931/939 Forntidshistoria. 931 Forntidshistoria i allmänhet och gamla Kina och Japan..932 Gamla Egyptentill 640 e.Kr. 933 Gamla Palestina. Judiska folkets historia . 934Gamla Indien. 935 Gamla Medien, Kaldéen, Assyrien, Babylonien, Mesopotanien. 936 Gamla Nord- och Västeuropa. 937 Gamla Rom och Italien, Romarriket. 938 Gamla Grekland. Hellas. 939 Övriga områdens forntidshistoria, bl a i Amerika.

Fackhistoria ingår i respektive fack och på t ex 109, 1709, 509 etc.

Länkar till bilagor till forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem finns i:
Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Länkar till de senaste bilagorna finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan

Om man vill komma till ett annat av de 129 områdena:
Klicka på Till Sven Wimnells systemtabell. eller Till popup-tabell.
och klicka där på önskat område.

Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm

Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan


Innehåll:

Makthavare i världen efter andra världskriget.
Världshistorien.
Årsrapport om våld i världen. Sipri 1995.
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI. Årsrapport 2000.
FNs historia och verksamheter.
1900-talet.
Forum för levande historia.
Regeringen gör historia till ideologiskt slagfält.

Makthavare i världen efter andra världskriget. (010604. Datum och stavning är troligen rätt, men det kan finnas fel i stavningen av namnen.)      Sovjetunionen. Upphörde 1991.Unionen ersattes av OSS, Oberoende Staters Samvälde, men Ryssland framstår som främste makthavaren. 1917-24 Vladimir Iljitj Lenin. Död i ämbetet. 24-53 Josef Stalin .Död i ämbetet. 53-55 Georgij Malenkov (regeringschef) utmanövrerad 1955+Nikita Chrustjev (förste sekr. i kommunistpartiet). 55-58 Chrusjtjev (k-partiet) + Nikolaj Bulganin (regeringsch, utstött 1958. Död 1975. 58-64 Chrusjtjev (k-sekr.+regch.) Avsatt. Död 1971. 64-77 Alexej Kosygin (reg-ch). Död1980+ Leonid Bresjnev (sekr k-partiet) 77-82 Bresjnev (k-sekr+president).Död i ämbetet 82-84 Jurij Andropov (k-sekr+president) Död i ämbetet 84-85 Konstantin Tjernenko (k-sekr+ president . Död i ämbetet. 85-91 Mikhail Gorbatjov (president mm) 53-56 Utrikesminister V Molotov. 57-85 Utrikesminister Andrej Gromyko 85-91 Utrikesminister Edvard Sjevardnase 91-91 Utrikikesm. Alex Bessmertnych + Boris Pankin + Sjevardnase Ryssland. 1992-99 Boris Jeltsin 2000-2008 Vladimir Putin 2008-2012 Dmitrij Medvedev 2012- Vladimir Putin Amerikas förenta stater. USA.Presidenter. 1933-45 Franklin D Roosovelt (D=demokrat= amerikansk vänster). Död i ämbetet. 45-53 Harry S Truman. (Demokrat) 53-61 Dwight D Eisenhower (R= republikan= amerikansk höger) 61-63 John F Kennedy ( Dem, mördad) 63-69 Lyndon B Johnson (Dem) 69-74 Richard M Nixon (Rep,Avsatt) 74-77 Gerald R Ford (Rep) 77-81 Jimmy Carter (Dem) 81-89 Ronald Reagan (Rep) 89-93 George Bush (Rep) 93-00 Bill Clinton (Dem) 2001-08 George W Bush (Rep) 2009- Barack Obama (Dem) 2017- Donald Trump (Rep)

Storbritannien/England. Premiärministrar. 1940-45 Winston Churchill (konservativ med samlingsregering) 45-51 Clement Attlee (Labour =vänster) 51-55 Churchill (konservativ= höger) 55-57 Anthony Eden (k) 57-63 Harold Macmillan (k) 64-70 Harold Wilson (lab) 70-74 Edward Heath (k) 74-76 Wilson (lab) 76-79 James Callaghan (lab) 79-90 Margaret Thatcher (k) 90-97John Major (k) 97- 07 Tony Blair (lab) 07-10 Gordon Brown (lab) 10-16 David Cameron (k) 16-19 Theresa May (k) 19- Boris Johnson (k) Frankrike. Makthavare och Presidenter. 1944-46 Provisoriska regeringar, chef till jan 1946 Charles de Gaulle, motståndsledare under kriget, därefter Gouin, Bidault, Blum. 47-59 "Fjärde republiken”, relativt svag presidentmakt med många regeringar med svårigheter. Presidenter: 1947-54 Vincent Auriol, 54-59 René Coty. De Gaulle regeringschef fr o m juli 1958. 59- "Femte republiken", med stark presidentmakt, skapad av de Gaulle. Härefter presidenter: 59-69 Charles de Gaulle (höger) 69-74 Georges Pompidou (höger) 74-81 Valery Giscard d 'Estaing (höger) 81-95 Francois Mitterand (socialist=v) 95-07 Jacques Chirac (höger) 07-12 Nicolas Sarkozy (höger UMP) 12-17 François Hollande (vänster) 17- Emmanuel Macron (En Marche) Tyskland. Förbundskansler. (tom hösten 1990 enbart Västtyskland) 1949-63 Konrad Adenauer (CDU= högerparti) 63-66 Ludwig Erhard (CDU) 66-69 Kurt Georg Kiesinger (samlingsreg) 69-74 Willy Brandt (SPD= socialdem=v) 74-83 Helmut Schmidt (SPD) 83-98 Helmut Kohl (CDU) 98- 2005 Gerhard Schröder (SPD) 2005- Angela Merkel (CDU) Förbundsrepubliken Kina 1949-76 Mau Tse-tung (Zedong) 1977-97 Deng Xiaoping . Död 1997........ president Hu Jintao 2013 mars president Xi Jinping premiärminister mars Li Keqiang FNs generalsekreterare 1946-53 Trygve Lie 53-61 Dag Hammarskjöld 61-71 U Thant 71-81 Kurt Waldheim 82-92 Javier Péres de Cuellar 92-96 Boutros Boutros Ghali 97- 2006 Kofi Annan 2007- 2016 Ban Ki Moon 2017- António Manuel de Oliveira Guterres

Världshistorien. Framställningen här är gjord i slutet av 1995, det som sedan hänt är alltså inte med.    I världshistorien slutar forntiden omkring år 400 och i svensk historia l060. Medeltiden slutar i båda fallen omkring år 1500, i svensk historia noga räknat 1521. Därefter följer nya tiden. Tidsgränserna för de tre epokerna sattes på 1700-talet. Innehåll: * Forntiden. Till omkring 400. * Medeltiden. 400-1500. * Nya tiden . Från 1500. * Religionsstridernas tid 1500-1648 och tiden 1648-1815 med bl a oinskränkt furstemakt. * Genombrottstid för demokrati och industri, 1815-1914. * Första världskriget 1914-1918 och mellankrigstiden 1918-1939. * Andra världskriget 1939-1945. * Efterkrigstiden. Från 1945. * Nutid och framtid. * Världsbefolkningen. * Afrikas och Asiens äldsta historia. * Europeernas kolonier och utomeuropeisk historia. * Sveriges historia. * Källor till de historiska avsnitten. * Årsrapport 1995 om våld i världen. Forntiden. Till omkring 400.    Universum räknar man med kom till för ca 15 miljarder (13,7) år sedan, jorden bildades för 4 - 5 miljarder år sedan, människorna blev människor i de tropiska trakterna i Afrika för en eller ett par miljoner år sedan.    Grottmålningar i Sydeuropa vittnar om att människor för 20 000 år sedan var mycket konstnärligt begåvade. För 40 000 år sedan kunde människor leva över stora delar av världen. De första kända s k högkulturerna bildades kring Nilen, Eufrat-Tigris och Indus. Pyramiderna, de äldsta ca 5000 år gamla. är bland de äldsta vittnesbörden.    Den europeiska kulturen, som blivit hela västerlandets, och spritt sig också till österlandet, har sitt ursprung i kulturer kring östra delarna av Medelhavet, bl a i Grekland för ca 2500 år sedan, där den västerländska filosofin började på 500-talet f Kr.    Vid tiden för vår tideräknings början var romarna de dominerande med ett rike runt Medelhavet som var under expansion och på l00-talet sträckte sig långt upp i Mellaneuropa.    Kristendomen vann anhängare och påvedömet utvecklades till en stark världslig makt. De gamla romerska religionerna gick tillbaka, den romerske kejsaren Konstantin övergick till kristendomen och flyttade sitt residens från Rom till Konstantinopel år 33o. Kort därefter, år 395, delades riket i Västrom och Östrom. Västrom föll i händerna på germanerna som kom norrifrån, och den siste västromerske kejsaren avsattes 476. Det stora romerska riket föll samman, och det är det som är gränsen för forntiden. Medeltiden 400-1500.    Den mest intressanta utvecklingen under världshistoriens medeltid tilldrog sig i Europa, och började med ett starkt påvedöme i Sydeuropa och icke-kristna folk som under strider grupperade sig i Mellaneuropa i allt större och större riken. Påvedömet i Rom med den romersk-katolska läran bredde sedan ut sina läror norrut och ökade lnflytandet. I Östrom utvecklades den grekisk-ortodoxa läran utan större inflytande över Europas följande hlistoria. På 600-talet utformade Muhammed den islamska läran, som bredde ut sig främst inom områdena öster och söder om Medelhavet.    Det östromerska riket bestod till 1453 då turkar kom in och tog makten. Nya tiden. Från 1500.    Såsmåningom bröts påvedömets makt i de övre delarna av Europa av de världsliga furstarna, och lärorna ifrågasattes av bl a Luther, som 1517 började den s k reformationen. Åren kring 1500 innehöll många förändringar som gett anledning till att därifrån räkna en ny epok.    Påvedömet under medeltiden gjorde anspråk på att ha monopol på tolkning av livets alla gåtor och hade bl a en mycket bestämd uppfattning om människornas och jordens plats i universum : jorden var universums centrum och därikring rörde sig solen och himlarna. Denna uppfattning opponerade sig Copernicus (1473-1543) mot i en skrift 1543, han menade att solen stod i centrum.    Columbus upptäckte Amerika 1492 och andra seglade åt andra håll så att världen blev mycket större än förut. En viktig förändring innebar boktryckarkonsten, som började på 1440-talet och som gav nya möjligheter att sprida information.    Inom vetenskap och teknik gjordes framsteg, ett av de stor namnen därvidlag var Leonardo da Vinci (1452-1519). Den nuvarande Peterskyrkan i Rom kom till, kupolen blev klar 1590 under ledning av Michelangelo. Italienaren Machiavelli (1469-1527) framförde åsikter om hur furstarna borde utöva sin makt, i allmänhet och bl a med kraft gentemot kyrkan. Religionsstridernas tid 1500-1648 och tiden 1648-1815 med bl a oinskränkt furstemakt.    Under nya tidens början skaffade sig Europeerna kolonier i förut okända delar av världen och på hemmaplan fortsatte striderna. Nya tiden fram till 1648, Westfaliska freden, brukar ses som religionsstridernas tidevarv. Under den här tiden bildades också s k nationalstater med starka furstar i ledningen. Sverige blev en stormakt och stod på höjden vid slutet av den här perioden. Tiden 1648 fram till 1789 med den franska revolutionen ses som den oinskränkta furstemaktens epok med bl a mäktiga franska kungar, Ludvig XIV, XV och XVI, som revolutionärerna opponerade mot. I kolonierna i Amerika uppstod också opposition och folk frigjorde sig från herrarna i Europa och bildade Amerikas Förenta Stater 1786. Under den oinskränkta furstemaktens tid fanns i Europa stora riken som hade stora resurser och bekämpade varandra. l de striderna förlorade Sverige sin stormaktsställning 1718.    Den franska revolutionen 1789 var en revolution mot den hårda kungamakten och innebar bara början på vägen mot en större spridning av makten.    Napoleon var 20-årig löjtnant när revolutionen bröt ut, han skaffade sig makt, blev kejsare, ville erövra världen och satte hela Europa på krigsfot, men kämpades ned vid Waterloo och placerade oskadliggjord på St Helena i Atlanten 1815.    Efter hans krig samlades Europas mäktiga på kongressen i Wien l8l5 och ritade upp en ny politisk karta över Europa. Under napoleontidens slutskede var Sverige med mot Napoleon och utkämpade sitt senaste och förhoppningsvis sista krig. Vid Wienkongressen fick Sverige huvudsakligen gränserna som finns idag.    Drivkrafter under den här perioden var bl a idéerna under den sk upplysningstiden då bl a Montesquieu (l689-1755) skrev om maktfördelning med en udd mot furstarnas starka makt, och Diderot samlade mänskligt vetande i "Encyklopedin" i 35 band 1751-1780. Genombrottstid för demokrati och industri, 1815-1914.    I världshistorien är 1815 ett stort årtal. Som slutpunkt för den epok som började då kan man sätta 1914 då första världskriget började. Under de hundra åren bröt en demokrati med lika rösträtt för alla i stort sett igenom i några av de mest välutvecklade länderna, och industrier för varutillverkning i stor skala växte fram.    Världsbilden förändrades väsentligt när Darwin 1859 lade fram sin bok om arternas uppkomst, - en stöt mot de kyrkliga lärorna. Inom naturvetenskaperna gjordes viktiga upptäckter och en välutvecklad atomteori fanns innan första världskriget bröt ut. Mendel var pionjär inom ärftlighetsforskningen och gjorde viktiga rön, som dock föll i glömska och fick spridning först år 1900.    Överbefolkning ledde till uppkomsten av fattiga proletärer som Karl Marx intresserade sig för, 1847 författade han tillsammans med Engels ett kommunistiskt manifest. Första internationalen, en arbetarorganisation, bildades i London l864. Den andra bildades i Paris l889 med arbetarombud från 19 länder, bl a Sverige. Då ställdes som mål bl a 8-timmarsdag sex dagar i veckan, vilket blev lag i Sverige 30 år senare 1919, och man införde 1 maj som arbetarnas demonstrationsdag. Denna international upphörde 1914.    Den tredje, kommunistiska internationalen, Komintern, bildades 1919, ledd av Lenin.    I Amerikas Förenta Stater avskaffades slaveriet efter inbördeskrig 1861-1865.    År 1914 behärskade europeerna en stor del av världen utanför Europa, de hade kolonier eller härskade på annat sätt. Självständiga stater utanför Europa var huvudsakligen i Amerika USA, Mexiko och de flesta staterna som 1990 finns söder därom, i Afrika Etiopien och Liberia och i Asien Turkiet, Arabien, Persien och Afghanistan i Främre orienten och bortom Indus : Kina, Mongoliet, Japan, Siam och några småstater i Tibet. Första världskriget 1914-1918 och mellankrigstiden 1918-1939.    Perioden 1914-1945 bildar en ny epok med första världskriget, mellankrigstiden och andra världskriget. Österrikes tronföljare mördades 1914 med ett skott i Sarajevo och det utlöste första världskriget 1914-1918, som ledde till stora förändringar av Europas karta. Kriget var en fortsättning på gamla maktstrider i Europa och slutade med nederlag för Tyskland.    I krigets spår ägde rum revolutioner i Tyskland och framför allt i Ryssland som förvandlades till Sovjetunionen. Ett antal nationalstater uppstod eller återuppstod. Finland, Estland, Lettland och Litauen blev självständiga stater. Polen, som varit uppdelat på grannländer, återuppstod.Tyskland förminskades. Tjeckoslovakien tog arv efter bl a det medeltida Böhmen. Rumänien förstorades. Serbien växte ut till Jugoslavien. Österrike-Ungern splittades. Det Ottomanska-Osmanska riket som existerat från 1300-talet och omfattat områden i Nordafrika, Mellanöstern och delar långt upp i Östeuropa splittades. En turkisk nationalstat bildades 1923 och av övriga delar bildades såsmåningom många skilda stater. Av Europas många monarkier återstod efter kriget och revolutionerna drygt ett dussin.    På initiativ av USA-presidenten Wilson tillkom 1919 Nationernas förbund, men hans eget land blev aldrig medlem och Sovjetunionen stod också utanför.    Spanien blev republik 1931 och sedan utbröt där inbördeskrig som slutade med att general Franco blev diktator. Italien underkuvade Etiopien 1936 under ledning av Mussolini som gjort sig till överste makthavare, diktator, i Italien. Japanerna ockuperade större delen av Kina 1937-1938. Stalin gjorde sig till diktator i Sovjetunionen.    I Tyskland uppträdde Adolf Hitler och bildade den nationalsocialistiska rörelsen. Han blev rikskansler 1933, statschef 1934 med titeln ”Führer und Reichskanzler” och gjorde sig till diktator. Han tog Österrike mm "under sitt beskydd", dvs ockuperade och anslöt till Tyskland. Andra världskriget 1939-1945.    Brittiske premiärministern Chamberlain gjorde 1938 med Hitler en överenskommelse som skulle stoppa Hitlers framfart, och kom hem till London med ett papper som garanterade "fred i vår tid". Det blev dock en kort garantitid, hösten 1939 angrep tyskarna Polen och det andra världskriget kom igång. Det var till en början lokalt, men utvidgades våren 1941. Danmark och Norge ockuperades 9 april 1940 av tyskarna och Holland och Belgien den 10 maj. Frankrike var helt ockuperat i juni. Italien inträdde därefter på Tysklands sida.    I en tysk-rysk vänskapspakt 1939 "fick” ryssarna de baltiska länderna, och efter finsk-ryska vinterkriget 1939-40 måste Finland avstå Karelen. Vänskapen tog slut när tyskarna angrep Sovjetunionen 1941. I december det året anföll japanerna USA genom bombning av den amerikanska flottbasen Pearl Habor. Kriget fick därmed full styrka med Tyskland, Italien och Japan på den ena sidan och England, USA och Sovjetunionen på den andra. Krigshandlingar förekom huvudsakligen i Europa, Nordafrika och Ostasien. Sverige kunde hålla sig utanför kriget.    Det gick sämre och sämre för tyskarna och de allierade på andra sidan träffades i Jalta i februari 1945 och gjorde upp om krigsslutet och Europas framtid, det var brittiske premiärministern Churchill, amerikanske presidenten Roosevelt och Sovjetdiktatorn Stalin. Den 30 april 1945 var det tyska nederlaget nära och Hitler begick självmord i en bunker i Berlin. Kapitulation följde kort därefter. Men kriget pågick i Asien. För att få definitivt slut på det lät amerikanske presidenten hösten 1945 fälla två atombomber över Japan, som då kapitulerade. President var vid denna tid Truman, sedan Roosevelt avlidit i början av april. Mussolini avrättades av italienska partisaner.    Det andra världskriget har setts som som en kamp för demokratin mot Hitlers diktatur med "arier" som herrefolk och med en rasism som riktades isynnerhet mot judar med en strävan att utplåna dem helt. Efterkrigstiden. Från 1945.    Den europeiska politiska kartan efter andra världskriget såg i stort sett ut som före kriget, men de baltiska staterna blev sovjetiska delstater, Polen flyttades västerut och Tyskland delades i öst och väst. Alla de östeuropeiska staterna förvandlades till s k folkrepubliker i rysk regi.    Som supermakter framstod efter kriget USA och Sovjetunionen. Vänskapen dem emellan under kriget övergick snart i fiendskap i ett "kallt krig”, en "järnridå" drogs ned i Europa mellan öst och väst. Världspolitiken har under efter krigstiden präglats av motsättningarna mellan USA och Västeuropa å den ena sidan och Sovjetunionen å den andra.    De krigshärjade delarna av världen återuppbyggdes. Kolonierna frigjorde sig vartefter och bildade en stor mängd nya stater, många i Afrika. De västeuropeiska staterna har blivit fredliga demokratier, även Spanien.    På 8o-talet gjorde sig polackerna mer och mer fria från det sovjetiska inflytandet, och med början 1989 har fredliga revolutioner i Sovjetunionens s k satellitstater i Östeuropa ratat den sovjetiska kommunismen som havererat. Tysklands två delar har förenats 1990. I Sovjetunionen har kommunistpartiets partimonopol avskaffats och den sovjetiska s k kommandoekonomin avses bli ersatt av en marknadsekonomi mer av västeurpeiskt snitt.    Nationernas förbund havererade och kunde inte hindra andra världskriget. Som en efterföljare bildades vid krigsslutet Förenta Nationerna, FN. Organisationen har under efterkrigstiden medverkat till att dämpa många svåra konflikter länder emellan. Den medverkade till bildandet av staten Israel 1948 med avsikt att ge judarna det hemland de inte haft och saknat under långa tider. Judarna har dock inte varit nöjda med det land de fått och krävt mera, vilket orsakat strider i trakterna där hela efterkrigstiden, strider som äntligen kanske kan ta slut i och med en påbörjad fredsprocess mellan Israel och palestinierna 1995 och en palestinsk president 1996. Nutid och framtid.    I980-1988 pågick ett stort krig mellan Irak och Iran med stora förluster för båda men utan några tydliga praktiska resultat. Hösten 1990 invaderades Kuwait av Irak, vilket väckte protester världen över. En FN-allians med USA i spetsen slog i ett sexveckorskrig med all moderna krigsteknik tillbaka Irak, som ålades betala skadestånd och att förstöra vapen mm.    I Sydafrika har konservativa regimer länge förhindrat en demokratisering, men under 90-talet har rasåtskillnadspolitiken upphört och landet har som president fått Nelson Mandela, representant för de svarta. I Afrika för övrigt finns många problem med krig och annat, bl a problem med virussjukdomar. I många delar av världen har demokratiseringssträvandena haft stora svårigheter, bl a i Syd-och Mellanamerika. I Sydostasien finns problem.    Atombomber och andra förfärliga krigsredskap har blivit så utvecklade att de kan förstöra möjligheterna till liv på jorden. Mänskligheten har hamnat i en fälla där människorna blir tvungna att samverka. Sedan Sovjetunionen upphört fr o m 1992 anses det dock att ”det kalla kriget” upphört och att faran för atombomber minskat. I Jugoslavien har efter 1991 pågått ett inbördeskrig som äntligen resulterat i ett slags fred i slutet av 1995.    I Västeuropa har hela efterkrigstiden pågått en integrationsprocess som lett fram till Europeiska Unionen, EU, där Sverige trätt in 1 januari 1995. Unionen lider av ”demokratisk underskott”,dvs gamla demokratiska principer är satta ur spel, lagar utfärdas av ministrar och mycket bestäms i den av en byråkrati i Bryssel.    Trots motgångar har demokratins princip blivit ledstjärna världen över, men mycket återstår innan den helt slagit igenom i praktiken. Den sovjetiska komunismen avses bli ersatt av mer demokratiska former.    Jämsides med demokratin löper jämlikheten. Den svåra uppgiften i framtiden tycks vara att förbättra demokratin och att förbättra jämlikheten. Förändringarna efter 1989, 200 år efter franska revolutionen 1789, ger löften om en bättre framtid, men kan också leda till försämringar om reaktionära krafter tar överhanden. Världsbefolkningen.    För två miljoner år sedan levde i Afrika Homo habilis - den händiga människan - som började tillverka och använda redskap av sten och därmed inledde stenåldern. Frukt och grönsaker var den viktigaste födan.    När våra förfäder började äta kött regelbundet utvecklades för ca 1,5 miljoner år sedan en ny redskapskultur och samtidigt uppträdde en ny art, Homo erectus. Fynd av de två arterna har gjorts i trakterna öster am Viktoriasjön i Afrika och man menar att där blev människorna människor.    Tecken tyder på att Homos erectus för drygt en miljon år sedan började sprida sig, först till Asien och sedan till Europa.    Homo erectus levde kvar i ungefär en miljon år och efterträddes av Homo sapiens - den förståndiga - för ca 300 000 år sedan. Vår tids människa, Homo sapiens sapiens, uppträdde för ca 40 000 år sedan, och den spred sig över hela världen även till Australien som var bebodd för 20-30 000 år sedan och till Amerika via Berings sund. De amerikanska kontinenterna var befolkade för ca 12000 år sedan. Under årens lopp har de olika svarta, vita, gula och röda raserna utvecklats men alla av samma art. Befolkningen i miljoner i Världen och i Sverige inom parentes. År -7000    10 -3000  40-80    0    160 1000    360 1650    545   (1,225 000) 1800    906   (2,347 303) 1900   1608   (5,136 441) 1920   1811   (5,904 489) 1930   2015   (6,142 191) 1940   2249   (6,371 432) 1950   2516   (7,041 829) 1960   3019   (7,497 967) 1970   3693   (8,081 229) 1980   4450 1990   5248   U-länder 4040.   I-länder 1209 (23%) 2000   6127   U-länder 4851.   I-länder 1276 (21%) 2025   8177   U-länder 6780.   I-länder 1397 (17%) Europa med hela Sovjetunionen: år 1650: 100 miljoner. År 1990: 790. År 2025: 894. Asien: år 1650: 330 miljoner. År 1990: 3057. År 2025: 4467. Afrika: år 1650: 100 miljoner. År 1990: 645. År 2025: 1643. Nordamerika: år 1650: 1 miljoner. År 1990: 275. År 2025: 347. Mellan- och Sydamerika: år 1650: 12 miljoner. År 1990: 453. År 2025: 787. Oceanien: år 1650: 2 miljoner. År 1990: 27. År 2025: 40. Källor till tabellen: till år l000: Bonniers världshistoria del 20, 1987. 1650-1900: Sv. uppslagsbok,"Jorden",1956. 1920-1940: Statistisk årsbok för Sverige (SÅS) 1965. 1950-2025: SÅS 1990: 1990-2025 enligt FNs beräkningar. Sverige 1650: Sv.uppslagsbok ”Sverige”. Afrikas och Asiens äldsta historia.    Den senaste istidens slut för ca 10 000 år sedan var en milstolpe i människornas historia. Då började man med jordbruk. För 10 000 år sedan odlades vete öster om Medelhavet, för 7000 år sedan hirs i Kina och för 6000 år sedan majs i Amerika. I samband med jordbruket började man också med djurhållning med djur både som föda och som dragare.    Människorna blev mer och mer bofasta och bildade samhällen med byar och städer. För ungefär 7000 år sedan ökade befolkningen kraftigt i vissa omraden, t ex i de första städerna, som kom till i fyra floddalar i Egypten, Mesopotamien, Indusdalen och i Kina. Vattnet i floderna utnyttjades för konstbevattning i jordbruket. Samhällena krävde administration och specialiserade yrken och där utvecklades samhällsklasser. Skiftspråk utvecklades, de första kända skrifterna är ca 5000 år gamla. Kunskaper om förhållanden före skriftspråken måste skaffas genom tolkningar av arkeologiska fynd. Som historisk tid brukar ses tider för vilka det finns skriftliga källor. Hiistorisk tid börjar alltså ca 3000 år f Kr.    De första högkulturerna uppstod i Egypten och Mesopotamien ca år 3000 f Kr, i Indien något senare, kanske ca 2500 f Kr och i Kina ca 1500-2000 f Kr. Årtalen är satta med hänsyn till 1. Tekniska och ekonomiska förändringar, framför allt inom jordbruket och transporterna, varigenom en större befoIkning delvis koncentrerad i icke livsmedelsproducerande städer, samt en intensivare handel blev möjlig. Även metallurgins utveckling, som fick inte minst maktpolitiska och militära korsekvenser. 2. Politiska och sociala förändringar, klasssamhällets framväxt och den centraliserade skatteindrivande statens utveckling på bekostnad av stammen och hövdingadömet. 3. En rad religiösa och kulturella omvandlingar, bland dem särskilt skrivkonsten.    I de nämnda trakterna utvecklade människorna sitt tekniska kunnande. Segel och hjul fanns upp. Textil och keramik kunde tillverkas. Man bearbetade metaller och tillverkade svärd och sköldar för att beväpna arméer som skulle skydda samhällena. Handeln utvecklades och de stora kulturområdena knöts samman av handelsvägar, sorn också användes av arméerna med vars hjälp stora områden kunde läggas under centralt styre. Tankar om stora imperier utvecklades.    De första stora imperierna fanns i Mesopotamien men såsmåningom växte flera fram över hela jordklotet. De har under tidernas lopp avlöst varandra. Imperierna har växt och blomstrat tills de blivit för stora och svåra att administera och då fallit sönder.    Omkring år 1000 f Kr länkades högkulturerna kring Medelhavet och fram till Kina samman. Då fanns en handelsväg, den s k sidenvägen, i en slinga mellan Indien, Kina och Persien, som stod i förbindelse med Medelhavets trakter. Kring år noll sträckte sig ett smalt bälte av välden från Atlanten till Stilla havet. I detta bälte bedrevs handel och utbyttes ideer och teknik, bl a spreds de stora världsreligionerna. Det började med buddhismen och hinduismen och fortsatte med judendom, kristendom och islam.    Nomadfolk på Asiens stäpper började anfalla de stora rikena och gjorde handelsvägarna osäkra. I Kina påbörjades den kinesiska muren som skydd mot dem redan ett par hundra år f Kr, in i Europa kom på 300-talet bl a hunner som satte igång omflyttningar så att det romerska riket upplöstes och nya riken tog form.    Mongolerna i norra Asien var ett stort erövrarfolk. På 1200-talet trängde mongolfursten Djingiskan med 100 000 ryttare över den kinesiska muren och erövrade Peking. Sedan forstsatte erövringarna. Hans son och sonson utsräckte riket så att det omfattade ett stort rike från Svarta havet till Stilla havet. Mongolerna vid den här tiden härjade också i Östeuropa.    Det stora mongolriket delades sedan. På 1300-talet framträdde en ny mongolisk erövrare, Timur-lenk, som skapade ett stort rike mellan Medelhavet och Indien. Ett mongolbehärskat rike grundades på 1500-talet i Indien. Europeernas kolonier och utomeuropeisk historia.    Den europeiska kulturen härstammar från de gamla kulturerna i Egypten-Främre orienten-Grekland-Rom och uppstod i kombination med dem och med kristendomen och kulturerna hos folken som kom norr- och österifrån. Den europeiska kulturen fr o m 400-talet har varit livskraftig, på gott och ont, och spred sig fr o m 1500-talet ut till de andra världsdelarna.    På 1200-talet fanns i Euopa ett begär efter indiska och kinesiska produkter och Marco Polo, son till en köpman i Venedig, gjorde resor i Kina mm och förde till Venedig hem kunskaper om Asien. Men handelsvägarna till Asien var i hög grad spärrade för europeerna p g a att Muhammedanerna då be-härskade Nordafrika och Främre orienten.    För att kunna få varor från lndien och Kina, bl a siden, kom europeerna på att man kunde nå de länderna genom att segla runt Afrika eller segla västerut runt jorden, en del kände till att jorden var rund. Vasco da Gama seglade runt Afrika och nådde Indien 1498.    Columbus seglade västerut och upptäckte 1492 Amerika, som han trodde var Indien, och folken i Amerika blev kallade indianer. Öarna mellan Nord-och Sydamerika blev de Västindiska öarna.    Den första världsomseglingen startades av portugisen Magellan 1519 under spansk flagg, han seglade västerut söder om Sydamerika, skeppet kom sedan via de Ostindiska öarna och Afrikas sydspets tillbaka till Spanien 1522.    När europeerna kom till Amerika hade befolkningen där levt isolerade från övriga världen. I Mellan-och Sydamerika uppstod högkulturer, bl a Mayakultur på 300-talet, Inkakultur på 1100-talet och Aztekerkultur på 1300-talet.    Euroreerna praktiskt taget erövrade Amerika på 1500-talet. Engelsmän och fransmän etablerade sig i Nordamerika och spanjorer och portugiser i Mellan- och Sydamerika. Amerika kristnades och blev västerländskt, men europeerna införde slavdrift med indianer och negrer.    Europeerna anlade vidare kolonier i Afrika, i större delen av Asien och i Australien. Kolonialmakterna har konkurrerat om kolonierna och under årens lopp har många konflikter om dem uppstått.    Vartefter har emellertid foIken i kolonierna frigjort sig från moderländerna. Om man undantar Amerika hade kolonierna sin största utbredning 1914 före första världskriget.    Nordamerikanerna gjorde sig fria och bildade Amerikas förenta stater genom en oavhängighetsförklaring 4 juli 1776. Folken i kolonierna i Sydamerika gjorde sig fria i början av 1800-talet och bildade de stater som finns än i dag. År 1914 bestod Amerika till största delen av självständiga stater, men i nordöstra Sydamerika hade britter, fransmän och nederländare några relativt små kolonier. Kanada var en brittisk koloni.    I Afrika fanns 1914 bara två självständiga stater, Eiopien och Liberia, resten var brittiska, franska, tyska, belgiska, portugisiska och spanska kolonier.    I Asien var de södra delarna till största delen brittiska, franska, amerikanska, nederländska, portugisiska och tyska kolonier. Australien och Nya Zeeland var brittiska. I norra Asien härskade ryssarna fram till Stilla havet.    Japanerna hade isolerat sig från yttervärlden, men USA tvingade dem 1854 att öppna några hamnar för handel. Med det trängde den europeiska kulturen in i Japan, som utvecklade sig till en aggresiv stat och som expanderade mot Korea, Kina och Ryssland. Japan blev en stormakt. Kina hade också isolerat sig men måste 1839-42 öppna hamnar för handel. Inre strider i Kina ledde till att kejsaren avsattes och landet blev en republik 1912. År 1914 var i Asien huvudsakligen Kina, Japan och Siam självständiga stater medan resten behärskades av europeerna.    Folken i kolonierna som fanns 1914 har till största delen gjort sig fria, huvudsakligen i olika omgångar efter andra världskriget. Sveriges historia. Istiden: Norges västkust var sannolikt isfri under senaste istiden. Skåne var isfrltt för 13 000 år sedan. Iskanten låg ungefär vid mitten av Vättern för 10 000 år sedan och vid kanten av fjällområdet för ca 9000 år sedan. Den äldre stenåldern         - 3000 f Kr Den yngre stenåldern    3000 - 1500 f Kr Bronsåldern           1500 - 500 f Kr Jårnåldern           500 f Kr - 1060 e Kr varav förromersk järnålder        500 f Kr - 0 romersk järnålder          0 - 400 e Kr yngre järnålder           400 - 600 e Kr. Folkvandringstiden 400-550 e Kr. vlkingatiden             800 - 1060 e Kr Under äldre stenåldern vartefter som isen smälte bort : kom lövträd, tall, gran, ren, hjort, älg, uroxe, vildsvin, björn, bäver, säl, fisk, ostron. Hundar enda husdjur. Verktyg och vapen av ben, horn, flinta. Yxor, dolkar, pilspetsar, enkla lerkärl. Yngre stenåldern : tamboskap, primitivt åkerbruk med vete och korn. Får, getter, svin, hästar. Fast bosättning. Bostäder av flätverk av trä tätat med lera. Gravar stendösar, gånggrifter, hällkistor. Bronsåldern : varmt klimat. Finare redskap och vapen av importerad brons. Smycken av guld. Kläder av ylletyg. Hällristningar. Gravar gravhögar av sten eller jord. Förromersk järnålder : klimatet kyligare än förut. Järn ur sjö-och myrmalm. Romersk järnålder : livliga kontakter med folken söderut. Runor som uppkommit genom ombildning av grekiska och romerska bokstäver. Nordens folk omnämns av romerske författaren Tacitus som l00 e Kr skrev "Germania" om de germanska folken. Den yngre järnåldern : motsvarar folkvandringstiden. Mycket guldföremål i Sverige, bl a ett på 12,5 kilo. Fästningar av stenmaterial på höjder med branta stup, fornborgar, mer än sju hundra st. Rika fynd i gravar vid Vendel i Uppland. Tiden 550 - 800 e Kr brukar kallas vendeltid.  550- 800 Vendeltid.  800-1060 Vikingatiden. 1060-1389 Den äldre medeltiden 1389-1521 Unionstiden. 1521-1611 Reformationstiden. 1611-1718 Stormaktstiden. 1718-1772 Frihetstiden. 1772-1815 Gustavianska tiden. 1815-1914 Genombrottstid för industri och demokrati. 1914-1945: Första världskriget, mellankrigstiden, andra världkriget. 1945-    : Efterkrigstiden. Källor till de historiska avsnitten. * Svensk uppslagsbok. * Åke Holmberg: Vår världs historia. (Bl a kriterierna för de första högkulturerna). * Bonniers världshistoria. * Människoarter: Etnografiska museets bok Historien om människan. * Sveriges historia: Söderlund / Tunberg: Svensk historia för gymnasiet. * Historien senaste år: Dagens Nyheter. * Framställningen här är gjord i slutet av 1995, det som sedan hänt är alltså inte med. Årsrapport om våld i världen. Sipri 1995 Artikel i Dagens Nyheter den 16 juni 1995 av Lasse Granestrand: ”Det heter fortfarande fredsforskningsinstitut. Men vetenskapsmännen på Sipri tycker det låter flummigt och talar hellre om konflikter och militärstrategiska analyser. I går kom deras årliga översikt av våldets trender i världen och det står helt klart att fred ännu inte brutit ut. Det var Tage Erlanders idé. Han tyckte att ett land som haft fred i 150 år borde bli värd för ett fredsforskningsinstitut. 1966 startade det med Alva Myrdal som ordförande och Sveriges riksdag som finansiär.    Tjugonio år senare presenterar en klase forskare de senaste kunskaperna om världens våld i en årsbok på 970 sidor. * Konflikterna har blivit något färre.    31 stycken 1994 mot 33 året innan. Tröskeln för att något ska kallas konflikt är tusen döda. Inget klassiskt krig mellan två självständiga stater bröt ut under 1994. Så ser den nya världen ut. Nord mot syd Väpnade konflikter är allt oftare interna eller möjligen regionala. Finns det en huvudmotsättning i världen så går den mellan nord och syd i stället för öst och väst.    Fyra av de mest segslitna konflikterna i världen gick mot en lösning under 1994. Hoppet har ökat för Angola, Nordirland, Sydafrika och Mocambique.    Israel och Jordanien ingick ett fredsfördrag och situationen stabiliserades på Haiti. Freden i det tidigare så krigsdrabbade Central- och Sydamerika tycks bestå.    Men våldsutbrotten i Rwanda och Tjetjenien och krigen i forna Jugoslavien förmörkade den ljusnande bilden, liksom inbördeskrigen i Algeriet och Afghanistan. * Fredsprocessen i Mellan Östern står inför en viktig tröskel. Trots vissa framsteg är det viktigt med ytterligare genombrott före det amerikanska presidentvalet i november 1996 och det israeliska parlamentsvalet samma år. Krig i Tjetjenien * Ryssland drog bort sina trupper från de baltiska staterna, men startade i december kriget i Tjetjenien. Inom det forna Sovjet finns åtta konfliktområden, varav fyra i Kaukasus. * Produktion och försäljning av vapen minskar i världen. De hundra största vapenföretagen reducerade sin försäljning med 6 procent på ett år. Rysslands vapenexport har minskat dramatiskt. Hundratals vapenfabriker har slagit igen och 2 miljoner jobb har försvunnit under åren 1991-94.    I USA har försvarsindustrin styrt över till andra produkter, men landet svarar fortfarande för 55 procent av världens samlade export av konventionella vapen. Lägre militärutgifter * Världens militärutgifter sjunker utom i Sydasien och Mellanöstern. Kapitlet om det sistnämnda har skrivits av kanadensaren Paul George.    Leder hans tabeller till mera fred?    - Vi är inte fredsmäklare säger Paul George där han sitter i Sipris hus vid Brunnsviken i Solna, men vi kan bidra till freden genom att ta fram information. Jag tror att välinformerade politiker fattar beslut som gynnar världsfreden.    Paul George jagar information i öppna källor och genom besök i de olika länderna. Det finns många hemligheter.    - Västvärldens biståndsgivare har blivit alltmer intresserade av hur mycket deras mottagarländer satsar på militären. Därför finns också ett ökande intresse av mörkläggning.    Paul George ser ett farligt samband mellan ekonomisk tillväxt i tredje världen och satsningar på militär upprustning. Samlas i Chile Just nu samlas all världens vapenhandlare förväntansfullt kring Chile.    Landet har en mycket stark ekonomi och ett mycket föråldrat försvar. Än har inget hänt, men Paul George är orolig. Om Chile rustar upp rubbas balansen i regionen och Brasilien följer efter och då kan inte Argentina låta bli...    Balans år ett nyckelbegrepp för fredsforskarna.    Bates Gill studerar Sydasien.    Kina är en slumrande jåtte som ännu inte rustar men ändå redan antas påverka den militära balansen i Asien.    - Det finns en osäkerhet om vad Kina tänker göra med sin ekonomiska tillväxt.    Länderna i Sydostasien som haft hög ekonomisk tillväxt under lång tid, investerar nu i avancerade vapensystem. Indien ökar också sina militära utgifter - med 12 procent rnellan 1992 och 1994. Samma tid sköt Pakistans militärutgifter i höjden med 19,5 procent. Miljontals flyktingar Sipri arrangerar varje år en föreläsning till Olof Palmes minne. I år hölls den av FN:s flyktingkommissarie Sadako Ogata.    Hon förde in världens 27 miljoner flyktingar i debatten om freden.    Sadako Ogata anser att fredsarbete i framtiden handlar mindre om säkerheten mellan nationalstater och mer om enskilda människors trygghet.” Början av 1998.    Från svensk horisont är i början av 1998 problem med EU framträdande. Vidare i början av 1998: det har träffats överenskommelser om förhållandena på Irland, i Jugoslavien är det fortfarande problematiskt, förhållandena i Ryssland är besvärliga, fredsprocessen i Israel hakar ständigt upp sig, Irak inger oro, i Ostasien och i Afrika finns konflikter, världen för övrigt är inte problemfri. 000615: Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI. Årsrapport 2000.      SIPRI finns på http://www.sipri.se/ En översiktlig sida på svenska med innehållsförteckning finns på http://www.sipri.se/indexswed.html Innehållsförteckningen finns också på tyska. För övrigt är allt på engelska. SIPRIS verksamhet kan anses höra till område 32 om statsvetenskap, men årsrapporten kan också ses som världshistoria. En relativt utförlig sammanfattning av årsrapporten kan laddas hem. TT har gjort en mycket kort sammanfattning på svenska, som här återges: Från TT enligt DN den 15 juni 2000, sid A8:      ”Efter att ha sjunkit en längre tid har världens rustningskostnader åter börjat stiga, rapporterade det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri på onsdagen i Stockholm. Sam tidigt har antalet större krig tilltagit. Men det finns också skäl till optimism: demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättssamhället erkänns på allt fler håll och skrivs in i lagar och normer.      Enligt Sipri, vars årsbok summerar och analyserar jordens konflikter och fredsansträngningar, håller efterkrigstidens ideologiska skiljelinjer på att brytas upp. Med det kalla krigets slut försvann också den gamla uppdelningen i två stora rivaliserande maktblock. Dagens hotbild är inte längre lika entydig. Den nya tiden bjuder därför på både nya risker och nya möjligheter.      Världens militära kostnader uppgick i fjol till över 6600 miljarder kronor, tio gånger mer än vad länderna lade ut på skolutbildning. Siffran är visserligen väsentligt lägre än vid 1990-talets början, men utgör ändå en ökning med drygt 2 procent från 1998. Fortfarande slukar rustningarna enorma resurser, motsvarande 2,6 procent av jordens samlade bruttonationalprodukt - summan av alla varor och tjänster som produceras.      Under 1999, liksom året före, utkämpades 27 större väpnade konflikter, nästan samtliga segslitna inbördeskrig. Bara två var mellanstatliga: striderna i Kashmir mellan kärnvapenstaterna Indien och Pakistan och kriget Eritrea-Etiopien. Utländsk väpnad inblandning var också undantag snarare än regel och förekom bara i 5 av de 27 krigen.      Liksom förr utkämpades fjolårets krig främst i Afrika och Asien. ” FNs HISTORIA OCH VERKSAMHETER Delar från Svenska FN-förbundets hemsida: Se särskild sida som nås med följande länk: FNs HISTORIA OCH VERKSAMHETER (http://wimnell.com/omr93b.html) 1900-talet. Referat av en sammanställning i Dagens Nyheter, DN, 991210 sid A7. Ett urval händelser och ett urval nobelpris i kemi, fysik och medicin, text av Clas Svahn. 1900-1909 Guglielmo Marconi skickar de första radiosignalerna från England till Kanada 1901, något som kommer att påverka hela århundradet. l USA gör bröderna Wright en 40 meter lång flygfärd (1903) och tre år senare konstrueras den första elektriska glödlampan med volframtråd. 1909 når Robert Peary nordpolen och samma år grundas scoutrörelsen. Nobelpris: Kemi 1902: Emil Fischer för förståelsen av hur organiska molekyler ser ut, bland annat socker, vilket har lett till flera kemiska industrier. Fischers upptäckter utvecklades sedan av A von Baeyer, som belönades 1905. Fysik 1901: Wilhelm Röntgen för upptäckten av röntgenstrålningen som i dag används i otaliga sammanhang, bland annat inom medicinen. Fysik 1903: Henri Becquerel, Pierre Curie och Marie Curie för upptäckten av radioaktiviteten och att kärnan i en radiumatom sönderfaller. Fysik 1909: Guglielmo Marconi och F Braun för upptäckten av radiovågorna. Medicin 1902: Ronald Ross för att han visat att myggor bär på malaria. Medicin 1905: Robert Koch för upptäckten av tuberkelbakterien, en upptäckt som kom att rädda miljoner liv. 1910-1919 Norrmannen Roald Amundsen når sydpolen 1911, och 1912 förliser atlantångaren "Titanic" varvid mer än 1 500 människor omkmmer. Året efter inför Henry Ford det löpande bandet på sina bilfabriker och Charlie Chaplin filmdebuterar. 1914 startar det första världskriget med att den österrikiske tronföljaren mördas; Panamakanalen invigs och öppnar en port mellan Atlanten och Stilla havet. 1915 produceras de första stridsvagnarna och det första flygplanet helt i metall. 1917 skakas Ryssland av en revolution, bolsjevikledaren Lenin kommer till makten. Första världskriget slutar 1919. Nobelpris: Kemi 1911: Marie Curie för upptäckten av flera radioaktiva element, radium och polonium vilket används för att behandla cancertumörer. Också Ernst Rutherfords forskning, som belönades 1908, var viktig i detta sammanhang. Kemi 1918: Fritz Haber för upptäckten av hur man syntetiserar ammoniak, vilket gav upphov till bland annat konstgödselindustrin. Fysik 1918: Max Planck för upptäckten av energikvantat, att energi uppträder i små paket. Planck lade fram teorin år 1900 och kom att påverka hela 1 900-talets fysik på ett grundläggande sätt. Flera upptäckter byggde vidare på Plancks energikvanta och ledde sedan fram till kvantfysiken. 1920-1929 Sverige får allmän rösträtt 1921 och året efter väljs fyra kvinnor in i andra kammaren och en i första. 1924 blir George Gershwin världsberömd för sin "Rhapsody in blue" för piano och orkester; de första vinterolympiska spelen hålls i franska Chamonix, men först i efterhand gavs tävlingarna olympisk status. 1925 publicerar en för världen okänd Adolf Hitler sitt politiska manifest "Mein Kampf"; den självhäftande tejpen uppfinns. 1927 införs graviditetstester och Charles Lindbergh gör den första ensamflygningen nonstop över Atlanten. 1928 uppfinns bandspelaren. Årtiondets sista år blir händelserikt: televisionen uppfinns och börsen på Wall Street kraschar, vilket blir inledningen till en djup depression. Nobelpris: Fysik 1921: Albert Einstein för beskrivningen av fotonen, bäraren av ljuset. Man kan säga att Einstein "uppfann" fotonen, något som bland annat lett fram till laser och fotocell. I hans Nobelpris ingår också ett erkännande för relativitetsteorierna (den speciella 1905 och allmänna 1916) och teorin om materiens atomstruktur. Fysik 1922: Niels Bohr för upptäckten av hur en atom är uppbyggd, att elektronerna rör sig i banor runt en kärna. Medicin 1924: Willem Einthoven för elektrokardiogrammet, EKG, som visar vilka skador som uppstått på hjärtat efter en infarkt. 1930-1939 Årtiondet inleds med upptäckten av planeten Pluto, den första Musse Pigg-filmen med ljud, och Adolf Hitler tar makten i Tyskland (1933). Medan depressionen fortsätter, fram till vändningen i en börshausse 1936-37, får världen uppleva uppfinningar som 8 mm smalfilm (1932) och nylonet (1935). BBC inleder regelbundna tv-sändningar 1935. 1937 skapar Alan Turing den första datorn, p-automater införs, den första helautomatiska tvättmaskinen tillverkas och i England byggs den första radarstationen. Samma år exploderar luftskeppet "Hindenburg" utanför New York. Olyckan innebär slutet för all trafik med luftskepp. 1938 står Golden Gate-bron i San Francisco klar. 1939 bryter andra världskriget ut. Nobelpris: Kemi 1931: Garl Bosch och Friedrich Bergius för deras upptäckt av kemiska metoder för att framställa syntetisk bensin och olja ur stenkol vilket lade grunden till en stor del av den kemiska industrin. Fysik 1932: Werner Heisenberg för osäkerhetsrelationen. Han visade att man inte kan bestämma en partikels läge och energi samtidigt utan att rubba den. Fysik 1939: Ernest Lawrence för cyklotronen som framställer radioaktiva preparat genom att accelerera laddade partiklar och skicka dem in i kärnan. Används för att ta fram kortlivade radioaktiva preparat som inte skadar patienten, för att hitta sjukdomstillstånd eller för att motverka cancertillväxt. Medicin 1930: Karl Landsteiner för upptäckten av blodgrupperna vilket möjliggör säkra transfusioner. Tidigare misslyckades flertalet transfusioner utan att man visste varför. Medicin 1939: Gerhard Domagk för upptäckten av prontosil, en typ av sulfa mot bakterier. 1940-1949 För andra gången under 1900-talet skakas världen av ett storkrig. När kriget slutar 1945 har USA bland annat kommit att fälla de första taktiska atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. 1941 har vad som kommit att kallas "världens bästa film", Orson Welles "Citizen Kane", premiär. 1942 genomförs den första kontrollerade kärnklyvningen och Astrid Lindgren ger ut "Pippi Långstrump". 1946 får amerikanska AT&T tillstånd att driva ett mobilt telefonnät. 1947 sätts den så kallade Marshallplanen i verket; ett amerikanskt återuppbyggnadsprogram för Västeuropa. lBM presenterar den första kommersiella datorn 1948 och George Orwells dystra framtidsroman "1984" ges ut. Nobelpris: Kemi 1944: Otto Hahn för upptäckten av att atomkärnan kunde klyvas vilket gav upphov till atombomben och kärnkraftverken. Kemi 1948: Arne Tiselius för upptäckten att man genom att låta laddade partiklar vandra i elektriska fält separerar ämnen. Pharmacia växte upp ur hans upptäckter. Fysik 1947: Edward Appleton för upptäckten av hur radiovågorna rör sig i jonosfären. Han visade därmed hur man kan sända radio över långa sträckor. 1946 lyckades Appleton skicka en radarsignal till månen och tillbaka. Medicin 1945: Alexander Fleming, Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey för upptäckten av penicillinet och dess verkningar. Fleming gjorde sin upptäckt redan 1928. Medicin 1948: Paul Hermann Müller för upptäckten av växtgiftet DDT som trots sitt dåliga rykte har råddat miljoner liv i u-länderna. 1950-1959 Den första respiratorn tas i bruk 1950. 1951 uppfinner Erik Wallenberg förpackningsmetoden Tetra Pak, grunden till en svensk miljardindustri; i Afrika slås kolonierna Tripolis, Cyrenaica och Fezzan samman till Libyen. 1952 spränger USA en vätebomb och följs snart av Sovjetunionen. 1954 uppfinns den kiselbaserade solcellen; Ernest Hemingway får Nobelpriset i litteratur. 1956 avlider seklets mest namnkunnige vetenskapsman, Albert Einstein, och den första telefonkabeln dras över Atlanten. När Sovjet skickar upp den första satelliten 1957 inleds en kapplöpning med USA om herraväldet i rymden. 1958 deklarerar Kinas ledare Mao Zedong "Det stora språnget framåt"; pacemakern uppfinns och p-pillren in troduceras. 1959 blir Ingemar Johansson världsmästare i tungviktsboxning. Nobelpris: Kemi 1953: Hermann Staudinger för upptäckten att polymerer består av mycket stora molekyler vilket utgör grunden för plastkemin . Kemi 1954: Linus Pauling för hans forskning kring kemiska bindningar som lade grunden till för-ståelsen för hur dessa, och all kemi, fungerar. Fysik 1952: Felix Bloch och Edward Purcell för upptäckten av NMR, Nuclear Magnetic Resonance, grunden till magnetkameran som kan se in i kroppens olika organ. En vidareutveckling belönades 1991. Fysik 1956: William Shockley, John Bardeen och Walter Brattain för transistorn, byggstenen i all modern elektronik. Medicin 1952: Selman Abraham Waksman för upptäcken av streptomycin, den första verksamma antibiotikan mot tuberkulos. Medicin 1954: John Enders, Thomas Weller och Frederick Robbins för upptäckten av hur poliovirus förökar sig, vilket ledde till poliovaccinet. 1960-1969 Den 12 april 1961 blir Jurij Gagarin, Sovjet, den första människan i rymden. Samma år omkommer FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld i en flygkrasch i nuvarande Zambia. 1962 står supermakterna på randen till ett kärnvapenkrig under Kubakrisen. 1963 skakas världen av mordet på USA:s president John F Kennedy, året efter ingriper USA i det vietnamesiska inbördeskriget på Sydvietnams sida. 1965 utbryter krig mellan Indien och Pakistan och 1967 sexdagarskriget mellan Israel och Egypten, Syrien och Jordanien där Israel erövrar Golanhöjderna och Västbanken. 1968 mördas Robert Kennedy under en valturné. Den 21 juli 1969 landar "Apollo 11 " på månen och Neil Armstrong blir första människan på en annan himlakropp. Nobelpris: Kemi 1960: Willard Frank Libby för upptäckten av C14-metoden som kan åldersbestämma organiskt material. Kemi 1962: John Kendrew och Max Perutz för att ha visat att proteiner har en tredimensionell struktur vilket har varit viktigt inom den biotekniska industrin. Fysik 1964: Charles Townes, Nikolaj Basov och Aleksandr Prokhorov för lasern. Fysik 1969: Murray Gell-Mann för upptäckten av kvarkarna. Han upptäckte 1964 att protoner, neutroner med flera är uppbyggda av ännu mindre partiklar. Också 1957 års pris, som visade att umversum skiljer på höger och vänster, samt 1979 års pris, där den elektromagnetiska och svaga växelverkan förenades har lagt grunden till en ny syn på materiens innersta väsen. Medicin 1962: Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins för att de visat hur DNA-molekylen är uppbyggd och därmed hur den mänskliga arvsmassan fungerar. Upptäckten, som gjordes 1953, lade grunden till den biotekniska industrin, som tillverkning av mänskligt insulin som har räddat livet på manga diabetiker (se även 1978 års pris). 1970-1979 Årtiondet inleds med uppfinnandet av mikroprocessorn, grunden till hemdatorerna. 1971 tar sonden "Mariner 9"de första detaljerade bilderna av Mars. 1972 konstrueras det första tv-spelet. Samma år skakas USA av Watergateskandalen som leder till president Richard Nixons avgång två år senare. Popgruppen ABBA vinner schlagerfestivalen 1974; forskare varnar för att freoner kan skada ozonskiktet. 1975 börjar de första hemdatorerna säljas i USA. Mao Zedong avlider 1976. 1977 har filmen "Star Wars" premiär, 583 månniskor dödas vid en flygolycka på Teneriffa. 1978 föds världens första provrörsbarn. 1979 inträffar en allvarlig olycka vid kärnkraftverket i Harrisburg, USA. Nobelpris: Fysik 1971: Dennis Gabor för hologrammet som används inom industrin för analys och för att se och skapa 3D-bilder. Fysik 1978: Arno Penzias och Robert Wilson för upptäckten av den kosmiska bakgrundsstrålningen som visade att universum med stor sannolikhet har bildats genom en ursmäll, Big Bang. Medicin 1978: Werner Arber, Daniel Nathans och Hamilton O Smith för hur man klipper isär och fogar ihop DNA. Pristagarna grundlade den genetiska ingenjörskonsten . Medicin 1979: Alan M Cormack och Codfrey N Hounsfield för datortomografi. En metod som gör det möjligt att se strukturer i hjärnan och att upptäcka tumörer. 1980-1989 1980 mördas John Lennon i New York. 1981 går U 137 på grund i Karlskrona skärgard. 1982 bryter Falklandskriget ut mellan Argentina och Storbritannien; aids upptäcks. 1985 konstaterar forskarna ett hål i ozonskiktet över Antarktis. 1986 mördas statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm; kärnkraftverket i Tjernobyl havererar. Magsårsmedicinen Losec börjar användas 1988. 1989 försvinner jarnridån och Berlinmuren rivs; World Wide Web introduceras. Nobelpris: Kemi 1980: Paul Berg, Walter Gilbert och Frederick Sanger för att de kunde visa hur DNA var uppbyggt i sekvenser. Grunden för den moderna biotekniken. Kemi 1989: Sidney Altman och Thomas Cech för upptäckten att RNA kan ha samma funktion som protein. Fysik 1986: Ernst Ruska för elektronmikroskopet som gjorde det möjligt att se föremål mindre än ljusets våglängd. I dag kan det förstora omkring två miljoner gånger. Ruska tillverkade sitt mikroskop redan 1931 men belönades först 55 år senare. Fysik 1989: Norman F Ramsey för upptäckten som ledde fram till atomuret som i dag utgör grunden för GPS-navigeringen. Priset byggde på andra upptäckter som hade belönats 1943 och 1944. Medicin 1988: James W Black, Gertrude B Elion och George H Hitchings för att de visat att betablockerare hjälper mot för högt blodtryck. 1990-1999 Tyskland återförenas 1990, kriget vid Persiska viken, och rymdteleskopet "Hubble" skjuts upp. 1991 börjar Jugoslavien falla sönder då Slovenien och Kroatien förklarar sig självständiga och ett blodigt krig startar i Kroatien. 1992 inleds ett krig också i Bosnien. 1993 störtar ett Jas-plan i Stockholm. 1994 sjunker passagerarfarjan "Estonia" och 852 människor omkommer; tunneln under Engelska kanalen öppnas; Nelson Mandela blir president i Sydafrika. 1997 lyckas forskare klona ett får som döps till Dolly. Prinsessan Diana omkommer i en trfikolycka i Paris. Nobelpris: Kemi 1993: Kary Mullis för upptäckten att man från en liten mängd celler kan kopiera DNA, vilket gör att kriminaltekniker kan spåra gärningsmän utifrån hudfragment eller mycket srnå mängder blod. Filmen "Jurassic Park" bygger på denna upptäckt. Kemi 1995: Paul Gutzen, Mario Molina och Sherwood Rowland för upptäckten att ozonlagret påverkas av kemiska ämnen i atmosfären. Fysik 1991: Pierre-Gilles de Gennes för upptäckten av flytande kristaller. Grunden för platta datorskärmar. Fysik 1992: Georges Charpak för konstruktionen av en känslig medicinsk detektor som gör att man kan använda betydligt lägre röntgendoser vid undersökningar. Fysik 1997: Steven Chu, Claude Cohen-Tannoudji och William D Philips för en vidareutveckling som kan bli framtidens atomur. Medicin 1990: Joseph E Murray och E.Donnall Thomas för hur man kan transplantera mänskliga njurar.

Forum för levande historia

Om oss

Forum för levande historia är en myndighet som har uppdraget att – med utgångspunkt i Förintelsen – arbeta med frågor som rör tolerans, demokrati och mänskliga rättigheter. Genom att belysa de mörkaste delarna av mänsklighetens historia vill vi påverka framtiden.

Vi lär oss att se mönster. Vi tvingas till reflektion kring frågor som rättvisa, medmänsklighet och personligt ansvar. Vi frågar oss hur det var möjligt, och varför det fortfarande är möjligt.

Vårt mål är att stärka människors vilja att verka för allas lika värde. Vi ska få dem att lyssna, förstå och agera. Men då räcker det inte att informera. Vi måste vara lika kreativa som vi är relevanta.

Vi vill få människor att tänka själv

Forum för levande historia är en ovanlig myndighet, en kunskaps- och kulturinstitution som saknar direkt motsvarighet någonstans i världen. Vårt uppdrag är att sprida kunskap och engagera. Men den dag vi blir mästrande eller förutsägbara, då blir vi också ointressanta. Istället ska vi uppmuntra till självständigt tänkande. Vi ska inspirera unga människor att skaffa sig egna åsikter genom nya insikter. Det kräver olika avstamp, olika angreppsvinklar och olika tonfall. Bilden nedan är ett försök att illustrera vilka områden vi rör oss inom.

Hur vi arbetar

Det bästa sättet att få en idé om vilka vi är får du genom att titta på vad vi gjort och vad vi gör nu. Men kort uttryckt kan man säga att vi med historien som utgångspunkt undersöker processer i vår samtid som kan leda till intolerans och övergrepp. Vi utgår från fakta om Förintelsen och andra folkmord, men också från händelser i Sverige. Vi tar fram ny kunskap inom viktiga områden och förmedlar denna kunskap, ofta på traditionella sätt, genom seminarier, skrifter och debatter.

Men det stannar inte där. Vi går vidare till den känslomässiga insikten av vad övergrepp kan innebära. För att nå hit använder vi experimentella former och metoder. Vi låter unga använda sitt eget skapande för att konkretisera hur intolerans ser ut i deras vardag. Vi utmanar invanda föreställningar om ”vi” och ”dom” genom att sätta värderingar och åsikter på sin spets.

Vi gör detta runt om i Sverige, i samarbete med lokala, regionala och nationella aktörer. Vi är också aktiva på den internationella arenan. I vår lokal i Gamla Stan i Stockholm arrangerar vi utställningar och bjuder in till debatter. Här hittar du också vårt referensbibliotek.

Förintelsen

Frågor och svar om Förintelsen

Material

Levande rättigheter - igår, idag, imorgon

Levande rättigheter är ett skolmaterial om mänskliga rättigheter som tar sin utgångspunkt i historiska händelser.

Case om bostad (PDF 71.1 kB)

Case om flykt (PDF 78.91 kB)

Case om folkmord (PDF 94.75 kB)

Case om rättvisa (PDF 92.52 kB)

Case om slaveri (PDF 94.59 kB)

11 saker alla bör veta... (PDF 48.54 kB)

FNs allmänna förklaring om de... (PDF 82 kB)

Lärarhandledning (PDF 371.11 kB)

Levande rättigheter är ett skolmaterial om mänskliga rättigheter som tar sin utgångspunkt i historiska händelser. Med Levande rättighetervill vi ge unga människor historiska perspektiv, baskunskaper och ökad förståelse för hur FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har förändrat människors möjlighet att kräva respekt för sina rättigheter. Tanken är också att väcka tankar om vad som återstår att göra för att uppfylla de mänskliga rättigheterna för alla, överallt.

Levande rättigheter har producerats av Forum för levande historia i samverkan med Fonden för mänskliga rättigheter och Röda Korset. Materialet är främst tänkt för elever i skolår 8–9 och gymnasiet.

I skolmaterialet ingår fem case, tre faktablad och en handledning. Delar av skolmaterialet finns att beställa i tryckt form i begränsad upplaga men kan också laddas ned som PDF.

Mänskliga rättigheter

Frågor och svar om Mänskliga rättigheter

Viktiga årtal för mänskliga rättigheter

1215
I England skrivs Magna Carta, ett avtal mellan kungen, adeln och prästerna. Den fastställde bland annat att kungen måste följa lagen. Den kom senare att bli grunden för britternas fri och rättigheter.

1700-talet
Tankar om människans naturliga rättighe­ter blir vida spridda främst i Europa.

1776
Den amerikanska självständighetsförkla­ringen antas.

1789
Den franska deklarationen om mänskliga rättigheter skrivs.

1791
Bill of Rights skrivs i USA.

1800-talet
Slavhandeln förbjuds.

1863
Internationella rödakorskommittén, ICRC bildas i Genève. Den första militära handboken, Lieber Code, skrivs i USA.

1864
Den första Genèvekonventionen till skydd för sårade och sjuka i krig skrivs.

1900-talet
Regler för arbetsförhållanden utvecklas och den internationella arbetarorganisatio­nen, ILO, bildas.

1919
Nationernas Förbund, som är en föregång­are till FN, bildas.

1921
Kvinnor får rösträtt i Sverige.

1945
Förenta Nationerna, FN, bildas och FN:s stadga antas.

1946
FN tillsätter en kommission för mänskliga rättigheter.

1948
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antas.

1949
Europarådet bildas.

1949
De fyra Genèvekonventionerna om skydd till offren för väpnade konflikter antas.

1950
Den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna antas.

1965
FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering antas.

1966
FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna och konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna antas.

1979
FN:s konvention om avskaffade av all dis­kriminering av kvinnor antas.

1984
FN:s konvention om tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrade behand­ling eller bestraffning antas.

1989
FN:s konvention om barnets rättigheter antas.

1993
Världskonferens om mänskliga rättigheter hålls i Wien. En deklaration antas om att alla mänskliga rättigheter är odelbara, lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet antas. FN:s högkommissarie, FN:s samordnare för att främja och försvara alla mänskliga rättigheter, inrättas i Genève. FN:s säkerhetsråd beslutar att upprätta den internationella krigsförbrytartribu­nalen för f.d. Jugoslavien.

1994
FN:s säkerhetsråd beslutar att upprätta den internationella krigsförbrytartribuna­len för Rwanda.

1998
Romstadgan till den internationella krigs­förbrytartribunalen, ICC, antas.

1999
Europarådet tillsätter en kommissarie för mänskliga rättigheter.

2001
EU:s stadga om de grundläggande mänsk­liga rättigheterna antas.

2002
Romstadgan för den internationella krigs­förbrytartribunalen träder i kraft och därmed är domstolen fungerande.

2005
EU:s högre representant för den gemen­samma utrikes och säkerhetspolitiken ut­ser en personlig representant för de mänsk­liga rättigheterna.

2006
FN beslutar att upprätta ett råd för mänsk­liga rättigheter. FN:s konvention om funktionshindrade personers rättigheter antas.

Mest lästa artiklar om Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter – igår, idag, imorgon

Förenklat kan man säga att det löper en röd tråd från Förintelsen fram till dagens internationella system och regelverk för de mänskliga rättigheterna. Folkmordet och de fruktansvärda brotten som begicks mot mänskligheten tvingade världen att göra stora förändringar. Några exempel:

Före Förintelsen blev enskilda individer sällan eller aldrig ställda till svars för staters massmord eller andra brott mot mänskligheten. Efter Förintelsen etablerades principen om att enskilda makthavare och myndighetsutövare kan ställas till svars. Till exempel för brott mot mänskligheten och för att ha implementerat lagar och regler som strider mot internationell rätt/folkrätt. Ingen kan längre gömma sig bakom staten eller skylla på att de ”bara lydde order”. Några konkreta exempel på de ökade möjligheterna att ställa individer till svars är de internationella brottmålsdomstolarna för det forna Jugoslavien och Rwanda, samt inrättandet av den internationella brottsmålsdomstolen ICC (International Criminal Court).

Före Förintelsen ansågs stater ha relativt oinskränkt makt att bestämma över sina medborgare och över vad som hände innanför landets gränser.
Efter Förintelsen antogs MR-förklaringen och skyddet av mänskliga rättigheter blev en internationell angelägenhet. Att skydda och stärka mänskliga rättigheter överallt är i dag en viktig uppgift för regeringar, internationella organ och enskilda organisationer.

Före Förintelsen var mottagandet och skyddet för flyktingar varje stats enskilda angelägenhet. Det fanns vissa internationella överenskommelser, men de var långt ifrån universella.
Efter Förintelsen och tillkomsten av Genèvekonventionen 1951 har flyktingar rätt att söka asyl, skydd, i ett annat land om de fruktar att deras liv/frihet hotas i hemlandet på grund av exempelvis etniskt ursprung, religion, nationalitet eller politisk uppfattning.

Folkmord och brott mot mänskligheten

Frågor och svar om Folkmord

Intolerans

frågor och svar om Intolerans

• Vad gör Forum för levande historia för att minska intoleransen?
• Hur hänger olika former av intolerans ihop?
• Är det alltid bra att vara tolerant?
• Vad är ett hatbrott?
• Se alla frågor och svar om Intolerans

Webbkarta

Här är en översikt över alla nyckelsidor på levandehistoria.se

MYNDIGHETEN

• Materialarkiv
  • Översikt
• Projekt & verksamhet
  • Aktuella Projekt
    • Spelar roll
      • Boka workshop
      • Om workshops
      • Pedagogiskt material
      • Programförklaring
      • Fortbildningar
      • Utställning
      • Filmer
    • Anne Frank & jag
    • Per Anger
    • Sverige och Förintelsen
    • 27 januari
      • För nätverket
      • Om minnesdagen
      • För lärare
      • Kalendarium
      • För press
    • Rasbiologi
    • Internationellt
    • Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer
    • Berätta för framtiden
  • Arkiverade projekt
    • Vadå tolerans
    • GRÄNSER
    • A queer was here
    • Baltutlämningen
    • Battle
    • Fördomsturnén
    • Det mörka rummet
    • Krig
• Aktuellt
  • Översikt
  • Nyhetsbrev
    • Nyhetsbrev #8
  • Kalendarium
• Om oss
  • Om oss
  • Våra lokaler
  • Kontakt
  • Vägbeskrivning och tillgänglighet
  • Logotyp och design
  • Bibliotek
  • Historik
  • Webbplatsen
  • Lediga tjänster
  • Dokument
• Startsida