Länkar till särskilda utredningar som hör till området här finns bland de förtecknade länkarna i det följande under rubriken:
Andra områden än 40 och 36-39.
På Sven Wimnells hemsida på Internet, http://wimnell.com, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet.
Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio huvudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.
Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.
På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsområdena och hur de beror av varandra.
Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena.
Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 områdena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet.
Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar.
I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort.
Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighetstid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskrivningar.
Härefter länkar till några bilagor efter den 19 oktober 2003:
länkar betecknade område 40.
länkar betecknade område 36-39,
länkar betecknade andra områden än 40 och 36-39. Därefter beskrivningar daterade efter 2013 och
beskrivningar daterade 2013 och tidigare:
Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.
Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan
Innehåll:
Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216.
Ny lag gör att förskolan blir mer som en vanlig skola
Krav för gymnasiet kan skärpas
Nya skolinstitutioner. Obs att följande två artiklar inte är helt aktuella
Skolverket
Myndigheten för skolutveckling
Barn- och elevombudet (BEO)
Varannan svensk elev bestraffas kollektivt
Skolan struntar i hur barns hjärnor fungerar
Fri eller privat?
Högskoleverket
Verket för högskoleservice
Vetenskapsrådet
FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Formas - Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Ny myndighet krävs för allt forskningsstöd
Några förteckningar
Regeringen redovisar på Internet vad den arbetar med.
En stor sammanställning om det på 4,9 MB är "omr353g.pdf". Den finns i mindre delar och delar som berör område 7957 finns efter innehållsförteckningen till den stora sammanställningen.
Innehåll
sid
3 Regeringskansliet med departementen
5 Detta arbetar departementen med
7 Ambassader, konsulat och reseråd
11 Arbete
17 Asyl, migration och integration
28 Boende och byggande
38 Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter
48 EU
91 Försvar, skydd och säkerhet
115 Hållbar utveckling
127 Jordbruk, skogsbruk och fiske
156 Kommunikationer, infrastruktur och IT
166 Kultur, medier och fritid
180 Lag och rätt
202 Miljö, energi och klimat
247 Näringsliv, handel och regional tillväxt
306 Samhällsekonomi och statsbudget
372 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring
423 Stat, kommuner och landsting
434 Utbildning och forskning
468 Utrikespolitik och internationellt samarbete
495 Ansvarsområden A-Ö
505 Statsministern och statsråden
Ny lag gör att förskolan blir mer som en vanlig skola
" Alliansledarna presenterar regeringens nya paket för höjd kvalitet i förskolan: Ny läroplan satsar på inlärning och kunskap. Barnens inlärning hamnar i centrum för regeringens satsning på förskolan. Här finns en stor outnyttjad potential. Vi skapar därför en mer specialiserad förskollärarutbildning med inriktning på det pedagogiska arbetet. Bland annat vill vi ha ett mer aktivt arbete med språket i förskolan. Förskolelärarnas ansvar måste bli tydligt i läroplanen. I den nya skollagen som regeringen lägger fram senare i år ska förskolecheferna jämställas med rektorer och verksamheten vara en frivillig skolform som mer liknar övriga skolväsendet. Denna fortbildningssatsning blir unik i sitt slag, skriver Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund.
Det är som barn grunderna läggs för de värderingar som ska bära oss genom livet. Tryggheten i barndomen, den första samvaron med andra och den tidiga bekantskapen med världen omkring påverkar oss inte bara för stunden, utan finns närvarande långt efter det att vi tagit steget ut i vuxenvärlden. I den processen är ingenting viktigare för flertalet av oss än vår familj.
Inför valet 2006 presenterade Allians för Sverige vad vi ville se som bärande delar i en förnyelse av den svenska familjepolitiken. Med tydlig utgångspunkt i den lilla världen och den moderna familjens skiftande behov, där även behovet av en välfungerande förskola ingår, lade vi grunden för en politik som bättre ser till olika familjers situation och önskemål. Nu tar vi som regering de första stegen för att förverkliga våra löften till väljarna. Vi kan samtidigt avisera ett antal nya förslag inom familjepolitikens område.
I dag överlämnar regeringen en proposition till riksdagen som innebär att kommuner kan införa vårdnadsbidrag från den 1 juli i år. Det blir ett efterlängtat stöd för de familjer som vill vara hemma med sina barn lite längre eller gå ned i arbetstid. Även om förskolan är en bra lösning för de allra flesta finns de som beroende på familjetillvaron eller barnens behov önskar utforma andra lösningar då barnen är små. Med vårdnadsbidraget ges dessa en viktig pusselbit för att bättre få ihop sin vardag, där mer tid tillsammans med de minsta barnen är en viktig möjlighet.
I dag överlämnar regeringen också propositionen om jämställdhetsbonus till riksdagen. Den innebär ett stöd för ökad jämställdhet för såväl föräldraledighet som deltagande i arbetslivet. I dag påverkas möjligheten att dela föräldraledigheten lika inte sällan av löneskillnaderna mellan föräldrarna. Jämställdhetsbonusen förstärker möjligheten att bygga en jämlik relation till sitt barn, men förbättrar också löneutvecklingen samt förankringen på arbetsmarknaden för båda föräldrarna.
Vi vill samtidigt vara tydliga i att vårdnadsbidraget och jämställdhetsbonusen inte utgör tillräckliga reformer för att förstärka familjepolitiken. En politik för valfrihet, jämställdhet och mångfald måste också främja ett bredare utbud av förskole- och barnomsorgsverksamhet till stöd för föräldrars möjligheter och barns utveckling.
Alliansen har tidigare aviserat att samma regler som i dag gäller för den allmänna förskolan för fyra- och femåringar skall utvidgas till att även gälla för treåringar. Förberedelserna med detta förslag fortsätter i regeringskansliet. Reformen ska även innebära bättre tillgång till pedagogisk stimulans för barn som annars inte går i förskola, så att möjligheten till förskola inte blir en fråga om familjens ekonomi.
Det fjärde benet i vår förnyelse av den svenska familjepolitiken är barnomsorgspengen - en ersättning som följer barnet till den verksamhet som föräldrarna väljer. Genom en uppgörelse mellan allianspartierna och miljöpartiet 2006 infördes valfrihet och etableringsfrihet när det gäller förskolan. Nu vill regeringen ytterligare stärka valfriheten för föräldrarna men också öka utrymmet för enskilda initiativ och eget företagande inom välfärdsområdet genom etableringsfrihet.
Det ska bli enklare att starta olika former av verksamhet såsom familjedaghem, flerfamiljssystem och andra lösningar som kan tänkas uppstå. En flexiblare barnomsorg där föräldrar har större möjlighet att både efterfråga och skapa egna barnomsorgslösningar är en efterlängtad reform. Det blir också fritt att söka barnomsorg i en annan kommun. Regeringen kommer att återkomma om detaljerna kring barnomsorgspengen.
I Sverige tillbringar fler än åtta av tio 1-5-åringar delar av sin vardag i förskolan. Det är viktigt att den svenska förskolan med sin pedagogik bildar en helhet med omsorg, fostran, lärande och lek. Under det senaste årtiondet har det pedagogiska uppdraget i förskolan fått en allt större betydelse. Flera undersökningar har understrukit vikten av pedagogisk stimulans som en grund för barnens fortsatta skolgång.
Vi kan i dag presentera en större satsning på att höja kvaliteten i förskolan. Satsningen består av ett antal olika delar varav följande är några.
En bra tillgång till utbildade förskollärare är avgörande för att säkerställa förskolans kvalitet och likvärdighet. I dag råder dock brist på förskollärare runt om i landet. Upplösningen av den särskilda förskollärarutbildningen 2001 har lett till att utbildningen har förlorat i identitet och attraktionskraft. En bra förskollärare är ett verkligt proffs på barn och deras utveckling. I omläggningen av lärarutbildningen vill vi skapa en förskollärarutbildning med en egen tydlig identitet, för en högre specialiseringsgrad med inriktning just mot det pedagogiska arbetet i förskolan.
Vi är övertygade om att det finns en stor outnyttjad potential i förskolan. Ett lekfullt lärande, med hjälp av utbildade och kompetenta förskollärare, hjälper barnen att utveckla både talspråk och intresse för skriftspråk. Ett aktivt språkarbete i förskolan ger goda möjligheter att tidigt upptäcka barn som behöver extra stöd och på så sätt förebygga läs- och skrivsvårigheter.
Förskolans läroplan är bra men på vissa områden behöver målen förtydligas. För att ta tillvara den naturliga nyfikenheten behöver det pedagogiska uppdraget stärkas i takt med barnens utveckling. Regeringen avser därför att ta initiativ till en utveckling av förskolans läroplan. I det arbetet kommer vi att ta hjälp av landets främsta experter på förskolepedagogik.
Det är de högskoleutbildade förskollärarna som ska ha ansvaret för att det pedagogiska arbetet inriktas mot målen i förskolans läroplan. I utarbetandet av dagens läroplan vågade socialdemokraterna inte vara tydliga med det, utan gav "arbetslaget" ett kollektivt ansvar. Alliansregeringen kommer att förändra detta - förskollärarnas pedagogiska ansvar ska skrivas in i förskolans läroplan.
Förskolan kommer också att bli en egen skolform i den nya skollag som regeringen lägger fram senare i år. I lagens mening blir därmed förskolan en frivillig skolform som lyder under liknande tillsynsbestämmelser som övriga skolväsendet.
Ansvaret för förskolans verksamhet behöver förtydligas. Det övergripande ansvaret för förskolan ska ligga på en förskolechef, som i den nya skollagen i många avseenden jämställs med rektorer i skolan. Förskolecheferna ska, liksom skolans rektorer, ingå i målgruppen för den nya rektorsutbildning som alliansregeringen inför.
Minst lika viktigt som att läroplanen ger ett bra stöd är att förskollärarna har den kompetens de behöver för att kunna stimulera barnens lärande. Vi förbereder "förskollärarlyftet" - en satsning som ska omfatta fortbildning med tonvikt på förskollärare och inriktning bland annat på barns språkliga och matematiska utveckling. Även pedagogiskt ledarskap ingår i satsningen.
Denna fortbildningssatsning blir unik i sitt slag, någon motsvarande satsning står inte att finna under tidigare regeringar. Den kan jämföras med det lärarlyft som nu genomförs.
På många förskolor runt om i landet bedrivs ett mycket bra pedagogiskt arbete - ett arbete som gjort den svenska förskolan internationellt erkänd och omnämnd. För oss är det oerhört viktigt att alla barn, oavsett var i landet man bor eller vilken förskola man går i, får tillgång till en bra pedagogisk verksamhet.
Med förverkligandet av vårdnadsbidraget, jämställdhetsbonusen, barnomsorgspengen och en förstärkt pedagogisk förskola tar vi nu ett nytt och samlat grepp kring familjepolitiken. Vi gör det med valfrihet, jämställdhet, kvalitet och mångfald som utgångspunkter, väl medvetna om att en lösning inte passar alla. En modern familjepolitik tar fasta på varje barns möjlighet till en trygg uppväxt och att utvecklas som människa.
Fredrik Reinfeldt
Statminister och partiledare för moderaterna Maud Olofsson
Näringsminister och partiledare för centerpartiet Jan Björklund Utbildningsminister och partiledare för folkpartiet Göran Hägglund Socialminister och partiledare för kristdemokraterna "
DN 080330:
Krav för gymnasiet kan skärpas
" Kraven för gymnasiebehörighet är för låga. Utbildningsministerns uppfattning delas av gymnasieutredningen som därför föreslår skärpningar. För att få läsa vidare måste grundskoleelever få godkänt i minst åtta eller tolv ämnen, i stället för i tre. "
" I morgon, måndag, presenterar regeringens särskilda utredare Anita Ferm gymnasieutredningen. Där väntas förslag på skärpta krav för att komma in på gymnasiet.
I dag behöver niondeklassare bara gå ut med godkänt i svenska, engelska och matematik för att få läsa vidare, men enligt utredningens förslag ska gymnasiebehörighet kräva fler antal godkänt.
För att få läsa på de teoretiska, högskoleförberedande programmen föreslås godkänt i minst tolv av sexton eller sjutton ämnen och för de yrkesförberedande i minst åtta ämnen.
- I dag lurar vi in ungdomar in på utbildningar som de ganska snart måste hoppa av för att de saknar rätt förkunskaper. Gymnasieavhoppen i Sverige är högst i världen och det här är en klart bidragande orsak till det, om än inte den enda, säger utbildningsminister Jan Björklund (fp) till DN.se.
- De skärpta kraven är i praktiken inte höga i sig, men de är mer realistiska och vittnar om att man har studiekapacitet. Har man bara godkänt är det ändå inte säkert att man klarar av gymnasiet.
Att han välkomnar gymnasieutredningens förslag är ingen överraskning. Översynen av behörighetskraven ingick i utredningens uppdrag och när Jan Björklund var i opposition, för drygt två år sedan, krävde han med sina allianskolleger reformer av just den här typen på DN Debatt (28/12-05).
Då skrev han också att behörighetskraven måste variera beroende på vilket studieförberedande program en elev väljer: "till exempel bör elever som vill komma in på naturvetenskapligt program ha minst godkänt betyg i fysik, kemi och biologi från grundskolan".
Just detta föreslår gymnasieutredningen i morgon. För att få läsa ett samhällsvetenskapligt gymnasieprogram föreslås godkänt i geografi, historia, religion och samhällskunskap, utöver dagens krav. I övrigt räknas vilka ämnen som helst för att antalet betyg godkänd ska nå upp till tolv.
- Med den socialdemokratiska politiken har vi haft samma krav för alla gymnasieutbildningar. Men att låtsas att de skulle vara jämlika är löjligt. Alla förstår att det krävs större teoretiska förkunskaper för att läsa ett naturvetenskapligt program än exempelvis ett jordbruksprogram, säger Jan Björklund.
- Kraven
I fredags berättade DN.se att gymnasieutredningen också kommer att föreslå att det individuella programmet ska ersättas med ett tionde grundskoleår. Med det nya förslaget om skärpta krav är det nära till hands att tro att dessa tiondeklassare kommer bli en stor grupp för kommunerna att fördela sina grundskole- och gymnasieresurser på.
Marie Granlund, socialdemokraternas skolpolitiska talesperson, ser en risk i just att extraåret "översvämmas av elever som inte klarar av de skärpta kraven".
- Det blir väldigt många fler som inte kommer att klara sig. Den nya tionde årskursen i grundskolan lär ju expandera rejält och kommunerna får bygga nya skolor, säger hon till SvD.
Jan Björklund stillar hennes oro. Han säger att andelen icke-gymnasiebehöriga bara skulle öka från elva till tolv procent med de skärpta kraven - en ökning med cirka 1.500 elever. Uppskattningen baserar han på utredningen som gjort en systemjämförande datakörning på fjolårets niondeklassare.
Jan Björklund säger att man själv ska få välja att gå en tionde årskurs om man kvalificerat sig till en yrkesförberedande program, men vill gå ett studieförberedande.
Den exakta tidsplanen för de olika reformerna är oklar. 2010 väntas dock det nya gymnasiesystemet vara infört.
Ossi Carp "
090328:
Välkommen till det nya Skolverket
Ett nytt Skolverk har bildats. Stora reformer genomförs inom skolans område och Skolverket har ett stort ansvar att förbereda och genomföra dessa.
Samtidigt har myndigheterna inom skolväsendet organiserats om vilket påverkar Skolverket. Vi tar över den utvecklingsstödjande verksamheten från Myndigheten för skolutveckling som, i likhet med Centrum för flexibelt lärande (CFL), har lagts ned. Inspektion, tillsyn och tillståndsprövning av fristående skolor har förts till en ny myndighet; Statens Skolinspektion. Alla andra uppgifter ligger kvar i Skolverket.
Vi kommer fortsätta att följa upp resultaten i svensk skola, utvärdera verksamheterna, utveckla prov och bedömningsmaterial, delta i internationella undersökningar och svara för olika styrmedel, till exempel kursplaner och betygskriterier.
Skolutveckling blir en av Skolverkets nya hörnstenar. Alla pågående regeringsuppdrag som rör skolutveckling tas över av Skolverket. En nyinrättad avdelning inom Skolverket riktar sig helt mot utvecklingsfrågorna.
Det mesta av innehållet från Myndigheten för skolutvecklings webb kommer att finnas på Skolverkets webb, även webbplatsen IT för pedagoger, liksom publikationer som rör skolutveckling - gamla såväl som nya.
Nationell skolutveckling behövs och kommer alltså även i fortsättningen att drivas på statlig nivå - nu i samspel med genomförandet av nya reformer, kursplanearbete, nationella och internationella utvärderingar, kunskapsbedömningar och statistiska analyser. Det är en styrka.
Skolverket kommer fortsätta vara en stark aktör inom skolväsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och vuxenutbildningen.
Vi ser fram emot fortsatt samarbete med det gemensamma målet att göra den svenska skolan ännu starkare inför framtiden.
Per Thullberg Generaldirektör
Senast granskad: 30 september 2008
090328:
Om Skolinspektionen
Enligt Skolinspektionens regleringsbrev ska myndigheten bedriva verksamhet inom två verksamhetsgrenar – tillståndsprövning respektive tillsyn och kvalitetsgranskning.
Inom tillståndsprövningen ska Skolinspektionen pröva ansökningar om godkännande och rätt till bidrag respektive rätt till bidrag och statlig tillsyn för fristående skolor.
Myndigheten ska därvid
bidra till en mångfald av skolor av hög kvalitet
ha en effektiv och likvärdig handläggning av tillståndsärenden,
följa upp beslut om tillstånd eller rätt till bidrag i nära anslutning till verksamhetens start, samt
sprida kunskap om vad som krävs för att starta fristående förskoleklass, en fristående skola eller en internationell skola.
Inom tillsyn och kvalitetsgranskning ska Skolinspektionen bland annat
bidra till ökad måluppfyllelse, kvalitet och likvärdighet,
regelbundet och med utgångspunkt i en risk och väsentlighetsanalys granska kvaliteten i och utöva tillsyn över huvudmän och verksamheter,
kommunicera resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning,
ha en effektiv handläggning av anmälningsärenden, samt
skyndsamt handlägga signaler om missförhållanden.
Därutöver ska Skolinspektionen utöva tillsyn över kommunernas ansvar för tillsyn för enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt granska arbetet med att följa upp de studerandes resultat inom vuxenutbildningen.
090328:
Om Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten bildades den 1 juli 2008 för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Denna myndighet har övertagit all verksamhet inom Sisus, Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten.
Alla våra insatser syftar till att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar ska få en utveckling och utbildning som präglas av likvärdighet, delaktighet, tillgänglighet och gemenskap.
Vår uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till skolhuvudmän, främja tillgången på läromedel, driva specialskolor för vissa elevgrupper och fördela statsbidrag till studerande med funktionsnedsättningar och till utbildningsanordnare.
Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå målen för sina studier och utbildning.
Råd och stöd
Vi ger råd och stöd i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar till personal inom det offentliga skolväsendet och friskolor som står under statlig tillsyn. I uppdraget ingår att:
anordna och medverka i kompetensutveckling
sprida information till skolhuvudmän och föräldrar
bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet
främja och informera om tillgång till anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning.
Skolor
Vi driver tre nationella och fem regionala specialskolor. De nationella skolorna tar emot elever med
synskada och ytterligare funktionsnedsättningar,
dövhet eller hörselskada kombinerad med utvecklingsstörning eller med medfödd dövblindhet respektive
grava tal- och språkstörningar.
De regionala skolorna erbjuder utbildning som motsvarar grundskolan för elever med dövhet eller hörselskada
Resurscenter
Våra fyra nationella resurscenter har fördjupad kompetens kring elever med
synskada med eller utan ytterligare funktionsnedsättning,
dövhet eller hörselskada kombinerad med utvecklingsstörning,
medfödd dövblindhet
grava tal- och språkstörningar.
Resurscentren erbjuder bland annat utredningar av barn och ungdomar samt fortbildning av skolpersonal och föräldrar.
Bidrag
I vårt uppdrag ingår att fördela statsbidrag bland annat till folkhögskolor, universitet och högskolor och till riksgymnasium för elever med svåra rörelsehinder. Vi kan också bevilja bidrag till vuxna studerande med funktionsnedsättning vid vissa korta studier.
Sidan senast uppdaterad:
2008-11-12
>På grund av nya skolinstitutioner: Obs att följande två artiklar om Skolverket och Myndigheten för skolutveckling inte är helt aktuella
Något från Skolverkets sidor på Internet den 24 mars 2008:
Brister i särskilt stöd drabbar de svagaste eleverna
Trots att det särskilda stödet många gånger sätts in tidigt är det ofta inte anpassat efter elevernas behov. Det drabbar de elever som har störst behov av stödinsatser. Skolorna måste därför förbättra utredningarna och följa upp så att hjälpen blir rätt utformad annars får inte stödet avsedd effekt.
Läs mer
"Lärarfortbildningen har rätt fokus"
Lärarfortbildningen tar fart som beräknat och kursutbudet innehåller det skolhuvudmännen efterfrågar. Den positiva bilden har projektansvariga för fortbildningen på Skolverket. - Fortbildningen är ett erbjudande om kompetensutveckling inom områden där det finns brister. Goda ämneskunskaper hos lärare påverkar elevernas resultat positivt, säger Mona Bergman.
Läs mer
Nu lanserar Skolverket en webbaserad presentation över det svenska skolsystemet och de möjligheter att påverka som finns. Presentationen är översatt till åtta stora invandrarspråk.
Läs mer
Nyhetsbrevet för mars
Bristande stöd bakom många kränkningar, viktigt informera om nya antagningsregler och mängden avknoppningar en ny situation. Läs mer i Skolverkets Nyhetsbrev.
Läs mer
Allmänna råd för kvalitet i fritidshem
Nu kan du ladda ned Skolverkets nya allmänna råd för kvalitet i fritidshem.
Läs mer
Handikapp i skolan
Här kan du läsa hur skolväsendet i olika tider har bemött barn och ungdomar med funktions- hinder.
Läs mer
Ny presentation av förskola och skola - på nio språk
Här kan du läsa om rätten till inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning. Vi ger exempel på vad och hur det går att påverka - som barn, elev, förälder och vuxenstuderande. Du kan också läsa om hur det fungerar i förskola och skola, vem som ansvarar för och beslutar om de olika verksamheterna.
Läs mer
Allt fler skolor kritiseras för att de inte stoppar kränkningar
Skolverket kritiserar allt fler skolor för brister i arbetet mot kränkande behandling. Kritikbesluten har ökat med drygt 60 procent det senaste året. Anmälningarna om kränkande behandling har ökat något från 473 fall år 2006, till 487 anmälningar förra året.
Läs mer
För en trygg och lugn studiemiljö
Skolverket har tagit fram ett informationsmaterial om de nya bestämmelserna som införts i skollagen för att ge förutsättningar för en förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan.
Läs mer
Allmänna råd för kvalitet i fritidshem
Nu kan du ladda ned Skolverkets nya allmänna råd för kvalitet i fritidshem.
Läs mer
Individuella utvecklingsplaner i förskolan - vad gäller?
Vilken roll får individuella utvecklingsplaner spela i förskolan? Med anledning av intresset kring detta har Skolverket tagit fram en informationstext.
Läs mer
Ökat inflytande med individuella utvecklingsplaner
Skolverket har publicerat allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. - Den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt verktyg i elevens lärande som följer eleven genom grundskoletiden, säger Mona Bergman, undervisningsråd på Skolverket.
Läs mer
Ny lag mot diskriminering av barn och elever
Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i alla verksamheter som omfattas av skollagen. Barn och elever har i och med det fått ett stärkt skydd. Samtidigt inrättas ett Barn- och elevombud (BEO) som bl a ska se till att lagen följs.
Tydligare styrning och ledning behövs för att fler elever ska nå målen i Solna
Skolverkets inspektion visar att många elever i Solna kommun lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Kommunen måste därför vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten. Kommunen måste också tydligare styra och leda verksamheten i riktning mot de nationella målen samt stödja det pedagogiska ledarskapet.
Läs mer
Inspektionskartan
Kommunindelad Sverigekarta som ger en överblick över planerade, pågående och slutförda inspektioner.
Läs mer
Vilken effekt har Skolverkets inspektion?
Ekonomi- styrningsverket har utvärderat effekterna av Skolverkets utbildningsinspektion.
Läs mer Läs mer
Varför två SCB-koder i betygskatalogen för gymnasieskolan?
Varje skola har två olika koder från SCB. Den ena är SCB:s skolidentitet och det är en unik kod för varje skola. Den andra koden, till SCB:s skolregister, används i många statistiska sammanhang och kan förändras beroende på kommunens skolorganisation. Denna SCB-kod är således inte unik för varje skola. För att betygskatalogen ska vara användbar i olika sammanhang ska bägge SCB-koder anges i betygskatalogen. Den enskilda skolans skolid finns i databasen Kursinfo.
Gå till Kursinfo
Fler steg i ny betygsskala
Förslag till en ny betygsskala har presenterats av Jan Björklund. Förslaget innebär att betygsskalan ska vara sexgradig med fem godkända betygssteg, A-E, och ett steg för icke godkända resultat, F. Därutöver ska streck ges om underlag för bedömning helt saknas. Betygsskalan ska vara målrelaterad och nationella betygskriterier ska finnas för det högsta, mellersta och lägsta betygssteget för godkända resultat, dvs för A, C och E. Regeringen vill införa de nya betygen i gymnasieskolan läsåret 2010/2011 och i grundskolan läsåret därpå.
Läs mer
Stora skillnader i skolors betygsättning
En analys från Skolverket visar att likvärdigheten i betygsättningen fortfarande brister. Skolor tolkar betygskriterierna olika och variationen är stor mellan hur skolor sätter slutbetyg i förhållande till de nationella proven.
Läs mer
Ny broschyr om betygskatalog för gymnasieskolan
Skolverket har tagit fram en broschyr om föreskrifter för betygskatalog i gymnasieskolan. Den finns att ladda ner eller beställa gratis.
Läs mer
Ny broschyr om Skolverkets betygsstöd
Att sätta rättvisa betyg är ingen lätt uppgift. Det är viktigt med en lokal planering på skolan och att känna till och kunna tillämpa kursplaner, betygskriterier och andra bestämmelser. Den här broschyren visar vilket stöd du kan hitta hos Skolverket.
Läs mer
Myndigheten för skolutvecklings betygssidor
På Myndigheten för skolutvecklings webbplats finns information och tips om material till stöd för en mer likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning.
Läs mer
Det nationella provsystemet
De nationella provsystemet omfattar dels nationella prov i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk, dels provmaterial i Skolverkets provbank. Förutom prov och provmaterial erbjuds för grundskolan diagnostiska material.
Syftet med det nationella provsystemet skall vara att - bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna, - förtydliga målen och visa på elevers starka och svaga sidor, - konkretisera kursmål och betygskriterier - stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning - ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå
Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål.
Resultat från ämnesprov i årskurs 5
Ta del av rapporten om hur det gick för eleverna i årskurs 5 på de nationella proven i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk våren 2007. Rapporten bygger på resultat från ett slumpmässigt urval av 200 skolor.
Läs mer
Nationella prov
Det finns nationella prov i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk.
Nationella prov
Provbanken
I provbanken erbjuds prov och provmaterial i ämnen som inte har nationella prov. Provbanken utökas senare i vår med provmaterial i franska, spanska och tyska för språkval åk 9 i grundskolan/steg 2 på gymnasieskolan.
Provbanken
Diagnostiska material
I grundskolan finns diagnosmaterial i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk.
Diagnostiska material
Stort intresse för fristående gymnasium
Antalet elever i gymnasieskolan är större än någonsin. Detta läsår går 391 000 elever i gymnasieskolan. Av den totala elevökningen på 14 000 elever har 11 000 valt att gå på en fristående skola. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna när det gäller antalet fristående skolor. Sex av tio fristående gymnasieskolor ligger i storstadslänen. Två av tre kommuner saknar fristående skola.
Läs mer
Databaser
Du kan även söka statistik i våra tre databaser: SIRIS, SALSA och databasen för jämförelsetal
Läs mer
Hur ser det ut i din kommun?
I kommunbladen publiceras en sammanfattande bild av kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning.
Läs mer
Sök information om skolor
Här kan du söka information om enskilda skolor. Du hittar bland annat betygs- och provresultat.
Läs mer
Attityder till skolan 2006
I Skolverkets attityd-undersökning ger elever i årskurs 4-9 och gymnasieskolan samt lärare sin syn på skolan. Här kan du ta del av resultaten i rapporten samt en sammanställning av frågor och svar.
Läs mer
Vår bild av statistiken
Här hittar du en klickbar karta med länkar till statistik om de olika verksamhetsformerna.
Läs mer
Barn till högutbildade föräldrar når högre resultat
Elever med högutbildade föräldrar når bättre resultat på de nationella proven redan i årskurs 5. Skillnaden mellan könen, till flickors fördel, är störst i ämnet svenska. Elever med utländsk bakgrund når kravnivåerna i mindre utsträckning jämfört med elever med svensk bakgrund. Det visar Skolverkets resultatrapport för ämnesprovet i åk 5.
Läs mer
Vi stödjer kommuners och skolors arbete för ökad kvalitet och bättre resultat. Skolledare, lärare och skolchefer är våra främsta målgrupper och vi vänder oss till dem som är verksamma i förskoleverksamhet, skola och vuxenutbildning.
Innehåll
Här hittar du allt vårt innehåll. Vårt material har vi delat in i olika områden. Kunskap & Bedömning, Mångfald & Likvärdighet, Kvalitetsarbete & Ledning, Demokrati, Jämställdhet och inflytande samt Utbildning, arbetsliv & tillväxt.
Här kan du söka bland våra publikationer, beställa tryckt material och även ladda ner publikationerna i elektronisk version.
Hur hittar jag och beställer publikationer?
Gå till Sök/Beställ publikationer. I katalogen finns alla titlar som vi lagerför. Du kan söka på titel eller del av titel, ämne, sökord i sammanfattningen med mera. Du beställer genom att klicka på knappen "Beställ" och följa instruktionerna.
Allt vårt material finns hos Liber Distribution. Har du frågor om din beställning kan du ringa Liber Distribution på telefon 08-6909576.
Lexinserien
Från och med 2 april beställer du Lexinböcker via Språkrådet och Institutet för språk och folkminnen via webbadressen: http://www.mamut.com/lexinorder. Du kan även beställa Lexin per telefon 08-6909576 (Liber distribution). För frågor angående utgivningen av kommande Lexin, restnoteringar eller dylikt kan du kontakta Språkrådet på telefon 08-442 44 31 (Margareta Terner) eller växelnummer 08 - 442 42 00.
Dina frågor om Lexinserien ska du skicka till lexin@sprakradet.se. Lexinserien har sedan 1 januari 2007 övertagits av Institutet för språk och folkminnen.
Nya publikationer (24 mars 2008)
Här hittar du våra aktuella publikationer. Den senast utgivna publikationen ligger överst i listan. Klicka på titeln om du vill ha mer utförlig information om innehåll, pris och om hur du beställer.
2008-03-10
Det nya BRUK är ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete. Dessutom har hela innehållet reviderats och uppdaterats, och omfattar även vuxenutbildningen.
2008-02-14
Knappt något har varit för stort och inte heller för litet, när vi stött lokala initiativ till utvecklingsarbete, med fokus på mångfald. Läs mer om några av projekten som fått stöd.
2008-02-19
Vad krävs det för att starta en gymnasial lärlingsutbildning? Använd vår nya verktygslåda med konkreta tips och praktiskt stöd i planering och utarbetande av lärlingsutbildningar.
Känner du dig ledsen och blir illa behandlad på något sätt? Då kan du vara utsatt för kränkande behandling. Skolan är skyldig att hjälpa dig, men om du inte får den hjälp du behöver kan du vända dig till Barn- och elevombudet (BEO).
Barn- och elevombudet är till för dig
Jag heter Lars Arrhenius och jag är Barn- och elevombud (BEO). Mitt jobb är att hjälpa dig som tycker att du blivit illa behandlad i förskolan, på fritids eller i skolan.
Du kan antingen skriva, ringa eller e-posta till mig.
Läs mer
Har du blivit kränkt?
Känner du dig ledsen och blir illa behandlad på något sätt? Då kan du vara utsatt för kränkande behandling. Kränkningar kan vara att någon skickar elaka mail, SMS eller liknande. Det kan även vara att man upprepade gånger blir retad för hur man ser ut, att man är blyg eller annorlunda.
Läs mer
Re-agera
Nu finns ett utbildningsmaterial för dig som vill utbilda dina kamrater.
Läs mer
Diskutera mera för att få respekt!
Vill du som lärare diskutera teman som värdegrund, diskriminering, mobbning och mänskliga rättigheter med dina elever? Då kan du beställa tidningen Respekt!
Läs mer
Barn- och elevombudet
106 20 Stockholm | Besöksadress: Alströmergatan 12
Telefon: 08-527 332 00 Fax: 08-24 44 20
E-post: beo@skolverket.se
" Barnombudsmannens årsrapport till regeringen: Mer än hälften av flickorna lider av stress i skolan. Kollektiv bestraffning drabbar nära hälften av eleverna i svenska skolor. Detta trots att vår rättsordning föreskriver att individer enbart ska stå till svars för sina egna handlingar. Kvarsittning, indragna förmåner, kollektiv utskällning och avstängning av gemensamma trivsellokaler är vanliga kollektiva bestraffningar för något som andra har gjort. Hela 49 procent av eleverna i grund- och gymnasieskolan lider också av stress minst en gång i veckan - av flickorna 53 procent. Inom barn- och ungdomsidrotten förekommer ofta mobbning, trakasserier och diskriminering samt alltför höga prestationskrav. Det vore rimligt att regeringen och en ny skollag sätter stopp för detta, skriver barnombudsmannen Lena Nyberg."
" Hur är detatt vara barn och ung i Sverige i dag? Barnombudsmannens årsrapport "Sverige äger! Barn och unga berättar om sitt land" överlämnas till regeringen på måndag. I rapporten framkommer bland annat hur 1.060 elever ur våra 190 kontaktklasser, från mellanstadiet till gymnasiet ser på sin vardag.
Skolan är den viktigaste sociala arenan under uppväxtåren. När eleverna fick skriva två saker som är bra i skolan hamnade lärare och annan personal överst, följda av kompisar och skolämnen. Om de fick bestämma i skolan skulle de framför allt ändra på skolmaten och skolmatsalen, arbetstiderna, den fysiska miljön, lärarnas pedagogiska hjälp, planeringen och ordningsreglerna.
På frågan "Om du fick bestämma i hela Sverige - vilka två saker skulle du ändra på?" svarar en av fem "vet ej" och 13 procent tar upp frågor som "invandring, integration, rasism". Ungefär hälften av dem som tar upp invandring är positiva till invandrare, medan den andra hälften är negativa. Andra frågor som eleverna vill ändra på är skolan, brott och straff, miljön och klimatet.
Andelen barn med utländsk bakgrund ökar i Sverige, särskilt i storstadslänen. Många unga har i dag en öppen inställning till andra, men tycker att vuxna har abdikerat och lagt en stor del av ansvaret för kampen mot rasismen på ungdomarna. Det visar intervjuer med ungdomar i årsrapporten.
Eleverna i kontaktklasserna mår i allmänhet bra och trivs med livet. Nästan vart femte barn har ont i huvudet varje dag eller flera gånger i veckan, i stort sett samma andel som för fem år sedan. Flickorna lider i högre utsträckning än pojkarna av huvudvärk. Färre elever än för fem år sedan har ofta ont i magen.
Stressen är fortfarande markant bland eleverna, särskilt bland flickorna. 49 procent känner sig stressade minst en gång i veckan, 53 procent av alla flickor och 41 procent av alla pojkar, 2002 svarade 42 procent att de gjorde det, 45 procent av flickorna och 38 procent av pojkarna.
Många vuxna anser att det talas för mycket om barns rättigheter och att vi i stället borde fokusera på deras skyldigheter. Men barns och ungdomars kunskaper om sina rättigheter är inte så goda som många kanske tror.
Drygt 70 procent av eleverna i kontaktklasserna har inte hört talas om FN:s barnkonvention eller är osäkra på om de har gjort det. En av tre svarar att de inte känner till någon rättighet som är viktig. Rätten att få komma till tals - en av barnkonventionens huvudprinciper - har de en mycket vag uppfattning om.
Det är oroande att många av de yngsta medborgarna i samhället inte känner till att de har rätt att komma till tals i frågor som berör dem. Den nationella strategin för barnkonventionens genomförande som riksdagen beslutade om 1999 är fortfarande okänd för de allra flesta. För att förverkliga konventionens intentioner borde strategin därför kompletteras med en långsiktig strategisk planering om hur kunskapen ska spridas till barn och unga. Om fler barn och unga blir medvetna om sina rättigheter ökar trycket på vuxenvärlden att på olika sätt lyssna på och ta hänsyn till rättigheterna. Vi föreslår att förskolans och skolans styrdokument förses med tydliga skrivningar om barnkonventionen och att det blir obligatoriskt med utbildning i barnkonventionen i lärarutbildningen.
Skolan ska värdera alla lika. Men på frågan "Respekteras barns och ungdomars lika värde i skolan?" svarar bara 44 procent "ja", medan 32 procent svarar "nej". Högstadieelever och utlandsfödda beskriver en större känsla av ojämlikhet än andra. Det är framför allt andra elever som tycker att andra är mindre värda, en fjärdedel av eleverna svarar att både elever och lärare står för uppfattningen att andra är mindre värda. Vilka är då mindre värda? "Vet inte" svarar de flesta, följt av "de som är annorlunda, töntarna, de med låg status".
Nedslående äratt många svarar att de inte vet vad skolan ska göra åt att allas lika värde inte respekteras eller att det inte går att ändra på något. Andra skriver att skolan måste arbeta aktivt mot fördomar och orättvisa, ha fler och tydligare vuxna i skolan och att eleverna måste ta ansvar för att behandla varandra väl. Kommunikationen mellan elever och lärare behöver bli bättre, undervisningen borde förändras och innebära fler diskussioner, temadagar, mer samtal och fler samarbetsövningar, anser eleverna.
Nära hälften uppger att de har blivit bestraffade för något som andra har gjort i skolan. De har erfarenhet av kvarsittning, indragen rast, indragna förmåner, pengar tagna från klasskassan, kollektiv utskällning och av att datasalar, bibliotek och k aféer har stängts av.
Kollektiv bestraffning förekommer i svenska skolor trots att en viktig grundprincip i den svenska rättsordningen är att man endast ska stå till svars för sina egna handlingar. Det är tillåtet att ge en elev kvarsittning om eleven uppträtt olämpligt eller gjort sig skyldig till en mindre förseelse. Men när åtgärden drabbar oskyldiga strider den mot vårt rättsmedvetande. I den nya skollag som är under ombearbetning bör det föras in en regel som tydligt förbjuder kollektiv bestraffning. Vuxna skulle aldrig på sina arbetsplatser acceptera att straffas för något som en kollega gjort sig skyldig till.
Idrotten kan när den fungerar som bäst bidra till att barns lika värde lyfts fram. Den kan förena människor från olika länder, kulturer och grupperingar. Barn- och ungdomsidrotten kan bidra till ökad respekt för olikheter och idrottsrörelsen står för en grundsyn som stämmer väl överens med viktiga delar av barnkonventionen.
Tyvärr får vi ofta signaler från barn och föräldrar om att barns rättigheter inte respekteras inom barn- och ungdomsidrotten. Barns och ungas inflytande över idrottandet tycks ofta vara minimalt. Mobbning, trakasserier och diskriminering förekommer liksom alltför höga prestationskrav och förväntningar från vuxna.
Idrottsrörelsen är till stora delar en ideell verksamhet som stat och kommuner har begränsade möjligheter att styra. Riksidrottsförbundet är den organisation som fördelar de medel staten ställer till förfogande. Förbundet har regleringsbrev och vissa myndighetsliknande uppgifter. Det är därför rimligt att staten ställer krav på att idrottsrörelsens aktivt verkar för att barnkonventionens principer genomsyrar barn- och ungdomsidrotten.
Därmed borde det finnas goda möjligheter för staten att driva på utvecklingen mot ett ökat barnperspektiv och verksamheter i barnkonventionens anda. I praktiken bidrar staten varje år med hundratals miljoner kronor till verksamheter som man valt att inte ställa krav på. Genom att göra barnkonventionen vägledande för barn- och ungdomsidrotten kan den kan bli en spjutspets för barns inflytande, delaktighet och integration.
Ett ökat barnperspektiv innebär att vi i högre utsträckning än i dag bör utgå ifrån barns och ungdomars egna erfarenheter och kunskaper. Vi behöver gemensamt anstränga oss för att göra vardagen bättre och höja kvaliteten i de verksamheter som berör alla invånare som är under 18 år.
LENA NYBERG "
DN 080309 sid 6:
Skolan struntar i hur barns hjärnor fungerar
Hjärnforskaren Martin Ingvar dömer ut svensk skolpolitik: Våra flummiga modeller för inlärning saknar helt grund i vad vi i dag vet om hjärnan.
I dag kan du bli lärare för de minsta barnen utan att ha en aning om hur man lär dem läsa. Unga lockas dessutom att välja bort språkundervisningen vid den tid i livet när hjärnan är som bäst lämpad att ta till sig främmande språk. Ett resursslöseri som saknar motstycke. Vi har också världens sämsta betygssystem som entydigt diskriminerar pojkar från arbetarklassen. Just arbetarklasspojken som är född på landet i Sverige är den största förloraren i det misslyckade skolsystem som socialdemokratin bär ett sådant avgörande ansvar för. Inte så uppmuntrande för oss som vill ha ett fungerande välfärdssamhälle. Det skriver professor Martin Ingvar vid Karolinska institutet i Stockholm.
Sverige har världens dyraste skola. Men vi har inte världens bästa skola. Tvärtom har vi haft en generande misshushållning med skolan, eftersom den baserats på en flummig central dogmatik som saknar förankring i god vetenskap. På senare år har Sveriges elever halkat ner från en bra position till en tydligt medioker plats i de internationella jämförelser som finns. Det kommer krävas långt mer än kosmetiska förändringar i betygssystemet om vi skall öka Sveriges konkurrenskraft på kunskapsområdet. Det är hög tid. De nya ekonomierna i Indien och Sydostasien stormar fram och har elitsatsningar, betoning av goda insatser från eleverna och internationell utblick med en nationalistisk överton. Samtidigt envisas vi med en skola där den internationella utblicken saknas och där barnen luras till att tro att alla kan bli Lucia, och det utan ansträngning.
Det är mycket uppseendeväckande när Mona Sahlin uppfordrar till samarbete över blockgränserna om skolan. Skammens rodnad lyser med sin frånvaro. Socialdemokratin är ett parti med stolta kunskapsideal i sin historia. Kunskap var vägen ur ofrihet, kunskap var vägen till jämställdhet och kunskap var vägen till välstånd. Vetenskap var metoden för att nå dit. Men hela detta fina arv som funnits och förkroppsligats i folkbildningstraditionen, folkskolan och inte minst i instiftandet av forskningsråden har förslösats sedan Palmes tid.
En av de viktigaste felgreppen som nu haft lång tid på sig att utvecklas är idén om att pedagogiken inte har att göra med hur barns hjärnor fungerar. Barns hjärnor är som vuxnas, fast bättre. Trots att skolans styrdokument genomsyras av ytligt sett kloka ord kan de inte ses som annat än floskler när flummiga modeller för inlärning används som helt saknar grund i vad vi i dag vet om hjärnan. Det finns en historiskt grundad rädsla för "pluggskolan". Den rädslan har på senare tid blivit styrande för hela tänkandet. Flera centrala områden har drabbats av detta.
Att ha en bra läsförmåga är en helt central färdighet för att få de sociala nycklar som behövs i dag. Det är nyckeln till kunskap, nyckeln till matematikens begreppsvärld och nyckeln till att få flera språk utöver modersmålet. När man lär sig att läsa och skriva får man efter idog träning en automaticitet i sitt läsande som i sin tur avlastar tänkandet och minnet. Då kan man förstå en text. Då kan man tänka själv. Då kan man bli en kritisk väljare och allt annat som befordrar demokratins utveckling. I stället för att bygga på vetenskapen i området har Sverige nu på ett unikt sätt tagit bort läsmetodik ur lärarutbildningen.
I dag är det möjligt att bli lärare för de minsta barnen utan att ha insikt om hur man lär barn att läsa. Läsfärdigheten sjunker nu på bred front i skolan och vi har ännu inte sett botten.
I en ideologisk ratatouille har missriktade jämlikhetsmål varit styrande. Alltså skall alla ämnen vara lika mycket värda. Därför har det inte lönat sig för den enskilde eleven att läsa språk medan hjärnan är ung. Samtidigt som Sverige gick in i EU har en katastrofal nedgång av antalet elever med tredjespråk skett. Det har varit bättre att göra det i den komplettering av skolan som görs inom ramen för komvux av en förfärande stor del av medelklassens barn.
Detta är ett resursslöseri som saknar motstycke i världen. Då har hjärnan redan har en ålder då den är mindre bra på att lära in nya färdigheter. Nu skall det systemet ändras genom att det skall förbjudas. Bättre hade varit att skolan konstruerades så att behovet för komvuxkomplettering avtog.
Svenska barn är hyggliga på räkning men dåliga på matematik. Och försämringen pågår. Medan räkning kommer behövas allt mindre är logiska resonemang och symboltänkande viktiga kommande färdigheter. Det går att göra rätt. Rinkebyskolan är ett lysande exempel där man genom att göra matematiken central och integrerad i snart sagt alla ämnen fått elever som har kul med matematiken och dessutom blir jätteduktiga. Flera har dessutom nått nationell toppklass. Vi behöver sådana breda insatser om vi skall kunna höja kvaliteten för naturvetenskap och teknik i skolan.
Centralt för de misslyckanden som vi ser är betygsdebatten. Här står inte socialdemokratin ensam vid skampålen. Vankelmodig populism har präglat flera partiers hållning, inklusive flera av de borgerliga. Tvehågsenheten inför betygen är tydlig. Begreppssammanblandningen är ännu mer påtaglig. Att lära sig något nytt kräver arbete och en insats från eleven. Återkoppling är en central del i en socialt driven pedagogisk process. Medan utvecklingssamtal anses ok är betyg inte accepterade. Det betyder att skolans lärare får ägna mycket tid åt socialt ansträngande kommunikation med föräldrar till välartade barn som det går bra för och missar resurser för att hantera återkopplingen till de barn och föräldrar som har störst behov.
Men betygen då? Sverige har världens i särklass sämsta betygssystem. Det levererar inte. Det diskriminerar entydigt pojkar från arbetarklass. Problemen med betygen är att de introduceras för sent, har för få steg, saknar legitimitet i barnens ögon, stressar och har alltför komplexa betygskriterier.
Bara föräldrar med mycket hög motivation och god utbildning kan ta del av den kvalificerade information som betygskriterierna utgör. När man sedan dessutom uppfunnit idén att kriterierna skall utformas regionalt har vi dessutom fått ett betygssystem som inte ens strävar efter ett slags rättvisa. Trots det används det för riksintagning till högskola. Men inte ens i det sammanhanget fungerar de utan en allt större del sker via högskoleprovet och kvotgrupper vars bestämmelser innehåller en kod som bara medelklassens barn kan tyda.
Pojkar ligger 18-24 månader efter flickor i den biologiska utvecklingen får i dag första betyget mitt i flammande pubertet. En period i livet då dom måste ha mössa på sig för att hålla ihop tankarna. Innan de kommit ur puberteten har de fått sina första slutbetyg i gymnasiet. De har aldrig fått lära sig vad återkoppling är utan blandar ihop det med bestraffning. Självklart blir betygen illa omtyckta då. Antipluggkulturen frodas.
Åtgärdsbehovet är tydligt. Antingen gör man om betygen så att de fungerar eller så bör de tas bort i sin helhet. Skall man ha betyg måste de vara en del av hela skolans kommunikationssystem från början med huvudsaklig betydelse för att se att skolans arbete utvärderas. Det är i själva verket lärarens insatser man kan mäta med betygen. Då kan man få kvitto på att utvecklingsarbetet i skolan har en kvantitativ ansats så att man kan avläsa förbättringar allteftersom. Man kan också se om man når målet att alla läser redan efter första klass. Internationella siffror ligger på 5 procent eftersläntrare medan i svenska skolan är den andelen ofta tre gånger så hög.
Den viktigaste effekten av alla de missgrepp som jag radat upp är att arbetarpojkarna kommit på undantag. Flickorna tycks klara sig något bättre än pojkarna. Den förväntade förvärvsförmågan för en pojke ur arbetarklass född på landet i Sverige visar inga glada siffror, särskilt för oss som vill ha ett fungerande välfärdssamhälle.
Jag delar Mona Sahlins uppfattning att det är ballt att betala skatt. Men jag har synpunkten att jag vill bara vara med att finansiera system som fungerar på ett rimligt sätt. Socialdemokraternas skolpolitik måsteavsevärt förändras innan den förtjänar förtroende. Den måste kunna lova en skola som fungerar för andra än medelklassens flickor. Vägen till framgång ligger i att våga se vad man ställt till med, även om det gör ont.
MARTIN INGVAR
DN 080112:
Fri eller privat?
P C Jersild
Ibland kan det gå runt i skallen, särskilt när det gäller begreppet fri. Sveriges Television annonserar sig som fri tv. Man påstår sig inte vara beroende av reklamintäkter. Men plötsligt dyker reklamskyltarna upp. I TV 4 brukar det heta att "Programmet görs i samarbete med ". I Sveriges Television heter det i stället "Programmet sponsras av ".
Hur fri står Sveriges Television från politikerna? Den frågan hänger i luften så länge man inte vet vad den borgerliga regeringen tänker ta sig till. Även om inga genomgripande inskränkningar i friheten är på gång, kan riksdagen tricksa med radio- och teve-licensen. Som bekant undgick public service efter valet på ett hår när att hamna under en kulturminister som bedrivit en privat bojkott av licenserna. I rättvisans namn måste dock erkännas att det finns fog för att Sveriges Television kallar sig fri. Eller i varje fall mindre beroende av reklam än reklamkanalerna.
En annan verksamhet som basunerar ut begreppet fri är de så kallade friskolorna. Den som lyckades etablera prefixet fri i stället för privat om dessa skolor gjorde en demagogisk bravad. Ty vilken frihet gäller det här? Varför kan inte den kommunala skolan, public service-skolan, med samma rätt som Sveriges Television kalla sig fri?
På vilka grunder är den ena skolformen friare än den andra? Gentemot vem? Vilka friheter bör hållas högst? Möjligheten att fritt få hålla sig med en hög andel obehöriga lärare, frihet att slippa en utbyggd skolhälsovård eller att fritt få ägna sig åt religiös indoktrinering?
Varför ska religiösa privatskolor få drivas med skattepengar? Varför ska allmänna medel gå till religiös indoktrinering fem dagar i veckan? Räcker det inte med söndagsskolan? Eller för muslimernas del fredagsskolan och för judarnas lördagsskolan? Lägg därtill vad som sker efter skoltid: ingen förbjuder föräldrarna att uppfostra sina barn i familjens religion. Därför är den icke-religiösa skolan vissa barns enda möjlighet att möta en mindre inskränkt bild av omvärlden.
Varför kan inte privatisering få kallas just privatisering? Övertas driften av en vårdcentral från landstinget kallas det inte frivård utan privat driven vård, oberoende av om det är personalen som går samman eller det handlar om utförsäljning till en koncern. Inom vården har man sedan länge en mer avvaktande inställning till begreppet fri. Det påminner för mycket om frigångare, de som hade tillåtelse att gå utanför grindarna på de gamla mentalsjukhusen. Eller om frivård inom kriminalvården.
Man kan vara fri att, eller fri från. Fri från sponsorer och reklam, fri från statlig eller kommunal styrning. Riktigt rörigt blir det beträffande pappersmedierna. Aftonbladet har en utländsk ägare som inte delar ledarsidans ideologiska linje. En frihet under ansvar eller under galgen? När centern sålde ut sina tidningar ingick i köpet ett servitut att ledarsidorna skulle fortsätta i centerristisk riktning.
DN är beroende av annonserna och ägs av en familj som pekar ut den politiska kursen. Svenska Dagbladet är på samma sätt beroende av både reklam och ägare. Men här kompliceras friheten dessutom av presstödet. Kan en tidning med statligt presstöd kalla sig fri? Det skulle vara intressant att veta hur många av de moderater som bojkottade tv-licensen som också undvikit, inte att läsa SvD, men av ideologiska skäl inte betalat prenumerationen.
Om medierna gärna håller sig till begreppet fri-från, verkar skolvärlden mer intresserad av fri-att. Privatskolorna kom till i den andan. Eleverna skulle fritt få välja skola - som om det inte vore möjligt i ett kommunalt system. Ägarna skulle också vara fria att lägga upp sin pedagogik. Det verkar ha legat någon darwinistisk tanke bakom att blott de bästa undervisningsmetoderna skulle överleva den konkurrensen.
Men hittills har vi inte sett någon segrande pedagogik, snarare ett sammelsurium av försök i olika riktningar. Privatskolorna får locka till sig elever med gåvor. Den enda part som gjort en säkrad vinst är reklammarknaden, inte minst sedan också den kommunala skolan tvingats in i annonskriget.
Nyligen gjorde Mona Sahlin och lärarförbunden ett utspel om en blocköverskridande överenskommelse om den framtida skolpolitiken. Men Björklund släpper ingen jävel över bron utan står fast vid betygen. Som utomstående kan man tycka att betygsfrågan fått orimliga proportioner. Betygskäbblet skymmer angelägnare mål: Att hindra skolor från att brännas ner, att lära alla barn läsa och skriva, och att låta barn ur skilda samhällsklasser och med olika etnisk bakgrund mötas. Det är i skolan barnen kanske får sin enda chans att frigöra sig från föräldragenerationens fiendebilder.
I Sverige är staten ansvarig för den verksamhet som bedrivs på högskoleområdet. Det är riksdag och regering som bestämmer vilka regler som ska gälla och hur resurserna ska fördelas. Verksamheten på högskoleområdet bedrivs av ett antal myndigheter, däribland Högskoleverket.
Utbildning och forskning sker vid lärosätena
Det finns 14 statliga universitet och 22 statliga högskolor i Sverige. Dessutom finns det tre lärosäten med enskild huvudman som har rätt att ge forskarutbildning nämligen Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping. Det finns också nio högskolor, så kallade enskilda utbildningsanordnare, med rätt att ge grundläggande högskoleutbildning och ett antal utbildningsanordnare med examensrättigheter för psykoterapeututbildning.
Sammanlagt finns det 61 högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Universitetens och högskolornas huvudsakliga uppgifter är att bedriva utbildning och forskarutbildning samt samverka med det omgivande samhället. En stor del av den statligt finansierade forskningen sker vid universiteten och högskolorna.
Tre utbildningsnivåer
Den 1 januari 2007 infördes en ny utbildnings- och examensstruktur som ett led i Sveriges arbete med att anpassa den högre utbildningen till arbetet i Bolognaprocessen. Varje utbildningsnivånivå förutsätter och bygger på att man har utbildning på tidigare nivå(er).
I juni beslutade regeringen om nya regler för tillträde till universitet och högskola. De nya reglerna ska i viss utsträckning tillämpas från och med antagningen till höstterminen 2008, men den större delen av förändringarna ska tillämpas först vid antagningen till höstterminen 2010.
Det statistiska material som Högskoleverket samlar in finns bland annat tillgängligt i NU-statistikdatabasen. Det presenteras också årligen i en årsrapport om universitet och högskolor. Högskoleverket gör även analyser utifrån det material som samlas in. Statistiska Meddelanden (SM) om högskolesektorn publiceras av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Högskoleverket.
Högskoleverket utvärderar kvaliteten i den högre utbildningen. Kvaliteten granskas inte bara i de utbildningar som ges, utan även i högskolornas eget kvalitetssäkringsarbete.
Därför granskas kvaliteten
En hög kvalitet på svensk högre utbildning är viktigt ur flera perspektiv. Den enskilde studenten har rätt att kräva att den utbildning han eller hon har valt att gå har hög kvalitet. Arbetslivet är ytterligare en intressent som berörs av kvaliteten på högre utbildning. Allmänheten har också intresse av att avsatta pengar faktiskt resulterar i en verksamhet av hög kvalitet. Även i ett internationellt perspektiv är det angeläget att svensk högre utbildning håller en hög kvalitet.
Lag och rätt
Tillsyn över universitet och högskolor
Det innebär att Högskoleverket ser till att de följer de lagar och regler som finns på högskoleområdet. För att kontrollera att de utför vissa uppgifter på ett korrekt sätt gör Högskoleverket även så kallade tillsynsbesök på universiteten och högskolorna.
Kanslistöd åt två nämnder
Högskoleverket ger kanslistöd åt Högskolans avskiljandenämnd, som prövar ärenden om att avskilja studenter från högskoleutbildning, och Överklagandenämnden för högskolan, som prövar överklaganden av vissa beslut fattade inom högskolesektorn och sektorn för kvalificerad yrkesutbildning.
Utländsk utbildning
Har du en avslutad utländsk högskoleutbildning kan du få den bedömd av Högskoleverket. Vi talar då om vilken svensk examen din utländska examen motsvarar. Detta underlättar både för dig och arbetsgivaren när du söker jobb. Men det finns undantag. Högskoleverket bedömer inte utbildningar som leder till yrken som är reglerade i Sverige, med undantag för lärarutbildning där Högskoleverket är den behöriga myndigheten.
Ansvarsfördelning för bedömning av utländska utbildningar
Högskolorna och Högskoleverket har tillsammans ansvar för att bedöma utländska akademiska utbildningar. I dokumentet nedan beskriver vi hur ansvarsfördelningen och rutinerna ser ut.
Området omfattar Högskoleverkets uppgift att bedöma avslutade utländska akademiska utbildningar samt att utfärda lärarbehörighet.
Bildning
Högskoleverket anser att bildning är en kvalitetsfråga inom utbildningen eftersom bildningsprocessen förutsätter kritiskt tänkande och reflektion.
Examensrättsprövning
En offentlig högskola som vill ha rätt att utfärda en examen ansöker om detta hos Högskoleverket som då gör en examensrättsprövning. Högskoleverket prövar också högskolornas examensrätter inom ramen för ämnes- och programutvärderingarna. Här samlar vi framför allt Högskoleverkets beslut och yttranden inom området.
Forskarutbildning
Högskoleverket ägnar speciell uppmärksamhet åt utbildningen på forskarnivå på olika sätt. Vi har ansvar för nationellt samordnad studieinformation inom området, vi samlar och analyserar statistik och genomför utredningar.Högskoleprovet Högskoleverket ansvarar för att genomföra och utveckla högskoleprovet. Inom området gör vi utredningar, samlar statistik och ger ut informationsmaterial.Internationalisering Ämnesområdet omfattar internationella jämförelser och omvärldsbevakning. Det omfattar också information om internationellt arbete som syftar till att förenkla erkännandet av utländska utbildningar inom Europa och i världen.
Jämställdhet
Högskoleverket har till uppgift att främja likabehandling mellan kvinnor och män inom högre utbildning. I den uppgiften ingår att driva projekt inom området och hitta perspektiv på jämställdhet som gäller högskolan.
Kvalitetsarbete
Högskoleverket arbetar för utveckling av högskolornas kvalitetsarbete, alltså det arbete de gör för att förbättra kvaliteten på utbildning och sådant som påverkar studenten på annat sätt. Vi har bland annat granskat universitetens och högskolornas kvalitetsarbete i två omgångar.
Ledarskap
Ledarskapet är en kvalitetsaspekt inom den högre utbildningen. Högskoleverket driver ett nationellt chefs- och ledarskapsprogram. Programmet ska vara ett stöd för högskolornas ledningsorgan. Det ska också bidra till utvecklingen av ett professionellt akademiskt ledarskap och ledningsarbete.
Mångfald
Inom ämnesområdet mångfald ingår vårt arbete som rör social snedrekrytering, andel studenter med invandrarbakgrund i högskolan, funktionshindrade i högskolan etcetera.
Prövning av vetenskapsområde
Högskoleverket prövar på uppdrag från regeringen om en högskola som inte är ett universitet ska tilldelas ett eller flera så kallade vetenskapsområden. Om en högskola tilldelas ett vetenskapsområde innebär det att högskolan får bedriva forskarutbildning och utfärda doktorsexamen inom detta område. Det är relativt sällsynt att Högskoleverket gör sådana prövningar.
Relationen högskola-arbetsmarknad
Högskoleverket har ett uppdrag att analysera relationen högskoleutbildning och arbetsmarknad. Vi utreder och samlar statistik inom området.
Statistik
Högskoleverket har till uppgift att samla in statistik inom högskoleområdet och analysera den. Ämnesområdet statistik omfattar våra årsrapporter, analyser och liknande.
Studentinflytande
Studenterna har rätt att påverka sin utbildning. Högskolorna har skyldighet att se till att de får möjlighet till inflytande bland annat genom representation i olika organ och kursutvärderingar.
Tillsyn
Högskoleverket utövar tillsyn över högskolorna. Det innebär att vi granskar hur de följer de lagar, förordningar och föreskrifter som finns inom området.
Tillträde
Högskoleverket utreder frågor som rör tillträde till högre utbildning, det vill säga frågor om sökandes behörighet och hur högskolorna gör urval till sina utbildningar. För att få tillträde till högre utbildning krävs vissa förkunskaper. Dessa förkunskapskrav kallas också behörighetskrav. Inom ämnesområdet "Tillträde" finns exempelvis rapporter och beslut.
Ämnes- och programutvärdering
Högskoleverket genomför ämnes- och programutvärderingar för att granska kvaliteten på grund- och forskarutbildningen. Utvärderingarna görs på uppdrag av regeringen under perioden 2001-2006.
Det finns 14 statliga universitet och 22 statliga högskolor i Sverige. Dessutom finns det tre lärosäten med enskild huvudman som har rätt att ge forskarutbildning nämligen Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping.
Det finns också nio högskolor, så kallade enskilda utbildningsanordnare, med rätt att ge grundläggande högskoleutbildning och ett antal utbildningsanordnare med examensrättigheter för psykoterapeututbildning.
Lärosäten med rätt att utfärda examina inom grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning
Lärarhögskolan i Stockholm har upphört som egen högskola. Från 1 januari utbildar Stockholms universitet blivande lärare, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare.
Universitet och högskolor i Sverige är myndigheter som lyder under regeringen. Universitetens och högskolornas verksamhet regleras av de lagar och regler som finns på högskoleområdet. Verksamheten styrs också av de ramar och resurser som riksdag och regering beslutar om.
Utbildningsuppdrag anger målen för högskolornas verksamhet
Universiteten och högskolorna får utbildningsuppdrag av regeringen. I utbildningsuppdragen anges målen för verksamheten. Till exempel anges hur många helårsstudenter universitetet eller högskolan ska ha samt hur många examina som ska avläggas under en treårsperiod. Utbildningsuppdraget kan också specificera hur många studenter ett visst ämnesområde ska ha eller hur många examina som ska avläggas inom ett visst område. Utbildningsuppdraget kan dessutom innehålla särskilda åtaganden som universitetet eller högskolan har. Ett särskilt åtagande är till exempel att anordna utbildning inom ett visst område eller med en viss inriktning.
Högskolorna har stor frihet
Inom ramen för de regler och ramar som riksdag och regering sätter upp har universiteten och högskolorna stor frihet. Universiteten och högskolorna bestämmer själva hur de organiserar sin verksamhet, använder sina resurser och organiserar sina studier.
I Sverige styrs den högre utbildningen av olika lagar och förordningar, främst högskolelagen och högskoleförordningen. I dem anges målen för högre utbildning.
Enligt målen ska all högre utbildning vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet. Utbildningen ska ge studenterna kunskaper och färdigheter inom det område utbildningen avser.
Den ska också ge studenterna:
förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå
Den 1 januari 2007 infördes en ny utbildnings- och examensstruktur. Förändringarna är ett led i Sveriges arbete med att anpassa den högre utbildningen till arbetet i Bolognaprocessen. I den nya strukturen ska all högre utbildning delas in i tre nivåer:
Varje nivå förutsätter och bygger på att man har utbildning på tidigare nivå(er).
Förändringarna tillämpas på utbildning som ges efter den 30 juni 2007. I högskolelagen och högskoleförordningen hittar du mer information.
Förändringar i tillträdesreglerna
I juni beslutade regeringen om nya regler för tillträde till universitet och högskola. De nya reglerna ska i viss utsträckning tillämpas från och med antagningen till höstterminen 2008, men den större delen av förändringarna ska tillämpas först vid antagningen till höstterminen 2010.
Staten har ansvaret för grundforskningen och forskarutbildningen. Målet med forskningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation, där forskningen håller en hög vetenskaplig kvalitet. Sverige ska vara ett av världens mest forsknings- och utvecklingsintensiva länder och forskningen ska vara både bred och specialiserad. Sverige avsätter nästan fyra procent av bruttonationalprodukten (BNP) till forsknings- och utvecklingsarbete.
Forskning bedrivs vid universitet och högskolor
Den största delen av den statligt finansierade forskningen utförs vid universitet och högskolor. Sedan 1997 har alla universitet och högskolor fasta forskningsresurser. Den största delen av forskningen vid universitet och högskolor finansieras av den offentliga sektorn.
Styrelsen ansvarar för strategiska satsningar
Universitets eller högskolans styrelse fattar beslut om strategiska satsningar och omprioriteringar i avsikt att få till stånd starka forskningsmiljöer. Styrelsen ska också stimulera universitetet eller högskolan till att profilera sig, samt ta initiativ till nationella och internationella utvärderingar av forskningsverksamheten.
Fakultetsnämnderna ansvarar för forskningen
Ansvaret för forskningen ligger dock hos fakultetsnämnderna, som består av vetenskapligt meriterade personer. Därigenom värnas den akademiska friheten.
I Högskoleverkets uppdrag ingår att bevaka den högre utbildningens relevans för arbetsmarknaden. I fältet till vänster har vi samlat information om denna verksamhet. Förutom Högskoleverkets material finns också länkar till relevant information från övriga aktörer.
Aktuellt om arbetsmarknaden
Nedan presenteras ett urval av aktuella nyheter om arbetsmarknaden och utbildningsbehoven. Mycket är länkar till externa uppgiftslämnare, material som inte nödvändigtvis Högskoleverket ställer sig bakom.
I senaste numret av Högskoleverkets Nyheter och Debatt uttalar sig Stig Fornäng om rapporten Högskoleutbildning och arbetsmarknaden. Enligt verkets mening fyller prognoser en funktion som ett stöd inför högskolornas planering. Läs artikeln i PDF-format, sidan 5.
Vecka 12, 2008
Antalet undersysselsatta fortsätter att minska
I den senaste Arbetskraftsundersökningen (AKU) noteras att arbetslösheten och även det outnyttjade arbetskraftsutbudet minskar. Det senare avser de latent arbetssökande, dvs personer utanför arbetskraften som velat och kunnat arbeta men inte aktivt sökt arbete. De latent arbetssökande i februari var 88 000 personer. Av dessa var 56 000 ungdomar i åldern 15-24 år. Läs mer på SCB:s webbplats
Vecka 11, 2008
Nuteks årsbok 2008
I Nuteks årsbok analyseras trender och förändringar i svenskt näringsliv och i svenska regioner. Utifrån analysen ger Nutek sin syn på vad som krävs för att skapa fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Bland annat kan man bland annat läsa att de snabbast växande branscherna fortfarande finns i tjänstesektorn - kunskapsintensiva tjänstebranscher som behöver behöver stora differentierade arbetsmarknader med tillgång till många olika typer av kompetens. Läs rapporten på Nuteks webbplats
Vecka 10, 2008
Ett verktyg för uppföljning
SISTER har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram en kunskapsöversikt som behandlar universitets och högskolors arbete med att följa upp sina studenter efter fullgjorda studier. Syftet med översikten är att inspirera utbildningsanordnare och avnämare till att genomföra väl avvägda och användbara uppföljningar av tidigare studenter/nyutexaminerade för att utveckla utbildningarna så att de motsvarar kraven i arbetslivet. Bland slutsatserna märks bland annat att avnämare och utbildningsanordnare bättre borde kunna ta tillvara varandras perspektiv för att än mer kunna utveckla utbildningens kvalitet och arbetsrelevans. Läs rapporten här.
Vecka 10, 2008
Arbete efter utbildningen?
Högskoleverket har publicerat 2008 års rapport med prognoser om hur arbetsmarknaden kommer att se ut för dem som börjar studera i höst. Läs pressmeddelandet och rapporten
Vecka 9, 2008
Statistik om yrkesstrukturen i Sverige
I en ny publikation från SCB kan man bland annat läsa att Stockholm har högsta andelen yrken som kräver högskoleutbildning, att var fjärde läkare i Sverige är född utomlands, och att yrkesgruppen Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän har jämnast könsfördelning. Läs mer på SCB:s webbplats.
Vecka 7, 2008
KK-stiftelsen stödjer profilering och samverkan
De närmaste tio åren kommer KK-stiftelsen (stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) att satsa 1,5 miljarder kronor i ett långsiktigt strategiskt samarbete med ledningarna vid landets nya universitet och högskolor kring profilering, specialisering och samarbete med näringslivet och det omgivande samhället. Läs mer på KK-stiftelsens webbplats
Vecka 6, 2008
Arbetskraftsbrist inom vården
Enligt Socialstyrelsens årliga rapport är efterfrågan fortsatt hög inom hälso- och sjukvårdsyrken såsom läkare, tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor och tandhygienister. Särskild brist är det på specialistsjuksköterskor. Många landsting har särskilt svårt att rekrytera vissa grupper sjuksköterskor med specialistkompetens. Läs mer på SoS webbplats
Vecka 50, 2007
AMS: Något minskad brist på arbetskraft 2008
Den årliga prognosen från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är baserad på intervjuer med 13000 arbetsgivare. Man bedömer att även nästa år kommer konjunkturen att vara god, även om den dämpas något bland annat eftersom det inom delar av arbetsmarknaden inte finns tillräckligt med arbetskraft för en fortsatt expansion. Enligt AMS beror detta mycket på regionala obalanser och att det reguljära utbildningsväsendet inte är anpassat efter arbetsmarknadens behov. AMS bedömer att de nya jobben som tidigare till största delen går till högutbildade och i allt högre grad till högskoleutbildade utlandsfödda. Läs hela prognosen på AMS webbplats.
Vecka 50, 2007
Arbetskraftsbarometern '07
De senaste årens goda utveckling på arbetsmarknaden har medfört en ökad efterfrågan på arbetskraft. Enligt SCB:s årliga Arbetskraftsbarometern uppger arbetsgivare nu en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på nyutexaminerade, efter flera år med överskott. Läs mer på SCB:s webbplats.
I Sverige är det riksdag och regering som har det övergripande ansvaret för högre utbildning och forskning. Det är riksdag och regering som bestämmer vilka regler som ska gälla inom högskoleområdet. De bestämmer också mål, riktlinjer och resursfördelning för området.
Utbildningsdepartementet har ansvaret
Inom regeringen är områdena utbildning och forskning samlade under Utbildningsdepartementet. Det statsråd som är ansvarig för utbildning och forskning och också chef för Utbildningsdepartementet är utbildningsminister Jan Björklund. Lars Leijonborg är högskole- och forskningsminister.
Högskoleverket en av myndigheterna
Utbildningsdepartementet ansvarar för allt som rör utbildning och forskning såsom barnomsorg, förskola, grundskola, gymnasieskola, högskola, forskning, studiestöd och ungdomsfrågor. Under Utbildningsdepartementet lyder olika myndigheter. Högskoleverket är en av dessa myndigheter. Vi ansvarar för högre utbildning. De två myndigheterna Skolverket och Myndigheten för skolutveckling ansvarar för all annan utbildning medan Vetenskapsrådet ansvarar för forskning.
Verket för högskoleserviceVerket för högskoleservice är en avgiftsfinansierad myndighet som ger service till universitet och högskolor samt till övriga statliga myndigheter
Verket för högskoleservice är en avgiftsfinansierad myndighet som ger service till universitet och högskolor samt till övriga statliga myndigheter.
Verksamheten består i huvudsak av styrning och handläggning av antagning till universitet och högskolor, systemförvaltning, bedömning av utländska betyg samt upphandling. Vid myndigheten arbetar ca 120 anställda.
På uppdrag av universitet och högskolor leder och samordnar VHS antagning till programutbildningar och kurser. VHS ansvarar för systemdriften av de för högskolesektorn gemensamma antagningssystemet NyA. Det inkluderar till exempel support till lärosäten och studie- och yrkesvägledare avseende antagningssystemet och antagningsverksamheten. VHS sköter handläggning av meriter i samband med ansökningar till högre utbildning.
VHS ansvarar för Antagningens Contact Center, ett center som erbjuder sökandeinformation via telefon och e-post. Webbplatsen studera.nu är ett samarbete mellan Högskoleverket och VHS där VHS ansvarar för information till sökande, sökmotorn Hitta utbildning samt Dina sidor. VHS tar också fram bedömningshandböcker och en anmälningskatalog. Förutom att ta fram tydlig information som riktar sig till sökande och lärosäten, arbetar VHS ständigt med att förbättra och skapa goda förutsättningar för en bra kommunikation med VHS primärkunder (universitet och högskolor).
VHS ger information om utländska skolsystem och värderar utländska gymnasiebetyg åt enskilda individer, arbetsgivare samt universitet och högskolor. Bedömningen av utländska gymnasiebetyg resulterar i ett skriftligt utlåtande som kan användas för planering av fortsatta studier och anställning. Denna verksamhet är anslagsfinansierad.
VHS ansvarar för bland annat it-system avseende verksamhetsförvaltning, insamling av krav, systemutveckling och system- och acceptanstester. Aktuella system är Ladok (enbart teknisk systemutveckling på uppdrag av systemägaren ladokkonsortiet), NyA (antagningssystem), Nationella Exjobbpoolen, högskoleprovsanmälan och Betygsdatabasen för gymnasiebetyg.
VHS är en av flera ramavtalsslutande myndigheter och ingår därigenom i den statliga inköpssamordningen med ett tiotal ramavtalsområden. VHS erbjuder hela statsförvaltningen konsultstöd för hela inköpsprocessen inom upphandling och inköpsutveckling. Myndigheten anordnar även skräddarsydd utbildning i lagen om offentlig upphandling.
NyA
Här hittar du information om antagningssystemet NyA.
Vad är NyA? På uppdrag av regeringen har VHS drivit ett utvecklingsprojekt vars syfte varit att ta fram ett nytt nationellt antagningssystem. Arbetet har bedrivits som ett samarbetsprojekt mellan VHS och universitet och högskolor.
VHS är systemägare och tog under våren 2005 emot den första releasen av systemet inför produktionsstart hösten 2005. Under hösten 2006 kommer universitet och högskolor att fullt ut använda det nya systemet. Det innebär att all antagning sker i ett och samma system i stället för som tidigare där flera olika system användes.
De sökande kan hitta all information på webbplatsen www.studera.nu och där även söka fram utbildningar och göra webbanmälan.
Upphandling.
Att upphandla rätt handlar inte bara om att undvika fel utan också att göra ett bra inköp. Hur kan VHS Upphandling hjälpa dig? Vi erbjuder tjänster inom inköpsanalys- och utveckling, utbildning och upphandling. Kontakta ossFör mer information om våra tjänster och offert.
Läs mer
Antagning. Vi samordnar arbetet med antagning till högskoleutbildningar på uppdrag av universitet och högskolor. Dessutom gör vi bedömningar av utländska gymnasiebetyg.
Kontakta oss.
Kontaktuppgifter och e-postformulär.
Läs mer
Poängstatistik.
Antal antagna till vårterminen 2008
Läs mer
Systemförvaltning.
Vår erfarenhet är din trygghet.
Vi har modellen!
Med hjälp av vår förvaltningsmodell hanterar vi kundernas önskemål på bästa sätt.
Läs mer
På VHS statistiksidor publiceras statistik över antal sökande, antal antagna och lägsta antagningspoäng till utbildningar vid svenska universitet och högskolor.
På denna sida finns statistik från den pågående antagningsomgången tillgänglig. Statistik för antal sökande läggs här ut efter sista anmälningsdag. Då respektive urval genomförts publiceras statistik över antal antagna och lägsta antagningspoäng.
Från och med vårterminen 2008 har VHS inte längre möjlighet att publicera statistikuppgifter uppdelat per utbildningsområde. Statistik för sökande och antagna redovisas här således enbart grupperat per lärosäte. Under "Tidigare terminer" i menyn till vänster redovisas statistik för tidigare antagningsomgångar.
Antal antagna till programutbildningar vårterminen 2008 efter urval 2
Antal antagna till samtliga program sorterat efter lärosäte
Platser och platser inklusive överintag Antal platser och antal platser inklusive överintag anges i antagningssystemet av respektive lärosäte. I de fall denna information utelämnats, anges här "-". För övriga frågor kring platser hänvisas till respektive lärosäte.
Urvalsgrupper I statistiken över antagna anges antalet antagna och lägsta antagningspoäng per urvalsgrupp. De vanligast förekommande urvalsgrupperna är följande:
BG
Betyg från gymnasium
BF
Avslutad folkhögskoleutbildning
HP
Högskoleprovsresultat
HA
Högskoleprovsresultat med poäng för arbetslivserfarenhet
Till många utbildningar används andra urvalsgrupper än de ovanstående. Här har dock alla dessa en asterisk (*) i kolumnen för lägsta jämförelsetal. För vidare information kring de urvalsgrupperna hänvisas till respektive lärosäte. Två asterisker (**) i denna kolumn betyder att ingen har antagits i urvalsgruppen.
Antal antagna till programutbildningar vårterminen 2008 efter urval 1
Antal antagna till samtliga program sorterat efter lärosäte
Detaljerad sökande- och antagningsstatistik för programutbildningar vårterminen 2008 efter urval 1
Nedan redovisas detaljerad sökande- och antagningsstatistik för programutbildningar, sorterat efter antal behöriga sökande. För frågor kring uppgifterna hänvisas till nedanstående läsanvisningar.
Detaljerad sökande- och antagningsstatistik för programutbildningar
Observera att eftersom man som sökande kan bli antagen till totalt 45 högskolepoäng på sin anmälan, så kan man till många kurser också bli antagen till fler alternativ än bara sitt förstahandsval. "Antal sökande första hand" är här därför inte helt rättvisande vad gäller faktisk sökandemängd.
Antal sökande till samtliga kurser sorterat efter lärosäte
Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar att stödja och främja utveckling av svensk grundforskning inom hela det vetenskapliga fältet. Målet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation.
Nationellt och internationellt samarbetar Vetenskapsrådet med ett stort antal myndigheter och organisationer som finansierar forskning.
Vetenskapsrådets verksamhet
Vetenskapsrådet är en myndighet under utbildningsdepartementet och den största statliga finansiären av grundforskningi Sverige. Vetenskapsrådets verksamhet innefattar att finansiera och främja utveckling av grundforskning inom alla vetenskapsområden, forskningspolitiska frågor och att stödja och utveckla forskningsinformation. Forskning är en internationell verksamhet och Vetenskapsrådet deltar i det internationella samarbetet på en mängd olika sätt.
Inom myndigheten finns tre ämnesråd och en kommitté, som var och en stödjer grundforskning inom sina verksamhetsområden. De är: ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap, medicin samt naturvetenskap och teknikvetenskap och kommittén för utbildningsvetenskap. Det finns även en kommitté för forskningens infrastrukturer.
Forskningsfinansiering
Vetenskapsrådet fördelar stöd till svensk grundforskning med sikte på högsta vetenskapliga kvalitet och förnyelse. Målet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Vetenskapsrådet fördelade omkring 2,7 miljarder kronor i forskningsstöd 2006. Stödet växer och beräknas vara 3,6 miljarderår 2008.
Huvuddelen av Vetenskapsrådets forskningsstöd går till projekt som initierats av forskarna själva och bedömts som mest lovande av andra forskare i peer reviewprocessen. Regeringen gör en första grov fördelning av resurser till breda ämnesområden men inom dessa ramar finfördelar Vetenskapsrådet till mer specifika områden utifrån kvalitetskriterier.Vetenskapsrådet finansierar också forskarassistenttjänster, postdoktorsstipendier samt stöd till lärosäten för, av dem själva föreslagna, starka forskningsmiljöer (Linnéstödet och Berzelii Centra).
Omfattande stöd går även till uppbyggnad och utnyttjande av infrastruktur för svensk forskning, till exempel forskningsanläggningar, faciliteter för registerforskning och omfattande datanätverk som används nationellt eller internationellt. Varje år får Vetenskapsrådet in en stor mängd bidragsansökningar (5 293 st för år 2006), som bedöms och prioriteras efter vetenskaplig kvalitet och de sökandes kompetens. Det görs av beredningsgrupper som tillsätts av ämnesråd/motsvarande och består av aktiva forskare, svenska eller utländska, med expertis inom de områden som ansökningarna berör. Bedömningsprocessen bygger på fyra hörnstenar:
största möjliga öppenhet i beredningsprocessen
inomvetenskaplig bedömning; flera forskare granskar varje ansökan för att säkerställa både vetenskaplig bredd och djup i bedömningen
strikta jävsregler för att förhindra att jävsituationer uppstår
femgradig betygskala för en rättvis och jämförbar bedömning
Beslut om fördelning av bidrag fattas av ämnesråden/motsvarande på grundval av detta arbete.
Forskningspolitiska frågor
Vetenskapsrådet arbetar med analyser, uppföljningar och strategiska frågor som rör forskning och forskningsfinansiering i ett nationellt och internationellt perspektiv. Vetenskapsrådet är, som enda forskningsfinansiär, rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor. Övergripande forskningspolitiska frågor som Vetenskapsrådet arbetar med är:
analyser och uppföljningar av forskning och forskningsfinansiering internationella utvärderingar av olika forskningsområden
ökat internationellt samarbete
etiska frågor; ansvarar för att dessa uppmärksammas vid forskning och förmedlar information om forskningsetiska frågor
jämställdhet
genusperspektiv i forskning och särskilt stöd till genusforskning
Forskningskommunikation
Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för att stödja och utveckla forskningsinformation.
Forskningsinformation handlar inte längre om enkelriktad upplysningsverksamhet, snarare om samarbete och dialog - forskningskommunikation. Det övergripande målet med utveckling av forskningskommunikation är att främja demokrati och tillväxt. Vetenskapsrådet arbetar främst med att stärka grundforskningens ställning i samhället, utveckla förutsättningar för dialog och kommunikation inom forskarsamhället och se till att forskningsresultaten når de områden i samhället där de kan komma till nytta, till exempel inom utbildning, sjukvård och i näringsliv.
Det finns ett ökat behov av kommunikation av forskning mellan forskarsamhället och allmänheten. Vetenskapsrådets roll är att tillsammans med universitet och högskolor, andra forskningsfinansiärer och inte minst forskarna själva, skapa mötesplatser för forskare och allmänhet, utveckla nya metoder för att sprida populärvetenskap och lyfta fram kontroversiella frågor inom forskning till debatt.
Internationell verksamhet
Vetenskapsrådet arbetar aktivt för att förenkla för svenska forskare att verka internationellt, liksom för forskare i andra länder att verka i Sverige. För att förstärka svensk forskningsfinansiering med europeiska och internationella forskningsmedel, samverkar Vetenskapsrådet både nationellt och internationellt med andra myndigheter och organisationer som finansierar forskning. Vetenskapsrådet ska på internationell nivå driva frågor som är av vikt för dagens och framtidens forskare. Myndigheten är också kontaktorgan för ett stort antal internationella organisationer och program.
År 2001 lagstiftade Riksdagen om att inrätta Vetenskapsrådet för att "ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden".
Fem råd blev till ett Vetenskapsrådet inledde verksamheten den 1 januari 2001 och är en myndighet under Utbildnings- och kulturdepartementet. Vetenskapsrådet ersatte fem tidigare forskningsråd: Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet samt Forskningsrådsnämnden.
En myndighet - fem ämnesråd/kommittéer Inom Vetenskapsrådet finns nu tre ämnesråd - ett för humaniora och samhällsvetenskap, ett för medicin och ett för naturvetenskap och teknikvetenskap - samt två kommittéer, en för utbildningsvetenskap och en för forskningens infrastrukturer.
Ämnesområden som stöds av Vetenskapsrådet
Humaniora och samhällsvetenskap Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap handlar om hur samhället fungerar och om hur kulturella värden skapas och sprids. Vetenskapsrådet stödjer forskning inom hela det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, bland annat rättsvetenskap, religionsvetenskap, historia och demokrati.
Medicin Medicinsk forskning ger kunskap om hur människokroppen fungerar och hur sjukdomar förebyggs, uppkommer och behandlas. Vetenskapsrådet stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå och forskning som involverar försöksdjur och patienter, till epidemiologiska studier på grupper av människor.
Naturvetenskap och teknikvetenskap Forskning om natur och teknik ger kunskap om naturen och förutsättningarna för människans tekniska system som bland annat ligger till grund för industriutveckling. Vetenskapsrådet stödjer forskning inom hela bredden av naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig grundforskning, till exempel om biologisk mångfald, kemi, elektronik, astronomi, bioteknik och matematik.
Utbildningsvetenskap Utbildningsvetenskap handlar om forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning. Vetenskapsrådet stödjer forskning om bland annat utbildningssystemets sociala, ekonomiska och politiska villkor, lärande, kunskapsbildning och kunskapsanvändning samt vägar till att öka mångfalden inom utbildning och undervisning.
Forskningsinfrastruktur Forskningsinfrastruktur är till exempel forskningsanläggningar, faciliteter för registerforskning eller omfattande datanätverk som används nationellt eller internationellt av flera forskargrupper och som är en förutsättning för högkvalitativ forskning.
Forskningspolitiska frågor
En del av Vetenskapsrådets verksamhet handlar om att arbeta med analyser, uppföljningar och strategiska frågor som rör forskning och forskningsfinansiering i ett nationellt och internationellt perspektiv.
Vetenskapsrådet är, som enda forskningsfinansiär, rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor.
Myndigheten har även ett övergripande ansvar för frågor som rör till exempel etiska krav på forskningen.
Vetenskapsrådet arbetar enligt forskningsstrategin för 2005-2008, men har den 20 december lämnat in en forskningsstrategi för 2009-2012.
Övergripande forskningspolitiska frågor som Vetenskapsrådet arbetar med
Analyser och uppföljningar Vid Vetenskapsrådet sker en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området analys och uppföljning av forskning och forskningsfinansiering. Vetenskapsrådet följer den allmänna forskningspolitiska utvecklingen och arbetar kontinuerligt med statistik- och metodutveckling inom området, bl.a. genom bibliometriska studier och statistiksamarbete med SCB.
Vetenskapsrådet utför analyser av frågeställningar som rör till exempel finansiering av grundforskning, tvärvetenskaplig forskning och jämställdhet i fördelning av forskningsstöd. Analyserna används av bl.a. regeringen som underlag och stöd till forskningspolitiska beslut.
Samarbete kring analysfrågor sker löpande med andra finansiärer för att utbyta erfarenheter, diskutera aktuella frågor och öka jämförbarheten av data. Till exempel har Vetenskapsrådet tillsammans med Verket för innovationssystem, VINNOVA, köpt in en publikationsdatabas där svensk och internationell publicering kan studeras.
Utvärderingar Vetenskapsrådet gör kontinuerligt internationella utvärderingar av olika forskningsområden.
Utvärderingarna utförs ofta av internationella forskargrupper. Som några exempel kan nämnas en utvärdering av forskare och forskningsprojekt inom området kvartärgeologi, en uppföljning och utvärdering av Vetenskapsrådets satsning på vårdvetenskaplig forskning samt en utvärdering av den svenska forskningen om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält.
Internationellt samarbete Vetenskapsrådet verkar för att stimulera svenskt deltagande i europeiskt och internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte. För att förstärka den nationella forsknings-finansieringen arbetar man även för att öka utnyttjandet av europeiska och internationella forskningsmedel. Vetenskapsrådet fungerar som företrädare för Sverige i ett trettiotal forskningsorganisationer och forskningssamarbeten. Genom bland annat European Heads of Research Councils (EUROHORCs) och European Science Foundation (ESF) deltar Vetenskapsrådet aktivt i den europeiska forskningspolitiken och dess implementering.
Vetenskapsrådet ger också synpunkter till regeringen på utformningen av EU:s ramprogram för forskning och utveckling.
Etiska frågor Vetenskapsrådet har ett övergripande ansvar för att etiska frågor uppmärksammas vid forskning och att förmedla information om frågor som rör forskningsetik. Vetenskapsrådet arbetar bland annat för att skapa en större medvetenhet om etiska frågor och om deras betydelse i forskarsamhället. Huvudansvaret för att driva detta arbete ligger på Vetenskapsrådets etikkommitté. Etikkommittén arbetar även med övergripande etiska frågor som till exempel hur etiska frågor i samband med kommersialisering av forskning ska hanteras. Ärenden där man misstänker forskningsfusk, så kallad oredlighet i forskningen, granskas av en särskild expertgrupp som finns under etikkommittén. En annan viktig uppgift är att se till att den forskning som Vetenskapsrådet stöder genomförs på ett etiskt godtagbart sätt. All forskning som rör människor eller djur måste etikprövas, vilket görs av etikprövningsnämnder och djurförsöksetiska nämnder. Inom olika områden, som exempelvis human stamcellsforskning, finns riktlinjer som forskare som söker bidrag från Vetenskapsrådet måste följa.
För att undvika jävssituationer i beredningsarbetet har Vetenskapsrådet satt upp strikta interna riktlinjer. Strävan är att även förebygga mindre tydliga jävsituationer. En webbplats som rör forskningsetik, CODEX (www.codex.vr.se), med samlade länkar och översikter om forskningsetik, tillhandahålls av Vetenskapsrådet. Den syftar till att ge bl.a. forskare tillgång till och kännedom om de etiska riktlinjer och lagar som finns när det gäller etiska krav på forskningsprocessen.
Jämställdhet Vetenskapsrådet arbetar aktivt för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett av målen är att uppnå samma beviljningsgrad i genomsnitt för kvinnor och män vid fördelning av forskningsstöd. Ett annat mål är att främja jämställdheten i forskarvärlden
Vetenskapsrådet strävar också efter att uppnå en jämn könsfördelning inom den egna beredningsorganisationen som granskar och prioriterar forskningsansökningar.
Främjande av genusforskning och genusperspektiv
Vetenskapsrådet har ett ansvar för att verka för att genusperspektiv får genomslag i forskningen och att stödja genusforskning. Till exempel har man upprättat en kommitté för genusforskning som arbetar med frågor som handlar om att öka genusforskningens vetenskapliga status och dess acceptans både som vetenskaplig disciplin och som ett viktigt perspektiv inom andra discipliners områden.
Samverkan med andra forskningsfinansiärer
Vetenskapsrådet samarbetar i olika former med andra forskningsfinansiärer, med universitet och högskolor och med andra aktörer inom forskningssystemet. Syftet är att man på ett bra sätt ska kunna samordna de forskningsresurser som finns och att öka förmågan till förnyelse, kraftsamling och profilering inom forskningssystemet.
Kommittén för forskningens infrastrukturer, KFI, utarbetar tillsammans med experter inom olika områden en svensk långsiktig plan för forskningsinfrastruktur – Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen. Den första versionen publicerades 2006, den första uppdaterade versionen i december 2007. Guiden används som underlag vid strategiska diskussioner och inför beslut om finansiering eller avveckling av infrastrukturer. Målet är att svenska forskare ska få tillgång till infrastruktur för forskning av högsta kvalitet. KFI utvärderar också behov och användning av infrastruktur för forskning och följer upp beviljade bidrag.
Vi stöder svensk forskningsinfrastruktur
Sverige stöder genom Vetenskapsrådet infrastruktur i form av till exempel stora databaser, mikrofabrikationslaboratorier, universitetsdatanätet SUNET, Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) och Database InfraStructure Committee (DISC).
Vetenskapsrådet bidrar även till driften av två nationella forskningsanläggningar: MAX-lab och Onsala rymdobservatorium. Vid MAX-lab i Lund sker experiment inom acceleratorfysik, synkrotronstrålning och kärnfysik. Onsala rymdobservatorium är Sveriges ledande observatorium inom radioastronomi och deltar som svensk part vid planeringen av experiment vid ESO, Europeiska sydobservatoriet, i Chile.
Vi samarbetar internationellt
Kommittén för forskningens infrastrukturer hanterar Sveriges deltagande i flera internationella organisationer och anläggningar för forskningsinfrastruktur. Sverige är till exempel medlem i partikelfysiklaboratoriet CERN, de molekylärbiologiska organisationerna EMBL och EMBC, europeiska universitetsinstitutet EUI, europeiska sydobservatoriet ESO, synkrotronljuskällan ESRF och djuphavsborrningsprogrammet IODP. Läs mer om de olika organisationerna under Relaterade länkar > Forskningsinfrastrukturer. Kommittén representerar även Sverige i samarbetsorganisationen ESFRI, European Strategy Forum on Research Infrastructures, där deltagare från cirka 30 europeiska länder arbetar för att stärka Europa som forskningsarena genom att bland annat ta fram en gemensam vägvisare för europeisk forskningsinfrastruktur.
Framtida infrastrukturprojekt
Kommittén för forskningens infrastrukturer deltar i diskussioner och förhandlingar som rör bland annat följande anläggningar:
faciliteter för registerforskning
frielektronlasern XFEL i Tyskland
acceleratorkomplexet FAIR för kärn- och hadronfysik i Tyskland
nästa generations neutronkälla, European Spallation Source, ESS, och dess eventuella placering i Sverige
Här kan du läsa
populärvetenskapliga texter om olika typer av forskningsinfrastruktur
och den forskning som bedrivs där. Se artikelrubriker i vänsterspalten.
Resurser för framtiden
En
av paradoxerna med forskningens historia är att många viktiga
upptäckter grundar sig på misstag som gjorts i sökandet efter någonting
annat. Ibland känns "misstaget" genast igen som en nyckel till framtida
upptäckter, ibland tar det generationer innan samhället inser vad den
nya kunskapen kan leda till. För att ständigt nå nya genombrott inom
forskningen behövs allt mer avancerade resurser.
Forskningsinfrastruktur
är ett kollektivt namn för alla typer av avancerade och enklare
hjälpmedel som underlättar forskningen inom samtliga vetenskapsområden.
Hur
skickliga vissa astronomer eller partikelfysiker än är, skulle vi
förmodligen inte veta särskilt mycket om hur universum bildades om det
inte hade funnits forskningsinfrastrukturer i form av stora teleskop
och partikelacceleratorer. Vi skulle inte heller veta huruvida det är
arv eller miljömässiga faktorer som utgör en större risk för sjukdom om
det inte hade funnits avancerade databaser. På samma sätt har
avancerade synkrotron- och neutronanläggningar varit oumbärliga för
"atomslöjd" av nya material såsom mångsidiga polymermembran för
avancerade bränsleceller, odlad mänsklig vävnad för att läka sår eller
nanotunn film av titaniumoxid för självrengörande fönster.
Vetenskapsrådets
kommitté för forskningens infrastrukturer formulerar långsiktiga
strategier och fördelar medel till dyrbar vetenskaplig utrustning,
stora forskningsanläggningar och stora databaser. Kommittén har också
hand om svenska intressen inom olika internationella
forskningsinfrastrukturer. Den övergripande målsättningen är att skapa
bättre villkor för svenska forskare genom att garantera dem tillgång
till högkvalitativa infrastrukturer.
Vår
största utmaning i dagsläget är att skapa en nationell strategi för
forskningens infrastrukturer. Den kommer att täcka samtliga
forskningsområden och ha ett perspektiv på 10-20 år. En parallell
process pågår på europeisk nivå och handhas av ESFRI (European Strategy
Forum on Research Infrastructures).
Denna
text har tidigare publicerats i tidskriften "Facilities for future
discoveries - focus on research infrastructure by the Swedish research
council" från februari 2006. Texterna har anpassats till svenska av
Helena Bornholm.
Större svenska forskningsfinansiärer
Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest pengar på forskning och utveckling (FoU) i förhållande till BNP. De svenska utgifterna för FoU ligger på 4 procent av BNP. Av detta svarar näringslivet för tre fjärdedelar och högskolesektorn för knappt en fjärdedel. Företagen finansierar till största delen sin egen forskning, men får visst tillskott från staten och utlandet.
Den offentliga FoU-finansieringen sker dels genom anslag direkt till universitet och högskolor, dels genom anslag till forskningsråd och sektorsforskningsmyndigheter. Därutöver finns ett antal offentliga forskningsstiftelser som sammanlagt finansierar forskning på över 1,6 miljarder kronor per år. Riksdagen anslår FoU-medel inom samtliga departements ansvarsområden.
Utbildningsministern har det övergripande samordningsansvaret för forskningspolitiken i regeringskansliet. Den övervägande delen av den offentligt finansierade forskningen utförs vid landets universitet och högskolor och bara en liten del vid forskningsinstitut, vilket särskiljer Sverige i en internationell jämförelse.
Forskningsråden stödjer huvudsakligen grundforskning. Sektorsforskningsmyndigheterna finansierar forskning och utveckling för att både tillgodose enskilda sektorers kunskapsbehov och driva på samhällsutvecklingen. Sammanlagt fi nns ett trettiotal sektorsforskningsmyndigheter med resurser för FoU. Landsting och kommuner fi nansierar också i någon utsträckning forskning, främst inom vård och omsorg.
Utöver de offentliga finansiärerna finns privata fonder, stiftelser och insamlingsorganisationer. Flera av dessa är stora aktörer inom forskningsområdet och ger betydande bidrag till forskning inom sina respektive områden.
Det finns 14 universitet och 25 högskolor där forskning, eller konstnärligt utvecklingsarbete, bedrivs. Antalet studenter är cirka 360 000. Därav är 19 000 forskarstuderande. 25 000 personer arbetar som lärare och forskare.
I N N E H Å L L
Medel för forskning 2006.
Insatsområde.
S V E N S K F O R S K N I N G S F I N A N S I E R I N G
S TAT L I G A M Y N D I G H E T E R
E N E R G I M Y N D I G H E T E N
815 miljoner kronor
Forskning som skapar förutsättningar för ett ekologiskt
och ekonomiskt hållbart energisystem.
F O R S K N I N G S R Å D E T F Ö R M I L J Ö ,
A R E E L L A
N Ä R I N G A R O C H S AM H Ä L L S B Y G G A N D E , Formas
574 miljoner kronor
Främjar framstående forskning som bidrar till hållbar
utveckling inom miljö, areella näringar, byggande och
samhällsplanering.
F O R S K N I N G S R Å D E T F Ö R A R B E T S L I V O C H
S O C I A L V E T E N S K A P , FA S
300 miljoner kronor
Forskning inom arbetsmarknad, arbetsorganisation,
folkhälsa, arbete och hälsa, välfärd och socialförsäkring,
omsorg och sociala relationer.
N AT U R V Å R D S V E R K E T
100 miljoner kronor
Tvärvetenskaplig forskning inom miljöoch
naturvård.
R Y M D S T Y R E L S E N
50–60 miljoner kronor
Forskning, utvecklingsarbete och annan
verksamhet med anknytning till svensk rymdoch
fjärranalysverksamhet.
S I D A
350 miljoner kronor
Svensk forskning om utvecklingssamarbete,
internationellt utvecklingsarbete.
V I N N O V A
1 100 miljoner kronor
Främjar hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och
arbetsliv genom utveckling av effektiva innovationssystem
och fi nansiering av behovsmotiverad
forskning.
V E T E N S K A P S R Å D E T
2 520 miljoner kronor
Utvecklar och fi nansierar grundforskning av högsta
kvalitet inom alla vetenskapsområden.
S T I F T E L S E R
K N U T O C H A L I C E W A L L E N B E R G S
S T I F T E L S E
700 miljoner kronor
Främst dyrbar vetenskaplig utrustning inom naturvetenskaplig,
teknisk och biomedicinsk grundforskning.
S T I F T E L S E N R I K S B A N K E N S
J U B I L E U M S F O N D
300 miljoner kronor
Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap.
S T I F T E L S E N F Ö R
I N T E R N AT I O N A L I S E R I N G
A V H Ö G R E
U T B I L D N I N G O C H F O R S K N I N G ,
S T I N T
75 miljoner kronor
Internationalisering av högre utbildning och forskning.
S T I F T E L S E N F Ö R M I L J Ö S T R AT E G I S K
F O R S K N I N G , M I S T R A
200 miljoner kronor
Investerar i forskning för en god livsmiljö och
hållbar utveckling.
S T I F T E L S E N F Ö R K U N S K A P S - O C H
K O M P E T E N S U T V E C K L I N G , K K - S T I F T E L S E N
215 miljoner kronor
Ökar Sveriges tillväxt och konkurrenskraft genom
kunskaps- och kompetensutveckling.
S T I F T E L S E N F Ö R S T R AT E G I S K F O R S K N I N G
500 miljoner kronor
Naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning.
V Å R D A L S T I F T E L S E N
60 miljoner kronor
Vård, allergi och hälsa.
I N S A M L I N G S O R G A N I S AT I O N E R
B A R N C A N C E R F O N D E N
75 miljoner kronor
Forskning som förebygger och bekämpar
cancersjukdomar hos barn.
C A N C E R F O N D E N
300 miljoner kronor
Cancerforskning, information om cancer,
stöd för utveckling av nya metoder
i vården av cancersjuka.
H J Ä RT- L U N G F O N D E N
80 miljoner kronor
Medicinsk forskning om hjärt-, kärloch
lungsjukdom samt information om
dessa sjukdomar.
D E T S V E N S K A
F O R S K N I N G S F I N A N S I E R I N G S S Y S T E M E T
Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest pengar på forskning och utveckling (FoU) i
förhållande till BNP. De svenska utgifterna för FoU ligger på 4 % av BNP. Av detta svarar näringslivet för
tre fjärdedelar och högskolesektorn för knappt en fjärdedel. Företagen fi nansierar till största delen sin egen
forskning, men får visst tillskott från staten och utlandet.
Den offentliga FoU-fi nansieringen sker dels genom anslag direkt till universitet och högskolor, dels
genom anslag till forskningsråd och sektorsforskningsmyndigheter. Därutöver fi nns ett antal offentliga
forskningsstiftelser som sammanlagt fi nansierar forskning på över 1,6 miljarder kronor per år. Riksdagen
anslår FoU-medel inom samtliga departements ansvarsområden. Utbildningsministern har det
övergripande samordningsansvaret för forskningspolitiken i regeringskansliet. Den övervägande delen av
den offentligt fi nansierade forskningen utförs vid landets universitet och högskolor och bara en liten del vid
forskningsinstitut, vilket särskiljer Sverige i en internationell jämförelse.
Forskningsråden stödjer huvudsakligen grundforskning. Sektorsforskningsmyndigheterna fi nansierar
forskning och utveckling för att både tillgodose enskilda sektorers kunskapsbehov och driva på
samhällsutvecklingen. Sammanlagt fi nns ett trettiotal sektorsforskningsmyndigheter med resurser för FoU.
Landsting och kommuner fi nansierar också i någon utsträckning forskning, främst inom vård och omsorg.
Utöver de offentliga fi nansiärerna fi nns privata fonder, stiftelser och insamlingsorganisationer. Flera
av dessa är stora aktörer inom forskningsområdet och ger betydande bidrag till forskning inom sina
respektive områden.
Det finns 14 universitet och 25 högskolor där forskning, eller konstnärligt utvecklingsarbete, bedrivs.
Antalet studenter är cirka 360 000. Därav är 19 000 forskarstuderande. 25 000 personer arbetar som
lärare och forskare.
Finansiering av FoU i Sverige 2003. Miljarder svenska kronor.
F I N A N S I Ä R E R
Från utlandet, 7,1 därav 1,0 miljarder från EU
Företagssektorn 63,2
Staten 22,1
Offentliga forskningsstiftelser 1,8
Privata fonder och stiftelser 2,3
U T F Ö R A R E
Företagssektorn 71,2
Universitet och högskolor 21,4
Övriga offentliga 3,6
Företagssektorn är den största finansiären av
FoU. De statliga forskningsmedlen fördelas dels genom anslag direkt till universitet och högskolor,
dels genom anslag till forskningsråd och sektorsmyndigheter. Offentliga forskningsstiftelser samt privata
fonder, stiftelser och insamlingsorganisationer är också viktiga fi nansiärer. Utöver den finansiering av
FoU som
nämnts, finansieras mycket forskning av ideella insamlingsorganisationer.
E N E R G I M Y N D I G H E T E N
Statlig myndighet under Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet.
Ämnesområde:
* Miljö * Naturvetenskap och teknik.
Huvuduppgift inom FoU:
Finansiering, Företagsutveckling, Nätverksbyggande, Statistik, Utvärdering och kontroll av FoU
Energimyndigheten arbetar för en säker, effektiv och miljövänlig tillförsel och användning av energi.
Myndigheten är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor om användning och tillförsel av energi.
Huvuduppgiften är att genomföra de energipolitiska program som riksdagen antog 1997 och 2002.
Arbetet syftar till att skapa ett ekologiskt uthålligt och ekonomiskt bärkraftigt energisystem i Sverige och
internationellt.
Energiforskningsprogrammet löper 2005-2011. Målet är att utveckla energisystemet och skapa tillväxt.
Verksamheten omfattar såväl grundläggande som tillämpad forskning, utveckling, demonstration och
kommersialisering. Den bedrivs inom sex temaområden; Bränslebaserade energisystem, Bebyggelsens
energianvändning, Transportsektorn, Energiintensiv industri, Kraftsystemet, och Energisystemstudier. För
varje tema fi nns en utvecklingsplattform för samverkan med näringslivet och andra användare av resultat.
Plattformarna bidrar med omvärldsanalys och identifi erar behov, bland annat för att åstadkomma en bättre
samverkan mellan forskning och andra styrmedel.
EU och internationellt. Myndigheten medverkar aktivt i det internationella samarbetet om bl.a. klimatfrågor
och energiforskning, huvudsakligen genom engagemang i olika nivåer av IEA, International Energy
Agency och EU:s olika FoU-relaterade program.
Forskningsfinansiering 2006: ca 815 miljoner kronor
F O R S K N I N G S R Å D E T F Ö R MI L J Ö , A R E E L L A
N Ä R I N G A R O C H S A M H Ä L L S B Y G G A N D E , Formas
Forskningsråd. Statlig myndighet under Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet.
Ämnesområde:
* Miljö * Naturvetenskap och teknik * Samhälle och kultur.
Huvuduppgift inom FoU:
Finansiering, Information om forskning och forskningsresultat
Formas är ett forskningsråd med det övergripande målet att främja och stödja högkvalitativ forskning
av betydelse för hela samhällets omställning till en hållbar utveckling. Formas stödjer grundforskning
och behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet främjar
en ekologiskt hållbar tillväxt och utveckling i samhället, mång- och tvärvetenskaplig forskning samt
internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte. Formas ansvarar vidare för information om
forskning och forskningsresultat.
Formas ger stöd till bl.a. yngre forskare genom fi nansiering av doktorander i projekt eller inom ramen
för forskarskolor. Formas finansierar också forskarassistenter, post doc-stipendier och tidsbegränsade
anställningar som s.k. särskilda forskare. Rådet ansvarar vidare för att information om forskning och
forskningsresultat blir lätt tillgängliga. Rådet arbetar också med att skapa plattformar för dialog mellan
forskning och praktik samt stödjer högskolans uppgift att samverka med samhället. Formas arbetar även
med att främja internationella kontakter. En viktig uppgift är att bevaka Sveriges intressen när det gäller
nationell närvaro inom EU:s forskningsprogram.
Forskningsfinansiering 2006: ca 574 miljoner kronor
F O R S K N I N G S R Å D E T F Ö R
A R B E T S L I V O C H
S O C I A L V E T E N S K A P , FA S
Forskningsråd. Statlig myndighet under Socialdepartementet
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap har i uppdrag att stödja och initiera grundläggande och
behovsstyrd forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa,
välfärd och socialförsäkring, omsorg och sociala relationer.
I rådets huvuduppgifter ingår bl.a. att utvärdera forskningen inom de egna ansvarsområdena, identifi era
områden för nya satsningar och utarbeta forskningsprogram i samråd med andra forskningsfi nansiärer,
arbeta för ökat nationellt och internationellt samarbete och utbyte inom forskarvärlden, främja mångoch
tvärvetenskaplig forskning, främja vetenskaplig publicering, kunskapsförmedling och dialog, verka
för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen. FAS har ett särskilt samordningsansvar
för forskning om äldre, funktionshinder och handikapp, internationell migration och etniska relationer,
barn och ungdomar samt socialvetenskaplig alkoholforskning. FAS ska även bevaka forskning om
elektromagnetiska fält och elöverkänslighet.
EU och internationellt. FAS arbetar för ökat internationellt samarbete och utbyte inom den forskning
man ansvarar för, både genom olika former av bidrag och genom informationsverksamhet. FAS är
engagerat inom European Science Foundation samt samarbetar med andra europeiska fi nansiärer av
arbetslivsforskning och äldreforskning inom två ERA-NET.
Forskningsfinansiering 2006: ca 300 miljoner kronor
N AT U R V Å R D S V E R K E T
Statlig myndighet under Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet.
Ämnesområde:
* Miljö * Naturvetenskap och teknik.
Huvuduppgift inom FoU:
Finansiering, Statistik, Utvärdering och kontroll av FoU
Postadress: 106 48 Stockholm
Besöksadress: Blekholmsterrassen 36
Telefon: 08-698 10 00 Fax: 08-20 29 25
Webb: www.naturvardsverket.se
E-post: natur@naturvardsverket.se
Naturvårdsverket är Sveriges centrala miljömyndighet, som med utgångspunkt från de 15 miljömål som
riksdagen har satt upp, arbetar för att unik natur bevaras, att naturresurser används genomtänkt och att
luft, vatten och mark hålls fria från föroreningar
Miljöpolitiska styrmedel. Vi utvecklar miljölagstiftningen genom att bevaka och driva mål i domstolar och
föreslå förändringar. Vi tar fram miljöpolitiska styrmedel och hållbara system för produktion, konsumtion
och kommunikation för att beslutsfattare ska kunna ta in miljöaspekter i besluten.
Miljöövervakning och forskning. Genom övervakning, kontroll och dokumentation upptäcker vi miljöstörningar,
övervakar miljöpåverkan och föreslår normer för miljökvalitet. Forskning är en viktig kunskapskälla
och 2006 fi nansierar vi 17 tvärvetenskapliga miljöforskningsprogram med 100 miljoner kronor per år.
Bidrag och markköp. Genom vägledning och fi nansiering styr vi arbetet med skötsel av skyddad natur,
kalkning av försurade vattendrag, rovdjursinventering, viltskador samt efterbehandling av förorenad mark.
Vi fi nansierar också EU:s klimatinvesteringsprogram och skyddar värdefull natur genom köp av mark för
nationalparker och reservat.
Jakt och vilt. Naturvårdsverket ansvarar för förvaltning av vilda däggdjur och fåglar. Jakt och skyddsjakt
på varg, lodjur, björn och järv ingår som en del av viltförvaltningen.
EU och internationellt. Mycket av miljöarbete görs
inom EU där vi representerar Sverige i över 100 av
EUs expertgrupper, kommittéer och undergrupper för
miljöfrågor. Vi deltar i det globala miljöarbetet genom
fl era internationella konventioner.
Forskningsfinansiering 2006: ca 100 miljoner kronor.
R Y M D S T Y R E L S E N
Statlig myndighet under Näringsdepartementet
Ämnesområde:
* Naturvetenskap och teknik.
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering
Rymdstyrelsen ska ta initiativ till forskning, utvecklingsarbete och annan verksamhet med anknytning
till den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten. Myndigheten ska också verka för att dessa verksamheter
samordnas. Dessutom främjas ändamålsenlig informations- och dokumentationsverksamhet på
rymd- och fjärranalysområdet.
Rymdstyrelsen fördelar statligt stöd till rymdforskning, rymdtekniskt utvecklingsarbete och fjärranalysverksamhet.
Myndigheten bereder ärenden om tillstånd till rymdverksamhet samt utövar kontroll av sådan
verksamhet. De för även register över rymdföremål i den utsträckning som framgår av förordningen
(1982:1069) om rymdverksamhet. Dessutom verkar Rymdstyrelsen internationellt genom att bl.a. bereda
ärenden om internationellt rymd- och fjärranalyssamarbete främst genom det europeiska rymdorganet, ESA.
Forskningsfinansiering 2006: ca 50–60 miljoner kronor (nationell forskningsfinansiering)
S I D A , Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Statlig myndighet under Utrikesdepartementet
Ämnesområde:
* Miljö * Medicin och hälsa * Naturvetenskap och teknik * Samhälle och kultur.
Huvuduppgift inom FoU:
Finansiering.
Postadress: 105 25 Stockholm
Besöksadress: Sveavägen 20 (till augusti 2006),
Valhallavägen 191 (från augusti 2006)
Telefon: 08-698 50 00 Fax: 08-20 88 64
Webb: www.sida.se E-post: sida@sida.se
Sida ansvarar för den största delen av Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Det övergripande
målet är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor.
Huvuddelen av Sidas anslag för forskningssamarbete går till utveckling av forskning i fattiga
samarbetsländer och till regionala och internationella forskningsprogram.
Genom sitt u-landsforskningsråd stödjer Sida också svensk forskning. Syftet är att främja forskning av
värde för utvecklingssamarbetet samt kunskap om utvecklingsländer och utvecklingsfrågor. Sida fungerar
som forskningsråd med årlig utlysning och vetenskaplig bedömning i referensgrupper. Under 2006 går
cirka 140 miljoner kronor till doktorand- och forskningsprojekt samt forskarnätverk.
Programmet Swedish Research Links syftar till att främja samarbete mellan svenska forskare och forskare
i Asien, Mellanöstern och Sydafrika. Ansökan hanteras av Vetenskapsrådet i samarbete med FAS,
Formas, VINNOVA och Sida. Under 2006 går cirka 35 miljoner kronor till sådana samarbeten.
EU och internationellt. SAREC (Sidas avdelning för forskningssamarbete) representerar Sverige i:
Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases (TDR), Joint coordinating Board, WHO;
Special Programme of Research, Development and Research Training in Human reproduction, (HRP),
Policy and coordination committee, WHO; European and Developing countries Clinical trials programme
(EDCTP); European Malaria Vaccine Initiative; Consultative Group on International Agricultural Research
(CGIAR); European Initiative for Agricultural Research for development (EIARD); International Centre of
Insect Physiology and Ecology (ICIPE); International
Foundation for Science (IFS).
Forskningsfinansiering 2006: anslaget till forskningssamarbete
uppgår 2006 till ca 975 miljoner kronor,
varav 350 miljoner kronor går till svensk forskning
och forskningssamarbete.
V I N N O V A
Statlig myndighet under Näringsdepartementet.
Ämnesområde:
* Miljö * Medicin och hälsa * Naturvetenskap och teknik * Samhälle och kultur.
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering, Nätverksbyggande.
VINNOVA har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom fi nansiering av behovsmotiverad forskning och
utveckling av effektiva innovationssystem inom områdena IT, bioteknik, produktframtagning och material,
arbetslivsutveckling samt transporter.
VINNOVA ska bidra till en långsiktig ekonomisk tillväxt, som är hållbar såväl ekologiskt som socialt.
VINNOVAs speciella ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning och utveckling – det vill säga
nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas. Två huvuduppgifter
är att fi nansiera behovsmotiverad forskning, där behoven hämtas från näringsliv, samhälle och nya
områden med tillväxtpotential, och att stärka de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet.
För att kunna göra detta analyserar VINNOVA inom vilka områden det fi nns en potential för innovationer
och tillväxt. VINNOVA verkar i dag inom områdena IT, bioteknik, produktframtagning och material,
arbetslivsutveckling samt transporter.
VINNOVA arbetar med fl era olika insatsformer för att åstadkomma hållbar tillväxt. Gemensamt för dessa är
en strävan att åstadkomma samverkan mellan forskare, offentliga aktörer och näringslivet. VINNOVA har
krav på medfi nansiering i alla projekt.
Forskningsfinansiering 2006: ca 1 100 miljoner kronor. På grund av kravet på samfi nansiering ihop
med andra aktörer uppgår dock de sammanlagda
resurserna till det dubbla, d.v.s. drygt
2 000 miljoner kronor.
V E T E N S K A P S R Å D E T
Forskningsråd. Statlig myndighet under Utbildnings- och kulturdepartementet
Ämnesområde:
* Miljö * Medicin och hälsa * Naturvetenskap och teknik * Samhälle och kultur.
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering, Statistik och analys, Utvärdering och kontroll av FoU, Nationellt ansvar för forskningsinformation
Vetenskapsrådet är den största statliga fi nansiären av grundforskning i Sverige. Vetenskapsrådet fördelar
stöd med sikte på högsta kvalitet, utveckling och förnyelse. Målet är att Sverige ska vara en ledande
forskningsnation.
Vetenskapsrådet är rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor och arbetar med strategiska frågor
om forskning och forskningsfi nansiering i ett nationellt och internationellt perspektiv. Myndigheten har
ett övergripande ansvar för att etiska frågor uppmärksammas inom forskningen och arbetar för ökad
jämställdhet i forskningssamhället, samt för att genusperspektiv ska få genomslag i forskningen.
Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för att främja och utveckla forskningsinformation.
Vetenskapsrådets roll är att tillsammans med universitet och högskolor, andra forskningsfinansiärer och
inte minst forskarna själva, skapa mötesplatser för forskare och allmänhet, utveckla nya metoder för att
sprida populärvetenskap och lyfta fram kontroversiella frågor inom forskning till debatt.
EU och internationellt. För att förstärka den svenska forskningsfi nansieringen med europeiska och
internationella forskningsmedel, samverkar Vetenskapsrådet både nationellt och internationellt med andra
myndigheter och organisationer, bland många andra: European Science Foundation, Joint Committees of
Nordic Research Councils, European University Institute, International Group of Funding Agency, CERN,
UNESCO m.fl . (se vår webbplats för mer information).
Forskningsfinansiering 2006: 2 520 miljoner kronor
(inklusive forskningsinformation)
K N U T O C H A L I C E W A L L E N B E R G S
S T I F T E L S E
Stiftelse.
Ämnesområde:
* Medicin och hälsa * Naturvetenskap och teknik.
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering.
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är en av Sveriges största forskningsfi nansiärer och delar ut anslag till
forskning och utbildning vid svenska universitet, högskolor och vetenskapliga institutioner. Under år 2004
delades 786 miljoner kronor ut till omkring hundra olika projekt. Flertalet anslag avsåg dyrbar vetenskaplig
utrustning främst till naturvetenskaplig, teknisk och biomedicinsk grundforskning. Dessutom har Stiftelsen
givit stöd till större projekt där forskare från fl era universitet samverkar.
Stiftelsens ändamål är att "främja vetenskaplig forskning och undervisnings- eller studieverksamhet
av landsgagnelig innebörd". Det innebär att universitet, högskolor och liknande forsknings- och
utbildningsinstitutioner kan erhålla bidrag för följande områden:
- dyrbar vetenskaplig utrustning
- stipendieprogram
- särskilda forskningsprojekt av hög vetenskaplig kvalitet
- utbildningsvetenskapliga projekt
- projekt som syftar till att främja ungdomars forskningsintresse.
Stiftelsen prioriterar anslag till utrustning för vetenskapligt framstående projekt, som redan har personaloch
driftsstöd från andra källor, och till utrustning för nationella forskningsanläggningar. Stiftelsen
bekostar också stipendier till lovande unga forskare genom anslag till Kungl Vetenskapsakademien samt
gemensamt till Svenska Akademien och Vitterhetsakademien.
Forskningsfinansiering 2006:
ca 700 miljoner kronor
S T I F T E L S E N R I K S B A N K E N S
J U B I L E U M S F O N D , R J
Stiftelse.
Ämnesområde:
* Samhälle och kultur.
Huvuduppgifter inom FoU
Finansiering.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder vetenskaplig forskning genom att dela ut projektanslag
till enskilda forskare och forskargrupper inom framför allt humaniora, samhällsvetenskap, teologi och
juridik. RJ är den största forskningsfi nansiären utanför universiteten och högskolorna inom humaniora och
samhällsvetenskap.
För att kartlägga behovet av forskningsinsatser och stimulera till forskning och informationsutbyte
inom områden som bedöms som angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade, inrättar RJ
ibland särskilda områdesgrupper. Några exempel kan nämnas: Människan och kommunikationsteknologin,
Jämställdhetsforskning, Alkoholforskning, Riksdagsforskning, Kapitalmarknadsforskning,
Konst och gestaltning, Forskning om kunskapssamhället samt Forskning om kultur – säkerhet – hållbar
samhällsutveckling.
Forskningsfinansiering 2006: ca 300 miljoner kronor
S T I N T , S T I F T E L S E N F Ö R
I N T E R N AT I O N A L I S E R I N G
AV H Ö G R E
U T B I L D N I N G O C H F O R S K N I N G
Stiftelse.
Ämnesområde:
* Miljö * Medicin och hälsa * Naturvetenskap och teknik * Samhälle och kultur.
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering.
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, inrättades 1994 genom beslut av
statsmakterna. Enligt stadgarna ska STINT:s verksamhet byggas upp successivt på grundval av stiftelsens
egna, självständiga bedömningar och aktiva planering. Det är svenska intressen som ska främjas.
Stiftelsens styrelse utses av regeringen. För närvarande har styrelsen nio ledamöter varav de flesta
företräder den akademiska världen.
Med ett startkapital på 1 057 miljoner kronor har STINT sedan starten beviljat ca 1 300 miljoner kronor
som stöd för internationalisering av det svenska systemet för högre utbildning och forskning.
Det innebär att över 500 unga svenska forskare har getts möjligheter att vistas upp till två år vid utländska
universitet; att nära 200 gästforskare kunnat forska och undervisa vid svenska universitet och högskolor
och att närmare 200 samarbetsprojekt fi nansierats. Vidare har stiftelsen gett stipendier för Masters-studier
vid svenska lärosäten för över 800 unga akademiker från länder i dynamisk utveckling.
350 doktorander huvudsakligen inom humaniora och samhällsvetenskap har vistats utomlands en termin,
som en särskild insats för internationalisering av kulturvetenskaperna. I samarbete med Riks bankens
Jubileumsfond gör stiftelsen en särskild satsning för att främja studier och forskning kring Stillahavsområdet.
Forskningsfinansiering 2006: ca 75 miljoner kronor.
MI S T R A ,
S T I F T E L S E N F Ö R
MI L J Ö S T R AT E G I S K F O R S K N I N G
Stiftelse.
Ämnesområde:
* Miljö * Naturvetenskap och teknik * Samhälle och kultur.
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering, Nätverksbyggande.
Postadress: Gamla Brogatan 36–38,111 20 Stockholm
Besöksadress: Gamla Brogatan 36–38
Telefon: 08-791 10 20 Fax: 08-791 10 29
Webb: www.mistra.org
E-post: mail@mistra.org
Mistra har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Stiftelsen ska
främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges
framtida konkurrenskraft. Forskningen ska ha betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en
miljöanpassad samhällsutveckling. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar ska tas tillvara.
Mistras strategi är:
Starka forskningsmiljöer som skapar användarvärde
Kapitalförvaltning för hållbar utveckling
Aktiv kommunikation.
Mistra är en del av det svenska innovationssystemet för ett miljöanpassat samhälle och en globalt hållbar
utveckling. Mistra investerar i starka forskargrupper som i samverkan med användare bidrar till att lösa
viktiga miljöproblem. Användare av forskning fi nns inom såväl näringsliv som inom förvaltning, politik och
frivilligorganisationer.
Mistra investerar huvudsakligen i stora integrerade och gränsöverskridande forskningssatsningar. De stora
satsningarna kompletteras med ett fåtal mindre satsningar för att stimulera nya idéer och högriskprojekt.
Forskningsfinansiering 2006: ca 200 miljoner kronor (realt i 2003 års penningvärde). Mistra förväntas
därmed kunna verka till omkring år 2020.
S T I F T E L S E N F Ö R K U N S K A P S - O C H
K O M P E T E N S U T V E C K L I N G ,
K K - S T I F T E L S E N
Stiftelse.
Ämnesområde:
* Miljö * Medicin och hälsa * Naturvetenskap och teknik * Samhälle och kultur.
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering, Nätverksbyggande.
KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja följande områden.
Forskning vid nya universitet och högskolor. Utifrån näringslivets behov byggs internationellt
konkurrenskraftig forskning upp vid nya högskolor och universitet. KK-stiftelsen satsar även på
forskarutbildningar för att öka kompetensen inom svenskt näringsliv.
Kompetensutveckling för näringslivet. KK-stiftelsen arbetar för att näringsliv, högskolor, universitet och
industriforskningsinstitut ska samproducera kunskap och kompetens inom svenskt näringsliv som höjer
Sveriges konkurrenskraft.
Främjandet av IT inom skola, utbildning och vård. Samverkar kring satsningar på skolutveckling och
IT i skolan för att IT ska bli en integrerad del av skolans vardag. KK-stiftelsen bidrar också med kunskap
kring den forskning som bedrivs om lärande och IT. KK-stiftelsen arbetar även för att höja vårdkvaliteten
och effektivisera hälso- och sjukvården med hjälp av IT.
Omstrukturering av industriforskningsinstitut.
Industriforskningsinstituten ska fungera som en brygga
mellan högskola och näringsliv. KK-stiftelsen har medverkat till omstrukturering av instituten och de
fl esta är i dag aktiebolag med näringslivet som huvudägare. Målet är att skapa färre, större och mer
konkurrenskraftiga institut som har ett nära samarbete med universitet och högskolor.
Forskningsfinansiering 2006:
215 miljoner kronor (inkluderar forskarutbildning)
S T I F T E L S E N F Ö R S T R A T E G I S K F O R S K N I N G
Stiftelse.
Ämnesområde:
* Medicin och hälsa * Naturvetenskap och teknik.
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering.
Stiftelsen för Strategisk Forskning har till ändamål att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk
forskning. Stiftelsen ska främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass
med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Stiftelsen fi nansierar ca 100 stora
forskningsprogram och ca 100 forskningsprojekt. Den koncentrerar sina insatser så att strategiska
forskningscentra med internationell slagkraft kan etableras. Den beviljar också individuella anslag till
särskilt framstående forskare. Industrisamarbete spelar en viktig roll och internationell utvärdering är en
central funktion för att garantera kvalitet och relevans.
EU och internationellt. Stiftelsen för Strategisk Forskning har tecknat samarbetsavtal med Finlands
Akademi, Genome Canada, Japan Science and Technology Agency, Japan Society for the Promotion
of Science, National Science Foundation (USA) och The Wellcome Trust (Storbritannien).
Forskningsfinansiering 2006: ca 500 miljoner kronor.
V Å R D A L S T I F T E L S E N
Stiftelse.
Ämnesområde:
* Miljö * Medicin och hälsa.
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering.
Vårdalstiftelsen, Stiftelsen för vård- och allergiforskning, bildades 1994 efter beslut av Sveriges riksdag.
Stiftelsens uppgift är att stödja tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning med inriktning på vård
samt allergier och annan överkänslighet. Omkring 60 miljoner kronor per år avsätts till olika former av
forskningsstöd. Mer än 1 000 forskningsprojekt har fått forskningsstöd. Strategiska, gränsöverskridande
satsningar har gjorts på Centrum för allergiforskning vid Karolinska institutet samt Vårdalinstitutet vid Lunds
och Göteborgs universitet i samarbete med vårdens huvudmän och respektive universitet. Vårdal stiftelsen
samverkar även med andra finansiärer för att ge större kraft i forskningsfi nansieringen. Exempel på en
sådan samverkanssatsning är "Swedish Brain Power" – ett konsortium för neurovetenskaplig forskning vid
Karolinska institutet samt Etik i vården-programmet. Vårdalstiftelsen satsar även på att öka forskningen om
barns hälsa med ett fl ervetenskapligt program samt stöd till yngre forskare för att förbereda ett generationsskifte
inom högre forskartjänster. Stiftelsen satsar även på studier om förändringar i processer inom det
moderna hälso- och sjukvårdssystemet och hur ny kunskap implementeras i klinisk praktisk verksamhet.
Utmärkande för stiftelsens verksamhet ska vara:
* koncentration av insatser så att forskargrupper med hög kvalitet främjas
* befordrande av projekt och program som innebär
gränsöverskridanden mellan discipliner
* befordrande av forskarutbildning och forskarrekrytering
* samverkan och samfi nansiering med övriga organ som ger stöd till forskning och forskarutbildning inom
Stiftelsens verksamhetsområde.
Forskningsfinansiering 2006:
ca 60 miljoner kronor.
B A R N C A N C E R F O N D E N
Insamlingsorganisation.
Ämnesområde:
* Medicin och hälsa.
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering.
Barncancerfonden har som ändamål att anskaffa medel och verka för att förebygga och bekämpa cancersjukdomar
hos barn. Barncancerfonden fi nansierar ca 90 procent av all barncancerforskning som bedrivs
i Sverige i dag.
Barncancerfonden är en ideell förening vars största och viktigaste uppgift är att stödja forskningen
kring barncancer. Verksamheten bedrivs endast tack vare gåvor och testamenten från privatpersoner,
organisationer och företag, eftersom Barncancerfonden inte uppbär något stöd från stat, landsting
eller kommuner. Sedan starten 1982 har Barncancerfonden fi nansierat forskningen med över en halv
miljard kronor och i dag fi nansierar Barncancerfonden mer än 150 forskningsprojekt och ett tjugotal
forskartjänster.
Barncancerfonden har också till syfte att genom olika informationsinsatser öka kunskapen om barncancer
och ger stöd till utbildning och fortbildning.
EU och internationellt. Barncancerfonden arbetar internationellt via ICCCPO, en internationell
organisation för patientorganisationer inom barnonkologi, samt via SIOP och NOPHO som är en
internationell respektive nordisk organisation för barnonkologer. Barncancerfonden fi nansierar också
deltagande i internationella symposier och utbyte mellan barnonkologer från olika länder.
Forskningsfinansiering 2006: ca 75 miljoner kronor.
C A N C E R F O N D E N
Insamlingsorganisation.
Ämnesområde:
* Medicin och hälsa.
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering, Informera om cancer, Cancerprevention.
Postadress: David Bagares gata 5, 101 55 Stockholm
Besöksadress: David Bagares gata 5
Telefon: 08-677 10 00 Fax: 08-677 10 01
Webb: www.cancerfonden.se
E-post: info@cancerfonden.se
Cancerfonden är en ideell organisation med tre viktiga uppgifter: att stödja och samordna cancerforskning,
att informera om cancer och att ge stöd för utveckling av nya metoder i vården av cancersjuka.
Genom olika former av gåvor från privatpersoner och företag är Cancerfonden, som grundades 1951,
den enskilt största fi nansiären av svensk cancerforskning. Cancerfonden har inga statliga bidrag.
Genom forskningsnämnden stöds grundforskningsprojekt, kliniska projekt inriktade på t.ex. diagnostik
eller behandling, epidemiologisk forskning samt vårdforskning. Den största delen av stödet går till enskilda
projekt, men Cancerfonden har även ett program för tjänster. Under 2006 delar Cancerfonden ut cirka
300 miljoner kronor till 425 forskningsprojekt och ett 30-tal forskartjänster.
Cancerfonden informerar om cancer genom patientbroschyrer och information på webben, där vi
även erbjuder möjligheter för patienter och anhöriga att nå varandra via ett diskussionsforum och
förmedlingstjänsten Samtalsvän. Vi upprätthåller en stödlinje, via telefon och e-post, som bemannas
av speciellt utbildad sjukvårdspersonal. Särskilda insatser är fokuserade på preventivt arbete, bl.a.
rökavvänjning och solprevention.
Forskningsfinansiering 2006: ca 300 miljoner kronor.
H J Ä RT- L U N G F O N D E N
Insamlingsorganisation.
Ämnesområde:
* Medicin och hälsa
Huvuduppgifter inom FoU:
Finansiering.
Hjärt-Lungfonden är Sveriges största fi nansiär av den oberoende och fria medicinska forskningen inom
hjärt- och lungområdet. Fonden är en ideell organisation vars uppgift är att samla in och fördela pengar till
medicinsk forskning mot hjärt-, kärl- och lungsjukdom samt att informera om dessa sjukdomar.
Hjärt-Lungfonden delar årligen ut ca 80 miljoner kronor i forskningsstöd. Trots detta kan Hjärt-Lungfonden
endast dela ut 15 procent av de sökta forskningspengarna vilket innebär att Hjärt-Lungfonden har en
stor uppgift att samla in mer pengar på sikt. Forskningen som Hjärt-Lungfonden stödjer är primärt kliniskt
inriktad och tanken är att resultaten snabbt ska komma sjukvården till godo.
Forskningsfinansiering 2006: ca 80 miljoner kronor.
Forskningsinformation.
Kunskap om forskning behövs.
Att främja och utveckla forskningsinformation är en del av Vetenskapsrådets verksamhet. Forskningsinformation behövs för att den kunskap som genereras av forskning ska komma till nytta i samhället.
Kunskap är en förutsättning för tillväxt och välstånd i samhället och grunden för de enskilda individernas livskvalitet och medborgarinflytande. För att medborgare och politiker ska kunna ta ställning till avgörande framtidsfrågor som t.ex. klimatförändringar, demografi, teknikutveckling och livsstilsrelaterade sjukdomar, behövs vetenskaplig kunskap.
Forskningsinformation handlar om samarbete och dialog
Termen forskningsinformation har på senare år, i Sverige och inom EU, fått en vidare betydelse. Den handlar inte längre om enkelriktad upplysningsverksamhet, snarare om samarbete och dialog - kommunikation. Ett område där man har funnit att det finns ett ökat behov av kommunikation av forskning är med allmänheten. Den utvidgade demokrati som skapas i ett samhälle med upplysta och kritiskt tänkande medborgare är forskningskommunikationens övergripande mål.
Mål - att främja demokrati och tillväxt
Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation har som främsta mål att främja demokrati och tillväxt. Andra mål är att stärka grundforskningens ställning i samhället, främja dialog och kommunikation inom forskarsamhället och se till att forskningsresultaten når de områden i samhället där de kan komma till nytta, t.ex. inom utbildning, sjukvård och i näringsliv.
Forskarna är nyckelpersoner
Forskarna själva är nyckelpersoner i Vetenskapsrådets arbete med forskningskommunikation. Samverkan sker i första hand med universitet och högskolor, men också med en rad andra aktörer som t.ex. andra forskningsfinansiärer, Utbildningsradion (UR), Nationalencyklopedin och tidskriften Forskning och Framsteg.
Exempel på hur Vetenskapsrådet främjar dialog mellan forskare och andra i samhället
www.expertsvar.se - en medietjänst för journalister Expertsvar består av ett nätverk av informatörer som hjälper journalister att hitta forskare som kan kommentera, förklara eller ge en ny vinkel på ett ämne. Tjänsten har skapats av universiteten och Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling och drivs nu av Vetenskapsrådet i nära samarbete med svenska forskande myndigheter. Expertsvar samarbetar även med internationella medie- och presstjänster, till exempel ProfNet.com i USA. Pocketerad populärvetenskap (Pop) - populärvetenskap i pocketform Serien Pocketerad populärvetenskap (Pop) tar upp frågor som rör alla i samhället, ger forskare från olika vetenskapsområden möjlighet att framföra sina olika åsikter och dela med sig av sin kunskap från olika forskningsperspektiv. Läsaren får ta del av aktuell forskning och kan sedan själv ta ställning till aktuella samhällsfrågor. www.forskning.se - en webbplats med aktuell vetenskap för alla Forskning.se är en nationell webbplats för forskningsinformation som vänder sig till allmänheten. Syftet med webbplatsen är att göra det enkelt att hitta och förstå information om forskning, att öka intresset för forskningen och dess roll i samhället samt att se till att forskningsresultat kommer till nytta i arbetsliv och samhälle. Bland annat kan man fördjupa sig inom områdena; Nya biologin, Se hjärnan och Östersjön, som presenteras i form av interaktiva kunskapsöversikter (Infact) som går från ett helikopterperspektiv till djupdykning, beroende på vad man som besökare vill fördjupa sig i. Forskning.se ägs och utvecklas av tio myndigheter och stiftelser som finansierar forskning, vars redaktion är placerad på Vetenskapsrådet.
Skapa gemensamma mötesplatser för forskare och allmänhet Detta görs på flera olika sätt, bl.a. genom olika webbplatser, festivaler, teater, film/ tv, konferenser, tävlingar och populärvetenskapliga böcker och tidskrifter.
Utveckla populärvetenskapliga metoder Ett exempel är webbplatsen www.forskning. se, som är ett samarbetsprojekt mellan olika myndigheter och stiftelser, vars syfte är att väcka allmänhetens intresse för forskning. Där presenteras och debatteras populärvetenskap inom en rad olika ämnen. Andra exempel är populärvetenskapliga temaböcker och serien Pocketerad populärvetenskap, där läsaren får ta del av aktuell forskning och själv kan ta ställning i aktuella samhällsfrågor.
Lyfta fram kontroversiella frågor inom forskning till debatt För att människor själva ska kunna ta ställning i olika frågor är det viktigt att kontroversiella frågor, till exempel i fall där forskarna inte själva är eniga, lyfts fram. Exempel kan vara stamcellsdebatten och miljöfrågor. Viktiga frågor att debattera kan vara försöksdjursfrågor, etiska frågor och forskningsfusk.
Verka för internationellt samarbete med forskningskommunikation Vetenskapsrådet har också en aktiv roll i internationellt arbete med forskningskommunikation. Ett exempel är programmet Science in Society inom EU:s sjätte ramprogram, som syftar till att öka dialogen mellan forskarsamhället och samhället i övrigt.
Dessutom är Vetenskapsrådet medarrangör och deltagare i många internationella arrangemang, som till exempel den alleuropeiska vetenskapskonferensen - Euroscience Open Forum (ESOF) - i Stockholm 2004 och i München 2006, en konferens där forskare och allmänhet kan mötas för att diskutera vetenskap. Ett annat exempel är Public Communication of Science and technology (PCST), ett världsomspännande nätverk av forskningskommunikatörer, där Sverige kommer att stå som värd för den 10:e konferensen som äger rum 2008. Tanken är att konferensen ska fungera som en brygga mellan forskare och allmänhet.
MediaService
Sök själv bland forskningsprojekt Glöm inte att webben är en outtömlig nyhetskälla! På
universitetens, högskolornas, forskningsfinansiärernas samt institutens
webbplatser kan du hitta information om pågående forskning,
kompetensprofiler och/eller publikationer. Här under har vi listat några exempel på databaser och sökmöjligheter.
Universitet och högskolor
Chalmers tekniska högskola
I
Chalmers publikationsdatabas, CPL, kan du söka olika publikationer som
avhandlingar, examensarbeten, "papers" publicerade vetenskapliga
artiklar etc. I vissa fall finns de i sin helhet, i andra kan det vara
abstract eller vidarelänkar till elektroniskt publicerade artiklar.
Inom en snar framtid kommer funktionen med fulltext att utökas. http://publications.lib.chalmers.se/search/
Linköpings universitet Här kan du bläddra eller söka efter äldre och kommande doktorsavhandlingar: www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp.asp
Här
kan du söka i LiU:s publikationsdatabas (referenser till vetenskapliga
artiklar, böcker och proceedings) och LiU Electronic Press
(fulltextdatabas över examensarbeten, doktorsavhandlingar, tidskrifter
och konferensartiklar). www.liu.se/forskning/publicerad/
Stockholms universitet Här
kan du söka bland avhandlingar, examensarbeten/uppsatser mm . I
vänstermenyn kan du även välja kommande avhandlingar samt aktuella
avhandlingar. www.diva-portal.org/su/
Luleå tekniska universitet När
du söker i Luleå tekniska universitets databas över
doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, forskningsrapporter och
tekniska rapporter, har du flera möjligheter: Sök på författare, titel,
institution, avdelning, ämnesord eller i fritext. epubl.luth.se/
Femdok under Lunds universitet Forskningsregistret
FEMDOK är en databas för kvinno-, genus- och jämställdhetsforskning i
Sverige. Databasen omfattar information om pågående och avslutade
forskningsprojekt, doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar och
magisteruppsatser skrivna 1990 eller senare. Här hittar du också
uppgifter om forskare, föreläsare och experter. Ibland hittar du korta
beskrivningar på lättillgänglig svenska. www.genus.lu.se/femdok
Lunds universitets avhandlingsdatabas I
Lunds universitets databas över avhandlingar går det att söka på datum
och fakultetsområde. Sök i fritext eller mer avancerat. Språket är i
första hand engelska och ofta avancerat. Många gånger finns en svensk
populariserad och välskriven sammanfattning. Eftersom volymen är stor
går det att hitta vetenskapsnyheter för journalister. http://theses.lub.lu.se/postgrad/
Göteborgs universitets avhandlingsdatabas Göteborgs
universitetsbibliotek driver en avhandlingsdatabas där det går att söka
på datum och fakultetsområde. Ibland får du träffar på enbart titel och
författare. Många gånger finns det en länk till ett abstract på
engelska. Och vissa innehåller även svenska pressmeddelanden. Mycket
omfångsrik. www.ub.gu.se/sok/dissdatabas/
RASK
RASK är en ämnesportal med kvalitetsbedömda länkar till webbplatser och
webbdokument inom humaniora, samhällsvetenskap, rättsvetenskap och
genusvetenskap. I RASK samlas databaserna SamWebb, AGORA, Rättskällan
samt Kvinnwebb under en och samma sajt. RASK
vänder sig i första hand till studenter och övriga verksamma inom
forskning och högre utbildning. Informationen finns även på engelska. rask.ub.uu.se
GENA – avhandlingar i kvinno-, mans- och genusforskning GENA
(GENusAvhandlingar) är en databas som innehåller referenser, det vill
säga kortfattad information som titel, utgivningsår och författarnamn
till svenska doktorsavhandlingar inom kvinno-, mans- och
genusforskning. Databasen produceras av Kvinnohistoriska samlingarna i
samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Databasen
uppdateras löpande. www.databasengena.nu
Högskolan i Jönköping Via länken nedan får du fram tidigare framlagda avhandlingar med kort information. För att kunna göra sökningar så hänvisas till Tidigare framlagda avhandlingar
Diva
KVINNSAM Kvinnsam
är en tvärvetenskaplig litteraturdatabas med svenska och utländska
kvinnovetenskapliga referenser ur Göteborgs universitetsbiblioteks
bestånd. Här finns kortfattade referenser från 1978 och framåt. http://websok.libris.kb.se/websearch/form?type=kvin
Kungl. Musikhögskolan Vid
Kungl. Musikhögskolan bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete med
olika förgreningar. Ett särskilt FoU-centrum är under uppbyggnad. För
tillfället finns endast ett fåtal projektbeskrivningar. Alla är på
svenska. http://www.kmh.se/visasida_sv.php?p=24&t=s
Karolinska Institutet Karolinska
Institutets avhandlingsdatabas innehåller cirka 1 500 abstracts från
slutet av 1996 och framåt. Det går också att söka på kommande
avhandlingar. Språket är avancerad engelska. Ibland finns det även
länkar till övriga artiklar, även de på engelska. diss.kib.ki.se
Karlstads universitet Sökbar
forskningsdatabas med information kring forskningsprojekt,
publikationer och forskare – du kan göra sökningar både efter ämne och
forskningsgrupper. Allt på svenska. www.kau.se/forskning/forskdb/index.lasso
Södertörns högskola I
Södertörns högskolas forskningsdatabas kan du söka efter forskare,
forskningsprojekt, forskargrupperingar och publikationer/artiklar.
Vissa publikationer är länkade till en publikationsdatabas där de kan
läsas i fulltextformat. För andra finns abstracts eller kortare
sammanfattningar. Samtliga sidor och sökvägar har både en svensk och
engelsk motsvarighet. Sökningar kan göras i fritextfält eller mer
specifikt. Forskningsdatabas
Publikationsdatabas
Högskolan i Skövde Deras webbplats innehåller bla en sida där du kan ta del av högskolans avhandlingar i form av pressmeddelanden. www.his.se/templates/vanligwebbsida1.aspx?id=2231
Högskolan i Borås Vid
Högskolan i Borås bedrivs forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid sex institutioner. Högskolan satsar på spetsforskning inom ett
begränsat antal områden, där man har en specifik profil och där
kvalificerad grundutbildning bedrivs. Ett antal forskningsprofiler har
preciserats med stark koppling till olika professionsområden med lokal,
regional och nationell förankring. Två av profilerna, Biblioteks- och
informationsvetenskap samt Textil och design, har en nationellt ledande
ställning. http://www.hb.se/forskning
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU SLU
har en sökbar databas, Epsilon, över avhandlingar, rapporter och
examensarbeten mm. Här hittar du engelska abstract och
fulltextversioner av avhandlingar. Ofta finns även en länk till svenska
referat av avhandlingarna. http://epsilon.slu.se/
Kungliga Tekniska Högskolan, KTH KTH har en forskningsdatabas där du bland annat kan söka i fritext. Allt material är på engelska. www.kth.se/forskning/pocket/find.asp
Växjö universitet Aktuella
doktors- och licentiatavhandlingar från Växjö universitet finns listade
på denna sida. Kortfattade beskrivningar i form av abstracts på
engelska. En databas för forskningsprojekt är under uppbyggnad. www.vxu.se/avhandlingar/
Blekinge Tekniska Högskola Forskningsarkivet
är på engelska. Här kan man bland annat söka på författare, titel och
ämne. Här finns både avhandlingar och papers, samt information om
högskolans forskning. www.bth.se/fou/forskinfo.nsf
Umeå universitet Sedan
hösten 2003 publiceras alla avhandlingar i fulltext, i pdf-format, vid
Umeå universitet. Dessa är tillsammans med en del äldre avhandlingar
sökbara i en databas. http://www.diva-portal.org/umu/ http://www.info.umu.se/fodb/
Forskningsdatabas Umeå
universitet har även en sökbar forskningsdatabas som beskriver
forskningsprojekt, projektdeltagare, projektperiod och finansiär. http://info.adm.umu.se/forskningsdatabas/sok.asp
Uppsala universitet Databasen
omfattar Uppsala universitets avhandlingar från 1998 och framåt samt
även en del avhandlingar från 1997. Den avser att vara en elektronisk
fortsättning av den tryckta förteckningen Scripta academica och
innehåller över 1600 titlar med tillhörande abstract. Materialet är på
engelska.
Malmö högskola Malmö University Electronic Publishing (MUEP) är högskolans system för digital publicering av forskningspublikationer. http://dspace.mah.se:8080/
Mälardalens högskola I MdHs forskningsdatabas kan du fritextsöka.
Myndigheter, stiftelser och forskningsinstitut
Vinnova Verket
för innovationsforskning (VINNOVA) har till uppgift att främja hållbar
tillväxt hos näringsliv, samhälle och arbetsliv genom att utveckla
effektiva innovationssystem och finansiera forskning och utveckling.
Här kan du få information om vilka program för forskning och utveckling
som VINNOVA stödjer. www.vinnova.se
FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Fas
stödjer framförallt grundforskning, men också tillämpad forskning –
sådan forskning som syftar till att skaffa kunskap om ett specifikt
problem – inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation,
arbetsmiljörelaterade hälsorisker, folkhälsa, välfärd och
socialförsäkring, samt omsorg och sociala relationer. I Fas
projektkatalog kan du läsa korta projektbeskrivningar på svenska. Det
går att söka dels på område, dels på den projektansvariges namn. Du kan
även göra fritextsökning. www.fas.forskning.se/projekt
Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas
främjar forskning till stöd för en hållbar utveckling genom att
finansiera grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena
miljö, areella näringar och samhällsbyggande. De fem övergripande
forskningsområdena är miljöforskning, jord- och trädgårdsbruk, fiske-
och rennäring, skog och skogsbruk, bebyggelse och samhällsplanering. I
Formas projektkatalog kan du läsa korta projektbeskrivningar på
svenska. Du kan söka på ämne, projekttitel och projektledarens namn
samt avgränsa till de senast beviljade anslagen. Du kan även göra
fritextsökning. www.formas.se/asp/proj_search.asp
Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Mistra
arbetar för en hållbar utveckling genom att investera i samverkan
mellan forskare och användare - för att lösa viktiga miljöproblem.
Sökmotorn på Mistras webbplats hittar du på ingångssidan. Samtliga
pågående och avslutade forskningsprojekt hittar du under rubriken
Forskning & Resultat i vänstermenyn. www.mistra.org
Vetenskapsrådet Här
finns en projektdatabas över de forskningsprojekt som Vetenskapsrådet
beviljat. Du hittar en sammanfattande beskrivning och namn på
kontaktperson. Du kan göra avancerade sökningar på exempelvis ämne,
universitet, klassificering, bidragsform. http://vrproj.vr.se/default.asp?funk=s
Vårdalstiftelsen Vårdalstiftelsen
stödjer forskning inom vårdområdet samt forskning kring allergier och
annan överkänslighet. I Vårdalstiftelsens databas kan du söka bland
olika projekt inom dessa områden. Klicka först på Forskningsstöd, välj
sedan Allergi eller Vård och sedan bland olika årtal för Beviljade
projekt. Projektbeskrivningar på engelska. http://www.vardal.se
Institutet för framtidsstudier Institutet
för framtidsstudier bedriver tvärvetenskapliga projekt med utgångspunkt
från de senaste årens framsteg inom historisk och samhällsvetenskaplig
forskning. Ett trettiotal projektbeskrivningar finns listade under
rubriken Projekt i vänstermenyn. www.framtidsstudier.se/
KK-stiftelsen KK-stiftelsen
stödjer forskning som verkar för en bred användning av IT i samhället.
I KK-stiftelsens projektdatabas kan du söka bland mer än 1200 projekt.
Sök i fritext eller välj mellan olika områden. Projektbeskrivningarna
är på svenska. www.kks.se/dethargorvi/projekt
CONRID CONRID
(Consumer Research Interdisciplinary Database), är en databas för
konsumtionsforskning i Sverige och Norden. Här finns information bl.a.
om forskare, projekt och publikationer inom konsumentområdet.
Initiativtagare till databasen är Centrum för konsumentvetenskap, vid
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. www.conrid.cfk.gu.se/
Etik i vården Etik i vården är ett program för forskningsstöd som startade 2000. Deras projektkatalog är på svenska. Etik i vården finansieras av Barncancerfonden, Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Vårdalstiftelsen. www.etikprogrammet.net/projektkatalog.asp
Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden
är en ideell, opolitisk förening som stödjer forskningen inom hjärt-,
kärl- och lungsjukdomar. På deras webbplats har du möjlighet att söka
bland beviljade anslag. www.hjart-lungfonden.se
Livsmedelssverige Sök
forskare eller projekt inom forskningsinstitutioner som bedriver
forskning om lokal och regional mat, lokal försörjning och småskalig
livsmedelsförädling. Kortfattad information. www.livsmedelssverige.org/regmat/forskning.cfm
Övriga
Arbetsplatskonflikt Forskare
på institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet står
bakom en webbplats som handlar om arbetsplatskonflikter. Här kan du få
stöd, råd och kunskap och stimulans i ämnet. arbetsplatskonflikt.av.gu.se
SciDev.Net SciDev.Net
är en webbplats som bevakar vetenskap och teknologi i tredje världen.
SciDev.Net finansieras bland andra av Sida och Department for
International Development i England. www.scidev.net
Codex - webbplats om etiska riktlinjer för forskning Codex
syfte är att ge kännedom om och tillgång till de krav som ställs på
forskningsprocessen vad gäller riktlinjer etiska koder och lagar.
Webbplatsen vänder sig till forskare och intresserad allmänhet. www.codex.uu.se
Havet.nu Är
du intresserad av forskning om havet är detta den självklara
startpunkten på webben, här samlas information från samtliga lärosäten,
myndigheter och organisationer. Bland annat finns en sökbar lista över
havsforskare. www.havet.nu/
Sökguide på forskning.se Sök bland nyheter publicerade på forskning.se eller sök på hela sajten.
Observera att sökfunktionerna är under utveckling.
www.forskning.se/soktjanster/avanceradsok.
4.705eaf29114cef9d7d28000332.html
Sök på forskning.no Sök bland nyheter publicerade på forskning.no eller sök på hela sajten. www.forskning.no
Humaniora och samhällsvetenskap
Inom den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen studeras människan som individ och som del av samhället. Man studerar hur människor agerar och formar kulturer och mönster för samexistens.
Inom forskning av det slaget är det svårare än inom t.ex. naturvetenskap att nå absoluta sanningar. Kunskapen är alltid i utveckling och omvärderas ständigt. Däremot vinns stor kunskap som kan vara till nytta inom alla verksamheter i samhället. Utan forskning inom humaniora och samhällsvetenskap hade vi inte haft de kunskaper om människors beteendemönster som ligger till grund för alla beslut inom politik, ekonomi och rättsväsende.
Här kan du läsa populärvetenskapliga artiklar om forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
Alla projekt är slutförda och rapporterade till ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap. Här presenteras ett urval av projekten. Pågående projekt kan sökas i Vetenskapsrådets projektdatabas
Forskning för ett bättre samhälle Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap - ett urval grundforskningsprojekt som stötts av Vetenskapsrådet 2001-2005
Magasinet presenterar på ett lättillgängligt sätt några av de forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap som slutförts under åren 2001 till 2005. Läs om allt från antikens offerritualer till Beatles betydelse för Liverpool, från kvinnliga stereotyper i finansvärlden till polisarbete på 1800-talet.
Beställ den kostnadsfritt från Vetenskapsrådets internetbokhandel.
Du kan också kontakta Vetenskapsrådets distributör CM Gruppen per e-post: vr@cm.se, ordertelefon: 08-5059 3345 (vard. 10-12, 13-15) eller orderfax: 08-50593399.
Medicin
Ämnesrådet för medicin verkar för att
öka den statliga finansieringen av medicinsk forskning
öka stödet till den kvalitativt bästa forskningen
rekrytera nya forskare
samverka och samordna resurser
arbeta för jämställdhet inom medicinsk forskning
öka kunskapen hos allmänheten om den medicinska forskningen och dess resultat.
Vetenskapsrådet samarbetar internationellt
Vetenskapsrådet ger bidrag till internationell medicinsk forskarsamverkan, är representant i olika europeiska forskningsorganisationer och samarbetar med forskningsråd i andra länder. Tillsammans med utländska finansiärer administrerar Vetenskapsrådet ett program inom stamcellsforskning.
Vetenskapsrådet lämnar också bidrag till internationella symposier som hålls i Sverige och till forskare för forskning utomlands.
Ämnesrådet för medicin arbetar framför allt med etikfrågor inom forskning på människor eller försöksdjur. Arbetsgruppen för etik vid ämnesrådet utreder etiska frågor och fungerar som policyorgan i forskningsetiska frågor. Ett nationellt policyorgan är Nämnden för försöksdjursvetenskap som är placerad vid ämnesrådet för medicin.
Naturvetenskap och teknikvetenskap
Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap arbetar för att öka det statliga stödet till naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig grundforskning. Ämnesrådet verkar också för att öka bredden, förnyelsen och jämställdheten inom forskningen utan att göra avkall på kvaliteten.
Vetenskapsrådet samarbetar internationellt
En stor del av frontlinjeforskningen sker i internationella samarbeten. Särskilt viktig för Sverige är samverkan inom EU. Vetenskapsrådet stöder ett flertal internationella anläggningar och forskningsorganisationer på naturvetenskapens och teknikvetenskapens område. Det ger svenska forskare tillgång till betydelsefull utrustning och expertis, samtidigt som de själva blir resurser i det internationella samarbetet.
Vi utvärderar
Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap utvärderar kontinuerligt sina prioriteringar nationellt och internationellt.
Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om
lärande
kunskapsbildning
utbildning
undervisning.
Kommittén fördelar medel till forskningsprojekt, forskarnätverk och forskarskolor. Utöver detta delar kommittén ut resebidrag för internationellt utbyte mellan forskare. Kommittén har startat program för att uppmärksamma eftersatta forskningsområden. Dessutom satsar kommittén på praxisnära forskning. För att sprida information och stimulera till diskussion om det utbildningsvetenskapliga området arbetar kommittén just nu med översikter och kartläggningar av några teman på det utbildningsvetenskapliga området. Dessutom ordnar kommittén varje höst en konferens inom något aktuellt område.
Utbildningsvetenskapliga kommitténs övergripande mål är att verka för en långsiktig utveckling av forskningsområdet och en permanentning av forskningsstödet.
Den sökande ansvarar för etisk prövning
Den sökande ansvarar själv för den forskningsetiska prövningen. För de ansökningar som beviljas kan vi i efterhand kräva intyg om att den regionala etikprövningsnämnden har godkänt forskningen.
Vi samarbetar internationellt
För att öka deltagandet i internationella sammanhang har utbildningsvetenskapliga kommittén utlyst medel för att bjuda in utländska gästforskare till svenska lärosäten. Kommittén har även startat ett samarbete med Institut National de Recherche Pédagogique (INRP) i Lyon, Frankrike.
Medfinansiering
När vi fördelar pengar till utbildningsvetenskaplig forskning ska de deltagande lärosätena tillsammans satsa egna resurser som motsvarar minst en tredjedel av de pengar som utbildningsvetenskapliga kommittén bidrar med. Medfinansieringen kan inkludera befintlig forskning om den kan kopplas till utbildningsvetenskapliga projekt.
Lärosäten som genom en sökande har fått pengar för forskarskolor eller enskilda forskningsprogram eller projekt ska redovisa hur lärosätet har uppfyllt kraven på medfinansiering. Vetenskapsrådet sänder årligen ut en enkät till de berörda lärosätena.
(Pdf-filer öppnas i nytt fönster. Du behöver
Adobe Reader för att öppna pdf-filerna.)
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en av fyra statliga forskningsfinansiärer och har som huvudsaklig uppgift att stödja forskning inom områdena arbetsliv, folkhälsa och socialvetenskap. På så vis tillförs dessa för välfärden centrala områden forskningsresurser.
Ibland sker riktade satsningar mot särskilt angelägna problemområden där kunskapsbristen bedöms vara stor. Även långsiktiga kompetensuppbyggande insatser kan förekomma.
Beslut om prioriteringar och fördelning av forskningsresurser görs av en styrelse sammansatt av forskare med varierande ämnesbakgrund, valda av forskarsamhället, och allmänrepresentanter utsedda av regeringen.
Verksamhet
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
stödjer och initierar grundläggande forskning och behovsstyrd forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd, omsorg och sociala relationer.
utvärderar forskningen inom de egna ansvarsområdena
har ett samordningsansvar för forskning om äldre, handikapp, internationell migration och etniska relationer samt socialvetenskaplig alkoholforskning
identifierar områden för nya satsningar och utarbetar forskningsprogram i samråd med andra forskningsfinansiärer
främjar mång- och tvärvetenskaplig forskning
strävar efter att forskningsresultat görs tillgängliga, prövas och diskuteras i olika sammanhang
arbetar för ökat nationellt och internationellt samarbete och utbyte inom forskarvärlden
arbetar för att öka förutsättningarna för yngre och nydisputerade forskare att fortsätta sin forskarkarriär
främjar genusperspektiv i forskningen
verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen
främjar vetenskaplig publicering, kunskapsförmedling och dialog
Detta område omfattar forskning om hälsorisker i arbetslivet och i obetalt arbete orsakade av biologiska, kemiska och fysikaliska faktorer, hur dessa faktorer påverkar människor och bidrar till uppkomsten av bland annat allergier, astma och cancer, hjärt-kärlsjukdomar, belastningsskador, elöverkänslighet samt vibrations- och bullerskador. Området omfattar också forskning om psykiska och somatiska besvär relaterade till psykosociala faktorer i arbetsmiljön. Här finns vidare utveckling av metoder för exponeringsmätning och riskbedömning.
Arbetsorganisation
Många problem i samhället har sitt ursprung i sättet att organisera verksamheter. Forskning om betydelsen av arbetets utformning och organisation, av arbetsbelastning, omorganisation, bemanning m.m. för de yrkesverksammas villkor och utveckling utgör huvuddelen av detta område.
Andra centrala delar är kompetens, lärande och yrkesroller samt hur förändringar av teknik, arbetsvillkor och produktionsorganisation påverkar de berörda individerna. Styrning, ledarskap och inflytande samt könsrelationer, maktförhållanden och sociala hierarkier på arbetsplatsen är förhållanden som studeras liksom mångfald, diskriminering och utestängning.
Arbetsmarknad
Huvudområdet omfattar arbetsmarknadens funktionssätt, lönebildning och strukturell förändring. Viss forskning berör t.ex. arbetsrättslig reglering, förhållandet mellan parterna samt avtal på arbetsmarknaden.
I detta huvudområde ingår också forskning om arbetslöshet, arbetsförmåga och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, exempelvis vägar för inträde på och utträde från arbetsmarknaden:
Segregering i arbetslivet, professionalisering, hur yrken och professioner definieras, utvecklas och förändras och hur nya kvalifikationskrav uppstår är andra teman.
Med den ökande internationaliseringen blir också arbetskraftens rörlighet och den gemensamma europeiska arbetsmarknaden viktiga forskningsområden.
Folkhälsa
Forskning inom detta område omfattar bland annat levnadsvanornas, miljöns, samhällsförhållandenas och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa — såväl fysisk som psykisk — liksom även hälso- och sjukvårdens effektivitet. Dessutom ingår psykosociala faktorers betydelse för hälsoproblem samt samspelet mellan riskbenägenhet, livsstilar och ohälsa.
Studier av orsaker, förekomst och förebyggande av ohälsa i befolkningen, fördelning av ohälsa efter klass, kön, etnicitet, ålder och utbildning är också en del av forskningen om folkhälsa. Hälsoproblem under barndomen liksom åldrandeprocessen och åldrandets sjukdomar är ytterligare exempel inom området. Vidare ingår forskning om handikapp och funktionshinder, studier av bruk och missbruk av alkohol och andra droger och studier av skador och prevention i olika sammanhang.
Välfärd och socialförsäkring
Huvudområdet inrymmer forskning om socialpolitikens och socialförsäkringens mål, lagstiftning och institutioner samt om hur de påverkar välfärdssystemet. Levnadsnivå och inkomstfördelning är viktiga områden, liksom studier av familje- och uppväxtförhållandenas betydelse för livschanser. Av särskilt intresse är trygghetssystemets betydelse för människors villkor och utveckling.
Till forskningen om välfärd och socialförsäkring räknas även studier av befolkning och migration. Huvudområdet inrymmer forskning om socialpolitikens och socialförsäkringens mål, lagstiftning och institutioner samt om hur de påverkar välfärdssystemet. Inom området faller också studiet av välfärd och levnadsvillkor i särskilda grupper såsom barn och äldre.
Den ökande andelen sjukskrivna i arbetskraften pekar på vikten av att studera samspelet mellan arbetsvillkor, hälsa och socialförsäkring.
Omsorg och sociala relationer
Forskning om omsorg och sociala relationer handlar bland annat om anhörigvårdens villkor och om mötet mellan medborgarna och företrädare för olika institutioner inom t.ex. individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och barnomsorg. Sociala och etniska relationer i samhället och i relationer mellan människor i familjen och dess omgivning är föremål för studium.
I området ingår även forskning inom utvecklingspsykologi och om socialisation och identitetsutveckling, om mobbning, våld och övergrepp, samlevnad och sexualitet. Hit förs även forskning om funktionshindrades villkor i samhället.
Forskning om äldres villkor och åldrande i samhället är ett viktigt mångvetenskapligt område för FAS. Det innefattar hälsa och levnadsvillkor, äldreomsorgens förutsättningar och demografiska förändringar liksom psykisk ohälsa, Alzheimer, nedsatt funktionsförmåga och benskörhet.
Äldreforskningen innehåller också longitudinella studier liksom specialundersökningar av människor över 85 år. Vidare finns psykologiskt inriktad forskning om subjektiv livskvalitet, livshistoriemetodik och pensionärers intressen och samhällsdeltagande. Äldreforskning och social gerontologi utgör således en mångvetenskaplig mötesplats.
Två FAS-centra med äldre-inriktning kommer att fr.o.m. år 2007 få finansiellt stöd av FAS med 10 miljoner kr respektive 5 miljoner kr per år:
KI-SU Aging Research Center, Karolinska Institutet, professor Laura Fratiglioni
, tel. 08-690 58 18,
läs mer om centret; och Centre for Aging and Supportive Environments (CASE), Lunds universitet, professor Susanne Iwarsson
, tel. 046-222 19 40,
läs mer om centret.
Barn och ungdomar
Regeringen beslutade 21 april 2005 att tilldela FAS samordningsansvaret för svensk barn- och ungdomsforskning. FAS skall på olika sätt stödja detta mångdisciplinära och breda forskningsområde. Viktiga delar av uppdraget är att göra strategiska satsningar inom området, skapa samverkan mellan olika finansiärer, sprida forskningsresultat samt ordna mötesplatser för forskare och praktiker.
Forskning om barns och ungdomars livsvillkor och hälsa är viktiga underlag för utformningen av regeringens barn- och ungdomspolitik.
Barn- och ungdomsområdet är ett av FAS största stödområden. Stöd lämnas via programstöd, anställningar och projektstöd.
Ett FAS-centrum med inriktningen "hearing disabilities in working life and society" har beviljats stöd med 5 miljoner kr per år under tio år fr.o.m. år 2007. Centrets Projektledare är Mats Ulfendahl vid Karolinska Institutet, tel. 08-517 63 07.
Läs mer om centret.
Läs om Handikappforskning 2003. En fullständig rapport från den konferens som hölls på lärarhögskolan i Stockholm i maj 2003 kan beställas
här.
Program för forskning om funktionshinder och handikapp Regeringen uppdrog åt FAS att utarbeta ett program för forskning om funktionshinder och handikapp i samråd med övriga berörda forskningsfinansiärer. FAS styrelse utsåg professor Erland Hjelmquist, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, till ordförande i programkommittén.
Övriga medlemmar i kommittén var professor Arne Leijon, Kungliga tekniska högskolan; professor Jerker Rönnberg, Linköpings universitet; professor Mårten Söder, Uppsala universitet; professor Karin Harms-Ringdahl, Karolinska Institutet (representerade Vetenskapsrådet); handläggare Gunilla Lundén (representerade Verket för innovationssystem); professor Birgitta Öberg, Linköpings universitetet (representerade Vårdalstiftelsen).
Kerstin Carsjö från FAS tjänstgjorde som sekreterare i kommittén. Förslaget till forskningsprogram överlämnades till regeringen den 27 september 2001. Ladda
ned (pdf-fil).
Rådets insatser för att främja socialvetenskaplig alkoholforskning innefattar stöd till delar av Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet
(SoRAD), olika forskningsprojekt, programstöd och nätverk.
SoRAD har beviljats stöd från FAS med 5 miljoner kr per år under de kommande tio åren fr.o.m. år 2007 för sitt FAS-centrum Exclusion and Inclusion in the Late Welfare State: The Case of Alcohol and Drugs. Projektledare är Börje Olsson , tel. 08-674 70 50.
Läs mer om centret.
IMER-forskningen är tvärvetenskaplig och berör många olika samhällssektorer. Den omfattar hela migrationsprocessen, dvs sådana förhållanden i såväl utvandringslandet som invandringslandet som har betydelse för migrationen eller påverkas av denna.
Centre of Excellence for Research on Migration, Economy and Society (REMESCO) vid
Linköpings universitet har beviljats FAS-stöd med 5 miljoner kr per år i tio år fr.o.m. år 2007. Projektledare: Carl-Ulrik Schierup , tel. 011-21 89 16.
Läs mer om centret.
Utvärdering av IMER-forskningen FAS fick i uppdrag att under 2001 initiera en utvärdering av den IMER-forskning som bedrivits från mitten av 1990-talet och fram till idag. Det gällde i första hand projekt som stötts av SFR och RALF. Utvärderingen skulle även beakta forskning som genomfördes med bidrag från andra finansiärer.
Utvärderingen utfördes av en internationell forskargrupp under ledning av professor Ellie Vasta, Oxford University, och var klar våren 2003. Den kan beställas
här.
IMER-forskning förekommer i ett flertal länder och har även en stark bas i de nordiska länderna. Utvärderingen ger goda möjligheter att jämföra svensk forskning inom området med andra länder.
Elektromagnetiska fält och elöverkänslighet
När det gäller elektromagnetiska fält och elöverkänslighet är det fråga om både grundforskning och behovsstyrd forskning, men antalet aktiva svenska forskare är relativt begränsat.
Vetenskapsrådet har under 2004 på regeringens uppdrag granskat svensk forskning kring hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. Rapporten överlämnades till regeringen den 1 november 2004. Rapporten visar att forskningen i Sverige generellt håller en tillfredsställande vetenskaplig kvalitet. Mer information finns på Vetenskapsrådets
webbplats. Läs Vetenskapsrådets rapport
Forskning om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält (pdf-fil, öppnas i nytt fönster).
Statens strålskyddsinstituts
(SSI) internationella expertgrupp för elektromagnetiska fält (EMF) lämnade sin första rapport i december 2003.
I korthet anser expertgruppen att inga nya genomgripande resultat kommit fram under de senaste tre åren som förändrar nuvarande riskbedömningar inom de områden som diskuteras: mobiltelefoni och strålningens påverkan på blod-hjärnbarriären och på stressproteiner i kroppen.
Pressmeddelande från SSI
Regeringen uppdrog åt dåvarande Rådet för arbetslivsforskning att göra en forskningsöversikt och utvärdering av såväl svensk som internationell forskning inom området elöverkänslighet och hälsorisker av elektriska och magnetiska fält. Nedan är länkar till de rapporter som producerades av den arbetsgrupp som tillsattes.
Information om aktuell FAS-stödd forskning inom området finns i FAS
projektkatalog.
Mer information finns här:
(Länkarna öppnas i nytt fönster.)
På
forskning.se, Tema, finns en sammanställning av fakta om elektromagnetiska fält och elöverkänslighet. (Mars 2003)
Post- och telestyrelsen har tillsammans med Statens strålskyddsinstitut, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och Boverket producerat en broschyr om
strålning från mobiltelesystem (pdf, 1 495 KB).
Storbritanniens strålskyddsmyndighet: National Radiological Protection Board Vid NRPB finns bl.a. en Independent Expert Group on Mobile Phones, som nås via denna webbadress.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Främjar vetenskaplig forskning och undervisnings- eller studieverksamhet av "landsgagnelig innebörd". Stiftelsen uppfyller målet genom att i första hand lämna stöd till dyrbar vetenskaplig utrustning eller till större forskningsprogram.
Mistra – Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning Finansierar breda, långsiktiga forskningsprogram som bryter disciplingränser. Forskningsresultaten ska komma till praktisk användning inom företag, förvaltningar och frivilligorganisationer för att bidra till att lösa centrala miljöproblem.
NordForsk Ett självständigt organ under Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning. NordForsk ansvarar för nordiskt samarbete inom forskning och forskarutbildning och skall spela en huvudroll i arbetet med att göra Norden till en ledande och integrerad forskningsregion.
Nordisk InnovationsCenter Stimulerar, initierar och finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt, där det nordiska samarbetet ger mervärde. Forskare och industrirepresentanter i Norden arbetar tillsammans och stärker den nordiska gemenskapen.
Riksbankens Jubileumsfond En stiftelse som har till uppgift att stödja vetenskaplig forskning genom att dela ut projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper.
Rymdstyrelsen Ansvarar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller forskning och utveckling.
Stiftelsen för Strategisk Forskning Stödjer naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning och skall främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Med strategisk forskning menas forskning som på sikt bedöms komma till nytta för Sverige.
Vetenskapsrådet "... stödjer grundforskning av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden för att försäkra Sverige en position som ledande forskningsnation."
Vinnova – Verket för innovationssystem Främjar hållbar tillväxt och utveckling för näringsliv, samhälle och arbetsliv genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling.
Vårdalstiftelsen Stiftelsens uppgift är att stödja forskning och forskarutbildning med inriktning mot vårdområdet samt mot allergier och annan överkänslighet.
Tidskrifter inom FAS ansvarsområden med stöd från FAS Handikappforskning pågår, utkommer 4 ggr/år, gratis. I & M (Invandrare & Minoriteter), utkommer 6 ggr/år, prenumeration för företag/institutioner: 253 kr; för privatpersoner: 170 kr. Svensk Rehabilitering, utkommer 4 ggr/år. Äldre i centrum, utkommer 4 ggr/år, prenumeration: 230 kr/år.
Aging Research Center (ARC) ARC skall bl.a. bedriva och stödja åldrandeforskning av hög kvalitet ur ett medicinskt, psykologiskt och socialt perspektiv.
AMFORA-gruppen Arrangerar nordiska konferenser för forskare, arbetsmarknadens parter, representanter för ministerier, myndigheter och organisationer. Syftet är att presentera det bästa som nordisk forskning kan erbjuda och skapa en mötesplats för diskussioner och idéutbyte. Följande organisationer ingår:
Arbetshälsoinstitutet Finskt forskningsinstitut som har som uppgift att forska, utbilda, sprida information, erbjuda service och ge råd i frågor som berör arbete och hälsa.
Arbetslivsbibliotekets samlingar Samlingar av böcker, tidskrifter och rapporter från det nedlagda Arbetslivsbiblioteket finns numera på Stockholms universitetsbibliotek. Databasen Arbline kommer under våren 2008 att flyttas till Arbetsmiljhögskolan i Lund.
arbetsmiljöupplysningen.se Ett drygt trettiotal aktörer inom arbetsmiljöområdet samverkar kring portalen – nya forskningsrön, litteratur, praktiska verktyg, goda exempel.
Arbetsmiljöforum En ideell och fristående organisation med uppgift att informera, förmedla kunskap och bedriva opinionsbildning. Målet är att verka för god hälsa i arbetslivet.
Arbetsmiljöverket Ger ut föreskrifter som preciserar arbetsmiljölagen med mer detaljerade regler. Verkets övergripande mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv.
CHESS – Centre for Health Equity Studies Forskningsinstitut som bedriver forskning om varför hälsorisker, hälsotillstånd och överlevnad varierar mellan olika samhällsgrupper.
Cordis Community Research and Development Information Service – en gratistjänst från Europeiska kommissionens Innovation/SME-program. Cordis ger tillgång till en mängd information om EU:s FoU-aktiviteter.
EIROnline European Industrial Relations Observatory – innehåller aktuell information på engelska om de viktigaste händelserna på arbetslivsområdet i varje EU-land.
Epidemiologiskt Centrum Det övergripande målet för EpC är att följa, analysera och rapportera om utbredning och utveckling av befolkningens hälsa, sjukdomar, sociala förhållanden, vårdutnyttjande och riskfaktorer för sjukdomar och sociala problem.
Equalsoc Nätverk för forskare. Ett samarbete mellan ledande europeiska samhällsvetenskapliga forskningsinstitutioner med syfte att förbättra villkoren för yngre forskare och deras möjligheter att utveckla kontakter med kolleger runt om i Europa.
ERA-MORE Europeiskt nätverk av Mobility Centres för forskare med 200 centra i 32 länder.
European Science Foundation (ESF) ESF stöder forskning av hög kvalitet på en europeisk nivå. FAS är en av 70 medlemsorganisationer i 27 länder i Europa.
Europaprogrammen (tidigare EU/FoU-rådet) ... verkar för att främja det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och utveckling.
Finlands Akademi Finlands Akademi är en sakkunnigorganisation för forskningsfinansiering.
Focal Point Sweden Här finns länkar till den arbetsmiljöinformation som departement, myndigheter, arbetsmarknadens parter och organisationer har under de rubriker som omfattas av den gemensamma eruropeiska strukturen.
Folkhälsoguiden Stockholms läns landstings webbplats för alla som på något sätt arbetar med folkhälsofrågor
Forskning.se En webbplats för information om forskning. Den vänder sig brett till den som vill veta mer om forskning och forskningsresultat. Bakom webbplatsen står FAS, Formas, Vetenskapsrådet, Vinnova, MISTRA, Naturvårdsverket, KK-stiftelsen och Vårdalstiftelsen. Initiativet kommer från Forskningsforum.
Forskning & Framsteg Populärvetenskaplig tidskrift som rapporterar om de senaste forskarrönen.
FoU Välfärd ... syftar till att förbättra kommunikation och information inom välfärdsområdets FoU-verksamhet, såväl mellan FoU-miljöerna som mellan FoU-miljöerna och andra intresserade.
Global Forum for Health Research Varje år avsätts mer än 70 miljarder dollar av privata och allmänna medel till medicinsk FoU. Ungefär 10 procent av denna summa går till forskning om 90 procent av världens hälsoproblem. Det kallas för "10/90-klyftan". Global Forums huvudsakliga syfte är att hjälpa till att minska den klyftan genom att fokusera på forskningen om de sjukdomar som utgör de allvarligaste hälsoproblemen.
IFAU – Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet. IFAU ska främja, stödja och genomföra: utvärdering av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder, studier av arbetsmarknadens funktionssätt och utvärdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet.
Iris – Industrial Research Institutes in Sweden En samarbetsorganisation med cirka 30 industriforskningsinstitut som medlemmar. Iris vill bl.a. vara en länk mellan industri och universitet/högskola.
Klarspråk Klarspråkgruppens webbplats. Här finns bl.a. handböckerna Myndigheternas skrivregler och Svarta listan, språkfrågor och svar samt länkar till ordböcker och termdatabaser.
Mobility Centre Sweden En portaltjänst för europeiska forskare med information och praktiskt stöd och hjälp.
Mångfald i arbetslivet Ett projekt som syftar till att förstärka redan pågående initiativ och arbete med mångfald i arbetslivet.
Människan och bullret Ett nätverk för forskare, doktorander och andra aktörer inom bullerområdet.
Next Wave Europe riktar sig till unga forskare vid universitet och högskolor, forskningsinstitut och industri och erbjuder information och stöd särskilt vad gäller möjligheter till utveckling och karriär.
Nordic Network on Disability Research Ett nätverk med syftet att arrangera och främja FoU inom handikappområdet utifrån ett socialvetenskapligt perspektiv.
Occupational Health and Safety Research Institute (IRSST) The IRSST's scientific activities are concentrated in seven research fields: accidents, chemical substances and biological agents, musculoskeletal disorders, noise and vibration, protective equipment, occupational rehabilitation, safety of industrial tools, machines and processes.
Prevent Utvecklar och förmedlar kunskap och erfarenhet av arbetsmiljö. Prevent ägs av SAF, LO och PTK gemensamt.
Sociala Nätet En tjänst på Internet för dem som arbetar med sociala frågor och för andra personer intresserade av ämnesområdet. Här finns en indexerad sökfunktion för den som vill hitta den sociala informationen på Internet. Man kan också prenumerera på ett nyhetsbrev via e-post.
SocialVetenskap ... bevakar nyheter inom forskningsfältet socialt arbete och angränsande ämnen och innehåller länkar till olika forskningssidor och sökmöjligheter.
Statens arbeidsmiljøinstitutt Naturvetenskapligt forskningsinstitut i Norge som skapar, använder och förmedlar kunskap om arbete och hälsa.
Statens Folkhälsoinstitut (FHI) FHI skall bl.a. fungera som ett nationellt kunskapscentrum när det gäller folkhälsa och bedriva tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena.
Sverige.se Vägvisaren till samhällsinformation och offentliga tjänster
Teknisk framsyn för Sverige Ett nationellt projekt med syftet att diskutera hur samspelet mellan tekniska, ekonomiska, institutionella och sociala processer bäst kan främjas på lång sikt.
Vetenskapsrådet "...stödjer grundforskning av högsta kvalitet för att försäkra Sverige en position som ledande forskningsnation."
Vinnova – Verket för innovationssystem Främjar hållbar tillväxt och utveckling för näringsliv, samhälle och arbetsliv genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling.
Forskningsrådet Formas stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Formas främjar en ekologiskt hållbar tillväxt och utveckling i samhället, mång- och tvärvetenskaplig forskning samt internationellt forskningssamarbete. Forskningsrådet ansvarar vidare för information om forskning och forskningsresultat.
För mer information om Formas klicka på nedan länkar:
Inom vissa delområden görs särskilda strategiska satsningar. För mer information om Formas strategiska satsningar klicka här »
Ämnesövergripande forskning
Formas arbetar med ämnesövergripande forskning mellan och inom huvudområdena. Särskilda utlysningar görs även på ämnesövergripande forskning. För mer information klicka här »
Miljö och natur
Området innefattar forskning om företeelser som inte är specifikt sektorsanknutna utan har större generalitet. Det kan t ex gälla effekter av klimatförändringar eller storskaligt spridda föroreningar/miljögifter på terrestra (som har att göra ed jorden) och akvatiska (som har att göra med vatten) ekosystem, ett hållbart nyttjande av naturresurserna och en bedömning av människans påverkan på grundläggande villkor för det levande.
Miljöproblem har oftast ett tydligt samband med mänsklig aktivitet. För att upptäcka, förstå och åtgärda miljöproblem behövs forskning inom flera olika vetenskapsområden, även de som studerar människan och hennes handlande. De beredningsgrupper som arbetar med bedömning av forskning inom Miljö och natur når du genom att klicka här.
Nedan finner Du en närmare beskrivning av delområdena inom Miljö och natur. För att läsa mer om dessa kan du klicka på respektive område.
Areella näringar avser de näringsgrenar som använder land eller vatten för produktion eller fångst av biologiskt relaterade varor och tjänster. De areella näringarna uppvisar idag en större mångfald av varor och tjänster än tidigare.
Areella näringar kan indelas i Jord och trädgårdsbruk, veterinärmedicin och husdjursvetenskap, fiske och vattenbruk, akvatiska ekosystem, rennäring och livsmedel samt i skog och skogsbruk.
Jord och trädgårdsbruk, veterinärmedicin och husdjursvetenskap, fiske och vattenbruk, akvatiska ekosystem, rennäring och livsmedel
Forskningens syfte är att bidra till en hållbar utveckling inom områdena jord- och trädgårdsbruk, djurhållning, veterinärmedicin, fiske och akvakultur, rennäring och livsmedel. Viktiga delområden är genteknikens möjligheter och risker, nya eller modifierade odlings- eller djurmaterial, produktionsmetoders effektivitet, miljöeffekter och resurshushållning, naturvård, djurhälsa, etikfrågor, smittskydd och livsmedelssäkerhet, samband mellan odling/djurhållning och livsmedlens kvalitet och hälsoeffekter, och utveckling av ett mångfunktionellt lantbruk med beaktande av ekonomiska, sociala, kulturella och estetiska värden.
Skog och skogsbruk
Forskningen ska bidra till en hållbar utveckling inom skogsområdet. Viktiga delområden är skogsskador, risker och riskhantering, genteknikens möjligheter och risker, nya eller förändrade odlingsmaterial och användningsområden, skötselmetoder, miljö- och naturvård, och mångbruk och målkonflikter. Forskningen ska ge underlag för en hållbar förvaltning av skogslandskapets naturresurser som tar såväl produktions- och miljömål som ekonomiska, sociala, kulturella och estetiska aspekter i beaktande.
De beredningsgrupper som arbetar med bedömning av forskning inom Areella näringar, djur och livsmedel hittar du
här.
Nedan finner Du en närmare beskrivning av delområdena inom Areella näringar, djur och livsmedel. Klicka på respektive område för att läsa mer.
Samhällsbyggnadssektorn - i dagligt tal byggsektorn - är en viktig del i samhällsekonomin och har stark inverkan på sysselsättningen, folkhälsan, miljöutvecklingen och naturresursanvändningen. Till byggsektorn hör den tekniska infrastrukturen i form av byggnader samt anläggningar för vatten, avlopp, energiförsörjning, transporter och kommunikationer.
Bebyggelsen inklusive den yttre miljön som till exempel trädgårdar, parker, kyrkogårdar med mera, representerar stora kulturmiljövärden. Bevarandet och förnyelsen av denna kulturella mångfald ställer stora krav på forskning. Den snabba utvecklingen i form av nya material, av- och omregleringar, ändrade finansieringsformer samt ökade krav på miljöhänsyn ger också upphov till nya forskningsbehov. Dessa frågeställningar kan också breddas till den betydligt större frågan om vem som har makten över samhällsbyggandet.
Samhällsbyggande kan indelas dels i Bebyggelse, dels i Samhällsplanering. Nedan följer en beskrivning av dessa forskningsområden.
Bebyggelse
Forskningen ska stödja en hållbar utveckling inom bygg-, anläggnings-, och fastighetssektorn. Den ska bidra till förbättrad kvalitet och effektivitet. Forskningen ska präglas av miljö- och kretsloppstänkande, liksom av en helhetssyn på hälsomässiga, arkitektoniska, tekniska, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter.
Några viktiga delområden är materialvetenskap, miljö- och hälsofrågornas integrering, aktörernas möjligheter att bidra till hållbar utveckling, och människornas upplevelse av och reaktion på den byggda miljön.
Samhällsplanering
Forskningen syftar till att främja en hållbar utveckling av städer och stadsområden, landsbygd och regioner samt belysa hur människor, hushåll, företag, organisationer, samhälleliga regler, processer och system samspelar med den fysiska miljön. Viktiga delområden är integrerad ekonomisk, social och fysisk rumslig planering, olika aktörernas betydelse, genomförandefrågor, samband mellan olika planeringsnivåer som region, kommun, stadsområde samt kopplingar mellan stads- och landsbygdutveckling. Forskningen ska ge underlag för ett hållbart samhällsbyggande varvid människors hälsa och försörjning, liksom sociala, kulturella och estetiska aspekter ska beaktas.
Kommunala utvecklingsfrågor bedrivs nu i mer informella och oreglerade former. Samverkan mellan offentligt och privat investeringskapital krävs ofta för att projekt ska kunna genomföras och detta reser också frågor om hur insyn, medborgarinflytande och planeringsdemokrati kan tillgodoses. Verktyg som kan kanalisera och styra krav från en stor mängd intressenter med motstridiga intressen behöver utvecklas. Detta kräver i sin tur nya kompetenser och kanske också nya organisationsformer.
Här krävs forskningsinsatser av ämnesövergripande slag. Det gäller inte minst de utvecklingsfrågor som är förknippade med relationen stad-landsbygd.Kommunala utvecklingsfrågor bedrivs nu i mer informella och oreglerade former. Samverkan mellan offentligt och privat investeringskapital krävs ofta för att projekt ska kunna genomföras och detta reser också frågor om hur insyn, medborgarinflytande och planeringsdemokrati kan tillgodoses.
Verktyg som kan kanalisera och styra krav från en stor mängd intressenter med motstridiga intressen behöver utvecklas. Detta kräver i sin tur nya kompetenser och kanske också nya organisationsformer. Här krävs forskningsinsatser av ämnes-övergripande slag. Det gäller inte minst de utvecklingsfrågor som är förknippade med relationen stad-landsbygd.
De beredningsgrupper som arbetar med bedömning av forskning inom Samhällsbyggande når Du genom att
klicka här.
Nedan finner Du en närmare beskrivning av delområdena inom Samhällsbyggande. Klicka på respektive område för att läsa mer.
Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Forskningen ska bidra till en hållbar utveckling av samhället. Detta förutsätter att människors och djurs hälsa och välbefinnande, biologisk mångfald, miljön och naturens bärkraft, ekonomi, etik samt sociala och kulturella värden beaktas.
Viktiga forskningsfrågor för Formas är ofta systemövergripande och bör hanteras med bredare grepp än enskilda discipliner förmår. Därför arbetar Formas aktivt för att åstadkomma tvärgående, ämnesövergripande forskning inom hela sitt ansvarsområde. Denna typ av forskning är ofta nödvändig för att reda ut samspel och konflikter mellan de ekologiskt, ekonomiskt och socialt inriktade delar som ingår i en hållbar utveckling.
Den beredningsgrupp som arbetar med bedömning av forskning inom Ämnesövergripande forskning når du genom att klicka här ».
Vill du läsa mera kan du läsa Formas underlag till forskningspropositionen 2004/2005 kan du
klicka här ».
Strategiska satsningar
Formas prioriteringar återspeglas både i forskningsprogrammen och i strategiska satsningar. Dessa spänner ofta över flera FoU-områden och kännetecknas av en helhetssyn, hög relevans och aktualitet. Målet är att de inom en begränsad tids-period ska generera kompetensuppbyggnad och/eller praktiskt tillämpbara resultat.
Syftet med Formas forskningskommunikation är att sprida information om forskning inom Formas forskningsområden. Forskningskommunikationen utmynnar i olika informationsprodukter som till exempel Formas publikationer och tidningen Miljöforskning, utställningar, konferenser. seminarier m m.
Varje år utlyser Formas medel för informationsprojekt. Denna utlysning sker i den ordinarie anslagsutlysningen. Mer om utlysningen finns att läsa under
Söka anslag
Publikationer
Välkommen till Formas nätbokhandel.
Du kan göra din beställning via internet. Du kan även beställa eller göra din förfrågan genom Formas Kundtjänst på LIBER, tel 08-690 95 22, fax 08-690 95 50, e-post: formas.ldi@liber.se
Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Kungsbron 21. Box 1206. 111 82 Stockholm
Tel 08-775 40 00. Fax 08-775 40 10 info@formas.se »
DN 080319:
Ny myndighet krävs för allt forskningsstöd
"Regeringens utredare underkänner den statliga forskningsfinansieringen i nytt betänkande: lägg ned de fyra huvudaktörerna inklusive Vetenskapsrådet och börja på nytt. En enda ny myndighet måste ersätta de fyra statliga forskningsfinansiärerna. Vetenskapsrådet och övriga aktörer har inte förmått samarbeta. Därför har den vetenskapliga kvaliteten försvagats och kontakten mellan grund- och tillämpad forskning brustit. I början av utredningsarbetet trodde jag att det kunde räcka med att rätta till skevheter i nuvarande organisation. Men problemen är så djupgående att det krävs en helt ny myndighet för att lösa situationen, menar regeringens utredare Madelene Sandström, generaldirektör på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI."
"I dag finns fyra huvudaktörer inom den statliga forskningsfinansieringen. De är Vetenskapsrådet med ansvar för grundforskningens alla vetenskapliga discipliner, områdesforskningsråden Formas och FAS samt forsknings- och innovationsmyndigheten Vinnova. Dessa myndigheter inrättades 2001 med syftet med åstadkomma bättre samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner och att ge staten möjlighet att kraftsamla kring satsningar på viktiga forskningsfrågor. Att effektivisera finansieringen av forskningen samt skapa förnyelse och stötta utvecklingen av innovationssystem var andra mål med reformen.
Har då intentionerna med omorganisationen förverkligats? Mitt svar är nej. Jag har som utredare haft i uppdrag att utvärdera den nuvarande organisationen. Jag kan konstatera att vi har fyra mycket kompetenta organisationer som effektiviserat beredningsorganisationen för forskningsansökningar, gett innovationsstödet en mer professionell inramning och bidragit till att vissa strategiska områden har blivit föremål för samlade forskningsinsatser.
Men det räcker inte. Samhället måste få ut mer av de skattepengar som satsas på statlig forskningsfinansiering. Det måste skapas bättre förutsättningar för kraftfulla och riktade satsningar på den inomvetenskapligt orienterade forskningen. Den behovsmotiverade forskningen måste i långt högre grad än vad som är fallet nu baseras på den bästa inomvetenskapliga forskningen.
I en alltmer globaliserad och kunskapsberoende ekonomi måste forskningens kvalitet öka och kommersiellt tillämpbara forskningsresultat länkas till innovationsverksamhet i företag. Kunskapsöverföring och samverkan mellan forskningsfinansiärer och avnämare av forskning för andra samhälleliga behov än kommersiella behöver också förbättras. Forskningen är viktig för att lösa många av de stora utmaningar som vårt samhälle står inför. Forskningsfinansieringssystemet måste skapa bättre förutsättningar för att föra samman grundforskningens starka forskningsmiljöer med tillämpade frågeställningar och praktisk användning.
Det kan ske genom en bibehållen arbetsdelning mellan aktörerna, men där kunskap sprids från den ena formen av forskning till andra. Det kan också åstadkommas genom att forskare parallellt arbetar med grundforskning och tillämpningar av denna, något som visat sig framgångsrikt inom delar av den medicinska forskningen. För att detta ska ske måste den statliga organisationen för forskningsfinansiering kunna ge sådana förutsättningar.
Det är inte fallet i dag. I mitt utredningsarbete trodde jag inledningsvis att det skulle räcka med att rätta till olika skevheter i ansvarsfördelningen mellan de statliga forskningsråden och Vinnova. Under utredningens gång kom jag dock att inse att de väsentligaste problemen kommer att kvarstå även om ansvarsfördelningen mellan råden ändras inom den nuvarande strukturen.
Grundforskningens starka forskningsmiljöer utgör alltid samhällets viktigaste kunskapsbas för att lösa samhällets problem inom teknisk utveckling, hälsa, miljö eller vad det nu må vara. Men den förmågan blir aldrig mer än en möjlighet om finansieringsformer och strukturer inte stödjer att den bästa grundforskningen omsätts till behovsmotiverad forskning och innovationsverksamhet. Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan råden och Vinnova och bristen på samverkan dem emellan skapar en flaskhals i forskningens möjligheter att generera utveckling.
De viktigaste problemen i det sammanhanget är att:
Det saknas kopplingar mellan grundforskning och behovsmotiverad eller tillämpad forskning.
Forskningsfinansiärerna arbetar utan tydliga forskningspolitiska och forskningsstrategiska mål.
Nya modeller och inriktningar för forskningsfinansiering som visat sig vara framgångsrika i andra länder får inte genomslag.
Ingen har ett samlat ansvar för att starka forskningsmiljöer också ges förutsättningar att skapa länkar till, samarbeta med och befrukta mer tillämpad behovsmotiverad forskning och tvärtom.
Dagens självständiga myndigheter under olika departement tar inte hänsyn till gränsöverskridande målsättningar och aktiviteter som utvecklar forsknings- och innovationssystemet. De hanterar i stället huvudsakligen tusentals forskningsansökningar. Ansökningarna bereds och bedöms och det fåtal som beviljas är i praktiken en- eller fåmansprojekt. De nuvarande rådens struktur gör att resurser, tid och delvis kompetens saknas för att skifta inriktning.
Utredningens huvudförslag går därför längre än att enbart föreslå smärre justeringar. Jag föreslår en organisation som ger en bättre överblick över forsknings- och innovationssystemets utveckling och som har reella förutsättningar för att uppfylla även de mer ambitiösa och långsiktiga syftena med statens forskningsfinansiering. I utredningen presenteras en sammanhållen statlig myndighet för forskningsfinansiering. En ny myndighet med samlat ansvar för grundforskning, tillämpad forskning och innovationssystem kommer att ha bättre möjligheter och förmåga att planera och utforma forskningsfinansiering som kan svara emot de forskningspolitiskt strategiska målen om kvalitet och användbarhet i forskningen.
Den nya myndigheten, Forsknings- och innovationsmyndigheten, skall innehålla fyra forskarstyrda forskningsråd med inriktning mot teknik och natur, hälsa och medicin, klimat, miljö och jordbruk samt samhälle och kultur. Forskningsråden ska inom sig samla alla finansieringsformer, i stället för som i dag separera forskningsstöd inom grundforskning, behovsmotiverad forskning och innovationsbefrämjande finansiering i olika myndigheter. Varje råd ska ges en hög kompetens att hantera alla typer av forskningsfinansiering och satsningar.
Därigenom ökar möjligheterna att uppnå både hög vetenskaplig kvalitet och nyttiggörande, samt undvika den polarisering mellan grundforskning och tillämpad forskning som råder i dag. Råden ska hållas samman av en central myndighetsorganisation med ansvar för övergripande forskningspolitisk, strategisk och analytisk verksamhet samt för forskningens infrastruktur. Myndigheten ansvarar för att de ingående råden stimulerar och finansierar forskning inom alla steg av forskningen.
Förslagets grundtanke är att inom breda, forskarstyrda områdesinriktade forskningsråd hantera alla typer av forskningsfrågor, forskarinitierad forskning såväl som riktade utlysningar, kraftsamling, nätverk, internationella konstellationer, centrumbildningar, tekniska demonstratorer, med mera. Om inte forskningsfinansieringen kan samlas inom sammanhållna råd av detta slag kommer de brister vi har i dag att leva kvar. Statligt finansierade forskningsresultat kommer att i allt för ringa utsträckning att omsättas i till exempel produkter, produktionsprocesser och medicinska behandlingar inom Sverige.
Mitt förslag är ett nytt sätt att försöka nå de mål som sattes upp redan när de nuvarande forskningsråden inrättades. Den nya organisationens tänkta utformning och uppgifter kommer i än högre grad att kunna gagna forskningen och de forskare som är verksamma vid svenska universitet och högskolor, men också verksamheten vid forskningsinstitut och företag. Vi får därigenom en forskningsfinansiär som på en och samma gång arbetar med F (forskning) och U (utveckling), vilket gagnar hela det svenska samhället.
Madelene Sandström"
I område 73 behandlas museernas roll för utbildning och information.
010415: Från IT-kommissionens skrivelse till Regeringen 2001-03-20. (Se 654): " Skolväsendet: Infostruktur för överblick, vägledning och samverkan i ett
livslångt lärande
Betoningen av utbildning och kompetensutveckling, från ungdomsåren till hela den
yrkesverksamma perioden, ställer oss alla inför frågan om vilka kunskaper och
färdigheter som behövs i nästa skede av livet. Breddningen av utbudet av utbildningar
och det ökade antalet utbildningsanordnare gör det nödvändigt att orientera sig i
utbildningslandskapet och att kunna bedöma faktorer som förkunskapskrav,
angelägenhetsgrad, kvalitet och meritvärde hos olika utbildningsalternativ. I IT-propositionen
betonades särskilt behovet av en infrastruktur för en samlad information
om hela det offentliga utbildningsutbudet. En samordning som ger möjligheter för
medborgare i ett livslångt lärande att få överblick över nationellt utbud av
utbildningar/kurser från olika utbildningsanordnare inom ungdomsskolan och
offentligt finansierad utbildning som står under statlig tillsyn.
Flexibelt lärande kräver flexibla IT och lärmiljöer. En växande grupp
utbildningsalternativ är tillgängliga på Internet, med eller utan personlig handledning.
Sådana lösningar, liksom olika former av utbildningsmaterial och "paket", är viktiga
att kunna söka och bedöma både för den som söker utbildningar för egen del och för
lärare och handledare som söker arbetsverktyg för användning inom traditionella
utbildningsformer. Ett utbud av modulariserat undervisningsmaterial, anpassat till
relevanta internationella standarder och därför flyttbart, kan utnyttjas på många fler
sätt än ett traditionellt läromedelspaket. Eleverna måste kunna ta hem material från
Internet, förena det med eget material, tillfoga sina egna kommentarer och göra
alltsammans tillgängligt för eleverna i en annan skola. En lärare kan fylla sitt eget
digitala handbibliotek med råmaterial för framställning av skräddarsydda läromedel.
Utbildningsväsendet och lärarna behövs för att skapa ordning i mångfalden.
Om sådan information, om kursutbud och läromedel mm, finns tillgänglig på ett sätt
som underlättar sökning oavsett sektor, ämnesinriktning och utbildningsstadium, kan
både elever, lärare och samtliga medborgare i ett livsvitt lärande själva hitta rätt
alternativ. Framför allt lägger en sådan samlad information grunden för nya och mer
avancerade tjänster, t ex de väglednings- och kvalitetsgranskningstjänster som nu
utreds Vägledningsutredningen (U 1999:11).
Redan idag har Högskoleverket, via den Automatiska StudieKatalogen (ASK) och den
nya tjänsten studera.nu, gett en struktur för informationen om olika utbildningsvägar
och lagt en byggsten som avser de postgymnasiala utbildningsvägarna. För
ungdomsskolan, vuxenutbildningen och folkbildningsväsendet saknas dock
motsvarande överblick idag. Skolverket har inom ramen för Skoldatanätet lagt
grunden för en mer systematisk information om IT och lärande i skolan. Skoldatanätet
bör därför i flera avseenden användas som en samlande
informationsplats/informationsmäklare för innehåll och tjänster kring skolväsendet.
Men arbetet måste börja i en bred samverkan om infostrukturer för de
parter/informationsgivare som har skolan primärt intressefält. IT-kommissionens rekommendation
Skolverket bör få i uppdrag att i samverkan med Högskoleverket bedriva ett
systematiskt arbete för att utveckla standards, metadata och terminologi på
utbildningsområdet i samråd med olika intressenter och parter på området.
Skolverket bör vidare få ett vidgat uppdrag att skapa en informationsinfrastruktur med
tillhörande presentationssystem över fortbildningskurser från Universitet och
högskolor för lärare, till att även omfatta motsvarande information för övriga delar av
skolväsendet, i samverkan med berörda intressenter. En utgångspunkt bör vara den
informationsstruktur och den standards som utformats under Högskoleverkets arbete.
Skolverket bör också ges i uppdrag att granska förutsättningarna för en mer
systematisk beskrivning och katalogisering av utbildningsmoduler och paket, samt
formerna för hur producenter och enskilda utvecklare kan länka sina produkter till ett
gemensamt virtuellt "lärmodulbibliotek"."
020517:
IT-kommissionen: Vision 2011.
På område 654 redovisas IT-kommissionens rapport:
"Vårt digitala tjänstesamhälle - vision 2011+.
Visioner och reflektioner om önskvärda framtider - rapport från IT-kommissionens hearing, 24-25 september 2001. " Korta sammanfattningar av alla visionerna finns på område 12.
Visioner som berör område 7957:
"Utbildning och lärande:" Nätet är mötesplats för lärprocesser"
Vision 2011: Inom skolan ligger fokus på nya personliga redskap och ett brett
spektrum av digitala tjänster i kombination med en radikal organisatorisk
förändring av hela lärprocessen.
Skolan är nu förvandlad till ett bildnings- och kulturcentrum som har tillgång till
handledare och som fungerar som en fysisk och virtuell mötesplats för att sortera
och stödja de olika lärprocesserna. Den innehåller inte bara grund- och
gymnasieskola, utan även högskola och andra utbildningar.
IT-stödet är centralt i denna mötesplats för lärprocessen. Allt kretsar kring en
portal som elever och lärare kan ansluta sig till och arbeta var de vill. De
traditionella klassrummen finns inte längre.
Borta är den grupporienterade utbildningen. Fokus ligger på individorienterat
lärande. Lärarna fungerar som handledare, inspiratörer och informationslotsar.
Genom portalen får elever och lärare närsomhelst överblick över sina aktuella
lärprocesser. Det går att lätt planera sitt lärande och aktivt påverka sin egen
studietid.
Hela utbildningssystemet bygger på en integration av ny teknik och ny pedagogik.
Det intellektuella kapitalet, kunskapen, definieras och räknas in på alla nivåer i
samhället. Alla människor har ett utvecklingskonto och ett kompetenskonto.
Grundskolan grundlägger det livslånga lärandet. Gymnasieskolan är flexibel och
mycket individuell. Universiteten är flexibla och tillgängliga - hundratusen elever
går på det svenska nätuniversitetet. Ett stort antal kurser rullar dygnet runt och är
öppna över nätet för alla medborgare. Globala, digitala bibliotek finns tillgängliga
dygnet runt. Utbildning över nätet blir Sveriges främsta exportvara 2015.
Alla människor - som vill, barn, ungdomar och vuxna - har sin egna personliga
utvecklingsplan på internet. Där samlar man ständigt en rad uppgifter om sina
intressen och mål. Alla, även barnen, har privata delar i utvecklingsplanen som inte
någon annan kan komma åt, men det mesta är allmänna uppgifter om t ex
studiemål och kompetensnivåer som förldrar, lärare och chefer har tillgång till på
olika sätt. Man uppmuntrar till personlig öppenhet.
Arbetsliv, fritid och utbildning blir alltmer integrerade. Modern teknik gör det
möjligt för alltfler grupper att arbeta på individuella villkor, t ex unga, gamla,
invandrare och funktionshindrade.
I företagen och arbetslivet har man lyckats skapa en fungerande kunskapsdelning.
Den bygger på värderingen av det intellektuella kapitalet. Det innebär att företagen
nu har miljöer där man kunskapsdelar, så att inte medarbetarna behåller sin egen
kunskap för sig själva. Det gamla beteendet finns det inte längre utrymme för.
Fokus på inlärning, paketering av kunskap och olika former av intensivt
nätverkande är vägarna för att höja kunskapsnivån i företaget och vara
konkurrenskraftig. Det är allt viktigare för människor i arbetslivet att verkligen
behärska grundlggande redskap som läsa, skriva, räkna, sovra och förmedla."
Se vidare: Vision 2011: Utbildning och lärande. (340K)
http://www.itkommissionen.se/
dynamaster/file_archive/020423/
b1a04b4c7458c2280c53404dcf2b6bdd/
Vision%202011%20%2d%20Utbildning.pdf
DN 001221 sid A6:
”Skola prickas för mobbning.
Var det mobbning eller olycksfall? Ord står emot ord på Sävar skola. Men nu riktar Skolverket allvarlig kritik mot Umeå kommun för att den inte följt skollagens och läroplanens bestämmelser om kränkande behandling. I TVÅ ÅR HOTADES, knuffades, tappades, sparkades och trakasserades den nu femtonåriga flickan, elev vid Sävar skola i Umeå. Fem ganger skadades hon så allvarligt att hon blev hämtad med ambulans. En gång med ambulanshelikopter. Mobbning och trakasserier, menar flickans föräldrar som till sist anmälde kommunen till Skolverket. Olyckshändelser. Kamratligt bus och lek, anser skolans ledning. BARA I ETT FALL, när flickan fick ta emot ett trettiotal anonyma mejl, varav några grovt kränkande, erkänner skolan mobbning. Då har också åtgärder satts in, förövarna avslöjats och trakasserierna upphört. Men i övrigt har allt fortsatt som förut. Knuffar, lyft, medvetslöshet och ambulanstransport. - Om skolan i stället hade arbetat med lagens och läroplanens vidare begrepp kränkande behandling hade kanske allt kunnat sluta annorlunda, säger undervisningsrådet Carl Åsemar vid Skolverket i Umeå som utrett föräldrarnas anmälan. -Vad som är kränkande behandling kan bara den som utsätts avgöra. Om flickan känner sig kränkt så är hon det och då ska atgärder sättas in. I två fall medger skolan i efterhand att det handlar om kränkande behandling. Det är det traditionsenliga ’duschandet’ på födelsedagen och när flickans kryckor sparkas undan. - Men inte ens här har skolan följt lagen som säger att man aktivt ska motverka och bekämpa den typen av handling ar, säger Carl Åsemar. ETT STORT PROBLEM är att skolan inte har satt de olika händelserna i samband med varandra utan betraktat dem som separata tillbud. - Om man hade gjort en sammanfattande analys av vad flickan varit med om kunde det ha givit en annan bild av situationen och kanske påverkat fortsättningen, säger Carl Åsemar. Det var först när läkarna på barnkliniken reagerade över flickans många skador som den samlade bilden kom fram. Vid det möte som läkarna sammankallade läste flickan upp en dikt för skolledningen. I den framgår tydligt hur djupt kränkt hon kände sig. - Då om inte förr borde skolledningen ha reagerat, menar Skolverket. SKOLAN OCH KOMMUNEN har nu tre månader på sig att vidta de atgärder som krävs för att något liknande inte ska hända igen. Den femtonariga flickan har lämnat skolan. Efter att hon fått ta del av hur skolan ser på de hon varit utsatt för kände hon sig ännu mera kränkt. Den 8 december tömde hon därför sitt skåp på skolan och tog farväl av sina klasskamrater och klassföreståndare. Sigrid Boe sigrid.boe@dn.se 08-738 24 22”
”Kritik från Yrkesinspektionen. Även Yrkesinspektionen har granskat forhållandena vid Sävar skola. På flera punkter krävs förbättring. Bland annat måste skolan förtydliga och komplettera sina rutiner vad gäller kränkande behandling. Inspektionen vill också att skolan utvecklar rutiner för att utreda och sammanställa elevers olycksfall och ohälsa som hör samman med arbetsmiljön. TT”
”Fakta/kränkande behandling.
° I skollagens 1 kapitel 2 paragrafen anges skolans värdegrunder: ’Särskilt ska den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen
2. motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden’
° 1 Iäroplanen (LpO 94) framhålls att ingen i skolan ska utsättas för mobbning samt att tendenser till trakasserier aktivt ska bekämpas.
° Rektor har ett särskilt ansvar för: ’att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling’
”Fakta/så plågades skolflickan i Sävar.
Skolverket har granskat följande händelser:
1. Hösten 1998 tar flickan parti för en redan mobbad elev. Hon blir då själv utfryst och hotas med stryk i anonyma brev och telefonsamtal.
2. Den 11 maj 1999 blir hon kittlad av en annan elev tills hon tappar balansen, faller och slår i huvudet mot en bordsskiva. Vårdcentralen konstaterar hjärnskakning.
3. Den 11 oktober 1999 lyfter en elev upp henne bakifrån. Flickan faller, slår huvudet i golvet och förlorar medvetandet. Förs till sjukhuset i ambulans. Hjärnskakning.
4. 1 november 1999 går flickan på kryckor efter en knäoperation. Några pojkar vill se om hon klarar sig utan. De knuffar henne och sparkar på kryckorna tills hon faller. När hon återvänder till skolan två veckor senare fortsätter samma pojkar att trakassera henne och försöka ta kryckorna.
5. Den 24 januari fyller hon år och uppvaktas enligt skolans tradition genom att först släpas ut i en snödriva utan ytterkläder Där efter får hon en kall dusch och stängs åter ute i 16 graders kyla. Efter tio minuter blir hon upptäckt och insläppt av en lärare.
6. Den 27 januari utsätts hon för "flipper". Elever på ömse sidor av korridoren knuffar henne mellan sig tills hon faller och slår huvudet i golvet.
7. Den 14 februari bryts hon ned av en pojke som lägger sin arm runt hennes hals och trycker ner henne till marken. Flickan blir sängliggande två veckor och tvingas ta smärstillande mot värken i nacken.
8. Mellan november 1999 och april 2000 får flickan ett trettiotal anonyma mejl. En del grovt kränkande. Några har skickats från skolans datorer och avsändarna avslöjas. Det är elever som flickan dittills räknat som sina kamrater.
9. Den 28 april 2000 lyfts hon återigen mot sin vilja och blir tappad i golvet varvid hon förlorar medvetandet. Flickan förs i ambulas till sjukhus där hjärnskakning konstateras.
10. På sommarlovet går flickan en sommarkurs för att ta igen skolarbete hon missat under året. Än en gång lyfter en elev upp henne mot hennes vilja och tappar henne i golvet så att hon förlorar medvetandet. Ambulanshelikopter tillkallas och hjärnskakning konstateras.
11. Den 21 augusti knuffas hon och faller mot en järndörr när hon står i kö till matsalen. Efter en stund svimmar hon och förs till sjukhus men får åka hem efter undersökning.
12. Den 7 september förlorar flickan känseln i ena armen när hon vilar i uppehållsrummet. Hon blir rädd, börjar krampa och hyperventilera och förlorar medvetandet. Ambulans tillkallas och flickan läggs in på sjukhus för observation.
13. Den18 september kallar barnklinikens läkare skolledning, skolläkare, kurator, lärare, flickan själv och hennes far till möte. Läkaren förklarar att kliniken ser allvarligt på flickans skador och inte vill se henne där någon fler gång.
14. Den 8 november knuffas flickan in i väggen, förlorar medvetandet och får kramper. Ambulans tillkallas igen och flickan vårdas på sjukhuset i tre dygn.
15. Den 16 november anmäler flickans föräldrar skolan och händelserna till Skolverket.”
010910: Friends. Elever mot mobbning.
"September 1997 beslutades det om en lagstiftning som innebär att
alla skolor skall utarbeta en handlingsplan om hur mobbing skall
motarbetas.
Denna lag har tyvär inte tagits på något större allvar, då det intill
dags dato endast är cirka sju av tio skolor som har en sådan
handlingsplan. friends är en organisation som har skapats för att
hjälpa skolor att bygga upp en aktiv plan mot mobbing, och vi
startade vårterminen 97. Sedan dess har vi upptäckt att det är
möjligt att göra något åt den dåliga situation som idag råder i många
av våra skolor.
I vårt arbete hjälper vi elever att våga säga ifrån vid elakheter och
orättvisor, att tro på sig själva och att bry sig om och respektera
varandra. Vi informerar om hur viktigt det är att elever, personal och
föräldrar tar sitt personliga ansvar och använder sina möjligheter
att påverka i positiv riktning.
Därför vill vi med vårt arbete skapa engagemang, väcka känslor och
inbjuda till ett aktivt deltagande hos såväl elever, personal och
föräldrar.
Vad är mobbing? Stiftelsen friends (97):
"Mobbing är ingen engångsföreteelse, utan en systematisk
kränkning av en person."
Mobbning, (eng. = bullying.)
Definitionen på mobbning, som finns i litteraturen, placerade i
bokstavsordning:
Arbetarskyddsstyrelsen(93):
Säger att mobbning finns när återkommande klandervärda eller
negativt präglade handlingar, som riktas mot enskilda
arbetstagare på ett kränkande sätt, kan leda till att
arbetstagaren ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Svein Otto Aarland (88):
Säger att han ser på mobbningen som ett specifikt problem. Han
kallar mobbning ett fenomen bland flera; mobbningsproblem,
aggressionsproblem, samlevnadsproblem och konfliktproblem.
Aarland börjar sin bok med att granska Olweus(73) definitioner
och hans vetenskapliga fynd om mobbare och offer. Han säger
"Varje mobbningssituation är unik, och lösningen ligger nästan i
detta. Vi kan inte hitta en universell lösning utifrån statistiska
forskningsdata. Men vi kan hitta vissa hjälpmedel inom olika
former av pedagogisk och psykologisk litteratur. Hjälpmedlen
får väljas utifrån det som är speciellt med
mobbningssituationen. "Vi kan inte använda allt överallt." Gunilla Björk (95):
Säger i sin doktorsavhandling att mobbning utgör en serie
kränkningar. Varje kränkning är en sorts inkompetensförklaring.
Inkompetensförklaringen gäller det spel, som för närvarande
spelas, till vilket hör vissa regler. För att få vara med och spela
krävs, att man ställer upp på dessa regler. Spelet gäller ett
utökat handlingsutrymme, och speglar de maktförhållanden,
som för tillfället råder. En ökning av handlingsutrymmet
motsvaras av en ökning av makt. Björk anser att om
ledarskapet i en klass brister finns det utrymme för
maktövertagande från individerna i klassen/gruppen. I det
klimatet frodas mobbning och jag är benägen att hålla med
henne. Roger Ellmin (85):
Säger att om vi hanterar konflikter rätt uppstår sällan mobbning
i skolan. Han säger också att aggressiva handlingar i skolan
kan ha sin upprinnelse i mobbning likväl som i en konflikt. Det
är först när analysen av händelser som synts i skolan, vi kan
avgöra vad som är vad. Det går ingen synlig linje mellan
mobbning och konflikt. Ellmin nämner att lärare kan mobba
genom att använda ironi i klassrummet. Ett sådant
"pedagogiskt grepp" kan leda till mobbning säger Ellmin.
Läraren förminskar en elev genom ironiska anmärkningar.
Eleven är redan i sina egna tankar mindre än liten. Det är när
detta händer det är öppet för mobben att göra likaledes. Zelma Fors (93):
Har ingen direkt definition i sin avhandling men väl i sin
efterföljande bok Makt Maktlöshet Mobbning där hon separerat
slagsmål och barnmobbning: I mobbningen har plågaren mer
makt än offret och plågaren har kontroll över offret. I
mobbningen förekommer negativa handlingar från plågaren mot
offret i avsikt att skada offret. Dessutom förekommer de
negativa handlingarna upprepade gånger och över en längre tid. Peter-Paul Heinemann (87):
Har en ursprunglig definition på mobbning som Gruppvåld. Han
säger i inledningen till sin bok att "Mobbning" är vardags
engelska. Det betyder ungefär "pöbla" eller "bråka i gäng eller i
grupper" eller ännu neutralare "trängas i mängder" Det finns
ingen riktigt bra svensk motsvarighet, och täcker inte det som
åsyftas. "Mobbning" har större bredd och täcker in hela skalan
från ett mer godartat småretande till en aggressiv massattack.
Vi mobbar när vi har tråkigt, när vi inte känner varandra. Det är
det enda vi verkligen kan enas om, att överfalla någon som är
ännu räddare och mer utsatt än vi själva. Vi mobbar också när
vi äntligen nått en gemenskap och av någon anledning får för
oss att den hotas. Är gemenskapen fast och stabil fyller den ett
behov som uppenbart är en del av den "mänskliga naturen". En
sådan gemenskap försvarar vi med hänsynslöshet och råhet
från det ögonblick vi tror att vi håller på att förlora den. Ett
omistligt ting ger man inte upp godvilligt. Gunnar Höistad (94):
Säger att mobbning pågår när en grupp trakasserar en eller
flera. Ibland handlar det emellertid om en enskild som plågar en
annan. Därför bör man även komplettera definitionen på
mobbning med: "När en person blir systematiskt utsatt av en
eller flera." Höjstad skiljer på 1)psykisk, 2)verbal och 3)fysisk
mobbning. Heintz Leyman (86)
Säger att mobbning föreligger om trakasserier pågår
regelbundet i form av psykiskt våld. Han pekar på att mobbning
försiggår ofta i arbetslivet. Om den pågår under en längre tid
hotar den att ge allvarliga psykiska konsekvenser för individen.
Leyman säger att vuxenmobbning liknar barn-mobbning. Karl Ljungström (92):
Säger att mobbning innebär: "att en person utsätts av andra
personer för upprepade och systematiska trakasserier. Det är
också. mobbning när en person systematiskt blir "utfryst" av
andra personer." Det finns ännu en definition av Karl
Ljungström: Skolmobbning är när en eller flera elever
systematiskt trakasserar en annan elev, fysiskt eller psykiskt
eller båda delarna. Det bör betonas att det sker vid upprepade
tillfällen under viss tid. Ljungström vill utöka sin definition att
omfatta trakasserier, tråkningar trouble och kombinera det med
rimmet på mobbning : "TROBBING". Ljungström bygger i stort
på Pikas metoder som Pikas kallar GBm (gemensamma
bekymmers- modellen) och STm (suggestiv
tillsägelse-metoden) när han stoppar mobbning Dan Olweus (73/86):
Säger att mobbning föreligger när en person upprepade
gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar
från en eller flera personer. Innebörden i uttrycket "negativa
handlingar" måste anges närmare. Det är en negativ handling
när en person tillfogar eller försöker tillfoga en annan person
skada eller obehag dvs ungefär det man lägger i begreppet
aggressiv handling. Man kan utföra sådana handlingar med ord
(verbalt) som när man hotar , hånar eller säger elaka och
obehagliga saker som den andre inte tycker om att höra. När en
person slår knuffar, sparkas, nyper eller håller fast någon mot
hans/hennes vilja, är också det negativa handlingar. Olweus
trycker också på att det föreligger viss obalans i
styrkeförhållandet. Han pekar på att det går att skilja mellan
direkt mobbning - med relativt öppna angrepp på offret - och
indirekt mobbning i form av social isolering och utfrysning. Anatol Pikas (75):
Säger att mobbning är fysiskt eller psykiskt våld, som utövas
av en grupp mot en person. Pikas (87) Utökad version:
Mobbning är medvetna, icke legitima fysiska eller psykiska
angrepp och eller uteslutningar ut gemenskapen, som riktas
mot en enskild individ i underläge, av en grupp, vars medlemmar
förstärker varandras beteende i interaktion. Mobbning är
gruppvåld. Pikas menar att allt är inte mobbning. Definierar vi
mobbning allt för brett förlorar vi perspektivet. Pikas har
förordat två olika modeller för behandling av mobbning. Båda
dessa har blivit starkt kritiserade. Han kallar den ena modellen
GBm (gemensamma bekymmersmodellen) och den andra STm
(suggestiv tillsägelsemetoden). Skillnaden, som jag ser det är,
att i STm behöver terapeuten ha en etablerad tillit i gruppen för
att kunna intervenera. I GBm förutsätter terapeuten att
mobbaren också mår illa av att mobbningen pågår och att
han/hon kan hjälpa till att få stopp på mobbningen. Pikas skiljer
sig i sin definition gentemot andra att han har noggrant försökt
definiera när bråk är mobbning utifrån makt,
underlägsenhet/överlägsenhet och styrka. Roland (83):
Säger att mobbning är långvarigt våld, psykiskt och/eller
fysiskt, riktat mot ett offer utövat av enskilda personer eller
grupper. "
PRESSMEDDELANDE 2001-04-13 från Skolverket
Ökad stress bland elever
Skolverkets stora attitydundersökning visar
att många elever känner sig stressade i skolan. 35 procent
säger att de ofta eller alltid är stressade. Fler flickor
än pojkar känner sig ofta stressade. Men 94 procent säger
också att de känner sig trygga i sin skola. Det eleverna
är mest kritiska till är lärarnas förmåga
att skapa engagemang och intresse. Rapporten visar också att lärare, föräldrar
och allmänhet har ett litet förtroende
för de ansvariga för de svenska skolorna.
Att de som arbetar i skolor har ett mycket lågt förtroende
för de lokala skolpolitikerna visar på en allvarlig förtroendekris,
skriver Skolverket i rapporten som presenteras idag. 75 procent av lärarna,
64 procent av skolbarnsföräldrarna och 60 procent av allmänheten
säger att de har litet förtroende för de lokala skolpolitikerna,
69 procent av lärarna och 63 procent av föräldrar och
61 procent av allmänheten har litet förtroende för rikspolitikerna.
39 procent av lärarna har litet förtroende för Skolverket.
Ju längre ifrån verksamheten man är desto mer kritisk
är man till hur skolor lyckas att nå sina mål. Föräldrarna
tycker att skolan lyckas bättre än vad allmänheten tycker,
lärare och elever tycker skolan lyckas bättre än vad
föräldrarna tycker.
Jämfört med de övriga nordiska länderna är
den svenska allmänheten mer kritisk till hur skolan lyckas nå
målen.
Eleverna
Av eleverna säger 94 procent att de för det mesta känner
sig lugna och trygga i sin skola. Det är fler än undersökningen
1997 då 91 procent instämde i det. Men samtidigt säger
4 procent att de känner sig mobbade
eller trakasserade av andra elever. Motsvarande
andel 1997 var 2 procent. 70 procent av eleverna i grundskolan och 50
procent i gymnasieskolan att skolan gör mycket för att förhindra
mobbning och kränkande behandling. 6 procent säger också
att de känner sig mobbade eller trakasserade av någon lärare,
motsvarande andel 1997 var 4 procent. Trots detta så har andelen
elever, som uppger att de kan vända sig i förtroende till
sina lärare om de får problem som har med skolan att göra,
ökat betydligt jämfört med tidigare undersökningar.
En större andel elever säger att de trivs
med sina lärare, 84 procent jämfört
med 80 procent 1997. Och de allra flesta 85 procent säger att de
trivs i sin skola – det är dock aningen färre än
1997 då 88 procent sa att de trivdes i sin skola.
Mera stress
En större andel eleverna uppger att de alltid eller ofta känner
sig stressande jämfört med den tidigare attitydundersökningen.
35 procent uppger att de ofta eller alltid känner sig stressade.
I 1997 års undersökning var det 25 procent som kände
sig stressade. Stressen ökar i
alla grupper av elever men elever i gymnasieskolan
är de som i störst utsträckning uppger att de alltid
eller ofta känner sig stressade (41 procent). På de naturvetenskapliga
och samhällsvetenskapliga programmen är det varannan elev
som ofta eller alltid känner sig stressade. Det är fler flickor
än pojkar som säger att de ofta känner sig stressade.
På grundskolan tycker 66 procent av eleverna att lärarna
undervisar bra. På gymnasieskolan tycker 58 procent att undervisningen
är bra. 20 procent av eleverna tycker att ett fåtal eller
inga lärare undervisar bra. Det som eleverna är mest
kritiska till är lärarnas förmåga att engagera
och skapa intresse. Bara 50 procent tycker
att de flesta lärare kan det och 30 procent tycker att bara några
få eller inga lärare klarar detta.
Lärarna
Fyra av tio lärare anser att de inte har tillräcklig kunskap
och kompetens för att arbeta med elever med olika social och kulturell
bakgrund och att upptäcka och stödja elever i behov av särskilt
stöd. Nästan alla lärare uppger att de trivs
med eleverna (95 procent) och kollegerna (90
procent).Två tredjedelar trivs med skolledningen men bara en fjärdedel
säger att de är nöjda med ledningens pedagogiska ledarskap.
Och en fjärdedel menar att om de kommer med kritik så drabbar
det dem själva. 15 procent av lärarna säger att de blivit
utsatta för våld, hot och trakasserier från eleverna
de senaste året, 4 procent säger att de blivit utsatt av
annan personal på skolan.
Skolbarnsföräldrarna i undersökningen är nöjda
med den skola deras barn går i. 78 procent
tycker att det är mycket bra eller ganska bra det barnen får
lära sig, 79 procent tycker att barnens lärare är mycket
bra eller ganska bra, 73 procent är nöjda med de utvecklingssamtal
de haft.
En stor majoritet av föräldrarna, 88 procent, säger att
de känner sig lugna och trygga när deras barn är i skolan.
Det som föräldrarna saknar minst tilltro till är möjligheterna
att få extra stöd och hjälp till sitt barn. Endast var
tredje förälder tycker att dessa möjligheter är
bra.
Inflytande
Eleverna vill ha inflytande över hur de ska arbeta, vad de får
lära sig i olika ämnen, läxor och prov. Och eleverna
tycker att de i mycket högre grad kan bestämma
över läxor och prov i jämförelse
med undersökningen 1997. 20 procent av eleverna tycker bara att några
få eller inga lärare tar hänsyn till vad de tycker.
Lärarna tycker att de har stort
inflytande över den pedagogiska verksamheten
men litet inflytande över storlek på klasser, skolmiljön
och användningen av resurser.
En majoritet av föräldrar säger att de kan tänka
sig att engagera sig personligen i
sin barn skola. Men klyftan mellan vad föräldrar
vill och kan vara med och bestämma om har ökat jämfört
med tidigare undersökningar. Skolverket skriver avslutningsvis i rapporten:
Skapa förtroende för
skolan och den lokala styrningen av skolan!
Skapa förutsättningar för extra
stöd till de elever som behöver det!
Skapa förutsättningar för elever
och föräldrars inflytande!
Skapa meningsfullhet och lust att lära
istället för stress!
Skapa goda sociala relationer!
Skapa förutsättningar för en ökad
integrering av skolan i samhället!
Rapporten innehåller bara nationella uppgifter,
inga resultat finns utslagna lokalt eller regionalt.
010910: Klassmorfar för barnen.
"Klassmorfar för Barnen är en ideell förening och ett socialt stödprojekt i grundskolan.
Syftet är att främja barnens utveckling och berika deras liv under valspråket "Alla barn är våra barn".
Arbetet sker med hjälp av män över 50, som valt att vara i skolan som stöd och förebild för barnen. Vad är en Klassmorfar?
Klassmorfar är antingen pensionär eller tidigare långtidsarbetslös man över 50 år, som har ett
samhällsengagemang och känner ansvar och intresse för barnens utveckling och trygghet. Klassmorfar finns i skolan,
eftersom det är i skolan barnen tillbringar större delen av sin tid. Klassmorfar är inte lärare och han konkurrerar heller
inte med andra yrkeskategorier i skolan.
Arbetet med Klassmorfar startade 1996 och idag är ca 45 Klassmorfäder engagerade i ca 40 grundskolor i Stockholm.
I Sandviken har en lokalförening bildats och arbete pågår med att sprida verksamheten till övriga delar i landet.
Resultatet har varit mycket positivt. Klassmorfar har bidragit till ett bättre pedagogiskt klimat och samtidigt varit ett
stort stöd för barnen. Både lärare och skolledning intygar att barnen mår bättre. Detta leder till lugnare lektioner och
färre incidenter av mobbning och vandalism.
Framgångarna med verksamheten har resulterat i att många skolor nu köar för att få sin egen Klassmorfar. Därför
söker vi nu dig som skulle tycka att arbetet som Klassmorfar skulle vara en intressant och angelägen uppgift. Kontakta
oss för mer information och vi lovar dig en stimulerande tillvaro som sätter guldkant på vardagen. Barn behöver vuxna
Barn behöver bli sedda och hörda. De behöver goda förebilder och tillitsfulla relationer med vuxna som har tid. Barn
söker trygghet, beskydd och gemenskap i utvecklingen till en självständig människa. Det är alla vi vuxna som måste se
till att dessa relationer finns i barnens vardag.
Idag är barnen dubbla förlorare i samhället. Dels har nedskärningar av lärare och elevvårdande personal påtagligt
minskat möjligheten att möta barnens behov av stöd i sin sociala utveckling. Dels har tempot i arbetslivet skruvats upp
så att föräldrarna får mindre tid och orka att umgås med barnen. Många barn lever dessutom med endast en förälder
och urbaniseringen har gjort avstånden långa till mor- och farföräldrar.
Klassmorfar har tid att lyssna på barnen!
"Det bästa med Klassmorfar är att det är lugnare i klassrummet och att det finns flera vuxna när man behöver fråga
något, säger de flesta av barnen i en undersökning."
"Jag förstår inte hur vi klarade oss utan klassmorfar förut", säger Agneta Sjöholm, tidigare rektor på Bergfotens skola
i Tyresö..
"Det bästa arbete jag haft i hela mitt liv", säger flera av Klassmorfäderna."
021113: Pressmedelande från skolverket
(http://www.skolverket.se/
publicerat/press/press2002/press021113.shtml)
PRESSMEDDELANDE 2002-11-13
De etiska frågorna måste prioriteras i skolan
Skolverkets kartläggning av hur
eleverna upplever den sociala miljön i skolan visar att skolornas
arbete mot kränkande behandling ger ökad trygghet och trivsel.
Samtidigt visar andra resultat att det finns brister. Fler än var
fjärde elev har upplevt sexuellt laddade verbala kränkningar.
Var fjärde elev med utländsk bakgrund har utsatts för
verbala kränkningar kopplat till deras ursprung. Allt för
ofta upplever elever att det är en eller flera lärare som
behandlat dem illa.
- Det är oacceptabelt att elever
känner sig dåligt bemötta av lärare och av andra
elever. För att skapa en trygg och lärorik miljö i skolan
måste de etiska frågorna prioriteras i skolarbetet. Lärare
och rektorer måste fördjupa sina kunskaper om ungdomskultur
och om socialpsykologi. Därmed kan bättre alarmsystem byggas
upp på skolorna, säger Mats Ekholm, generaldirektör,
på Skolverket.
3 procent upplever att de varit
utsatta för mobbning under det senaste året.
För att kunna jämföra med hur förhållanden
varit tidigare har eleverna svarat på frågan om de för
tre år sedan blev mobbade. 9 procent av eleverna säger att
de var utsatta för mobbning för tre år sedan.
Det är markant fler jämfört med hur många som upplevde
att de varit utsatta under det senaste året. Det kan tolkas som
att olika insatser mot mobbning har haft avsedd verkan och att andelen
mobbade elever har minskat. Samtidigt kan det tolkas som att det är
lättare att i efterhand erkänna att man varit utsatt för
mobbning än när det pågår.
Kartläggningen visar att det är
6 procent som upplever att de
flera gånger eller ofta har blivit illa behandlade av
en eller flera elever under det gångna
året. 4 procent av eleverna
upplever att de flera gånger eller ofta blivit illa behandlade
av lärare. Totalt sett anger 78 procent
att de "aldrig" blivit illa behandlade av lärare och
91 procent anger att de aldrig blivit det av annan vuxen på skolan.
Missnöjet med de vuxnas agerande ökar ju högre upp i
skolåldrarna man kommer. Pojkar och elever med utländsk bakgrund
upplever sig som mest utsatta.
14 procent uppger att de ibland, nästan
alltid känner obehag eller oro för att gå till skolan
men det är 5 procent som uppger att de, ibland eller nästan
alltid, är rädda i skolan.
Behandlat andra illa
Pojkar behandlar andra illa oftare än flickor. Flickor känner
sig mer utsatta än pojkar för i stort sett alla olika former
av kränkningar i samtliga år i grund- och gymnasieskolan.
Fler elever med utländsk bakgrund känner sig utsatta för
mobbning och andra former av kränkande handlingar. Proportionellt
fler elever med utländsk bakgrund anger att de mobbar och kränker
andra. 10 procent upplever att det är skolans personal som utsätter
dem för verbala kränkningar.
Den sociala miljön är hårdast
under de senare åren i grundskolan. I jämförelse mellan
åldersgrupperna visar resultaten att benägenheten att behandla
andra illa, utsätta andra för mobbning och att förhålla
sig passiv när andra drabbas är vanligare i år 8. Det
är också vanligare att elever i denna ålder upplever
sig illa behandlade av lärare än i övriga åldersgrupper.
Sexuella trakasserier
Fler än var fjärde elev har upplevt sexuellt laddade verbala
kränkningar.
Flickor och elever med utländsk bakgrund är mest utsatta för
könsord och annat sexuellt laddat språkbruk. De sexuella
orden laddas av sammanhanget. Det har stor betydelse vem som säger
ordet och vem det riktas mot för att det ska uppfattas som kränkande.
Var 10:e elev i år 8 har varit
utsatt för fysiska handlingar som t ex tafsningar. Sexuella trakasserier
är mest förekommande i år 8 bland de undersökta
åldrarna.
Homofobi
Homofobi finns, särskilt bland pojkar, där den egna könsrollsidentiteten
förefaller bli mest hotad av det homosexuella. Pojkar i år
8 reagerar kraftigare än flickor på att bli kallad för
något homosexuellt.
Etnicitet
Var fjärde elev med utländsk bakgrund har utsatts för
verbala kränkningar som kopplats till deras ursprung. 14 procent
upplever att det är skolans personal som kränker dem med etniskt
nedsättande ord.
Var femte elev med utländsk bakgrund anger att deras ursprung är
den direkta orsaken till att de blir sämre behandlade. Resultaten
tyder på att en del elever med utländsk bakgrund känner
sig etniskt diskriminerade i skolan. De upplever att de får mindre
stöd och uppmärksamhet från lärarna och bedöms
mer orättvist än andra.
Rasism
16 procent av rektorerna säger att det förekommer rasism på
deras skolor. Rasism förekommer enligt lärarna i mer än
var tionde skolklass. Enligt rektorer och lärare är rasism
och främlingsfientlighet vanligast i år 8. En tredjedel av
eleverna säger att det är vanligt med nazistiskt klotter på
skolan av typ hakkors.
Sexuellt utnyttjande
171 elever (7 procent) i år 8 och år 2 på gymnasiet
har blivit erbjudna fördelar mot sexuella tjänster. I huvudsak
är det andra elever som står för erbjudandet. 29 elever
anger att de har blivit erbjudna fördelar i utbyte mot sexuella
tjänster av en lärare eller i något enstaka fall en
annan vuxen på skolan.
108 elever (4 procent) i år 8
och 2 på gymnasiet anger att de blivit utsatta för ett sexuellt
övergrepp på skolan. 24 elever anger att de utsatts för
ett sexuellt övergrepp av en lärare på skolan.
Faktorer som påverkar elevernas
trygghet och trivsel
Vuxnas närvaro, som rastvakter och kamratstödjare, skapar
ökad trivsel. Större vuxentäthet skapar också färre
kränkningar särskilt när det gäller sexuella och
etniska trakasserier.
Goda relationer och gott klimat på
skolan påverkas av hur personalen samverkar och kommunicerar med
varandra. I skolor där personalen arbetar i lag trivs eleverna
bättre. Det fordras bra sociala nätverk som kan fungera som
skyddsnät. Kartläggningen visar också att arbete mot
kränkande behandling ger ökad trygghet och trivsel och färre
kränkningar.
Få skolor diskuterar och problematiserar
olika sociala gruppers villkor och förhållande till varandra.
Resultat visar att bilderna av vad skolan gör och problematiserar
i undervisningen skiljer sig åt mellan vad eleverna och lärarna
uppfattar. Sammantaget kan konstateras att skolan uppmärksammar
elevernas agerande mot varandra mer än hur skolan själv agerar
i t ex sin undervisning.
Stödet från kommunen
sviktar
En tredjedel av rektorerna anser att de inte får stöd av
kommunerna och politikerna i arbetet mot kränkande behandling.
Skolverkets förslag till
åtgärder
Skolverket föreslår regeringen att
avsätta 3 miljoner per år under 2003, 2004 och 2005 till
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund så
att de ska kunna intensifiera arbetet med att få de egna etiska
reglerna att tillämpas på landets skolor.
Återkommande studier och frågeundersökningar
på skolorna om vilken betydelse kön, socioekonomisk bakgrund
och etnicitet har i skolans miljö.
Se till att elever får kunskap om det mänskliga
samspelet för att motverka kränkande handlingar i skolan.
Komplettera lärarutbildningen och lärares
kompetensutveckling med fördjupade kunskaper i socialpsykologi
och om ungdomskulturer.
Skolverket kommer i sina resultatpresentationer
att tydligare lyfta fram sambanden mellan undervisning, lärande,
social utveckling och hälsa.
För fler åtgärder se
kartläggningen. ( http://www.skolverket.se/pdf/kak.pdf )
DN 25 mars 2002 sid A6:
“En undersökning som Lärarnas Riksförbund gjorde förra året visar att en av fem som tagit examen från landets lärarhögskolor inte jobbar som lärare. DN har talat med 1997 års avgångsklass av grundskolelärare i ma/no från Lärarhögskolan i Stockholm för att se om statistiken stämmer.
I DEN KLASSEN tog sjutton personer examen strax innan jul 1997. Sex av de sjutton har bytt bana och jobbar inte längre som lärare. Tio är kvar i yrket, men tre av dem har allvarliga funderingar på att sluta. Alla utom en klagar pa att lärarutbildningen inte är verklighetsförankrad och ingen ser läraryrket som ett jobb för en livstid.
ENKÄT / Vad gör du fem år efter examen? (Namnen är här ersatta med nummer)
1, 30 ÅR. Mammaledig. Har jobbat som lärare i drygt tre år. Pa den förra skolan blev hon utbränd. Stannar hemma längre med barnet för att vila upp sig. Ångrar sitt yrkesval. “Jag ger det ett år till, funkar det inte då så lämnar jag läraryrket för gott."
2, 29 AR. Jobbar som läkemedelskonsulent. Trivdes egentligen ganska bra med läraryrket, men tycker inte att hon fick lära sig tillräckligt på Lärarhögskolan för att hantera elevernas sociala problem: "Att vara mamma pappa, mormor och farmor till ett barn som knappt träffar sina föräldrar var jag inte direkt förberedd på."
3, 31 ÅR. Har jobbat som lärare i fyra år. Trivs med jobbet, att det är tungt ibland vägs upp av alla positiva elever. "Det jag tycker är roligt är att få eleverna intresserade av något, att veta att man sätter spår hos dem."
4, 29 ÅR. Har jobbat sedan examen, är nu hemma och väntar barn. Är nöjd med sitt yrkesval.
5, 28 ÅR. Hann jobba som högstadielärare i två år efter examen. Sedan gick han in i väggen. Han tappade tron på sig själv, och på yrket. Tack vare okonventinella arbetsmetoder har han nu hittat tillbaka till skolans värld, funnit arbetsglädje och hopp om en framtid som lärare.
6, 29 ÅR. Mammaledig. Började jobba som lärare direkt efter examen. Trivs ganska bra. Kritiserar läraryrkets låga status: "I Europa blir folk imponerade när man säger att man är lärare, i Sverige tycker andra människor synd om en."
7, 47 ÅR. Egen företagare. Har aldrig jobbat som lärare. Insåg att hon inte skulle hli en bra lärare, att hon inte skulle orka med stressen.
8, 28 ÅR. Läser just nu företagsekonomi på universitetet. Jobbade som lärare i två år. Hoppas att aldrig behöva jobba som lärare igen. "Vi fick ingen undervisning i konflikthantering eller organisation. När jag började jobba var allt kaos."
9, 29 ÅR. Jobbar som lärare. Trivs så där med yrket, slutar om inte situationen förbättras. "På utbildningen blir man lurad att tro att jobbet handlar om att planera lektioner, hålla dem och sedan utvärdera."
10, 38 ÅR. Har jobbat som lärare i fyra år på sex olika skolor. Försöker skriva klart sin uppsats för att kunna få fast tjänst. "Jag testar ett år till att jobba som lärare, fungerar det inte byter jag nog bransch. "
11, 39 ÅR. Jobbar som lärare sedan tre år tillba ka på en liten byskola. Efter examen hade han ingen lust att över huvud taget jobba som lärare. "Att jag är lärare i dag beror helt och hållet på att jag är på en liten, foräldrastyrd skola. Jag skulle aldrig jobba på en vanlig grundskola."
12, 30 ÅR. Har jobbat som lärare sedan examen, förutom en termin. Arbetsglädien är nu på väg upp efter en svacka förra året då hon höll på att knäckas av en jobbig klass. "Jag satt hemma och grinade i badkaret, kände att jag inte ville vara lärare om det skulle vara så."
13, 47 ÅR. Har jobbat i fyra år.Trivs, men är trött på elever som sabbar för varandra. "Jag är forvånad över stagnationen hos tolk som jobbat länge i skolan, det är ofattbart att vuxna människor kan vara så stelbenta."
14, 30 ÅR. Jobbar som lärare och läser astronomi på kvällskurs. Har "världens roligaste jobb", men känner sig som "en kurator med undervisningsplikt". Jämför yrket med att "pumpa läns på ett ständigt sjunkande fartyg."
15, 31 ÅR. År i dag avdelningsdirektör på ett statligt verk. Jobbade som lärare i två och ett halvt år. Nöjd med lärarutbildningen, tycker att han var förberedd på att jobba som lärare. "Läraryrket innebar för lite undervisning och för mycket socialt arbete."
16, 33 ÅR. Jobbar i dag som tekniker. Var lärare i två år. Tycker att lärarutbildningen var bra, men verkligheten var en annan. "Jag gjorde en lista på för- och nackdelar med yrket, och den med nackdelar blev längre."
17, har inte kunnat nås.
Cecilia Lindgren”
070514:
Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se
020528: Svenska regeringens årsbok om EU 2001:
Utbildning och forskning
Som ett led i Lissabonstrategin på utbildningsområdet
enades rådet i februari 2001 om gemensamma mål för
utbildningssystemen. Livslångt lärande och IT-frågor är
centrala delar i Lissabonstrategin och under 2001 hölls en
bred debatt om det livslånga lärandet. I november lade
kommissionen fram en samlad strategi med åtgärder för
att främja det livslånga lärandet. Bland annat föreslås
ökade satsningar på erkännande av kvalifikationer, studievägledning,
finansiering, samverkansformer och pedagogisk
utveckling.
I mars 2001 presenterade kommissionen sin handlingsplan
för e-lärande. I den understryks behovet av att anpassa nationella
utbildningssystem till den nya informationstekniken.
EU:s utbildningsministrar har också antagit en resolution där
de pedagogiska aspekterna av IT-användningen inom utbildningen
betonas.
Ökad rörlighet för studenter
För att öka rörligheten inom unionen ytterligare antog rådet
och Europaparlamentet i juli 2001 en rekommendation om
främjande av rörlighet för studerande, personer i yrkesutbildning,
volontärer, lärare och utbildare. Syftet är att undanröja
administrativa och rättsliga hinder för rörligheten inom
EU och underlätta erkännande av studie- och praktikperioder
som genomförs i andra medlemsländer.
Europeiska språkåret
Under 2001 genomfördes EU:s och Europarådets gemensamma
kampanj Europeiska året för språk. Den 29 november
antog rådet en resolution om språklig mångfald och
språkinlärning. Där anges principer för språkundervisningens
organisation och innehåll som skall bidra till att öka medvetenheten
om värdet av språklig mångfald och flerspråkighet.
Utbildningsprogram
EU:s utbildningsprogram Sokrates II ska främja kvalitet och
en europeisk dimension i utbildningssystemen. Programmet
omfattar alla typer av utbildning, från förskola till högskola
och vuxenutbildning. Programmet ger studerande och lärare
möjlighet att studera och praktisera i andra europeiska länder.
Programbudgeten för 2000-2006 är 1 850 miljoner
euro, varav drygt hälften går till Erasmus, delprogrammet för
högre utbildning. Drygt en fjärdedel går till delprogrammet
för skolan, Comenius, och cirka sju procent går till det nya
delprogrammet för vuxenutbildning, Grundtvig.
Under 2001 deltog ungefär 250 svenska skolor, 12 000 elever
och cirka 1 000 lärare i Comenius. Dessutom medverkade
cirka 200 lärare i fortbildningsinsatser. Inom Erasmus är
det ungefär 2 700 svenska studenter som årligen bedriver
studier utomlands. Under 2001 deltog cirka 400 lärare i
utbytesverksamhet. Omkring 50 svenska vuxenutbildningsinstitutioner
medverkade i olika projekt inom Grundtvig.
Inom ramen för Leonardo da Vinci II finns möjlighet till
motsvarande utbyte inom yrkesutbildning. Dessutom genomförs
transnationella utvecklingsprojekt inom utbildning och
kompetensutveckling i arbetslivet. Budgeten för detta program
uppgår till 1 150 miljoner euro för åren 2000-2006.
Nytt forskningsprogram
EU:s verksamhet inom forskning hålls samman av ramprogram.
Det femte ramprogrammet för forskning och utveckling
började tillämpas 1999 och avslutas 2002. Därför pågick
under året ett intensivt arbete med att enas om innehållet i
det sjätte ramprogrammet. I december 2001 enades forskningsministrarna
om ett förslag som innebär mer tematisk
koncentration än tidigare. Mindre splittring på småprojekt
förordas, liksom förenklad administration och ökad forskarstyrning.
Särskilda satsningar vill man bland annat göra på bioteknik
för hälsa, informationssamhällets teknik, nanoteknik
och nya produktionsprocesser, flyg- och rymdteknik, livsmedelssäkerhet
och hälsorisker samt hållbar utveckling och globala
förändringar. Ramprogrammet kommer att vara ett viktigt
led i arbetet med att fördjupa det europeiska forskningssamarbetet
och skapa ”ett europeiskt område för forskning”.
7957 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602:
Ansvarar för officiell statistik på området Utbildning och forskning: Skolväsende och barnomsorg
Utbildning och forskning
Statistiken belyser hela utbildningsväsendet i Sverige: förskola, grundskola, gymnasieskola, olika former av vuxenutbildning, högskoleutbildning och forskning samt övergången från skola till arbetsliv. SCB har också en omfattande uppdragsverksamhet - dvs. skräddarsydda statistikprodukter som betalas av användarna /kunderna - i anslutning till produktionen av den officiella statistiken.
Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central myndighet för studiesociala frågor. CSN beviljar och betalar ut det svenska studiestödet, det vill säga lån och bidrag för studier på olika nivåer. CSN administrerar även hemutrustningslånet till flyktingar och vissa andra utländska medborgare.
Den 1 januari 2006 integrerades verksamheten inom EU/FoU-rådet i Verket för innovationssystems (VINNOVA) verksamhet, vilket innebär att EU/FoU-rådets verksamhet nu hör till Näringsdepartementets verksamhetsområde. Ansvaret som EU-kommissionens nationella kontaktpunkt, National Contact Point, för det sjätte ramprogrammet har övertagits av enheten för Europaprogrammen på VINNOVA:s internationella enhet. Eftersom Europaprogrammens verksamhet innebär ett nationellt ansvar och delvis går utöver VINNOVA:s ordinarie verksamhet så har en egen webbplats för Europaprogrammen inrättats. Där finns information och rådgivning kring europeiska forskningsprogram av intresse för svenska företag och forskare samt även information om hur man ansöker och deltar.
Högskolans avskiljandenämnd (HAN) prövar ärenden om att avskilja studenter från högskoleutbildning efter anmälan från rektor vid ett universitet eller en högskola. Avskiljandenämndens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Högskoleverket (HSV) är en central myndighet för frågor som rör universitet och högskolor och verksamheten består av utvärdering, tillsyn, uppföljning och information. Högskoleverket utvärderar högskoleutbildningar i Sverige, prövar och beviljar examensrätt för grundutbildning eller ger underlag till regeringen över högskolors rätt att utfärda doktorsexamen inom vetenskapsområden. Högskoleverket ska ha tillsyn över verksamheten inom högskolan och högskolesektorn. Högskoleverket är statistikansvarig myndighet för högskolan och ska även svara för information om verksamheten och högskolestudier. Högskoleverket bedömer även utländska utbildningar på eftergymnasial nivå.
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK/Programkontoret) är den myndighet som utgör svenskt programkontor för EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet. Programkontorets huvuduppgift är bland annat att informera om, stödja och utvärdera program och EU-bidrag. Det kan gälla allt från internationella samarbetsprojekt inom utbildning och kompetensutveckling till praktik och studier utomlands. Utbyten för ungdomar och lärare är en viktig del av verksamheten.
Kungliga Vetenskapsakademien (KVS) är en oberoende organisation, vars uppgift är att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap. KVA har forskarutbyten med akademier i andra länder
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning är den centrala förvaltningsmyndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (KY). Myndigheten administrerar ansökningar från anordnare som vill hålla en KY-utbildning, och administrerar också utbetalningar till de anordnare som fått beslut om att anordna KY-utbildning. Myndigheten ansvarar för den statliga tillsynen av KY-utbildningar.
Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning har sitt ursprung i Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och Rådet för högre utbildning. Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning ska stödja och främja arbetet vid universitet och högskolor i frågor om breddad rekrytering, pedagogisk utveckling, fortsatt stöd till IT-stödd distansutbildning och ny utbildnings- och examensstruktur. Tillsammans med Sveriges universitet och högskolor arbetar myndigheten för att fördjupa kunskap och sprida nya erfarenheter. Studentportalen Nätuniversitetet finns kvar.
Myndigheten för skolutveckling ska stödja huvudmäns och lokala enheters arbete med lokal verksamhetsutveckling i förskoleverksamhet, skola och vuxenutbildning.
Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) har till uppgift att främja livslångt lärande för alla, genom att stärka och stimulera utvecklingen av flexibelt lärande inom vuxenutbildning, folkbildning.
Skolverket är central förvaltningsmyndighet för barnomsorgen och det svenska skolväsendet. Skolverkets främsta uppgift är utöva kvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering och utbildningsinspektion. I utbildningsinspektionen ingår både kvalitetsgranskning och tillsyn. Skolverket utarbetar även kursplaner och betygskriterier, utfärdar föreskrifter och allmänna råd samt godkänner fristående skolor.
Skolväsendets överklagandenämnd (Överklagandenämnden) har till uppgift att pröva vissa överklaganden av beslut inom skolväsendets område enligt skollagen och grundskoleförordningen. Beslut som i huvudsak berör elever inom det offentliga skolväsendet.
Specialskolemyndigheten (SPM) består av Sveriges sex statliga specialskolor och det centrala kansliet i Örebro. Skolorna är Östervångsskolan i Lund, Vänerskolan i Vänersborg, Birgittaskolan i Örebro, Åsbackaskolan i Gnesta, Manillaskolan i Stockholm och Kristinaskolan i Härnösand. Det centrala kansliet ligger i Örebro. SPMs uppdrag är att ge elever som är döva och hörselskadade en utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan, samt att ge döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning och elever som är dövblindfödda en utbildning anpassad efter varje elevs förutsättningar.
Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Institutet ger råd och stöd i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Institutet främjar utveckling och anpassning av specialpedagogiska läromedel.
Unesco, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation, är Förenta Nationernas (FN) organisation för fred genom samarbete mellan länder inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Svenska Unescorådet är inte detsamma som Unesco, varje land som är med i Unesco ska ha en nationalkommission, som samarbetar med myndigheter, institutioner och personer inom Unescos ansvarsområden och är en länk mellan Unesco och det egna landet. Svenska Unescorådet har till uppgift att främja Unescos verksamhet i Sverige.
Det finns 36 statliga universitet och högskolor i Sverige. Därutöver finns det ett antal enskilda utbildningsanordnare som har utbildningar som leder till en akademisk examen eller ger högskolepoäng. En lista med länkar till dessa finns på Högskoleverkets webbplats.
Verket för högskoleservice, VHS, är en avgiftsfinansierad myndighet som arbetar i huvudsak på uppdrag åt universitet och högskolor. VHS har tre verksamhetsområden - antagning, systemförvaltning och upphandling. VHS ansvarar för den samordnade antagningen till grundläggande högskoleutbildning på uppdrag av universitet och högskolor. VHS ansvarar för systemförvaltning av främst studieadministrativa IT-system och dess kringmiljöer på uppdrag av bl.a. universitet och högskolor. VHS erbjuder även upphandlingstjänster i form av konsulthjälp till universitet, högskolor och andra statliga myndigheter samt medverkar vid tecknande av statliga ramavtal.
Vetenskapsrådet (VR) är en statlig myndighet med ett nationellt ansvar för att utveckla och stödja svensk grundforskning och forskningsinformation inom hela det vetenskapliga fältet. VR har tre huvuduppgifter: forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation.
Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) är en myndighet som har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut fattade inom högskolesektorn och sektorn för kvalificerad yrkesutbildning. Överklagandenämnden är sista instans i dessa ärenden, vilket innebär att det inte går att överklaga ÖNH:s beslut.
Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) har till uppgift att pröva överklaganden av Centrala studiestödsnämndens beslut om studiemedel, korttidsstudiestöd, studiehjälp eller återkrav av dessa stöd enligt den lag som gäller från och med den 1 juli 2001. Från och med den 1 januari 2003 prövar ÖKS även överklaganden av CSN:s beslut enligt lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
Från den 1 januari 2004 gäller en ny lag om etikprövning av forskning som avser människor. De viktigaste förändringarna från 2004 är att en central och sex regionala nämnder för etikprövning inrättades som fristående myndigheter. Etikprövningen sker i de regionala nämnderna. De regionala nämnderna är indelade i två eller flera avdelningar. Minst en avdelning på varje ort prövar ärenden inom det medicinska vetenskapsområdet (medicin, farmaci, odontologi, vårdvetenskap och klinisk psykologi) medan en prövar ärenden som rör övrig forskning. Centrala etikprövningsnämnden har sitt kansli vid Vetenskapsrådet i Stockholm. De sex regionala nämndernas kanslier ligger vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Uppsala samt vid Karolinska Institutet.
Den 1 januari 2006 integrerades verksamheten inom EU/FoU-rådet i Verket för innovationssystems (VINNOVA) verksamhet, vilket innebär att EU/FoU-rådets verksamhet nu hör till Näringsdepartementets verksamhetsområde. Ansvaret som EU-kommissionens nationella kontaktpunkt, National Contact Point, för det sjätte ramprogrammet har övertagits av enheten för Europaprogrammen på VINNOVA:s internationella enhet. Eftersom Europaprogrammens verksamhet innebär ett nationellt ansvar och delvis går utöver VINNOVA:s ordinarie verksamhet så har en egen webbplats för Europaprogrammen inrättats. Där finns information och rådgivning kring europeiska forskningsprogram av intresse för svenska företag och forskare samt även information om hur man ansöker och deltar.
Institutet för Framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse, som i huvudsak finansieras med statsbidrag, men som även får externa bidrag från offentliga och privata finansiärer. Huvuduppgiften består av att i egen regi eller i samarbete med andra bedriva framtidsstudier, långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att därigenom stimulera till en öppen och bred diskussion om framtida hot och möjligheter i samhällsutvecklingen.
Det finns 36 statliga universitet och högskolor i Sverige. Därutöver finns det ett antal enskilda utbildningsanordnare som har utbildningar som leder till en akademisk examen eller ger högskolepoäng. En lista med länkar till dessa finns på Högskoleverkets webbplats.
Vetenskapsrådet (VR) är en statlig myndighet med ett nationellt ansvar för att utveckla och stödja svensk grundforskning och forskningsinformation inom hela det vetenskapliga fältet. Vetenskapsrådet har tre huvuduppgifter: forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation
