657 Penningverksamheter o d.

6570 Allmänt. 6571 Bokföring, redovisning. 6572 Kontobokföring 6573 Finansplaner, budget, balanser. 6574 Konton, kostnadsberäking. 6576 Revision. 6577 Banker, pengar, börsaffärer. 65771 Banker. 65772 Sparande. 65773 Övriga låneinstitut. 65774 Pengar, valuta. 65776 Börsväsen, kapitalmarknad, värdepappershandel, fonder. 65777 Kreditväsen. 65778 Ränta.
(657: SAB Qae, Qaf, Qbc, Ok . DC, DK 657, 368, delar 336)

6578 Försäkringar. 65780 Allmänt. 65781 Sakförsäkring i allmänhet, hemförsäkring. 65782 Transportförsäkringar, trafikförsäkringar. 65783 Livförsäkringar. 65784 Socialförsäkringar. 65785 Jordbruks-o kreatursförsäkringar. 65788 Försäkring av enskilda tillgångar.

6579 Skatter od. 65791 Allmänt. 65791 Stats-o kommunbudgetar. 65792 Skatter, acciser, fiskala avgifter. O Direkta skatter, inkomstskatter, förmögenhetsskatter. O Indirekta skatter, konsumtionsskatter. 65793 Statslån, kommunlån. 65794 Övriga offentliga inkomster. 65795/65796 Offentliga utgifter. O Folkbokföring.

Länkar till bilagor till forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem finns i:
Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Länkar till de senaste bilagorna finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan

Om man vill komma till ett annat av de 129 områdena:
Klicka på Till Sven Wimnells systemtabell. eller Till popup-tabell.
och klicka där på önskat område.

Om världshistorien och svenska historien finns i:
Sven Wimnell 080201+ 5 april 2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

De första femtio åren av FNs historia finns i:
FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till statistik finns i:
Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)
Här finns bl a statistik för område 658 samlat under en rubrik för området.

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Länkar till världsarvslistan finns i :
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

En beskrivning av klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter finns i:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm

Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mölndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Folkbildning, studieförbund, utbildning, forskning, skolan, civilsamhället, kultursamhället o d behandlas i:
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf

Läget i början av 2014, hushållsbudgetar, boende, hushållsinkomster, välfärdsfördelning, skatter, utbildning, bibliotekssystem mm finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf

Länkar till särskilda utredningar som hör till området här finns bland de förtecknade länkarna i det följande under rubriken:
Andra områden än 40 och 36-39.

På Sven Wimnells hemsida på Internet, http://wimnell.com, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet.

Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio huvudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.

Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.

På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsområdena och hur de beror av varandra.

Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena.

Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 områdena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar.

I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighetstid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskrivningar.

Härefter länkar till några bilagor efter den 19 oktober 2003:
länkar betecknade område 40.
länkar betecknade område 36-39,
länkar betecknade andra områden än 40 och 36-39.
Därefter beskrivningar daterade efter 2013 och
beskrivningar daterade 2013 och tidigare:

Om klassifikationssystem m m, område 40 :

Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen. Om politik m m. Område 36-39:
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:

Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 25 oktober 2010 : En fortsättning på 36-39ze. Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten 2010.
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf

Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf

Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf

Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf

Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning.
Om politik för en ny partiledare.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf

Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på ny
politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf

Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf

Sven Wimnell 26 maj 2011: Något om socialdemokrater och politik april-maj 2011.
http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf

Sven Wimnell 10 januari 2012: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf

Sven Wimnell 10 februari 2012: Alliansregeringens verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf

Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och socialdemokraternas möjligheter att vinna valet 2014. http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf

Andra områden än 40 och 36-39:

Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr106b.html)

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 34 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 34 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr34b.html

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf

Delar på område 353 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 353 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr353h.html

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen.(http://wimnell.com/omr353i.pdf)

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen fördelade på områden i SW-klassifikationssystem.(http://wimnell.com/omr353j.html)

Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf)

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Delar på område 658 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 658 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr658h.html

Delar på område 66-68 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 66-68 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr66-68b.html

Resursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30. http://wimnell.com/omr69b.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Delar på område 71 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 71 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr71b.html

Fysisk planering i det digitala samhället TELDOK Rapport 148 av Gösta Blücher, Daniel Niklasson, Jan-Evert Nilsson och Anders Törnqvist. (Avskrift i liggande format av Sven Wimnell 030404. Avstavning o d justerat 041227) (http://wimnell.com/omr71c.pdf)

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Sven Wimnell 6 august 2010 : Till Trafikverket om järnväg i Strängnäs
http://wimnell.com/omr71h.pdf

Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs om järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71i.pdf

Sven Wimnell 8 juni 2011: Område 71 Övergripande formgivning
av fysiska miljöer o d. Stadsplanering, glesbygdsplanering.
Artiklar, beskrivningar o d före 2009. http://wimnell.com/omr71j.html

Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering
och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter.
Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m.
http://wimnell.com/omr71k.pdf

Sven Wimnell 16 juni 2011: Fysisk planering i Sverige. (Område 71)
http://wimnell.com/omr71l.pdf

Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till Plan- och byggnadsnämnden i Strängnäs kommun angående järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71m.pdf

Sven Wimnell 050424: Om hörsel och om att tala så det hörs. (http://wimnell.com/omr7914b.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

En skolhistoria av Sven Wimnell. Om skolorna i Strängnäs . En uppdatering 2001 av en historia 1992. Kompletterad med nyheter 2010-2011. (http://wimnell.com/omr7957b.pdf)

Delar på område 7957 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7957 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7957c.html

Delar på område 796-799 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 796-799 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr796-799b.html

En pdf-fil med några författare och titlar från litteraturhistorien. (wimnell.com/omr82-89b.pdf)

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

Länk till särskild sida med Världsarvslistan. http://wimnell.com/omr91b.pdf

Delar på område 91 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 91 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr91c.html

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan

Innehåll:

Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216.

Kapitalismen. 080604.

Historiens nya början. 080518.
Tummen ner för ny a-kassa. 080516.
Svenskar i internationell skattehärva.
Socialförsäkringen.
(Börsen 080603.)

Länkar till Internet.

Regeringen redovisar på Internet vad den arbetar med.
En stor sammanställning om det på 4,9 MB är "omr353g.pdf". Den finns i mindre delar och delar som berör område 657 finns efter innehållsförteckningen till den stora sammanställningen.

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216.

http://wimnell.com/omr353g.pdf

Innehåll
sid
    3 Regeringskansliet med departementen
    5 Detta arbetar departementen med
    7 Ambassader, konsulat och reseråd
11 Arbete
17 Asyl, migration och integration
28 Boende och byggande
38 Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter
48 EU
91 Försvar, skydd och säkerhet
115 Hållbar utveckling
127 Jordbruk, skogsbruk och fiske
156 Kommunikationer, infrastruktur och IT
166 Kultur, medier och fritid
180 Lag och rätt
202 Miljö, energi och klimat
247 Näringsliv, handel och regional tillväxt
306 Samhällsekonomi och statsbudget
372 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring
423 Stat, kommuner och landsting
434 Utbildning och forskning
468 Utrikespolitik och internationellt samarbete
495 Ansvarsområden A-Ö
505 Statsministern och statsråden

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Näringsliv, handel och regional tillväxt.
http://wimnell.com/omr353g14.pdf (62+63+647+653+657+658+66-69+71)

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Samhällsekonomi och statsbudget.
http://wimnell.com/omr353g15 .pdf (647+657+658)

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring.
http://wimnell.com/omr353g16.pdf (61+641+643+647+649+657+658+7951)

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Stat, kommuner och landsting.
http://wimnell.com/omr353g17.pdf (6520+657+658+7955)

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Hållbar utveckling.
http://wimnell.com/omr353g08.pdf (641+644+647+658+ 71 +7951)

021130:
Finansdepartementets ansvarsområde omfattar i hög grad penningverksamheterna i område 657. Departementets ansvarsområde gäller dessutom bl a nationalekonomi i 33, vissa bostadsfrågor o d i 64, fastighetsförvaltning o d i 647, länsstyrelser o d i 652, några frågor om handel och företag o d i 653-656 och 658 samt lotterier och spel o d i 794.

Vad gjorde socialdemokraterna? Klicka på följande länk:
Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 657 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr657b.html

DN 080604 sid Kultur 8:

Kapitalismen.

"Kapitalismen 3.0. Det måste bli möjligt att skydda allmänningar som luft, vatten, lagar och kulturarv mot företag och lobbyister. Två nya böcker hävdar vår medborgerliga plikt att stifta lagar för att reglera marknadsekonomin."

“USA drar ut i korståg för att "införa demokrati och marknadsekonomi" i världen. Men för många, även på hemmaplan, är de två begreppen ett omaka par. Robert Reich, en gång arbetsmarknadsminister hos Bill Clinton, visar, med mycket fakta och siffror, att ekonomin har tagit över politiken i en "Supercapitalism". Författaren och debattören Peter Barnes har i sin bok "Capitalism 3.0" många kreativa idéer för en hållbar utveckling. Båda ser kapitalismen som självklar men otillräcklig i nuvarande skepnad.

Kapitalismens första fas var, säger Barnes, knapphetsekonomin. De gällde att hushålla med arbetskraft och tillverkat kapital. Men naturen var ymnig och människorna relativt få. Den amerikanska Västern låg för fäfot (om man bortser från indianerna, antar jag). Allmänningar var viktiga för de fattigas uppehåll med bete, bränsle, bär och frukt. Men när allmänningarna i England inhägnades drevs människorna till städerna och ofta eländiga fabriksjobb. I USA gavs marken till hugade bosättare som Kar Oskar från Korpamoen, men efter hand mest till spekulanter och bolag.

Nästa fas kan kallas ymnighetsekonomin. Varorna flödar och företagen slåss om köparnas uppmärksamhet. Spara är inte längre hjälte, utan Slösa, hon som håller hjulen rullande med sin konsumtion. Företagen växer ur den roll som staten (kungen) tilldelat dem. Bolagsformen innebär ju en förmån att få driva verksamhet med begränsat ansvar. Nu kapar företagen banden och skyldigheterna mot lokalsamhället och blir alltmer friflytande. Det sena 1800-talets rövarkapitalism i USA skapade stora oligopol och monopol och enorma klyftor mellan de superrika och de fattiga. När kriserna avlöste varandra gick staten in med en kraftfull styrning (och räddade därmed, enligt många, kapitalismen). Även om ordet var tabu så skapades de facto en planerad ekonomi. Efter andra världskriget rådde mer balans mellan starka fackföreningar och företag vars ledare nogsamt betonade sitt samhällsansvar. Löneklyftorna krympte och en köpstark medelklass garanterade avsättningen för den växande produktionen. Här finns en tydlig parallell med hur vi uppfattar vår svenska historia, med Saltsjöbadsavtalet som kärna.

Detta förhållandevis harmoniska tillstånd upphör på 70-talet. Reich radar upp men underkänner en lång rad förklaringar: oljekrisen, avregleringarna, globaliseringen, den politiska korruptionen, Reagans skattesänkningar eller att kapitalister blivit allt girigare. Inte heller skapade Milton Friedman den neoliberala vindvridningen; möjligen legitimerade han den akademiskt.

Reich talar hellre om hur gamla förstenade oligopol sprängdes av ny teknik där företagen såg nya möjligheter. Dels minskade skalfördelarna i produktionen; det blev lättare att ta sig in. Dels gynnades företag som, likt Wal-Mart (och Ikea!), förstod att skapa globala nät av producenter och varuhus. Genom att prispressa producenterna kunde man erbjuda konsumenterna låga priser. Finanssektorn, som fungerat som produktionens hjälpgumma, fick en egen ställning med oanade möjligheter att skapa förmögenheter. Hela det ekonomiska landskapet blev mer flytande. Konsumenter och investerare tjänade på förändringarna, men det som försvann var jämlikhet, stabilitet och många andra sociala värden. Medborgaren i oss förlorade. Och miljön.

Vinsterna stannade i huvudsak på toppen. En amerikansk direktör tjänar ofta lika mycket på en dag som en av hans arbetare på ett år. De stora inkomst- och förmögenhetsklyftorna är tillbaka, sjukvårdsförmåner och pensioner har dragits in; jobben har blivit osäkra. Vi i Sverige vill gärna se USA som i grunden likt oss. Men löneklyftorna och bristen på sociala skyddsnät där liknar mer villkoren i de mest ojämlika "utvecklingsländerna".

Den allt intensivare konkurrensen har lett till ett krig som nu förs på alla fronter. Från marknadens slagfält har företagen invaderat politiken. Där arbetar de för att vränga lagförslagen i sin riktning, vilket ofta ger högre avkastning än produktion. Det är kärnan i Reichs kritik, liksom i Barnes. Skiljelinjen mellan parterna suddas ut: mer än hälften av Clintons högre tjänstemän gick över till lobbyverksamhet. Runt varje kongressledamot cirklar 50-100 lobbyister. Och de erbjuder inte bara "wine-and-dine". En medgörlig ledamot kan håva in högst påtagliga dusörer. Pengarna ger en enorm utdelning om företagen lyckas, och det gör de ofta.

Reichs botemedel är att vi axlar medborgarrollen, återtar kommandot och ger företagen ett regelverk som uppfyller krav som vi, politiskt, enas om är rimliga. Företagens sociala ansvar ger han inte mycket för; det avleder bara uppmärksamheten från nödvändig politisk styrning. Man ska inte skuldbelägga företagen för att de beter sig illa, utan lagstifta. Det är vår rätt och plikt som medborgare.

Men då måste vi mönstra våra bättre jag. För Reich påminner ideligen om att alla är med om att skapa och dra nytta av denna värld. Som konsumenter tjänar vi på att handla på Wal-Mart. Vi gör det fastän vi vet att det utarmar innerstaden. För att få goda pensioner ser vi genom fingrarna med att våra fondförvaltare jagar efter största möjliga avkastning, även om det betyder nedläggningar på hemmaplan, förtryck och svältlöner i tredje världen.

Reichs goda principer - och hans bild av samhälleligt förfall i USA - utmynnar ändå i ganska modesta förslag (till exempel att begränsa företagens rätt att föra talan i domstol eller att flytta företagsskatten till aktieägarna). Det kan bottna i att han så starkt betonar att konflikten finns inom oss, mellan konsumenten/investeraren och medborgaren. Men då förbiser han orättvisan - som han också visat på - att somliga är så enormt mycket mer investerare än andra.

Barnes utgångspunktär att ymnighetsekonomin är ekologiskt ohållbar. Företagens lobbande har bland annat givit dem rätten att göra farliga utsläpp. Helt gratis får de utnyttja vad som numera är de viktiga allmänningarna: naturen, lufthavet, vattendragen. Politikerna (även i EU) skänker bort rätten att använda dem till företag (som sedan ändå ofta debiterar sina kunder).

Det är ohållbart för framtiden och därför krävs nya institutioner som frigör systemet från politikernas kortsiktighet och undfallenhet. Kapitalismen måste gå in i en tredje fas, en "Capitalism 3.0", där hanterandet av allmänningar spelar en central roll. Barnes föreslår stiftelser som ska förvalta och bevara allmänningarna för framtida generationers behov. För att stiftelserna ska vara trogna sin uppgift och inte snegla åt andra intressen måste deras uppgift beslutas politiskt men genomföras självständigt. Det kan jämföras med Riksbanken vars - politiskt tillsatta - styrelse ska driva en egen penningpolitik. Eller med domstolar: i ett rättrådigt land ar domarna oavsätdiga för att vara opåverkbara. De följer också en lagbok, medan politikerna följer sin egen vilja (och lobbyisternas) och bara ställs till ansvar i valtider.

Barnes pekar också på våra sociala och kulturella allmänningar: lagstiftningen och språket och det samlade vetenskapliga och kulturella arvet som har skapats under årtusenden och utnyttjats av alla. Även eterfrekvenser för all kommunikation är allmänningar, liksom internet och annan infrastruktur.

Allt detta är tillgångar som tillhör alla och ska komma alla till del. Och som vi är skyldiga att vårda och bevara för kommande generationer. För kulturella allmänningar har det skapats regelverk, exempelvis för att balansera upphovsmannarätten och patent, både mot allmänintresset och med insikten att allt nyskapande bygger på samhällets gemensamma grund. Utan sagan om Snövit hade Disney inte kunnat skapa sin film. Hur länge ska den då ge bolaget royalty? Sådana frågor sysselsatte redan filosofen John Locke på 1600-talet som föreslog copyright i 14 år, som längst 28 år. I dag har Walt Disney och andra USA-företag krävt och fått först 70, sedan 95 år; elaka tungor säger att tiden förlängs i takt med att rätten till Musse Pigg håller på att löpa ut.

Många utnyttjar allmänningarna utan att betala. Aktieägarna gynnas bland annat av den reglerade värdepappersmarknaden som höjer aktiernas värde, det begränsade ansvaret för företagare och att staten upprätthåller patent och upphovsrätter. Samhällsutvecklingen skapar också andra värden, till exempel markvärdesstegringar som markägaren inte själv bidragit till. Reklamen kan sägas göra intrång på en annan allmänning, vår uppmärksamhet och sinnesro, menar Barnes och föreslår att den beskattas för att "skruva ner volymen".

Stiftelserna för naturresurser ska kunna sälja utsläppsrätter men i kontrollerad omfattning. Företagen betalar och konsumenterna betalar företagen medan stiftelserna delar ut sitt överskott till medborgarna, i princip till alla människor på jorden, även om förslagen mest rör USA. Alla får ut lika mycket medan den som förbrukar mest också betalar mest. Visst är det en rundgång, som all ekonomi, men den innebär mer ekonomisk rättvisa och framför allt en hållbarare värld.

Reich inleder med att citera Milton Friedman som hävdar att kapitalism är bäst för politisk frihet eftersom den innebär två separata maktcentrum. Sedan visar hela framställningen hur totalt sammanflätade de två blivit i "den reellt existerande kapitalismen". Därför kan Reichs och Barnes böcker läsas som en varning för hur det kan gå om man inte vårdar sitt politiska system. Nu vill Reich återupprätta politikens primat. I samhället ska endast individer bestämma, inte företag som bara är "legal fictions". Han menar att det är möjligt om vi bara tar oss samman. Dagens uppgivenhet för "marknaden" är obefogad. Det kan sägas även om Sverige, men bara en handfull skribenter har stuckit ut hakan (som Björn Elmbrandt i "Hyperkapitalism"). Barnes vill framför allt omforma politikens institutioner. Det har sagts att hans förordade stiftelser formellt skulle inskränka demokratin. Men är inte dagens praxis ett ännu större hot, både mot en hållbar utveckling och mot demokratin?

CHRISTER SANNE
essa@dn.se "

ROBERT B REICH : "Supercapitalism. The Transformation of Business, Democracy, and Everyday Life."
Alfred A Knopf, 2007

PETER BARNES: "Capitalism 3.0. A Guide to Reclaming the Commons."
Berrett-Koehler Publishers, 2006

CHRISTER SANNE är docent, samhällsforskare och författare till "Keynes barnbarn".

DN 18 MAJ 2008:

Historiens nya början.

"Vi står inför en global maktförskjutning. Kinas stjärna stiger medan USA kört fast, och det förefaller inte längre så säkert att det är den liberala demokratin som segrar i den nya världsordningen."

"Är Kina på väg mot en kapitalistisk samhällsform liknande den i väst? Hur ska dagens stormakt förhålla sig till uppstickaren? Och hur välgrundad är föreställningen att marknadsekonomins utbredning går hand i hand med demokratins? Kring dessa nyckelfrågor i dagens och morgondagens världsordning resonerar ekonomen Giovanni Arrighi i sin nya bok "Adam Smith in Beijing". Han orienterar sig med hjälp av den teori om kapitalismens långa vågor av förändring som han för tretton år sedan utvecklade i boken "Det långa 1900-talet".

Redan på 1400-talet valde Kina bort möjligheten att bygga ett handelsimperium. I stället gav de kinesiska härskarna rikets enhet och sammanhållning högsta prioritet. De lämnade frivilligt ett tomrum på haven som först sjuttio år senare skulle börja fyllas ut av västra Europas sjöfarare. När vi når fram till 1700-talet har Kina utvecklat världens då mest renläriga marknadsekonomi. Adam Smith, som på 1780-talet skriver sitt standardverk "The Weaith of Nations", ser enligt Arrighi Kina som den ledande exponenten för en liberal ekonomisk modell. Men landets isolering under 1800-talet, de förödande opiumkrigen som Storbritannien påtvingade Kina och 1930-talets japanska invasion kommer emellan. Först nu kan banden till 1700-talets kinesiska marknadssamhälle återknytas.

Arrighi sätter inte likhetstecken mellan marknadssamhälle och kapitalism. Kina hade visserligen på 1700-talet utvecklade marknader och en långtgående arbetsdelning, men inte kapitalismens oerhörda omvandlingsdrift. För Adam Smith var den "naturliga" vägen en stegvis tillväxt som tar sin utgångspunkt i jordbrukets rationalisering, går vidare till industrin och från den grunden utvecklar handelsförbindelser med andra marknadsekonomier. Det fick inte gå för fort, staten borde reglera omvandlingstakten. Och Kina kunde enligt Smith visa vägen.

Men det skulle visa sig att det i stället var Europas kapitalistiska väg som förmådde ta det stora klivet mot global dominans. Det som enligt Arrighi kännetecknar den kapitalistiska utvecklingslinjen är inte marknadsekonomin utan två andra drag. I det politiskt splittrade Europa hade tidigt en intensiv mellanstatlig konkurrens uppstått om det rörliga kapitalet. Därmed kunde kapitalintressena dominera statsmakten. Arrighi citerar med gillande ekonomhistorikern Fernand Braudels ord "kapitalismen triumferar endast när den blir identisk med staten".

Det andra särskiljande draget var och är kapitalismens väldiga förmåga till vad Joseph Schumpeter kallat "kreativ förstörelse". Från Italiens stadsstater, över Hollands guldålder och det brittiska 1800-talsimperiet fram till USA:s 1900-tal har den expansiva västerländska kapitalismen visat en oerhörd potens att i grunden omvandla den sociala strukturen. Handelsvägar och militärmakt har varit de ledande redskapen och omvandlingen har sträckt sig över alltmer vidsträckta rum och allt djupare in i människors livsformer.

De senaste femtio åren har världen styrts av USA i kraft av ekonomisk, politisk och militär överlägsenhet. USA:s ledarroll har haft bred legitimitet genom att den av många upplevts som förknippad med demokrati och välstånd. Men 2000-talets inledande år har dramatiskt påskyndat en scenförändring. USA:s militärmakt har kört fast, dess politiska "allians av villiga" ligger i spillror, ekonomin är i händerna på utländska långivare och legitimiteten, kopplad till demokrati och bred välståndsutveckling, har tappat sin bärkraft. Krisen är djup och det är osannolikt, menar Arrighi, att den tidigare hegemonin går att återställa. Dagens stormakt är på väg att tappa greppet.

De senaste femton åren är det i stället Kina som tagit det stora klivet. Vi står inför en ny global maktförskjutning. Frågan om huruvida Kina blir kapitalistiskt låter Arrighi stå öppen. Han citerar med instämmande kollegan Samir Amins bedömning att svaret är nej så länge som jordägandet inte privatiseras, men betonar att begreppen socialism och kapitalism kanske inte är de mest användbara verktygen för att förstå Kina.

Naturligtvis innebär ett hotande sammanbrott för en hegemonisk världsordning oerhörda risker. En ekonomiskt utmanad stormakt som sitter på oerhörda lager av massförstörelsevapen är inte att leka med. När det brittiska 1800-talsväldet gick i graven följde revolutioner, kolonial frigörelse och två världskrig. Men Arrighis bok är paradoxalt hoppfull genom de långa perspektiven och de stora öppna frågorna. Ett hotande kaos ger nya möjligheter.

Hur ska dagens makthavare förhålla sig till den förestående scenväxlingen? I USA diskuteras livligt olika förhållningssätt till det framväxande Kina. Ska man satsa främst på militär omringning genom allianser med kringliggande länder och med maktcentrum i USA:s kommando för Stillahavsflottan- som mot Sovjet? Ska man låta olika asiatiska makter kämpa mot varandra - som USA med europeiska makterna på 1900-talet?

De historiska parallellerna utgår oftast från en oundviklig militär konfrontation. Vi är alltför låsta i Västerlandets historia, invänder Arrighi. Två huvuddrag skiljer mellan Östasiens och Europas utvecklingsvägar de senaste fem hundra åren. Den europeiska vägen kännetecknas av ständiga krig och en fortgående geografisk expansion, medan nationalstaterna i Östasien - Kina, Japan, Korea, Vietnam - under dessa århundraden inte sökte expandera globalt och endast undantagsvis hamnade i militär konfrontation, fram till dess de drogs in i de västerländska konflikterna. Kina byggde militär styrka för att säkra sina gränser men inte för att lägga under sig andra delar av världen.

I dag kan alla ha något att vinna på att fredligt bygga en annorlunda samhällsordning på världsnivå. Ledarskapet i Kina - den sannolika kronprinsen - har under överskådlig tid fullt upp med två huvuduppgifter: fortsatt tillväxt (med säkrad tillgång till naturresurser) och en stabil inre maktordning. Hindras man från att säkerställa detta kan de kinesiska ledarna ta till vapen men de har, att döma av dagens handlande och tidigare historia, ingen ambition att därutöver styra resten av världen eller driva fram en kris i USA. Varken Ryssland, Indien, Europa eller andra stora andrarangsmakter förefaller ha realistiska möjligheter att slåss om ledarrollen. Till det kommer att världen står inför två hot som saknar motsvarighet sedan dinosauriernas undergång - kärnvapnen och klimatförändringarna.

Det har under 1900-talet varit en trossats att kapitalism och liberal demokrati stöder varandra. Sovjetunionens kollaps brukar framställas som det avgörande beviset på den liberala demokratins överlägsenhet samtidigt som ekonomins avreglering utmålas som kopplad till en fortgående demokratisering, som i Francis Fukuyamas uppmärksammade bok "Historiens slut och den sista människan". I dag krackelerar den berättelsen. Det marknadsekonomiska Kina är en enpartistat och Putins avreglerade Ryssland får alltmer auktoritära drag. Även USA sätter egna säkerhetsintressen före mänskliga rättigheter och Europa låter sig bara alltför ofta dras med.

Historien ger inga entydiga belägg för demokratins ekonomiska överlägsenhet, påpekar den israeliske statsvetaren Azar Gat i tidskriften Foreign Affairs. Japan och Tyskland förlorade andra världskriget för att de i längden var för små, inte för att deras auktoritära system var mindre effektiva. När Kinas och Rysslands inflytande växer och Västerlandets handlande undergräver demokratins trovärdighet kan andra mönster få genomslag i världen. Kanske kommer den påstådda kopplingen mellan marknadsekonomi och liberal demokrati att visa sig vara en myt.

Det borde egentligen just nu - fastän efter det amerikanska presidentvalet - vara drömläge för att skapa överenskommelser om en internationell rättsordning. Det finns också gott om reformförslag att utgå från; ett reformerat säkerhetsråd utan vetorätt, en organisation för rättvis handel, en stabil nyordning för valutor och finansmarknad, en brottmålsdomstol som även USA underkastar sig, en klimatreglering genom bland annat internationell beskattning samt en reglerad ömsesidig nedrustning med omställning till miljövänlig, nyttig produktion. Det är inget konstigt; en sorts liberalt "inbäddad" marknadsekonomi på världsnivå. Adam Smith skulle ha nickat instämmande. Ett globalt kapital behöver en global statsmakt när man inte längre kan lita till en vacklande amerikansk hegemoni.

Men vad för slags ordning - demokratisk eller auktoritär? Om ledarna för dagens stormakter samlas för att skruva ihop en ny internationell rättsordning är det inte så mycket som talar för att demokrati och mänskliga rättigheter blir de bärande bjälkarna. Arrighi tillmäter inte de sociala krafternas organisering en avgörande roll i sin historieskrivning och han underskattar, tycks det mig, betydelsen av demokratins genombrott på 1900-talet som ny faktor i världshistorien. Folkliga rörelser för mänskliga rättigheter kan växa till en avgörande demokratisk kraft som förmår prägla morgondagens världsordning. Då skulle 1800-talets rösträttsrörelse och 1900-talets kamp mot kolonialismen komma att få sin motsvarighet på 2000-talet i en global demokratirörelse.

INGEMAR LINDBERG

essa@dn.se"

"GIOVANNI ARRIGHI
"Adam Smith in Beijing.
Lineages of the Twentyfirst Century"
Verso, 2007

AZAR GAT
"The Return of Authoritarian Great Powers"
Foreign Affairs, Juli/augusti, 2007

INGEMAR LINDBERG
är jurist och författare."

DN 16 MAJ 2008:

Tummen ner för ny a-kassa.

"Både fack och opposition sågar förslag om obligatorisk anslutning.
En strid ström av medlemmar till de fackliga a-kassorna. Det tror utredaren Sören Öman blir följden om hans förslag till obligatorisk arbetslöshetsförsäkring genomförs. Han föreslår en hög avgift, över 5 000 kronor per år. Frågan är dock om förslaget genomförs."

"På torsdagen lämnade Sören Öman sin utredning till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Den har sågats på förhand av såväl fack som opposition och även statsministern och finansministern har tidigare låtit tveksamma. Öman själv betonade att han inte tar ställning till om förslaget ska genomföras.

Förslaget innebär att de som tjänar cirka 110 000 kronor eller mer och som inte är med i en a-kassa ska betala en månatlig avgift till en ny myndighet.

Dagens krav att man ska ha varit medlem i tolv månader för att få ersättning slopas, även för dem som är med i de fackliga a-kassorna.

Avgiften blir 433 kronor per månad.

- Den är medvetet satt så högt. Detta för att dagens a-kassor ska kunna bestå, sade Sören Öman. Han räknar med att de cirka 460 000 som lämnat a-kassorna nyligen, på grund av högre avgifter och sämre villkor, åter går med.

- Jag tror det leder till att a-kassorna får många fler medlemmar, sade han.

Om de som nyss lämnat går med kvarstår cirka 500 000 som blir avgiftsskyldiga, två tredjedelar är män och många är företagare. Uppskattningsvis 250 000 slipper dock betala på grund av olika undantagsregler.

För staten innebär förslaget ett plus på mellan 700 och 900 miljoner med dagens arbetslöshetssiffror.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin lovordade visserligen det tjocka betänkandet men ville inte ta ställning. Det ska nu ut på en omfattande remissrunda till den 18 augusti.

-Men frågan är om det är okej att man inte har ett inkomstrelaterat skydd, sade Sven Otto Littorin och jämförde med sjukförsäkringen som inte heller är frivillig.

Samtidigt sade både han och statsminister Fredrik Reinfeldt att det finns både för- och nackdelar med obligatorisk a-kassa. Reinfeldt ville dock inte avfärda för-slaget genast.

Socialdemokraterna kallar förslaget en straffskatt. Partiledaren Mona Sahlin tycker det är helt horribelt, enligt TT. Grundprincipen att man betalar av förmåga och får tillbaka när man har behov förstörs, anser hon.

KARI MOLIN

kari.molin@dn.se 08-738 11 58"

"Ett obligatorium leder till att grupper som inte kan eller vill utnyttja försäkringen får betala en dyr avgift för den. Det är bättre att bygga vidare på vårt nuvarande system med frivillighet och sänka trösklarna, höja taken och kraftigt sänka avgiften." Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO

"De flesta uppfattar detta som en ren skattehöjning. Mer än 200 000 företagare kommer att få ökade kostnader och tvingas betala för en försäkring som de i praktiken inte kan använda sig av." Pär Andersson, socialförsäkringsexpert , vid Svenskt Näringsliv.

"Flera hundra tusen medborgare har gjort det aktiva valet att ställa sig utanför en a-kassa. Att då åter tvinga in dessa och flera hundra tusen ytterligare är fel väg att gå. Utredningen är gediget gjord, men direktiven var omöjliga redan från början." Anna Ekström, ordförande Saco.

"Vi tror på en frivillig a-kassa och säger därför nej till tvångs- anslutning. Vi vill att de flesta på arbetsmarknaden ska vara med i a-kassan, men det bör ske på frivillig grund." Mats Essemyr, tf samhällspolitisk chef på TCO.

"Tidsplanen för införande av ett obligatorium upplevs inte som realistisk. Förslaget leder till ökad byråkrati och ökade kostnader." Peter Schönefeld, kanslichef för A-kassornas samorganisation.

DN 15 maj 2008:

Förslaget om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
Gäller bara dem som inte är med i en frivillig a-kassa.
En statlig avgift på 433 kronor/mån blir obligatorisk.
Arbetslösa betalar 133 kronor/mån.
Avgiften administreras av ny statlig myndighet.
Avgiften betalas efter att årsinkomsten överstigit 110.700 kronor.
Dock ingen avgift år därefter då inkomsten är under 61.500 kronor.
Vissa sjukskrivna och förtidspensionärer undantas också.
Ålderspensionärer omfattas inte alls av avgiften.
Arbetslöshetsersättningen blir samma som hos a-kassorna.
Kravet på ett års medlemskap för ersättning slopas även för a-kassor.
Kravet på sex månaders arbete blir kvar
De nya reglerna föreslås införas 2010.

DN 080226:

"Ett hundratal svenskar i internationell skattehärva"

Skatteverkets chef om jakten på svenskar som skattefuskar i Liechtenstein: Undangömda pengar i skatteparadis lurar staten på 46 miljarder kronor varje år. Sverige är ett av nio länder som arbetat tillsammans med de tyska skattemyndigheterna för att avslöja skattefuskare i Liechtenstein. För Sveriges del handlar det om ett hundratal svenskar med banktillgångar i detta så kallade skatteparadis. Sverige är mycket aktivt när det gäller att utbyta information om skattesmitare inom EU och OECD. Därför får nu också vi mer och mer hjälp från utlandet för att komma till rätta med denna brottslighet. För Sveriges del handlar det om 46 miljarder kronor varje år som undanhålls staten. Och det handlar inte om människor med resväskor fullproppade med sedlar utan om invecklade transaktioner och komplicerade juridiska upplägg. Det skriver Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand.

Det är inte bara de tyska skattemyndigheterna som har uppgifter om bankkonton i Liechtenstein. Sverige är ett av nio länder inom OECD som tillsammans har mottagit och arbetar med information om bankkonton i Liechtenstein. I samarbetet ingår förutom Sverige, Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland.

För Sveriges del handlar det om uppgifter om ett hundratal svenskar med banktillgångar i Liechtenstein. Materialet behandlas nu av Skatteverkets utlandsenhet i Stockholm, som kommer att göra de utredningar som behövs.

Nyheten om undangömda pengar på hemliga bankkonton i Liechtenstein visar med all önskvärd tydlighet att det inte finns några säkra gömställen för den som vill fuska med skatten. Det visar också att världens skattemyndigheter inte står maktlösa inför det internationella skattefusket. Jag är inte förvånad över att uppgifterna har läckt ut, även om de i det här fallet har skett under spektakulära omständigheter. De senaste åren har en anmärkningsvärd utveckling skett i OECD-ländernas samarbete för att bekämpa det internationella skattefusket.

Utbyte av information mellan olika länder är en nyckelfaktor om vi ska kunna försvara oss mot internationellt skattefusk. Sverige är mycket aktivt i informationsutbytet inom EU och OECD. Vi tror att det bästa sättet att få information från andra länder är att själv föregå med gott exempel.

Sverige har de senaste åren mångdubblat antalet uppgifter som vi spontant skickar till andra länder utan att de aktivt har bett om informationen. Förra året skickade Sverige 5 400 sådana spontana kontrolluppgifter till utlandet. De senaste åren har även inflödet av information till Sverige ökat avsevärt.

Sverige är ett av 30-tal länder inom OECD som i den så kallade Seoul-deklarationen år 2006 lyfte fram bankkonton i skatteparadis som ett allvarligt hot mot skattesystemet. Med gemensamma krafter har OECD kunnat sätta press på länder som inte samarbetar på skatteområdet. Kvar på OECD:s svarta lista över länder som inte samarbetar finns nu bara Liechtenstein, Monaco och Andorra. Vissa länder som tidigare fungerade som skatteparadis för svenskar har vi i dag ett informationsutbyte med. Förra året skrev Sverige exempelvis under ett avtal om informationsutbyte med den brittiska ön Isle of Man.

I Sverige beräknas det internationella skattefelet uppgå till minst 46 miljarder kronor varje år. Det handlar sällan om resväskor fullproppade med sedlar som bärs över gränsen till ett skatteparadis. Tvärtom handlar det oftast om invecklade transaktioner och komplicerade juridiska upplägg som syftar till att försvåra skattekontrollen. Ett typiskt fall kan handla om tjänsteinkomster, provisioner eller kapitalinkomster som förs över till ett bolag i ett skatteparadis utan att svensk skatt betalas. Därefter slussas pengarna vidare till konton som en privatperson förfogar över.

Rörligheten över gränserna både för personer, företag och finansiella tillgångar gör att det internationella skattefelet riskerar att öka. Internationella transaktioner är inte längre ett område endast för stora företag och världsomspännande koncerner. Även många småföretag driver i dag sin verksamhet i flera länder, och för privatpersoner är det ingenting konstigt med att placera tillgångar utomlands. För att upprätthålla förtroendet för det svenska skattesystemet måste Skatteverket kunna skilja ut olagligt skattefusk från alla de internationella transaktioner som sker av helt legitima skäl.

I motsats till stora delar av det inhemska skatteområdet där ny teknik och effektivare administration kan förenkla skattesystemet och minska risken för fel så tenderar det internationella skatteområdet att bli alltmer krångligt att utreda.

Det är både dyrt och tidskrävande att utreda skattefusk på det internationella området.

För att de uppgifter som vi får genom det internationella samarbetet ska ge någon effekt krävs det en hög kompetens inom Skatteverket och tillräckliga resurser för att utreda ofta mycket komplicerade transaktioner. Vi på Skatteverket har gett detta arbetet en hög prioritet, men tyvärr räcker det inte med att omfördela resurser. Därför har vi lyft fram det internationella området i det budgetunderlag som vi denna vecka skickar in till regeringen.

För de svenskar som gömmer pengar undan beskattning vill jag bara ge ett enda råd. Redovisa alla dina inkomster till oss, oavsett var i världen de finns! Då slipper du höga skattetillägg och andra påföljder.

080101

Socialförsäkringen

Försäkringskassan, http://www.forsakringskassan.se, har en broschyr
" Socialförsäkringen. Övergripande information om socialförsäkringen", "socialforsakringen.pdf", som kan hämtas via Internet. Här utdag ur broschyren:

Om socialförsäkringen
Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionshinder samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlemskap i EU kan du dessutom ha rätt till socialförsäkringsförmåner i andra EU-länder.

Den här broschyren
ger en kortfattad introduktion till den svenska socialförsäkringen. Socialförsäkringens grundsten vilar på idén att människor hjälper varandra via ett slags socialt skyddsnät som gäller från födelse till pension. Försäkringskassans roll är att administrera socialförsäkringen och se till att du får de ersättningar och bidrag du har rätt till. För att omfattas av eller ha rätt till ersättning från socialförsäkringen måste du i regel antingen vara bosatt i Sverige eller arbeta här. Exempel på bosättningsbaserade förmåner är barnbidrag och bostadsbidrag.

Arbetar du i Sverige är du försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Hit hör bland annat sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Planerar du att flytta utomlands finns information i broschyren

Bo eller arbeta utomlands. Som du märker är socialförsäkringen en källa till trygghet för de flesta. Idag kanske du inte vet när eller hur du kommer i kontakt med den. Men det kan vara bra att känna till att den finns var än i livet du befinner dig.

Vill du veta mer?
Mer detaljerad information om specifika förmåner finns att läsa och skriva ut som faktablad på www.forsakringskassan.se. Se hänvisning längst bak i broschyren. Har du inte tillgång till Internet kan du alltid kontakta Försäkringskassan. Det här gäller alltid För att kunna få ersättning från Försäkringskassan måste du alltid uppfylla vissa krav. När du söker förmånen får du därför lämna vissa uppgifter till Försäkringskassan som i sin tur bedömer uppgifterna och beslutar om du får ersättning eller inte.

Innehåll
Trygghet för alla sid 6
Varför har vi en socialförsäkring? 6
Hur kom socialförsäkringen till? 6
Socialförsäkringens utveckling 7
Om du blir sjuk 8
Så här fungerar sjukförsäkringen 8
Smittbärare 9
Vård av närstående 9
Aktivitetsersättning 11
Sjukersättning 11
Vilande sjuk- och aktivitetsersättning 12
Rehabilitering 12
Tandvård 12
Om du blir sjuk utomlands 13
Om du väntar barn 14
Adoptionskostnadsbidrag 14
Rättigheter som gravid 14
Havandeskapspenning 14
För barnfamiljer 16
Föräldrapenning 16
Tillfällig föräldrapenning 16
Ersättning i samband med barns födelse 17
Barnbidrag och flerbarnstillägg 17
Vårdbidrag 17
Underhållsstöd 18
Om du har funktionshinder 19
Handikappersättning 19
Assistansersättning 19
Bilstöd 19
Om pension 20
Ålderspension 20
Född mellan 1938 – 1953 22
Född 1937 eller tidigare 22
Efterlevandepension 23
Barnpension och efterlevandestöd till barn 24
Tillägg till pension 24
Om du skadar dig i arbetet 25
Arbetsskadeförsäkring 25
Livränta 25
Om du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program 25
Aktivitetsstöd 25
Hjälp till bostadskostnad 26
Bostadsbidrag 26
Om du är arbetsgivare 27
Försäkring mot kostnader för sjuklön 27
Allmänna regler 27
Missnöjd med beslutet? 27
Skatt och deklaration 28
Prisbasbelopp 28
Socialförsäkringen i praktiken 28
Från förslag till ny lag eller lagändring 28
Vem administrerar socialförsäkringen? 28
Fördjupad information 29
Faktablad 29

Trygghet för alla

Varför har vi en socialförsäkring?
Avsikten med socialförsäkringen är att ge ekonomisk trygghet under livets alla skeden. Därför ger försäkringen främst stöd till sjuka, funktionshindrade, föräldrar och pensionärer.

Hur kom socialförsäkringen till?
Förr i tiden, när samhället bedrev socialpolitik, kallades den fattigvård och skulle huvudsakligen motverka massfattigdom och massdöd. I mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras. I takt med den framväxande industrin lämnade folk det gamla hantverksoch bondesamhället för anställning i fabriker. Bostadsförhållandena var mycket dåliga, industriarbetet tungt och smutsigt, arbetarskyddet obefintligt. Samtidigt som medborgarna blev mer beroende av inkomst i form av pengar och inte av varor, ökade den ekonomiska sårbarheten vid ohälsa, olycksfall i arbetet och hög ålder. Kravet på sociala reformer växte. Och mot bakgrund av att vanliga människor fick en mer utsatt situation i samhället än tidigare, började vår tids socialförsäkring växa fram. Men det tog tid – över ett hundra år. I slutet av 1800-talet började människor slå sig samman och bildade föreningar, så kallade Sjukhjelpskassor, för att få stöd när nöden stod för dörren.

Socialförsäkringens utveckling
Först 1931 blev föreningarna godkända av staten och fick kallas Sjukkassor och fick erhålla statligt stöd för sin verksamhet. 1955 ser dagens försäkringskassa ljuset för första gången. Något frivilligt medlemskap som i den gamla sjukkassan finns inte. Sedan dess har mycket hänt inom området och idag omfattas alla som bor eller arbetar i Sverige av socialförsäkringen. En försäkring som präglas av tanken på att skyldigheten att betala avgifter och skatter ger rättigheten att få del av sociala välfärden när vi är i behov av den. Huvudsyftet är att garantera landets medborgare en viss trygghet i tillvaron. Under hela 1900-talet har reformer stegvis genomförts och förbättringarna varit många. Nedan ser du några av de viktigaste förändringarna.

Milstolpar under 1900-talet
1901 Lag om ersättning vid olycksfall i arbetet
1914 Lag om folkpension
1948 Barnbidrag
1955 Allmän sjukförsäkring med inkomstrelaterad sjukersättning
och subventionerad sjukvård
1955 Yrkesskadeförsäkring
1960 ATP, allmän tilläggspension
1974 Föräldraförsäkring
1977 Arbetsskadeförsäkring
1992 Rehabiliteringspenning
1999 Nytt pensionssystem
2001 Socialförsäkringen regleras och omfattar från och med nu alla
som bor eller arbetar i Sverige

Myndighetsguide
Här nedan har vi samlat adresser till några av de vanligaste myndigheternas webbsidor.
På www.forsakringskassan.se finns generell information om socialförsäkringen men även fördjupad information om enskilda ärendeslag.
Arbetsförmedlingen www.ams.se och kommunernas näringslivssekreterare är andra informationskällor för dig som har frågor om arbete och arbetsmarknaden.
www.foretagarguiden.se är en sida där många frågor och kontakter med olika myndigheter finns.
Har du frågor om skatt kan du gå in på www.skatteverket.se.
På socialstyrelsens sida www.socialstyrelsen. se finns bland annat information om vårdnad, boende och umgänge.
Den här broschyren ger endast övergripande information och ska inte betraktas som lagtext i ämnet.
Ytterligare information kan du få hos Försäkringskassan eller på www.forsakringskassan.se eller ring servicetelefon 020-524 524.
Broschyren finns även i lättläst version.
Information finns på talkassett och i punktskrift som beställs gratis från Inläsningstjänst AB på telefon 08-556 115 64.
Ljudfiler finns också på Internet.

Socialförsäkringen Fk 4000. 08.01.01

Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
©1999, 2000,2001, 2002,2003. 2004, 2005, 2006, 2007,2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014 Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
140410.Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr657.html

657 Penningverksamheter o d.

Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare, Nytt finns i ovanstående sammanställningar.