644b El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.

Vad gjorde socialdemokraterna?

Delar på område 644 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 644 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr644b.html .

070514:
Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se

021216:

NÄRINGSDEPARTEMENTET.

Från näringsdepartementets hemsida 021216.
http://naring.regeringen.se/index.htm
Delar om energi.

Trygg och säker energiförsörjning.
http://naring.regeringen.se/fragor/energi/index.htm

Energipolitiken ska skapa förutsättningar för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat. Regeringen vill även utveckla ett brett energisamarbete med övriga länder kring Östersjön. Väl fungerande energimarknader främjar både den internationella konkurrenskraften hos svenskt näringsliv och en effektiv energiförsörjning.

Näringsminister Leif Pagrotsky är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor som rör energipolitik.

Energipolitikens mål
Regeringens mål för energipolitiken är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige. Energipolitiken ska bidra till ett breddat energi -, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen. Energipolitiken ska vidare utformas så att energimarknaderna ger en säker tillgång på energi - el, värme, bränslen och drivmedel - till rimliga priser.

Energipolitikens uppgift
Energipolitiken har två huvudsakliga uppgifter:

	att utveckla elmarknadsreformens regler för produktion, distribution och handel med el och gas
	att främja omställningen av energisystemet genom att följa upp och utvärdera insatserna i 1997 och 2002 års energipolitiska program samt vid behov föreslå förändringar

Stängning av Barsebäcksverket
1996 fastslog regeringen som mål att de två kärnkraftreaktorerna i Barsebäck skulle stängas. Den första reaktorn stängdes sista november 1999, sedan ett avtal om ersättning träffats mellan staten och ägaren Sydkraft. Riksdagen har bedömt att de villkor som ställts upp för en stängning av den andra reaktorn i Barsebäck kommer att tillgodoses före utgången av 2003. Villkoren är att stängningen inte medför påtagligt negativa effekter för elpriset, tillgången på el för industrin, effektbalansen samt miljö och klimat. Vidare ska kraftbortfallet i TWh kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad elanvändning. Regeringen har under 2001 i en skrivelse (skr. 2001/02:22) redovisat resultaten av en förnyad prövning (den första gjordes hösten 2000) av stängningen av Barsebäck 2. Regeringen gör liksom riksdagen bedömningen att de villkor som riksdagen tidigare beslutat om bör stå fast och att villkoren ännu inte är uppfyllda. En ytterligare prövning kommer att genomföras under 2003.

Uppföljning och utvärdering
Regeringen bedriver med största öppenhet arbetet med uppföljningen av åtgärderna för att kompensera för kraftbortfallet från Barsebäck 2. Genom externa konsultstudier och remisser samlar man in underlag för att riksdagen ska kunna ta ställning till om villkoren för stängning är uppfyllda.

Den 1 oktober 2002 lämnade Svenska Kraftnät två rapporter till regeringen beträffande effektbalansen.
Läs rapporterna på Svenska Kraftnäts webbplats

Den 1 november 2002 redovisades två konsultstudier som beställts av Näringsdepartementet. ÅF Energikonsult i Stockholm och J&W (som ska byta namn till WSP) i Helsingborg har fått varsitt uppdrag att ta fram ett heltäckande underlag och studera allt som är relevant.
Läs rapport från J&W (847K)
Läs rapport från ÅF Energikonsult (1,4MB)

Konsultrapporterna blir nu föremål för politiska diskussioner mellan socialdemokraterna och de båda andra partier som står bakom energiuppgörelsen, centern och vänsterpartiet. Tills sist vägs allt samman på Näringsdepartementet och mynnar ut i ett regeringsförslag som överlämnas till riksdagen, troligen våren 2003.

Aktuellt.
http://naring.regeringen.se/fragor/energi/aktuellt.htm

Lagrådsremiss: Lag om elcertifikat och vissa ändringar i ellagen m.m. (739K)
Regeringen har överlämnat remissen "Lag om elcertifikat och vissa ändringar i ellagen m.m." till lagrådet. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att en ny lag om elcertifikat införs. Lagens syfte är att främja produktionen av el med användande av förnybara energikällor så att sådan el kan hävda sig på energimarknaden.
3 december 2002

Frågor och svar om energifrågorna i budgetpropositionen för 2003 (16K)
8 oktober 2002

Proposition: Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning, proposition 2001/02:143. Propositionen överlämnades till riksdagen 21 mars.
Läs mer om propositionen
21 mars 2002

Lagrådsremiss: Främjande av förnybar elproduktion samt fortsatt utveckling av el- och gasmarknadsreformerna
Regeringen har överlämnat remissen "Främjande av förnybar elproduktion samt fortsatt utveckling av el- och gasmarknadsreformerna" till lagrådet. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att en ny lag om elcertifikat införs. Lagen innebär att ett kvotbaserat certifikatsystem för att främja elproduktion från förnybara energikällor införs den 1 januari 2003.
Läs lagrådsremissen, diarienummer N2002/2050/RS (delvis) (710K)
18 februari 2002

Slutbetänkande från Elkonkurrensutredningen
Läs slutbetänkandet Konkurrens på elmarknaden
SOU 2002:7 (695K)
Läs sammanfattning och förslag (64K)
17 januari 2002

Nytt förslag ska minska utsläpp
Ett principförslag till långsiktiga avtal med energiintensiv industri för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser har presenterats av en förhandlare tillsatt av regeringen. Programmet syftar till att effektivisera energianvändningen i denna sektor och bidra till uppfyllande av det svenska klimatmålet.
Läs skrivelsen (173k)
Läs pressmeddelande
12 december 2001

Delrapport från Elkonkurrensutredningen
Regeringens särskilde utredare om konkurrensen på elmarknaden, generaltulldirektör Kjell Jansson, har lämnat en första delrapport till Näringsdepartementet. I delrapporten behandlas framför allt problem med leverantörsbyten och hinder mot hushållskundernas rörlighet på marknaden.
Läs delrapporten Vissa frågor kring kundernas rörlighet m.m. (142K)
Läs pressmeddelande

Energimarknader i utveckling - bättre regler och tillsyn
Regeringen har överlämnat "Energimarknader i utveckling - bättre regler och tillsyn", proposition 2001/02:56 till Riksdagen. I propositionen föreslås vissa ändringar i ellagen (1997:857). Dessa syftar bl.a. till att förbättra tillsynen över elnätsföretagens nättariffer. De föreslagna ändringarna innebär att tillsynen ska inriktas på en bedömning av skäligheten i tariffen utifrån nätföretagets prestation istället för utifrån dess kostnader.
Läs Energimarknader i utveckling - bättre regler och tillsyn (prop. 2001/02:56)(490K)
Läs faktablad (26K)

Energipolitik.
http://naring.regeringen.se/fragor/energi/budget.htm

Budgetproposition för 2003
I budgeten avsätts totalt 1,69 mdkr för politikområdet energi.

Målet för den svenska energipolitiken är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på villkor som är konkurrenskraftiga med omvärldens, för att främja en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Politiken ska skapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.

Regeringen föreslår att 1,7 miljarder kronor anslås för energipolitiken för 2003. Genom 2002 års energiöverenskommelse fortsätter socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet det samarbete som inleddes med 1997 års energiöverenskommelse.

I budgetpropositionen föreslås ökade anslag för en effektivare energianvändning och ett särskilt stöd till marknadsintroduktion av vindkraft. Tre nya anslag ersätter motsvarande åtgärder på kort sikt i 1997 års energipolitiska program som upphör i och med utgången av 2002. Genom den nya och mer långsiktiga inriktningen av de energipolitiska styrmedlen för främjande av förnybar elproduktion skapas de förutsättningar som krävs för att nå riksdagens utbyggnadsmål. Satsningen på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik i enlighet med 1997 års långsiktiga program fortsätter.

Insatser för effektivare energianvändning
I enlighet med riksdagens energipolitiska beslut i juni föreslås två nya anslag för en effektivare energianvändning. Insatserna består av information och utbildning samt ökade anslag för kommunal energirådgivning. De ökade resurserna innebär att den lokala och regionala inriktningen förstärks. Ett nytt anslag föreslås också för att främja användningen av energieffektiv teknik genom stöd till teknikupphandling och marknadsintroduktion.

Främjande av kraftvärmen
Förändringar i energibeskattningen för kraftvärmeanläggningar i fjärrvärmesystem föreslås som innebär att de likställs med de som gäller för industriellt mottryck. Förändringen förväntas innebära större elproduktion i befintliga kraftvärmeverk. Dessutom förbättras förutsättningarna för investeringar i ny kraftvärme, vilket kan bidra till en effektivare energianvändning.

Förutsättningarna för den förnybara elproduktionen
Regeringen avser återkomma med en proposition till riksdagen med förslag till lag om el-certifikat, vilken ska träda i kraft den 1 maj 2003. Målet är att användningen av el från förnybara energikällor skall öka med 10 TWh från 2002 års nivå till 2010. Ett särskilt stöd för vindkraft föreslås för att på sikt minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft till havs och i fjällområden. Den så kallade miljöbonusen till vindkraft föreslås bibehållas under en övergångsperiod samtidigt som en successiv nedtrappning sker. Till dess elcertifikatsystemet träder i kraft föreslås fortsatt driftsstöd till den förnybara elproduktionen, genom att ytterligare 100 miljoner kronor anslås för den så kallade nio-öringen.

Avvecklingen av den andra reaktorn i Barsebäck
En förnyad prövning av om villkoren för en stängning av den andra reaktorn i Barsebäck är uppfyllda genomförs för närvarande. Regeringen avser återkomma till riksdagen under våren 2003 om villkoren för en stängning är uppfyllda.

Förhandlingar med industrin om kärnkraften
I vårens energiproposition aviserade regeringen att den avsåg inleda förhandlingar med industrin om en långsiktigt hållbar politik för den fortsatta kärnkraftsavvecklingen och omställningen av energisystemet. Regeringen beslutade i juni att utse en förhandlingsman för att tillsammans med kraftbranschen inleda överläggningar om en kontrollerad och ansvarsfull avveckling av kärnkraften. Överläggningarna innebär att staten och industrin tar ett gemensamt ansvar för vår framtida energiförsörjning.

Läs frågor och svar om energifrågorna i budgetpropositionen för 2003 (16K).

Vårproposition för 2003
Riksdagen har anvisat 2,2 miljarder kronor för år 2002.

I regeringens energipolitiska proposition "Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning" (prop. 2001/02:143) som presenterades i mars föreslås en ny inriktning av de energipolitiska styrmedlen. Vidare aviseras att regeringen avser att inbjuda kraftbranschen till överläggningar om en kontrollerad och ansvarsfull avveckling av kärnkraften.

I propositionen föreslås åtgärder för främjande av miljövänlig och förnybar elproduktion. Ett system för handel med elcertifikat aviseras, vilket ska träda i kraft den 1 januari 2003. Målet är att användningen av el från förnybara energikällor skall öka med 10 TWh från 2002 års nivå till 2010. Särskilda åtgärder för vindkraft föreslås. För att på sikt minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft till havs och i fjällområden föreslås särskilda utvecklingsinsatser i samverkan med näringslivet.

Den så kallade miljöbonusen till vindkraft föreslås bibehållas under en övergångsperiod samtidigt som en successiv nedtrappning sker. Vidare föreslås ett planeringsmål för vindkraften för att stärka dess ställning i den fysiska planeringen. Möjligheterna att införa ändringar i energibeskattningen för kraftvärmeanläggningar i fjärrvärmesystem som innebär att de likställs med de som gäller för industriellt mottryck bör även undersökas.

En effektivare energianvändning ska stimuleras genom ökade satsningar på information och utbildning, kraftig förstärkning av den kommunala energirådgivningen samt fortsatt upphandling av energieffektiv teknik. Förslagen innebär att lokala och regionala initiativ främjas i första hand och att de statliga insatserna får en tydlig inriktning på metodutveckling, rådgivning och information. Regeringen avser återkomma till anslagsfrågorna i budgetpropositionen för 2003.

De regionala energikontoren och småskalig elproduktion
I tilläggsbudgeten för 2002 föreslås en utökad satsning med
5 miljoner kronor för att stödja de regionala energikontoren som utgör en viktig resurs i att föra ut information på energiområdet. Vidare föreslås att ytterligare 75 miljoner kronor satsas på den så kallade nioöringen för småskalig elproduktion för att täcka utbetalningar till dess systemet för handel med elcertifikat kommer igång i januari 2003.

Budgetproposition för 2002
Regeringen kommer under hösten att föreslå utökade satsningar för utbyggnaden av vindkraft. Regeringen avser också att i en skrivelse till riksdagen ta ställning till om villkoren är uppfyllda för en stängning av den andra reaktorn i Barsebäck. Vidare kommer en proposition med förslag om bl.a. förstärkt tillsyn av elnätsverk- samhet. Regeringen förbereder dessutom en energipolitisk proposition som avses presenteras våren 2002.

Ökad satsning på vindkraft
Det stora intresset för vindkraften håller i sig. Ytterligare 75 miljoner kronor frigörs för att gynna utbyggnaden av främst vindkraft under 2002. Satsningen finansieras genom en omdisponering av resurser inom ramen för 1997 års energipolitiska program och en minskning av bidraget för investeringar i vindkraftverk och småskaliga vattenkraftverk från 15 till 10 procent för 2002. På så sätt frigörs resurser för att bygga ut fler vindkraftverk. De två föreslagna åtgärderna beräknas ge utrymme för ytterligare 180 GWh förnybar elproduktion från vindkraft och småskalig vattenkraft.

Pilotprojekt för vindkraften
Regeringen förbereder samtal mellan staten och näringslivet för att se om det är möjligt att samverka kring pilotprojekt (test i mindre skala) för vindkraften. Syftet med samverkansprojektet är att demonstrera ny teknik och få mer kunskaper om vindkraften.

Avvecklingen av den andra reaktorn i Barsebäck
Regeringen avser att inom kort återkomma till riksdagen i en särskild skrivelse om Barsebäck. I skrivelsen tar regeringen ställning till om den andra reaktorn Barsebäcksverket kan stängas.

En utvecklad elmarknad
Regeringen avser att presentera en proposition om elmarknadsfrågor under hösten 2001. I propositionen kommer regeringen att lämna förslag till ändrade regler för bl.a. tillsynen av elnätsverksamheten och justeringar av ellagen som en följd av schablonberäkningsreformen.

En framtida energipolitik
De energipolitiska åtgärderna på kort sikt, som beslutades i 1997 års energipolitiska program, upphör vid utgången av 2002. Regeringen avser därför att presentera en ny energipolitisk proposition under våren 2002. I propositionen kommer bl.a. att presenteras hur ett system för s.k. gröna certifikat kan utformas, med syftet att stimulera elproduktion från förnybara energikällor. Åtgärder för en effektivare energianvändning, liksom vissa åtgärder som leder till en mer välfungerande elmarknad kommer även att föreslås.

Vårbudget för 2002
Regeringen tar initiativ till ett antal pilotprojekt för vindkraftverk som byggs exempelvis till havs. Vidare föreslår den särskilda satsningar på samverkansprojekt för att vidareutveckla biogas som fordonsbränsle.

Det energipolitiska programmet, som pågår mellan 1997 och 2004, innebär att regering och riksdag gör en kraftfull satsning på bland annat forskning och utveckling samt demonstration av ny energiteknik. Programmet kostar totalt nio miljarder kronor.

Pilotprojekt för vindkraft
Regeringen stödjer ett antal pilotprojekt för vindkraft till exempel i havsmiljö. Projekten skall visa upp den nya teknikens möjligheter, öka kunskaperna om vindkraften och utgöra exempel för en fortsatt utbyggnad av vindkraften. Dessutom ger pilotprojekten fördjupade kunskaper om hur vindkraften påverkar miljön och tydliggöra hur samhället kan minska eller undvika konflikter mellan olika intressen i vindkraftsfrågan.

För att pilotprojekten ska komma till stånd, krävs en stor delaktighet av exempelvis kraftföretag, både vad gäller finansiering och genomförande. De statliga insatserna kommer att finansieras inom ramen för det energipolitiska programmet.

Regeringen avser även att ge ett uppdrag till Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Svenska kraftnät att studera ett antal olika förutsättningar som finns för att bygga ut vindkraften i stor skala. Exempelvis kan elnäten behöva förstärkas om vindkraften byggs ut kraftigt.

Samverkansprojekt för att stimulera användningen av biogas som fordonsbränsle
Det finns goda möjligheter att öka användningen av biogas för fordonsdrift och därigenom bidra till minskade utsläpp från transporter. Regeringen föreslår därför ökade insatser kring forskning, utveckling, demonstration och spridning av resultat. Verksamheten ska finansieras inom ramen för de resurser som redan finns avsatta inom det energipolitiska programmet. Energimyndigheten utreder för närvarande utformningen av sådana samverkansprojekt tillsammans med berörda aktörer.

Projekten kan ses som komplement till det statliga stödet till lokala investeringsprogram (LIP), vilket ger kommunerna möjligheter att genomföra investeringar som bl.a. minskar miljöbelastningen och främjar användandet av förnybara råvaror.

Elmarknaden.
http://naring.regeringen.se/fragor/energi/elmarknaden.htm

Den svenska elmarknaden är, sedan elreformen 1996, öppen för konkurrens när det gäller att producera och sälja el. Från den 1 november 1999 kan alla fritt byta elleverantör utan kostnad.

Överföringen av el, nätverksamheten, är däremot reglerad och övervakas av Statens energimyndighet. Svenska kraftnät är den myndighet som svarar för att den kortsiktiga elbalansen och kraftsystemets övergripande driftsäkerhet.

Redovisning av studie om debitering och mätning av elförbrukning
Energimyndigheten har haft i uppdrag att i samråd med Konsumentverket och företrädare för elbranschen studera om mätperiodens längd bör ändras och om systemet med preliminärdebitering av elförbrukning bör avskaffas. I maj 2002 presenterade myndigheten sin slutrapport. Myndigheten föreslår bl.a. krav på månadsvis avläsning av elmätare.
Läs slutrapporten (276K)
Läs delredovisningen (159K)

Slutbetänkande från Elkonkurrensutredningen
Regeringens särskilde utredare generaltulldirektör Kjell Jansson har överlämnat sitt slutbetänkande.
Läs slutbetänkandet Konkurrens på elmarknaden
SOU 2002:7 (695K)
Läs sammanfattning och förslag (64K)

Delrapport från Elkonkurrensutredningen
Regeringens särskilde utredare om konkurrensen på elmarknaden, generaltulldirektör Kjell Jansson, har lämnat en första delrapport till Näringsdepartementet. I delrapporten behandlas framför allt problem med leverantörsbyten och hinder mot hushållskundernas rörlighet på marknaden.
Läs delrapporten Vissa frågor kring kundernas rörlighet m.m. (142K)
Läs pressmeddelande

Utredning om införandet av sanktionsavgifter
I mars 2001 gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda förutsättningarna och formerna för ett sanktionssystem mot nätbolag som inte uppfyller de regler som gäller vid byte av elleverantör. Regeringen har låtit genomföra en utredning om förutsättningarna att införa ett sanktionssystem mot de nätbolag som inte följer dessa bestämmelser i ellagen och i Energimyndighetens föreskrifter.

Läs rapporten Förutsättningar för införandet av ett sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller regelverkets krav vid leverantörsbyte och mätrapportering (145K)

Schablonberäkning
Ett resultat av 1996 och 1999 års reformer är att elpriserna har fallit. Genom införandet av den s k schablonberäkningen i november 1999 har även hushållen fått betydligt lägre elpriser. Schablonberäkningssystemet ersatte det tidigare kravet på timvis mätning och innebär att det är fritt fram för alla konsumenter att byta elleverantör vid varje månadsskifte (dock ej 1 mars 2000). Anmälan måste dock ske en månad innan bytet.

Läs mer om de nya reglerna på elmarknaden i regeringens proposition 1998/1999:137, i en sammanfattning av propositionen och i Näringsutskottet betänkande 1999/2000:NU4 (länk till Rixlex).

Översyn av bestämmelser om nätverksamhet
En särskild utredare har haft regeringens uppdrag att se över bestämmelserna om nätverksamhet i ellagen. Utredaren har bland annat analyserat behovet av att skärpa regelverket för avgränsning mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet. Tillsynen över nätföretagen har också setts över. Behovet av regler om tvångsförvaltning av dessa när de inte fullgör sina åtaganden har vidare studerats. I uppdraget har också ingått att se över vad som kan göras för att främja en omstrukturering av nätföretagen, för att jämna ut tarifferna mellan tätorts- och landsbygdskunder. I propositionen "Energimarknader i utveckling - bättre regler och tillsyn" (prop. 2001/02:56) har förslagen från det första delbetänkandet "Elnätsföretag" (SOU 2000:90) behandlats.

Förslagen i slutbetänkandet från Elnätsutredningen, "Elnätsföretag -Särskild förvaltning och regionnätstariffer" (SOU 2001:73) avses delvis behandlas i den energipolitiska propositionen vintern 2002.

Läs mer i Ellagen SFS 1997:857 (länk till Rixlex).

Främjande av elproduktion från förnybara energikällor
I regeringens proposition Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143) redovisade regeringen huvudinriktningen när det gäller ett nytt regelsystem för främjande av förnybar el. Produktionsmålet för utökad tillförsel av förnybar el föreslås till 10 TWh 2010. I juli presenterades ett förslag till Lag om elcertifikat (Ds 2002:40).

Systemet bygger på Elcertifikatutredningens (SOU 2001:77) överväganden som den 31 oktober 2001 överlämnade sitt slutbetänkande till Näringsdepartementet. Utredningen innehåller ett förslag på utformning av ett nytt marknadsbaserat stödsystem för att främja förnybar elproduktion. Systemet ska bygga på handel med certifikat och målet är att det skall träda i kraft den 1 januari 2003.

Läs slutbetänkandet Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (656K)
Läs bilagedel till slutbetänkandet(806K)
Läs pressmeddelandet
Läs mer på Elcertifikatutredningens webbplats

Utredningens förslag bygger på de riktlinjer för ett samlat system för att främja förnybara energikällor som regeringen presenterade i propositionen (prop.1999/2000:134). Regeringens förslag till riktlinjer byggde på förslag från en interdepartemental arbetsgrupp. Förslaget finns redovisat i en rapport.
Läs arbetsgruppens rapport Elproduktion från förnybara energikällor - ekonomiska förutsättningar och marknadsmekanismer, Ds 2000:20 (548K)

Det nya stödsystemet innebär att certifikatshandel kombinerat med kvoter från 2003 skall ersätta nu gällande stöd till förnybar och småskalig elproduktion. Införandet av det nya systemet bör ske så att rimliga konkurrensvillkor för den förnybara elproduktionen långsiktigt kan upprätthållas.

Målet är att främja en fortsatt utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor. Certifikatshandel kombinerat med kvoter ger upphov till en marknadsdynamik som skapar förutsättningar för kostnadseffektivitet och teknikutveckling utan att störningar i elmarknadens funktion uppstår. Efterfrågan på certifikat skapas genom ett krav på att varje elleverantör eller elanvändare ska köpa en viss andel el från förnybara energikällor.

Den nordiska elmarknaden
Den svensk-norska elbörsen, Nord Pool ASA, ägs gemensamt av norska Statnett och Svenska Kraftnät. Omsättningen på elbörsen, som funnits sedan 1996, har ökat kontinuerligt. 1999 omsattes 75 TWh på spotmarknaden och 216 TWh på terminsmarknaden. I Sverige används cirka 140 TWh el per år. Den gemensamma elmarknaden omfattar även Finland och Danmark.

Den europeiska elmarknaden
Målet för den gemensamma europeiska elmarknaden är en fri handel med el och att elföretag kan driva verksamhet i vilket EU-land de vill. Cirka en tredjedel av EU:s totala elmarknad beräknas vara öppen för konkurrens år 2003. EU:s elmarknadsdirektiv införlivades under 1998 i sin helhet i svensk lagstiftning.

Uppdaterad: 16 October 2002

Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning.
http://naring.regeringen.se/fragor/energi/energiprop2002/

Regeringen har presenterat sin proposition Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning, proposition 2001/02:143. Propositionen överlämnades till riksdagen 21 mars.

Med hjälp av knapparna i vänstermarginalen kommer du åt mer information om propositionen.

Läs Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning , proposition 2001/02:143 (644K)

Läs pressmeddelande
Se presskonferensen i efterhand

Läs en sammanfattning av propositionen (90K)
Läs sammanfattningen av propositionen i engelsk version (164K)
Läs faktablad (28K)
Läs frågor och svar om energipolitiken (50K)
Läs presentation av propositionen (62K)
Läs debattartikel

Gasmarknaden.
http://naring.regeringen.se/fragor/energi/gasmarknaden.htm

Naturgas svarar för ca 2 procent av den totala svenska energiförsörjningen. Naturgasnätet är utbyggt på syd- och västkusten och står där för dryga 20 procent av energiförsörjningen, vilket är jämförbart med övriga Europa.

Utbyggnad på kommersiella villkor
Riksdagen beslutade år 1988 att en eventuell naturgasutbyggnad i Sverige ska ske på kommersiella villkor.

Naturgasnätet i syd- och västsverige bör användas så effektivt som möjligt, enligt riksdagens energipolitiska beslut 1997. Vidare ska energibeskattningen utformas så att naturgasens miljöfördelar jämfört med andra fossila bränslen tas tillvara.

Regelverk
Den 1 augusti år 2000 togs det första steget mot en konkurrensutsatt naturgasmarknad genom den nya naturgaslagen (2000:599), som möjliggjorde för naturgasföretag, kraftproducenter och förbrukare av mer än 25 milj. m3 att fritt välja gasleverantör. Kraftproducenter och kunder som enligt ingångna inköpsavtal uppnår detta tröskelvärde kallas för berättigade kunder. Den nya naturgaslagen var ett led i genomförandet av EU:s gasmarknadsdirektiv som syftar till att öka konkurrensen och skapa en inre marknad för naturgas. Nästa steg för att öppna marknaden skall enligt direktivet genomföras år 2003, genom att tröskelvärdet för förbrukning sänks från 25 milj. m3 till 15 milj. m3. I regeringens energipolitiska proposition (prop. 2001/02:143) föreslås att en sänkning av tröskelvärdet införs i den svenska naturgaslagen i enlighet med direktivet.

Läs mer om utvecklingen på naturgasmarknaden (Energimyndighetens uppföljning).

Naturgaslag 2000:599 (länk till Rixlex).

Östersjösamarbete.
http://naring.regeringen.se/fragor/energi/ostersjosamarbete.htm

En fungerande och miljöriktig energiförsörjning är av avgörande betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Östersjöområdet. En förbättrad infrastruktur på energiområdet i Östersjöområdet skulle avsevärt öka försörjningstryggheten i Sverige och övriga Europa, och samtidigt möjliggöra kostnadseffektiva miljöförbättringar.

Sverige arbetarför en integrering av de nationella energisystemen i Norden och Östersjöregionen. Hit hör såväl en sammankoppling av elnäten, som en ökad integrering av de nationella gasnäten. Det regionala energipolitiska samarbetet är inriktat på att utveckla det rättsliga och administrativa regelverket för att underlätta en integrering av energimarknaderna.

Sverige arbetar mycket aktivt i energisamarbetet kring Östersjön, både inom ramen för Nordiska Ministerrådet och i det regionala samarbetet. Hösten 1999 hölls i Helsingfors det andra gemensamma mötet mellan Östersjöländernas energiministrar. Även EU-kommissionen deltog i mötet. Ministrarna beslöt att tillsätta en arbetsgrupp med tjänstemän från berörda länder och EU-kommissionen (Group of Senior Energy Officials, GSEO) som ansvarar för Baltic Sea Regional Energy Cooperation (BASREC). Ett litet sekretariat har etablerats som en del av det nuvarande Östersjöstaternas råds sekretariat i Stockholm (Strömsborg). Under 2002 kommer organisationen av samarbetet att utvärderas. En energiministerkonferens planeras till November 2002.

Energiskatter.
http://naring.regeringen.se/fragor/energi/energiskatter.htm

Energibeskattningen består i dag i huvudsak av energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt. Dessutom utgår en skatt på kärnkraft som baseras på den termiska effekten hos kärnkraftsreaktorerna. År 2001 inbringade energi- och miljöskatterna tillsammans över 55 miljarder kronor.

Energiskatt
Energiskatt tas ut på el, fossila bränslen och råtallolja. Energiskatt utgår inte för biobränslen, avfall och torv. Bränslen som används som drivmedel beskattas med förhöjd energiskatt. Energiskatten på el ser olika ut beroende på vem som konsumerar elkraften och var i landet den konsumeras. Industrin samt jordbruk, skogsbruk och vattenbruk betalar ingen energiskatt, utom för drivmedel. Bränslen som används för elproduktion belastas inte med energiskatt.

Koloxidskatt
Koldioxidskatten infördes år 1991. Den beräknas utifrån kolinnehållet
i de fossila bränslena och uppgår i dag till 63 öre per kg utsläppt koldioxid. Industrin, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk betalar 30 procent av den generella skattesatsen, utom för drivmedel. Därutöver finns särskilda regler för nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiv verksamhet.

Svavelskatt
Även svavelskatten infördes år 1991. Den tas ut på oljeprodukter, kol och torv. Om utsläppet av svavel begränsas genom rening eller genom bindning i någon produkt eller i aska i samband med förbränningen får avdrag göras för skatten.

En parlamentarisk kommitté, Skattenedsättningskommittén
(dir 2001:29) arbetar med att se över reglerna för nedsättning av energiskatter. Kommittén, som tillsattes som ett led i arbetet med att förverkliga strategin för fortsatt grön skatteväxling, ska redovisa sitt arbete senast den 31 december 2002.

Läs skattesatser på bränslen för 2002 (länk till Riksskatteverket)

Program för omställningen av energisystemet.
http://naring.regeringen.se/fragor/energi/omstallning/index.htm

Omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle är ett av regeringens prioriterade mål. Som grund för omställningen på energiområdet har regeringen tagit fram ett energipolitiskt omställningsprogram som antogs i riksdagen under 1997. Programmet syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt

	minska användningen av el för uppvärmning
	utnyttja det befintliga elsystemet effektivare
	öka tillförseln av el och värme från förnybara källor.

Totalt satsas cirka nio miljarder kronor under sju år på det energipolitiska programmet. Huvuddelen av resurserna gäller en målmedveten satsning på forskning, utveckling och demonstration, vilket är basen i den långsiktiga strategin för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem. Regeringen överlämnade i mars 2002 en energipolitisk proposition med förslag om utveckling av de kortsiktiga energipolitiska åtgärderna.
Läs mer om proposition 2001/02:143

Ekonomiskt stöd
Omställningsprogrammet innehåller även stöd, som kan sökas av bl.a. privatpersoner och kommuner, för minskad elanvändning och ökad användning av el från förnybara källor. Stöden kan sökas hos Statens energimyndighet och Boverket.

Statens energimyndighet
Statens energimyndighet har huvudansvaret för att genomföra det energipolitiska programmet samt att följa och informera om utvecklingen på el- och energimarknaderna.

Kärnkraftsavvecklingen
Riksdagen har beslutat att de två reaktorerna i Barsebäck ska stängas av. Den första reaktorn stängdes i slutet av november 1999. Ett ramavtal om avstängning av reaktorn i Barsebäck har träffats mellan staten, Sydkraft och Vattenfall. Regeringen lämnade i en proposition under våren 2000 över avtalet för godkännande till riksdagen (prop 1999/2000:63), som godkände avtalet. Ett villkor för att den andra reaktorn ska kunna ställas av, är att bortfallet av el kan kompenseras med ny elproduktion och minskad användning av el. Detta ska ske bl a genom att stimulera en ökad tillförsel av el från förnybara energislag och genom minskad elanvändning.

Resultatet av den prövning regeringen gjort under 2001 visar att förutsättningarna inte förändrats sedan den prövning som gjordes år 2000. Regeringen finner därför inte anledning att ändra sin tidigare bedömning att riksdagens villkor för stängning av den andra kärnkraftreaktorn i Barsebäck inte är uppfyllda. En förnyad prövning kommer göras under 2003. Läs mer i regeringens skrivelse "En förnyad prövning av stängningen av Barsebäck 2" (Skr 2001/02:22)

Läs mer om prövningen år 2000 i "Den fortsatta omställningen av energisystemet m m" (Skr. 2000/2001:15).

Uppföljning och utvärdering av det energipolitiska programmet
Villkoret för avställning av den andra reaktorn i Barsebäcksverket medför att uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program blir en central uppgift. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har tagit fram en plan för uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program (Ds 2000:14). En första utvärdering genomfördes under år 1999 och viktiga slutsatser redovisades i budgetpropositionen för år 2000. Regeringen drog utifrån utvärderingen slutsatsen att det skulle bli svårt att uppfylla villkoren för avställning av den andra reaktorn med programmets ursprungliga utformning och föreslog därför en ny inriktning på åtgärderna för minskad elanvändning för uppvärmning av bostäder och lokaler. Under år 2000 genomfördes två utvärderingar. Regeringens slutsatser utifrån dessa utvärderingar redovisades i regeringens skrivelse "Den fortsatta omställningen av energisystemet m m" (Skr 2000/2001:15). En särskild utredare tillkallades den 6 december 2001 med uppdraget att utvärdera insatserna inom 1997 års långsiktiga energipolitiska program och analysera behovet av förändringar (dir. 2001:122). Uppdraget skall vara avslutat senast den 1 februari 2003.

Vanliga frågor och svar
Läs vanliga frågor och svar om bakgrunden till stängningen av Barsebäck och omställningsprogrammet för ett ekologiskt uthålligt Sverige.

Läs mer
1997 träffades en energiöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. I överenskommelsen sätts långsiktiga riktlinjer för energipolitiken med ett ekologiskt uthålligt energisystem som mål.

Läs skriften På väg mot ett ekologiskt uthålligt energisystem (613K) om energiöverenskommelsen 1997.

Läs propositionen 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning (316K)
Läs faktablad om energipropositionen (234K)

Läs propositionen 1996/97:176 om avvecklingen av kärnkraften (728K).
I propositionen slås det fast att kärnkraften i Sverige ska avvecklas och vilka förutsättningar som ska gälla för avvecklingen. Den färdiga lagen om avveckling av kärnkraften, SFS 1997:1320, finns att läsa i fulltext i Regeringens rättsdatabas.

Läs om regeringens energipolitik i budgetpropositionen för 2002

Läs "Plan för uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program", framtagen av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet, Ds 2000:14 (534K)

Läs ramavtalet om den förtida stängningen av den första reaktorn i Barsebäck som träffats mellan staten, Sydkraft och Vattenfall den 30 november 1999.
Ramavtal
Bilaga 1 - Avtal om ekonomisk kompensation mellan Barsebäck kraft AB och Sydsvenska värmekraftaktiebolaget.
Bilaga 1:2 - Merkostnader för singeldrift av reaktor B2
Bilaga 1:3 - Merkostnader för avställnings- och servicedrift av reaktor B1
Bilaga 2 - Avtal mellan staten och Vattenfall om ersättning
Bilaga 3 - Skatter och avgifter
Bilaga 4 - Optionsavtal

Läs propositionen 1999 /2000:63 Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäckverket, m.m. (188K)

Läs regeringens skrivelse Skr 2000/2001:15 "Den fortsatta omställningen av energisystemet m m" (237 K)
Läs faktablad där skrivelsen sammanfattas Fortsatt omställning av energisystemet

Further Realignment of the Energy System
Summary of written communication from the Government (2000/01:15)
oktober 2000, artikelnr N2000:55 (18K)

Klimatpolitiken.
http://naring.regeringen.se/fragor/energi/klimatpolitiken.htm

Internationellt samarbete mot klimatförändringar
Framtida globala klimatförändringar som beror på utsläpp av s.k. växthusgaser är oberoende av var på jorden utsläppen har skett. Ett internationellt samarbete kring klimatfrågan är därför en förutsättning för att kostnadseffektiva, rättvisa och långsiktiga lösningar ska kunna komma till stånd.

FN:s klimatkonvention - mål om minskning
FN:s klimatkonvention innehåller mål om hur växthusgaserna bör minska. Klimatkonventionens tredje partsmöte hölls i Kyoto i Japan 1997. Mötet resulterade i det s.k. Kyotoprotokollet som undertecknades av 84 länder, däribland Sverige. Enligt protokollet åtar sig industriländerna att minska sina utsläpp med drygt 5 % som ett genomsnitt under åren 2008-2012, jämfört med 1990 års nivå. Sverige har enligt EU:s interna fördelning ett åtagande motsvarande 104 % av 1990 års utsläpp.

Lägre kostnader genom flexibla mekanismer
Under Kyotomötet etablerades de tre flexibla mekanismerna gemensamt genomförande, mekanismen för ren utveckling och handel med utsläppsrätter. Mekanismerna innebär att länderna ska kunna klara en del av sina nationella utsläppsmål genom insatser som minskar utsläppen i andra länder. Kostnaderna för att minska utsläpp varierar kraftigt mellan olika länder, beroende på bl.a. hur mycket man redan gjort för att minska utsläppen. Syftet med mekanismerna är att hålla nere de totala kostnaderna för åtagandena, även om mekanismerna ska ses som tillägg till det egna landets åtaganden.

Energipolitiken har bidragit till minskade utsläpp
Sverige har idag internationellt sett mycket låga CO2-utsläpp per capita och BNP. Den energipolitik vi har haft hittills har kraftigt bidragit till att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen, som står för huvuddelen av växthusgasutsläppen, och energitillförselns sammansättning har förändrats betydligt.

	Användningen av fossila bränslen har minskat med 40 % sedan 1970-talets början.
	Biobränslen har i stor utsträckning ersatt fossila bränslen i fjärvärmeproduktionen.
	Elproduktionen är nästan helt baserad på ickefossila energislag.
	Beskattningen av energi och koldioxid har tillsammans med andra åtgärder har bidragit till en hög energieffektiviteten.
	Andelen förnybara energislag i den totala energibalansen är bland de högsta inom EU.

1997 års energipolitiska beslut - strategi för att minska klimatpåverkan från energisektorn
Programmet för omställningen av energisystemet innehåller en strategi för att minska klimatpåverkan från energisystemet. Strategin innebär bl.a. att Sverige ska samarbeta med andra länder i klimatfrågan. Det innebär att en begränsning av utsläppen av växthusgaser för energiområdet måste karaktäriseras av kostnadseffektiva insatser, såväl nationellt som internationellt. De svenska insatserna måste utformas så att utsläppen begränsas så långt det är möjligt med hänsyn till konkurrenskraft, sysselsättning och välfärd. Sverige bör som medlem i den Europeiska unionen verka för att kostnadseffektiva styrmedel och åtgärder utvecklas inom ramen för EU:s klimatpolitik, klimatkonventionen och Kyotoprotokollet. Sverige genomför inom ramen för det energipolitiska programmet en omfattande försöksverksamhet för gemensamt genomförande i Baltikum. Vidare deltar Sverige i Världsbankens Prototype Carbon Fund (PCF) som genomför ett 20-tal projekt för gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling.

2001 års klimatproposition
Regeringen föreslår i 2001-års klimatpolitiska proposition (prop. 2001/02:55) att de svenska utsläppen av växthusgaser räknat som ett medelvärde för perioden 2008-2012 skall vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. I klimatpropositionen läggs fast att energipolitiken, med utgångspunkt i 1997 års energipolitiska beslut, bör bidra till att delmålet för perioden 2008-2012 uppnås och att en god grund läggs för att det långsiktiga klimatmålet till år 2050 kan uppnås. Energipolitiken ska göra det möjligt att detta kan ske parallellt med den fortsatta omställningen av energisystemet. Enligt propositionen avser regeringen att göra nödvändiga förberedelser för en svensk tillämpning av Kyotoprotokollets s.k. flexibla mekanismer. Förberedelserna ska avse såväl ett nationellt som ett internationellt system för handel med utsläppsrätter och de projektbaserade mekanismerna. Regeringens avsikt är att ha ett nationellt system på plats senast år 2005.

Pågående utredningar
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk delegation i syfte att utarbeta ett förslag till ett svenskt system och ett regelverk för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer (handel med utsläppsrätter samt de två projektbaserade mekanismerna gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling). Regelverket skall tas fram med sikte på att kvotplikt skall träda i kraft tidigast 2003 och senast 2005. Delegationen ska lämna sitt förslag till regeringen senast den 31 december 2002. Delegationen ska därefter arbeta vidare med hanteringen av de projektbaserade mekanismerna fram till den 31 december 2004. Läs utredningens direktiv (Dir. 2001:56).

För att underlätta för projektverksamhet inom ramen för gemensamt genomförande behöver bl.a. mellanstatliga ramavtal upprättas mellan Sverige och aktuella värdländer. Regeringen har därför tillsatt en förhandlare med uppgift att ta fram underlag och förslag till ramavtal, framför allt med länder i Östersjöregionen. Förhandlaren skall bl.a. undersöka i vilken utsträckning tidigare svenska insatser inom ramen för klimatkonventionens pilotprogram för gemensamt genomförande kan räknas Sverige till godo. Förhandlaren skall behandla Ryska Federationen med förtur, med ambitionen att ett förslag till ramavtal ska vara färdigt senast den 1 juni 2002. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 1 december 2002. Läs utredningens direktiv (Dir. 2001:101).

Mer information om klimatfrågor
Miljödepartementet har det samordnande ansvaret för klimatpolitiken inom regeringskansliet. Mer information finns på Miljödepartementets webbplats.

Energimyndigheten ansvarar för Sveriges bidrag till pilotfasen för gemensamt genomförande inom ramen för FN:s Klimatkonvention. Läs mer på Energimyndighetens webbplats.

Naturvårdsverket har bl.a. ansvar för statistik och rapportering av växthusgaser samt informationsinsatser om klimatfrågor. Information om deras arbete finns på Naturvårdsverkets webbplats.

SWECLIM arbetar för att öka kunskaperna och medvetenheten om klimatförändringar på 50-100 års sikt. Det huvudsakliga verktyget är regional klimatmodellering. Resultatet av deras arbete finns att läsa på SMHI:s webbplats.

Läs mer om energi.
http://naring.regeringen.se/bestallning/energi/index.htm

Här kan du kostnadsfritt läsa och beställa trycksaker, faktablad, rapporter m.m. som producerats av Näringsdepartementet. Dokumenten finns också i pdf-format och för att kunna läsa och ladda hem dem behöver du ha Acrobat Reader 3.0 eller senare. Programmet kan du ladda hem gratis här.

Propositioner, Ds, skrivelser och rapporter kan läsas och laddas hem i pdf-format på de här sidorna, men beställs i tryckt format från Fritzes Offentliga Publikationer.

Lagar och förordningar finns samlade i Lagrummet.

Informationsmaterial

Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning
Mars 2002
Artikelnr: N2011
Skrift, 22 sidor

Sammanfattning av regeringens proposition 2001/02:143.

Läs och ladda hem här (90K)

Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning - frågor och svar
Mars 2002
Artikelnr: N2016
Skrift, 8 sidor

Frågor och svar om regeringens proposition 2001/02:143.

Läs och ladda hem här (50K)

Kraftfull satsning på förnybar elproduktion
Mars 2002
Artikelnr: N2013
Faktablad, 2 sidor

Faktablad om regeringens satsning som bl.a. innebär att ambitionen att öka den förnybara elproduktionen höjs.

Läs och ladda hem här (28K)

Effektiv energianvändning ska främjas
Mars 2002
Artikelnr: N2014
Faktablad, 2 sidor

Faktablad som beskriver regeringens förslag, bl.a. att information om energikartläggning ska spridas.

Läs och ladda hem här (72K)

Cooperation for a secure, efficient and environmentally-friendly energy supply - summary of the Swedish Government energy bill 2001/02:143
September 2002
Artikelnr: N2033
Skrift, 24 sidor

Engelsk sammanfattning av regeringens proposition 2001/02:143

Läs och ladda hem här (164K)

Bättre regler och tillsyn på energimarknaderna
November 2001
Artikelnr: N1059
Faktablad, 2 sidor

Sammanfattning av regeringens proposition 2001/02:56.

Läs och ladda hem här (26K)

Fortsatt omställning av energisystemet
Oktober 2000
Artikelnr: N0054
Faktablad, 2 sidor

Sammanfattning av regeringens skrivelse 2000/01:15.

Läs och ladda hem här (74K)

Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor
Maj 2000
Artikelnr: N0026
Faktablad, 1 sida

Sammanfattning av regeringens proposition 1999/2000:134.

Läs och ladda hem här (17K)

Ny naturgaslag
Mars 2000
Artikelnr: N0016
Faktablad, 2 sidor

Sammanfattning av regeringens proposition 1999/2000:72.

Läs och ladda hem här (175K)

Propositioner

Ändringar i lagen om beredskapslagring av olja och kol
Proposition 2001/02:169

Läs och ladda hem (134K)

Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning
Proposition 2001/02:143

Läs och ladda hem (644K)

Energimarknader i utveckling - bättre regler och tillsyn
Proposition 2001/02:56

Läs och ladda hem (488K)

Lag om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör
Proposition 2001/02:24

Läs och ladda hem (60K)

Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor
Proposition 1999/2000:134

Läs och ladda hem (110K)

Ny naturgaslag
Proposition 1999/2000:72

Läs och ladda hem (732K)

Godkännande av avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäckverket, m.m.
Proposition 1999/2000:63

Läs och ladda hem (188K)

Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.
Proposition 1998/99:137

Läs och ladda hem (297K)

Lag om kärnkraftens avveckling
Proposition 1996/97:176

Läs och ladda hem (728K)

En uthållig energiförsörjning
Proposition 1996/97:84

Läs och ladda hem (316K)

SOU, Ds, skrivelser

Slutbetänkande från Elkonkurrensutredningen
SOU 2002:7

Läs och ladda hem (695K)

Slutbetänkande från Elnätsutredningen
SOU 2001:73

Läs och ladda hem (916K)

Elnätsföretag - regler och tillsyn
SOU 2000:90

Läs och ladda hem, del A (309K)
Läs och ladda hem, del B (830K)

Kraftavtal och leveranskoncessioner - effekter av koncessionssystemets förtida upphörande
SOU 2000:69

Läs och ladda hem (342K)

Lag om elcertifikat
Ds 2002:40

Läs och ladda hem (875K)

Förslag till program med långsiktiga avtal med energiintensiv industri
Ds 2001:65

Läs och ladda hem (172K)

Effektivare energianvändning
Ds 2001:60

Läs och ladda hem (582K)

Elproduktion från förnybara energikällor - ekonomiska förutsättningar och marknadsmekanismer
Ds 2000:20

Läs och ladda hem (548K)

Plan för uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program
Ds 2000:14

Läs och ladda hem (534K)

Skrivelse till riksdagen om fortsatt omställning av energisystemet
Skr 2000/01:15

Läs och ladda hem (237K)

Rapporter

Delredovisning av regeringsuppdrag att studera om mätperiodens längd bör regleras och om preliminärdebitering av elförbrukning bör avskaffas
Rapport från Energimyndigheten, oktober 2001

Läs mer och ladda hem (159K)

Utvärdering av svensk energipolitik
International Energy Agency (IEA) har genomfört en utvärdering av den svenska energipolitiken. Resultatet presenterades i en rapport i oktober 2000.

Läs rapporten på IEAs webbplats

Utvärdering av 1997 år energipolitiska program
Rapport från Energimyndigheten, oktober 2001

Läs och ladda hem KM Miljötekniks rapport (1053K)
Läs och ladda hem COWI Rådgivende Ingeniorer AS rapport, del A (416K)
Läs och ladda hem COWI Rådgivende Ingeniorer AS rapport, del B (1108K)
Läs remissammanställningen (120K)

Lagar och förordningar (länkar till Rixlex)

Ellagen SFS 1997:857

Naturgaslag SFS 2000:599

Här kan du prenumerera på nyheter från Näringsdepartementet.

Miljödepartementet om verksamheter i 644 : se 71

020528:
Svenska regeringens årsbok om EU 2001:

Energi
   De gemensamma regler och åtgärder som finns på energiområdet har framför allt utvecklats inom ramen för den inre marknaden och i utvecklingen av de så kallade transeuropeiska näten. År 1996 beslutade ministerrådet om gemensamma regler för den inre marknaden för el. Nu vill kommissionen gå vidare med genomförandet av denna gemensamma marknad. Därför har man under året föreslagit vissa förändringar i redan befintliga direktiv för den inre marknaden för el och naturgas, samt en ny förordning om gränsöverskridande handel med el.
   Liberalisering av el- och gasmarknaderna behandlades också vid Stockholmsmötet, men man lyckades inte med ambitionen att enas om en tidtabell för när marknaden ska vara helt öppen. Diskussionerna tas upp igen vid toppmötet i Barcelona våren 2002.
   Arbetet med att främja användningen av el från förnybara energikällor har gått vidare under året. Tillämpningsområde, definitioner av förnybara energikällor och nationella mål är några av de punkter som tas upp i kommissionens direktivförslag som har behandlats under året. För att främja en effektivare energianvändning i byggnader har kommissionen också lagt fram ett förslag till direktiv om byggnaders energiprestanda.

Sven Wimnell 020528 pdf-fil : Svenska regeringens årsbok om EU 2001.
(http://wimnell.com/omr353d.pdf)
En version där avsnitten huvudsakligen ordnats enligt SW klassifikationssystem.

© 1999,2000,2001,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008 Sven Wimnell, arkitekt SAR.
Epost: sven.wimnell@telia.com
080225. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr644b.html