81 Litteraturhistoria. Litteraturvetenskap. Skönlitterära verksamheter.



810: Allmänt.
811: Litteraturvetenskap / litteraturhistoria. 8110 Litterär teori, vetenskap och teknik. 81101. Litterär estetik. 81103 Tolkningar. Översättningar. 81108 Litterär verksamhet och teknik. Författande. 811085 Modern retorik.81109 Litterär kritik. 811091 Jämförande litteraturvetenskap.
8111/8119: Litteraturarter. 8111 Poesi. 8112 Dramatik. 8113 Romaner. Noveller. Berättelser. 8114 Essäer. Uppsatser. 8115 Tal. Föredrag. 8116 Brev. Verk i brevform. 8117 Satirer. Hlumoresker. Epigram. Parodier. 81182 Polygrafier. Diverse skrifter. Utdrag. Antologier. 8119 Övriga litteraturarter.
812/819: Litteraturvetenskap för olika språk. 812 Engelsk litteratur. 813 Tysk, nederländsk, nordisk litteratur o d. 81397 Svensk litteratur. 814 Fransk litteratur o d. 815 Italiensk litteratur o d. 816 Spansk, portugisisk litteratur o d. 817 Grekisk och latinsk litteratur o d. 818 Slavisk, baltisk litteratur o d. 819 Orientalisk och övrig litteratur.
(Själva skönlitteraturen ingår i 82/89)
(SAB G. DC delar av 800-899. DK 81.)

Länkar till bilagor till forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem finns i:
Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Länkar till de senaste bilagorna finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan

Om man vill komma till ett annat av de 129 områdena:
Klicka på Till Sven Wimnells systemtabell. eller Till popup-tabell.
och klicka där på önskat område.




Om världshistorien och svenska historien finns i:
Sven Wimnell 080201+ 5 april 2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

De första femtio åren av FNs historia finns i:
FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf

Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till statistik finns i:
Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)
Här finns bl a statistik för område 658 samlat under en rubrik för området.

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Länkar till världsarvslistan finns i :
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

En beskrivning av klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter finns i:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm


Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Folkbildning, studieförbund, utbildning, forskning, skolan, civilsamhället, kultursamhället o d behandlas i:
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf

Läget i början av 2014, hushållsbudgetar, boende, hushållsinkomster, välfärdsfördelning, skatter, utbildning, bibliotekssystem mm finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf


Länkar till särskilda utredningar som hör till området här finns bland de förtecknade länkarna i det följande under rubriken:
Andra områden än 40 och 36-39.



På Sven Wimnells hemsida på Internet, http://wimnell.com, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet.

Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio huvudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.

Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.

På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsområdena och hur de beror av varandra.

Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena.

Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 områdena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar.

I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighetstid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskrivningar.

Härefter länkar till några bilagor efter den 19 oktober 2003:
länkar betecknade område 40.
länkar betecknade område 36-39,
länkar betecknade andra områden än 40 och 36-39.
Därefter beskrivningar daterade efter 2013 och
beskrivningar daterade 2013 och tidigare:



Om klassifikationssystem m m, område 40 :

Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)


Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf



Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen. Om politik m m. Område 36-39:
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:

Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 25 oktober 2010 : En fortsättning på 36-39ze. Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten 2010.
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf

Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf

Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf

Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf

Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning.
Om politik för en ny partiledare.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf


Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på ny
politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf

Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf

Sven Wimnell 26 maj 2011: Något om socialdemokrater och politik april-maj 2011.
http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf

Sven Wimnell 10 januari 2012: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf

Sven Wimnell 10 februari 2012: Alliansregeringens verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf

Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och socialdemokraternas möjligheter att vinna valet 2014. http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf

Sven Wimnell 29 oktober 2012. Förslag: TV-avgiften avskaffas för privathushåll och ersätts med en kollektivavgift betald av riksdagen. http://wimnell.com/omr36-39zr.pdf

Sven Wimnell 1 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett klassifikationssystem för verksamheter som förändrar världen. http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf

Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 1-5.
1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter.
3. Politiska vetenskaper. Politiska verksamheter.
4. Sambansforskningsverksamheter
5. Naturforskning. Matematikverksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zt.pdf


Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i område
6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zu.pdf


Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena
7-9. Kulturella verksamheter
http://wimnell.com/omr36-39zv.pdf


Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Några händelser och problem i världen sommaren 2012 - mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zx.pdf


Sven Wimnell 30 mars 2013: Om uppgifter för en socialdemokratisk skuggregering. Kommentarer till fem sammanställningar omr36-39zs-zx http://wimnell.com/omr36-39zy.pdf

Sven Wimnell 20 maj 2013: Politik våren 2013. En fortsättning på tidigare sammanställningar om samhällsplaneringens problem den 1, 20 och 30 mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zz.pdf


Sven Wimnell 1+17 juni 2013: Samhällsplaneringens problem. Om planering av politik för ministrar. Socialdemokraternas hemsida 1 juni 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zzas.pdf


Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 1-3.
http://wimnell.com/omr36-39zzb.pdf


Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 4
http://wimnell.com/omr36-39zzc.pdf


Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Första delen med de första 12 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd1.pdf


Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Andra delen med de sista 10 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd2.pdf


Sven Wimnell 24 december 2013: Socialdemokraternas politik. Krav om bättre politik och bättre information om politik. Krav om bättre samhällsinformation och bättre skolundervisning.
http://wimnell.com/omr36-39zze.pdf


Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället.
http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf


Sven Wimnell 15 mars 2014: Samhällsplaneringens problem. Förslag till förstasida med 22 politikområden på socialdemokraternas hemsida och kommentarer om de 22 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzg.pdf


Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida.
http://wimnell.com/omr658f.pdf


Sven Wimnell 3 april 2014: Hushållsverksamheter, hushållsbudgetar, inkomster och boende, skatteproblem m m. Och sedan: Statistisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden, med många länkar.
http://wimnell.com/omr36-39zzi.pdf


Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf


Andra områden än 40 och 36-39:

Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr106b.html)

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 34 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 34 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr34b.html

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf

Delar på område 353 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 353 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr353h.html

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen.(http://wimnell.com/omr353i.pdf)

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen fördelade på områden i SW-klassifikationssystem.(http://wimnell.com/omr353j.html)

Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf)

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Delar på område 658 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 658 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr658h.html

Delar på område 66-68 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 66-68 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr66-68b.html

Resursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30. http://wimnell.com/omr69b.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Delar på område 71 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 71 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr71b.html

Fysisk planering i det digitala samhället TELDOK Rapport 148 av Gösta Blücher, Daniel Niklasson, Jan-Evert Nilsson och Anders Törnqvist. (Avskrift i liggande format av Sven Wimnell 030404. Avstavning o d justerat 041227) (http://wimnell.com/omr71c.pdf)

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Sven Wimnell 6 august 2010 : Till Trafikverket om järnväg i Strängnäs
http://wimnell.com/omr71h.pdf

Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs om järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71i.pdf

Sven Wimnell 8 juni 2011: Område 71 Övergripande formgivning
av fysiska miljöer o d. Stadsplanering, glesbygdsplanering.
Artiklar, beskrivningar o d före 2009. http://wimnell.com/omr71j.html

Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering
och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter.
Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m.
http://wimnell.com/omr71k.pdf

Sven Wimnell 16 juni 2011: Fysisk planering i Sverige. (Område 71)
http://wimnell.com/omr71l.pdf

Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till Plan- och byggnadsnämnden i Strängnäs kommun angående järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71m.pdf

Sven Wimnell 050424: Om hörsel och om att tala så det hörs. (http://wimnell.com/omr7914b.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

En skolhistoria av Sven Wimnell. Om skolorna i Strängnäs . En uppdatering 2001 av en historia 1992. Kompletterad med nyheter 2010-2011. (http://wimnell.com/omr7957b.pdf)

Delar på område 7957 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7957 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7957c.html

Delar på område 796-799 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 796-799 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr796-799b.html

En pdf-fil med några författare och titlar från litteraturhistorien. (wimnell.com/omr82-89b.pdf)

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

Länk till särskild sida med Världsarvslistan. http://wimnell.com/omr91b.pdf

Delar på område 91 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 91 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr91c.html

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)



Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan


Innehåll:

Litteraturhistoria i skolan. Se språkämnena i område 80.
Våra böcker ökar toleransen. 080514.
Läs - men glöm de fina skälen.
Nobelpriset i litteratur.
Nobelpriset i litteratur år 2004.
Nobelpriset i litteratur år 2001.


Litteraturhistoria i skolan.

Se språkämnena i område 80.


DN 2008-05-13

"Våra böcker ökar toleransen."

"Ska barnböcker genusgranskas? Finns det en motsättning mellan läsinlärning och konstnärlig frihet? Vad innebär det när en recensent säger "den här boken är som en ungdomsbok"? Följ debatterna på dagens Barn/Ung-sida."


"I SVT 1:s Kulturnyheterna 28/4 sa DN:s barnkulturredaktör Lotta Olsson att det förlag som utgår från någon typ av värdegrund inte bara är oseriöst utan också förlorar kvalitet. Böckerna kan tänkas locka "okunniga läsare", som - antar jag - inte känner igen eller värderar kvalitet. Resonemanget implicerar likhetstecken mellan värderingsförmedling och förlorad kvalitet. Och bortser från att all litteratur alltid förmedlar värderingar, ofta traditionella och normativt återskapande. Det tycks sticka i ögonen med vår krammärkning, som innebär att alla böcker vi ger ut är granskade ur ett demokrati-, jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

Kritikerna förstår inte den desperation vår generations föräldrar upplever i kläd- och leksaksbutiker, hur våra barn manglas med budskap rörande kön och normer. Hur de kommer hem från förskolorna deklarerandes just de värden om det motsatta könet vi trodde var förlegade.

Vi vill garantera att det vi läser för våra barn inte fortsätter att förminska deras fria utvecklingsmöjligheter när de skapar sin identitet och vår framtid.

Jag ser två typer av genuslitteratur. "Inspirationsböcker", som "Pippi Långstrump", där man lyfter upp något i hopp om att inspirera. Den här typen av litteratur ökar. Den har sin funktion, även vi ger ut den här typen av böcker. Men det allra viktigaste är det vi kallar "normaliseringsböcker". De kan handla om vad som helst, självfallet med "kvalitet", men alla detaljer är satta under lupp. Detta tycks skrämma.

Författaren Per Gustavsson sa i samma program att han inte ser något värde i att sätta in homoföräldrar i en barnbok "bara för att visa dem". Snarare tvärt om. Men varför skildra just en heterofamilj? Igen. Varför inte passa på att vidga begreppet familj och öka toleransen hos läsaren. Vilka kvaliteter försvinner?

Han ondgör sig också över ett krav att byta färg på en flickas tröja i en av sina böcker. Men väljer att inte se att i böcker för barn används rosa som genuskod. Så ofta att det bildar ett bestämmande mönster. Den typen av detaljer som skapar normerna för vad det är att vara flicka respektive pojke. Vilken kvalitet är man rädd att förlora genom att ta en annan färg på tröjan?

Kritikernas rädsla är att vi skapar hinder för den "fria" kreativiteten. Men syftet med en genusgranskande förläggare är ju att i efterhand se över de detaljer som en del författare inte självmant ser.

I inspirationsböcker finns det förvisso ibland en poäng att låta det traditionella finnas kvar för att visa att en flicka i rosa prinsessklänning kan vara bra på att spela hockey, eller en pojke som är bra på fotboll också kan vilja leka med Barbie. Men att förneka detaljernas betydelse är okunnigt och i förlängningen skapar det just det ojämställda samhälle Vilda och många med oss vill bort ifrån.

Karin Salmson , Vilda förlag

barnung@dn.se"
DN 080405:

Läs - men glöm de fina skälen

"Måste man läsa? Och håller argumenten? Pontus Dahlman talar med forskare och författare om vad litteraturen egentligen ska vara bra för."

"Bokvår igen. Kritikerfavoriter knuffas fram. Bibliotekens snurrställ matas på. Läs den här. Och den här! Annars... Tja, vad skulle hända då? Varför egentligen läsa ... alls?
   Frågan ter sig helt virrig att ställa i dag: det har aldrig sålts fler böcker och uppmärksamheten kring författarna verkar vara rekordstor just nu.
   Men samtidigt tycks bokläsningen ifrågasatt från ett håll som på sikt kan hota dess existens.
   "Knappt hälften [av de tillfrågade barnen] tycker att det är roligt att läsa böcker", meddelar bibliotekskampanjen Library lovers, som just nu propagerar hårt för en "samlad svensk bibliotekspolitik."
   Enligt larmet läser en tredjedel av Sveriges 15-åringar aldrig för nöjes skull. Dessa ungdomar plöjer alltså böcker enbart under ?direkt hot.
   Skräcken för att en illiterat generation ska ta över är internationell. England har utsett 2008 till "National year of reading". I USA slog statliga National endowment for the arts i höstas fast att "ungdomar läser allt mindre under allt kortare stunder".
   Samtidigt visar undersökningar att läsningen redan nu håller på att bli en klassfråga av rang. SCB:s senaste läsvanerapport visade att 46 procent av landets "ej facklärda arbetare" aldrig läser böcker, en ?ökning från 30 procent, 1983. Amerikanska sociologer har till och med börjat sia om en framtida "reading class". Ett slags medelklasselit där litteraturläsningen och det tyngre tidningsläsandet bara överlever som en "arkaisk hobby" för special?intresserade.
   Vad är det som pågår, och hur låter argumenten för bokläsningens fortlevnad när den nu på allvar tycks hänga löst?

Magnus Persson undervisar blivande svensklärare på Lärar?utbildningen vid Malmö högskola. Han är också litteraturforskaren som vågat plocka upp frågan kollegerna skyr.
   - Bara att ställa frågan om litteraturens nytta kan anses jäkligt provocerande för många humanister. "Vadå? Ska vi vara samhällsnyttiga nu också?", säger han.
   - Samtidigt blir allt färre unga människor intresserade av litteratur. Det är hög tid att lägga fram några vassa argument för läsningen om vi vill att den ska spela någon roll i framtiden.
   Perssons pågående forskningsprojekt är det första större i Sverige som handlar om litteraturens olika legitimeringar: hur skolan och den högre utbildningen motiverar litteraturläsandet.
   Arbetet som finansieras av statliga Vetenskapsrådet resulterade nyligen i boken "Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen".
   Vändningen han talar om är en sorts kulturrevolution som inleddes på allvar under det radikala sextiotalet, och som fått kon?sekvenser långt in i skolsalarna. En i grunden demokratiskt syftande vidgning av kulturbegreppet, där, menar han, litteraturen med tiden blivit en av förlorarna.
   - Jag har gått igenom kurs?planerna för dagens alla skolämnen och hittat över femtio varianter på begreppet kultur, utsagor som menar att snart sagt alla ämnen är viktiga för "kulturarvets fortlevnad".
   - Det här är positivt på många sätt, men risken för litteraturens del är att den hotar att drunkna i all kulturkonkurrens, säger Magnus Persson.

Så gick det alltså för litteraturen
när aktivister som poeten Göran Palm menade att också fiske är kultur!
   Men det finns fler möjliga orsaker till den avtagande bokläsningen i tillväxtbasen, förutom den till synes givna att boken sedan tevens genombrott fått allt hårdare konkurrens från visuella tidsfördriv, i dag exempelvis i form av datorspel.
   - För att väcka läslust i undervisningen måste läraren vara en beläst person som kan jättemycket om litteratur själv.

Svenskläraren i gemen är alltså storläsare?
- Visst, så har det varit. Men det finns undersökningar som visar att man inte kan räkna med att dagens nya svensklärare har ett stort engagemang för litteratur, säger Magnus Persson.

Hur ska de då kunna smitta av sig "läsglädjen" till en ny generation?
- Ja, det är ju fullständigt omöjligt... Samtidigt är lärarutbildningen en plats där frågan om varför man ska läsa faktiskt diskuteras, och det är positivt.

Fast Perssons verkliga käpphäst är att inget kan bli bättre för litteraturvanornas del om man inte kastar ut argumenten som inte håller eller har dammat igen.
   Under sin forskning har han funnit att argumenten för läsning i dag inte sällan är de samma som när ?nationalstaten Sverige en gång skulle befästas.
   Att man då som nu, för att hårdra det hela, ska läsa litteratur för att bli en riktig svensk.
   - I dagens styrdokument för skolan talas det väldigt tydligt om litteraturen som verktyg för att föra över en "svensk värdegrund" till människor som inte har svenska som modersmål. Folkpartiet slog alltså in öppna dörrar i "kanon?debatten" häromåret.
   - Givetvis kan läsning vara ett fantastiskt sätt att lära känna en annan kultur! Men att litteraturen? skulle vara ett slags bärare av "svenska värderingar"... Vad är det för värderingar, var hittar man dem? De mest intressanta författarna har ju tvärtom ofta ifrågasatt "svenskheten". Jag menar Ekelöf: "Jag är en främling i detta land."

Och vad är nyttan med att läsa?   Magnus Persson presenterar en radda argument men lyfter fram det här:
   - Litteraturen kan på ett unikt sätt lära oss att det inte finns något objektivt sätt att återge verkligheten på, eftersom den använder vårt vanliga vardagsspråk till att utföra perspektivskiften och andra trick.
   - Om man kan visa för skol?eleverna hur man kan förändra bilden av verkligheten med hjälp av olika litterära grepp, så kan de också bli medvetna om hur vårt vanliga språk fungerar.

Menar du att man alltså inte blir så lätt manipulerad av olika budskap i samhället om man kan plocka isär en roman?   - Ja, och det är tyvärr en mycket ovanlig legitimering i skolan. Och så tränar man föreställningsförmågan. Som Robert Musil säger: litteraturen hjälper oss att utmana vårt verklighetssinne och träna möjlighetssinnet.

Okej, så långt skolan. Och vad ska biblioteken ta sig till när utlåningssiffrorna minskar och det har börjat blåsa snålt mellan Hce-hyllorna? Byta koftorna och manchester?kavajerna mot ... vita rockar?
   I maj 2007 hölls ett möte i Lund för att diskutera offensiven "Folkbibliotek och hälsa", som dittills inbegripit bland annat utlåning av gångstavar. Under en av mötespunkterna meddelas att ett av länets bibliotek dragit i gång förberedelserna för ett projekt som syftar till att "minska kommunens ohälsotal", genom läsning av böcker hos långtidssjuksrivna.
   Representanten från Försäkringskassan manar: "Målsättningen med det hela måste vara åter i arbete, att må bra i sig är inte tillräckligt som mål."
   Nu, våren 2008, är första försöksomgången klar.
   - Det här har inte varit någon vanlig läsecirkel, säger biblio?tekarien Eva Orrling, som lett träffarna för en grupp kvinnor sjukskrivna med diagnosen utbrändhet, på Helsingborgs stadsbibliotek.
   - Det har visat sig fungera bra att börja med att läsa högt för dem, förs?ta gången blev det ur Tove Janssons novellsamling "Sent i november". Efter det beställde en i gruppen alla hennes böcker. Orden väckte liksom minnen inom henne.
   - De har långsamt blivit öppnare under träffarna, men jag kan i det här läget inte säga att "den här och den här boken får sjuka människor att må bra", så långt har vi inte kommit än. Och jag är ju ingen terapeut!

Säg inte det. Bokfantasten Alberto Manguel daterar det första biblio?terapeutiska försöket till 1781 i sin "En historia om läsning", alltså året när en viss Dennis Diderot "påstod sig att ha botat sin hustru, som led av depression, genom att läsa frivola böcker för henne".
   Nu har praktiken fått ett uppsving som det kanske mest uppseendeväckande argumentet för läsning igen.
   "Prosa - inte Prozac", skriver Blake Morrison i ett långt reportage från Merseyside i England (Guardian 31/1), där ett femtiotal läsecirklar samlas på vitt spridda institutioner, för att med ofta förbluffande resultat tillfriskna med hjälp av intensiv läsning av litteratur.
En skeptisk geriatriker säger att "ingen som är allvarligt sjuk skickar efter en poet", men tillstår till sist att de terapeutiska fördelarna hos litteraturen kan vara betydande: "... känslan av kontroll man har som läsare; förmågan att distansera sig från sin egen situation genom att se den utifrån ..."
   Sjukhuspersonalen vittnar storögt om positiva förändringar hos de läsande. Särskilt poesiläsning för dementa har gett positiva resultat, det är något med rytmen, hur den kan hålla ihop en lång kedja av tankar.
   "Så bra jag mår!", utropar en ?tidigare neurologiskt förstummad man i reportaget, efter att ha läst en dikt om en blomma som slår ut.

Kan en legitimering av bok?läsning bli kraftigare än så?   Den tryckta boken sägs vara det mest aggressivt propagerade mediet i senmodern tid. Ingen annan företeelse än läsningen hyllas så ofta som ett så reservationslöst recept till framgång. Vilket förstås gett upphov till en motreaktion.

I den nu i mars utgivna "The Solitary Vice: Against Reading" (Counterpoint Press) avlossar litteratur?professorn Mikita Brottman en till synes förintande frågeställning med adress till amerikanska kampanjer som "Reading changes lives" och "Get caught reading", där kändisar som Alicia Keys poserar med böcker i hand och "försöker övertyga oss om att läsning är sexigt".
   För att sammanfatta hennes angrepp: om nu bokläsning gör dig så framgångsrik i yrkeslivet och omtyckt bland vänner som de här kampanjerna mer eller mindre uttryckligen menar, varför måste de då propageras för, då borde väl läsningen "sälja sig själv"?
   Brottman hämtar ammunition hos bland annat författaren Cristina Nehring som i en essä talar om "bokmalarnas... halvreligiösa självbelåtenhet" och ilsket radar upp argumenten hon retar sig på: "Böcker gör dig till en bättre människa... Böcker håller ungarna borta från droger. De håller gängmedlemmar utanför fängelserna och troligen också terrorister från våra gränser ..."
   Båda skulle nog mysa gott åt några av den svenska författaren Stefan Lindbergs noveller i hans nya samling "I Gorans ögon". Som berättelsen som börjar med en helt vanlig uppläsningsafton på ett bibliotek i Tierp men mycket snart glider in i en mardröm där en samling prosapåtända library lovers till och med begår mord i litteraturens namn.
   Novellen "Den sista berättelsen" beskriver i sin tur en framtida värld "där alla läser och där alla skriver", ett samhälle där alla barn går på litteraturskolor, där en diktuppläsning med Ann Jäderlund drar gigantiska folkmassor till Globen. Och där det i varje hörn finns ett nattöppet bibliotek.

Det här är Läsrörelsens dröm totalt förverkligad, tänker man. Fast resultatet är en dystopi: till sist tycks människorna helt ha tappat kontakt med tillvaron och känslorna utanför bokpärmarna.

Gillar inte Stefan Lindberg litteratur?   - Jag drar mig inte för att tala illa om det ensidiga hyllandet av litteraturen, om det är det du är ute efter, säger han.
   - Litteraturen kan ju lika gärna bli en drog, ett gift. Jag vet, för jag har själv försökt sluta skriva, och det har inte lyckats.
   - Och de här människorna som säger "Jag blir en bättre människa av att läsa böcker" ... Hade någon sagt till mig att det är nyttigt att läsa när jag växte upp hade jag genomskådat det direkt.
   - För mig har läsningen handlat om så många andra saker, jag har läst för att jag inte har haft något val, för att jag varit tvungen att ta reda på vem jag är, för att förstå mig själv, för att ta mig dit jag är i dag med bakgrunden jag haft.
   - Och de viktigaste läsupplevelserna när jag var yngre var de som egentligen skrämde mig, som när jag läste Edith Södergran och det kändes som om en dörr blåste upp på vid gavel.
   Stefan Lindberg vill när allt kommer omkring alltså bara justera bokläsandets och litteratur?producerandets mysighetsanspråk en smula.

Forskaren Mikita Brottman skriver: "Det finns de som hävdar att tevetittande eller tevespelande kan hjälpa hjärnan att utvecklas i banor som är mer passande i dagens samhälle än vad de litterära färdigheterna som är kopplade till läsning förmår."
   Den "avancerade litteraritet" som intensiv bokläsning ger "ter sig i jämförelse nästan som ett hinder" för den som vill skörda framgång i vår höghastighetstid, slår hon fast. "Man kan nästan säga att bok?läsning är antitetiskt till en konsumtionskapitalism."
   Och plötsligt faller allt på plats: Det där ickeflimrande navel?skådandet som säg en romanläsning innebär, kväll efter kväll med samma produkt, klart att det i längden inte finns någon plats för det. Klart att playstationspelen ska ersätta prosan på våra bibliotek.
   Läsning alltså, som en hejdande kraft, en käpp i hjulet, ett sätt att säga vänta lite nu. Varför läsa alls? Därför.

Pontus Dahlman
pontus.dahlman@dn.se "


"Trend med läsning om läsning
Larmen om minskad bokläsning avlöser varandra. De stöder sig främst på statistik som visar att läsningen minskar bland barn och ungdomar. Den svenska organisationen Library lovers har dragit i gång en nationell kampanj för att uppmuntra läsning och värna biblioteken.
    Samtidigt ställs frågan om litteraturens nytta på sin spets.
En svensk litteraturforskare menar att det är hög tid att lägga fram rejäla argument för läsningen och kasta ut dem som inte håller.
   I en tid av oro över litteraturens fortlevnad blir argumenten för läsning också alltmer handfasta.
   Biblioterapin har fått ett uppsving igen: läsning som ett sätt att häva sjukdomar. Experiment pågår i Skåne och med framgång i England.
   Ett tecken på att litteraturen sitter löst är de allt fler böckerna om varför man ska läsa.
   I genren finns titlar som "Why read?" (2004) av universitetsläraren Mark ? Edmundson, "Reading like a writer" (2006) av Francine Prose?(!) och Harold Blooms "Hur du ska läsa, och varför" (2001).
   Muntert nog hyllar Bloom läsandet som en förberedelse för slutet: "Vad vi bland annat använder vårt läsande till, det är att förbereda oss själva på förändring och förvandling, och den yttersta förvandlingen delar vi alla, dessvärre." "

010409:

Nobelpriset i litteratur

(Här har tidigare adress http://www.nobel.se bytts till http://nobelprize.org )
Nobelpriset i litteratur
Pristagare
Artiklar
The Nobel Prize in Literature by Kjell Espmark :

I. Nobel's Will and the Literature Prize

II. Accepting the Task? Discussion in The Swedish Academy

III. Nobel's Guidelines and their Interpretations: a Short History

"A Lofty and Sound Idealism" (1901-12)

A Policy of Neutrality (World War 1)

"The Great Style" (the 1920s)

"Universal Interest" (the 1930s) "The Pioneers" (1946-)

Attention to Unknown Masters (1978- )

"The Literature of the Whole World" (1986-)
The Prize Becoming a Literary Prize

International Neglect of the Change of Standards

IV. Special Articles:

Nomination

The Nobel Committee

"Ideal" - a Textual Examination

Shared Prize

Competence for the International Task

"Political Integrity"

International Criticism of the Literature Prize

V. Epilogue. At the Turn of the Century

Pristagare i litteratur

2000 Gao Xingjian. "for an oeuvre of universal validity, bitter insights and linguistic ingenuity, which has opened new paths for the Chinese novel and drama"

1999 Günter Grass. "whose frolicsome black fables portray the forgotten face of history"

1998 José Saramago. "who with parables sustained by imagination, compassion and irony continually enables us once again to apprehend an elusory reality"

1997 Dario Fo. "who emulates the jesters of the Middle Ages in scourging authority and upholding the dignity of the downtrodden"

1996 Wislawa Szymborska. "for poetry that with ironic precision allows the historical and biological context to come to light in fragments of human reality"

1995 Seamus Heaney. "for works of lyrical beauty and ethical depth, which exalt everyday miracles and the living past"

1994 Kenzaburo Oe. "who with poetic force creates an imagined world, where life and myth condense to form a disconcerting picture of the human predicament today"

1993 Toni Morrison. "who in novels characterized by visionary force and poetic import, gives life to an essential aspect of American reality"

1992 Derek Walcott. "for a poetic oeuvre of great luminosity, sustained by a historical vision, the outcome of a multicultural commitment"

1991 Nadine Gordimer. "who through her magnificent epic writing has - in the words of Alfred Nobel - been of very great benefit to humanity"

1990 Octavio Paz. "for impassioned writing with wide horizons, characterized by sensuous intelligence and humanistic integrity"

1989 Camilo José Cela. "for a rich and intensive prose, which with restrained compassion forms a challenging vision of man's vulnerability"

1988 Naguib Mahfouz. "who, through works rich in nuance - now clear-sightedly realistic, now evocatively ambiguous - has formed an Arabian narrative art that applies to all mankind"

1987 Joseph Brodsky. "for an all-embracing authorship, imbued with clarity of thought and poetic intensity"

1986 Wole Soyinka. "who in a wide cultural perspective and with poetic overtones fashions the drama of existence"

1985 Claude Simon. "who in his novel combines the poet's and the painter's creativeness with a deepened awareness of time in the depiction of the human condition"

1984 Jaroslav Seifert. "for his poetry which endowed with freshness, sensuality and rich inventiveness provides a liberating image of the indomitable spirit and versatility of man"

1983 William Golding. "for his novels which, with the perspicuity of realistic narrative art and the diversity and universality of myth, illuminate the human condition in the world of today"

1982 Gabriel García Márquez. "for his novels and short stories, in which the fantastic and the realistic are combined in a richly composed world of imagination, reflecting a continent's life and conflicts"

1981 Elias Canetti. "for writings marked by a broad outlook, a wealth of ideas and artistic power"

1980 Czeslaw Milosz. "who with uncompromising clear-sightedness voices man's exposed condition in a world of severe conflicts"

1979 Odysseus Elytis. "for his poetry, which, against the background of Greek tradition, depicts with sensuous strength and intellectual clear-sightedness modern man's struggle for freedom and creativeness"

1978 Isaac Bashevis Singer. "for his impassioned narrative art which, with roots in a Polish-Jewish cultural tradition, brings universal human conditions to life"

1977 Vicente Aleixandre. "for a creative poetic writing which illuminates man's condition in the cosmos and in present-day society, at the same time representing the great renewal of the traditions of Spanish poetry beween the wars"

1976 Saul Bellow. "for the human understanding and subtle analysis of contemporary culture that are combined in his work"

1975 Eugenio Montale. "for his distinctive poetry which, with great artistic sensitivity, has interpreted human values under the sign of an outlook on life with no illusions"

1974 Eyvind Johnson. "for a narrative art, far-seeing in lands and ages, in the service of freedom"
Harry Martinson. "for writings that catch the dewdrop and reflect the cosmos"

1973 Patrick White. "for an epic and psychological narrative art which has introduced a new continent into literature"

1972 Heinrich Böll. "for his writing which through its combination of a broad perspective on his time and a sensitive skill in characterization has contributed to a renewal of German literature"

1971 Pablo Neruda. "for a poetry that with the action of an elemental force brings alive a continent's destiny and dreams"

1970 Aleksandr Isaevich Solzhenitsyn. "for the ethical force with which he has pursued the indispensable traditions of Russian literature"

1969 Samuel Beckett. "for his writing, which - in new forms for the novel and drama - in the destitution of modern man acquires its elevation"

1968 Yasunari Kawabata. "for his narrative mastery, which with great sensibility expresses the essence of the Japanese mind"

1967 Miguel Angel Asturias. "for his vivid literary achievement, deep-rooted in the national traits and traditions of Indian peoples of Latin America"

1966 Shmuel Yosef Agnon. "for his profoundly characteristic narrative art with motifs from the life of the Jewish people"
Nelly Sachs. "for her outstanding lyrical and dramatic writing, which interprets Israel's destiny with touching strength"

1965 Michail Aleksandrovich Sholokhov. "for the artistic power and integrity with which, in his epic of the Don, he has given expression to a historic phase in the life of the Russian people"

1964 Jean-Paul Sartre. "for his work which, rich in ideas and filled with the spirit of freedom and the quest for truth, has exerted a far-reaching influence on our age"

1963 Giorgos Seferis. "for his eminent lyrical writing, inspired by a deep feeling for the Hellenic world of culture"

1962 John Steinbeck. "for his realistic and imaginative writings, combining as they do sympathetic humour and keen social perception"

1961 Ivo Andric. "for the epic force with which he has traced themes and depicted human destinies drawn from the history of his country"

1960 Saint-John Perse. "for the soaring flight and the evocative imagery of his poetry which in a visionary fashion reflects the conditions of our time"

1959 Salvatore Quasimodo. "for his lyrical poetry, which with classical fire expresses the tragic experience of life in our own times"

1958 Boris Leonidovich Pasternak. "for his important achievement both in contemporary lyrical poetry and in the field of the great Russian epic tradition"

1957 Albert Camus. "for his important literary production, which with clear-sighted earnestness illuminates the problems of the human conscience in our times"

1956 Juan Ramón Jiménez. "for his lyrical poetry, which in Spanish language constitutes an example of high spirit and artistical purity"

1955 Halldór Kiljan Laxness. "for his vivid epic power which has renewed the great narrative art of Iceland"

1954 Ernest Miller Hemingway. "for his mastery of the art of narrative, most recently demonstrated in The Old Man and the Sea, and for the influence that he has exerted on contemporary style"

1953 Sir Winston Leonard Spencer Churchill. "for his mastery of historical and biographical description as well as for brilliant oratory in defending exalted human values"

1952 François Mauriac. "for the deep spiritual insight and the artistic intensity with which he has in his novels penetrated the drama of human life"

1951 Pär Fabian Lagerkvist. "for the artistic vigour and true independence of mind with which he endeavours in his poetry to find answers to the eternal questions confronting mankind"

1950 Earl (Bertrand Arthur William) Russell. "in recognition of his varied and significant writings in which he champions humanitarian ideals and freedom of thought"

1949 William Faulkner. "for his powerful and artistically unique contribution to the modern American novel"

1948 Thomas Stearns Eliot. "for his outstanding, pioneer contribution to present-day poetry"

1947 André Paul Guillaume Gide. "for his comprehensive and artistically significant writings, in which human problems and conditions have been presented with a fearless love of truth and keen psychological insight"

1946 Hermann Hesse. "for his inspired writings which, while growing in boldness and penetration, exemplify the classical humanitarian ideals and high qualities of style"

1945 Gabriela Mistral. "for her lyric poetry which, inspired by powerful emotions, has made her name a symbol of the idealistic aspirations of the entire Latin American world"

1944 Johannes Vilhelm Jensen. "for the rare strength and fertility of his poetic imagination with which is combined an intellectual curiosity of wide scope and a bold, freshly creative style"

1943. The prize money was with 1/3 allocated to the Main Fund and with 2/3 to the Special Fund of this prize section

1942. The prize money was with 1/3 allocated to the Main Fund and with 2/3 to the Special Fund of this prize section

1941. The prize money was with 1/3 allocated to the Main Fund and with 2/3 to the Special Fund of this prize section

1940. The prize money was with 1/3 allocated to the Main Fund and with 2/3 to the Special Fund of this prize section

1939 Frans Eemil Sillanpää. "for his deep understanding of his country's peasantry and the exquisite art with which he has portrayed their way of life and their relationship with Nature"

1938 Pearl Buck. "for her rich and truly epic descriptions of peasant life in China and for her biographical masterpieces"

1937 Roger Martin du Gard. "for the artistic power and truth with which he has depicted human conflict as well as some fundamental aspects of contemporary life in his novel-cycle Les Thibault"

1936 Eugene Gladstone O'Neill. "for the power, honesty and deep-felt emotions of his dramatic works, which embody an original concept of tragedy"

1935. The prize money was with 1/3 allocated to the Main Fund and with 2/3 to the Special Fund of this prize section

1934 Luigi Pirandello. "for his bold and ingenious revival of dramatic and scenic art"

1933 Ivan Alekseyevich Bunin. "for the strict artistry with which he has carried on the classical Russian traditions in prose writing"

1932 John Galsworthy. "for his distinguished art of narration which takes its highest form in The Forsyte Saga"

1931 Erik Axel Karlfeldt. "The poetry of Erik Axel Karlfeldt"

1930 Sinclair Lewis. "for his vigorous and graphic art of description and his ability to create, with wit and humour, new types of characters"

1929 Thomas Mann. "principally for his great novel, Buddenbrooks, which has won steadily increased recognition as one of the classic works of contemporary literature"

1928 Sigrid Undset. "principially for her powerful descriptions of Northern life during the Middle Ages"

1927 Henri Bergson. "in recognition of his rich and vitalizing ideas and the brillant skill with which they have been presented"

1926 Grazia Deledda. "for her idealistically inspired writings which with plastic clarity picture the life on her native island and with depth and sympathy deal with human problems in general"

1925 George Bernard Shaw. "for his work which is marked by both idealism and humanity, its stimulating satire often being infused with a singular poetic beauty"

1924 Wladyslaw Stanislaw Reymont. "for his great national epic, The Peasants"

1923 William Butler Yeats. "for his always inspired poetry, which in a highly artistic form gives expression to the spirit of a whole nation"

1922 Jacinto Benavente. "for the happy manner in which he has continued the illustrious traditions of the Spanish drama"

1921 Anatole France. "in recognition of his brilliant literary achievements, characterized as they are by a nobility of style, a profound human sympathy, grace, and a true Gallic temperament"

1920 Knut Pedersen Hamsun. "for his monumental work, Growth of the Soil"

1919 Carl Friedrich Georg Spitteler. "in special appreciation of his epic, Olympian Spring"

1918. The prize money was allocated to the Special Fund of this prize section

1917 Karl Adolph Gjellerup. "for his varied and rich poetry, which is inspired by lofty ideals"
Henrik Pontoppidan. "for his authentic descriptions of present-day life in Denmark"

1916 Carl Gustaf Verner von Heidenstam. "in recognition of his significance as the leading representative of a new era in our literature"

1915 Romain Rolland. "as a tribute to the lofty idealism of his literary production and to the sympathy and love of truth with which he has described different types of human beings"

1914. The prize money was allocated to the Special Fund of this prize section

1913 Rabindranath Tagore. "because of his profoundly sensitive, fresh and beautiful verse, by which, with comsummate skill, he has made his poetic thought, expressed in his own English words, a part of the literature of the West"

1912 Gerhart Johann Robert Hauptmann. "primarily in recognition of his fruitful, varied and outstanding production in the realm of dramatic art"

1911 Count Maurice (Mooris) Polidore Marie Bernhard Maeterlinck. "in appreciation of his many-sided literary activities, and especially of his dramatic works, which are distinguished by a wealth of imagination and by a poetic fancy, which reveals, sometimes in the guise of a fairy tale, a deep inspiration, while in a mysterious way they appeal to the readers' own feelings and stimulate their imaginations"

1910 Paul Johann Ludwig Heyse. "as a tribute to the consummate artistry, permeated with idealism, which he has demonstrated during his long productive career as a lyric poet, dramatist, novelist and writer of world-renowned short stories"

1909 Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf . "in appreciation of the lofty idealism, vivid imagination and spiritual perception that characterize her writings"

1908 Rudolf Christoph Eucken. "in recognition of his earnest search for truth, his penetrating power of thought, his wide range of vision, and the warmth and strength in presentation with which in his numerous works he has vindicated and developed an idealistic philosophy of life"

1907 Rudyard Kipling. "in consideration of the power of observation, originality of imagination, virility of ideas and remarkable talent for narration which characterize the creations of this world-famous author"

1906 Giosuè Carducci. "not only in consideration of his deep learning and critical research, but above all as a tribute to the creative energy, freshness of style, and lyrical force which characterize his poetic masterpieces"

1905 Henryk Sienkiewicz. "because of his outstanding merits as an epic writer"

1904 Frédéric Mistral. "in recognition of the fresh originality and true inspiration of his poetic production, which faithfully reflects the natural scenery and native spirit of his people, and, in addition, his significant work as a Provençal philologist"
José Echegaray Y Eizaguirre. "in recognition of the numerous and brilliant compositions which, in an individual and original manner, have revived the great traditions of the Spanish drama"

1903 Bjørnstjerne Martinus Bjørnson. "as a tribute to his noble, magnificent and versatile poetry, which has always been distinguished by both the freshness of its inspiration and the rare purity of its spirit"

1902 Christian Matthias Theodor Mommsen. "the greatest living master of the art of historical writing, with special reference to his monumental work, A history of Rome"

1901 Sully Prudhomme. "in special recognition of his poetic composition, which gives evidence of lofty idealism, artistic perfection and a rare combination of the qualitites of both heart and intellect"


Nobelpriset i litteratur år 2004

041221 från: http://nobelprize.org/literature/laureates/2004/
(Nobelprisen: http://nobelprize.org)
(Lista på alla Nobelpristagare genom åren: http://nobelprize.org/search/all_laureates_c.html)

Ständige sekreteraren i Svenska Akademien.
Pressmeddelande 7 oktober 2004:

Nobelpriset i litteratur år 2004

Elfriede Jelinek

Nobelpriset i litteratur år 2004 tilldelas den österrikiska författaren Elfriede Jelinek

”för hennes musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer som med enastående språklig lidelse blottar de sociala klichéernas absurditet och tvingande makt”.
 
011011:

Nobelpriset i litteratur år 2001

Pressmeddelande 11 oktober 2001: Nobelpriset i litteratur år 2001:

V.S. Naipaul

Nobelpriset i litteratur år 2001 går till den på Trinidad födde brittiske författaren V.S. Naipaul

”för att ha förenat lyhört berättande och omutlig iakttagelse i verk som dömer oss att se den bortträngda historiens närvaro”.

V.S. Naipaul är en litterär världsomseglare, egentligen bara hemma hos sig själv, i sin oefterhärmliga ton. Sällsynt opåverkad av litterära tidsmoden och förebilder har han smidit om de existerande genrerna till ett eget skrivsätt, där den hävdvunna gränsdragningen mellan fiktion och sakprosa har underordnad betydelse.

Naipauls litterära territorium har kommit att sträcka sig långt utöver den västindiska ön Trinidad, hans första ämne, och omfattar Indien, Afrika, Amerika från syd till nord, de islamiska länderna i Asien och inte minst England. Naipaul är Conrads arvtagare som skildrare av imperiernas öden i moralisk bemärkelse: vad de gör med människan. Hans auktoritet som berättare vilar på att han minns vad andra har glömt, förlorarnas historia.

De farsartade skrönorna i debutboken The Mystic Masseur och novellerna i Miguel Street med deras korsning av Tjechov och kalypso etablerade Naipaul som humorist och folklivsskildrare. Därifrån var steget långt till A House for Mr. Biswas, en av de sällsynta romaner som tycks utgöra ett eget och fullständigt universum, i detta fall ett miniatyrindien i det engelska imperiets utkant, skådeplatsen för faderns kuvade liv. Genom att låta periferins människor få del av den stora litteraturens allvar, vänder Naipaul på det vanliga perspektivet och berövar läsarna i centrum deras skyddande distans. Denna princip omsattes i en rad romaner, som alltmera fick reportagets prägel, utan att karaktärerna för den skull bleknade. Fiktionsberättelse, självbiografi och dokumentär har under Naipauls penna kommit att sammanflyta utan att det alltid är möjligt att säga vilket element som dominerar.

I mästerverket The Enigma of Arrival gästar Naipaul den engelska verkligheten likt en antropolog som besöker en outforskad infödingsstam i urskogen. Med skenbart närsynta och slumpartade iakttagelser formar han obevekligt bilden av den gamla koloniala härskarkulturens stilla kollaps och det europeiska lokalsamhällets död.

Naipaul har påpekat romanformens bristande allmängiltighet, att den förutsätter en intakt mänsklig värld av det slag som erövrade folk har fått sönderslagen. Hans upplevelse av fiktionens otillräcklighet började under arbetet med The Loss of El Dorado, där han efter omfattande arkivstudier berättade Trinidads fruktansvärda kolonialhistoria. Han fann att han måste hålla fast vid detaljernas och rösternas autenticitet och avstå från ren fabulering, samtidigt som han fortsatte att ge sitt stoff en litterär gestaltning. Hans reseböcker låter vittnen träda fram vid varje steg, så inte minst i den mäktiga skildringen av den islamiska världens östliga delar, Beyond Belief. Författarens medkänsla uttrycker sig genom skärpan i hans lyssnande.

Naipaul är en nutida upplysningsförfattare och fortsätter den tradition som en gång började med Lettres persanes och Candide. I en klarvaken stil, som med rätta har beundrats, omvandlar han vrede till exakthet och låter händelserna tala med sin egen inneboende ironi.

Biobibliografisk notis

Den trinidadisk-engelske författaren V(idiadhar) S(urajprasad) Naipaul föddes 1932 i Chaguanas nära Port of Spain på Trinidad i en familj av ättlingar till hinduiska invandrare från norra Indien. Farfadern var sockerrörsarbetare, fadern journalist och författare. Vid 18 års ålder begav sig Naipaul till England, där han efter studier vid University College i Oxford blev Bachelor of Arts 1953. Allt sedan dess har han varit bosatt i England (från 70-talet i Wiltshire, nära Stonehenge) men också ägnat mycket tid åt resor i Asien, Afrika och Amerika. Bortsett från ett par år i mitten av 50-talet, då han arbetade för BBC som frilansjournalist, har han helt och hållet ägnat sig åt sitt författarskap.

Naipauls produktion består till största delen av romaner och noveller men även av dokumentära skildringar. Han är en i hög grad kosmopolitisk författare, något som han själv anser har sin grund i hans rotlöshet: han är olycklig över den kulturella och andliga fattigdomen på Trinidad, han känner sig distanserad från Indien, han är oförmögen att relatera till och känna samhörighet med de traditionella värdena i den forna kolonialmakten England.

Handlingen i de tidigaste böckerna utspelas i Västindien. Några år efter debuten med Den mystiske massören (The Mystic Masseur, 1957) följde vad som av många anses vara ett av Naipauls främsta verk: den biografiska romanen Ett hus åt Mr. Biswas (A House for Mr. Biswas, 1961), där huvudpersonen har författarens far som förebild.

Efter den stora framgången med Ett hus åt Mr. Biswas vidgas de geografiska och sociala perspektiven i Naipauls författarskap, och han skildrar med allt större pessimism kolonialismens och den nya nationalismens skadeverkningar i tredje världen, t.ex. i Guerilla (Guerrillas, 1975) och Där floden flyter förbi (A Bend in the River, 1979), den senare en Afrikaskildring som har jämförts med Joseph Conrads Mörkrets hjärta.

Naipaul har i sina reseskildringar och reportageböcker redovisat intryck från sina förfäders hemland Indien, så i Indien : Raseri och revolt (India : A Million Mutinies Now, 1990), och även kritiskt granskat den muslimska fundamentalismen i icke-arabiska länder som Indonesien, Iran, Malaysia och Pakistan i Bland de rättrogna (Among the Believers, 1981) och Bortom tron (Beyond Belief, 1998).

Romanerna Ankomstens gåta (The Enigma of Arrival, 1987) och Världsvägar (A Way in the World, 1994) är i stor utsträckning självbiografiska. I Ankomstens gåta skildras hur en lantegendom i Sydengland och dess ägare, tidigare verksam i kolonierna och drabbad av en degenerationssjukdom, långsamt förfaller för att till slut gå under. Världsvägar, som utgör ett mellanting mellan fiktion, memoarer och historisk framställning, består av nio fristående men tematiskt samhöriga berättelser där karibisk och indisk tradition blandas med den kultur som författaren mötte när han vid 18 års ålder flyttade till England.

V.S. Naipaul har vunnit ett flertal litterära priser, bl.a. Bookerpriset 1971 och T.S. Eliot Award for Creative Writing 1986. Han är hedersdoktor vid St. Andrew's College och Columbia University och vid universiteten i Cambridge, London och Oxford. År 1990 adlades han av drottning Elizabeth.

Verk av V.S. Naipaul på svenska:
Visa mig min fiende. Övers. Roland Adlerberth. Malmö: Bergh, 1973.
Ett land i mörker. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1973.
Det förlorade El Dorado. Övers. Roland Adlerberth. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1974.
Imitatörerna. Övers. Roland Adlerberth. Malmö: Bergh, 1974.
Ett hus åt Mr. Biswas. Övers. Carl Sundell. Stockholm: Bonnier, 1974.
Röster i Elvira eller Val i Västindien. Övers. Roland Adlerberth. Malmö: Bergh, 1975.
Guerilla. Övers. Roland Adlerberth. Stockholm: Bergh, 1976.
(Ny utgåva Wahlström & Widstrand, 1989.)
Den mystiske massören. Övers. Roland Adlerberth. Stockholm: Bergh, 1976.
(Ny utgåva Wahlström & Widstrand, 1990.)
Indien : en sårad civilisation. Övers. Svante Löfgren. Malmö: Bergh, 1978.
Mr. Stone och riddarkompaniet. Övers. Roland Adlerberth. Malmö: Bergh, 1979.
Där floden flyter förbi. Övers. Else Lundgren. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1980. (Tidigare utgåva Wahlström & Widstrand 1979 med titeln Vid flodens krök.)
Bland de rättrogna : en islamisk resa. Övers. Rose-Marie Nielsen. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1982.
På väg mot mitten. Övers. Mona Lagerström. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1986.
Ankomstens gåta : en roman i fem avsnitt. Övers. Rose-Marie Nielsen. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1989.
I sydstaterna : ett land av röster. Övers. Rose-Marie Nielsen. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1990.
Indien : raseri och revolt. Övers. Rose-Marie Nielsen. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1991.
Världsvägar : en svit. Övers. Rose-Marie Nielsen. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1995.
Bortom tron : islamiska utflykter bland de omvända folken. Övers. Rose-Marie Nielsen. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1999.
Ett halvt liv. Övers. Rose-Marie Nielsen. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2001.
 
Litteratur:
Theroux, Paul, V.S. Naipaul : an introduction to his work. London: Deutsch, 1972.
Hamner, Robert, V.S. Naipaul. New York: Twayne, 1973.
Critical perspectives on V.S. Naipaul. Ed. Robert D. Hamner. London: Heinemann, 1979.
Nightingale, Peggy, Journey through darkness : the writing of V.S. Naipaul. St. Lucia: Univ. of Queensland Press, 1987.
Hughes, Peter, V.S. Naipaul. London: Routledge, 1988.
Jarvis, Kelvin, V.S. Naipaul : a selective bibliography with annotations, 1957–1987. Metuchen, N. J.: Scarecrow, 1989.
Kelly, Richard, V.S. Naipaul. New York: Continuum, 1989.
Weiss, Timothy F., On the margins : the art of exile in V.S. Naipaul. Amherst: Univ. of Massachusetts Press, 1992.
Dissanayake, Wimal, Self and colonial desire : travel writings of V.S. Naipaul. New York: P. Lang, 1993.
King, Bruce, V.S. Naipaul. Basingstoke: Macmillan, 1993.
Levy, Judith, V.S. Naipaul : displacement and autobiography. New York: Garland, 1995.
Conversations with V.S. Naipaul. Ed. Feroza Jussawalla. Jackson: Univ. Press of Mississippi, 1997.
Khan, Akhtar Jamal, V.S. Naipaul : a critical study. New Delhi: Creative Books, 1998.
Theroux, Paul, Sir Vidia's shadow : a friendship across five continents. Boston: Houghton Mifflin, 1998.
O'Yeah, Zac (pseud. för Sakari Nuottimäki), V.S. Naipaul och jag i Indien. Karavan 1999:3, s. 68 f.
Franzén, Lars-Olof, V.S. Naipaul korsar sina spår. Dagens Nyheter 31 maj 2000.



Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
© 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012,2013, 2014 Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr81.html