Sven Wimnell. Forskning om samhällsplaneringens problem

Sven Wimnell
Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen ?

Forskningar

Fyra forskningsvägar om samhällsplaneringens problem.

    Det uppgjorda klassifikationssystemet är resultat av ett forskningsprojekt om samhällsplaneringens problem.
    När man ser ut över världen finner man lätt på både nära och långt håll kriser och elände som leder till olycka för många. Går det inte att vara litet mer förutseende så att man undviker sorgligheterna ? Kan man inte planera och styra utvecklingen på ett förnuftigt sätt så att man når lyckligare förhållanden? Det är utgångspunkten.
    För att få svar på detta har forskningsarbetet gått efter fyra vägar:

Undersökningar och beskrivningar om världen och alla dess problem med tillstånd och förändringar.
Konstruktion och beskrivning av ett beskrivningssystem eller ett klassifikationssystem som på ett systematiskt sätt redovisar eller ger en bild av världen och dess problem. I systemet klassificeras problemen in så att de och deras samband kan förstås och så att systemet kan bli ett hjälpmedel för styrningar mot framtiden.
Undersökningar och beskrivningar om planeringar som medel att förbättra världen och om beskrivningssystemet- klassifikationssystemet som ett hjälpmedel för planeringar.
Förslag om slutsatser och åtgärder som kan förbättra utvecklingen. Några påpekanden och förslag som är särskilt viktiga och av grundläggande betydelse.

Fundamentalt i forskningsarbetet är klassifikationssystemet i väg 2, men det innebär bara en systematisk sortering av världen och dess problem i väg 1. Studierna och analyserna i väg 1 är nödvändiga och omistliga förutsättningar för uppbyggandet av systemet.
Å andra sidan: Hur ett klassifikationssystem bör vara beskaffat beror på vad systemet ska användas till. Det uppgjorda systemet är avsett som underlag för och hjälpmedel för forskning, utredning, utbildning, information och planering som medverkar till förändring av världen i stort och smått. Med systemets hjälp ska man kunna få grepp om världen och dess förändringsproblem så att man kan hantera dem. En viktig användning finns inom verksamheter som går in under beteckningen "samhällsplanering". De avsedda användningarna av systemet i väg 3 är som analyserna i väg 1 nödvändiga och omistliga förutsättningar för uppbyggnaden av systemet.

Världen och dess problem. Förändringsprocesserna.

Hur ska man kunna förbättra världen ?
    Som nämnt finns startpunkten för arbetena och syftet med dem i väg 3 om planeringar, i synnerhet samhällsplaneringar. I början där tornade frågorna upp sig: Vad är samhälle ? Vad är planering ? Vad är samhällsplanering ? Hur går samhällsplanering till och hur bör det gå till ? Vilka planerar och vad, var, när och hur ? Vilka bör planera och vad, var, när och hur bör planeras ? Vilka är samhällsplaneringens mål och medel och vilka bör de vara ? När, var och hur nås målen och var, när och hur bör de nås ?
    Det var några grundläggande frågor som pockade på svar. Frågorna kan byggas på med flera liknande frågor. Tillsammans bildar frågorna ämneskomplexet om samhällsplaneringens problem.
    När detta skulle redas ut upptäcktes ganska snart att det hela lätt blev mycket trassligt. Frågorna hakar i varandra och man kommer in i cirkelresonemang. De ord och begrepp som finns för att reda ut de här sakerna är ofta mångtydiga och oklara och det gör det hela än besvärligare. Tag t ex ordet samhälle, som har många betydelser. Man talar om ett stationssamhälle, då har ordet en betydelse, man talar om fackföreningarnas samhällsansvar, då betyder samhälle något annat och politiker brukar t ex tala om att samhället bör gripa in med stödåtgärder och då betyder samhälle statsmakterna och deras förgreningar. Också ordet planering är besvärligt, det har säkerligen en dunkel innebörd för många.
    För att komma runt trassligheterna har frågorna sammanfattats i en enda grundläggande fråga, nämligen: Hur ska man kunna förbättra världen ? I den frågan finns inte ordet planering med och det är helt avsiktligt. Om man binder tankegångarna för hårt till tankar om planering är det stor risk att man kommer snett. Vad det handlar om i grunden är ju att något ska förbättras och planeringar är bara hjälpmedel i strävanden att förbättra. Ett skäl till att utelämna ordet planering i den sammanfattande frågan är också att vi i världen på det hela taget kan sägas leva i ett planeringslöst tillstånd. Samhällsplaneringens första och stora problem är att det inte finns tillräckligt väl utvecklade planeringar i vilka man kan placera in de förekommande detaljproblemen.

Studieobjektet världen.
    Frågan om hur man ska kunna förbättra världen rymmer bl a två viktiga dimensioner: tid och rum. Ordet förbättring antyder en förändring i tiden och ordet världen anger en rumsdimension.
    För att få ett väl avgränsat ämne för undersökningarna har avgränsats ett studieobjekt, "världen", som består av ett rumsavsnitt och ett tidsavsnitt. Rumsavsnittet består av ett skikt kring jordytan där människorna och annat levande på jorden lever och verkar och som kort kan kallas biosfären - här inbegrips människornas verksamheter i rymden. Tidsavsnittet är tiden mellan år -3000 och år +3000. I astronomiskt perspektiv är det ett litet studieobjekt, för en enskild människa ett stort, men det är det man behöver för att få ordning på problemen.
    Tidpunkten -3000 motsvarar den historiska tidens början och tidpunkten +3000 har tillkommit genom tillägg av 1000 år till dagens årtal. Rumsavsnittet kan delas upp i världsdelar, stater, kommuner etc och tidsavsnittet kan delas in i perioder på olika sätt.
    Det som hänt före den historiska tiden är i sammanhanget inte särdeles intressant och inte heller det som händer efter år 3000. Man kan räkna med att jorden som planet, geologiskt och astronomiskt sett kommer att bestå i stort sett oförändrad i många tusen år framöver.
    Det valda rums- och tidsavsnittet bildar ett system. I systemet förekommer krafter och förändringsprocesser. Krafterna som går in i och ut ur systemet är i sammanhanget ganska ointressanta varför systemet praktiskt taget kan ses som ett slutet system. I det stora slutna systemet kan man finna många olika delsystem, som kan ses som öppna system, dvs det finns krafter både i och mellan delsystemen. Delsystemen kan vara avsnitt i tiden, t ex världen under forntiden, eller i rummet, t ex Europa, eller i både tiden och rummet, t ex Sverige under 1996. De mänskliga individerna är relativt små delsystem.

Förändringsprocesserna i världen.
Frågan är nu: vad har hänt i det stora slutna systemet, hur kommer det troligen att gå i framtiden om inga nya initiativ tas och hur borde det gå? Tanken att det borde gå på något sätt bygger på föreställningen att man kan styra utvecklingen, påverka förändringsprocesserna. Processerna hålls igång av krafter och frågan blir: vilka krafter är det som verkar?

Förändringskrafterna. Två sorters viljor, två sorters handlingar.
    Inom naturvetenskaperna räknar man för närvarande med att det finns fyra olika slags krafter eller "växelverkande krafter" som det heter. De fyra krafterna verkar i och mellan atomerna. Men atomer bygger ibland ihop sig till organismer som vi kallar levande. De högsta organismerna rymmer något man kan kalla viljekrafter, som helt eller delvis styr organismernas verksamheter mot omgivningen. Det är i detta sammanhang lämpligt att dra en gräns mellan människorna å ena sidan och djuren och växterna å den andra och räkna med att viljekrafter finns bara hos människorna. Krafterna som hör samman med den döda materien och med djuren och växterna kan betraktas som naturkrafter.
    Något förenklat kan man påstå att naturkrafterna dominerade under den förhistoriska tiden och att de krafter som grundas på människornas viljor och handlingar dominerat under den historiska tiden. Människorna har under den historiska tiden i stort sett varit världens herrar, och det utan att vanligen veta om det. Hur det kan och bör gå i framtiden beror i högsta grad på människorna som krafter i utvecklingen.
    Naturkrafterna kan i grunden ses som stabila och opåverkbara, men kan utnyttjas av människorna. Naturkrafternas medverkan i förändringarna är intressanta bara i den mån de kan påverkas, och påverkan kommer in i kraftspelen genom människornas verksamheter. I det stora slutna systemet svarar alltså människorna för de avgörande förändringskrafterna. De förändrar världen genom sina viljor och handlingar. När det gäller viljorna kan man räkna med två viktiga grupper: individernas viljor och kollektiva viljor. En av de viktigaste uppfinningarna människorna gjort är demokratins princip, som innebär att människorna i viss mån kan komma överens om gemensamma viljor, dvs kollektiva viljor.
    Forskningsarbetet har bedrivits utifrån antagandet att demokratins princip är önskad och bra. Man får då:
* individernas viljor och
* de kollektiva viljorna så som de kommer till uttryck i de politiska-demokratiska styrningarna.
    Handlingarna som följer av viljorna är i princip av två slag:
* ekonomiska-teknologiska handlingar som syftar till praktisk-meteriell-kroppslig nytta och
* kulturella handlingar-informationshandlingar som syftar till psykisk nytta.

Fyra levnadsvillkor och fyra roller.
Människornas levnadsvillkor beror av eller bestäms av fyra föränderbara faktorer:
* individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven,
* individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, indivdens inre verklighet,
* individens fysiska miljö- fysiska samhälle,
* individens sociala miljö- sociala samhälle.

    Viljorna och handlingarna i det förgångna har lett till dagens levnadsvillkor. Man kan anta, att människorna avser att viljorna och handlingarna ska leda till förbättringar av levnadsvillkoren men sambanden är så komplicerade att effekterna inte säkert stämmer med avsikterna. Viljorna påverkar direkt och indirekt handlingarna, men handlingarna påverkar också direkt och indirekt viljorna, viljorna förändras. I en demokrati deltar individerna i styrningarna av samhällsförändringarna genom att delta i formuleringarna av de kollektiva-demokratiska-politiska viljorna men är samtidigt styrda av de kollektiva viljorna. Alla har inte samma avsikter.
    För att få ordning på krafternas samspel måste man studera individernas verksamheter och mål i olika roller. Det yttersta målet för individen är att söka i individens inre verklighet. Individens kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer är medel för individens upplevelse av sin situation, medel för tillfredsställelse och välbefinnande. Men individens inre verklighet med bl a kunskaper och värderingar är också medel för upplevelse och tillfredsställelse och medel för att påverka den yttre verkligheten och då bl a påverka individens kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer.
    I dagens långt utvecklade samhällen är individerna mestadels specialiserade, de har en arbetstid med speciella arbeten och en fritid. Större delen av tiden kan ses som fritid. En mindre del av tiden går till arbete i de gemensamma förvärvslivssystemen. I Sverige idag är ca 90% fritid och ca 10% förvärvstid.

Individerna har fyra viktiga roller:
A. Huvudroll: allmän levnadsroll-lekmannaroll-fritidsroll.
A1. Att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna.
A2. Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernaskroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer.
B. Biroll:förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll
B1. Att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.
B2. Att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfordelningen.

Viljorna och handlingarna blir olika för de olika rollerna och likaså krav och önskemål ifråga om individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer. Individens viktigaste roll är A1. Rollen A2 är medel för A1, men är så viktig att den också kan ses som en del av livet i A1. Rollen B är en viktig förutsättning för A1, den ger bl a pengar till verksamheterna i A. B1 är under individens aktiva år ett viktigt komplement till rollen A1, en individs förvärvsarbete kan på olika sätt berika hennes totala livssituation, berika rollen A1. Rollen B2 är ett medel för det gemensamma samhället och kommer indirekt individen till nytta genom samhällenas totala utbud av varor och tjänster.

Sammanfattning av förändringsprocesserna.
Sammanfattningsvis är det så att förändringsprocesserna i världen i väsentliga avseenden hålls igång av människorna. De förändrar genom fyra typer av förändringsverksamheter, de åstadkommer fyra typer av levnadsvillkor och har verksamheter i fyra olika roller. Det är tolv komponenter som påverkar varandra och som ger 144 olika grundläggande samband. Specificerar man komponenterna ökar sambandens antal mycket snabbt.
Samband finns på många sätt och inom och mellan olika delsystem på många olika storleksnivåer. Det finns t ex samband i delsystemet Sverige och mellan Sverige och världen för övrigt, och t ex mellan individer och grupper. Ska man kunna förbättra världen måste man få grepp om sambanden mellan verksamheterna. Klassifikationssystemet är upplagt så att sambanden utåt från grupperna blir i möjligaste mån enkla och lättförståeliga. Världen är ett dynamiskt system som ständigt förändras genom människorna.

Klassifikationssystemet. Ett system som sorterar förändringsverksamheterna och deras samband.

    Som framgår av det föregående förändras världen genom ett kraftspel som byggs upp av människornas verksamheter. Kraftspelet ger olika tillstånd och fördelningar för olika personer och olika miljöer på olika ställen i rummet och vid olika tidpunkter i tiden. Levnadsvillkoren kan beskrivas i verksamhetstermer.
    De som känner sig kallade att vara med att förändra världen, bl a de som kallar sig samhällsplanerare, har att studera kraftspelet och ge förslag om hur det bör påverkas. För att kunna ge goda förslag måste man ha klart för sig hur påverkningar fortplantar sig i kraftspelskedjorna. Det uppgjorda klassifikationssystemet sorterar kraftspelets verksamheter och deras samband så att man kan få grepp om orsaker till olika situationer och grepp om effekter av olika åtgärder.
    Det uppgjorda klassifikationssystemet innehåller 9 huvudområden med fasta nummer 1-9 och uppbyggda med utgångspunkt från förändringskrafterna. Huvudområden delas i 90 större delområden 10-99 och i mindre delområden enligt en decimalprincip. Eftersom främst människorna genom sina viljor och handlingar styr utvecklingen i världen bygger systemet på människornas verksamheter i form av bl a viljor och handlingar.
    Begreppet verksamhet har ett mycket vidsträckt innehåll. Till verksamheter räknas alla psykiska verksamheter i de inre verkligheterna, både upplevande verksamheter som är mål för individerna och tankeverksamheter o d av olika slag som är medel för upplevelse och medel för agerande i den yttre verkligheten. I de inre verkligheterna finns kunskaper, framtidsvisioner, värderingar, uppfattningar om stora och små sammanhang och kraftspel och uppfattningar om hur man bör bete sig i den yttre verkligheten med hänsyn till både praktisk-ekonomisk och estetisk-social-informativ nytta.
    Till verksamheter räknas också särskilt organiserade kunskapshanterande verksamheter, t ex biblioteksverksamheter, planeringsverksamheter, forskningsverksamheter o d. Vidare räknas in politiska-demokratiska styrningsverksamheter samt handlingar, både ekonomiska-teknologiska och kulturella-informativa och både producerande och konsumerande. Till verksamheter räknas kort sagt alla slags mänskliga verksamheter.

Hantering av förändringsprocesserna. Planeringar.

    Världen och dess problem har ordnats ihop i ett klassifikationssystem som innehåller två viktiga saker: människornas verksamheter inom olika områden och människornas sambandsverksamheter mellan dessa områden. Klassifikationssystemet ger en systematisk, sammanhängande bild av samhällenas tillstånd och förändringsverksamheter och en bild av hur de många olika förändringsverksamheterna påverkar varandra. Systemet bildar ett nät av verksamheter som förändrar världen.
    Klassifikationssystemet är ett hjälpmedel, men det behövs också ett annat hjälpmedel, planeringar. Planeringar är verksamheter som går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller följande fyra planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheter i varje planeringsfall:
* Hur var det ?         Kunskaper och erfarenheter från det förgångna.
* Hur är det ?           Riktiga kunskaper om rådande förhållanden.
* Hur kan det bli?    Vilka alternativ är möjliga i framtiden ?
* Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja ?
    Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter, och man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med hänsyn till effekterna på individernas levnadsvillkor, som ges av deras psykiska och kroppsliga förhållanden och av deras fysiska och sociala miljöer.

Förslag om slutsatser och åtgärder.

Förbättra planeringarna och informationssystemen.
Man kan gott säga att alla mänskliga verksamheter behöver ändras i ett eller flera avseenden: kvalitet, kvantitet eller fördelning med hänsyn till jämlikhet. Observera att verksamheter kan både utgöra och förändra levnadsvillkoren. Innan man förändrar bör man veta om förändringarna leder till förbättringar eller ej. Man bör först undersöka vad man bör vilja, dvs man bör planera, dvs undersöka hur det var och är, kan bli och bör bli.
Planeringar är kunskaps- och informationsprocesser som är framtidsinriktade. Det finns i princip två olika sätt att angripa framtidsproblemen och i väl utförda planeringar bör de två angreppssätten användas i kombination och växelvis:
* man utgår från nutiden och undersöker konsekvenserna i framtiden av förekommande och eventuellt ändrade styrningar,
* man utgår från förslag om framtida tillstånd och undersöker vilka styrningar som nu behövs för att nå de föreslagna framtida tillstånden.

    Planeringsverksamheter är delvis forskningsverksamheter men skiljer sig från sådana därigenom att i planeringsverksamheter ingår normativa element om hur det bör bli, vilka i princip inte finns i ren forskning. Viktiga element i planeringar är att göra tydliga framtidsvisioner om hur det bör bli. Utan tydliga medvetna visioner kan framtiden inte byggas medvetet.
    Samhällsplaneringens problem är kort sagt: Den verksamhetsstruktur och den samverkansstruktur som klassifikationssystemet motsvarar: hur har den varit, hur är den, kan den bli och hur bör den bli - sett i jämlikhetsperspektiv. Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i världen måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati är alla medansvariga för utvecklingen och får försöka bilda sig uppfattningar och ta ställning och försöka påverka verksamheterna inklusive samverkansverksamheterna i lämplig riktning. I en demokrati är det viktigt att alla medborgare är så väl informerade att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det ställer stora krav på informationssystemen.
    Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för att till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om världsförbättringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och är, kan bli och bör bli. För att ha något att sprida ut måste man hålla igång forskningar, utredningar och planeringar. För att hålla ihop allt detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar om forskning, utredning, utbildning, information och planeringar.
    Planeringar bör finnas dels för en mängd ämnesområden-verksamhetsområden, dels för geografiska områden av olika storlekar. För alla planeringar bör finnas flera framtida tidshorisonter. Både tillstånd och framför allt processer bör planeras. Man bör alltså ha planeringar för tillstånd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar för processer som fördelar i rummet och förändrar med tiden.
    Man bör noga skilja mellan planeringar och beslut. Planeringar är beslutsunderlag. När alla fått alla informationer i planeringsprocesserna ska allas åsikter slussas igenom i hierarkierna till dem som fått makt att besluta, och det är också informationsprocesser som ingår i samhällsplaneringens problem.
    Till problemen hör också informationsprocesserna från beslut till det slutliga verkställandet. Samhällsplaneringsprocesserna bildar ett jättelikt informationssystem som rymmer alla informationsflöden. I själva verket är det så att de förekommande informationsprocesserna bildar eller utgör de förekommande planerings- och beslutsprocesserna.
    Samhällsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem kan ses som en mängd informationsproblem med ca 6 miljarder personers, dvs världsbefolkningens, inre informationsproblem i psykiska processer och ett yttre informationsproblem med informationsutbyten mellan alla dessa personer. Samhällsplanering innebär bl a konstruktion av förslag till framtider, då det konstruktiva arbetet utförs i de psykiska processerna med hjälp av kunskapsmaterial som tillkommer genom både inre och yttre informationsflöden.
    Förändringsprocesserna hålls igång av informationsflöden i och mellan människorna, och därför övergår förändringsproblemen och samhällsplaneringens problem i ett stort problem om produktion och spridning av kunskaper och värderingar, som leder till handlingar som förändrar världen.
    Vill man förbättra världen bör man i första hand förbättra individernas inre verkligheter och viljor och förbättra de politiska-demokratiska styrningsprocesserna. Det kan man göra genom åtgärder på planerings-, forsknings-, utrednings-, utbildnings- och informationsområdena.

Klassifikationssystemets användning.
    Det uppgjorda systemschemat är ett analysinstrument och ett hjälpmedel vid intellektuellt konstruktionsarbete eller syntesarbete och då bl a ett hjälpmedel vid systematiserings- och sorteringsarbeten av olika slag, vid kunskapssökning, kunskapsproduktion och kunskapsspridning, vid arbeten med att göra förslag och beskriva och vid beslut i olika frågor där man vill vara säker på att man fått med alla synpunkter.
    Schemat beskriver förändrings- och fördelningsprocesserna i biosfären-världen, verksamheterna som ingår i processerna och de problem verksamheterna avser att lösa. Det viktigaste med systemet är att alla verksamheter och samband i princip är med och att det inte finns några andra samband än de som kan utforskas med hjälp av systemet. Det mest väsentliga är fullständigheten som gör att man framför allt kan utforska kunskapsbrister.
    Arbetet om samhällsplaneringens problem vänder sig till dem som har makten över förändrings- och fördelningsprocesserna på olika nivåer och i synnerhet på de politiska nivåerna. Eftersom Sverige är en demokrati har i princip folket makten. Arbetet vänder sig därför till folket, men då den s k representativa demokratin tillämpas har de förtroendevalda politikerna makten och arbetet vänder sig därför främst till dem. Men det vänder sig också i hög grad till alla som på ledande sätt på opolitiska nivåer medverkar vid förändring av individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och denas fysiska och sociala miljöer, och de finns inom alla delar av systemet.
    Förut har nämnts att de förekommande informationsprocesserna bildar eller utgör de förekommande planerings- och beslutsprocesserna. Därför vänder sig arbetet i hög grad till alla som sysslar med utbildning och information. Eftersom samhällsförändringarna i så hög grad beror av informationsprocesserna borde systemet vara intressant för demokratiska utbildningsministrar, som får följande råd:
    Styr bibliotek, informationsförsörjare o d, planerare, forskare, forskningsråd o d, skolledningar och andra organ på planerings-, forsknings-, utbildnings- och informationsområdena med utgångspunkt från krav som kan ställas med hänsyn till samhällsplaneringens-framtidsplaneringens problem i en demokratisk värld. Mer konkret betyder det att kunskapslagring, kunskapsproduktion och kunskapsspridning bör läggas upp i enlighet med vad som framförts i redogörelserna för forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.

Syftet med redogörelserna för forskningsarbetet är

att få läsarna att förstå världsförbättringsproblemen,
att presentera klassifikationssystemet som en förklarande bild av världen och dess problem med tillstånd och förändringar,
att påpeka behovet av goda planeringar och redovisa klassifikationssystemet som ett hjälpmedel för planeringar med vars hjälp man kan åstadkomma goda beslut om åtgärder som förbättrar världen i framtiden, och
att få läsarna att vidtaga åtgärder som förbättrar världen,i första hand några åtgärder på planerings-, forsknings-, utrednings-, utbildnings- och informationsområdena enligt förslag som antyds, men sedan också åtgärder på andra områden som läsarna själva borde kunna konstruera med hjälp av det framförda.

Två böcker från 1996.

”Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ?”, med kapitlen 1-7 på tillsammans cirka 250 sidor.
”Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Kapitel 8 Klassifikationssystemet för verksamheter . En jämförelse med
DC (Dewey Decimal Classification) ,
DK (Universiella decimalklassifikationen) och
SAB (Sveriges allmänna biblioteksförenings system på svenska bibliotek)”. cirka 250 sidor .
Kompletterad i december 1997 med ca 200 sidor: En jämförelse med CPV (Common Procurement Vocabulary ).CPV har fastställts av EU (European Commission, GD XV/B/4) och klassificerar ca 6000 varor och tjänster. Tanken är att den skall ersätta de olika nationella klassifikationerna vid all handel inom EU.
Dessutom har tillkommit bl a:
”Förslag till Kulturnät Sverige på Internet. Användbart även för kulturkatalogen, kulturtidskriftskatalogen, ”Det offentliga Sverige”, ”Svenska miljönätet”, SUNET och skoldatanätets länkskafferi mm. Förslaget ingår i en utredning om samhällsplaneringens problem. Stockholm den 1 mars 1997. Kompletterat den 17 och 30 juni 1997.” ca 250 sidor.
”Sven Wimnell på Internet : Introduktion. Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem. Verksamheter i Sverige och i världen. Systemtabell på Internet. Popup-tabell på Internet.” Motsvarande cirka 200 sidor.

Böckerna 9 februari 1996 har lagts in på hemsidan som pdf-filer den 4 juli 2002 (kompletteringen med CPV är ej med):

Boken ”Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ?”, med kapitlen 1-7 på tillsammans cirka 250 sidor: har delats upp på fyra filer (76+73+59+45=253 sidor):
Samhällsplaneringens problem. Bok 9 feb 1996, del 1 sid 1-334 (http://wimnell.com/omr021.pdf)
Samhällsplaneringens problem. Bok 9 feb 1996, del 2 sid 401-473 (http://wimnell.com/omr022.pdf)
Samhällsplaneringens problem. Bok 9 feb 1996, del 3 sid 501-645 (http://wimnell.com/omr023.pdf)
Samhällsplaneringens problem. Bok 9 feb 1996, del 4 sid 701-745 (http://wimnell.com/omr024.pdf)

Boken "Klassifikationssystemet för verksamheter . En jämförelse..(kap 8) ", cirka 250 sidor, har delats upp på två pdf-filer (149+140=289 sidor):
Klassifikationssystemet. Bok 9 feb 1996, del 1 sid 1-402 (http://wimnell.com/omr025.pdf)
Klassifikationssystemet. Bok 9 feb 1996, del 2 sid 501-913 (http://wimnell.com/omr026.pdf)

Länkar till bilagor till forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem finns i:
Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Länkar till de senaste bilagorna finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan

Om man vill komma till ett annat av de 129 områdena:
Klicka på Till Sven Wimnells systemtabell. eller Till popup-tabell.
och klicka där på önskat område.

Om världshistorien och svenska historien finns i:
Sven Wimnell 080201+ 5 april 2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

De första femtio åren av FNs historia finns i:
FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till statistik finns i:
Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)
Här finns bl a statistik för område 658 samlat under en rubrik för området.

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Länkar till världsarvslistan finns i :
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

En beskrivning av klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter finns i:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm

Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Folkbildning, studieförbund, utbildning, forskning, skolan, civilsamhället, kultursamhället o d behandlas i:
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf

Läget i början av 2014, hushållsbudgetar, boende, hushållsinkomster, välfärdsfördelning, skatter, utbildning, bibliotekssystem mm finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf

Länkar till särskilda utredningar som hör till området här finns bland de förtecknade länkarna i det följande under rubriken:
Andra områden än 40 och 36-39.

På Sven Wimnells hemsida på Internet, http://wimnell.com, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet.

Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio huvudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.

Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.

På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsområdena och hur de beror av varandra.

Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena.

Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 områdena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar.

I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighetstid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskrivningar.

Härefter länkar till några bilagor efter den 19 oktober 2003:
länkar betecknade område 40.
länkar betecknade område 36-39,
länkar betecknade andra områden än 40 och 36-39.
Därefter beskrivningar daterade efter 2013 och
beskrivningar daterade 2013 och tidigare:

Om klassifikationssystem m m, område 40 :

Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen. Om politik m m. Område 36-39:
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:

Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)