Delar på område 34 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 34 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr34b.html .

021216:

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Justitiedepartementet, löpsedel.
http://justitie.regeringen.se/index.htm

Ansvarsområde.
http://justitie.regeringen.se/dettaar/index.htm

Justitiedepartementet ansvarar i Regeringskansliet för bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och Brottsförebyggande rådet. Departementet ansvarar också för demokrati-, förvaltnings-, konsument- och ungdomsfrågor. 

Justitiedepartementet ansvarar för lagstiftningen inom områdena för

	statsrätten och den allmänna förvaltningsrätten
	civilrätten
	processrätten
	straffrätten

En viktig uppgift för Justitiedepartementet är att driva arbetet med att fördjupa demokratin och medborgarnas engagemang vidare.

En annan viktig uppgift för Justitiedepartementet är arbetet med att modernisera rättsväsendet. Samordningen och samverkan mellan rättsväsendets myndigheter ska öka för att bland annat förkorta handläggningstiderna och öka rättssäkerheten.

En central uppgift inom kriminalpolitiken är arbetet med det nationella brottsförebyggande programmet. 

På det internationella området deltar departementet bl.a. i det arbete som ska skapa förutsättningar för en internationell samverkan mot gränsöverskridande brottslighet.

Statsråd.
http://justitie.regeringen.se/dettaar/statsrad.htm

Justitieminister
Thomas Bodström

Statssekreterare
Dan Eliasson

Pressekreterare
Linda Romanus

Politiskt sakkunniga
Martin Engman

Catharina Espmark

Malin Quick Oljelund

Demokrati- och integrationsminister
Mona Sahlin

Statssekreterare
Lise Bergh

Pressekreterare
Camila Buzaglo

Politiskt sakkunnig
Stefan Engström

Thomas Bodström.
http://justitie.regeringen.se/bodstrom/index.htm

Justitieminister Thomas Bodström ansvarar för:

  Polis, åklagare, domstolar och kriminalvården. Under Justitiedepartementet finns också andra myndigheter, som Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Brottsoffermyndigheten.

  Rättsväsendets insatser för att förebygga och bekämpa brott. Justitieministern svarar också för regeringens satsning på det lokala brottsförebyggande arbetet i kommunerna.

  Lagstiftning som rör ordning och säkerhet i samhället, till exempel straffrätten som omfattar lagstiftning om brott och olika påföljder.

  Civilrätten, alltså sådan lagstiftning som handlar om enskildas rättsliga ställning samt deras inbördes personliga och ekonomiska förhållanden. Civilrätten omfattar familjelagstiftning, exempelvis frågor om vårdnad och umgänge, men också lagstiftning om köp, hyra, och skadestånd mm.

  Lagstiftning på flera områden som är viktiga för näringslivet, som reglerna kring olika former av bolag, konkurser, upphovsrätt, transporträtt, skiljemannalagstiftning m.m.

  Lagstiftningen kring tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

  Ärenden om nåd för personer dömda till fängelse och utlämning av brottslingar.

 

Faktablad om Justitieminister Thomas Bodström

Fact sheet about Minister for Justice Thomas Bodström

Présentation de M. Thomas Bodström, Ministre de la justice

Kurzdarstellung über Thomas Bodström, Minister der Justiz

Página informativa sobre Thomas Bodström,el Ministro de Justicia

Mona Sahlin.
http://justitie.regeringen.se/sahlin/index.htm

Demokrati- och integrationsminister Mona Sahlin ansvarar för:

  demokratifrågor,

  folkrörelsefrågor,

  integrationsfrågor,

  storstadspolitik, samt

  idrottsfrågor.

Organisation.
http://justitie.regeringen.se/dettaar/organisation/index.htm

Enheten för polis- och åklagarfrågor samt allmän ordning och säkerhet (PÅ)

Enheten för processrätt och domstolsfrågor (DOM)

Granskningsenheten (GRANSK)

Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt (L1)

Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (L2)

Enheten för immaterialrätt och transporträtt (L3)

Straffrättsenheten (L5)

Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS)

Kriminalpolitiska enheten (KRIM)

Grundlagsenheten (L6)

Kommunenheten (K)

Enheten för förvaltningsutveckling (F)

Personalpolitiska enheten (PP)

Demokratienheten (D)

EU-enheten (EU)

Enheten för ledningsstöd och administration (LED)

Konsumentenheten (KO)

Ungdomspolitiska enheten (U)

Enheten för polis- och åklagarfrågor samt allmän ordning och säkerhet (PÅ)

Polis- och åklagarenheten ansvarar för polisväsendet och Registernämnden samt åklagarväsendet med Ekobrottsmyndigheten. Enheten ansvarar för den lagstiftning som rör polisen, allmän ordning och säkerhet samt passlagen.

Hos enheten ligger ansvaret för bevakning och utveckling av det internationella polissamarbetet, främst det som bedrivs inom EU, Schengen och Östersjösamarbetet mot organiserad brottslighet. Polis- och åklagarenheten hanterar också de lagstiftningsfrågor som följer av Sveriges anslutning till Europol och Schengen.

Enheten för processrätt och domstolsfrågor (DOM)
Domstolsenheten ansvarar för frågor som rör domstolarna, Justitiekanslern, Rättshjälpsmyndigheten, Gentekniknämnden och Revisorsnämnden samt hyresnämnder och arrendenämnder.

Domstolsenheten ansvarar också för stora delar av lagstiftningsfrågorna som gäller den allmänna processrätten: förfarandet i de allmänna domstolarna och i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Granskningsenheten (GRANSK)
Granskningsenheten svarar för kvalitetskontroll av lagstiftning från alla departement. Enheten granskar författningsförslag, förslag till riksdagen, kommittédirektiv och andra beslut med avseende på lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet. Den svarar för rådgivning, utbildning och annat utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i de offentliga texterna, främst inom Regeringskansliet och kommittéerna.

Enheten biträder rättschefen i Statsrådsberedningen bl.a. med sådana handböcker och riktlinjer som syftar till att främja samordning och enhetlighet inom Regeringskansliet. Vidare svarar enheten för hanteringen av Svensk författningssamling (SFS) och för Regeringskansliets rättsdatabaser samt för Regeringskansliets kontakter med Lagrådet.

Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt (L1)
Enheten ansvarar för lagstiftning inom följande områden:

Fastighetsrätt: jordabalken, fastighetsbildningslagen, expropriationslagen, bostadsrättslagen, hyresförhandlingslagen m.fl. lagar.

Associationsrätt m.m.: aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar, lagen om handelsbolag och enkla bolag, stiftelselagen, bokföringslagen, årsredovisningslagen, revisionslagen, revisorslagen, lagen om företagshypotek, lagen om skydd för företagshemligheter m.fl. lagar.

Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (L2)
Enheten ansvarar för lagstiftning inom områdena familjerätt, ersättningsrätt, allmän förmögenhetsrätt, konsumenträtt, internationell privaträtt, konkurs- och insolvensrätt samt utsökningsrätt. Viktiga lagar som hanteras av enheten är:

- äktenskapsbalken, föräldrabalken och ärvdabalken,

- skadeståndslagen, trafikskadelagen och försäkringsavtalslagen,

- avtalslagen, köplagen och skuldebrevslagen,

- konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och konsumentkreditlagen,

- förmånsrättslagen, godtrosförvärvslagen och kommissionslagen,

- konkurslagen, skuldsaneringslagen och lagen om företagsrekonstruktion,

- utsökningsbalken.

Enheten för immaterialrätt och transporträtt (L3)
Denna enhets huvuduppgift är lagstiftningen inom följande områden:

Immaterialrätt: upphovsrätt, kretsmönster, patent, varumärken och firma, mönster och växtförädling.

Transporträtt: sjöfart, luftfart, järnvägstrafik, vägtrafik och rymd.

Särskild ersättningsrätt: atomansvarighet.

Straffrättsenheten (L5)
Enheten svarar för lagstiftning som rör straffrätt. Den är också ansvarig för lagstiftningsfrågor som rör förundersökning, tvångsmedel m.m. Enheten ansvarar för vapenlagen och lagen om allmän kameraövervakning. En stor del av enhetens verksamhet upptas av det internationella samarbetet kring straffrättsliga och straffprocessrättsliga frågor. 

Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS)
Enheten har tre huvuduppgifter. Den första uppgiften är att bereda regeringens ärenden i brottmål. Detta ansvarsområde omfattar bland annat ärenden om nåd, upphävande av domstolsbeslut om utvisning på grund av brott, utlämning, överförande av  straffverkställighet, åtalstillstånd och ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Verksamheten är till stor del policyskapande.

Den andra huvuduppgiften är att fungera som centralmyndighet för internationellt rättsligt samarbete för att bistå svenska och utländska myndigheter. Centralmyndigheten tar emot, granskar och vidarebefordrar framställningar till och från Sverige bl.a. i ärenden om internationell rättslig hjälp i brottmål, utlämning, överförande av straffverkställighet och lagföring samt delgivningar och bevisupptagningar. Uppgiften, som tidigare sköttes av Utrikesdepartementet, övertogs den 1 oktober 2000.

Den tredje är ansvar för lagstiftning om utlämning, internationell straffverkställighet och lagen om särskild utlänningskontroll.

Kriminalpolitiska enheten (KRIM)
Kriminalpolitiska enheten ansvarar för kriminalvårdens myndigheter, Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Enheten har också ett allmänt ansvar för frågor om kriminalvård, brottsförebyggande arbete och brottsoffer.

Inom sitt område svarar enheten för att ge myndigheterna förutsättningar att uppfylla de krav som statsmakterna ställer på dem.

Enheten ansvarar dessutom för lagstiftningsfrågor som rör brottsoffer.

Grundlagsenheten (L6)
Grundlagsenheten ansvarar för lagstiftningsfrågor som gäller grundlagarna, vallagen, sekretesslagen, personuppgiftslagen, säkerhetskyddslagen, förvaltningslagen m.fl., EU-frågor och andra internationella frågor samt förvaltningsärenden inom området.

Kommunenheten (K)
Kommunenheten arbetar med frågor som gäller kommuner, landsting, kommunalförbund och kommunala regionförbund. Det är frågor som rör kommunallagen och ett tjugotal andra lagar vilka bland annat innefattar kommunal kompetens, kommunal indelning, stat-kommunrelationer allmänt, utveckling av kommunala organisations- och verksamhetsformer, kommunal samverkan, tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd, kommuner och kommunalregioner i EU samt hantering av kommunala frågor inom Europarådet och OECD.

Enheten för förvaltningsutveckling (F)
Enheten ansvarar för allmänna frågor om statsförvaltningen, övergripande frågor om styrning, ledning och organisation av statlig verksamhet samt rationaliseringar inom statsförvaltningen. Enheten handlägger också övergripande frågor kring informationsteknik inom statsförvaltningen, frågor om statistik samt folk- och bostadsräkningar och hovet. Lagstiftningsfrågor som gäller dessa områden och inte är en uppgift för någon annan enhet ligger på denna enhet.

Enheten svarar för Datainspektionen, Kammarkollegiet, Statens skaderegleringsnämnd, Statskontoret, Statens kvalitets- och kompetensråd, Statens personadressregisternämnd och Statistiska centralbyrån.

Personalpolitiska enheten (PP)

Enheten ansvarar för statliga arbetsgivarfrågor, statliga tjänstepensioner, statliga arbetsrättsfrågor och chefsförsörjning inom statsförvaltningen, personalpolitiska frågor inom EU samt utbildnings- och arvodesfrågor för statliga styrelser.

Enheten ansvarar också för författningsfrågor inom dessa områden.

Enheten ansvarar för: Statens utlandslönenämnd, Statens trygghetsnämnd, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Trygghetsstiftelsen, Statens pensionsverk, Nämnden för statens avtalsförsäkringar, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd och Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor.

Demokratienheten (D)
Demokratienheten ansvarar för förvaltnings- och utvecklingsfrågor och andra övergripande frågor om demokratins funktionssätt på kommunal, regional och nationell nivå samt nationellt arbete med mänskliga rättigheter. Enheten ansvarar också för frågor om medborgarnas inflytande och delaktighet i de politiska beslutsprocesserna och i samhällslivet samt hur demokratin utvecklas internationellt och i synnerhet inom EU. Inom enhetens ansvarsområde ligger vidare nordiskt samarbete, forskningsfrågor och samhällsinformation för demokratifrågor i allmänhet. Enheten ansvarar för Demokratidelegationen samt arbetsgruppen med uppgift att utarbeta en nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter.

EU-enheten (EU)
EU-enheten ansvarar för samordning av departementets EU-arbete och annan verksamhet med anknytning till den europeiska integrationsprocessen. Enheten utgör stabsorgan för regeringens deltagande i den s.k. artikel 36-kommittén, som är ett mötesorgan som förbereder ministermöten på justitie- och inrikesområdet. Vidare svarar enheten för en stor del av de internationella kontakterna i övrigt inom departementets ansvarsområde. En viktig del av enhetens arbete ägnas också åt frågor om EU:s utvidgning.

Enheten för ledningsstöd och administration (LED)
Enheten ansvarar för stöd till departementsledningen i form av bl.a. verksamhetsplanering och uppföljning, budgetsamordning, personal-, ekonomi- och kommittéadministrationen, information, säkerhets- och beredskapsfrågor och registratur.

Enheten beställer kontorsservice, IT-stöd och bibliotekstjänster från Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Enheten ansvarar också för Statsrådsberedningens ekonomiadministration.

Konsumentenheten (KO)
Enheten har ett övergripande ansvar för frågor som rör konsumenternas rättsliga och ekonomiska skydd, deras hälsa och säkerhet samt forskning och utbildning som rör konsumenter. Till enhetens ansvarsområde hör t.ex. marknadsföring, produktsäkerhet, prisfrågor, hushållsekonomi, finansiella tjänster samt fastighetsmäkleri och resegarantier. Andra frågor som enheten ansvarar för är standardisering på konsumentområdet samt konsumtion och miljö.

Under enheten sorterar Marknadsdomstolen, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden och Fastighetsmäklarnämnden, Resegarantinämnden och SIS Miljömärkning AB.

Ungdomspolitiska enheten (U)
Enheten ansvarar för frågor som rör ungdomsorganisationer, samordning av regeringens ungdomspolitik, internationellt ungdomsutbyte samt stöd ur Allmänna arvsfonden.  Enheten bevakar också frågor om angelägen forskning och statistik inom området. Under enheten finns även Ungdomsdelegationen som är tillsatt för att stödja regeringen i den nationella ungdomspolitiken och fungera som rådgivare när det gäller frågor som påverkar unga människors liv.

Myndigheter under enheten är Ungdomsstyrelsen och Arvsfondsdelegationens kansli för stöd till ungdomsprojekt.

Regleringsbrev.
http://justitie.regeringen.se/dettaar/regleringsbrev.htm

I Statsliggaren för år 2002 finns alla regleringsbrev samlade. Länkarna nedan går till Statsliggaren på Ekonomistyrningsverkets webbplats.

Utgiftsområde 1
Regleringsbrev för myndigheter med anknytning till demokratifrågor.

Utgiftsområde 4
Regleringsbrev för myndigheter inom rättsväsendet.

Utgiftsområde 17
Regleringsbrev för myndigheter med anknytning till ungdomspolitik och folkrörelsepolitik.

Utgiftsområde 24
Regleringsbrev för myndigheter med anknytning till konsumentpolitik.

Justitiedepartementets frågor. Översikt.
http://justitie.regeringen.se/justitiesfragor/index.htm

	Lagstiftning bl.a. vad gäller - Grundlagarna - Familjerätt - Straffrätt - Upphovsrätt - Varumärkesrätt - Fastighetsrätt - Bolagsrätt - Personuppgiftslagen
	Rättsväsendet - Polis - Åklagare - Domstol - Kriminalvård
	Brottmålsärenden - Abolition - Förordnande av domstol - Nåd - Särskild utlänningskontroll - Ingripande mot svenskt fartyg - Utvisning på grund av brott - Åtalstillstånd - Aktuellt - Länkar
	Internationellt rättsligt samarbete (Centralmyndigheten) - Ansökningar om rättshjälp - Bevisupptagning i civila mål - Delgivning - Rättslig hjälp i brottmål - Telefonförhör - Upplysning om utländsk rätt - Utlämning för brott - Överförande av lagföring för brott - Överförande av straffverkställighet - Rättsliga nätverk samt Eurojust - Aktuellt - Länkar
	Brottsförebyggande frågor
	Brottsoffer
	Medborgarnas inflytande - Demokratifrågor - Demokratipropositionen - Demokratitorget - Mänskliga rättigheter - Offentlighetsprincipen - Öppna Sverige
	Språkvård (Klarspråk)
	Statlig förvaltningspolitik - Förvaltningsutveckling - Statlig personalpolitik - En förvaltning i demokratins tjänst
	Kommuner och landsting (med undantag för ekonomin)
	EU-relaterade frågor - Den inre marknaden - Rättsliga och inrikes frågor - Regionkommittén - Statistikfrågor
	Ungdomspolitik
	Konsumentfrågor - Konsumentpolitisk handlingsplan - Hållbar utveckling

Myndigheter.
http://justitie.regeringen.se/dettaar/myndigheter.htm

Till varje departements verksamhetsområde hör ett antal statliga myndigheter. Det är myndigheterna som svarar för den löpande verksamheten inom statsförvaltningen. Regeringen bestämmer mål, riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas verksamhet. Men den bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden.

Här följer en förteckning över de myndigheter som Justitiedepartementet svarar för:

Brottsförebyggande rådet, BRÅ
Box 1386, 111 93 Stockholm
08 - 401 87 00
Arbetsområde: främja brottsförebyggande arbete och ansvara för officiell statistik för rättsväsendet

Brottsoffermyndigheten, BrOM
Box 470, 901 09 Umeå
090 - 16 57 10
Arbetsområde: prövar ärenden om brottsskadeersättning och fördelar medel ur brottsofferfonden

Datainspektionen, DI
Box 8114, 104 20 Stockholm
08 - 657 61 00
Arbetsområde: verkar för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.

Domstolsverket, DV
551 81 Jönköping
036 - 15 53 00
Arbetsområde: Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, arrendenämnderna, hyresnämnderna och Rättshjälpsmyndigheten.

Ekobrottsmyndigheten, EBM
Box 820, 101 36 Stockholm
08 - 762 00 00 

Justitiekanslern, JK
Box 2308, 103 17 Stockholm
08 - 405 10 00
Arbetsområde: ha tillsyn över dem som utövar offentlig verksamhet, att bevaka statens rätt och tillhandagå regeringen med råd och utredningar i juridiska frågor

Kammarkollegiet
Box 2218, 103 15 Stockholm
08 - 700 08 00
Arbetsområde: central förvaltningsmyndighet för Sveriges indelning och för frågor om statlig egendom samt permutation

Konsumentverket med Konsumentsombudsmannen
118 87 Stockholm
08 - 429 05 00
Arbetsområde: har som uppgift att tillvarata konsumenternas intressen.

Kriminalvårdsstyrelsen, KVS
601 80 Norrköping
011 - 496 30 00
Arbetsområde: Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för kriminalvården.

Marknadsdomstolen
Box 2217, 103 15 Stockholm
08 - 412 10 30

Rikspolisstyrelsen, RPS
Box, 12256, 102 26 Stockholm
08 - 401 90 00
Arbetsområde: Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet samt chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium. Till Rikspolisstyrelsen hör säkerhetspolisen och en enhet för ledning av polisverksamhet - Rikskriminalpolisen.

Riksåklagaren, RÅ
Box 163 70, 103 27 Stockholm
08 - 453 66 00
Arbetsområde: Riksåklagaren är allmän åklagare i Högsta Domstolen, högste åklagare, och central förvaltningsmyndighet för åklagarväsendet.

Rättshjälpsmyndigheten
Box 853, 851 24 Sundsvall
060 - 13 46 00
Arbetsområde: handlägger vissa ärenden om rättshjälp enligt rättshjälpslagen.

Rättsmedicinalverket, RMV
111 20 Stockholm
08 - 441 76 00
Arbetsområde: central förvaltningsmyndighet för rättspsykiatrisk, rättskemisk, rättsmedicinsk och rättsgenetisk verksamhet.

Statististiska centralbyrån, SCB
115 81 Stockholm
08 - 783 40 00
Arbetsområde: statlig statistikproduktion.

Statens kvalitets- och kompetensråd
Box 3117, 103 62 Stockholm
08 - 786 97 00
Arbetsområde: verkar för utveckling av kvalitet och kompetens inom den statliga förvaltningen.

Statens pensionsverk (SPV)
851 90 Sundsvall
060 - 18 74 00
Arbetsområde: central förvaltningsmyndighet för frågor som rör den statliga tjänstepensioneringen och statens tjänstegrupplivsförsäkring.

Statskontoret
Box 2280, 103 17 Stockholm
08 - 454 46 00
Arbetsområde: biträder regeringen med underlag för omprövning, effektivisering och styrning av statlig och statligt finansierad verksamhet.

Ungdomsstyrelsen
Ringvägen 100, 118 94 Stockholm
08 - 462 53 50
Arbetsområde: verkar för att de ungdomspolitiska målen uppnås.

Valmyndigheten
Box 4210, 171 04 Solna
08 - 627 64 30
Arbetsområde: har till uppgift att planera och genomföra val och folkomröstningar.

Nämnder m.m

Allmänna reklamationsnämnden
Box 174, 101 23 Stockholm
08 - 783 17 00
Arbetsområde: skall opartiskt och utan kostnad för parterna pröva konsumenttvister.

Fastighetsmäklarnämnden
Box 2199, 103 15 Stockholm
08 - 545 281 00
Arbetsområde: myndighet för frågor som rör registrering av och tillsyn över fastighetsmäklare.

Gentekniknämnden
171 84 Solna
08 - 730 92 28
Arbetsområde: skall genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken.

Offentliga sektorns särskilda nämnd, SHA-nämnden
103 33 Stockholm
08 - 405 16 83
Arbetsområde: nämden skall, på begäran av förhandlingspart, i sitt utlåtande ange huruvida den anser att ett kollektivavtal i något visst ämne skulle kränka den politiska demokratin.

Resegarantinämnden
Box 2218, 103 15 Stockholm
08 - 700 08 00
Arbetsområde: har till uppgift att besluta om hur stor ersättning resenärerna är berättigade till när en paketresa blivit inställd eller avbruten.

Revisorsnämnden
Box 240 14
104 50 Stockholm
08 - 783 18 70
Arbetsområde: handlägger frågor om godkännande och auktorisation av revisorer samt registrering av revisionsbolag.

Skiljenämnden för grupplivfrågor
103 33 Stockholm
08 - 40516 83

Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor
Box 2218, 103 15 Stockholm
08 - 700 08 00

Statens ansvarsnämnd
Box 2290
103 17 Stockholm
08 - 700 34 02
Arbetsområde: nämnden prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande, avstängning, eller läkarundersökning betr. Innehavare av statlig anställning i högre befattning.

Statens person- och adressregisternämnd, SPAR-nämnden
Box 2280, 103 17 Stockholm
08 - 454 46 00
Arbetsområde: huvudman för det statliga personadressregistret (SPAR).

Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd
851 90 Sundsvall
060 - 18 75 46

Statens utlandslönenämnd, UtN
Box 163 86, 103 27 Stockholm
08 - 700 13 00
Arbetsområde: nämnden beslutar i viss utsträckning om anställnings- och arbetsvillkor för sådana arbetstagare hos staten som är stationerade utomlands.

Statstjänstenämnden
103 33 Stockholm
08 - 405 16 83

Trygghetsstiftelsen, TsN
111 20 Stockholm
08 - 613 14 00
Arbetsområde: stiftelsen har till uppgift att stödja och hjälpa arbetstagare, som är uppsägningshotade/uppsagda på grund av arbetsbrist på det statliga området.

Lagstiftning.
http://justitie.regeringen.se/justitiesfragor/lagstiftning/index.htm

Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling. Som underlag för riksdagens beslut ligger i de flesta fall förslag till nya och ändrade lagar från regeringen. Förslagen utarbetas i det departement som ansvarar för det verksamhetsområde dit lagstiftningen hör. 
Läs mer om lagstiftningsprocessen

Justitiedepartementet har hand om en mycket stor del av lagstiftningen och har också ett övergripande ansvar inom Regeringskansliet för lagstiftningens kvalitet. Departementet ansvarar för lagstiftningen inom områdena för

statsrätt  och den allmänna förvaltningsrätten

	civilrätten
	processrätten
	straffrätten

I Regeringskansliets rättsdatabaser är det möjligt att söka bland lagar, förordningar, kommittédirektiv m.m

Grundlagarna.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/lagstiftning/grundlag/index.htm

Sveriges grundlagar innehåller grundläggande regler om Sveriges statsskick. I grundlagarna finns bestämmelser om förhållandet mellan den beslutande och den verkställande makten, samt vilka fri- och rättigheter medborgarna har.

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom att riksdagen två gånger fattar likalydande beslut, med val till riksdagen dessemellan. Inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagarna.

regeringsformen,
successionsordningen,
tryckfrihetsförordningen samt
yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagsordningen intar en särställning mellan grundlag och vanlig lag. I Riksdagsordningen finns detaljerade bestämmelser om riksdagen och dess arbetsformer.

I Regeringskansliets rättsdatabaser är det möjligt att söka bland grundlagarna övrigalagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéberättelsen.

Propositioner
Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet
Proposition 2001/02:74

Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen
Proposition 2001/02:73

Ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.m.
Proposition 2001/02:72

SOU
Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet. Utvidgat grundlagsskydd och andra frågor om tryck- och yttrandefrihet
Del 1, t.o.m. kapitel 7 (820K)
Del 2, kapitel 8 t.o.m. reservationer och särskilda yttranden (789K)
Del 3, bilagorna (220K)
Betänkande från Mediegrundlagsutredningen
SOU 2001:28

Familjerätt.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/lagstiftning/familjeratt/index.htm

På Justitiedepartementet ligger ansvaret för lagstiftningen om familjen.

Familjerätt omfattar frågor om

	äktenskap, partnerskap och samboende
	förhållandet mellan föräldrar och barn
	regler om gode män och förvaltare
	arvsrätt

Arbetet består till stor del i att att förändra den familjerättsliga lagstiftningen i takt med samhällets utveckling, en ledstjärna i det familjerättsliga arbetet är barnets bästa. Att delta i det lagstiftningssamarbete som bedrivs inom EU och i andra internationella sammanhang är andra viktiga uppgifter.

Lagar, SOU, propositioner m.m

Propositioner

Partnerskap och adoption
Proposition 2001/02:123

Internationella frågor om makars och sambors förmögenhetsförhållanden
Proposition 2000/01:148

Underhåll till barn som fyllt 18 år
Proposition 2000/01:134

Ansvaret för inregistreringar av bouppteckningar och för arvsbeskattning, m.m.
Proposition 2000/01:21

Ändring i partnerskapslagens anknytningskrav (45K)
Proposition 1999/2000:77

SOU
Barn i homosexuella familjer
Del 1, t.o.m. kapitel 12 (847K)
Del 2, kapitel 13 t.o.m. bilagorna (910K)
Del 3, t.o.m. bilaga 4 (667K)
Del 4, fr.o.m. bilaga 5 t.o.m. bilaga 8 (801K)
Betänkande från kommittén om barn i homosexuella familjer
SOU 2001:10

Nya samboregler (1,2M)
Betänkande från Samboendekommittén
SOU 1999:104

DS
Utövandet av barns rättigheter i familjerättsprocesser (641K)
Ds 2002:13

Föräldrars samtycke till adoption, m.m. (340K)
Ds 2001:53

Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar (470K)
- samt en språklig och redaktionell översyn av 6 kap. föräldrabalken
Ds 1999:57

 

Informationsmaterial

	Familjerätt - Information om lagreglerna
	Family law - Information on the rules

Faktablad

	Vårdnad om barn (105K)
	Sambor och deras gemensamma hem
	Cohabitees and their joint home
	Vårdnad, boende och umgänge

Custody, residence and contact

 

Pressmeddelanden...

Straffrätt.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/lagstiftning/straffratt/index.htm

Justitiedepartementet ansvarar för lagstiftning som rör straffrätt samt allmän ordning och säkerhet. Departementet ansvarar också för lagstiftningsfrågor som rör förundersökning, tvångsmedel m.m.

Arbetet består till stor del av att förändra den straffrättsliga lagstiftningen i takt med samhällets utveckling. Departementet deltar också i det lagstiftningsarbete som  bedrivs på detta område inom Norden, EU, Europarådet och FN.

Upphovsrätt.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/lagstiftning/upphovsratt/upphovsratt.htm

Framställningar i tal eller skrift, datorprogram, databaser, musikaliska och sceniska verk, bildkonstverk, byggnadskonst, brukskonst - liksom alla typer av andligt skapande av ett litterärt eller konstnärligt verk - är skyddade genom upphovsrättslagen. Lagen ger konstnärer, författare, kompositörer eller andra skapande personer rätt att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk ska användas.

För att ett alster ska anses vara ett verk måste det ha uppnått verkshöjd. Det innebär att verket ska visa upp originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande. Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de idéer eller fakta som verket kan innehålla.

En upphovsman har ekonomiska och ideella rättigheter till sitt verk. Rättigheterna avser verket både i dess ursprungliga form och när det finns tillgängligt i ändrad form (såsom en översättning eller bearbetning). Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död.

Upphovsmannen har:

Ekonomiska rättigheter

	rätt att tillåta eller förbjuda mångfaldigande av verket, t.ex. fotokopiering eller annan kopiering.
	rätt att göra verket tillgängligt för allmänheten, d.v.s. att framföra verket offentligt, att visa det offentligt eller att sprida exemplar av verket.

Ideella rättigheter

	rätt att - i den omfattning och på sätt som god sed kräver - bli namngiven i samband med att verket utnyttjas.
	rätt till respekt för verket, d.v.s. att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

I vissa fall får man lov att använda verk utan hinder av det upphovsrättsliga skyddets ekonomiska rättigheter. De ideella rättigheterna ska däremot alltid iakttas. Exempelvis får man lov att citera ur offentliga verk, men ska då namnge källan. De ekonomiska rättigheterna kan också, till skillnad från de ideella, överlåtas på en annan person.

 

Vill du veta mer om upphovsrätten?
Läs skriften Upphovsrätt

Varumärkesrätt.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/lagstiftning/immaterialratt/varumarke/index.htm
Se länken.

Fastighetsrätt.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/lagstiftning/fastighetsratt/index.htm

Justitiedepartementet ansvarar för den grundläggande lagstiftningen om fastighetsrätt. Arbetet består till stor del av att förändra den fastighetsrättsliga lagstiftningen i takt med samhällets utveckling.

Till den fastighetsrättsliga lagstiftningen räknas bl.a.

	jordabalken,
	fastighetsbildningslagen,
	expropriationslagen och
	bostadsrättslagen.

Jordabalken innehåller bestämmelser om vad som utgör fast egendom och hur denna överlåts och pantsätts. I jordabalken finns också bestämmelser om bl.a. hyra (upplåtelse av hus eller del av hus till nyttjande mot ersättning) och arrende (upplåtelse av jord till nyttjande mot ersättning). 

En fastighet utgörs som regel av ett markområde med tillhörande byggnader. Bestämmelser om hur fastigheter bildas och registreras finns i fastighetsbildningslagen. En ny fastighet kan bildas genom bl.a. avstyckning och ombildas genom fastighetsreglering. 

Frågor som rör hur staten eller en kommun kan ta mark i anspråk genom tvångsförfogande regleras i expropriationslagen. 

Till fastighetsrätten brukar också räknas lagstiftningen om bostadsrätt. Enligt bostadsrättslagen får en bostadsrättsförening upplåta bostadsrätt till sina medlemmar. Bostadsrättshavaren äger en andel i föreningen. Med andelen i föreningen följer en rätt att nyttja en viss lägenhet.

Dessa lagar och övriga lagar och förordningar finns tillgängliga i Regeringskansliets rättsdatabaser.
SOU mm se länken.

Bolagsrätt.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/lagstiftning/bolagsratt/index.htm
Se länken.

Personuppgiftslagen (1998:204).
http://justitie.regeringen.se/justitiesfragor/lagstiftning/pul/pul.htm
Se länken.

Rättsväsendet.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/rattsvasendet/index.htm

Med rättsväsendet menar man vanligtvis de myndigheter som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet. Domstolarna utgör stommen inom rättsväsendet. Till rättsväsendet räknar man också de brottsförebyggande och utredande myndigheterna, dvs. polismyndigheten, åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, samt kriminalvårdsmyndigheterna. Även andra myndigheter kan ha uppgifter som knyter an till rättsväsendet som t.ex. kronofogdemyndigheten.

Mer information:

Det svenska rättsväsendet - en kort introduktion

Regeringen fullföljer satsningen på fler poliser
Faktablad om budgetpropositionen för 2003 avseende rättsväsendet

Propositioner m.m.

Budgetpropositionen för 2003 avseende rättsväsendet
Proposition 2002/03:1, utgiftsområde 4

Polis.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/rattsvasendet/polis/index.htm
Text finns på 7952-7956.

Åklagare.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/rattsvasendet/aklagare/index.htm

Justitiedepartementet ansvarar för åklagarväsendet. Departementet svarar för att åklagarväsendet får förutsättningar att uppfylla de krav som regeringen ställer på åklagarverksamheten. Det gör departementet främst genom att formulera mål och riktlinjer för åklagarväsendets arbete, medverka i budgetprocessen samt följa och analysera åklagarverksamheten.

Riksåklagaren är central förvaltningsmyndighet för åklagarväsendet. Riksåklagaren ska leda och samordna åklagarverksamheten samt se till att den bedrivs effektivt. Dessutom är riksåklagaren under regeringen den högste allmänne åklagaren i landet och åklagare i Högsta domstolen.

Landet är indelat i sex åklagardistrikt med en åklagarmyndighet i varje distrikt. Åklagarmyndigheterna leds av överåklagare. Vid Ekobrottsmyndigheten, som är en särskild åklagarmyndighet, handläggs ärenden som gäller ekonomisk brottslighet.

Riksåklagaren, RÅ
Box 163 70
103 27 Stockholm
08 - 453 66 00

Faktablad
Eurojust - europeiskt åklagarsamarbete

 

Pressmeddelanden

1999-11-11		Överåklagare för miljöbrott utnämnd
1999-07-01		En ny organisation för bekämpning av miljöbrott
1999-02-18		Effektivare åklagarorganisation i Norrland

Tal

2001-02-12		Speech by Mr Thomas Bodström, Swedish Minister for Justice, at the Grotius seminar "How to Increase the Possibilities to Combat Racist, Xenophobic and Anti-Semitic Crimes in the Member States", arranged by the Prosecutor General in Sweden, on 12 February 2001   Thomas Bodström
2000-05-04		Justitieminister Laila Freivalds tal på Riksåklagarens miljöbrottsseminarium  Laila Freivalds
2000-02-01		Justitieministerns anförande vid konferensen "Den ekonomiska brottsligheten och statens kontrollmakt" vid Linköpings universitet den 1 februari 2000  Laila Freivalds
1999-11-02		Justitieministerns anförande vid Riksåklagarens åklagardagarna den 2 november 1999  Laila Freivalds

Domstol.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/rattsvasendet/domstol/index.htm

Justitiedepartementet ansvarar för frågor om domstolsväsendet. Dit hör frågor om domstolarnas förfaranderegler och organisation. Varken Regeringskansliet eller någon annan myndighet får emellertid bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet.

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, arrendenämnderna, hyresnämnderna och Rättshjälpsmyndigheten.

Domstolsverket, DV
551 81 Jönköping
Tfn 036-15 53 00

 

Informationsmaterial

Faktablad: Grupprättegång

Det svenska domstolsväsendet - en kort introduktion

The Swedish Judiciary- A Brief Introduction

Reformeringen av domstolsväsendet - en handlingsplan
Artikelnr. Ju00.04

 

Lagar, SOU, propositioner m.m

Propositioner

Administrativ samverkan mellan tingsrätt och länsrätt
Proposition 2002/03:4

Snabbare lagföring
Proposition 2001/02:147

Verkställighet av utländska domar på privaträttens område
Proposition 2001/02:146

Kallelser av barn och ungdomar till domstolssammanträde, m.m.
Proposition 2001/02:111

Lag om grupprättegång
Proposition 2001/02:107
Läs om innebörden av grupptalan

Reformeringen av domstolsväsendet - information och uppföljning av handlingsplanen
Skrivelse 2000/01:112

Åtgärder mot inställda huvudförhandlingar i brottmål vid tingsrätterna m.m.
Proposition 2000/01:108

Förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall
Proposition 2000/01:105

7 kap. rättegångsbalken
Proposition 2000/01:92

Ändringar i handläggningen av ungdomsmål m.m.
Proposition 2000/01:56

Säkerhetskontroll i domstol
Proposition 2000/01:32

Reformeringen av domstolsväsendet – en handlingsplan (304K)
Skr. 1999/2000:106

Avgiftssystemet i rättshjälpslagen (54K)
Proposition 1999/2000:59

Effektivisering av förfarandet i allmän domstol (995K)
Proposition 1999/2000:26

SOU

Framtidens nämndemän
Del 1 (538K)
Del 2 (482K)
Betänkande från nämndemannakommittén
SOU 2002:61

Snabbare lagföring 4 - Ett snabbförfarande för brottmål (415K)
Delbetänkande från beredningen för rättsväsendets utveckling
SOU 2002:45

Snabbare lagföring 3 - Snatteribrott (890K)
Delbetänkande från beredningen för rättsväsendets utveckling
SOU 2002:44

En modernare rättegång
Del 1, t.o.m. kapitel 9 (897K)
Del 2, kapitel 10 t.o.m. bilagorna (772K)
Slutbetänkande från 1999 års rättegångsutredning
SOU 2001:103

Snabbare lagföring 2 - Förenklad brottsutredning (500K)
Delbetänkande från beredningen för rättsväsendets utveckling
SOU 2001:93

Snabbare lagföring 1 - Några förslag till förenklingar (469K)
Delbetänkande från beredningen för rättsväsendets utveckling
SOU 2001:59

Domarutnämningar och domstolsledning - frågor om utnämning av högre domare och domstolschefens roll
Del 1, t.o.m. kap 3 (858K)
Del 2, t.o.m. Summary (1720K)
Del 3, bilaga 1 - 4 (1038K)
Del 4, bilaga 5 - 8 (1071K)
Betänkande från Kommittén om domstolschefens roll och utnämningen av högre domare
SOU 2000:99

Tillsyn över advokater m.m. (788K)
Betänkande av Advokatkommittén
SOU 1999:31

Ds
Domare och åklagare i internationella insatser (715K)
Ds 2002:1 

Hovrättsprocessen i framtiden (296K)
Ds 2001:36

 

Pressmeddelanden

2002-11-04		Statsrådet Mona Sahlin inviger idrottsmässan IDA2002 i Göteborg
2002-06-17		Snabbare lagföring för brott
2001-10-26		Tydligare gränser för patent på biotekniska uppfinningar
2001-07-16		Snabbare och förbättrad handläggning i hovrätten
2000-06-29		Ny president i Kammarrätten i Sundsvall
2000-06-29		Videoteknik på försök även i förvaltningsdomstolarna
2000-03-09		Regeringen nominerar Stig von Bahr till Europeiska gemenskapernas domstol
2000-02-16		Fler får lägre rättshjälpsavgift
1999-12-16		Utnämning av kammarrättspresident i Kammarrätten i Jönköping
1999-12-02		Utnämning av lagmän i Hovrätten för Västra Sverige
1999-08-26		Ny president i Hovrätten för Västra Sverige
1999-07-15		Ny lagman i Hovrätten för Västra Sverige
1999-07-13		Enklare hantering av målen i tingsrätterna
1999-03-31		Ny hovrättslagman i Svea hovrätt och ny kammarrättslagman i Kammarrätten i Sundsvall
1999-03-09		Videoteknik på försök i domstolarna
1999-02-05		Videoteknik på försök i domstolarna
1999-01-28		Två nya regeringsråd

Tal

1999-10-08		Justitieministerns anförande vid Hovrättens för Västra Sverige chefsdomarmöte i Göteborg den 8 oktober 1999 Laila Freivalds
1999-01-25		Laila Freivalds anförande vid förvaltningsdomstolarnas utbildningsdag för domare den 25 januari 1999 Laila Freivalds

Artiklar

2001-11-15		Grupprättegång blir möjlig, artikel i Uppsala Nya Tidning den 15 november 2001  Thomas Bodström
2000-04-28		Domstolarnas kompetens behöver höjas  Laila Freivalds

Kriminalvård.
http://justitie.regeringen.se
/justitiesfragor/rattsvasendet/kriminalvard/index.htm
Text finns på 7952-7956.

Brottsförebyggande frågor.
http://justitie.regeringen.se/justitiesfragor/
brottochstraff/brottsforebyggande/_index.htm
Text finns på 7952-7956.

Brottsoffer.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/brottochstraff/brottsoffer/_index.htm
Text finns på 7952-7956.

EU-relaterade frågor.
http://justitie.regeringen.se/
justitiesfragor/EU/index.htm

Justitiedepartementets internationella arbete präglas i stor utsträckning av EU-relaterade frågor. Bland dessa märks rättsliga och inrikes frågor (polissamarbete, straff- och civilrättsligt samarbete), inre marknadsfrågor (immaterialrätt, bolagsrätt, konsumentfrågor m.m.) samt öppenhet (allmänhetens tillgång till offentliga handlingar) och moderniseringen av EU:s institutioner.

Samarbetet kring rättsliga frågor har växt fram som en följd av unionens ökade integrering. Strävan att åstadkomma en gemensam marknad skapade behov av polisiärt samarbete. Den fria rörligheten inom EU innebär att gränserna öppnats även för brottsligheten, vilket gör brottsbekämpning till en EU-angelägenhet. Flera frågor som tidigare hanterats på nationell nivå - gränskontroll, invandring, tullarbete, civil- och straffrätt - hanteras i dag inom EU:s ramar.

Justitiedepartementet ansvarar för frågor som rör

	den inre marknaden, med bl.a. konsumentpolitik
	rättsligt och inrikes samarbete
	ungdomspolitik

Läs mer om EU och dess institutioner på EU:s egen webbplats.

För övrigt se:

	Lagstiftning bl.a. vad gäller - Grundlagarna - Familjerätt - Straffrätt - Upphovsrätt - Varumärkesrätt - Fastighetsrätt - Bolagsrätt - Personuppgiftslagen
	Rättsväsendet - Polis - Åklagare - Domstol - Kriminalvård
	Brottmålsärenden - Abolition - Förordnande av domstol - Nåd - Särskild utlänningskontroll - Ingripande mot svenskt fartyg - Utvisning på grund av brott - Åtalstillstånd - Aktuellt - Länkar
	Internationellt rättsligt samarbete (Centralmyndigheten) - Ansökningar om rättshjälp - Bevisupptagning i civila mål - Delgivning - Rättslig hjälp i brottmål - Telefonförhör - Upplysning om utländsk rätt - Utlämning för brott - Överförande av lagföring för brott - Överförande av straffverkställighet - Rättsliga nätverk samt Eurojust - Aktuellt - Länkar
	Brottsförebyggande frågor
	Brottsoffer
	Medborgarnas inflytande - Demokratifrågor - Demokratipropositionen - Demokratitorget - Mänskliga rättigheter - Offentlighetsprincipen - Öppna Sverige
	Språkvård (Klarspråk)
	Statlig förvaltningspolitik - Förvaltningsutveckling - Statlig personalpolitik - En förvaltning i demokratins tjänst
	Kommuner och landsting (med undantag för ekonomin)
	EU-relaterade frågor - Den inre marknaden - Rättsliga och inrikes frågor - Regionkommittén - Statistikfrågor
	Ungdomspolitik
	Konsumentfrågor - Konsumentpolitisk handlingsplan - Hållbar utveckling

070514:
Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se

020528:
Svenska regeringens årsbok om EU 2001:

Ett område med frihet,säkerhet och rättvisa
     Samarbetet i rättsliga och inrikes frågor ska förverkliga den fria rörligheten för personer samtidigt som säkerheten och tryggheten för medborgarnas ska värnas. Man brukar tala om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. När Amsterdamfördraget trädde i kraft blev delar av det tidigare mellanstatliga samarbetet om rättsliga och inrikes frågor en del av EU:s gemensamma politik. Det innebär att medlemsländerna kan fördjupa samarbetet och agera mer tillsammans på olika områden. Frågor om asyl, invandring, visering och annan politik som rör fri rörlighet för personer har nu lyfts upp på en överstatlig nivå. På dessa områden pågår just nu ett omfattande lagstiftningsarbete. Kvar som mellanstatligt samarbete är polis- och tullsamarbetet samt det rättsliga samarbetet.

Schengen
     Den 25 mars 2001 blev Sverige och de övriga nordiska länderna operativa medlemmar i Schengensamarbetet. Det innebär att vi tillämpar Schengenregelverket fullt ut och att den inre gränskontrollen mellan Norden och det övriga Schengenområdet har tagits bort. Det innebär också att vi nu har visumkrav på samma landsmedborgare som övriga Schengenländer.
     I dag är alla EU-länder - förutom Irland och Storbritannien - medlemmar i Schengen. Dessutom deltar EES-länderna Norge och Island i Schengensamarbetet. Under året har Storbritanniens och Irlands eventuella deltagande diskuterats, liksom en eventuell anslutning av Schweiz.
     Under det svenska ordförandeskapet beslutades att den tekniska plattformen för Schengens informationssystem, SIS, ska bytas ut. Det nuvarande kan inte hantera fler än 18 länder och en uppgradering är nödvändig för att kandidatländerna ska kunna delta. Ministerrådet har dessutom enats om att vidareutveckla Schengenregelverket och fastställa effektiva straffrättsliga påföljder för människosmuggling. Sverige har föreslagit ett antal åtgärder i kampen mot människosmuggling, bland annat utbildning av personal vid gränskontroller och ambassadernas visumavdelningar.
     Schengensamarbetet var från början ett samarbete mellan Frankrike, Tyskland, Belgien, Neder-länderna och Luxemburg för att förverkliga den fria rörligheten för personer. Schengenkonventionen trädde i kraft 1995. Då ansökte också Sverige om medlemskap. Först när ett land tagit bort gränskontroller av personer i förhållande till andra Schengenländer och tillämpar Schengenregelverket fullt ut, blir det operativ medlem.

Brott och straff
     Det straffrättsliga samarbetet har under året präglats av arbetet mot terrorism. Kommissionens förslag till rambeslut om terrorism och en europeisk arresteringsorder dominerade, men även diskussionerna om att frysa egendom och bevismaterial, liksom inrättandet av Eurojust, fick en antiterrorismprägel trots att frågorna diskuterats länge.

Straffrättsligt samarbete
     I rambeslutet om bekämpande av terrorism definieras vad som ska bedömas som ett terroristbrott. Här finns också bestämmelser om påföljder, utlämning och åtal, liksom bestämmelser om skydd och stöd till brottsoffer. Genom den europeiska arresteringsordern ska det gå lättare och snabbare att överlämna en efterlyst person till ett annat medlemsland. Den 1 oktober 2001 införlivades också 1996 års EU-konvention om utlämning i svensk lag. Det innebär att svenska medborgare i vissa fall kan utlämnas för att åtalas eller avtjäna straff i ett annat EU-land. När den europeiska arresteringsordern genomförs ersätter den 1996 års konvention.
     Med gemensamma bestämmelser om frysning av tillgångar eller bevismaterial i pågående brottsutredningar vill man förhindra att bevismaterial förstörs eller försvinner. Ett beslut om att beslagta egendom ska gälla och kunna genomföras i hela EU. Förslag finns också på att införa samma regler för bötesstraff. En person som blivit dömd till böter i ett medlemsland kan komma att tvingas betala böterna i ett annat medlemsland. Dessa båda förslag diskuteras vidare under 2002.
    Rambeslut gäller polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Ett rambeslut är bindande för medlemsländerna när det gäller de resultat som skall uppnås men det är upp till de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt.

Brottsförebyggande
     På svenskt initiativ enades EU:s justitieministrar under året om en brottsförebyggande policy för EU. Ett brottsförebyggande nätverk har införts, liksom ett särskilt program för brottsförebyggande frågor, Hippokrates. Justitieministrarna har dessutom enats om ett rambeslut som stärker brottsoffers ställning. Bland annat fastslås brottsoffers rätt till respektfullt bemötande samt rätt till information och rättsligt stöd. Även reglerna för ersättning till brottsoffer ses över.

Pro-Eurojust
     Den 1 mars 2001 kunde den provisoriska enheten för rättsligt samarbete (Pro-Eurojust) påbörja sitt arbete och har under året handlagt drygt 180 ärenden. Pro-Eurojust har under hösten undersökt hur man kan samarbeta på det rättsliga området i kampen mot terrorismen. I mars 2002 inrättas Eurojust permanent, men det är fortfarande oklart var myndigheten ska ligga. Tills vidare placeras den i Haag.

Polissamarbete
     Motsvarande samarbete på polisområdet, Europol, hade cirka 300 personer anställda vid utgången av 2001. Också här arbetade man mycket med terrorismbekämpning under året. En särskild grupp har inrättats för att kartlägga terroristhot och hur de kan bemötas och den 6 december undertecknades ett samarbetsavtal mellan Europol och USA. Under 2001 beslutades också att utvidga Europols mandat. Från och med 2002 inbegriper Europols uppdrag fler brottsformer än tidigare. Utvidgningen har gjort det möjligt för Europol att bekämpa exempelvis mord, rasism och främlingsfientlighet, bedrägeri, databrott, miljöbrott och olaga handel med vapen.
     Under året diskuterades dessutom inrättandet av en gemensam europeisk polisakademi och urval, utrustning och utbildning av poliser som ska delta i civil krishantering.

Civilrätt
     Arbetet på det civilrättsliga området är omfattande. Merparten av samarbetet sker i syfte att se till att den inre marknaden fungerar utan att nationella lagar lägger hinder i vägen. I och med Amsterdamfördraget blev det dock möjligt att utöka samarbetet också på det privaträttsliga och civilrättsliga området. Detta samarbete gäller främst frågor om domstolars internationella behörighet samt erkännande och genomförande av utländska domar.
     Under året har ett antal beslut fattats för att förenkla samarbetet mellan EU:s nationella domstolar. Bland annat har en förordning antagits för att underlätta bevisupptagning över gränserna och kommissionen har föreslagit regler för hur man över gränserna ska kunna erkänna och genomföra domar om föräldraansvar. Förslaget gäller vårdnad om barn, umgänge med barn och barns boende.
     EU:s justitieministrar enades också under 2001 om att påbörja ett projekt om obestridda fordringar (skulder som erkänns av den som är skuldsatt). Det innebär att det blir lättare än i dag att kräva in skulden när personen eller företaget finns i ett annat medlemsland, eftersom ett beslut om obestridda fordringar ska gälla - och kan genomföras - i hela EU. För att ytterligare underlätta genomförandet av ett europeiskt civilrättsligt område, har man under året också bestämt att förlänga stimulans- och utbytesprogrammet Grotius med ett år.

Asylpolitik
     Vid Europeiska rådets möte i Tammerfors 1999 beslutade EU:s stats- och regeringschefer att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem. Systemet ska utgå från 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning och ska innehålla gemensamma normer för ett rättvist och effektivt asylförfarande, gemensamma minimivillkor för mottagande av asylsökande och viss harmonisering av reglerna för flyktingstatus. Genom de förslag kommissionen lagt under 2001 har samtliga de rättsakter som utgör grunden för det gemensamma europeiska asylsystemet nu presenterats.

Tillfälligt skydd
     Den 20 juli 2001 antog rådet det första direktivet på asylpolitikens område. Här fastslås miniminormer för tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av flyktingar och åtgärder för att balansera de olika medlemsländernas mottagarinsatser. På så sätt ska EU vara bättre förberett, och en överbelastning av enskilda medlemsländers asylsystem ska kunna undvikas vid tillfälliga, massiva flyktingströmmar i framtiden. De som får tillfälligt skydd garanteras rättigheter på skälig nivå, till exempel rätten att arbeta, rätten för kärnfamiljen att återförenas, tillgång till akutsjukvård och barns rätt till skolgång. I direktivet fastslås också att man har rätt att göra en individuell asylansökan trots att man fått tillfälligt skydd.

Gemensamt avvisningsbeslut
     Under året diskuterades också miniminormer för mottagningsprocessen, asylsökandes rättigheter och skyldigheter, rätt till familjeåterförening, definitionen av flyktingar samt gemensamma regler för dem som inte är flyktingar enligt Genévekonventionen, men ändå behöver internationellt skydd. Även frågan om vilket medlemsland som har ansvar för att pröva en asylansökan, har varit uppe till diskussion under året. Under året antogs också ett direktiv som gör det möjligt att avvisa en person i ett annat medlemsland än det där beslutet har fattats.

Eurodac
     För att underlätta asylmottagandet ska ett fingeravtryckssystem, Eurodac, införas. Flera medlemsländer, däribland Sverige, deltar i provkörningarna av systemet under våren 2002. Till hösten 2002 ska de nationella datafilerna och den gemensamma databasen fungera och resten av medlemsländerna anslutas.

Transportörsansvar
     Den 28 juni antog ministerrådet direktivet om det så kallade transportörsansvaret. Direktivet innebär att man kan belägga transportören med böter om det visar sig att resenärer från länder utanför EU saknar giltiga resehandlingar på sin inresa till unionen. Syftet är att stärka flyg- och sjösäkerheten, hantera migrationsströmmar och upprätthålla en reglerad invandring. Sverige lyckades få med en humanitär klausul som innebär att transportören slipper böter om en person efter inresan beviljas asyl eller annat internationellt skydd. Därmed finns det möjlighet att skjuta upp bötesförelägganden när någon söker asyl.

Inre marknadens utveckling
     Arbetet med att utveckla den inre marknaden, det vill säga fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital, har fortsatt under året. Arbetet har bland annat syftat till att göra reglerna effektivare, att rätta till snedvriden konkurrens och att förbättra dialogen med medborgarna.

Enklare regler
     I Lissabon år 2000 beslutades att en strategi för regelförenkling på den inre marknaden skulle tas fram senast 2001. Den 13 november lade en särskild arbetsgrupp fram sin slutrapport med en handlingsplan för hur regelförenklingen ska gå till. Handlingsplanen rör bland annat konsekvensanalyser, samråd före lagstiftning, förenkling av befintlig lagstiftning, stödjande strukturer, alternativ till lagstiftning, lagstiftningens tillgänglighet (till exempel begripligt språk och lagstiftning på Internet) och överföring av EU:s lagstiftning till nationell rätt. Rekommendationerna riktar sig till såväl aktörer på EU-nivå (kommissionen, rådet och Europaparlamentet) som till medlemsländerna.

Europabolag
     Under år 2001 antogs efter många års diskussioner och för-handlingar regler om så kallade Europabolag. Förordningen om Europabolag innehåller bestämmelser om hur ett sådant bolag bildas och hur det skall vara organiserat. Tanken har varit att skapa en aktiebolagsform som i första hand skall falla .direkt under EU-regler och inte en viss nationell lagstiftning. Reglerna om Europabolag träder i kraft år 2004. Under året återupptogs också arbetet om ett förslag om en motsvarande förordning om Europakooperativ. Denna associationsform är Europabolagens motsvarighet för ekonomiska föreningar.
     Under år 2001 har diskussionen om förenklingar i de bolagsrättsliga reglerna fortsatt, liksom arbetet för att harmonisera redovisningsnormer och redovisningsprinciper.

Gemensam tullstrategi
     Rådet antog den 30-31 maj en resolution om en strategi för tullunionen. Arbetet med att modernisera tullverksamheten i EU-länderna och att förbättra och förenkla tillämpningen av tullbestämmelser och tullförfaranden har gått vidare under året. Också arbetet med att utforma en strategi för IT-användning i tullverksamheten har påbörjats.

Fri rörlighet för varor
     Arbetet med att förbättra den fria rörligheten för varor fortsätter. Det görs bland annat genom att ta fram och förbättra gemensam lagstiftning. Av de dryga 50 direktiv som antagits på varuområdet under året handlar merparten om uppdatering av befintliga regler. Särskilt viktigt är att det allmänna produktssäkerhetsdirektivet har förbättrats (se nedan under konsumentpolitik).
     Den fria rörligheten för varor förbättras också genom att stärka tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande. Den används när det saknas gemensam lagstiftning för en vara, och innebär att en vara från ett annat medlemsland endast kan stoppas om det finns särskilda skäl. Det finns stora problem med hur medlemsländerna tillämpar denna princip och kommissionen arbetar med att ta fram ett förslag hur detta kan förbättras.

Nya regler för upphovsrätt
     Under våren 2001 kunde rådet slutligen anta ett direktiv för att anpassa upphovsrätten till informationssamhällets förutsättningar. Direktivet innehåller bland annat regler om digitala kopior, om att göra skyddade verk tillgängliga för allmänheten, exempelvis på Internet, samt om tekniska skyddsåtgärder. Direktivet ska vara genomfört den 22 december 2002.
     I början av hösten 2001 antogs också ett direktiv för att harmonisera medlemsländernas regler när det gäller upphovsmans rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk. Tidigare har reglerna mellan medlemsländerna varierat när det gäller konstnärers rätt till en viss del av försäljningspriset när verket säljs vidare, något som stört den inre marknaden. Det nya direktivet innehåller bland annat bestämmelser om vilka konstverk som reglerna ska gälla, vilka överlåtelser som skall omfattas och hur stor ersättningen skall vara. Direktivet ska vara genomfört senast den 1 januari 2006.

Ny förordning om gemenskapsformgivning
     I december 2001 antog rådet en förordning om gemenskapsformgivning. Förordningen skapar möjligheter för företag och formgivare att på ett enkelt och billigt sätt få ensamrätt till sin formgivning i hela EU. Förordningen ger också formgivare ett begränsat skydd mot plagiering.

Svåra förhandlingar om ett gemenskapspatent
     Under året fortsatte arbetet med att skapa en ny typ av patent inom EU - ett gemenskapspatent. Syftet är att göra det enklare och billigare för uppfinnare att genom en enda ansökan få ett patent som gäller i hela EU. För att minska dagens höga kostnader föreslår kommissionen att ett gemenskapspatent inte ska behöva översättas till alla officiella EU-språk för att vara giltigt. Man har också föreslagit att själva handläggningen av ärendena ska skötas på tre språk: engelska, franska och tyska. Kommissionen vill dessutom inrätta en ny gemensam specialdomstol för att pröva mål om gemenskapspatent. Vid sidan av frågan om kostnadsbesparingar anser Sverige att ett av de viktigaste inslagen i det föreslagna gemenskapspatentsystemet är den nya specialdomstolen.
     Framför allt frågorna om översättning och de nationella patentverkens roll i arbetet med gemenskapspatent, har varit svårförhandlade. Även om man under det svenska ordförandeskapet lyckades enas om en gemensam politisk strategi för arbetet, var de fortsatta förhandlingarna inte lyckosamma. EU misslyckades med att hålla tidtabellen som slogs fast vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000. Där bestämdes att ett gemenskapspatent skulle finnas tillgängligt vid utgången av år 2001. Fortsatta försök att nå enighet kommer att ske under 2002.

Fri rörlighet för tjänster och kapital
     Under året har också arbetet med en gemensam strategi för fri rörlighet för tjänster gått vidare. Samhället blir allt mer ett tjänstesamhälle och ny teknik gör det möjligt att handla tjänster över gränserna. Därför är det också viktigt att den inre marknaden för tjänster fungerar. Med en gemensam strategi hoppas man kunna göra det lika lätt att erbjuda och mottaga tjänster över nationella gränser som det är inom ett medlemsland. Kommissionen granskar nu hur regler och praxis i de olika länderna påverkar den gränsöverskridande tjänstehandeln för att senare komma med förslag till åtgärder.

Finansiella tjänster
     En integrerad finansiell marknad inom EU är viktig för den ekonomiska utvecklingen i Europa. Enligt kommissionens handlingsplan ska en integrerad värdepappersmarknad vara genomförd år 2003 och en integrerad marknad för finansiella tjänster år 2005. I kommissionens femte lägesrapport som presenterades under året, redovisas att 25 av 42 nödvändiga åtgärder nu är genomförda. Under året nådde man också politisk enighet om ett direktivförslag som ska underlätta den fria rörligheten för finansiella tjänster och stärka konsumentskyddet. Direktivet gäller bland annat köp av finansiella tjänster per telefon eller över Internet och innehåller regler om information och ångerrätt för konsumenten. Man har också antagit en ny förordning som ska underlätta gränsöverskridande betalningar i euro.

Elektronisk kommunikation
     År 2000 presenterade kommissionen förslag till ett nytt regelverk för elektronisk kommunikation, det så kallade telekompaketet. Bakgrunden är den snabba tekniska och marknadsmässiga utvecklingen på kommunikationsområdet. Det nya regelverket innebär att alla typer av kommunikationsinfrastruktur, telenät, datanät och rundradionät, ska regleras på samma sätt. Under året lyckades ministerrådet enas på samtliga punkter och Europaparlamentet ska nu säga sitt innan det formella beslutet kan fattas. En av de frågor som diskuterades var om det ska krävas samtycke i förväg för att ett företag ska ha rätt att skicka e-postreklam. Här enades rådet om att ett sådant samtycke ska krävas om det inte redan finns en etablerad kundrelation.
     Under året har rådet också enats om en politisk överenskommelse om förslaget om införande av toppdomänen .eu på Internet. Förslaget ger företag, privatpersoner och organisationer i EU ett nytt alternativ för att registrera domännamn på Internet. Därmed blir .eu ett komplement till kända toppdomäner som .com, .org och de nationella toppdomänerna som exempelvis .se för Sverige.

Postmarknaden
     Transport- och teleministrarna har enats om att ytterligare öka konkurrensen på postmarknaden inom EU, samtidigt som de samhällsomfattande posttjänsterna ska garanteras. Gränsen för monopoltjänsterna ska sänkas till 100 gram den 1 januari 2003 och ytterligare ett steg till 50 gram den 1 januari 2006. Därefter ska kommissionen göra en utvärdering för att se om man kan gå vidare med liberalisering eller om det krävs en begränsning. Innan förslaget kan antas formellt måste Europaparlamentet säga sitt.

Svenska övergångsregler
     Vid anslutningen till EU fick Sverige övergångsregler på ett antal områden. De flesta övergångsperioderna var bestämda till tre eller fyra år och löpte ut vid årsskiftet 1998/99. Här presenteras de övergångsregler som fortfarande är aktuella och som varit föremål för förändringar under året.

Kemikalier
     Det pågår ett intensivt arbete inom EU för att minska användningen av kemikalier. Det innebär att reglerna successivt skärps på EU-nivå i takt med att de svenska undantagen går ut. Sverige har dock fortfarande undantag när det gäller begränsning av kadium och tennorganiska föreningar. Dessa undantag finns kvar till utgången av 2002. Från och med 2003 kommer det dock att vara förbjudet med tennorganiska föreningar inom hela EU. Användningen av kadium ska utvärderas under 2002. Kommissionen har föreslagit att de svenska, finska och österrikiska undantagen om kadium i handelsgödsel ska förlängas till och med 2004. Undantagen innebär att vi kan behålla våra nuvarande begränsningar.

Djurfoder och djursjukdomar
     Också när det gäller tillsatser i djurfoder har många av EU:s regler anpassats till de svenska. Sverige har fortfarande undantag för fem särskilda tillsatser i djurfoder. Det pågår dock ett arbete för att skärpa EU-reglerna för dessa tillsatser. Medlemsländer kan också begära att få ställa särskilda krav vid införsel av levande djur för att förhindra spridning av djursjukdomar. I dag har Sverige undantag från gängse regler när det gäller två djursjukdomar. Sverige har också ansökt om undantag för zoonoser (sjukdomar som kan överföras från djur till människa), men fått avslag. Dessa sjukdomar ska regleras inom ramen för ett särskilt zoonosdirektiv som ska skärpas till följd av förra årets BSE-fall.

Mjölk
     Inom EU:s jordbruksreglering finns särskilda bestämmelser om fetthalter i mjölk som delvis avviker från Sveriges traditionella mjölksorter. Vid anslutningen fick Sverige därför en treårig övergångstid under vilken traditionella svenska mjölksorter kunde saluföras. Sedan dess har EU-reglerna ändrats så att den svenska lättmjölken blivit tillåten. Undantaget för den 3-procentiga standardmjölken har förlängts flera gånger, senast i juni 1999 då det förlängdes till utgången av 2003.

Alkohol och tobak
     Den 30 juni 2000 beslutade rådet att Sverige, i likhet med Danmark och Finland, skall få fortsätta att till och med den 31 december 2003 ha vissa begränsningar i fråga om privatpersoners skattefria införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror. Ändringen innebär att de svenska införselkvoterna successivt ska ökas och att EU:s regler för privatinförsel skall gälla från och med den 1 januari 2004.