receptormolekyl.

De flesta lukter är sammansatta av flera doftämnen, och varje doftämne aktiverar flera olika luktreceptorceller. Därmed får vi en kombinationskod som kan bilda olika "luktmönster" – på motsvarande sätt som färgerna i ett lapptäcke eller i en mosaik. Detta gör att vi kan känna av och forma minnesbilder av cirka 10 000 olika dofter.

 

Luktreceptorceller aktiverar mikroregioner i hjärnans luktbulb

Fyndet att varje luktreceptorcell bara uttrycker en enda luktreceptorgen var högst oväntat. Axel och Buck gick vidare med att undersöka hur den första omkopplingsstationen i hjärnan är organiserad. Luktreceptorcellerna sänder sina utskott till luktbulben, där det finns cirka 2 000 väl avgränsade mikroregioner, glomeruli. De är alltså ungefär dubbelt så många som antalet typer av luktreceptorceller.

Axel och Buck visade oberoende av varandra att luktreceptorceller som uttrycker samma luktreceptor sänder ut nervutskott som sammanstrålar i en gemensam glomerulus. Axels forskargrupp använde sig av avancerad genetisk teknologi för att i möss påvisa luktreceptorernas roll i denna process. Att nervutskott från celler med samma luktreceptor kopplas till samma glomerulus ledde till insikten att glomeruli är höggradigt specialiserade (se figur).

I dessa glomeruli finns inte bara nervtrådarna från luktreceptorcellerna utan också utskott från nästa lager av nervceller i luktbulben, mitralceller. Varje sådan mitralcell aktiveras endast från en glomerulus och bibehåller därmed sin specifika information. Via sina långa nervutskott skickar de information till flera områden i hjärnan om vilken luktreceptortyp som har aktiverats. Buck visade att dessa nervsignaler i sin tur går till specifika mikroregioner i hjärnbarken. Här kombineras informationen från flera olika typer av receptorer till ett mönster som är typiskt för varje doft. Detta tolkas slutligen till den medvetna upplevelsen av en viss igenkännbar doft.

 

Feromoner och smaksinnet

Många av de principer som gäller för luktsinnet gäller också för andra sinnen. Feromoner är ämnen som kan påverka olika typer av beteenden, främst hos djur. Axel och Buck har, oberoende av varandra, påvisat att feromoner kan detekteras av två andra GPCR-familjer, som finns i en helt annan del av nässlemhinnan. På tungans smaklökar finns ytterligare en familj av GPCR som är kopplade till smaksinnet.

 

Referens

Buck, L. and Axel, R. (1991) Cell, vol. 65, 175-187.

 

Luktreceptorer och luktsinnets organisation

Här bilder, gå till http://nobelprize.org/medicine/laureates/2004/press.html

Högupplöst bild (jpg 1,48 Mb) »

Högupplöst bild (pdf 815 Kb) »

 

011010:

Pressmeddelade: Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2001.

8 oktober 2001


Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2001
gemensamt tilldelas

Leland H. Hartwell, R. Timothy (Tim) Hunt och Paul M. Nurse

för deras upptäckter rörande

"kontrollen av cellcykeln"


Sammanfattning

Alla organismer är uppbyggda av celler, som förökar sig genom delning. En vuxen människa består av cirka 100 000 miljarder celler, som uppstått från en enda cell, den befruktade äggcellen. Även hos vuxna delar sig ständigt en enorm mängd celler för att ersätta de som dör. För att en cell ska kunna dela sig måste den tillväxa i storlek, kopiera sin arvsmassa och exakt fördela den till dottercellerna. Dessa processer samordnas i den s k cellcykeln.

Årets tre Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har gjort banbrytande upptäckter om hur cellcykeln styrs. De har identifierat nyckelmolekyler som kontrollerar cellcykeln och som fungerar på samma sätt hos jästsvampar, växter, djur och människor. Dessa fundamentala biologiska upptäckter har stor betydelse för allt som rör cellers tillväxt. Forskningsrönen har exempelvis ökat förståelsen för hur arvsmassan förändras i cancerceller och kan öppna nya vägar för framtida behandling av cancersjukdomar.

Leland Hartwell (f 1939), Fred Hutchinson Cancer Research Center, Seattle, USA, belönas för sina upptäckter av en klass gener som kontrollerar cellcykeln. En av dessa gener har en central roll för att sätta igång varje ny cellcykel och kallas därför "start". Hartwell införde också begreppet kontrollstationer ("checkpoints") och därmed ett nytt synsätt på cellcykeln.

Paul Nurse (f 1949), Imperial Cancer Research Fund, London, identifierade med genetiska och molekylärbiologiska metoder en av nyckelkomponenterna i kontrollen av cellcykeln, CDK (cyklinberoende kinas). Han visade att CDK har bevarat sin funktion genom evolutionen. CDK driver cellcykeln genom att kemiskt påverka (fosforylera) andra proteiner.

Tim Hunt (f 1943), Imperial Cancer Research Fund, London, belönas för sina upptäckter av cykliner, dvs de proteiner som reglerar CDKs funktion. Han visade att cyklinerna bryts ned i samband med celldelningen, en mekanism som visat sig vara central för kontrollen av cellcykeln.


En miljard celler per gram

Celler vars arvsmassa lagras i en separat cellkärna, s k eukaryota celler, utvecklades för cirka två miljarder år sedan. Organismer som består av sådana celler kan vara encelliga, exempelvis jästsvampar och amöbor, eller flercelliga som alla växter och djur. Människokroppen består av ofantligt många celler, i genomsnitt cirka en miljard celler per gram kroppsvävnad. I varje cellkärna finns hela vår arvsmassa (DNA), fördelad på 46 kromosomer (23 kromosompar).

Man har i mer än hundra år känt till att celler förökar sig genom delning. Men det är först under de senaste årtiondena som man kunnat kartlägga de molekylära mekanismer som styr cellcykeln och därmed celldelningen. Dessa basala mekanismer har visat sig bevarade genom evolutionen och fungerar på samma sätt hos alla eukaryota organismer.


Flera faser i cellcykeln

Cellcykeln består av flera faser . I den första fasen (G1) tillväxer cellen och blir större. När den nått en viss storlek går den in i nästa fas, DNA-syntesfasen (S). Då fördubblas arvsmassan (DNA-replikation) så att en kopia bildas av varje kromosom. Under nästa fas (G2) kontrollerar cellen att DNA-replikationen har avslutats och förbereder sig för delningen. Kromosomerna separeras (mitosfasen, M), och cellen delar sig sedan i två dotterceller. Genom denna mekanism får dottercellerna exakt samma kromosomuppsättning. Efter delningen är cellerna tillbaka i G1-fasen och cellcykeln är fullbordad.

Cellcykelns längd varierar mellan olika celltyper. För de flesta däggdjursceller tar det mellan 10 och 30 timmar att gå igenom hela cellcykeln. Celler som befinner sig i den första cellcykelfasen (G1) går inte alltid vidare till syntesfasen utan kan, under vissa betingelser, istället gå in i ett vilostadium (G0).


Kontroll av cellcykeln

För alla livsprocesser är det mycket betydelsefullt att cellcykelns olika faser samordnas på ett exakt sätt. Faserna måste komma i rätt ordningsföljd, och cellen får inte påbörja nästa fas förrän den avslutat den tidigare. Om fel uppstår i denna samordning kan kromosomerna förändras genom att delar av arvsmassan går förlorad, omlagras eller fördelas ojämnt mellan de två dottercellerna. Denna typ av kromosomförändringar ses t ex ofta i cancerceller.

Att förstå hur cellcykeln kontrolleras är oerhört centralt inom biologi och medicin. Årets Nobelpristagare har på molekylär nivå gjort grundläggande upptäckter om vad som driver cellen från en fas till en annan i cellcykeln.


Cellcykelgener hos jäst

Leland Hartwell insåg redan i slutet av 1960-talet möjligheten att studera cellcykeln med genetiska metoder. Som modellorganism använde han vanlig bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, som visade sig vara mycket lämplig för cellcykelstudier. I en serie eleganta försök år 1970-71 kunde han isolera jästceller där gener som styr cellcykeln var förändrade (muterade). Han lyckades identifiera ett hundratal gener som var specifika för cellcykelns reglering, s k CDC-gener (cell division cycle genes). En av dessa gener, av Hartwell benämnd CDC28, ger cellen klartecken att gå vidare i cellcykelns G1-fas och kallas därför "start".

Hartwell studerade även jästcellers strålkänslighet. På grundval av sina fynd introducerade han begreppet "checkpoints", som innebär att cellcykeln stannar upp när cellens DNA utsätts för skada. Syftet är att arvsmassan ska hinna repareras innan cellen går vidare till nästa fas i cellcykeln. Senare utvidgade Hartwell "checkpoints" till att mer allmänt omfatta de kontrollstationer där det avgörs när cellen ska gå vidare från en cellcykelfas till nästa.


Allmängiltig princip

Paul Nurse byggde vidare på Hartwells upptäckter och använde likartade genetiska metoder. Men han använde en helt annan jästsort som modellorganism, Schizzosaccharomyces pombe. Den är endast en avlägsen släkting till bagerijäst, eftersom dessa jästsvampar skilde sig från varandra under evolutionen för mer än en miljard år sedan.

I mitten av 1970-talet upptäckte Paul Nurse hos S. pombe genen cdc2. Han visade att denna gen hade en nyckelroll i kontrollen av celldelningen (övergången från G2 till mitosfas, M). Senare fann han att cdc2 hade en mer generell funktion. Den var identisk med den gen ("start") som Hartwell tidigare identifierat hos bagerijäst och som kontrollerar övergången från G1 till S.

Denna gen (cdc2) visade sig alltså reglera flera faser i cellcykeln. År 1987 isolerade Paul Nurse motsvarande gen hos människa som senare fick namnet CDK1 (cyclin dependent kinase 1). Genen ger upphov till ett protein som ingår i en familj som kallas cyklinberoende kinaser, CDK. Nurse visade att CDKs aktivering och funktion var beroende av s k reversibel fosforylering, dvs att fosfatgrupper kopplas på och från proteiner. Med utgångspunkt från dessa fynd har man hos människa hittills upptäckt ett halvdussin olika CDK-molekyler som deltar i kontrollen av cellcykeln.


Upptäckten av den första cyklinmolekylen

Tim Hunt upptäckte i början av 1980-talet den första cyklinmolekylen. Cykliner är proteiner som bildas och bryts ned under cellcykeln. De har fått sitt namn på grund av att mängden cykliner varierar periodiskt under cellcykeln. Cyklinerna binder sig till och reglerar CDK-molekylernas aktivitet samt styr vilka proteiner som ska fosforyleras.

Upptäckten av cyklin, som gjordes med sjöborren Arbacia som modellsystem, var ett resultat av Hunts fynd att detta protein periodiskt bryts ned i cellcykeln. Denna periodiska proteinnedbrytning är en viktig generell kontrollmekanism i cellcykeln. Tim Hunt upptäckte senare fler cykliner hos andra arter och fann att även cyklinerna hade bevarat sin funktion genom evolutionen. Numera känner man till ett tiotal olika cykliner hos människa.


Cellcykelns motor och växellåda

De tre Nobelpristagarna har alltså upptäckt molekylära mekanismer som reglerar cellcykeln. Mängden CDK-molekyler är konstant under cellcykeln, men deras aktivitet varierar på grund av cyklinernas reglerande funktion. Tillsammans driver CDK-molekyler och cykliner cellen från den ena fasen i cellcykeln till den följande. Man kan säga att CDK-molekylerna är cellcykelns motor, medan cyklinerna är växellådan som bestämmer om cellen ska gå på tomgång eller drivas framåt i cellcykeln.


Stor betydelse för många forskningsområden

All biomedicinsk forskning har nytta av dessa grundvetenskapliga upptäckter, som kan få bred tillämpning inom många områden. Upptäckterna har ökat förståelsen för cancercellers kromosomala instabilitet, som innebär att delar av arvsmassan förloras, omlagras eller fördelas ojämnt mellan dottercellerna. Mycket talar för att sådana förändringar i cancerceller har uppkommit på grund av defekter i cellcykeln. Man vet att gener som ger upphov till CDK-molekyler och cykliner kan fungera som cancergener (onkogener). CDK-molekyler och cykliner samverkar även med s k tumörsuppressorgener (t ex p53 och Rb) under cellcykeln.

Fynden inom cellcykelforskningen börjar nu tillämpas inom cancerdiagnostiken. Det har visat sig att gener för såväl CDK-molekyler som cykliner kan finnas i starkt förhöjt antal i tumörceller, bl a vid vissa former av bröstcancer och elakartade hjärntumörer. Forskningsrönen kan också öppna nya vägar för framtida behandling av cancersjukdomar. Redan nu pågår flera kliniska försök med läkemedel som hämmar CDK-molekylerna.


010409:

Nobelpriset i medicin.

(Även på 61)
(I förteckningen här har tidigarte adress http://www.nobel.se bytts till http://nobelprize.org )
Nobelpriset i medicin
Artiklar
Pristagare :

2000 Arvid Carlsson, Paul Greengard, Eric R Kandel, "signal transduction in the nervous system"

1999 Günter Blobel, "for the discovery that proteins have intrinsic signals that govern their transport and localization in the cell"

1998 Robert F. Furchgott, Louis J. Ignarro, Ferid Murad, "for their discoveries concerning nitric oxide as a signalling molecule in the cardiovascular system"

1997 Stanley B. Prusiner, "for his discovery of Prions - a new biological principle of infection"

1996 Peter C. Doherty, Rolf M. Zinkernagel, "for their discoveries concerning the specificity of the cell mediated immune defence"

1995 Edward B. Lewis, Christiane Nüsslein-Volhard, Eric F. Wieschaus, "for their discoveries concerning the genetic control of early embryonic development"

1994 Alfred G. Gilman, Martin Rodbell, "for their discovery of G-proteins and the role of these proteins in signal transduction in cells"

1993 Richard J. Roberts, Phillip A. Sharp, "for their discoveries of split genes"

1992 Edmond H. Fischer, Edwin G. Krebs, "for their discoveries concerning reversible protein phosphorylation as a biological regulatory mechanism"

1991 Erwin Neher, Bert Sakmann, "for their discoveries concerning the function of single ion channels in cells"

1990 Joseph E. Murray, E. Donnall Thomas, "for their discoveries concerning Organ and Cell Transplantation in the Treatment of Human Disease"

1989 J. Michael Bishop, Harold E. Varmus, "for their discovery of the cellular origin of retroviral oncogenes"

1988 Sir James W. Black, Gertrude B. Elion, George H. Hitchings, "for their discoveries of important principles for drug treatment"

1987 Susumu Tonegawa, "for his discovery of the genetic principle for generation of antibody diversity"

1986 Stanley Cohen, Rita Levi-Montalcini, "for their discoveries of growth factors"

1985 Michael S. Brown, Joseph L. Goldstein, "for their discoveries concerning the regulation of cholesterol metabolism"

1984 Niels K. Jerne, Georges J.F. Köhler, César Milstein, "for theories concerning the specificity in development and control of the immune system and the discovery of the principle for production of monoclonal antibodies"

1983 Barbara McClintock, "for her discovery of mobile genetic elements"

1982 Sune K. Bergström, Bengt I. Samuelsson , John R. Vane, "for their discoveries concerning prostaglandins and related biologically active substances"

1981 Roger W. Sperry, "for his discoveries concerning the functional specialization of the cerebral hemispheres" David H. Hubel, Torsten N. Wiesel, "for their discoveries concerning information processing in the visual system"

1980 Baruj Benacerraf , Jean Dausset, George D. Snell, "for their discoveries concerning genetically determined structures on the cell surface that regulate immunological reactions"

1979 Allan M. Cormack, Godfrey N. Hounsfield , "for the development of computer assisted tomography"

1978 Werner Arber, Daniel Nathans, Hamilton O. Smith, "for the discovery of restriction enzymes and their application to problems of molecular genetics"

1977 Roger Guillemin, Andrew V. Schally, "for their discoveries concerning the peptide hormone production of the brain" Rosalyn Yalow, "for the development of radioimmunoassays of peptide hormones"

1976 Baruch S. Blumberg, D. Carleton Gajdusek, "for their discoveries concerning new mechanisms for the origin and dissemination of infectious diseases"

1975 David Baltimore, Renato Dulbecco, Howard Martin Temin, "for their discoveries concerning the interaction between tumour viruses and the genetic material of the cell"

1974 Albert Claude, Christian de Duve, George E. Palade, "for their discoveries concerning the structural and functional organization of the cell"

1973 Karl von Frisch, Konrad Lorenz , Nikolaas Tinbergen, "for their discoveries concerning organization and elicitation of individual and social behaviour patterns"

1972 Gerald M. Edelman, Rodney R. Porter, "for their discoveries concerning the chemical structure of antibodies"

1971 Earl W. Sutherland, Jr., "for his discoveries concerning the mechanisms of the action of hormones"

1970 Sir Bernard Katz , Ulf von Euler, Julius Axelrod, "for their discoveries concerning the humoral transmittors in the nerve terminals and the mechanism for their storage, release and inactivation"

1969 Max Delbrück, Alfred D. Hershey, Salvador E. Luria , "for their discoveries concerning the replication mechanism and the genetic structure of viruses"

1968 Robert W. Holley, Har Gobind Khorana, Marshall W. Nirenberg, "for their interpretation of the genetic code and its function in protein synthesis"

1967 Ragnar Granit , Haldan Keffer Hartline , George Wald, "for their discoveries concerning the primary physiological and chemical visual processes in the eye"

1966 Peyton Rous , "for his discovery of tumour-inducing viruses" Charles Brenton Huggins, "for his discoveries concerning hormonal treatment of prostatic cancer"

1965 François Jacob, André Lwoff, Jacques Monod, "for their discoveries concerning genetic control of enzyme and virus synthesis"

1964 Konrad Bloch, Feodor Lynen , "for their discoveries concerning the mechanism and regulation of the cholesterol and fatty acid metabolism"

1963 Sir John Carew Eccles, Alan Lloyd Hodgkin, Andrew Fielding Huxley, "for their discoveries concerning the ionic mechanisms involved in excitation and inhibition in the peripheral and central portions of the nerve cell membrane"

1962 Francis Harry Compton Crick, James Dewey Watson , Maurice Hugh Frederick Wilkins, "for their discoveries concerning the molecular structure of nucleic acids and its significance for information transfer in living material"

1961 Georg von Békésy, "for his discoveries of the physical mechanism of stimulation within the cochlea"

1960 Sir Frank Macfarlane Burnet, Peter Brian Medawar, "for discovery of acquired immunological tolerance"

1959 Severo Ochoa , Arthur Kornberg, "for their discovery of the mechanisms in the biological synthesis of ribonucleic acid and deoxyribonucleic acid"

1958 George Wells Beadle, Edward Lawrie Tatum , "for their discovery that genes act by regulating definite chemical events" Joshua Lederberg, "for his discoveries concerning genetic recombination and the organization of the genetic material of bacteria"

1957 Daniel Bovet, "for his discoveries relating to synthetic compounds that inhibit the action of certain body substances, and especially their action on the vascular system and the skeletal muscles"

1956 André Frédéric Cournand, Werner Forssmann, Dickinson W. Richards, "for their discoveries concerning heart catherization and pathological changes in the circulatory system"

1955 Axel Hugo Theodor Theorell , "for his discoveries concerning the nature and mode of action of oxidation enzymes"

1954 John Franklin Enders, Thomas Huckle Weller , Frederick Chapman Robbins , "for their discovery of the ability of poliomyelitis viruses to grow in cultures of various types of tissue"

1953 Hans Adolf Krebs, "for his discovery of the citric acid cycle" Fritz Albert Lipmann, "for his discovery of co-enzyme A and its importance for intermediary metabolism"

1952 Selman Abraham Waksman, "for his discovery of streptomycin, the first antibiotic effective against tuberculosis"

1951 Max Theiler , "for his discoveries concerning yellow fever and how to combat it"

1950 Edward Calvin Kendall, Tadeus Reichstein, Philip Showalter Hench , "for their discoveries relating to the hormones of the adrenal cortex, their structure and biological effects"

1949 Walter Rudolf Hess, "for his discovery of the functional organization of the interbrain as a coordinator of the activities of the internal organs" Antonio Caetano De Abreu Freire Egas Moniz, "for his discovery of the therapeutic value of leucotomy in certain psychoses"

1948 Paul Hermann Müller . "for his discovery of the high efficiency of DDT as a contact poison against several arthropods"

1947 Carl Ferdinand Cori, Gerty Theresa, née Radnitz Cori, "for their discovery of the course of the catalytic conversion of glycogen" Bernardo Alberto Houssay , "for his discovery of the part played by the hormone of the anterior pituitary lobe in the metabolism of sugar"

1946 Hermann Joseph Muller, "for the discovery of the production of mutations by means of X-ray irradiation"

1945 Sir Alexander Fleming , Ernst Boris Chain , Sir Howard Walter Florey , "for the discovery of penicillin and its curative effect in various infectious diseases"

1944 Joseph Erlanger, Herbert Spencer Gasser, "for their discoveries relating to the highly differentiated functions of single nerve fibres"

1943 Henrik Carl Peter Dam, "for his discovery of vitamin K" Edward Adelbert Doisy , "for his discovery of the chemical nature of vitamin K"

1942 The prize money was with 1/3 allocated to the Main Fund and with 2/3 to the Special Fund of this prize section

1941 The prize money was with 1/3 allocated to the Main Fund and with 2/3 to the Special Fund of this prize section

1940 The prize money was with 1/3 allocated to the Main Fund and with 2/3 to the Special Fund of this prize section

1939 Gerhard Domagk, "for the discovery of the antibacterial effects of prontosil"

1938 Corneille Jean François Heymans, "for the discovery of the role played by the sinus and aortic mechanisms in the regulation of respiration"

1937 Albert von Szent-Györgyi Nagyrapolt, "for his discoveries in connection with the biological combustion processes, with special reference to vitamin C and the catalysis of fumaric acid"

1936 Sir Henry Hallett Dale, Otto Loewi , "for their discoveries relating to chemical transmission of nerve impulses"

1935 Hans Spemann , "for his discovery of the organizer effect in embryonic development"

1934 George Hoyt Whipple, George Richards Minot , William Parry Murphy , "for their discoveries concerning liver therapy in cases of anaemia"

1933 Thomas Hunt Morgan, "for his discoveries concerning the role played by the chromosome in heredity"

1932 Sir Charles Scott Sherrington , Edgar Douglas Adrian , "for their discoveries regarding the functions of neurons"

1931 Otto Heinrich Warburg . "for his discovery of the nature and mode of action of the respiratory enzyme"

1930 Karl Landsteiner , "for his discovery of human blood groups"

1929 Christiaan Eijkman, "for his discovery of the antineuritic vitamin" Sir Frederick Gowland Hopkins, "for his discovery of the growth-stimulating vitamins"

1928 Charles Jules Henri Nicolle, "for his work on typhus"

1927 Julius Wagner-Jauregg , "for his discovery of the therapeutic value of malaria inoculation in the treatment of dementia paralytica"

1926 Johannes Andreas Grib Fibiger , "for his discovery of the Spiroptera carcinoma"

1925 The prize money was allocated to the Special Fund of this prize section

1924 Willem Einthoven, "for his discovery of the mechanism of the electrocardiogram"

1923 Frederick Grant Banting , John James Richard Macleod , "for the discovery of insulin"

1922 Archibald Vivian Hill , "for his discovery relating to the production of heat in the muscle" Otto Fritz Meyerhof , "for his discovery of the fixed relationship between the consumption of oxygen and the metabolism of lactic acid in the muscle"

1921 The prize money was allocated to the Special Fund of this prize section

1920 Schack August Steenberg Krogh , "for his discovery of the capillary motor regulating mechanism"

1919 Jules Bordet, "for his discoveries relating to immunity"

1918 The prize money was allocated to the Special Fund of this prize section

1917 The prize money was allocated to the Special Fund of this prize section

1916 The prize money was allocated to the Special Fund of this prize section

1915 The prize money was allocated to the Special Fund of this prize section

1914 Robert Bárány, "for his work on the physiology and pathology of the vestibular apparatus"

1913 Charles Robert Richet, "in recognition of his work on anaphylaxis"

1912 Alexis Carrel, "in recognition of his work on vascular suture and the transplantation of blood vessels and organs"

1911 Allvar Gullstrand , "for his work on the dioptrics of the eye"

1910 Albrecht Kossel, "in recognition of the contributions to our knowledge of cell chemistry made through his work on proteins, including the nucleic substances"

1909 Emil Theodor Kocher, "for his work on the physiology, pathology and surgery of the thyroid gland"

1908 Ilya Ilyich Mechnikov , Paul Ehrlich, "in recognition of their work on immunity"

1907 Charles Louis Alphonse Laveran , "in recognition of his work on the role played by protozoa in causing diseases"

1906 Camillo Golgi , Santiago Ramón y Cajal , "in recognition of their work on the structure of the nervous system"

1905 Robert Koch , "for his investigations and discoveries in relation to tuberculosis"

1904 Ivan Petrovich Pavlov , "in recognition of his work on the physiology of digestion, through which knowledge on vital aspects of the subject has been transformed and enlarged"

1903 Niels Ryberg Finsen , "in recognition of his contribution to the treatment of diseases, especially lupus vulgaris, with concentrated light radiation, whereby he has opened a new avenue for medical science"

1902 Ronald Ross , "for his work on malaria, by which he has shown how it enters the organism and thereby has laid the foundation for successful research on this disease and methods of combating it"

1901 Emil Adolf von Behring , "for his work on serum therapy, especially its application against diphtheria, by which he has opened a new road in the domain of medical science and thereby placed in the hands of the physician a victorious weapon against illness and deaths"



Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
©1999, 2000, 2001, 2002. 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr57.html