Förord, sid 11: ”I denna tredje upplaga av boken (den andra på svenska) har jag på ett genomgripande sätt reviderat innehållet. Alla empiriska data har uppdaterats. Jag har använt mig av den allra senaste forskningen från rapporter, böcker, tidskrifter, dagstidningar och Internet. Där jag funnit det nödvändigt, har jag också omarbetat de teoretiska avsnitten för att läsarna ska få en så aktuell bild som möjligt av de problem och frågeställningar som sociologin möter idag. Genom att integrera det nya materialet med de delar av boken som tidigare visat sig fungera bra har jag försökt skriva en bok som ger en aktuell och uppdaterad introduktion till sociologin.     Den nya utgåvan innehåller många helt nyskrivna kapitel som bland annat tar upp massmedia, populärkulturen, utbildningssociologi och kroppens sociologi. De kapitel som har samma rubrik som i den föregående upplagan har fått ett nytt innehåll och en ny uppläggning. Jag har bibehållit samma komparativa synsätt som i de tidigare upplagorna. Anthony Giddens” 080316: Socialstyrelsen Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se Se broschyr 16 sidor: Detta är Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/5428379F-0E16-48B3-A373-682721235893/10102/20081183.pdf Detta är Socialstyrelsen Vi verkar för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen. Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet, med en mycket bred verksamhet och många olika arbetsuppgifter inom områden som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Större delen av vår verksamhet är riktad till personal, ansvariga och beslutsfattare inom de områden som nämndes ovan. Vi ger stöd, påverkar och granskar på flera olika sätt: Vi samlar in, sammanställer, analyserar och förmedlar kunskap. Vi tar fram normer baserade på lagstiftning och kunskap. Vi utövar tillsyn för att se till att normerna följs och för att minimera risker. Vi utför andra myndighetsuppgifter som till exempel att ansvara för hälsodataregister och officiell statistik. Vår vision Ett samhälle som ser hela människan. Våra strategiska mål Vi arbetar utifrån sju strategiska mål för att uppfylla våra uppdrag och arbeta mot vår vision: Vi verkar för att arbete för hälsa och välfärd bedrivs utifrån en helhetssyn. Vi styr huvudmännen mot ett gemensamt ansvarstagande för hälsa och välfärd. Vi verkar för att ohälsa, skador och brister i levnadsförhållanden förebyggs och att risker minimeras. Vi verkar för att arbete för hälsa och välfärd grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi arbetar för att vård, omsorg och smittskydd bedrivs säkert och rättstryggt. Vi arbetar för systematisk kvalitetsutveckling med öppna, tillgängliga och jämförbara resultatredovisningar. Vi har arbetsformer och metoder som stödjer samverkan mellan avdelningar, enheter och medarbetare. Ledorden för vårt arbete är säkerhet, kvalitet och kunskap. För oss är det särskilt viktigt att bevaka att människors behov av vård och omsorg tillgodoses genom hela livet. Vi vill att hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar och tar hänsyn till den enskilde personens samlade behov, förutsättningar och önskemål. När resurserna är begränsade ska de användas för de människor som bäst behöver dem. (Uppdaterat: 7 mars 2008) Ämnen Socialstyrelsen är en nationell expert- och tillsynsmyndighet för verksamheter som rör socialtjänst, hälsoskydd, smittskydd och hälso- och sjukvård. Vi arbetar på uppdrag av regeringen med frågor som berör hälsa och sjukvård från ett helhetsperspektiv. Helhetssyn är en av flera viktiga faktorer som bidrar till att vård och omsorg lever upp till kraven på hög säkerhet och kvalitet. Därför är många av de ämnesområden som vi arbetar med kopplade till flera av våra verksamhetsområden. Här under Ämnen hittar du de huvudämnen som kan vara intressanta. Om du håller markören över en rubrik får du en kortfattad beskrivning av vad du hittar under rubriken. Undantaget bland ämnesområdena är statistik, som har fått en egen huvudrubrik i menyn. Naturligtvis hittar du även länkar till aktuell statistik inom ämnesområdet. Press Ämnen Barn och ungdom Ekonomiskt bistånd Epidemiologi Familjerättsfrågor Frivilligt arbete Folkhälsa Funktionshinder Hälso- och sjukvård Hälsoskydd Internationella frågor Invandrar- och flyktingfrågor Krisberedskap Läkemedelsfrågor Medicintekniska frågor Missbruks- och beroendefrågor Patient- och klientsäkerhet Psykiatriska frågor Rehabilitering och habilitering Sjukdomar, skador och andra hälsoproblem Smittskydd Socialt arbete Socialtjänst Tandvård Utbildning och kompetens Våld och övergrepp Äldrefrågor Publikationer Statistik Om Socialstyrelsen A–Ö Statistik efter ämne Här finns statistik, såväl officiell som annan, som Socialstyrelsen publicerat. Statistiken är sorterad efter ämnesområden. Aborter Barn och unga Cancer DRG Dödsorsaker Ekonomiskt bistånd Familjerådgivning Familjerätt Folkhälsa Fosterskador och kromosomavvikelser Funktionshinder Graviditet, förlossning och nyfödda Hjärtsjukdomar Hälso- och sjukvårdspersonal Kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvården Läkemedel Missbruk Samhällsekonomi, vård och omsorg Skador, förgiftningar Sluten vård Tandvård Äldre Översiktlig statistik Övrigt Sveriges officiella statistik Socialstyrelsen är utsedd av regeringen att vara ansvarig för den officiella statistiken inom hälso- och sjukvårdsområdet och socialtjänstområdet. Enligt statistikförordningen indelas statistiken i följande undergrupper (statistikområden): Hälso- och sjukvård Hälsa och sjukdomar Hälso- och sjukvård Dödsorsaker Socialtjänst m m Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Stöd och service till funktionshindrade En statistikansvarig myndighets uppgift är bl.a. att ansvara för att statistiken är objektiv, att den dokumenteras, kvalitetsdeklareras och utan avgift offentliggörs och hålls tillgänglig i elektronisk form. På Statistiska centralbyråns webbplats kan du hitta mer information om Sveriges officiella statistik, t.ex. inom vilka ämnesområden som det finns officiell statistik och vilka myndigheter som är ansvariga. Använd länkarna här intill för att komma dit. Officiell statistik ska ha beteckningen Sveriges officiella statistik eller märkas med en symbol (se högst upp på sidan). Varken beteckningen eller symbolen får användas i annat sammanhang. Statistikdatabaser Här kan du söka statistik om Aborter Cancer Diagnoser i sluten vård DRG Dödsorsaker Ekonomiskt bistånd Familjerådgivning Familjerätt Funktionshindrade personer – insatser enligt LSS Förlossningar Hjärtinfarkter Hur mår Sverige? Hälso-och sjukvårdspersonal Kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvården Missbruk Operationer i sluten vård Äldreomsorg Övriga vuxna inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg Du kan själv skapa tabeller, diagram och kartor. Statistiken redovisas över tid, efter kön och ålder samt för olika geografiska områden. Instruktioner finns i programmet. Statistikdatabaserna vänder sig främst till forskare och statistiker I "Hur mår Sverige?" finns förutom uppgifter om befolkningens hälsa, sjuklighet och dödlighet även uppgifter om sociala förhållanden, levnadsvanor och vårdutnyttjande. Data presenteras även på kommunnivå. För att kunna använda databaserna krävs Internet Explorer 4.0/Netscape 4.51 eller senare. Webbläsaren måste dessutom: acceptera cookies stödja Javascript stödja Java. Socialstyrelsens meddelandeblad Mottagare: Samtliga nämnder inom socialtjänsten Kammarrätter Förvaltningsrätter m.fl. Nr. 11/2010 December 2010 Information: Kristina Eriksson och Marita Minell Avdelningen för regler och tillstånd, tel 075 - 247 30 00 Riksnormen för försörjningsstöd 2011 – ändring i socialtjänstförordningen (2001:937) Regeringen har den 16 december 2010 fattat beslut om ändring i socialtjänstförordningen som innehåller riksnormen för försörjningsstöd. Denna information (art nr 20 10-12-28) kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens webbplats: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer. Den kan även beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm, fax 08-779 96 67. Det är i princip som 2008, med med andra belopp. Här meddelandebladet för 2008: Socialstyrelsens meddelandeblad December 2007 Mottagare: Samtliga nämnder inom socialtjänsten, Kammarrätter, Länsrätter m.fl. Försörjningsstöd 2008 – om ändring i socialtjänstförordning (2001:937) Regeringen har den 6 december 2007 fattat beslut om ändring i socialtjänstförordningen som innehåller riksnormen för år 2008. Utdrag ur socialtjänstförordningen. 2 kap. 1 § Riksnormen för beräkning av skäliga kostnader enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 socialtjänstlagen (2001:453) grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar och delas upp på olika hushållstyper och åldersintervaller. Riksnormen för ett hushåll under 2008 utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna beräknade enligt följande tabeller. Personliga kostnader i kronor per barn och ungdom ej lunch 5 dagar/vecka under 1 år 1–2 år 3 år 4–6 år 1 460 1 650 1 320 1 580 med lunch under 1 år 1–2 år 3 år 4–6 år 7–10 år 11–14 år 15–18 år 1 590 1 810 1 480 1 810 2 020 2 320 2 610 Personliga kostnader i kronor – vuxna Ensamstående Sambr 2 700 4 870 Gemensamma hushållskostnader i kronor – medlemmar i hushållet 1 pers. 2 pers. 3 pers. 4 pers. 5 pers. 6 pers. 7 pers. 850 950 1190 1370 1 560 1 780 1 950 För hushåll med fler än sju personer beräknas kostnaden för varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan hushåll med sex respektive sju personer. För en vuxen person som inte är att anse som sambo, men som ingår i hushålls- gemenskap med flera personer, beräknas normen såsom personliga kostnader för ensamstående plus kvoten av de gemensamma kostnaderna för hushållet och antalet medlemmar i hushållet. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008. Riksnormens konstruktion och beräkningsunderlag Riksnormen anger endast en totalsumma för personliga kostnader – för barn och ungdomar i olika åldersgrupper och för vuxna ensamstående respektive sambor. Beloppen för de utgiftsposter som ingår i personliga kostnader, dvs. livsmedel, kläder och skor, fritid och lek samt hygien, är inte reglerade i förordningen. Likaså anges i socialtjänstförordningen endast en totalsumma för gemensamma hushålskostnader. I denna ingår dels förbrukningsvaror för skötsel av bostad och kläder och dels avgifter för dagstidning, telefon och TV-licens. vilka beloppsmässigt inte heller är reglerade i förordningen Riksnormen ger kommunerna möjlighet att differentiera utbetalningarna för förskolebarn med hänsyn till om de får fri lunch utanför hemmet fem dagar per vecka, t.ex. inom kommunal barnomsorg. Den lägre normen gäller inte då barnen är frånvarande p.g.a. lov, sjukdom eller liknande och därmed äter hemma. Riksnormen för barn i skolåldrarna, 7–18 år, är däremot inte differentierad med hänsyn till lunch utan beräknad så att den i genomsnitt ska täcka lunch i hemmet under skollov och normal övrig frånvaro. Riksnormen differentierar inte heller utbetalningarna för vuxna med hänsyn till eventuell fri lunch. Någon skillnad görs inte heller på personliga kostnader för ensamstående vuxna i enpersonshushåll jämfört med ensamstående vuxna i flerpersonshushåll. Underlagssummor per månad för de olika utgiftsposter som ingår i riksnormen framgår av nedanstående tabell. Personliga kostnader inom riksnormen Barn och ungdomar Vuxna   Under 1 år 1–2 år 3 år 4–6 år 7–10 år 11–14 år 15–18 år Ensam- stående Sambor Livsmedel Ej lunch 5 d/v 570 630 630 790 - - - - - Livsmedel Alla måltider 700 790 790 1020 1080 1 240 1 450 1 560 2 540 Kläder/skor 290 390 390 420 450 470 510 500 1010 Fritid/lek 40 130 130 240 350 420 420 390 770 Hygien 510 450 120 80 90 140 180 250 550 Barn- och ungdoms- försäkring 50 50 50 50 50 50 50     SUMMA Ej lunch 5 dagar/v 1 460 1 650 1 320 1 580 - - - - - Alla måltider 1 590 1 810 1 480 1 810 2 020 2 320 2 610 2 700 4 870 Lunchkostnad ingår men barn i skolåldern, 7–18 år, förutsätts få kostnadsfri skollunch. Gemensamma hushållskostnader inom riksnormen Antal medlemmar i hushållet   1 pers. 2 pers. 3 pers. 4 pers. 5 pers. 6 pers. 7 pers. Förbrukningsvaror 110 130 220 250 290 350 380 Dagstidning, telefon, TV-licens 740 820 970 1120 1270 1430 1570 SUMMA 850 950 1190 1370 1 560 1 780 1 950 I försöjningsstödet ingår också skälig kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Vad som ska ingå för dessa poster bedöms individuellt men normalt ingår den faktiska kostnaden om den är skälig. Från Socialstyrelsens hemsida på Internet 23 mars 2011: Vem ska jag kontakta för att få information? Om du vill ha svar på frågor ska du i första hand kontakta socialtjänsten i kommunen där du bor. Socialtjänsten har hand om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (broschyr om socialtjänstlagen, vanlig + lättläst). Socialstyrelsen granskar inte eller ger råd i enskilda ärenden om ekonomiskt bistånd. Vi är en central statlig myndighet som arbetar med övergripande frågor som uppföljning, utveckling, kunskapsförmedling och samordning. Du hittar generell information om ekonomiskt bistånd i våra allmänna råd (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd och i handboken om ekonomiskt bistånd. Vem ska jag vända mig till för att söka ekonomiskt bistånd? Ta kontakt med socialtjänsten i din kommun och beställ tid för ett besök. Ofta vill socialtjänsten redan i telefon veta lite om varför du ringer. Du måste uppge namn och adress. För det mesta skickar socialtjänsten även en del skriftlig information där det står t.ex. vad du ska ha med dig vid besöket. Ofta får du också i förväg en ansökningsblankett som du ska fylla i och ta med. Kom ihåg att säga till om du behöver en tolk. Vilka uppgifter måste jag lämna när jag söker ekonomiskt bistånd? En utredning om ekonomiskt bistånd är frivillig och kan inte genomföras mot din vilja. Du kan när som helst begära att socialtjänsten avbryter utredningen. Men om du vill ha ett beslut som bygger på en noggrann utredning måste du lämna uppgifter till socialtjänsten. Det gäller uppgifter om t.ex. boende och familjeförhållanden samt om alla ekonomiska förhållanden som är viktiga för bedömningen av din ansökan, t.ex. inkomster, tillgångar och utgifter. Vad händer med de uppgifter jag lämnar till socialtjänsten? Socialtjänsten är skyldig att skriva ned, dokumentera, de uppgifter som är viktiga för handläggningen av din ansökan. Det ska stå i dokumentationen t.ex. vad som har kommit fram när handläggaren kontrollerat uppgifter hos andra myndigheter och vilka beslut som har fattats. Du måste godkänna att handläggaren tar kontakt med andra myndigheter, oftast gör du det på ansökningsblanketten. Dokumentationen ska vara korrekt och neutral och får inte innehålla uppgifter som känns kränkande. Socialtjänsten ska bara dokumentera det som betyder något för deras utredning och beslut. Du har rätt att läsa vad som har skrivits om dig och du har också rätt att få noterat om du tycker att något som står är felaktigt eller om du har en annan åsikt. Dokumentationen sparas normalt i fem år och förstörs sedan. De uppgifter du lämnar till socialtjänsten är sekretessbelagda, dvs. får inte lämnas ut. Det finns dock undantag, t.ex. i vissa fall när polisen begär det under en utredning om brott. Vad händer om jag lämnat felaktiga uppgifter? Du blir tvungen att betala tillbaka bistånd som du fått pga. felaktiga uppgifter. Om du medvetet har lurat socialtjänsten betraktas det som ett misstänkt bedrägeri och kan leda till polisanmälan. Vad ska jag ha med mig vid ett besök hos socialtjänsten? Du måste ha med dig legitimation som visar vem du är och hyreskontrakt/hyresavi eller annat som visar var du bor och vad du betalar för bostaden. För att visa hur din ekonomiska situation ser ut kan du ta med dig kopia på bilagan till din senaste deklaration. Om du har inkomster bör du ha med dig lönebesked och avier för utbetalning av t.ex. pension, sjukpenning, föräldrapenning, underhållsstöd eller bostadsbidrag för de senaste 2–3 månaderna. Du kan även ta med dig annat som du tror hjälper handläggaren att få en överblick över din ekonomiska situation. När du ansöker om ekonomiskt bistånd till annat än försörjningen måste du oftast kunna visa vad det kostar genom kvitto, kostnadsförslag eller liknande. Så är det för t.ex. läkarvård, medicin, tandvård, glasögon, möbler eller annat till hemmet och flyttning. Om du är arbetslös måste du kunna visa upp besökskort från arbetsförmedlingen eller andra papper som visar att du försöker få ett arbete. Om du är sjukskriven måste du kunna visa upp läkarintyg. Vad krävs för att jag ska kunna få ekonomiskt bistånd? Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Du har i första hand ett eget ansvar för att reda upp din situation. Socialtjänsten kan t.ex. kräva att du söker arbete och accepterar att vara med i kommunens eller arbetsförmedlingens program eller åtgärder för arbetslösa. Socialtjänsten gör en individuell bedömning av varje ansökan. I regel har du inte rätt till ekonomiskt bistånd om du har pengar på banken eller andra tillgångar. Du ska alltså vara helt utan egna ekonomiska resurser för att ha rätt till bistånd. Du ska också i första hand söka de generella förmåner och ersättningar som du kan få, t.ex. sjukpenning, föräldrapenning, bostadsbidrag och underhållsstöd. Kan jag få akut hjälp? Ja, om du riskerar att annars hamna i en nödsituation. Det finns inte definierat vad som är en nödsituation utan socialtjänsten bedömer detta från fall till fall. Vad gäller om jag är arbetslös? Du ska vara anmäld vid arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. Du måste även visa att du står till arbetsmarknadens förfogande genom att vara beredd att ta de arbeten eller arbetsmarknadsåtgärder som du blir erbjuden. Arbetsmarknadsåtgärder kan vara t.ex. arbetsmarknadsutbildning, praktik, arbetsrehabiliterande åtgärder och svenskundervisning för invandrare (sfi). Även åtgärder som kommunen erbjuder kan räknas hit. I första hand krävs att du söker och tar lämpligt heltidsarbete. Om du inte kan få heltidsarbete direkt måste du söka och ta lämpligt deltidsarbete så länge. Du måste också vara beredd att söka arbeten utanför det yrkesområde eller den ort där du tidigare arbetat. Vad gäller om jag är sjuk? Socialtjänsten kräver i regel att du är sjukskriven och visar upp ett läkarintyg om du inte kan arbeta eller söka arbete p.g.a. sjukdom. Om sjukskrivningen blir långvarig kan socialtjänsten även kräva att få se läkarens plan för rehabilitering. Det är också möjligt att socialtjänsten vill ta kontakt med din läkare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att få veta vilken hjälp du behöver. Vad gäller om jag är studerande? Socialtjänsten beviljar oftast inte ekonomiskt bistånd till studerande under terminerna. Du anses då kunna klara dig på studiemedel eller andra studiestöd. Alternativet för den som inte klarar sig på studiemedel är oftast att ta ett arbete. Om det finns särskilda skäl kan dock socialtjänsten göra undantag, t.ex. om du hamnat i en situation som du inte väntat dig. Studiemedlen är beräknade efter terminens längd och det syns på studiemedelsbeskedet hur länge pengarna ska räcka. Under studieuppehåll gäller samma krav som för andra arbetslösa. Om du aktivt har sökt sommarjobb men inte fått något, kan du alltså ha rätt till ekonomiskt bistånd om du uppfyller övriga villkor. (Se också frågan om unga arbetslösa) Vad gäller om jag är ung och arbetslös? Samma regler gäller som för övriga arbetslösa (se frågan om arbetslösa). Socialtjänsten kan dessutom ställa ett särskilt krav på unga arbetslösa att de deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Detta gäller ungdomar under 25 år, personer över 25 år med särskilt behov av kompetenshöjande verksamhet och studerande som under studieuppehåll behöver ekonomiskt bistånd. Om studerande söker ekonomiskt bistånd i samband med studieuppehåll får socialtjänsten alltså begära att de deltar i någon form av praktik, även om den inte behövs för studierna. Socialtjänsten kan ge avslag på ekonomiskt bistånd om du tackar nej till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet utan att ha ett acceptabelt skäl. Socialtjänsten kan även minska på biståndet i denna situation. Vad gäller om jag är ung och har avbrutit gymnasiet? Om du är under 18 år ska dina föräldrar försörja dig. Om du har fyllt 18 år kan du söka ekonomiskt bistånd och får visa för socialtjänsten att du söker arbete. Eventuellt kräver socialtjänsten att du deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet (se frågan om unga arbetslösa). Socialtjänsten kan inte kräva att du börjar i gymnasiet igen för att du ska kunna få bistånd. Vad gäller om jag är ung och vill flytta hemifrån? Enligt lagen är föräldrar skyldiga att försörja sina barn tills de fyller 18 år. Om du fortfarande går i skolan (gymnasiet) när du fyller 18 år förlängs skyldigheten. Den gäller då tills du gått ut skolan, men inte efter du fyllt 21 år. 18-20-åringar som inte går i skolan kan alltså söka ekonomiskt bistånd för egen del. Men när det gäller bistånd till kostnader för eget boende har ungdomar inte någon självklar rätt till detta. Ungdomar som vill flytta hemifrån får bara hjälp till bostadskostnader när det finns starka skäl för flyttningen, t.ex. hälsoproblem. Man räknar med att ungdomar inte flyttar hemifrån förrän de kan betala för boendet själva. Vad är ekonomiskt bistånd? Ekonomiskt bistånd, eller socialbidrag som det tidigare kallades, är ekonomiskt stöd enligt socialtjänstlagen (broschyr om socialtjänstlagen, vanlig + lättläst). Man kan få ekonomiskt bistånd till försörjningen och till annat som man behöver för att leva på en rimlig nivå. Bistånd till försörjningen kallas försörjningsstöd och består av en norm (riksnormen) och skäliga (rimliga) kostnader för några andra vanliga behov, t.ex. boende och hushållsel. Utgifter som inte ingår i försörjningsstödet hör till livsföringen i övrigt. Det är sådant som inte hänger ihop med försörjningen men som ändå är nödvändigt (se också frågan om hjälp till annat). Vad ingår i försörjningsstöd? I riksnormen ingår kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hälsa och hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, samt dagstidning, telefon och TV-avgift. Om det finns särskilda skäl kan socialtjänsten i ett enskilt fall beräkna kostnader till både högre och lägre nivå än i riksnormen. Riksnormen grundar sig på beräkningar från Konsumentverket. I försörjningsstödet ingår också skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Vad som kan räknas in för dessa behov bedöms individuellt men normalt räknas de kostnader du har om de är skäliga. Med skälig kostnad menas att den ligger på en rimlig nivå. Vad ska riksnormen räcka till? Livsmedel: Beräkningen bygger på en fyra veckors matsedel med vanliga och nyttiga rätter till frukost, lunch, middag och mellanmål. Både råvaror och halvfabrikat ingår men inte sådant som godis, snacks eller vin. Kostnaden för ensamhushåll är något högre p.g.a. att de köper mindre förpackningar och har mer svinn. Kläder och skor: Vanliga kläder och skor för olika årstider, väder och tillfällen. Kostnader för skoreparationer, kemtvätt och tillbehör som väskor, klocka och paraply ingår också. Fritid och lek: Vanliga fritidsaktiviteter inomhus och utomhus inklusive motion och kultur. Här ingår t.ex. medlemskap i förening/idrottsklubb, gå på bio/hyra video, lyssna på musik, läsa böcker, cykla, simma och åka skidor eller skridskor. För yngre barn ingår också t.ex. leksaker och spel. Dyrare fritidsintressen, semester, husdjur och kostnader för dator- och TV-spel ingår inte. Hälsa och hygien: Varor för den personliga hygienen som tvål, tandkräm, tandborste och hudkräm. Kostnader för hårklippning, rakapparat och mensskydd ingår. För barn upp till tre år ingår blöjor. Hälso- och sjukvårdsprodukter, besök hos läkare och tandläkare samt läkemedel ingår inte (se också frågan om hjälp till annat). Barn- och ungdomsförsäkring: Gruppförsäkring för sjukdom och olycksfall. Förbrukningsvaror: Varor som behövs för att sköta om bostaden och kläder och skor, t.ex. medel för tvätt, disk och rengöring, dammsugarpåsar, glödlampor och skokräm. Toalett- och hushållspapper, pappersservetter, plastfolie och fryspåsar, tejp m.m. ingår också. Dagstidning, telefon, TV-licens m.m.: Prenumeration av en dagstidning, avgift för TVlicens och kostnader för telefon inklusive en del kostnader för mobiltelefon. Kostnader för brevpapper, kuvert, vykort och frimärken ingår också. Kostnader för kabel-TV, Internet och dator ingår inte. Hur bestäms beloppen i riksnormen? Riksnormen bestäms varje år av regeringen. De belopp som ingår i normen baserar sig på beräkningar från Konsumentverket och ska vara en vanlig konsumtionsnivå, dvs. varken minimum eller lyx. Beloppen är uppdelade på olika typer av hushåll och åldersgrupper. Socialstyrelsen informerar varje år i Meddelandeblad om beloppen i riksnormen. Kan jag få mer i bidrag om jag har mer kostnader än vad som ingår i riksnormen? Ja. Socialtjänsten kan i vissa fall räkna med en högre norm. En sådan höjning gör socialtjänsten i enskilda fall och efter en individuell bedömning. Exempel på situationer när normen kan höjas är om du behöver äta dyrare mat eller har extra stort behov av telefon eller fritidsaktiviteter. Du ska kunna visa för socialtjänsten att ditt behov medför högre kostnader än vad som ingår i normen. Även motsatsen gäller, dvs. att socialtjänsten i ett enskilt fall kan ge en lägre norm om det finns särskilda skäl. Kan jag få ekonomiskt bistånd till boendekostnad även om jag bor i villa eller bostadsrätt? Ja. Det avgörande är att kostnaden ligger på en rimlig nivå. Socialstyrelsen rekommenderar att kostnaden för boende i villa inkluderar ränteutgifter och nödvändiga driftskostnader, t.ex. kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, fastighetsförsäkring och tomträttsavgäld. I kostnaden för boende i bostadsrätt ingår ränteutgifter och månadsavgift. Avbetalning på lån (amortering) brukar man inte få hjälp med. Vad är en rimlig boendekostnad? Det finns inga klara och enkla regler för vad som är rimliga kostnader för boende. Enligt regeringen måste socialtjänsten göra en bedömning av vad som är rimligt i varje enskilt fall och jämföra med vad en låginkomsttagare har råd med. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten gör sin bedömning med hänsyn till den faktiska kostnaden för boendet och till behovet av just denna bostad. Kostnaden bör jämföras med hyran i allmännyttiga eller andra större bostadsföretag där du bor eller i närmaste tätort. Rekommendationen bygger på tanken att detta är en form av boende som låginkomsttagare normalt har råd med. Vilka regler gäller vid boende i andra hand? I princip gäller samma regler som vid boende i första hand. Du ska kunna visa att du bor på adressen. Du bör vara folkbokförd (mantalsskriven) där och kunna visa upp ett hyresavtal. Avtalet bör innehålla de uppgifter som socialtjänsten behöver för att kunna bedöma om hyran är rimlig. Det gäller t.ex. storlek och standard på bostaden, om den är möblerad eller omöblerad och vad som ingår i hyran. Hur har ni kommit överens om t.ex. hushållsel och telefon? På samma sätt som vid boende i första hand kan bostadssituationen på orten eller i kommunen påverka vad som är rimlig hyra. Socialtjänsten kan också i sin bedömning ta hänsyn till ditt behov av bostad och möjlighet att hitta en annan bostad. Om du tillhör dem som kan få bostadsbidrag, kan socialtjänsten kräva att du har ett hyresavtal som ger rätt till bostadsbidrag. Kan jag få hjälp till annat än försörjningen? Ja. Du kan efter en individuell bedömning få ekonomiskt bistånd även till annat. I allmänna råd om ekonomiskt bistånd tar Socialstyrelsen upp några exempel på behov som man kan ha vid sidan av försörjningen. Det är kostnader och avgifter för t.ex. hälso- och sjukvård, tandvård, glasögon, utrustning till hemmet, flyttning, utrustning för spädbarn, umgängesresor, kommunal service, ansöknings- och förmedlingsavgifter, rekreation och begravning. Denna uppräkning är endast exempel och det är möjligt att få ekonomiskt bistånd även till annat om man kan visa att man behöver det. Om det finns särskilda skäl kan man i speciella fall även få bistånd till skulder. När det gäller hälso- och sjukvård och läkemedel får du normalt ekonomiskt bistånd till det som ingår i högkostnadsskyddet. Kostnaden för tandvård bör oftast vara godkänd av socialtjänsten innan behandlingen börjar, undantagen gäller tandvård som är akut. Om behandlingen är dyr kan socialtjänsten kräva att förslaget till behandling bedöms av en annan tandläkare. Det finns ingen allmän rätt för personer som får egen bostad att få bistånd till möbler m.m. utan det ska finnas ett särskilt skäl. Det kan vara att du t.ex. måste flytta för att du är i en akut eller hotfull situation. Du kan också vara ung men tvungen att flytta hemifrån för att få en rimlig levnadssituation. Umgängesresor är föräldrars eller barns resor från en ort till en annan för umgänge. Med rekreation menas t.ex. reskostnader eller stughyra. För begravning gäller att eventuella tillgångar i dödsboet i första hand ska användas för att betala begravningen. Begravningskostnaden går före andra kostnader som t.ex. obetald hyra, el, telefon eller liknande. Om socialtjänsten ger bistånd ska det räcka till en värdig begravning. Socialtjänsten ska ta hänsyn till den avlidnes och anhörigas önskemål inom rimliga gränser. Kan jag få låna pengar? Nej, men i vissa fall kan du få bistånd mot återbetalning – se frågan om återbetalning. Hur beräknas försörjningsstöd? Försörjningsstödet beräknas normalt månadsvis. Först bestämmer man vilka som ingår i hushållet. I socialtjänstens beräkningar ingår gifta, sambor och registrerade partner normalt i samma hushåll och har gemensam ekonomi. Därefter räknar man ut riksnormen för hushållet. Den får man genom att lägga ihop de personliga kostnaderna för alla i hushållet med gemensamma hushållskostnader. Genom att lägga ihop riksnormen med eventuella månadskostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa får man vad hushållet totalt behöver för att klara sig en månad. Dessa kostnader ska vara rimliga (skäliga). Hushållets behov av försörjningsstöd får man genom att dra ifrån eventuella egna inkomster. Beräkningssättet kan beskrivas så här: Personliga kostnader + gemensamma hushållskostnader + skäliga kostnader – inkomster = behov av försörjningsstöd. Varför får olika personer eller hushåll olika mycket försörjningsstöd? Försörjningsstödet bedöms individuellt liksom övrigt ekonomiskt bistånd. Det betyder bl.a. att det beräknas efter vad var och en behöver. Ett tydligt exempel är att en barnfamilj får mer i försörjningsstöd eftersom den har större utgifter per månad än en ensamstående person. Men det betyder också att två personer i samma situation kan få olika mycket i bistånd eftersom socialtjänsten bedömer att deras behov är olika stort. Hur påverkar inkomster och tillgångar vad jag får i ekonomiskt bistånd? När socialtjänsten räknar ut om ett hushåll har rätt till ekonomiskt bistånd brukar man ta med hushållsmedlemmarnas alla nettoinkomster (efter skatt). Det gäller t.ex. lön eller avgångsvederlag, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, pension, underhållsbidrag, barnbidrag eller bostadsbidrag. Det gäller normalt även t.ex. skatteåterbäring, skadestånd och ersättningar från försäkringsbolag. Om du har pengar på banken, aktier eller någon annan tillgång som är lätt att komma åt måste du i regel utnyttja den i första hand. Om du har tillgångar som är mer låsta, t.ex. hus eller bostadsrätt, kan du få ekonomiskt bistånd under en period medan du säljer tillgången eller löser ditt ekonomiska problem på annat sätt. Kan jag få ekonomiskt bistånd om jag har en bil? En bil är ofta en tillgång som kan säljas och ge inkomst, oavsett om den används eller inte. Socialtjänsten bedömer dock från fall till fall om bilen ska räknas som en tillgång. Man tittar bl.a. på bilens värde och hur länge du behöver ekonomiskt bistånd. Om behovet av bistånd är tillfälligt eller om du behöver bilen i ditt arbete, kan socialtjänsten acceptera att du har den kvar. Detsamma gäller om bilen är så gammal att det knappast blir någon inkomst om den säljs. Socialstyrelsen rekommenderar att driftskostnaderna för bilen (bensin, reparationer m.m.) räknas in i ditt ekonomiska månadsbehov om du behöver bilen t.ex. i ditt arbete eller för att komma till arbetet. I andra fall får du klara av dessa kostnader på annat sätt. Kan jag få ekonomiskt bistånd om jag har fritidshus? Ett fritidshus är en tillgång som kan säljas och ge inkomst. En förutsättning är att försäljningen ger ett överskott, dvs. att det blir pengar över när du har betalat av eventuella lån på huset. Oftast accepterar socialtjänsten att du har ett fritidshus om du endast behöver ekonomiskt bistånd en kort period, dvs. högst fyra månader. Kan jag få ekonomiskt bistånd om jag har villa eller bostadsrätt? En villa eller bostadsrätt är i princip en tillgång som kan säljas och som därför kan påverka din rätt till ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen har rekommenderat att villan eller bostadsrätten bara ska räknas som en tillgång om ditt behov av bistånd blir långvarigt, dvs. längre än fyra månader. En förutsättning för försäljning är att det blir ett överskott, dvs. att det blir pengar över efter att du har betalat av eventuella lån på huset. Socialtjänsten måste alltid göra en bedömning i det individuella fallet. Det kan finnas skäl till att du inte bör sälja din bostad. Sådana skäl kan vara att det är svårt att få en ny bostad, att bostaden är svår att sälja eller att flyttningen på något annat sätt är olämplig för dig eller din familj. Om du ändå blir tvungen att sälja villan eller bostadsrätten rekommenderar Socialstyrelsen att du får rimlig tid på dig, vilket är minst fyra månader. Kan jag bli skyldig att betala tillbaka pengar till socialtjänsten? Ja. Enligt reglerna i socialtjänstlagen får socialtjänsten i vissa fall kräva tillbaka pengar som har betalats ut. Det gäller om biståndet var förskott på t.ex. utbetalning av lön, sjukpenning, pension eller bostadsbidrag, om den som fått biståndet är indragen i en arbetskonflikt, t.ex. en strejk, om den som fått biståndet har pengar men tillfälligt inte kan komma åt dem p.g.a. strejk, dataproblem e.d. eller om biståndet var felaktigt på grund av misstag eller oriktiga uppgifter. Det gäller även om socialtjänsten har gjort fel och betalat ut för mycket. Det kan därför vara viktigt att kontrollera utbetalningar från socialtjänsten så att du inte blir återbetalningsskyldig. För att socialtjänsten ska kunna kräva tillbaka pengar måste det finnas ett skriftligt beslut. Där ska det stå varför pengarna ska betalas tillbaka och du ska ha fått en kopia på beslutet. Vid sidan av reglerna i socialtjänstlagen har socialtjänsten rätt att enligt lagen om allmän försäkring få tillbaka pengar om det ekonomiska biståndet var förskott på en retroaktiv utbetalning av månadsersättning som du ansökt om hos försäkringskassan. Det kan vara t.ex. pension, aktivitetsersättning, sjukersättning, sjukpenning, bostadsbidrag eller underhållsstöd. I dessa fall kräver socialtjänsten tillbaka pengarna direkt från försäkringskassan. Vad kan jag göra om socialtjänsten säger att jag inte har rätt till ekonomiskt bistånd? Du har alltid rätt att lämna in en ansökan och få den prövad. Socialtjänsten är skyldig att hjälpa till med ansökan om det behövs. Du har även rätt att få ett skriftligt beslut som du kan överklaga. Kan jag överklaga socialtjänstens beslut? Ja, du kan överklaga om du inte är nöjd med beslutet. Det gäller också om du fått bara delvis avslag. Du måste dock överklaga inom tre veckor från att du fått beslutet. Ett överklagande innebär att domstolen prövar om socialtjänstens beslut är riktigt. Domstolen kan ändra beslutet och socialtjänsten måste rätta sig efter domstolen. Blir du missnöjd också med förvaltningsrättens beslut kan du gå vidare och överklaga till kammarrätten och slutligen till Regeringsrätten. I dessa fall bestämmer domstolen själv om den ska ta upp överklagandet (s.k. prövningstillstånd). Socialtjänsten ska informera dig om hur allt går till och även hjälpa dig om du behöver det. Hur överklagar jag? Ett överklagande ska vara skriftligt. Någon särskild blankett behövs inte och överklagandet kan göras mycket enkelt. Det viktiga är att du talar om vilket beslut du överklagar och vad du tycker är fel. Behöver du hjälp med överklagandet är socialtjänsten skyldig att ge dig hjälp. Skicka överklagandet till det socialtjänstkontor som beslutat i ditt ärende. Det måste ha kommit dit senast tre veckor efter att du fick beslutet.   Barnombudsmannen Barnombudsmannen. I Sverige har alla barn och ungdomar upp till 18 år en egen ombudsman. Ombudsmannen tillsätts av regeringen för sex år i taget. Sveriges nuvarande barnombudsman heter Lena Nyberg. Hon tillträdde 2001 och är chef för myndigheten Barnombudsmannen. Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Myndigheten ska utbilda och informera om barnkonventionen, men också bevaka hur konventionen efterlevs i samhället. Barnombudsmannen lämnar till exempel förslag till regeringen på ändringar i svensk lagstiftning och arbetar för att statliga myndigheter, kommuner och landsting ska använda barnkonventionen som en utgångspunkt i sitt arbete. Bildar opinion En viktig del i Barnombudsmannens arbete är att delta i den allmänna debatten, skapa opinion i angelägna frågor och påverka beslutsfattares och allmänhetens förhållningssätt i barn- och ungdomsfrågor. Men Barnombudsmannen utövar ingen tillsyn över andra myndigheter och får enligt lag inte heller ingripa i enskilda fall. Kontakter med barn och unga Barnombudsmannen har regelbundna kontakter med barn och ungdomar för att ta reda på vad de tycker i aktuella frågor. Kontakterna sker bland annat genom besök på skolor och i föreningar, genom brev- och telefonkontakter och via myndighetens webbplats. Ett par gånger om året tar Barnombudsmannen hjälp av ett antal kontaktklasser som svarar på enkätfrågor. Till sin hjälp har Barnombudsmannen även flera barn- och ungdomsråd, samt ett expertråd. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen. Den tar upp barns och ungas situation i Sverige, deras möjligheter och problem. Barnombudsmannens huvudsakliga uppgifter är att: Företräda barn och unga Driva på genomförandet av barnkonventionen Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Information och opinionsbildning Kunskapsinhämtning, forskning och statistik Internationellt kunskapsutbyte kring barnkonventionen Verksamhetsidé Barnombudsmannen ska med kunskap och kvalitet företräda barn och ungdomar, driva och bevaka deras rättigheter och intressen utifrån barnkonventionen. Bakgrund Organisation & personal Om Lena Nyberg Verksamhetsplan och regleringsbrev Strategier för kunskap och kommunikation Årsredovisning 2007 Vanliga frågor och svar Internationellt arbete Lediga tjänster Lag och förordning Kontakta oss Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Norr Mälarstrand 6 Tfn: 08-692 29 50 Fax: 08-654 62 77 barnombudsmannen@bo.se Mer kontaktinformation Upp till 18 - fakta om barn och ungdom Upp till 18 - fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen rapporterar BR2007:04. 193 sidor Konventionen om barnets rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. 82 sidor. Länkar Här har vi samlat länkar till andra europeiska ombudsmän, myndigheter, svenska ombudsmän, riksorganisationer och internationella organ. Europeiska barnombudsmän Barnombudsmannen (Finland) Barneombudet (Norge) Børnerådet (Danmark) Umbo?sma?ur barna (Island) ENOC - European Network of Ombudspersons for Children Myndigheter Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket tema skolan Barnrättsakademin Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Brottsofferportalen Folkhälsoinstitutet Skolan förebygger Integrationsverket Justitiekanslern Konsumentverket Kulturrådet Kvinnofridsportalen Medierådet Migrationsverket Myndigheten för skolutveckling Räddningsverket Skyddsnätet Skolverket Socialstyrelsen Specialpedagogiska institutet Specialskolemyndigheten Statens Institutionsstyrelse Statistiska centralbyrån (SCB) Svenska institutet Sverige.se Sveriges Kommuner och Landsting Sweden.se Ungdomsstyrelsen Ombudsmän Justitieombudsmannen (JO) Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) Jämställdhetsombudsmannen (JämO) Handikappombudsmannen (HO) Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) Konsumentombudsmannen (KO) Allmänhetens Pressombudsman (PO) Skolverkets barn- och elevombudsman (BEO) Riksorganisationer Barnens Värld/World´s Children´s Prize Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) ECPAT Sverige Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO Hem och skola IPA, Barns rätt till lek Majblomman NTF Riksförbundet BRIS Rädda Barnen Kvinnojour/tjejjour på nätet Riksorganisationen mot sexuella övergrepp (HOPP) Riksorganisationen stödcentrum mot incest (Rsci) Röda korset Svea - Sveriges elevråd Unicef Stiftelser Stiftelsen Allmänna Barnhuset Internationella organ Office of the High Commissioner for Human Rights Unicef Europeiska ombudsmannen End Corporal Punishment Se även våra: Fakta- och statistiklänkar Hit kan du vända dig FN:s Konvention om barnets rättigheter      FN:s konvention om barnets rättigheter eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.      Barnkonventionen innebär en ny epok i arbetet med barns och ungas villkor. Det är första gången barns egna mänskliga rättigheter formuleras i ett internationellt bindande avtal, som uttrycker världssamfundets samlade syn på barn och ger därmed alla länder ett gemensamt språk och ett gemensamt mål.      Konventionen utgår ifrån att barndomen har ett värde i sig och att barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd, som också innefattar ett rättsligt skydd. Konventionen tillerkänner barn grundläggande medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den bygger på fyra viktiga principer: att barnet har rätt till likvärdiga villkor, att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, att barnet har rätt till liv och utveckling samt att barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad.      Sverige var ett av de drivande länderna vid utformningen av barnkonventionen, och en av de första nationer som ratificerade den. I vårt land trädde konventionen i kraft den 2 september 1990. Av FN:s medlemsstater är det totalt 191 stater som anslutit sig, endast USA och Somalia är ännu inte bundna av barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter Förteckning över konventionens artiklar. Inledning Del I Art. 1 Definition av "barn" Art. 2 Icke-diskriminering Art. 3 Barnets bästa Art. 4 Genomförande av rättigheterna Art. 5 Föräldrarnas ledning Art. 6 Rätt till liv och överlevnad Art. 7 Rätt till namn och nationalitet Art. 8 Rätt att behålla identitet Art. 9 Åtskiljande från föräldrar Art. 10 Familjeåterföreningar Art. 11 Olovligt bortförande Art. 12 Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd Art. 13 Yttrande- och informationsfrihet Art. 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet Art. 15 Förenings- och församlingsfrihet Art. 16 Rätt till privat- och familjeliv Art. 17 Massmediers roll Art. 18 Uppfostran och utveckling Art. 19 Skydd mot övergrepp Art. 20 Alternativ omvårdnad Art. 21 Adoption Art. 22 Flyktingbarn Art. 23 Handikappade barn Art. 24 Hälsa- och sjukvård Art. 25 Översyn avseende omhändertagna barn Art. 26 Social trygghet Art. 27 Levnadsstandard Art. 28 Utbildning, rätt till Art. 29 Utbildning, syfte Art. 30 Minoritets- och urbefolkningsbarn Art. 31 Vila och fritid Art. 32 Skydd mot ekonomiskt utnyttjande Art. 33 Skydd mot narkotika Art. 34 Skydd mot sexuellt utnyttjande Art. 35 Förhindrande av handel med barn Art. 36 Skydd mot annat utnyttjande Art. 37 Skydd mot tortyr och dödsstraff Art. 38 Skydd mot väpnade konflikter Art. 39 Rehabilitering Art. 40 Straffprocess och kriminalvård Art. 41 Förhållande till mer långtgående              bestämmelser Del II Art. 42 Informationsskyldighet om konventionen Art. 43 Kommittén för barnets rättigheter Art. 44 Implementeringsrapporter Art. 45 Kommitténs arbetsmetoder Del III Art. 46 Undertecknande Art. 47 Ratificering Art. 48 Anslutning Art. 49 Ikraftträdande Art. 50 Ändringar Art. 51 Reservationer Art. 52 Uppsägning Art. 53 Depositarie Art. 54 Originaltext Handikappombudsmannen. Handikappombudsmannen.      Handikappombudsmannen är en statlig myndighet som bevakar frågor som angår rättigheter och intressen för personer med funktionsnedsättning      Verksamhetens inriktning styrs av lagen (SFS 1994:749) om Handikappombudsmannen och förordning (SFS 1994:949) med instruktion för Handikappombudsmannen.      Handikappombudsmannen har bland annat i uppdrag enligt Förordning med instruktion för Handikappombudsmannen (4 p. 2 (section) SFS 1994:949) att utvärdera de åtgärder som vidtas för att förverkliga FN:s standardregler. FN:s standardregler.      Delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade inom samhällets alla områden - det är grundtanken i FN:s standardregler. I 22 regler preciseras vilka förutsättningar som krävs för delaktighet och jämlikhet, vilka huvudområden som är väsentliga och med vilka medel man kan genomföra förändringar.      FN:s standardregler ställer politiska och moraliska krav. Krav som den svenska regeringen ställer sig bakom: "Alla i samhället, regeringen, offentliga organ på alla nivåer, företag, organisationer med flera, har ett ansvar för att reglerna blir kända och respekterade och att den vision om ett samhälle för alla, som reglerna uttrycker, också blir verklighet." FN:s standardregler. Originalversion INTRODUKTION Bakgrund och nuläge Tidigare internationella åtgärder Vägen mot standardregler Standardreglernas syfte och innehåll Grundläggande begrepp i handikappolitiken INLEDNING I. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DELAKTIGHET PÅ LIKA VILLKOR Regel 1. Ökad medvetenhet Regel 2. Medicinsk vård och behandling Regel 3. Rehabilitering Regel 4. Stöd och service II. HUVUDOMRÅDEN FÖR DELAKTIGHET PÅ LIKA VILLKOR Regel 5. Tillgänglighet Regel 6. Utbildning Regel 7. Arbete Regel 8. Ekonomisk och social trygghet Regel 9. Familjeliv och personlig integritet Regel 10. Kultur Regel 11. Rekreation och idrott Regel 12. Religion III. GENOMFÖRANDE Regel 13. Kunskap och forskning Regel 14. Policy och planering Regel 15. Lagstiftning Regel 16. Ekonomisk politik Regel 17. Samordning Regel 18. Handikapporganisationer Regel 19. Personalutbildning Regel 20. Nationell granskning och utvärdering                  av handikapprogram i samband med                  standardreglernas genomförande Regel 21. Tekniskt och ekonomiskt samarbete Regel 22. Internationellt samarbete IV. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Brottsförebyggande rådet. Brå. Brottsförebyggande rådet. Brå. Ändra utseende Lättläst Teckenspråk Ordlista Webbkarta Om webbplatsen Om Brå Verksamhet Organisation Kris och säkerhet Pågående projekt Medarbetare Lediga arbeten Tillsatta arbeten Nyheter Press Tidskriften Apropå Publikationer Remissvar Kalender Kontakta oss Statistik Brottslighet Lokalt arbete Forskning och utvärdering Skolportalen brottsrummet.se Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Rättsväsendet består av myndigheter som polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården. En viktig utgångspunkt för den svenska kriminalpolitiken är att arbeta för att förhindra att brott sker. Brå är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning för att ta fram ny kunskap och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. Brå arbetar på uppdrag av Sveriges regering och ofta i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Brå:s målgrupper är beslutsfattare och anställda inom rättsväsendet, brottsförebyggande aktörer samt medier och allmänhet. Brå har funnits sedan 1974 och leds av generaldirektören Jan Andersson. Styrdokument Regleringsbrev 2008 Regleringsbrev 2007 Verksamhetsplan 2008 Verksamhetsplan 2008 (pdf) Årsredovisning 2007. Årsredovisning 2007 (pdf) Budgetunderlag åren 2008-2010 (pdf) Senast uppdaterad: 2008-02-22 Brottsförebyggande rådet Postadress: Box 1386, 111 93 Stockholm Telefon: 08-401 87 00 | Fax: 08-411 90 75 E-post: info@bra.se | Besöksadress: Tegnérgatan 23, 2 tr | Karta Organiserad brottslighet Den organiserade brottsligheten har många dimensioner och därför är det avgörande vilka strategier man väljer för att bekämpa den. För detta behöver man användbara förklaringar om vad organiserad brottslighet egentligen är för något. Den organiserade brottsligheten förser i första hand marknaden med illegala och ”skattefria” varor och tjänster, som narkotika, alkohol, vapen, storskaligt svartarbete och sexuella tjänster. Den ligger även bakom en viss del av stöldbrottsligheten och till viss del rån samt hälerier med anknytning till sådan brottslighet. Den svarar i mer begränsad omfattning för indrivning och beskyddarverksamhet, så kallad utpressning. Projekt med vinstsyfte Brå:s forskning visar att den organiserade brottsligheten ofta drivs som en affärsmässig och vinstinriktad verksamhet. I detta ligger att brott inte är engångsföreteelser, utan bedrivs som nätverksbaserade projekt. Inom projekten, som avlöser varandra, finns en arbetsdelning och flexibilitet som innebär att medarbetare går in och ut ur projekten. Men eftersom verksamheten är kriminell måste den skyddas från myndigheternas insyn och kontroll. Den måste också försvaras mot angrepp från andra kriminella och personer som uppfattas som opålitliga, inom eller i närheten av verksamheten, eftersom rättsväsendet enbart upprätthåller lag och ordning i legala affärsrelationer. Skyddet är följaktligen en mycket viktig del i verksamheten och i livsföringen för de inblandade gärningspersonerna i de här nätverken. Skapar resurser Den kriminella verksamheten genererar åtråvärda resurser i form av kapital, kompetens, kontakter och status. Resurserna kan mobiliseras för att skydda och underlätta verksamheten. Det är då som den organiserade brottsligheten blir systemhotande, och ett större problem för samhället än dess kriminella kärnverksamhet som narkotika och stölder. Den kriminella verksamheten är systemhotande när tulltjänstemän och poliser korrumperas, åklagare hotas, brottsoffer inte vågar anmäla och vittnen snabbt glömmer vad de har sett. Det dåliga ryktets logik I anslutning till organiserad brottslighet finns kriminella gäng som ungdomsgäng, fängelsegäng och mc-gäng vars dåliga rykte troligen i hög grad överträffar den faktiska brottslighet de står för. För dem är gänget, och den status det ger, sannolikt viktigare än de diskret skötta affärerna. Problemen med gängen är därför inte bara att de begår många allvarliga brott. Ännu allvarligare är den mytbildning som finns om deras vilja och förmåga att störta samhället i fördärvet. Detta hotar vanliga människors rätt att få leva i lugn och ro. Gängens arroganta hållning gör också att åtskilliga människor ifrågasätter samhällets förmåga att upprätthålla lag och ordning. När kriminella uppgörelser sker på stan och kriminella mc-klubbar brer ut sig över landet frågar sig många oroliga medborgare om samhället har gett upp. Man kan därför säga att de synliga gängen, som har behov av att demonstrera sin makt, är systemhotande genom sitt utmanande beteende och samhällets svårighet att framgångsrikt hantera dem. Strategier Lämpliga strategi mot den organiserade brottsligheten kan enligt Brå riktas mot följande problemområden: 1. Marknaden: Den organiserade brottslighetens ”muskler” byggs upp av den faktiska kriminella verksamheten, som genererar dess inkomster. Att förebygga och bekämpa denna brottslighet och att dessutom komma åt de kriminella vinsterna är av grundläggande betydelse för att bekämpa den systemhotande brottslighet som följer i dess spår. Det är centralt att slå ut eller i alla fall störa nätverken, till exempel genom att rikta in sig på nyckelpersoner som grossister, hälare, fixare, eller minska drivkraften för den organiserade brottslighetens aktörer, genom att gå på de kriminella pengarna. 2. Otillåten påverkan: De systemhotande inslagen i den organiserade brottsligheten består av otillåten påverkan – trakasserier, hot, våld och korruption – riktat mot myndighetspersoner, vittnen och brottsoffer. Även andra grupper kan vara måltavla, som journalister och politiker. Att förebygga, akut åtgärda och i efterhand stärka drabbade personer och verksamheter är de viktigaste åtgärderna mot otillåten påverkan. Vissa former av trakasserier kan ha en infekterande inverkan på en hel arbetsplats. För att motverka detta krävs en ledning som tar problemet på stort allvar, en närmaste chef som är lyhörd för de utsatta personernas önskemål och en ökad kunskap om i vilka situationer de anställda möter organiserad brottslighet. 3. Det synliga utmanandet: De kriminella gängens territoriella utbredning, enstaka spektakulära fall av skottlossning i offentliga miljöer och dramatiserad medial uppmärksamhet kan ha stor effekt på allmänhetens upplevelse av säkerhet och skydd i tillvaron och tilltro till rättssystemet. Att motverka gängens systemhotande effekt på allmänheten är därför en angelägen uppgift. Det kan ske genom att lokalt motverka etablering, försvåra den öppna rekryteringen av nya medlemmar i lokalsamhället, att myndigheter och media inte medverkar till mytbildningen kring gängen och att företag och allmänhet på orten tar aktiv ställning mot gängen. 4. Lokal förankring: Då den organiserade brottsligheten är beroende av lokala marknader – det är där kunderna och andra inkomstkällor finns – är det även viktigt att åtgärder riktas mot den lokala förankringen. Något som med fördel kan göras genom samverkande insatser på kommunal nivå mellan till exempel polis, sociala myndigheter och tillståndsgivande myndigheter men även med aktörer från näringslivet och frivilligsektorn. Korruption och arbetsgivaransvar Även korruption innebär en utmaning för myndigheterna. Det är mindre känsligt att lyfta fram hot och våld som ett problem eftersom angriparen kommer utifrån, medan korruption innebär att någon i de egna leden är illojal. Intervjuer som Brå gjort med aktörer på den svenska narkotikamarknaden visar att främst personal inom Kriminalvården, Polisen och Tullen befinner sig i riskzonen för påverkan. I Brå:s undersökningar finns också indikationer på att den organiserade brottsligheten är förhållandevis aktiv med att försöka korrumpera även andra myndighetspersoner. Effektiva åtgärder mot korruption är interna kontrollsystem i kombination med utbildning om vad som gäller på arbetsplatsen. Korruption kan ofta börja tämligen oskyldigt och därför är det viktigt att bygga upp en tydlig kultur på arbetsplatsen för att motverka att anställda råkar hamna i och sedan fastna i mutbrott. Insikt hos allmänheten Det krävs även en ökad insikt hos allmänheten om att köp av illegala varor och tjänster kan gynna den organiserade brottsligheten. Det som behövs är ett brett avståndstagande där medborgarna aktivt bistår myndigheterna i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det kan handla om att aktivt bidra med tips till polisen, om att anmäla brott och våga vittna eller att låta bli att besöka de lokala kriminella mc-gängens fester. En sådan mobilisering kan ske genom riktade informationsinsatser. Denna metod har man med framgångsrikt resultat använt sig av i vissa kommuner i Danmark där ett samarbete organiserades mellan skolor, fritidsgårdar, polis, sociala myndigheter och föräldrar. Även i Sverige har insatser genomförts på detta område. Till exempel har myndigheterna försökt informera allmänheten om kopplingen mellan billig alkohol och organiserad smuggling genom en informationskampanj mot svartsprit. I Göteborg har dessutom ett resurscentrum mot organiserad brottslighet inrättats, där olika lokala insatser mot denna brottslighet har förutsättningar att kunna samordnas. Fördelen med den här typen av åtgärder är att den dessutom stärker det civila samhället i kampen och därmed minskar den upplevda känslan av vanmakt hos delar av allmänheten, vilket kan påverka anmälningsbenägenheten. Korruptionens struktur i Sverige Motverka otillåten påverkan Narkotikadistributörer Vart tog alla pengarna vägen Kriminella entreprenader i byggbranschen Häleri Penningtvätt Organised Crime Outlook Sweden Lars Korsell kommenterar planeringen bakom större kupper Brottsrummet. Fakta om brott för ungdomar. Brottsrummet. Fakta om brott för ungdomar.http://www.brottsrummet.se På Brottsrummet finns information om lagar och regler, brott och statistik samt information för den utsätts för brott. Här hittar du brottsutvecklingen och fakta om ungdomar och brott, alkohol och droger, barnmisshandel, bilbrott, bostadsinbrott, butiksstöld och snatteri, cykelstölder, dödligt våld, familjevåld, hatbrott, hedersvåld, knivbrott, medling, misshandel, olaglig fildelning, rattfylleri, rån, sexualbrott, våldtäkt, skadegörelse, unga brottsoffer, föräldrar i fängelse och mobbning. Här beskriver vi hur man tar fram och tolkar brottsstatistik. Här finns också videofilmer om brott och brottslighet och du kan följa rättsprocessen genom ett misshandelsfall. Brottsrummet drivs av myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå). Startsida Lagar och regler Brott och statistik Utsatt för brott Om Brå Ordlistan Lärare Filmer Vem blir kriminell? Hur många våldtäkter anmäldes förra året? Ökar ungdomsbrottsligheten? På Brottsrummet finns information om olika typer av brott och hur många brott som anmäls. Här får du veta mer om vad som är ett brott och vart du kan vända dig om du har blivit utsatt för brott. För skolor finns material för att göra temaarbeten, skriva uppsatser och göra research inför diskussioner. Ungdomar och brott Alkohol och droger Barnmisshandel Bilbrott Bostadsinbrott Butiksstöld och snatteri Cykelstölder Dödligt våld Hatbrott Hedersvåld Knivbrott Medling Misshandel Olaglig fildelning Rattfylleri Rån Sexualbrott Skadegörelse Våld inom familjen Vem blir kriminell Ta fram statistik Tolka statistik Brottsutvecklingen Ett brott är en handling som är straffbar enligt lag. Under de senaste fem åren har det årligen anmälts mellan 1,2 och 1,3 miljoner brott till polis, tull eller åklagare. Antalet anmälda brott har legat på ungefär samma nivå fram till år 2006. År 2007 ökade antalet anmälda brott med sex procent till 1,3 miljoner brott. Antalet anmälda brott har ökat kraftigt sedan 1950 och fram till 1990-talet. Det är ganska vanligt att tonåringar någon enstaka gång begår ett brott. Vanligast är stölder i skolan eller i affärer. Antalet ungdomar mellan 15-17 år som misstänks för brott har ökat jämfört med för tio år sedan. Vanliga brott Den vanligaste brottstypen i Sverige är stöldbrott, som till exempel stöld ur bil, bilstöld och inbrott. Den nästa vanligaste är brott mot person, till exempel misshandel, olaga hot och sexualbrott. Den tredje största brottstypen är skadegörelse, till exempel klotter, som är ett vanligt ungdomsbrott. Bilbrott minskar Vissa brott minskar, till exempel bilstölder. En förklaring till detta är att nya bilar är svårare att stjäla. Det finns en inbyggd automatisk startspärr som gör att bilarna inte går att starta utan nyckel. Anmälda brott Man skiljer på den polisanmälda brottsligheten och den faktiska brottsligheten, det vill säga de brott som registrerats i polisens datasystem och de brott som polisen inte fått reda på. Ibland kan därför den polisanmälda brottsligheten och verklighetens brottslighet se olika ut. Många brott anmäls inte Det är svårt att bedöma hur brottsligheten egentligen utvecklar sig eftersom vissa typer av brott inte polisanmäls och därför inte räknas med i kriminalstatistiken. Viljan att anmäla (anmälningsbenägenheten) kan vara ganska hög, till exempel vid vissa egendomsbrott där försäkringsbolagen kräver att man gör en polisanmälan. Bilstölder är ett sådant exempel. Vid våld inom familjen, eller i andra situationer när offer och gärningsperson känner varandra, är viljan att anmäla brott lägre än vid brott mellan personer som inte känner varandra. Polisens och andra organisationers insatser för att stödja brottsoffer kan i vissa fall öka viljan att anmäla ett brott. Att brott ser ut att öka kan också bero på att man ändrat sina rutiner för att polisanmäla. Till exempel har många skolor numera regler som säger att man alltid ska polisanmäla om någon elev misshandlar en annan. Ändrade uppfattningar om vad som är rätt och fel kan också påverka hur många brott som anmäls till polisen. Ett exempel är barnmisshandel där många vuxna för 30 år sedan ansåg att det var normalt att slå barn för att uppfostra dem. Men numera är det helt förbjudet. Läs mer om brottutvecklingen historiskt. Ordlistan Här har vi samlat några ord som ofta förekommer i texter om brott och brottslighet. Anhållande Frihetsberövande tvångsåtgärd av en person som är skäligen misstänkt för brott. Anhållande beslutas av åklagare. Frihetsberövandet gäller till dess att personen sätts på fri fot eller fram till häktning, vilket för närvarande måste ske inom tre dagar (24 kap. RB). Anmält brott Ett brott som anmälts och registrerats som brott av polis, tull eller åklagare i Sverige under redovisningsåret. Även brott som har ägt rum tidigare, men anmälts under redovisningsåret finns med i statistiken, liksom brott som anmälts i Sverige men begåtts utomlands. Anstalt Annan benämning på fängelse. Anstalterna är antingen öppna eller slutna beroende på graden av säkerhet. Säkerhetsmässigt delas de in i sex klasser. Klass A har högst säkerhet, t ex Kumla och Hall, klass B har näst högst säkerhet, t ex Tidaholm och Norrtälje, etc. Alla säkerhetsklasser till och med klass E är slutna. Säkerhetsklass F är öppen anstalt. Avvikelse En klient har lämnat anstaltsområdet utan tillstånd (rymning) eller har inte återkommit till anstalten efter att ha haft tillstånd att under en viss tid vistas utanför anstaltsområdet med eller utan tillsyn av personal. Beläggning Antal klienter, inklusive personer på permission och korttidsfrånvarande, det vill säga de som upptar en plats i anstalt. Beläggningen används ofta för att mäta hur många som befinner sig i anstalt vid ett visst tillfälle, så kallad tvärsnittsstatistik. BrB se Brottsbalken Brott Ett brott är en handling eller underlåtenhet att handla som är belagd med straff i svensk lag. Brott kan ej styrkas Detta är ett beslut, som kan fattas av polis, tull eller åklagare om att inte inleda en undersökning eller att lägga ned en pågående undersökning. Beslutet kan ha två betydelser: det kan inte styrkas (”bevisas”) att ett brott föreligger, det kan inte styrkas (”bevisas”) att den misstänkte begått brottet. Detta speglas delvis av hur statistiken är uppbyggd. Om polis, tull eller åklagare lägger ned undersökningen utan att någon skäligen misstänkt person hittats (i statistiken beslut på anmälan, då ingen skälig misstänkt person finns) räknas brottet som uppklarat. Om polisen eller åklagaren däremot fattar beslutet brott kan ej styrkas när en misstänkt person registrerats (beslut på personblad, då skälig misstänkt person finns), räknas brottet som ouppklarat. Brott mot person Brott mot brottsbalkens 3–7 kapitel, till exempel mord, misshandel, ofredande och sexualbrott. Brottsbalken Här ingår de mest välbekanta brotten, ordnade i olika kategorier, till exempel brott mot person, och brott mot förmögenhet. I brottsbalken anges också straffskalorna för brotten. År 1965 ersatte brottsbalken 1864 års strafflag. 29 kap. 6 §: Påföljdseftergift kan meddelas om det är uppenbart oskäligt att döma till påföljd med hänsyn tagen till vissa omständigheter som anges i 29 kap. 5 § BrB. Exempel på sådana omständigheter är om gärningsmannen drabbats av allvarlig kroppsskada till följd av brottet, har hög ålder eller lider av dödlig sjukdom eller skada. 30 kap. 6 §: Den som begått ett brott under påverkan av allvarlig psykisk störning får inte dömas till fängelse. Om rätten finner att man inte heller bör döma till någon annan påföljd ska personen vara fri från påföljd. 34 kap 1 § 1 p: Detta lagrum tillämpas i de fall en person som dömts (till fängelse, skyddstillsyn, villkorlig dom eller sluten ungdomsvård) för ett brott och begår ett annat brott under tiden innan domen eller påföljden helt verkställts. Rätten kan förordna att den gamla påföljden även avser det nya brottet. Brottsstatistik Här ingår uppgifter om brott som kommit till polisens, åklagarens och tullens kännedom (anmälda brott), brott som klarats upp (uppklarade brott) samt straffmyndiga personer som skäligen kan misstänkas för brott (misstänkta personer) och brottsdeltaganden. Brottstyp/brottskategori Brott av liknande slag, till exempel stöldbrott, våldsbrott och narkotikabrott. Böter Böter (dagsböter, penningböter eller normerade böter) utdöms genom dom eller strafföreläggande. Bötesbeloppet beräknas och betalas på olika sätt beroende på typ av böter. Även polisen och tullen kan till exempel i trafiksammanhang utfärda böter, så kallad ordningsbot. Böter som inte betalas får, om inte annat föreskrivet, förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen. Böter tillfaller staten. Cybervåld Det kan handla om cyberstalking med upprepade trakasserier via e-post och där förövaren sprider rykten och lögner om sitt offer på hemsidor och i diskussionsforum. Det kan också vara hatbrott, eller informationsspridning i nyhetsgrupper, till exempel om hur bomber tillverkas. Dagsböter Bötesstraff, där böternas antal bestäms efter brottets svårhetsgrad, och varje dagsbots storlek fastställs med hänsyn till den dömde personens ekonomiska förhållanden. Antalet dagsböter kan vara minst 30 och högst 150 (som gemensamt straff för flera brott högst 200). Beloppet för varje dagsbot kan variera mellan 30 och 1 000 kronor. Minsta totala bötesbelopp är 450 kronor. Dold brottslighet Brott som inte kommer till polisens kännedom och som därför inte registreras. (Se även: Synlig brottslighet.) Dom Med dom avses i statistiken en fällande dom i tingsrätt. Domarna redovisas oavsett om de överklagats eller inte. Det innebär att en person som dömts i tingsrätt, men frikänts i hovrätt, kommer att redovisas som dömd i statistiken. En person som friats i tingsrätt, men fällts i hovrätt kommer över huvud taget inte med i statistiken. Domstolsstatistik Statistik över antalet mål och ärenden (både brottmål och civilmål) vid alla typer av domstolar m.m. Faktisk brottslighet Omfattar alla brott, både de dolda och de synliga. Av teoretiska och praktiska skäl kan storleken på den faktiska brottsligheten aldrig anges exakt. Fall Vid en och samma polisanmälan kan en eller flera brottstyper/brottskoder registreras. Antalet fall avser antalet registrerade brottstyper/brottskoder. Varje fall kan innehålla ett eller flera brott. Exempel: i en och samma polisanmälan rapporteras misshandel som ägt rum vid tre olika preciserade tillfällen. Detta redovisas som tre brott, men som ett fall i statistiken. Skulle man dessutom anmäla olaga hot vid samma anmälningstillfälle redovisas detta i statistiken som två fall. I statistiken över anmälda brott redovisas nästan alltid antal brott. Frigivna Personer som villkorligt frigivits från sina fängelsestraff och personer som helt har verkställt sina fängelsestraff. I dag tillämpas enligt huvudregeln villkorlig frigivning efter 2/3 av den tid som dömts ut. Frivård Kriminalvård i frihet. Frivårdskontoren (35 stycken) har hand om övervakningen av personer som frigivits villkorligt, personer som dömts till skyddstillsyn och personer som avtjänar sitt fängelsestraff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll. Fängelse Fängelse kan vara i minst 2 veckor och högst 18 år eller livstid. Nästan ingen som har en längre strafftid än 2 månader avtjänar hela denna tid, utan friges villkorligt. Förundersökning Polisens och åklagarens utredning av ett anmält brott. Gripande Frihetsberövande av en person som är misstänkt för brott, som utförs av polisen i avvaktan på att övervakningsnämnden fattar annat beslut (26 kap. 22 § BrB eller 28 kap. 11 § BrB). Grooming Via en chatsida på nätet kan pedofiler söka kontakt med barn och unga. De försöker bli bekanta med dem och stämmer så småningom kanske ett fysiskt möte eller ber att få bilder på barnen. Huvudbrott En person kan lagföras för flera brott i en lagföring. I statistiken redovisas dock endast det brott som har det strängaste straffet i straffskalan, det så kallade huvudbrottet. Detta innebär att statistiken ger en underredovisning av flertalet brott, framförallt av de mer lindriga brotten. För huvuddelen av dessa fall utdöms en gemensam påföljd för samtliga brott. Endast i ett fåtal fall finns referenser som pekar ut vilket brott som lett till vilken påföljd. Vanligtvis kan man således inte avgöra vilken påföljd som utdömts för ett enskilt brott. För att man i statistiken ska kunna redovisa påföljden efter brott används huvudbrotts- och huvudpåföljdsprincipen. Som huvudbrott väljs det brott i en lagföring som har den strangaste straffskalan. Om två brott har samma straffskala väljs slumpmässigt ett av brotten som huvudbrott. Huvudbrottsprincipen innebär att redovisningen av antalet personer lagförda för en enskild brottstyp är en minimiskattning. De brott som har ett lågt straffvärde och ofta begås i samband med andra brott och därmed sällan kategoriseras som huvudbrott, blir underrepresenterade i statistiken. Huvudpåföljd På liknande sätt som för brotten (se huvudbrott), kan flera påföljder utdömas för ett brott. Som regel väljs den strängaste påföljden i domen som huvudpåföljd. Påföljderna rangordnas efter grad av ingripande med fängelse först och påföljd eftergiven sist. I de fall där referenser förekommer mellan brotten och påföljderna, väljs den påföljd som huvudbrottet lett till, även om det finns en annan, mer ingripande påföljd i domen. Häktning Frihetsberövande som beslutas av domstol efter framställning av åklagare. Åtal ska normalt vara väckt inom två veckor från häktningsbeslutet. I annat fall ska ny häktningsförhandling hållas. Häktningsframställning Åklagarens skriftliga begäran hos en domstol om häktning (se även häktning) av en person som är skäligen misstänkt för brott. Inskrivna Personer som ett häkte eller en anstalt har det administrativa ansvaret för. Normalt vistas personen på häktet eller anstalten. En klient kan dock vara inskriven utan att vara närvarande. Exempelvis räknas en person, som har avvikit eller som är placerad enligt 37 § KvaL på sjukhus, som inskriven. Intagna Personer som har tagits in i anstalt för att avtjäna ett fängelsestraff. Intensivövervakning med elektronisk kontroll Intensivövervakning är ett sätt att verkställa ett utdömt fängelsestraff om högst sex månader utanför anstalt. I intensivövervakningen ingår ett förbud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än på särskilt angivna tider och för bestämda ändamål som förvärvsarbete, utbildning, vård, nödvändiga inköp och liknande. Efterlevnaden av förbudet kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll (SFS 1994:451) inleddes den 1 augusti 1994 under en tidsperiod om två år vid sex frivårdsmyndigheter. Försöksverksamheten utökades från och med den 1 januari 1997 till hela landet. Samtidigt utökades möjligheten till intensivövervakning till att gälla fängelsestraff på upp till tre månader mot tidigare två. År 1999 permanentades försöket. Den 1 april 2005 infördes på försök nya regler för intensivövervakning med elektronisk kontroll. Möjligheterna till intensivövervakning utökades till att gälla utdömt straff om högst sex månader mot tidigare tre månader. Intensivövervakning kan också beviljas åt personer som i slutet av verkställigheter som en särskild utslussningsåtgärd från fängelse. Detta kallas utökad frigång och kan medges för personer efter halva strafftiden förutsatt att minst tre månader har avverkats i fängelse. Den tredje kategorin som kan få intensivövervakning är de som placeras på Kolmårdens öppna anstalt. Där har alla intagna elektronisk övervakning med boja. Kriminalpolitik Den del av politiken som sysslar med samhällets förebyggande och kontrollerande åtgärder mot brottsligheten och med påföljder för brott. Kriminalstatistik Ett samlingsbegrepp för brottsstatistik, lagföringsstatistik, kriminalvårdsstatistik och återfallsstatistik. Lagförda personer Begreppet lagförd person innebär i statistiken förenklat någon som har förklarats skyldig till brott i domstol eller genom s.k. lagföringsbeslut utanför domstol (se lagföring). En och samma person redovisas i statistiken för varje enskilt lagföringsbeslut som denne erhållit under ett kalenderår (s.k. bruttoredovisning). Om flera personer ingår i samma dom redovisas varje enskild person separat i statistiken. Lagföring Begreppet lagföring innebär förenklat att en person har förklarats skyldig till ett brott. Detta kan ske genom att en åklagare meddelar åtalsunderlåtelse eller utfärdar ett strafföreläggande som godkänns av personen eller att personen fälls i domstol (fällande dom). Även ordningsbot utfärdad av polis eller tull omfattas av lagföringsbegreppet. Denna statistik redovisas dock separat. En person kan förekomma i statistiken flera gånger under samma år om personen lagförts vid flera tillfällen under året (bruttoredovisning). Om flera personer ingår i samma lagföring redovisas varje person som en enhet för sig. Medelfolkmängd Genomsnitt av folkmängden i början av året och i slutet av året. Medling Medling, som är frivilligt, innebär att gärningsman och brottsoffer möts tillsammans med en opartisk medlare, för att prata om brottshändelsen. Minderårig Person som inte är straffmyndig, det vill säga under 15 år. Minderåriga kan inte lagföras och de redovisas varken i statistiken över personer misstänkta för brott, statistiken över personer lagförda för brott eller kriminalvårdsstatistiken. Misstänkt person När begreppet används i statistiken innebär det en straffmyndig person (15 år eller äldre) som av polis eller åklagare anses skäligen misstänkt och att brottsmisstanken kvarstår efter avslutad utredning. Mängdbrott Kallas ibland vardagsbrott. Vanligt förekommande brott som drabbar många människor, till exempel stöld, snatteri, skadegörelse, tillgrepp av fortskaffningsmedel, misshandel, grov olovlig körning och rattfylleribrott. Rikspolisstyrelsens definition av mängdbrott omfattar de brott mot (1) 3 kap BrB som avser misshandel av man eller kvinna med obekant gärningsman, (2) samtliga brott mot 8 kap BrB inklusive personrån men med undantag för övriga rån samt butikstillgrepp, (3) samtliga brott mot 12 kap BrB. Människohandel Handeln med människor, på engelska trafficking. Den 1 juli 2002 infördes människohandel för sexuella ändamål som ett nytt brott i brottsbalken. Den 1 juli 2004 utvidgades straffområdet till att omfatta även människohandel som sker inom landets gränser, samt människohandel som syftar till andra former av utnyttjande, till exempel tvångsarbete eller handel med organ. Mörkertal Mörkertalet anger relationen mellan det faktiska antalet brott och det synliga eller anmälda antalet brott. Om t.ex. mörkertalet är 1, anmäls alla begångna brott. Om mörkertalet är 2, är det faktiska antalet brott dubbelt så stort som det synliga antalet brott. Offerundersökning I offerundersökningar ställs frågan om man varit utsatt för brott under en viss tidsperiod. Officiell statistik Sådan statistik, som regleras i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Statistiken ska framställas av en myndighet enligt regeringens föreskrifter. Ordningsbot Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas av polisman eller tulltjänsteman. Åklagarmyndigheten (ÅM) bestämmer i samråd med Rikspolisstyrelsen (RPS) vilka brottstyper som ska omfattas av ordningsboten. Endast brott med penningböter eller normerade böter i straffskalan kan komma i fråga för ordningsbot. Ordningsbot redovisas endast summariskt till Brå och redovisas därför separat. Ouppklarade brott Brott betecknas som ouppklarade om åklagare eller polis beslutat att inte inleda eller lägger ned utredningen på grund av att • det inte finns någon misstänkt person och att ”spaningsuppslag saknas”, • spaningar inte leder till något resultat, • det, trots utredning, inte kan styrkas att den skäligen misstänkte begått brottet, • utredningen visar att den skäligen misstänkte är oskyldig. I statistiken redovisas de två senare punkterna (brott kan ej styrkas och misstänkt oskyldig). Penningböter Böter med ett fastställt engångsbelopp. Beloppet kan vara lägst 100 och högst 2 000 kronor (som gemensam påföljd för flera brott högst 5 000 kronor). Böter ska dömas ut enligt vad som är föreskrivet för brottet. Permission En intagen kan, för att underlätta anpassningen till samhället, beviljas tillstånd att lämna anstalten enligt 32 och 33 §§ KvaL för en viss kort tid, om det inte finns någon påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk. Personuppklaring Personuppklarade brott är den gemensamma benämningen på de brott för vilka beslutats om åtal, utfärdats strafföreläggande eller meddelats åtalsunderlåtelse. Personuppklaring innebär att en person har bundits till brottet. Personen har vid avslutad utredning bedömts som skäligen misstänkt, men ännu inte lagförts. Personuppklaringsprocent Personuppklaringsprocenten definieras som antalet personuppklarade brott under det aktuella året dividerat med antalet brott som anmälts samma år angivet i procent. Phishing En form av identitetsstöld där offren, via ett e-postmeddelande uppmanas att klicka på en länk till sin banks hemsida. De hamnar på en kopia av sidan där de uppmanas att lämna ifrån sig personliga uppgifter. I Sverige har bland andra Eurocards och Nordeas kunder drabbats men hittills har inga pengar stulits. Preskriberat brott Preskription (åtalspreskription) och preskriptionstider regleras i 35 kap. BrB. En person får inte åtalas efter viss tid från det att brottet har begåtts, vilket gör att gärningsmannen inte kan dömas efter denna tid. Preskriptionstiderna varierar mellan två år till 25 år för olika typer av brott. Den längsta tiden gäller för brott som kan medföra livstids fängelse. Påföljd Sammanfattande benämning för fängelse, sluten ungdomsvård, böter, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Överlämnande till särskild vård kan innehålla en föreskrift om ungdomstjänst. Vissa påföljder kan förenas med samhällstjänst. Fängelsestraffet kan verkställas genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja). Referenser När skilda påföljder utdöms för olika brott anger referenserna vilket brott som är kopplat till vilken påföljd. Region/län Avser det län/region där brottet har anmälts, handlagts eller beslutats. Huvudregeln är att brottmål ska behandlas vid den polismyndighet, åklagarmyndighet eller tingsrätt som finns i det geografiska område där brottet är begånget. Rymning En klient intagen i anstalt har lämnat anstaltsområdet utan tillstånd. Rättspsykiatrisk undersökning Rätten får besluta om rättspsykiatrisk undersökning för att kunna bedöma om det finns medicinska förutsättningar för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård eller om den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Rättspsykiatrisk undersökning får endast ske vid erkännande av gärningen eller om det finns övertygande bevisning och under förutsättning att påföljden bedöms bli strängare än böter. En person får endast överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning om personen har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning. Rättspsykiatrisk vård Om den som har begått ett brott lider av en allvarlig psykisk störning får rätten överlämna honom eller henne till rättspsykiatrisk vård om påföljden inte kan stanna vid böter. Detta under förutsättning att det med hänsyn till personens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att personen är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Rätten får besluta att särskild utskrivningsprövning ska äga rum vid vården om det finns risk för att personen i fråga återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag, till följd av den psykiska störningen. Rättsstatistik Ett samlingsbegrepp för kriminalstatistik och domstolsstatistik. Samhällstjänst Samhällstjänst innebär en skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst 40 och högst 240 timmar. Samhällstjänst kan utfärdas i samband med skyddstillsyn och från och med år 1999 också villkorlig dom. Självdeklarationsundersökningar I sådana undersökningar ställs frågan om man själv begått brott under en viss tidsperiod. Skimning Skimning, en form av kreditkortsbedrägeri där någon olovligen använder en speciell avläsare för att kopiera innehållet i magnetremsan på ett kreditkort. Denna information läggs sedan över på ett annat kort. Bedragaren använder kortet för att betala med och räkningarna hamnar hos den ursprunglige ägaren. En mer avancerad form av skimning är att montera speciell elektronisk apparatur, skimningapparat, på en bankomat och sedan läsa av innehållet på bankomatkortet samt den speciella koden som behövs. Därefter gör man ett falskt kort och tar ut pengar från någon annans bankkonto. Skyddstillsyn Skyddstillsyn är en påföljd som innebär en prövotid under tre år varunder den dömde ska vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Personen är under övervakning minst ett år. Övervakningen upphör normalt efter ett år om inte den dömde av särskilda skäl anses vara i behov av förlängd övervakning. Under övervakningen kan den dömde meddelas föreskrift om missbruksvård med mera, som han eller hon är skyldig att följa. Skyddstillsyn får utdömas för ett brott, där rätten anser att påföljden inte kan stanna vid böter. Påföljden kan förenas med böter, fängelse eller samhällstjänst och fortgår under en prövotid av tre år. Vid val av påföljd ska rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet. Om den dömde missköter sig kan han få ändrade eller nya föreskrifter eller en varning. Den dömde kan också i vissa fall omhändertas i högst fjorton dagar. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen komma att upphävas och ersättas av en annan påföljd, till exempel fängelse. Sluten ungdomsvård Påföljden innebär att ungdomar under 18, år som begått allvarliga brott, kan dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för verkställigheten, som sker på särskilda ungdomshem. Reformen infördes år 1999, och syftet med den är att minimera de skadeverkningar som en vistelse i fängelse kan ge ungdomar. Spamutskick Oönskad e-post-reklam. Via ett e-postvirus får man tillgång till en dators adressbok. Då kan en för mottagaren känd avsändare användas vilket ökar chansen att brevet öppnas. Ibland söker man upp oskyddade trådlösa nätverk för att göra utskicken. Trådlösa nätverk använder radiotrafik och förövaren kan sitta på långt håll och ta sig in i systemet. Specialstraffrätt Strafflagar utanför brottsbalken, till exempel trafikbrottslagen, narkotikastrafflagen och miljöskyddslagen. Stalkning Upprepade trakasserier eller förföljelser mot någon, till exempel genom att hota, göra ovälkomna besök, ringa upprepade gånger på telefonen eller skicka brev eller e-post med kränkande innehåll. Det vanligaste är att gärningspersonen är bekant med offret. • Stalkning i Sverige. Omfattning och åtgärder Straff Fängelse och böter. Straffmyndig Person som fyllt 15 år och därmed kan lagföras för brott. (Se även Minderårig). Strafföreläggande Strafföreläggande utfärdas av åklagare, i de flesta fall i form av böter. Från och med år 1997 kan även villkorlig dom enskilt eller i kombination med böter utfärdas. Om det finns förutsättningar för det bör åklagaren utfärda strafföreläggande för den misstänkte i stället för att väcka åtal (SFS 1970:60). Strafföreläggande kan utfärdas för brott där böter ingår i straffskalan. För att ett strafföreläggande ska vinna laga kraft, måste det godkännas av den misstänkte. I statistiken över uppklarade brott och misstänkta personer redovisas utfärdade strafförelägganden och i lagföringsstatistiken redovisas godkända strafförelägganden. Stämpling Att någon i samråd med en annan person beslutar att begå ett brott, försöker förmå en annan person att begå ett brott eller själv åtar eller erbjuder sig att begå ett brott. Stöldbrott Begreppet stöldbrott används bland annat i statistiken som synonym till begreppet tillgreppsbrott. (Se tillgreppsbrott). Synlig brottslighet Ungefär detsamma som registrerad brottslighet och anmäld brottslighet. (Se även: Dold brottslighet.) Teknisk uppklaring De brott som klarats upp på annat sätt än genom personuppklaring (se definition ovan) definieras som tekniskt uppklarade. Exempel på teknisk uppklaring är när en förundersökning lagts ned (eller inte påbörjats) med beslutsgrunden gärningen ej brott, brott kan ej styrkas, misstänkt minderårig (under 15 år), brottet preskriberat eller andra anledningar. Tillgreppsbrott Brott mot brottsbalkens 8:e kapitel till exempel stöld, snatteri, rån och tillgrepp av fortskaffningsmedel. Ungdomstjänst Ungdomstjänst är en påföljd som kan variera mellan 20 och 150 timmar och som socialtjänsten är skyldig att administrera. Sedan den 1 januari 2007 finns ungdomstjänst både som en en fristående påföljd och som en påföljd i kombination med ungdomsvård. Ungdomstjänst består av oavlönat arbete. Uppklarade brott En term för brott som, av polis, tull och åklagare, anses ha fått ett ”polisiärt” klarläggande. Termen innebär inte att någon dömts för brottet. Ett brott kan alltså redovisas som uppklarat även om den åtalade frikänts vid en rättegång. De vanligaste besluten (uppklaringsgrunderna), som innebär att brott redovisas i statistiken som uppklarade brott: Personuppklarade brott att åtal väcks att strafföreläggande utfärdas att åtalsunderlåtelse meddelas Tekniskt uppklarade brott att det, utan att någon person skäligen misstänks, inte kan styrkas att ett brott begåtts att den anmälda gärningen inte bedöms vara brott att den misstänkta personen är minderårig (under 15 år). Uppklaringsprocent Uppklaringsprocenten definieras som antal brott uppklarade under ett år (anmälda samma år eller tidigare) i procent av antal anmälda brott samma år. Eftersom brotten inte alltid klaras upp samma år som de anmäls kan det under ett år klaras upp fler brott än vad som anmäls. Uppklaringsprocenten blir då högre än 100 procent. Detta är speciellt vanligt vid brottskategorier som har ett litet antal anmälda brott och vid seriebrott, det vill säga fall där flera brott av samma typ anmälts vid samma anmälningstillfälle. På motsvarande sätt kan uppklaringsprocenten vara extremt låg ett visst år om antalet anmälda brott är ovanligt högt och de inte klaras upp inom året. Upptäcktsrisk Sannolikheten att bli misstänkt för ett brott man begått. Upptäcktsrisken är i allmänhet liten. Villkorlig dom Villkorlig dom innebär en prövotid på två år, under vilken personen ska vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig själv. Rätten får döma till villkorlig dom om påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Påföljden kan förenas med böter och samhällstjänst. Villkorlig frigivning Personer som döms till fängelse i mer än en månad friges efter 2/3 av tiden. Om personen döms för nya brott under den villkorliga frigivningen kan den villkorliga frigivningen förverkas och bakas in i det nya fängelsestraffet. Våldsbrott Det finns olika definitioner på våldsbrott. I vissa definitioner inkluderas enbart mord, dråp och misshandel. Andra definitioner innefattar även brottstyperna våldtäkt, rån och våld mot tjänsteman. Ålder I statistiken över personer misstänkta för brott och brottsdeltaganden avses den ålder den misstänkte hade vid tiden för det första brottet, som personen misstänkts för under den aktuella statistikperioden. I statistiken över personer lagförda för brott avses åldern vid tiden då domstolen eller åklagaren beslutade om lagföring. I kriminalvårdsstatistiken avses åldern då anstaltsvistelsen eller övervakningen påbörjades eller tidpunkten för mättillfället (1 oktober). I återfallsstatistiken avses åldern vid ingångslagföringen. Åtal/åtalsbeslut Åklagaren beslutar att åtal ska väckas, det vill säga att gärningen ska prövas i domstol. Återfall En person som fått en påföljd (eller åtalsunderlåtelse) och lagförs för ett nytt brott inom en viss tidsperiod sägs återfalla i brottslighet. Man brukar ange hur många procent av en viss grupp som återfallit (återfallsandelen, återfallsprocent, återfallsfrekvens). Överlämnande till vård enligt LVM Ifall den som har begått en brottslig gärning kan bli föremål för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) får rätten överlämna åt socialnämnden eller åt styrelsen för hemmet (i de fall personen redan är intagen i ett hem) att anordna behövlig vård. Om det begångna brottet kan ge strängare straff än fängelse i ett år, får överlämnande endast ske om det föreligger särskilda skäl (se även LVM). Överlämnande till vård inom socialtjänsten Ifall den som är under 21 år och som begått brott, kan bli föremål för vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen (1980:620), får rätten överlämna åt socialnämnden att sörja för nödvändig vård inom socialtjänsten enligt uppgjord vårdplan. Överlämnande får ske endast om socialtjänstens planerade åtgärder kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde, art och den tilltalades tidigare brottslighet. Påföljden kan förenas med böter eller särskild föreskrift om ungdomstjänst. Övervakning Personer som har dömts till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna kan stå under övervakning av frivården en viss tid. Personen ska då följa vissa föreskrifter och kan få hjälp och stöd från frivården. UNICEF UNICEF Katastrofinsamling Årets UNICEF-säljare Om UNICEF Världens Humorkväll Barnkonventionen Stöd oss Världsförälder Företag Katastrofer Butik Skolinfo Länkar Press Om Webbplatsen Stoppa exploateringen av barn nu Unite for children. Unite against aids. Nyheter Skolstart Nyhetsbrev Butik mot aids Provkort Aids Nepal IKEA och UNICEF i Sierra Leone Aids drabbar barn Utbildningsmaterial om hiv och aids Publikationer Årets frivillig 2007 UNICEF på Stockholm Marathon BLI VÄRLDSFÖRÄLDER! Som Världsförälder hjälper du inte bara ett utvalt barn i en by eller i ett land utan alla barn som behöver det. Det blir mer rättvist så. Bli Världsförälder här » VATTEN DÖDAR FLER BARN ÄN KRIG! Varje dag dör närmare 4 000 barn på grund av smutsigt vatten och dålig hygien. Med din hjälp kan vi rädda dem. Skänk en gåva till UNICEFs vattenprojekt i Etiopien» Våra barnrättsfrågor i Sverige I Sverige trycker vi på för att beslutsfattare bättre ska tillgodose barns rättigheter. Läs mer här» Handboken vänder sig till alla som arbetar med barnfrågor, t ex jurister, socialarbetare och politiker. Läs mer här » Sveriges rapport till FN-kommitten Sverige har lämnat in sin fjärde rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter. Läs den här» Rapport om flyktingbarn i Sverige Lyssna på oss! är en rapport om barns upplevelser som asylsökande i Sverige som bygger på intervjuer med 20 barn och unga. Läs mer här» Barnkonventionen är grunden för UNICEFs arbete FN:s konvention om barnets rättigheter bygger på principen om icke-diskriminering, d v s att alla barn har samma rättigheter oavsett nationalitet, religion, hudfärg och kön samt oavsett under vilken regim de lever. Därför arbetar UNICEF för alla barn, inte för enskilda, utvalda fadderbarn. Och vi värnar om att de barn som är mest utsatta får hjälp först. UNICEF arbetar för att barnkonventionen ska efterlevas överallt i världen och att barnens bästa sätts i främsta rummet. UNICEF Sverige Box 8161 104 20 Stockholm St. Eriksgatan 46, ingång C Sweden Växel: 08-692 25 00 E-post: unicef@unicef.se PlusGiro: 90 20 01-7 Bankgiro: 902-0017 Rädda Barnen Rädda Barnen Kontakta oss Frågor & Svar Hjälp In English Vår verksamhet Vår organisation Ungdomsförbundet Rädda Barnen i världen Lediga Jobb Alla Artiklar Nyheter Pressmeddelanden Debattartiklar Remissvar Pressbilder Fotogalleriet Kurser & Seminarier Påverka Pågående kampanjer Annonser Banners Barn i krig och katastrofer Barn och våld Barn med funktionshinder Barn och hälsa Barn och miljö Barn och utbildning Barnarbete Barnet i rättssystemet Barnet och familjen Barnfattigdom Barnindex Barns rätt till inflytande Diskriminering Flyktingbarn Mobbning Kvinnlig könsstympning Sexuell hälsa och HIV Sexuellt utnyttjande Trafficking Vem ansvarar för barnet? Biblioteket Bokhandeln WebbTV Korta versionen Långa versionen Barn och ungas rättigheter Rapporter Stöd regelbundet Ge en Gåva Bli medlem Gåvoblad Minnesblad Testamente E-vykort Humanfonden Aktieutdelning Beställ inbetalningskort BRIS BRIS Läs om BRIS organisation. Här hittar du även våra rapporter och publikationer. Barnrättsakademin Barnrättsakademin verkar på det nationella planet för att stärka kunskapen om barnets rättigheter bland dem som arbetar med barn, t ex jurister, lärare, socialarbetare och samhällsplanerare. Barnrättsakademin arbetar främst med utbildning men sprider också kunskap genom seminarier och en webbaserad kunskapsbank. Verksamheten startade 2007 på uppdrag av regeringen och är förlagd till Örebro universitet. Om Barnrättsakademin

Kunskapsbanken

Utbildningstorg

Barnets rättigheter

Kalendarium

Press

Kontakt

Stiftelsen Allmänna Barnhuset Stiftelsen Allmänna Barnhuset arbetar med frågor som rör barn, främst på det sociala området. Barnhuset grundades 1633 och var då ett hem för föräldralösa barn. Idag ger vi stöd till forskning , anordnar konferenser, ger ut skrifter och rapporter i ämnen som rör barn. Varje år delas också Allmänna Barnhusets Stora Pris ut till någon i Sverige som gjort en stor insats för barn och ungdomar. Barnhusets konferensgård heter Sätra Bruks Herrgård och ligger i Västergötland. Sedan verksamhetsåret 2004/2005 har Barnhuset en mer fördjupad inriktad verksamhet för att ge större möjligheter att förbättra situationen för socialt eller psykosocialt utsatta barn och unga. Nu kan du beställa ett stort antal av våra skrifter och rapporter direkt från hemsidan.

IPA Sweden - Barns Rätt Till Lek Barns Rätt Till Lek Hem / Nyheter Barnvänliga städer Barnkompassen Fakta om IPA Lekpolitiskt program Kontakt Lekar Böcker Svenskt lekarkiv Nyhetsarkiv Länkar Intressant läsning Kalendarium Välkommen till IPA! IPA är en rikstäckande ideell förening som aktivt arbetar för barns rätt till lek. IPA är också en del av en internationell rörelse som finns i 50-talet länder. Läs mer om IPA. Majblomman Majblomman Majblomman är en barnhjälpsorganisation som bekämpar barnfattigdom i Sverige! Om Majblomman Vad gör Majblomman Sälja majblommor Majblomman i skolan och scouterna Söka bidrag Barnfattigdom Press Blommande företag De senaste 100 åren har barn hjälpt barn genom att sälja majblommor. Nu kan man som företag stödja detta arbete genom att bjuda in barnen på ett besök och samtidigt lära sig mer om Majblommans verksamhet. Läs mer om Blommande företag. Dags för sommarläger på Galtarö! Snart är det dags för ännu en underbar sommar med salta bad och roliga lekar på Majblommans sommargård Galtarö. Läs mer om Galtarö och ansökningar här. Studiematerial om barnfattigdom Majblomman vill att barnfattigdom i Sverige ska bli "talbar". Som ett led i detta har ett nytt och gratis studiematerial tagits fram som belyser denna problematik. Bidrag till barn Majblomman delar ut bidrag till enskilda barn upp till 18 år. Syftet med bidragen är att barn ska kunna dela gemenskapen med sina kamrater i skolan och på fritiden. Vill du vara med i insamlingen? I Majblommans insamling deltar varje år nästan 3000 skolor . Här hittar du mer information om hur även er klass kan delta. Varför sälja majblommor? Barn hjälper barn - en möjlighet att utföra en konkret handling av solidaritet med utsatta barn på sin egen ort. Bidrag till enskilda barn på orten - som gör att de kan dela gemenskapen med sina kamrater i skolan och på fritiden. Förbättra barns villkor i Sverige - genom forskning om barn och opinionsbildning. Skolan eller föreningen får behålla 10 procent - att använda i Majblommans syfte Barnen får behålla 10 procent - att man kan tjäna en slant utöver möjligheten att få hjälpa andra. Bred satsning mot barnfattigdom Vart femte EU-barn lever i fattigdom. Också i Sverige lever många barn i ekonomiskt utsatta familjer, en situation som ofta leder till utanförskap. För att belysa och bekämpa barnfattigdomen i Sverige lanserar Majblomman nu ett studiematerial. Majblommechef får medalj Den 29:e januari fick Majblommans generalsekreterare Lena Holm H.M. Konungens medalj 8. storleken för sina insatser för att förbättra barns villkor i Sverige genom utveckling av Majblommans organisation och verksamhet. Arkiv Copyright © Majblommans Riksförbund 2008 Plusgiro: 90 1907-6 | Bankgiro: 470-0605 Svenska Röda Korset Svenska Röda Korset Stöd oss Om RödaKorset Mediaservice Medlemssidor Startsida På plats Nyheter Nyhetsbrev Kontakt

DN 080401: "Det svenska biståndet måste fokuseras bättre" "Nytillträdde Sidachefen Anders Nordström presenterar nytt reformpaket för biståndet: Våra resurser har varit för tunt utspridda vilket förhindrat maximal effekt och resultat. I dag tar biståndsorganet Sida ett viktigt steg för att förstärka Sveriges utvecklingssamarbete. Vi ska strama upp kontrollen, förbättra uppföljningen och minska riskerna för oegentligheter inom biståndet. Sida ska koncentrera sig på färre områden - hittills har våra resurser varit för tunt utspridda med negativa följder för biståndets effekter och resultat. Vi förstärker också kapaciteten att koppla samman det civila biståndet med försvars- och säkerhetspolitiken. Samtidigt införs befattningen landchefer med tydligt ansvar och befogenheter för all verksamhet i de olika samarbetsländerna. Det skriver Sidas nytillträdde generaldirektör Anders Nordström inför beslutet om en omorganisation av Sida." "Utvecklingen går framåt på flera områden i arbetet mot den globala fattigdomen och antalet lågt utvecklade länder har halverats sedan 1990. Den snabba ekonomiska tillväxten i Asien har gjort det möjligt för hundratals miljoner människor att ta sig ur extrem fattigdom och de senaste tio åren har utvecklingen varit bättre än på många år i flera afrikanska länder. Allt fler barn upplever sin femårsdag och allt fler barn går i skolan. Flera länder i Afrika rör sig i en tydlig riktning mot demokrati, och konflikterna blir färre. Men fördelningen av denna globala utveckling är ojämn. Fortfarande lever nästan halva befolkningen söder om Sahara på mindre än en dollar om dagen. Detta innebär sammantaget att förutsättningarna för svenskt bistånd har förändrats. Utgångspunkten måste vara att länderna gör prioriteringar utifrån nationella förutsättningar och behov. Vi kan sedan föra en dialog kring detta och komma överens om samarbete utifrån dessa prioriteringar. Biståndsaktörerna ska inte ta fram egna lösningar utan utnyttja och förstärka samarbetsländernas system för resultat, budget och förvaltning. Utvecklingssamarbetet måste bli bättre på att bidra till att underlätta samarbetsländernas ansträngningar för att minska fattigdom eller, som fallet är med de europeiska samarbetsländerna, underlätta närmandet till EU. I dag kommer därför Sida att göra ett antal förändringar som alla syftar till att göra Sida till en ännu mer strategisk, tydlig och effektiv organisation med förstärkt kontroll, förbättrad uppföljning och minskade risker för oegentligheter: Tydligt ansvar under landchefer. Vi inför landchefer, så kallade Country Directors, med tydligt ansvar och befogenheter för verksamheten i de olika samarbetsländerna. De ska fungera som chefer för ett landteam med personal både utomlands och i Sverige. Det innebär att den som har ansvaret för samarbetet med ett land också har samtliga beslutsbefogenheter i sin hand. Med befogenheterna följer tydliga krav på att uppnå resultat och redovisa dem. Det innebär en ökad tydlighet gentemot våra samarbetsparter, allmänheten i Sverige och i samarbetsländerna och även internt. Genom landteamen och det ökade fältfokuset skapar vi förutsättningar för att arbeta mer koncentrerat med metoder och tematiska områden som passar ett specifikt land bäst. I länder där Sverige har ett långsiktigt samarbete, som Tanzania, Moçambique och Kambodja, behövs vissa typer av kompetens med fokus på breda programstöd. Insatser i konflikt- och postkonfliktländer som Afghanistan, Colombia, Irak och Kongo-Kinshasa kräver andra kompetenser. I den nya organisationen förstärker vi kapaciteten att koppla samman kortsiktiga humanitära insatser med långsiktigt utvecklingssamarbete liksom att arbeta med andra politikområden, till exempel försvars- och säkerhetspolitiken. Sida ska sträva efter att ha ett långsiktigt perspektiv i arbetet och analyserna. På så sätt kan Sida stödja rätt insatser som ger resultat som är bärkraftiga även när biståndet avslutas. Koncentration till färre tematiska områden. Sida har arbetat inom alltför många samhällsområden. Våra resurser har varit för tunt utspridda, vilket förhindrat maximal effekt och resultat. Alla givarländer ska inte vara representerade i alla länder och alla biståndsorganisationer ska inte vara aktiva inom alla områden. Det finns saker som andra gör bättre än vi, och det finns saker som vi gör bättre än andra. Organisationer som Världsbanken är till exempel bättre lämpade än Sida på att driva stora infrastrukturprojekt, även om vi håller med om att god infrastruktur är mycket viktigt för att integrera Afrika i världsekonomin. I högre utsträckning än tidigare ska vi fokusera på frågor där Sverige har en komparativ fördel, där vi har god kunskap, lång erfarenhet och stor trovärdighet. Vi har valt att koncentrera och utveckla Sidas kompetens inom fem centrala områden, som är beroende av varandra för att skapa utveckling: 1) miljö och klimat, 2) demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter, 3) kunskap och folkhälsa, 4) ekonomisk utveckling samt 5) fred och säkerhet. Stärkt kontroll och uppföljning av biståndsmedel. Regeringen fastställer politik och prioriteringar för utvecklingssamarbetet och en stor del av genomförandet delegeras till Sida. Sida har ett ansvar för att de miljontals människor vi arbetar för ser resultat av vårt arbete, men vi har också ett ansvar att svenska skattebetalare ser att deras pengar leder till minskad fattigdom i världen. Beslutet om en ny organisation och arbetssätt innebär att myndigheten ska bli mer fokuserad på resultat, på att följa upp och att utvärdera. Därför inför vi ett sammanhållet mål- och resultatsystem för organisationens inre arbete och förstärker internrevisionen. Vi utökar arbetet och redovisning av effekter avseende minskning av fattigdomens olika dimensioner, samt det kontinuerliga lärandet. Dessutom kommer vi att centralisera funktioner för upphandling och ekonomiadministration. Ökad samverkan med andra. Genom att tydligare arbeta med andra - myndigheter, organisationer och företag både inom Sverige och internationellt - kan vi skapa dialog, gemensamt lärande och hitta nya vägar till utveckling. Sida ska öka samverkan med andra parter. Den samlade utvecklingspolitiken har som mål att främja en rättvis och hållbar global utveckling. Handelspolitiken, jordbrukspolitiken, migrationspolitiken, miljöpolitiken och övriga politikområden måste gå hand i hand för att vi ska uppnå tydliga resultat. Sidas roll är att medverka till att målet om minskad fattigdom nås. Sida bidrar även till Sveriges multilaterala agerande, genom vårt samarbete inom EU och med Världsbanken och FN i de olika länderna. Erfarenheterna från det arbetet ska göra Sverige en starkare aktör i multilaterala sammanhang. Sidas medarbetare har ett starkt engagemang för uppdragen och målen. Detta ska vi bygga på för att Sida ska åstadkomma resultat i samarbetsländerna som gynnar fattigdomsbekämpning. Sidas uppdrag är att stödja människors strävanden för ett bättre liv och minska fattigdomen i världen. Förändringen av Sidas arbetssätt och organisation gör att vi blir en bättre aktör bland flera för att nå det målet. Våra målgrupper är exempelvis lantbrukarfamiljen i Etiopien, den kvinnliga företagaren i Bangladesh, statstjänstemannen i Moldavien och skolflickan i Afghanistan. Det är människorna i de svenska samarbetsländerna som står i centrum för Sidas arbete. Vi ska alltid sträva efter att förbättra metoder, rutiner och verktyg. Vi måste experimentera med nya idéer, våga ta risker och lära oss från utvärderingar och andras arbete. Vi ska främja god dialog och acceptans för andras uppfattningar. Sveriges bistånd ska ligga i framkant. Anders Nordström" 7951 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Hälso-och sjukvård ingår i 61. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Tfn: 08-555 530 00.Fax: 08-555 532 52 Ansvarar för officiell statistik på områdena Hälso- och sjukvård: Hälsa och sjukdomar Hälso- och sjukvård Dödsorsaker Socialtjänst: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Stöd och service till funktionshindrade Levnadsförhållanden Allmän statistik  Barn- och familjestatistik Jämställdhet  Jämställdhetsstatistik Levnadsförhållanden  Tidsanvändningsundersökningen  Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/LE Socialförsäkring m.m. Publicering av statistik sker bl.a. på Försäkringskassans webbplats Stöd till barnfamiljer  Vårdbidrag  Bilstöd  Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl.  Assistansersättning  Underhållsstöd  Föräldraförsäkring Stöd vid sjukdom och handikapp  Handikappersättring  Sjuk- och aktivitetsersättning  Ohälsomått  Dagersättning sjukförmåner  Sjukfall  Utbetalningar av arbets- och yrkesskadelivräntor Stöd vid ålderdom  Fondsparande i premiepensionssystemet  Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet  Ansvarig myndighet är Försäkringskassan Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/SF Socialtjänst m.m. Publicering av statistik sker bl.a. på Socialstyrelsens webbplats Individ- och familjeomsorg  Ekonomiskt bistånd, kvartalsstatistik  Ekonomiskt bistånd, årsrapport  Familjerätt  Insatser för barn och unga - mängduppgifter  Insatser för barn och unga enligt SoL och LVU  Insatser för vuxna med missbruksproblem Stöd och service till funktionshindrade  Funktionshindrade personer - insatser enligt LSS Äldre- och handikappomsorg  Funktionshindrade personer. Kommunala insatser  Äldre - vård och omsorg. Kommunala insatser  Ansvarig myndighet är Socialstyrelsen (SoS) Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/SO Myndigheter under departementen i maj 2008. Socialdepartementet: Arvsfondsdelegationen Arvsfondsdelegationen fördelar stöd ur Allmänna arvsfonden till ideella organisationer för utveckling av verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Barnombudsmannen (BO) Barnombudsmannen bevakar barns och ungas intressen och rättigheter. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer och initierar grundläggande och behovsstyrd forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbetsmiljö, folkhälsa, omsorg och välfärd. Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) Myndigheten har övergripande ansvar för adoptioner från andra länder. Socialstyrelsen (Sos) Socialstyrelsen utövar tillsyn, utvecklar, samordnar samt bedriver utbildning inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Systembolaget AB Systembolaget AB har ensamrätt i Sverige på att sälja alkoholhaltiga drycker i detaljhandelsledet. Justitiedepartementet Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Box 1386, 111 93 Stockholm Tfn 08 - 401 87 00 Arbetsområde: främja brottsförebyggande arbete och ansvara för officiell statistik för rättsväsendet. Utrikesdepartementet. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida Sida är central förvaltningsmyndighet för Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med utvecklingsländer och för stödet till länder i Central- och Östeuropa för att främja säkerhet, demokrati och en hållbar utveckling. 105 25 Stockholm Tel: 08-698 50 00 Fax: 08-20 88 64 Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingsssamarbete, Sadev Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete ska bland annat utvärdera det svenska bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet samt analysera det internationella utvecklingssamarbete. Box 1902 651 19 Karlstad Tel: 054-10 37 00 Till Entrésidan Till Introduktionen Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem. Till Verksamheter i Sverige och i världen. Till Verksamheter i rollerna A och B Till Sven Wimnells systemtabell. Till popup-tabell. ©1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 20123, 2014, Sven Wimnell, arkitekt SAR. Epost: sven.wimnell@telia.com 140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr7951.html