7914-7919 Film, TV, radio, offentliga fester mm.
(SAB Im, Ikö . DC, DK 791).
7914 Filmkonst, filmer, filmproduktion, filmförevisningar,TV,video, radio od
7915 Vaxkabinett. Marionetteater. Skuggspel o d.
7916 Offentliga fester. Marknader.Parader.Fyrverkerier.Karnevaler.Maskerader.
79161 Festmaltider. Banketter. Offentlig utspisning. 79162 Nationalfester. Folkfester. Folknöjen. Karnevaler. Maskerader. Speciella dagar t. ex. Mors dag, 79163 Lekar. Spel. Danser. 79164 Officiella högtidligheter. Kröningar. Statsbesök. Triumftåg. Jubileer. Invigningar. 79165 Processioner. Defileringar. Demonstrationer. 79166 Marknader. 79167 Ryttarfester. Torneringar. Tvekamper. Dueller. 79169 Offentlig gästfrihet. Internationella sällskapliga relationer.
7917 Nöjesfält. Tivoli o d
7918 Menagerier. Cirkusar.
7919 -
Länkar till bilagor till forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem finns i:
Sven Wimnell 080203+++
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll.
(http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Länkar till de senaste bilagorna finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan
Om man vill komma till ett annat av de 129 områdena:
Klicka på Till Sven Wimnells systemtabell. eller
Till popup-tabell.
och klicka där på önskat område.
Om världshistorien och svenska historien finns i:
Sven Wimnell 080201+ 5 april 2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)
De första femtio åren av FNs historia finns i:
FNs historia och verksamheter
(http://wimnell.com/omr93b.html)
Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014:
Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida.
http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.
Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014:
Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d
och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.
Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012:
Universitet och högskolor.
Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf
Länkar till statistik finns i:
Sven Wimnell 050206+100201+100211:
SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)
Här finns bl a statistik för område 658 samlat under en rubrik för området.
Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011:
Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf
Länkar till världsarvslistan finns i :
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf
En beskrivning av klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter finns i:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter.
(http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och
forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor
(http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)
Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog.
En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell.
(http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm
Sven Wimnell 3 april 2014:
Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d
och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014
Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer.
Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d.
http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf
Folkbildning, studieförbund, utbildning, forskning, skolan, civilsamhället, kultursamhället o d behandlas i:
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället.
http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf
Läget i början av 2014, hushållsbudgetar, boende, hushållsinkomster, välfärdsfördelning, skatter, utbildning, bibliotekssystem mm finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014:
Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d
och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Länkar till särskilda utredningar som hör till området här finns bland de förtecknade länkarna i det följande under rubriken:
Andra områden än 40 och 36-39.
På Sven Wimnells hemsida på Internet, http://wimnell.com, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet.
Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio huvudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.
Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.
På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsområdena och hur de beror av varandra.
Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena.
Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 områdena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet.
Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar.
I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort.
Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighetstid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskrivningar.
Härefter länkar till några bilagor efter den 19 oktober 2003:
länkar betecknade område 40.
länkar betecknade område 36-39,
länkar betecknade andra områden än 40 och 36-39.
Därefter beskrivningar daterade efter 2013 och
beskrivningar daterade 2013 och tidigare:
Om klassifikationssystem m m, område 40 :
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter.
(http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och
forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
Sven Wimnell 050206+100201+100211:
SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)
Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)
031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)
Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen ?
Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)
Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen.
(http://wimnell.com/omr40e.pdf)
Sven Wimnell 040421:
Utbildningar vid universitet och högskolor
(http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.
Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem.
(http://wimnell.com/omr40g.pdf)
Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige.
Från en pågående, ej avslutad, undersökning.
(http://wimnell.com/omr40h.pdf)
Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet.
(http://wimnell.com/omr40i.pdf)
Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet.
(http://wimnell.com/omr40j.html)
Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings).
(http://wimnell.com/omr40k.html)
Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek.
(http://wimnell.com/omr40l.html)
Sven Wimnell 050121+100201:
sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305.
(http://wimnell.com/omr40m.pdf)
Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV.
(http://wimnell.com/omr40o.pdf)
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade.
(http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.
Sven Wimnell 050203 +100201+100211:
SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)
Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem.
(http://wimnell.com/omr40r.pdf)
Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem.
(http://wimnell.com/omr40s.pdf)
Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr40u.pdf)
Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan.
(http://wimnell.com/omr40v.pdf)
Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola.
(http://wimnell.com/omr40vb.pdf)
Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer.
(http://wimnell.com/omr40x.pdf)
Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ?
(http://wimnell.com/omr40y.pdf)
Sven Wimnell 051106+051109:
Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens
problem. Hur ska man kunna förbättra världen ?
(http://wimnell.com/omr40z.pdf)
Sven Wimnell 051120:
Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten.
(http://wimnell.com/omr40za.pdf)
Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)
Sven Wimnell 060127:
Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och
välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)
Sven Wimnell 070224:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.
Kunskaper om verksamheterna och deras samband
för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld.
(http://wimnell.com/omr40ze.pdf)
Sven Wimnell 8 april 2011
Statliga myndigheter mm och några av
deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf
Sven Wimnell 10 april 2012:
Universitet och högskolor.
Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf
Politiken är en viktig förutsättning för
utvecklingen. Om politik m m. Område 36-39:
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006,
och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller
politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:
Sven Wimnell 050522+050605:
De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral.
Bostadsbidrag. TV-licens.
(http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)
Sven Wimnell 050920:
Välfärd, skatter, arbete, tillväxt.
(http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)
Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006.
(http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)
Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag.
Bl a slopad individuell TV-avgift.
(http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)
Sven Wimnell 060327:
TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella
TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll,
betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)
Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag.
Förbättringar för dem med låga inkomster.
Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)
Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna.
(http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)
Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut.
(http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)
Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006.
(http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)
Sven Wimnell 070111+070223:
Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda.
Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf .
Och något om oppositionen.
(http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)
Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag.
(http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)
Sven Wimnell 070419:
Skatter och bidrag för 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)
Sven Wimnell 080202:
Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)
Sven Wimnell 080528:
Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)
Sven Wimnell 080808:
TV-avgiften, skatterna och pensionärerna.
(http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)
Sven Wimnell 081108:
Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)
Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)
Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)
Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)
Sven Wimnell 090131:
Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen?
Världen och Sverige i början på 2009.
(http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)
Sven Wimnell 090315+090319:
Globaliseringsrådets skatteutredningar och
andra utredningar om levnadskostnader,
skatter, bidrag och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)
Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)
Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)
Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za.
(http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)
Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)
Sven Wimnell 25 juni 2010 :
En fortsättning på 36-39zd.
Samhällsplaneringens problem,
gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf
Sven Wimnell 25 oktober 2010 :
En fortsättning på 36-39ze. Samhällsplaneringens problem,
grundskolan och politik hösten 2010.
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf
Sven Wimnell 30 november 2010 :
En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen,
partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf
Sven Wimnell 20 december 2010 :
Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring
av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan.
Regeringens arbete.
http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf
Sven Wimnell 30 december 2010 :
Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för
socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf
Sven Wimnell 18 feb 2011:
Till socialdemokraternas valberedning.
Om politik för en ny partiledare.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf
Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi.
Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på
ny
politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf
Sven Wimnell 10 maj 2011:
Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf
Sven Wimnell 26 maj 2011:
Något om socialdemokrater och politik april-maj 2011.
http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf
Sven Wimnell 10 januari 2012:
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra
världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga
planeringar för många delområden i nio huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf
Sven Wimnell 10 februari 2012:
Alliansregeringens verksamheter
i februari 2012 och en
socialdemokratisk skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf
Sven Wimnell 16 maj 2012:
Politik i maj 2012 och socialdemokraternas
möjligheter att vinna valet 2014.
http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf
Sven Wimnell 29 oktober 2012.
Förslag: TV-avgiften avskaffas för privathushåll och ersätts med en kollektivavgift betald av riksdagen.
http://wimnell.com/omr36-39zr.pdf
Sven Wimnell 1 mars 2013: Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett klassifikationssystem för verksamheter som förändrar världen.
http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 1-5.
1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter.
3. Politiska vetenskaper. Politiska verksamheter.
4. Sambansforskningsverksamheter
5. Naturforskning. Matematikverksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zt.pdf
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i område
6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zu.pdf
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena
7-9. Kulturella verksamheter
http://wimnell.com/omr36-39zv.pdf
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen?
Några händelser och problem i
världen sommaren 2012 - mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zx.pdf
Sven Wimnell 30 mars 2013:
Om uppgifter för en socialdemokratisk skuggregering. Kommentarer till fem sammanställningar omr36-39zs-zx
http://wimnell.com/omr36-39zy.pdf
Sven Wimnell 20 maj 2013:
Politik våren 2013. En fortsättning på tidigare sammanställningar om samhällsplaneringens problem den 1, 20 och 30 mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zz.pdf
Sven Wimnell 1+17 juni 2013:
Samhällsplaneringens problem.
Om planering av politik för ministrar.
Socialdemokraternas hemsida 1 juni 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zzas.pdf
Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 1-3.
http://wimnell.com/omr36-39zzb.pdf
Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 4
http://wimnell.com/omr36-39zzc.pdf
Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Första delen med de första 12 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd1.pdf
Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Andra delen med de sista 10 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd2.pdf
Sven Wimnell 24 december 2013: Socialdemokraternas politik. Krav om bättre politik och bättre information om politik. Krav om bättre samhällsinformation och bättre skolundervisning.
http://wimnell.com/omr36-39zze.pdf
Sven Wimnell 31 januari 2014:
Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och
Studieförbund. Utbildning och forskning.
Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA.
Civilsamhället. Kultursamhället.
http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf
Sven Wimnell 15 mars 2014:
Samhällsplaneringens problem.
Förslag till förstasida med 22 politikområden på socialdemokraternas hemsida och kommentarer om de 22 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzg.pdf
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014:
Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida.
http://wimnell.com/omr658f.pdf
Sven Wimnell 3 april 2014:
Hushållsverksamheter, hushållsbudgetar, inkomster och boende, skatteproblem m m. Och sedan: Statistisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden, med många länkar.
http://wimnell.com/omr36-39zzi.pdf
Sven Wimnell 3 april 2014:
Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d
och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Andra områden än 40 och 36-39:
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog.
En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell.
(http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.
Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)
Sven Wimnell 4 maj 2011:
Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf
SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998
- fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem.
(http://wimnell.com/omr106b.html)
Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)
Sven Wimnell 051015:
Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter.
EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag.
Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan.
(http://wimnell.com/omr32a.pdf)
http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1
Delar på område 34 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 34 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr34b.html
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216.
http://wimnell.com/omr353g.pdf
Delar på område 353 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 353 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr353h.html
Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen.(http://wimnell.com/omr353i.pdf)
Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen fördelade på områden i SW-klassifikationssystem.(http://wimnell.com/omr353j.html)
Sven Wimnell 051010:
Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja.
(http://wimnell.com/omr61a.pdf)
Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html
030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)
040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)
Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor
(http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)
Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014:
Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida.
http://wimnell.com/omr658f.pdf
Delar på område 658 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 658 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr658h.html
Delar på område 66-68 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 66-68 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr66-68b.html
Resursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30. http://wimnell.com/omr69b.pdf
Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf
Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)
Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html
Sven Wimnell 11 januari 2012
Kulturutredningar och kulturbudgetar
http://wimnell.com/omr70c.pdf
Delar på område 71 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 71 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr71b.html
Fysisk planering i det digitala
samhället
TELDOK Rapport 148 av
Gösta Blücher, Daniel Niklasson, Jan-Evert Nilsson
och Anders Törnqvist.
(Avskrift i liggande format av Sven Wimnell 030404.
Avstavning o d justerat 041227)
(http://wimnell.com/omr71c.pdf)
Att utbilda arkitekter
Sveriges Arkitekters utbildningspolicy
(http://wimnell.com/omr71d.pdf)
Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs
(http://wimnell.com/omr71e.pdf)
Sven Wimnell 071222:
Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering.
(http://wimnell.com/omr71f.pdf)
Sven Wimnell 081112:
Hållbar stadsutveckling.
(http://wimnell.com/omr71g.pdf)
Sven Wimnell 6 august 2010 :
Till Trafikverket om järnväg i Strängnäs
http://wimnell.com/omr71h.pdf
Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs
om järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71i.pdf
Sven Wimnell 8 juni 2011:
Område 71 Övergripande formgivning
av fysiska miljöer o d.
Stadsplanering, glesbygdsplanering.
Artiklar, beskrivningar o d före 2009.
http://wimnell.com/omr71j.html
Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering
och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter.
Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m.
http://wimnell.com/omr71k.pdf
Sven Wimnell 16 juni 2011:
Fysisk planering i Sverige. (Område 71)
http://wimnell.com/omr71l.pdf
Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till
Plan- och byggnadsnämnden i Strängnäs
kommun angående järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71m.pdf
Sven Wimnell 050424: Om hörsel och om att tala så det hörs.
(http://wimnell.com/omr7914b.pdf)
Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html
Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html
Sven Wimnell:
Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer.
Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d.
http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf
En skolhistoria
av Sven Wimnell.
Om skolorna i Strängnäs . En uppdatering 2001 av en historia 1992.
Kompletterad med nyheter 2010-2011.
(http://wimnell.com/omr7957b.pdf)
Delar på område 7957 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7957 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7957c.html
Delar på område 796-799 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 796-799 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr796-799b.html
En pdf-fil med några författare och titlar från litteraturhistorien. (wimnell.com/omr82-89b.pdf)
Sven
Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005:
Mediernas integritet (SNS).
(http://wimnell.com/omr907a.pdf)
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf
Länk till särskild sida med Världsarvslistan. http://wimnell.com/omr91b.pdf
Delar på område 91 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 91 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr91c.html
FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)
Sven Wimnell 080201:
Sveriges och omvärldens historia.
(http://wimnell.com/omr93c.pdf)
Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.
Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan
Innehåll:
Smalare programutbud förfuskar public service. 080514
Ett inlägg på DN Debatt som slog åt alla håll. 080516.
Medieprofessorerna visar förakt för tv-publiken. 080516.
TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll,
betald av riksdagen. 080516.
Ös på med fler såpor - ut med faktaprogram. 080518.
Politiker håller med om SVT-kritik. 080520.
Våldsam av våld i TV.
IT-kommissionen: Vision 2011.
DN 2008-05-14:
"Smalare programutbud förfuskar public service"
"Ny forskningsrapport i dag: SVT 1 och SVT 2 väljer bort delar av public service-uppdraget i den största bantningen av programutbudet på tio år. Programbredden i Sveriges Televisions två huvudkanaler har trendmässigt minskat de senare fem åren. Men det senaste programåret med Eva Hamilton som vd skedde den största förändringen någonsin under mätperioden på tio år. Drygt 15 programtyper försvann i SVT 1 och lika många i SVT 2, medan fem kom till i vardera kanalen. Ett mångsidigt programutbud har centralt värde för television i allmänhetens tjänst och är grunden för sändningstillståndet. Tittarna får vara beredda på ytterligare ommöbleringar till nya SVT-kanaler, konstaterar Kent Asp, professor i journalistik vid Göteborgs universitet."
"Digitaliseringen är slutförd.
Det innebär nya förutsättningar för Sveriges Television. SVT24, Kunskapskanalen och Barnkanalen är nu tillgängliga för hela landets befolkning och har därmed blivit "riktiga" public servicekanaler. Vad betyder då de nya kanalerna för mångfalden i SVT:s programutbud? Och vad betyder de för SVT:s samlade programprofil?
För första gången kan de här frågorna få ett svar. Det ges i Granskningsnämndens årsrapport för 2007 och som publiceras i dag. Undersökningarna genomförs vid JMG, Göteborgs universitet, och görs på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och tv. De syftar till att långsiktigt beskriva hur utbudet utvecklas i svensk television och att ge underlag för slutsatser om Sveriges Televisions programutbud i sin helhet uppfyller de krav som ställs i deras sändningstillstånd.
För en television i allmänhetens tjänst är ett mångsidigt programutbud ett centralt värde. Det avspeglas också i SVT:s sändningstillstånd där kravet på ett mångsidigt utbud, som tillgodoser de skiftande förutsättningar och intressen som finns hos landets befolkning, utgör en portalparagraf.
De nya SVT-kanalerna innebär självfallet att mångfalden ökar i den meningen att tittarna har fått tillgång till ytterligare tre kanaler. Men innebär det också att mångfalden av program har ökat?
Programbredden i SVT:s två huvudkanaler har trendmässigt minskat de senaste fem åren . Men den riktigt stora förändringen sker programåret 2007. Minskningen gäller både det informationsinriktade och det underhållningsinriktade utbudet. Det är den största förändringen som ägt rum ett enskilt år under de tio år som utbudet har undersökts - drygt 15 programtyper har "försvunnit" i SVT 1, ungefär lika många i SVT 2, medan drygt fem har "tillkommit" i respektive kanal.
"Minoritetsfaktaprogram" fanns exempelvis inte med i 2007 års programtablåer; i SVT 1 "försvann" olika typer av gestaltande kulturprogram och faktaprogram och i SVT 2 olika typer av ungdomsprogram. Förändringarna går i riktning mot ett bredare SVT 1 och ett mer faktainriktat SVT 2, och berör en del programtyper som är viktiga för public serviceuppdraget.
Samtidigt som bredden minskar i SVT 1 och SVT 2 ökar bredden mycket kraftigt i SVT24:s programutbud. Det framgår av den andra figuren som visar utvecklingen under de tre år (2005-2007) som SVT24 har undersökts på samma sätt som SVT 1 och SVT 2. Den ökade bredden gäller både det informationsinriktade och det underhållningsinriktade utbudet, men ökningen är mest markant när det gäller underhållningsutbudet - totalt har cirka 25 programtyper "tillkommit" under 2007, medan cirka 10 "försvunnit".
Den ökade bredden i SVT24:s programutbud hänger främst samman med att SVT24 förvandlats från en utpräglad nischkanal till en repriskanal som i allt högre grad kommit att återspegla det programutbud som erbjuds i SVT 1 och SVT 2. Och ju mer utpräglad SVT24 blir som repriskanal, desto mer kommer SVT24 att likna mångfaldsprofilen i huvudkanalerna.
Den minskade mångfalden i SVT:s huvudkanaler hänger dock inte nödvändigtvis samman med att utbudet i SVT24 blivit bredare. Den minskande bredden kan ha andra orsaker ("krympande resurser"). Men resultatet väcker den principiellt viktiga frågan om en minskad bredd i en av SVT-familjens huvudkanaler kan vägas upp genom en ökad bredd i en publikmässigt svagare kanal.
Granskningsnämndens undersökningar visar att det rått en decennielång balans mellan information och underhållning i Sveriges Television. Under 2007 bestod 51 procent av det sammanlagda utbudet i SVT 1 och SVT 2 av nyheter och fakta, och 49 procent av underhållning och sport. På bästa sändningstid var andelarna lika stora. Hur påverkas då denna balans av de nya kanalerna?
SVT24:s utbud (cirka 17 tim/dag och därmed i sändningstid den största SVT-kanalen) var under 2007 till nästan tre fjärdedelar inriktat på nyheter och fakta och till en fjärdedel på underhållning och sport. Kunskapskanalen (cirka 5? tim/dag), som SVT gör i samarbete med UR, var nästan uteslutande inriktat på faktaprogram (95 procent). Barnkanalen har ett mycket omfattande utbud (drygt 11 tim/dag), men i det fallet krävs en annan undersökningsteknik för att på ett meningsfullt sätt avgöra andelen informationsinriktat utbud.
Läggs utbudet i SVT24 och Kunskapskanalen samman med utbudet i SVT 1 och SVT 2 ökar andelen nyheter och fakta mycket kraftigt. För SVT-familjen i sin helhet uppgår det informationsinriktade utbudet under åren 2005-2007 till i genomsnitt 65 procent. De nya familjemedlemmarna innebär sålunda en förstärkt informationsprofil.
Men programåret 2007 innebär även i detta avseende stora förändringar. I SVT24 ökade det underhållningsinriktade utbudet med 80 procent (14 tim/vecka) samtidigt som det informationsinriktade utbudet minskade med 10 procent (10 tim/vecka). Även om faktautbudet i Kunskapskanalen ökade med cirka 4 tim/vecka innebär det för SVT-familjen i sin helhet att den informationsinriktade programprofilen kraftigt försvagades under 2007.
De nya SVT-kanalerna har alltså ökat mångfalden och påtagligt förstärkt SVT:s informationsinriktade programprofil. Men förändringarna under 2007 har gått i motsatt riktning. Programmångfalden har minskat i SVT:s huvudkanaler och SVT24 har blivit mer inriktat på underhållning. Är detta en fingervisning om hur SVT:s utbud kommer att utvecklas åren framöver? Och innebär det i så fall att Sveriges Television fjärmar sig ifrån uppställda public service-ideal?
Det är naturligtvis för tidigt att säga. I det digitala tv-landskapet måste SVT-ledningen agera framtidsinriktat och se till vad SVT-familjen i sin helhet kan bidra med för att uppfylla de krav som ställs på en television i allmänhetens tjänst. Möjligheten att nå uppställda ideal måste självfallet också ställas mot de ekonomiska förutsättningar som gäller för verksamheten. En skarpare kanalprofilering med en mindre bredd i programutbudet som följd är kanske ofrånkomligt i ett företag som, enligt vd-n, "blöder".
Så tittarna får nog vara beredda på ytterligare ommöbleringar. Barnkanalen har inte lett till att det stora utbudet av barnprogram har minskat i SVT 1. Nu när Barnkanalen når alla ökar spelutrymmet för barnprogrammens placering vilket möjliggör för SVT 1 att återta den åtrådda platsen som "Sveriges största tv-kanal". Det innebär inte nödvändigtvis svikna public serviceideal.
Ett bredare SVT 1 innebär att SVT 2 kan göras till en än mer utpräglad faktakanal, vilket möjliggör för UR att helt ta över Kunskapskanalen (den prioriteras uppenbart inte av SVT och UR står redan i dag för drygt hälften av utbudet). Det innebär inte heller nödvändigtvis svikna public service-ideal.
Självfallet finns det gränser för en television i allmänhetens tjänst. Det nya tv-landskapet gör det därför än mer angeläget att följa hur programutbudet utvecklas i SVT-familjens olika kanaler och på så vis ge underlag för en diskussion om var gränserna bör gå - och när de överskrids.
KENT ASP "
Ett inlägg på DN Debatt som slog åt alla håll.
Professorerna Lars Nord och Håkan Hvitfelt ett inlägg på DN Debatt som slog åt alla håll.
DN 2008-05-15:
"Medieprofessorerna visar förakt för tv-publiken.""Eva Hamilton värjer sig mot kritiken: Tevetittarna har förmågan att själva välja och bedöma vårt utbud av program i flera kanaler. Vd:n för Sveriges Television Eva Hamilton går till hårt motangrepp efter kritiken från tre medieprofessorer om hur SVT i allmänhetens tjänst lever upp till sitt public service-uppdrag. Vi befinner oss alltid i spänningsfältet mellan publikintresset och samhällsintresset. Det gör att vi är omdiskuterade. Men ofta präglas den debatten av ett von oben-perspektiv som jag påstår stundtals gränsar till förakt för publiken och dess förmåga att välja i vårt programutbud, skriver hon. "
"I lördags skrev professorerna Lars Nord och Håkan Hvitfelt ett inlägg på DN Debatt som slog åt alla håll. I går publicerades på samma plats en annan professors, Kent Asps, årliga inlägg om Sveriges Television, och som alltid präglat av gedigen forskning.
Public service befinner sig alltid i spänningsfältet mellan publikintresset och samhällsintresset. Detta gör att SVT är ett av Sveriges mest omdiskuterade och respekterade bolag. Men alltför ofta präglas debatten av ett von oben-perspektiv som jag vågar påstå stundtals gränsar till förakt för publiken och dess förmåga att välja ut och bedöma vårt utbud.
De många tevekanalerna som sänder över Sverige i kombination med minskande anslag, gör att SVT nu kommer att göra ännu tydligare prioriteringar. SVT tvingas inte söka smala nischer som är intressanta för annonsörer. Därför satsar vi nu på "Färre, Större och Bättre program".
Först Nords-Hvitfelts inlägg: Krävs det inte någon form av faktagranskning eller konsekvens i analysen om man är professor i journalistik? När Lars Nord och Håkan Hvitfelt i lördags gick till hårt angrepp mot SVT, så inger det oro för den akademiska nivån på Sveriges mediauniversitet. Så mycket rena felaktigheter och slarviga slutsatser är det länge sedan jag såg på DN Debatt.
Nej, Kunskapskanalen ska inte läggas ned. Nej, SVT 2 blir inte en kanal baserad på inköp. Nej, nyhetsprogrammen urholkas inte. Nej, beslutet att sända Engla Höglunds begravning klockan elva en pingstafton i maj kan rimligtvis inte bygga på en strävan att öka publiksiffrorna. Och ett av de första besluten SVT:s nya ledning tog för ett drygt år sedan var att stoppa program som "Ballar av stål" för att det inte motsvarade den kvalitativa nivå som vi vill att SVT ska erbjuda.
Då är gårdagens forskningsrapport av professor Kent Asp mer intressant att fördjupa sig i. Göteborgs universitet mäter varje år SVT:s programutbud uppdelat på 149 olika programsorter. Asp konstaterar att femton sorter försvunnit ur tablån, medan fem nya har tillkommit - åtminstone under de sjutton mätveckorna. Två av sorterna som försvunnit är två olika typer av ungdomsprogram. Mode och jakt/fiske är andra sorter som också har försvunnit. Asp konstaterar att "Läggs utbudet i SVT24 och Kunskapskanalen samman med utbudet i SVT 1 och SVT 2 ökar andelen nyheter och fakta mycket kraftigt. För SVT-familjen i sin helhet uppgår det informationsinriktade utbudet under åren 2005-2007 till i genomsnitt 65 procent". En annan slutsats är att SVT24 nu erbjuder ett bredare utbud är TV 4.
Asp ställer frågan om minskad bredd i en av SVT-familjens huvudkanaler kan vägas upp genom ökad bredd i en publikmässigt svagare kanal. Jag menar att svaret är ja. SVT:s programutbud, inklusive webben, måste betraktas och bedömas som en helhet.
Under det senaste året har vi jobbat med en ny utbudsstrategi. Alla
SVT:s medarbetare har varit involverade. Den nya strategin kommer att slå igenom med full kraft från och med slutet av augusti i år. Målet är dels få tydligare profiler på SVT:s fem kanaler, framför allt mellan SVT 1 och SVT 2. En annan nödvändig ambition är också att utnyttja vår programbudget optimalt. SVT har inte längre råd att göra tunga programinvesteringar på tider eller i kanaler där publiken är mycket liten.
En lysande dokumentär, som till exempel den brittiska "The War", ska inte längre förbehållas den ganska begränsade publiken i Kunskapskanalen, utan ska i en förstasändning exponeras till den bredare publiken i SVT 2. Därefter kommer programmet att återfinnas i Kunskapskanalens tablå, där denna typ av faktainriktade program samlas i en egen och specialiserad kanal.
Barnen kommer fortfarande att kunna se Bolibompa i SVT 1, men en större andel av SVT:s samlade barnutbud kommer att sändas i vår uppskattade barnkanal, som nu alla hushåll har tillgång till.
Sammanfattningsvis:
1. SVT kommer fortsatt att erbjuda fem teve-kanaler: SVT 1, SVT 2, Kunskapskanalen, Barnkanalen och SVT24. Men i motsats till de kommersiella teveaktörerna, så kommer vi inte att starta nya tevesända nischkanaler. Det vore att sprida ut våra programpengar alltför tunt, och kvaliteten i befintliga kanaler riskerar att bli lidande.
2. SVT gör en kraftfull satsning för att möta det tydligaste önskemålet från publiken: att ta del av program när man vill, on demand. I förra veckan startade vi en nyhetskanal på webben, Play Rapport, som redan har mött lovord från såväl webb-kännarna som från den stora publiken. I december startade vi en barnkanal också på internet, Play Bolibompa. Ytterligare webb-baserade kanaler kommer inom kort. Och nästa hela vårt programutbud finns nu tillgängligt att se närhelst man vill inom 30 dagar efter sändning, liksom stora delar av SVT:s arkiv.
3. SVT bygger ut de lokala nyheterna. I februari startade vi sju nya regionala nyhetsprogram, utöver de elva som redan fanns. Och i augusti öppnar vi ytterligare ett för Sörmland. Då startar vi också regionala morgonnyheter. Sammantaget innebär detta en kraftfull satsning på ett av public services fundament, nyheter.
4. Det ska bli en tydligare skillnad på SVT1 och SVT 2. I ett svenskt teveuniversum med runt 200 olika kanaler att dagligen välja mellan, krävs tydlighet. Den största förändringen kommer SVT 2 att genomgå. De bästa dokumentärerna, vetenskapen, kulturen och historieprogrammen kommer att visas i SVT 2. Liksom frågesport, nyheter och fakta/fritidprogram. SVT 1 får tydligare karaktär av den stora breda familjekanalen.
5. Barnkanalen får mer pengar och längre sändningstid. Behovet av svenskproducerat, kvalitativt barnutbud blir allt större när amerikanska tecknade serier, dataspel och sockrade frukostflingor dominerar de utländska barnkanalerna.
6. Kunskapskanalen kommer i allt väsentligt att se ut som i dag. Men vi erbjuder dokumentärerna och vetenskapsprogrammen i förstasändning också till SVT2:s bredare publik för att bättre ta till vara detta kvalificerade och högt skattade utbud.
7. Från och med nästa år satsar vi mer pengar på transmissioner från svenska teatrar runt om i landet.
8. Vi fokuserar våra pengar till de områden och de program där de gör mest nytta. Det gäller både antalet programtitlar och kanaler. Det betyder att de tunga programinvesteringarna görs på de tider då publiken finns framför teveapparaterna och i de kanaler som är mest nyttjade. Vi kommer också att rensa i antalet programtitlar, tre trädgårdprogram blir ett, många korta dramaserier blir färre men längre.
Färre, Större, Bättre är ett övergripande tema för SVT:s nya programutbud. Detta är enda sättet att bevara/ytterligare höja kvaliteten på det som är public service. Denna fokusering kommer sannolikt att avspeglas i Kent Asps nästa undersökning gällande 2008. Men betyder det att public service-utbudet därmed urholkas?
Nu höjs anslagen till SVT med 2 procent/år. Kostnaderna i den expansiva mediebranschen expanderar med minst det dubbla. I det läget är det en ansvarskännande lednings plikt att se över produktionsstrukturen. I början av 2010 ska SVT:s 2.500 fast anställda bli 500 färre.
Alternativet till detta omfattande sparpaket vore att dra ned på programutbudet eller - ännu värre - på kvaliteten. För det är här som det verkliga hotet mot public service skulle ligga.
EVA HAMILTON"
TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll,
betald av riksdagen.
Sven Wimnell 060327:
TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella
TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll,
betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)I wimnell.com/omr36-39l.pdf står annan adress, som nu är utbytt till http://wimnell.com/omr36-39l.pdf)
DN 2008-05-18:
"Ös på med fler såpor - ut med faktaprogram."
"Erik Fichtelius säger god natt till SVT som public service-företag: Ledningen under Eva Hamilton har tappat sitt publicistiska fotfäste. Sveriges Television lägger huvuddelen av sina resurser på en enda av sina fyra kanaler SVT 1. Allt för att vinna kapplöpingen med "Fet-Fyran" , konkurrenten TV 4, om flest tittare. Budgeten för den fjärde SVT-kanalen, 24 Direkt, halveras. 24:an och Kunskapskanalen ger inte det tillskott av tittare som tv-ledningen vill ha. Det är bättre att satsa på daglig frågesport och såpor. I princip görs inga nyinvesteringar utanför tiderna 18-22. Public service-företaget överger de värden som ger Sveriges Television dess existensberättigande i kampen om att få en stor publik. Det är dags att beställaren, svenska folket och dess valda ombud, formulerar kraven tydligare på public service, skriver Erik Fichtelius, redaktionschef för SVT-kanalen 24 Direkt."
"Det finns ett klassiskt dilemma för varje frihetsrörelse: kan ändamålet helga medlen? Kan en befriare använda diktatorns metoder för att kasta diktatorn över ända? Eller blir befriaren då själv en förtryckare?
Själv arbetar jag på ett företag som kallar sig Fri Television. Det är ett företag som ser sig som bärare av stolta publicistiska principer, väl formulerade i tankar om frihet både från statligt och kommersiellt förtryck. SVT är ett företag som står fritt i dubbel bemärkelse, och som kan se sig som den lilla uppstickaren mot de stora globala medieföretagen.
Nu har SVT:s ledning bestämt sig för en strategi. För att behålla sitt folkliga stöd (uttryckt i viljan att betala tevelicensen) måste SVT göra program som folket också vill titta på. Logiken är glasklar. Om inte SVT ger folket vad folket vill ha så vill folket inte betala och då förlorar företaget sitt existensberättigande.
Därför ska SVT ha den största tevekanalen i landet. Det finns hundratals kanaler, men SVT 1 ska vara den allra största. Framför allt ska man ha fler tittare än den kommersiella huvudfienden TV 4.
I kampen om att slå TV 4, Fet-Fyran kallad internt på TV 4, lägger nu SVT huvuddelen av sina resurser på SVT 1. Där läggs de stora pengarna, och de mindre publikdragande programmen läggs i tvåan. Barnen ska få titta på teve hela dagarna i en särskild barnkanal och i det övriga frekvensutrymme SVT har visas repriser eller textteve. Såpasatsningar som Andra avenyn kan vevas gång efter gång i "repriskanalen" SVT 24. I princip görs inga nyinvesteringar i program som går utanför tiderna 18-22. SVT har visserligen fyra tevekanaler, men man satsar bara på tre, och bara under prime-time.
På vägen att bli störst är det en del gammalt som får offras. Tankarna på en kunskapskanal med kvalificerade debatter och dokumentärer överlämnas till UR. Bort med de gemensamma satsningar SVT lovade för några år sedan, in med repriser av program från SVT 2. Kunskapsprogrammen "genererade inte tittare", och är inget att satsa på för SVT-ledningen. Det som möjligtvis kan locka tittare läggs i tvåan och SVT använder sitt utrymme i Kunskapskanalen till dubblerade sändningar av SVT-materialet.
SVT 24 är SVT:s fjärde kanal. Den heter 24 därför att den lanserades som en dygnet-runtsändande samhällskanal med nyheter, samhällsprogram och fakta. Den skulle vara en spjutspets för public service och modern teveproduktion med stark regional förankring. Nu är det en repriskanal för underhållningsprogram, dokumentärer och amerikanska serier.
SVT 24 hade också en annan komponent. Den var en av Europas första och mest framgångsrika direktsändande politik-kanaler. På dagtid lanserades programmet 24 Direkt som upp till åtta timmar per dag sände från riksdag och Rosenbad, EU-parlament, FN, universitet, högskolor, folkrörelser, fackföreningar, intresseorganisationer, debatter, föredrag, talare, seminarier, bokmässor, prisutdelningar, kungliga tal och en och annan påvlig begravning. Det var ett gigantiskt demokratiexperiment som vidgade det offentliga rummet. 24 Direkt sände långa seminarier i sin helhet, utan omtolkning eller redigering.
De politiska partiernas stämmor direktsändes, ibland till politikernas stora förfäran, men många gånger till de politiskt aktivas stora glädje och respekt.
Varför ska vi få se och höra våra folkvalda bara i sekundkorta nyhetsklipp? Varför inte också i sin retoriska helhet och i ett sammanhang?
Den här sortens direktsändande politik-kanaler växer fram över hela världen. Det svenska experimentet räknas internationellt som en stor framgång. Det nådde en relativt sett stor publik eftersom det inte bara sändes digitalt i SVT 24, utan också i huvudkanalen SVT 2.
24 Direkt har speglat flera svenska valrörelser från gator och torg, och sänt valdebatter från många andra länder. I ett särskilt författarprogram, En bok - en författare, har böcker inom samhällsområdet fått egen uppmärksamhet.
Bort med detta! Nu ska tittare genereras och satsningen görs på SVT 1! SVT har en budget på fyra miljarder, varav drygt hälften går till programverksamheten. Av dessa miljarder har 24 Direkt haft en årlig budget på 13 miljoner. Det är inte många promille för en verksamhet som med 1 500 sändningstimmar svarar för nästan en tiondel av SVT: s samlade utbud. Det är ändå för dyrt. I förhållande till vad Eurovisionsschlagerfestivalen och Antikrundan kan dra in av tittare "betalar" sig en satsning på 24 Direkt lika lite som en satsning på Kunskapskanalen.
Redaktionen för 24 Direkt har därför fått beskedet av SVT-ledningen att uppdraget halveras redan nästa år. Budgeten skärs ner till hälften. Motiveringen är att SVT inte har "råd", tittarna är för få och nu ska SVT dessutom satsa på en stor daglig frågesport. Därmed överges i praktiken hela idén, kvar blir en möjlighet att sända från riksdagen och Rosenbad, en och annan debatt i EU-parlamentet och några seminarier.
Direktsändningar är på tok för dyra, och någon bevakning av partikongresser eller talen i Almedalen kan det inte längre bli tal om. Glöm det mesta av vad universitetsvärld, ideella organisationer, föreläsningar och seminarier heter. In med såpor och frågesport!
Det känns lite dystert. 24 Direkt var en satsning som var annorlunda, som gav tittarna ett alternativ och medborgarna en chans att vara medborgare. Men för att vinna över Fyran måste vi bli som Fyran och då har vi inte plats med sådant tjafs som public-service-nostalgi. I kampen för att vinna vårt existensberättigande i en stor publik överger vi de värden som skulle ge oss existensberättigandet till att börja med. Att SVT-ledningen har tappat sitt publicistiska fotfäste finns det andra exempel på. I kampen för "Fri television" förlorar ledningen det som var fri television. För att paradoxen ska bli fullständig krävs bara att de kommersiella konkurrenterna nu i allt större utsträckning tillägnar sig de värden SVT lämnar ifrån sig.
Det fanns ett alternativ. För ett år sedan, medan SVT: s nya strategier fortfarande övervägdes internt, föreslog vi som arbetade med 24 Direkt och Kunskapskanalen att vi skulle slås ihop till en stor gemensam kunskapskanal, med det direktsända politik-, samhälls- och kulturmaterialet under dagtid och det breda kunskapsmaterialet på kvällstid. Det skulle kunna vara en medborgarkanal och bärare av public service-tankens kärnvärden, utan tittarmaximering i varje minut, men ändå med rimliga tittarmål och ambitionen att nå en stor publik.
Det hade kunnat bli en spännande satsning, annorlunda från allt annat vi ser i dag. Jämfört med de miljarder som läggs på sport och underhållning hade det inte heller behövt kosta många miljoner. Men SVT-ledningen sade alltså nej, och nu använder företaget inte ens de fyra kanalplatser man har, utan pumpar på med textteve och repriser för att fylla utrymmet.
Varför ska SVT ha fyra kanaler, om ledningen inte vill använda dem? Det är kanske dags för beställaren, svenska folket genom sina valda ombud, att formulera kraven tydligare på public serviceinnehåll i det som produceras och sänds. Det är inte försent. Det sitter en utredning, det finns kanalutrymme och det finns pengar. Det gäller bara att bestämma sig för vad detta ska användas till.
Erik Fichtelius"
DN 080520:
"Politiker håller med om SVT-kritik"
"MEDIER. Erik Fichtelius har rätt när han kritiserar SVT:s ledning för att vilja satsa mer på
underhållning och mindre på samhällsprogram, anser kulturpolitiker. I sin debattartikel i lördagens DN krävde Erik Fichtelius,
redaktionschef på SVT:s "24 Direkt", att
politikerna skulle ta tag i urvattningen
av public service som han anser pågår på
Sveriges Television under vd Eva Hamiltons
ledning.
Han fick mothugg av informationschefen Helga Baagøe som ansåg att
det strider mot principen om en fristående
televison att politikerna skulle lägga sig i
programinnehållet.
Kulturutskottets ordförande Siv Holma (v) ger Fichtelius rätt när
det gäller förflackningen av programmen.
Hon menar att man i uppdraget till S VT
skulle kunna ställa mer detaljerade krav.
-Chansen är att ta upp det när det nya
avtalet ska skrivas, efter den utredning av SVT som presenteras i sommar.
Cecilia Wikström (fp), vice ordförande i utskottet, håller
med om att det skett en "infantilisering" av tv och att public
service tappar mark.
-Om SVT 24 och Kunskapskanalen får stryka på foten så
befinner vi oss på ett sluttande plan, säger hon.
Cecilia Wikström tycker dock inte att politiker ska styra
programinnehållet.
-Vi får avvakta tv-utredningen, säger hon.
JUAN FLORES"
Våldsam av våld i TV.
020402:
DN 020330 sid A 7:
“Vetenskap.
Redaktör: Karin Bojs
karin.bojs@dn.se 08-738 12 39”
“ Mycket tv ledde till ökat våld.
Ungdomar som tittar på tv mer än en timme per dag blir mer våldsamma än andra som vuxna. Det konstaterar en undersökning som följt amerikanska barn upp till 17 års ålder.
I STUDIEN INGÅR över 700 personer som i dag har en medelålder på drygt 30 år. Sedan mitten av åttiotalet har forskarna noga kartlagt deras benägenhet att ta till våld.
-Vi har samlat in uppgifter om allt från knytnävsslag som orsakar sår och blåtiror till rån och andra kriminella våldsbrott, säger Judith Brook, professor i samhällsmedicin vid Mount Sinai Medical Center i New York.
Hon berättar att de som tillbringat mer än en timme om dagen framför tv:n använder nästan dubbelt så mycket våld som andra.
Debatten om hur våldet i tv påverkar våldet i samhället är nästan jämnårig med tv-mediet, som på bred front slog igenom i Sverige i samband med VM i fotboll år 1958.
Många undersökningar har visat att barn som tittar på tv tar efter den typ av våld de ser. Intressant med den nya stuldien är att den följer barnen ända upp till vuxen ålder.
- Och vi ser att mycket tv under uppväxten ökar risken för att använda våld som vuxen, säger Judith Brook Sambandet var tydligast för män. Resultaten publiceras i veckans nummer av tidskriften Science.
SJÄLVKLART finns det många andra faktorer som också spelar roll, till exempel psykiatriska sjukdomar, föräldrarnas inkomst och brottsligheten i området där man växer upp. Men sambandet fanns kvar även när forskarna hade tagit hänsyn till alla andra kända riskfaktorer.
Exakt hur mycket tv-våld tittarna utsätts för vet inte forskarna, men de räknar med att en genomsnittlig timme under bästa sändningstid innehaller mellan tre och fem våldshandlingar, och att våld ingår i cirka 60 procent av alla program.
PÅ MÅNGA SÄTT skiljer sig det amerikanska tv-tittandet från det svenska. Ungdomar i USA ser på tv i genomsnitt tre timmar per dag. I Sverige är motsvarande siffra knappt två timmar.
Men under de senaste decennierna har amerikanska tv-vanor hittat hit, inte minst efter att Sveriges Televisions sändningsmonopol avskaffades i början av nittiotalet.
-Kommersiell tv visar mer våld. Jämfört med public service handlar det om ganska stora skillnader, säger Cecilia von Feilitzen, medie- och kommunikationsforskare vid Södertörns högskola.
Per Snaprud
per.snaprud@dn.se
08-738 22 25 “
IT-kommissionen nedlagd
020517:
IT-kommissionen: Vision 2011.
På område 654 redovisas IT-kommissionens rapport:
"Vårt digitala tjänstesamhälle - vision 2011+.
Visioner och reflektioner om önskvärda framtider - rapport från IT-kommissionens hearing, 24-25 september 2001. " Korta sammanfattningar av alla visionerna finns på område 12.
Visioner som berör område 7914:
"Medier: "När medial information finns tillgänglig överallt, alltid."
Vision 2011: I denna stressande och samtidigt avkopplande tillvaro är medierna
allestädes närvarande. Tjänsteutbudet i medierna är stort - all medial information
finns tillgänglig överallt, alltid. Dilemmat är att innehållet endast till en blygsam del
handlar om nyheter och fakta med hög kvalitet.
Nyckelorden för medieproducenter och -konsumenter är mobilitet, kanaloberoende
och skalbarhet.
Mobiliteten innebär att jag alltid får den mediala information som jag behöver eller
vill ha - när som helst och var som helst.
Kanaloberoendet innebär fritt val hur jag tar emot mina mediala tjänster,
d v s att kunna få dem i tryck när de lämpar sig för tryck, att få dem på skärm när
de lämpar sig för skärm.
Mediernas skalbarhet betyder att den mediala information jag tar till mig
automatiskt för med sig en lämplig formgivning och anpassning till kanal, situation
och mina önskemål.
Jag som mediekonsument kan alltid få den mediala information eller underhållning
som jag vill ha - så länge jag kan betala, på något sätt. Jag kan ocks välja mellan att
vara interaktiv eller inte aktiv, d v s jag kan själv delta i medieproduktionen och i
någon mening bli mitt eget medium. Nyheter och fakta kan vara mer
individanpassade och utgå från mottagarens kunskaper och intressen. Därför är
begreppet massmedier inte längre relevant - vi har nu individuella medier. Det
finns ocks ett självklart "lunarstorm" på nätet för de flesta målgrupper, d v s
virtuella mötesplatser som för många unga övertar den roll traditionella medier har
spelat.
Potentialen ligger alltså i att medier kan vara väsentligt "mer” än tidigare. Men
risken är överhängande att medierna istället blir "mindre".
Den stora knäckfrågan i den nya medievärlden är finansieringen. Svårigheterna att
utläsa betalningsviljan hos individen/konsumenten bär på ett uppenbart tillstånd av
mediemonopol där de världsbilder som förmedlas alltid har ett ekonomiskt
(politiskt, etc) intresse i bakgrunden. Möjligheterna till transparens finns, men den
utnyttjas endast av en elit. Massorna finner sig vara inhöljda i dimridåer som är
skapade för att få dem att konsumera "rätt”.
Trots dessa risker är mediemarknaden mer glokal än tidigare. Den digitala tekniken
har skapat utrymme för en större blandning av globalt respektive lokalt innehåll i
det omfattande utbudet av olika medier. Interaktiviteten mellan medieproducent
och mediekonsument har ökat. Och mediekonsumenterna har stora valmöjligheter.
Det finnas tillräckligt för varje mediekonsument oavsett behov, så länge
finansieringen går att lösa.”
Se vidare: Vision 2011: Medier. (268K)
http://www.itkommissionen.se/dynamaster/file_archive/020423/
3fe572639f8cd0b6244856052882d592/Vision%202011%20%2d%20Medier.pdf
Myndigheter under departementen i maj 2008.
Kulturdepartementet.
Granskningsnämnden för radio och TV granskar innehållet i redan sända radio- och TV-program och prövar om det överensstämmer med de lagar och tillståndsvillkor som gäller för sändningarna. Granskning sker efter anmälan eller på nämndens eget initiativ och övervakningen omfattar alla svenska programföretag som sänder till allmänheten. Myndigheten har också till uppgift att följa utländska sändningar till svensk allmänhet, samt att publicera rapporter om utvecklingen av radio- och TV-utbudet.
Radio- och TV-verket (RTVV) har till uppgift att besluta i frågor om tillstånd, avgifter och registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till allmänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskild angiven myndighet. RTVV ska följa utvecklingen och svara för statistik rörande hela medieområdet.
Statens biografbyrå (Biografbyrån) prövar enligt lagen (1990:656) om granskning och kontroll av filmer och videogram om framställningen i en film eller videogram ska godkännas för visning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Biografbyrån ska också utöva tillsyn över lagens efterlevnad och över efterlevnaden av 16 kap. 10 b och 10 c §§ brottsbalken. Biografbyrån lämnar medgivande till åtal och avger yttrande enligt 16 kap. 19 § brottsbalken.
Oxenstiernsgatan 20. Postadress: 105 10 Stockholm
Tfn: 08-784 50 00, Fax: 08-667 83 36, E-post: yvonne.premstedt@sr.se
Oxenstiernsgatan 26-34. Postadress: 105 10 Stockholm
Tfn: 08-784 00 00, Fax: 784 15 00, E-post: information@svt.se
Tulegatan 7. Postadress: 113 95 Stockholm
Tfn: 08-784 40 00, Fax: 08-784 42 00, E-post: kundtjanst@ur.se
Filmhuset, Borgvägen 1-5. Postadress: Box 27126, 102 52 Stockholm
Tfn: 08-665 11 00, Fax: 08-661 18 20, E-post: info@sfi.se
Regeringsgatan 30-32. Postadress: 103 33 Stockholm
Tfn: 08-405 10 00, Fax: 08-20 15 64, E-post: ann-katrin.ageback@culture.ministry.se
Postadress: Göteborgs universitet, Box 713, 405 30 Göteborg
Tfn: 031-773 10 00, Fax: 031-773 46 55 E-post: nordicom@nordicom.gu.se
Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
© 1999. 2000, 2001, 2002. 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr7914-7919.html
|