Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen ?
Introduktion
Ett klassifikationssystem
som vill hjälpa till att bota informationsstressen och är ett hjälpmedel för demokratiska framtidsplaneringar.
Människorna i världen är inflätade i ett stort nät av samband och byten där alla är beroende av varandra. Några vinner på det som händer i det stora nätet, några förlorar. Konkurrensen mellan människorna och folken leder lätt till konflikter som i värsta fall leder till krig. Det gäller att hålla reda på det som händer så att man kan göra rätt.Det har blivit så mycket att hålla reda på att människor drabbas av informationsstress ('information overload'), en ny svensk folksjukdom. Det finns ett behov av att sortera upp all information så att den blir hanterlig och så att man får hjälp att forma framtiden på bra sätt. En sådan sortering görs i det här redovisade klassifikationssystemet.
Systemet klassificerar människornas verksamheter och innehåller :
- Psykologiska och filosofiska verksamheter.
- Religiösa verksamheter o d.
- Politikvetenskaper och politiska verksamheter.
- Sambandsforskningsverksamheter.
- Naturforsknings- och matematikverksamheter.
- Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
- Formgivning av fysiska och sociala miljöer.
- Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
- Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia.
Verksamheter, problem och system
i de första högkulturerna för 5000 år sedan.
För problem man hade fanns verksamheter som avsåg att lösa problemen och bakom verksamheter man hade fanns problem.Problemen 1-9 (10-99) och motsvarande verksamheter är mänsklighetens ständiga följeslagare. Problemen och verksamheterna har funnits hela den historiska tiden och kommer säkerligen att finnas också i framtiden.
- Filosofiska verksamheter. Problem om kunskaper o d.
- Religiösa verksamheter och problem och system för funderingar om framtiden.
- Politiska verksamheter och problem och system med lagar och härskare som styrde.
- Sambands- och sammanhangsproblem om kraftspel, orsak och verkan o d.
- Naturforskningsverksamheter, naturproblem och system med bl a matematik och astronomi.
- Teknologiska / ekonomiska verksamheter och problem med delsystem för olika slags ekonomiska verksamheter :
61 Hälso-och sjukvårdsproblem o d för det levande.
62 Problem med konstruktioner för de döda tingen.
63 System för åkerbruk och boskapsskötsel o d.
64 System för hushållsteknik, matlagning, boende, energi- och hygienförsörjning o d.
65 System för administration, krig, handel, transporter od.
66 / 68 System för tillverkning av varor.
69 System för tillverkning av byggnader och anläggningar.
- Formgivningsverksamheter och formgivningsproblem.
71 / 72 System för estetisk formgivning av byggnader och anläggningar.
73 / 78 System för formgivning av föremål, bilder, tecken, ljud.
79 System för samvaro, förströelse och mänskliga kontakter, hjälp o d, dvs system för formgivning av beteenden och sociala miljöer - System för talspråk och skriftspråk och påhittade berättelser, sagor.
- System för beskrivning av allehanda händelser och förhålladen som verkligen ägt rum.
Människornas verksamheter i klassifikationssystemet.
10/19 Filosofiska och psykologiska verksamheter, kunskaper, värderingar10 Samhällenas samlade kunskaper och övergripande värderingar od. 11 / 19 Individernas inre verkligheter. 11 Individernas kunskaper. 12 Individernas visioner. 13 Individernas värderingar, känslor. 14 Individernas ideologier. 15 Psykologi. 16 Logik. 17 moral. 18 / 19 filosofer.
20/29 Religiösa verksamheter o d.
30/49 Politikvetenskaper, juridik, och politiska verksamheter
30 Allmänt. 31 Statistik o demografi. 32 Statsvetenskap. 33 National- o internationell ekonomi. 34 Juridik. 35 De politiska demokratiska församlingarna. 36 / 39 Politiska krav och politisk planering: 36 - om individernas kroppsliga förhållanden, socialvård mm, 37 - om individernas psykiska förhållanden, utbildning mm, 38 - om fysiska miljöer och ekonomiska verksamheter, 39 -om sociala miljöer, nöjen, sport o d.
40/49 Sambandsforskning.
50/59 Naturforskning och matematik.
50 Allmänt. 51 Matematik. 52 Astronomi o d, rymdforskning. 53 Fysik. 54 Kemi. 55 Geologi, meteorologi o d. 56 Paleontologi, arkeologi. 57 Biologi, ekologi o d. 58 Botanik . 59 Zoologi .
60/69 Teknologiska / ekonomiska verksamheter.
60 Allmänt. 61 Hälso-o sjukvård, räddning. 62 Ingenjörsverksamheter. 63 Biologisk produktion. 64 Hushållsarbeten, energi- och hygienförsörjning . 651 Allmänna kontorsarbeten, datoranvändning. 652 Opolitiska offentliga civila verksamheter. Militärväsen. 653 Handel. 654 Telekommunikationer. 655 Förlag o d. 656 Transporter. 657 Penningverksamheter. 658 Företagsekonomi, arbetsförmedling od. 659 Marknadsföring. 66 /69 Tillverkning av varor och byggnader och anläggningar. 66 Kemivaror. 67 Bearbetningsvaror. 68 Komplexvaror. 69 Tillverkning av byggnader o anläggningar.
70/79 Verksamheter med formgivning av fysiska och sociala miljöer och sociala verksamheter.
70 Allmänna konst- och kulturverksamheter.
71/72 Formgivning av fysiska miljöer. 71 Övergripande planering av fysiska miljöer. 72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur.
73/78 Formgivning av föremål, bilder och musik..
73 Skulptur. Museiverksamheter, utställningar. 74 Formgivning av bruksföremål o d. 75 Konstmåleri. 76 Grafisk konst, teckenkonst. 77 Fotografi.78 Musik.
791/794 Seder o bruk, nöjen, film, radio, TV, teater, lek, spel.
791 Seder o bruk, film,TV,radio, offentliga fester mm.792 Teater. 793 Sällskapsnöjen, lek.794 Spel
795 Sociala miljöer och sociala verksamheter.
7951 Sociologi, socialvård, kriminologi. 7952 / 7954 Sociala miljöer i fysiska miljöer från olika tidsepoker. 7955 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till offentliga byggnader och affärs- o industribyggnader : polisväsendet, kriminalvård mm. 7956 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till död, begravning och religion. 7957 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till undervisningsanstalter od : undervisning. 7958 Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till boende. 7959 Sociala miljöer och verksamheter i grupper, föreningar.
796 / 799 Sport, idrott o d. 796 Sport. Idrott. Kroppsövningar. Gymnastik. 797 Vattensport. Simsport. Flygsport. 798 Ridsport. Hästsport. Sport med andra djur. 799 Sportfiske. Jaktsport. Sportskytte.
80/89 Språk, litteraturvetenskap, skönlitteratur.
80 Språk. 81 Litteraturvetenskap. 82 / 89 Skönliteratur.
90/99 Verksamheter med saklitteratur med blandat innehåll, allmän geografi, biografi, allmän historia
90 Tidningar, tidskrifter, journalistik, skrifter i blandade ämnen.
91 Allmän geografi, reseskildringar. 92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d.
93 Allmänt om allmän historia samt världshistoria och forntidshistoria. 94 / 99 Medeltidens och nya tidens historia: 94 i allmänhet och i Europa. 95 Asien. 96 Afrika. 97 Nord- och Mellanamerika. 98 Sydamerika. 99 Australien, Oceanien, polarområdena, rymdens historia.
Sammanfattning om samhällsplaneringens fundamentala frågor.
-
Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer :
- Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven.
- Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet.
- Individens fysiska miljö - fysiska samhälle.
De fysiska miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska miljöerna kan gälla:
* De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella värden och funktioner.
* De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska värden och teknologiska funktioner. - Individens sociala miljö - sociala samhälle.De sociala miljöerna gäller kort uttryckt människornas psykiska samspel .
-
Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga avseendena igång av människornas verksamheter :
- Individernas viljor.
- Kollektiva viljor.
- Handlingar för kroppen ( ekonomiska- teknologiska handlingar ).
- Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella handlingar).
Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut
-
Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller.
- A. Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
- A1
Att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna. - A2
Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av
* individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven,
* individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet,
* individens fysiska miljö-fysiska samhälle,
* individens sociala miljö- sociala samhälle. - B Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll
- B1
Att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav. - B2
Att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.
-
Individer och samhällen planerar framtiden.
- Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna.
- Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande förhållanden.
- Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden ?
- Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja ?
Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter.
Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individernas levnadsvillkor, som ges av deras- psykiska och
- kroppsliga förhållanden och av deras
- fysiska och
- sociala miljöer.
Planeringar är verksamheter som går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheterna i varje planeringsfall :
Människorna har olika behov av information i de olika rollerna.
Svenskarna kan nu på Internet få tillgång till tiotusentals sidor med objektiva fakta och subjektiva åsikter. Om några år kan man räkna med miljontals sidor. Om man är skicklig och har tur kan man i Internet hitta svar på många frågor som rör detaljer. Men det är mycket svårt att hitta svar på frågor om hur allting hänger samman och svar på frågor om konsekvenserna av åtgärder som förespråkas på Internet.Det finns på Internet hjäpmedel med vilka man kan söka sig fram. (Det finns många sökanordningar med fasta ämnesindelningar som man kan gå in i, men ämnena tycks vanligen tämligen godtyckligt valda och ordnade. Man kan också söka ämnen på ord i bokstavsordning, ödlor klassas då ihop med öron, öglor, Öregrund och annat på Ö, vilket inte ger någon överblick över ämnenas sammanhang: Dessa sökanordningar är numera borta) När man vill söka är det mest Google man har som hjälp.
I rollen A1 behöver man information så att man klarar det dagliga livet. I den rollen kan man ställas inför problem var man ska köpa varor bäst, hur man lagar bra mat, hur man kan resa bäst, hur man gör för att bota krämpor, vart man vänder sig när man blir sjuk, hur man knypplar, vad aktierna står i, vad de ger på bio och teater, vem som vann fotbollsmatcherna etc etc. I den rollen vet man vad man vill efterfråga och det kan då vara bra med en söktjänst där man bara skriver in t ex ”fotbollsmatcher” eller ”magont”. I ett väl utvecklat nät ska man då få ”träffar” som beskriver det man är ute efter.
I rollen B1 gäller det att hitta ett bra jobb man trivs med och man får betalt för så mycket man vill ha. I den rollen måste man välja utbildning om man inte har någon man tycker räcker och då får man söka på utbildningar och lediga jobb.
I rollen B2 gäller det att göra jobbet bra, dvs man måste göra det på bästa sätt och på rätt tid. Vill man använda Internet för den här rollen får man söka på det yrke man valt och se om man kan få några tips om hur man bör göra. Arbetsgivarna bör tala om hur arbetet ska skötas och anställda och specialister och forskare kan komma med förslag till förbättring av arbetsrutinerna.
Rollen A2 är den verkligt svåra rollen : Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer.
Klassifikationssystemet som redovisas här är uppbyggt i första hand med hänsyn till rollen A2, men tillfredsställer automatiskt informationsbehoven i de andra rollerna eftersom man i rollen A2 behöver veta bland annat allt som man behöver veta i de andra rollerna. Det som man ytterligare behöver veta i rollen A2 är hur alla verksamheter påverkar varandra och behöver veta vad man ska sträva mot, dvs veta vilka verksamheter som behövs och hur de bör vara fördelade.
Information för rollen A2 kan man inte få genom att söka på ett enda ord utan man måste orientera sig i hela informationsutbudet. För att inte drunkna i all information måste man ha hjälp att få ordning på frågorna, och den hjälpen får man med det uppgjorda klassifikationssystemet för verksamheter.
I det uppgjorda systemet anges sökanordningar på Internet och ges länkar till Internetsidor.
Informationsstress vår nya folksjukdom.
Under 1900-talet har kommunikationstekniken för varu-och persontransporter och för överföring av meddelanden utvecklats mycket kraftigt. I början av seklet kom bilar, flygmaskiner, radio och rörliga bilder på biografer. Efter andra världskriget har tillkommit TV, komunikationssatelliter och datorer och faxar som kan kopplas in i världsomspännnade kommunikationsnät. Bilder och meddelanden förmedlas med blixtens hastighet. Handel med värdepapper mellan motsatta delar av jordklotet kan ske på några sekunder och varje dag handlas med skyhöga belopp.Varuhandeln över klotet är mycket betydande. En stor del av svenskarnas elektroniska produkter och kläder kommer från Ostasien, en stor del av våra underhållningsprodukter kommer från USA.
Människorna i världen är inflätade i ett stort nät av samband och byten där alla är beroende av varandra. Några vinner på det som händer i det stora nätet, några förlorar. Konkurrensen mellan människorna och folken leder lätt till konflikter som i värsta fall leder till krig. Det gäller att hålla reda på det som händer så att man kan göra rätt och inte hamnar bland förlorarna.
Det har blivit så mycket att hålla reda på att människor drabbas av informationsstress. Psykologiprofessor Marianne Frankenhaeuser menar, att informationsstressen är en ny svensk folksjukdom
I Dagens Nyheter den 22 maj 1995 på sid A14 fanns följande notis från TT om den nya folksjukdomen: ” Har du svårt att koncentrera dig? Känner dig förvirrad? Kanske stänger du av omvärlden en stund för att du inte orkar ta in mer ? Då kan du ha drabbats av den nya folksjukdomen: informationsstress.
- Väldigt stora grupper människor går omkring med känslan av att här händer det en massa saker som de borde ta till sig, men de mäktar inte med, säger Marianne Frankenhaeuser, professor emeritus vid Stockholms universitet. Hela sitt yrkesliv har hon forskat i frågor som rör människor och deras förhållande till stress. Hon ser en ökad klyfta mellan högutbildade och lågutbildade i framtiden.
- När man bombarderas med ett sådant flöde av impulser gäller det att sovra och tolka den information man tar emot för att få fram det som är värdefullt, säger hon. Här har de högutbildade ett övertag, eftersom de kan placera in informationen i ett sammanhang där den får mening, och de kan därmed också sortera bort det överflödiga och oväsentliga. Hur yttrar sig informationsstressen ?
- Först tappar man förmågan att koncentrera sig och börjar känna sig förvirrad, man kanske stänger av omvärlden en stund för att man inte orkar ta in mer. Om detta får fortsätta, obearbetat, kommer man ohjälpligt in i nästa stadium, det farliga. När situationen blir övermäktig ger man upp. Då är risken för likgiltighet stor. Man blundar och slår dövörat till istället och slutar engagera sig i omvärlden.
Marianne Frankenhaeuser anser att fördelarna med den nya tekniken är påtagliga, men att problemet ligger i att människan inte vill gå med på de biologiska begränsningarna. Inbyggt i nervsystemet finns en gräns för hur mycket information och intryck man kan ta till sig.
Hon menar att det är en illusion att människor skulle fatta klokare beslut ju mer information de får. Upp till en viss gräns stämmer det, men sedan växer inte klokheten utan bara förvirringen. På senare tid har hon sysslat mycket med överstimulans, hur människan reagerar om hon får för många intryck. Enligt Frankenhaeuser fungerar nervsystemet och hjärnan optimalt med lagom mycket stimulans. Både för mycket och för lite stimulans mår man dåligt av.”
Det finns ett behov av att sortera upp all information så att den blir hanterlig. En sådan sortering görs i klassifikationssystemet för verksamheter.
Klassifikationssystemet för verksamheter och bibliotekssystemen
Det uppgjorda klassifikationssystemet är ett system för klassifikation av mänskliga verksamheter, och är uppgjort med tanke på att utvecklingen i världen huvudsakligen beror av dessa verksamheter.Verksamheterna är infogade i ett system med 9 huvudområden betecknade 1-9. Varje sådant område delas upp i 10 delområden, i princip enligt en decimalprincip, så att man erhåller 90 områden betecknade 10-99. Vart och ett av dessa områden delas sedan in i 10 områden så att man får 900 områden 100-999. Därefter kan delas in i områden med 4 siffror 1000-9999, etc.
Fördelningen av verksamheterna på de 9 huvudområdena innebär en mycket grov sortering som bara ger en första överblick. Indelningen på nivån med tre sffror och 900 områden innebär fler områden än man kan hålla i huvudet.
Nivån med 90 områden 10-99 innebär en indelning som på någorlunda fattbart sätt ger en överblick över verksamheterna samtidigt som områdena på det hela taget motsvarar vanligen förekommande områdesindelningar och således inte blir för grov.
En del av områdena 10-99 är dock så omfattande att en längre gående uppdelning måste göras om man vill ha en klarare uppfattning om verksamheterna.
Systemet är uppbyggt med utgångspunkt från världens största system för klassifikation av dokument, det mer än 100 år gamla amerikanska bibliotekssystemet DC, Dewey Classification, och det på det systemet senare byggda DK, eller som det också heter UDK, Universella Decimalklassifikationen.
DC- och DKsystemen har mycket stora likheter, men har också skillnader. De klassificerar med hjälp av siffror ungefär som systemet här. Systemen är uppgjorda för klassifikation av dokument, medan systemet här avser klassifikation av verksamheter. Det är en väsentlig skillnad, men klassifikationerna i systemet här överensstämmer i stor utsträckning med klassifikationerna i DC och DK.Vilka skillnaderna är förbigås nu.
I den svenska nationalbibliografin, den officiella förteckningen över svenska dokument, och i svenska forskningsbibliotek och folkbibliotek används i första hand för klassifikation av dokument ett svenskt system, som är mycket udda i jämförelse med system som används i andra länder, SAB:s klassifikationssystem, upprättat 1921 av Sveriges Allmänna Biblioteksförening, senare reviderat och numera administrerat av Bibliotekstjänst i Lund.
SAB-systemet klassificerar med hjälp av bokstäver och har huvudområden betecknade med ”stora” boksäver A-Ä (versaler). Som indelningsgrund därefter används ”små” bokstäver (gemena). Siffror används ibland som tilläggsbeteckningar.
DC, DK och SAB har samma dokument att klassificera och områdena i de olika systemen har ofta samma omfång, men med olika beteckningar. Som exempel kan nämnas, att område 2 i DC och DK gäller religion, medan i SAB religion betecknas C.
Allmänt kan sägas, att DC-och DK-systemen har fördelar framför SAB-systemet, men att en övergång till DC eller DK i svenska nationalbibliografin och i svenska bibliotek inte varit möjlig på grund av att så mycket sedan 1921 är klassificerat enligt SAB.
I systemet för verksamheter har klassifikationerna för dokument så att säga översatts till klassifikationer för verksamheter, tonvikten har lagts vid de verksamheter som dokumenten beskriver eller är resultat av.
Kort om skillnader mellan klassifikationssystemet för verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK och SAB.
DC, DK och SAB konstruerades innan demokratin i praktiken slagit igenom ordentligt. Världen styrdes av, som de trodde, visa herrar, som styrde efter vad de trodde vetenskapliga principer. I deras schemor finns inte särskilda platser för politiska krav o d. I klassifikationssystemet för verksamheter finns plats för polititska krav i avdelningarna 36-39.DC, DK och SAB skiljer inte väl mellan ingenjörsmässiga kostruktionsverksamheter o d och tillverkning av det konstruerade.
I klassifikationssystemet här görs sådan åtskillnad att allt tillverkningsarbete finns i avdelningarna 66-69. Exempelvis finns tillverkning av transportmedel i DC och DK i avdelningen 62 för ingenjörskonstruktioner, men finns i schemat här på 689, där DC inte har någonting och DK Tekniskt hobbyarbete.
Den stora maskin- och elindustrin har DC och DK på avdelningen 62 för ingenjörskonstruktioner. I schemat här finns tillverkningarna på 682 och 683. På 682 har DC och DK bara hovslageri och tillverkning av möbelbeslag o d, något som vittnar om att DC och DK i de här avseendena är gammalmodiga.
DK har flyttat en stor del av träindustriarbetena från 674 till 630, som avser lantbruk o d. I schemat här kvarligger skogsindustrin på 674. DK har också handel med skogsprodukter och skogspolitik på 630. I schemat här finns den handeln på 653 och skogspolitiken kommer på 38.
SAB är dåligt utvecklat när det gäller arkitektur och formgivning av fysiska miljöer. Formgivning av hus och anläggningar placerar SAB vanligen på avdelningarna för ingenjörer, byggmästare och byggnadsarbetare, vilket är tokigt. Stadsplanering od hör hemma inom avdelningen för översiktlig planering (Ict), men SAB har skapat en helt ny avdelning för detta , Odg.
Opolitiska delar av offentlig förvaltning, som inte kan hänföras till speciellt fack, har här placerats på 652, handel har placerats på 653, penningverksamheter på 657.
Det nämnda är exempel på skillnader mellan klassifikationssystemet för verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK, SAB. En detaljerad redogörelse om skillnaderna finns i en särskild bok.
En kort sammanfattning 991021 med bilder, motsvarande den engelska introduktionen.
Samhällsplaneringens problem.
Hur kan man göra världen till en bättre plats?
Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.
När man ser ut över världen finner man lätt på både nära och långt håll kriser och elände som leder till olycka för många. Människorna försöker alltid lösa sina problem, med deras olika grader av komplexitet, olika rumsliga dimensioner (lokala - nationella- globala), olika tidsperspektiv (kortsiktiga - långsiktiga), mer eller mindre välinformerade om verkligheten som omger dem. Ofta med oförändrade förhållanden som resultat och inte sällan till det sämre.
Några viktiga frågor i samband med mänskliga verksamheter:
- Hur kan man undvika svåra konflikter mellan grupper av människor och mellan individer?
- Hur kan man göra det lättare för människor med olika bakgrund och olika yrken att kommunicera?
- Hur kan man lösa detaljerna utan att förlora de stora sammanhangen ?
- Hur kan man minska informationsstressen, en ny svensk folksjukdom?
- Hur kan man bli litet mer förutseende så att man undviker sorgligheterna?
- Kan man inte planera och styra utvecklingen på ett förnuftigt sätt så att man når lyckligare förhållanden?
För att få svar på detta har forskningsarbetet gått efter fyra vägar
- Undersökningar och beskrivningar om världen och alla dess problem med tillstånd och förändringar.
- Konstruktion och beskrivning av ett beskrivningssystem eller ett klassifikationssystem som på ett systematiskt sätt redovisar eller ger en bild av världen och dess problem. I systemet klassificeras problemen in så att de och deras samband kan förstås och så att systemet kan bli ett hjälpmedel för styrningar mot framtiden.
- Undersökningar och beskrivningar om planeringar som medel att förbättra världen och om beskrivningssystemet- klassifikationssystemet som ett hjälpmedel för planeringar.
- Förslag om slutsatser och åtgärder som kan förbättra utvecklingen. Några påpekanden och förslag som är särskilt viktiga och av grundläggande betydelse.
Det finns ett behov av att sortera upp all information så att den blir hanterlig och så att man får hjälp att forma framtiden på bra sätt.
En sådan sortering görs i det här redovisade klassifikationssystemet. Systemet är uppbyggt med utgångspunkt från världens största system för klassifikation av dokument, det mer än 100 år gamla amerikanska bibliotekssystemet DC, Dewey Classification, och det på det systemet senare byggda DK, eller som det också heter UDK, Universella Decimalklassifikationen.
Men det uppgjorda klassifikationssystemet är i första hand ett system för klassifikation av mänskliga verksamheter, och är uppgjort med tanke på att utvecklingen i världen huvudsakligen beror av dessa verksamheter. Systemet har följande avdelningar på högsta nivån:
- Psykologiska och filosofiska verksamheter.
- Religiösa verksamheter o d.
- Politikvetenskaper och politiska verksamheter.
- Sambandsforskningsverksamheter.
- Naturforsknings- och matematikverksamheter.
- Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
- Formgivning av fysiska och sociala miljöer.
- Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
- Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia.
Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer :
- Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven.
- Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet.
- Individens fysiska miljö - fysiska samhälle.
De fysiska miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska miljöerna kan gälla:
* De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella värden och funktioner.
* De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska värden och teknologiska funktioner. - Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas psykiska samspel, de sociala miljöerna .
Bild 7. Schema över påverkans- och förändringsproblem.
Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga avseendena igång av människornas verksamheter :
- Individernas viljor.
- Kollektiva viljor.
- Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ).
- Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella handlingar).
Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut
Bild1. Den fundamentala påverkanskedjan:
Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i livet:
- A. Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
- A1:
att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna. - A2:
att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av de fyra ovan nämnda faktorerna.
- B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll.
- B1:
att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav. - B2:
Att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.
Bild 2.
Individer och samhällen planerar framtiden.
Planeringar går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheterna i varje planeringsfall :
- Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna.
- Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande förhållanden.
- Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden ?
- Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja ?
Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter.
Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individernas levnadsvillkor, som ges av
- psykiska och
- kroppsliga förhållanden och av deras
- fysiska och
- sociala miljöer.
Bild 5. Politiska och opolitiska plananeringar.
Från de opolitiska planeringarna i 10-33 och 50-99 går krav till planerarna i 36-39, och de ska ordna ihop dem i förslag till 35 där de kan göra lagar och regler som styr 10-99.
Vill man förbättra världen - göra världen till en bättre plats - måste man arbeta på alla de fyra områdena 1-2, 3-4, 5-6 och 7-9.
Dessa områden gäller medel, men 1-2 och endast 1-2 gäller ett slutmål. De fyra områdena påverkar varandra och direkt eller indirekt slutmålet: tillfredsställelse för individen.
Följande schemat kan användas för individer, grupper av individer , samhällen och grupper av samhällen, verksamhetsområden och för geografiska områden av olika storlekar och för tidsintervall av olika längd.
Bild 6.
Delområdena.
Sven Wimnells hemsida
I områdena 1-9 har redovisats delområden betecknade med två siffror 10-99 och i en del fall beteckande med tre eller fler siffror där det varit lämpligt med en uppdelning av tvåsifferområdena. Varje delområde innehåller verksamheter som har något gemensamt så att varje område för sig bildar ett problemområde med egen karaktär.
Hemsidan lades in på internet den 29 april 1998. Sedan dess har den kompletterats och reviderats.
