641 Matlagning. 642 Matservering.



641 Livsmedel, matlagning.

641 (DC,DK) 641 Matlagning, livsmedel (DC 641, DK 641). DK 641: 641.1 Livsmedlens egenskaper, beståndsdelar, näringsvärde. 641.3 Livsmedel med hänsyn till ursprung eller årstid. 641.4 Hemkonservering. 641.5 Matlagning, kokkonst, köksutrustning, köksmaskiner. 641.8 Huvudrätter, förrätter, smårätter, efterätter, såser, kryddor, måltidsdrycker.
641 (SAB) Qca Mat och dryck. Qcaa Matlagning olika rätter, kokböcker. Qcab Mat för olika speciella grupper, hälsokost, bantningsmat, råkost, nationalrätter. Qcad Hemkonservering, djupfrysning. Qcae Bakelser, kakor. Qcaf Drycker. (Qcai Dukning, servering, till 642). Qcam Husgeråd, kylskåp, köksmaskiner. Qm Hotell-o turisväsen, delar om mat.

642 Måltider, matservering.

642 (DC,DK)642 Måltider, servering (DC 642, DK 642). DK 642: 642.0 Matsedlar. vinlistor. 642.1 Huvudmåltider. 642.2 Mellanmål. 642.3 Måltider på utflykter o rsor, matpaket, matlådor. 642.4 Festmåltider. 642.6 Borddukning, servering. 646.7 Duktyg, serviser, bestick, bordsdekorationer.
642 (SAB) Qcai Dukning, servering. Qm Hotell- o turisväsen, delar om matservering.




Länkar till bilagor till forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem finns i:
Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Länkar till de senaste bilagorna finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan

Om man vill komma till ett annat av de 129 områdena:
Klicka på Till Sven Wimnells systemtabell. eller Till popup-tabell.
och klicka där på önskat område.




Om världshistorien och svenska historien finns i:
Sven Wimnell 080201+ 5 april 2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

De första femtio åren av FNs historia finns i:
FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf

Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till statistik finns i:
Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)
Här finns bl a statistik för område 658 samlat under en rubrik för området.

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Länkar till världsarvslistan finns i :
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

En beskrivning av klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter finns i:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm


Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mölndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Folkbildning, studieförbund, utbildning, forskning, skolan, civilsamhället, kultursamhället o d behandlas i:
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf

Läget i början av 2014, hushållsbudgetar, boende, hushållsinkomster, välfärdsfördelning, skatter, utbildning, bibliotekssystem mm finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf


Länkar till särskilda utredningar som hör till området här finns bland de förtecknade länkarna i det följande under rubriken:
Andra områden än 40 och 36-39.



På Sven Wimnells hemsida på Internet, http://wimnell.com, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet.

Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio huvudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.

Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.

På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsområdena och hur de beror av varandra.

Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena.

Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 områdena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar.

I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighetstid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskrivningar.

Härefter länkar till några bilagor efter den 19 oktober 2003:
länkar betecknade område 40.
länkar betecknade område 36-39,
länkar betecknade andra områden än 40 och 36-39.
Därefter beskrivningar daterade efter 2013 och
beskrivningar daterade 2013 och tidigare:




Om klassifikationssystem m m, område 40 :

Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)


Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf



Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen.
Om politik m m. Område 36-39:

Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:

Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 25 oktober 2010 : En fortsättning på 36-39ze. Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten 2010.
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf

Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf

Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf

Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf

Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning.
Om politik för en ny partiledare.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf


Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på ny
politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf

Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf

Sven Wimnell 26 maj 2011: Något om socialdemokrater och politik april-maj 2011.
http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf

Sven Wimnell 10 januari 2012: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf

Sven Wimnell 10 februari 2012: Alliansregeringens verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf

Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och socialdemokraternas möjligheter att vinna valet 2014. http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf

Sven Wimnell 29 oktober 2012. Förslag: TV-avgiften avskaffas för privathushåll och ersätts med en kollektivavgift betald av riksdagen. http://wimnell.com/omr36-39zr.pdf

Sven Wimnell 1 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett klassifikationssystem för verksamheter som förändrar världen. http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf

Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 1-5.
1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter.
3. Politiska vetenskaper. Politiska verksamheter.
4. Sambansforskningsverksamheter
5. Naturforskning. Matematikverksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zt.pdf


Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i område
6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zu.pdf


Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena
7-9. Kulturella verksamheter
http://wimnell.com/omr36-39zv.pdf


Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Några händelser och problem i världen sommaren 2012 - mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zx.pdf


Sven Wimnell 30 mars 2013: Om uppgifter för en socialdemokratisk skuggregering. Kommentarer till fem sammanställningar omr36-39zs-zx http://wimnell.com/omr36-39zy.pdf

Sven Wimnell 20 maj 2013: Politik våren 2013. En fortsättning på tidigare sammanställningar om samhällsplaneringens problem den 1, 20 och 30 mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zz.pdf


Sven Wimnell 1+17 juni 2013: Samhällsplaneringens problem. Om planering av politik för ministrar. Socialdemokraternas hemsida 1 juni 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zzas.pdf


Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 1-3.
http://wimnell.com/omr36-39zzb.pdf


Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 4
http://wimnell.com/omr36-39zzc.pdf


Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Första delen med de första 12 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd1.pdf


Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Andra delen med de sista 10 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd2.pdf


Sven Wimnell 24 december 2013: Socialdemokraternas politik. Krav om bättre politik och bättre information om politik. Krav om bättre samhällsinformation och bättre skolundervisning.
http://wimnell.com/omr36-39zze.pdf


Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället.
http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf


Sven Wimnell 15 mars 2014: Samhällsplaneringens problem. Förslag till förstasida med 22 politikområden på socialdemokraternas hemsida och kommentarer om de 22 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzg.pdf


Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida.
http://wimnell.com/omr658f.pdf


Sven Wimnell 3 april 2014: Hushållsverksamheter, hushållsbudgetar, inkomster och boende, skatteproblem m m. Och sedan: Statistisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden, med många länkar.
http://wimnell.com/omr36-39zzi.pdf


Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf


Andra områden än 40 och 36-39:

Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr106b.html)

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 34 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 34 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr34b.html

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf

Delar på område 353 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 353 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr353h.html

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen.(http://wimnell.com/omr353i.pdf)

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen fördelade på områden i SW-klassifikationssystem.(http://wimnell.com/omr353j.html)

Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf)

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Delar på område 658 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 658 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr658h.html

Delar på område 66-68 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 66-68 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr66-68b.html

Resursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30. http://wimnell.com/omr69b.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Delar på område 71 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 71 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr71b.html

Fysisk planering i det digitala samhället TELDOK Rapport 148 av Gösta Blücher, Daniel Niklasson, Jan-Evert Nilsson och Anders Törnqvist. (Avskrift i liggande format av Sven Wimnell 030404. Avstavning o d justerat 041227) (http://wimnell.com/omr71c.pdf)

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Sven Wimnell 6 august 2010 : Till Trafikverket om järnväg i Strängnäs
http://wimnell.com/omr71h.pdf

Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs om järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71i.pdf

Sven Wimnell 8 juni 2011: Område 71 Övergripande formgivning
av fysiska miljöer o d. Stadsplanering, glesbygdsplanering.
Artiklar, beskrivningar o d före 2009. http://wimnell.com/omr71j.html

Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering
och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter.
Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m.
http://wimnell.com/omr71k.pdf

Sven Wimnell 16 juni 2011: Fysisk planering i Sverige. (Område 71)
http://wimnell.com/omr71l.pdf

Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till Plan- och byggnadsnämnden i Strängnäs kommun angående järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71m.pdf

Sven Wimnell 050424: Om hörsel och om att tala så det hörs. (http://wimnell.com/omr7914b.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

En skolhistoria av Sven Wimnell. Om skolorna i Strängnäs . En uppdatering 2001 av en historia 1992. Kompletterad med nyheter 2010-2011. (http://wimnell.com/omr7957b.pdf)

Delar på område 7957 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7957 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7957c.html

Delar på område 796-799 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 796-799 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr796-799b.html

En pdf-fil med några författare och titlar från litteraturhistorien. (wimnell.com/omr82-89b.pdf)

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

Länk till särskild sida med Världsarvslistan. http://wimnell.com/omr91b.pdf

Delar på område 91 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 91 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr91c.html

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)



Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan


Innehåll:

Livsmedelsverket, webbkarta 28 mars 2011
FN om livsmedel.
Hungersnöd.




Webbkarta. Livsmedelsverket.


http://www.slv.se/sv/

http://www.slv.se/sv/Settings/Topplankar/Webbkarta/

Länkarna nedan fungerar bara om datorn är uppkopplad till livsmedelsverket.





FN om livsmedel.

Svenska FN-förbundet:
Världstoppmötet om global livsmedelssäkerhet.
(http://www.sfn.se/4/147sfn.html)

13-17 november 1996 samlades världens stats- och regeringschefer i Rom för att diskutera dagens och morgondagens livsmedelsförsörjning. Målet är: Mat åt alla nu och i framtiden.

     Det är oacceptabelt att 800 miljoner människor inte har tillräckligt med mat för att tillfredsställa sina näringsbehov. Det slog världens politiska ledare fast vid världstoppmötet om mat i november i Rom. De påstod också att den utbredda undernäringen kan avhjälpas. "Om alla parter på lokal, nationell, regional och internationell nivå gör målmedvetna och uthålliga insatser kan det övergripande målet mat åt alla nu och i framtiden förverkligas", heter det i den handlingsplan som toppmötet antagit. Antalet svältande i världen ska halveras till år 2015 står det i slutdokumentet.
     Det var de alarmerande rapporterna om hunger och svält i stora befolkningsgrupper på olika håll i världen som fick FAO:s generaldirektör Jaques Diof att föreslå ett toppmöte om livsmedelssäkerhet. FAO:s högsta beslutande organ, konferensen, beslöt att anordna ett sådant möte, och FN:s generalförsamling anslöt sig till beslutet.
     Det är inte första gången som livsmedelsförsörjningen är ämnet för ett stort internationellt möte. 1974 anordnade FN en internationell livsmedelskonferens i Rom. Anledningen var att stora delar av Afrika drabbats av hungersnöd efter flera år av torka. Även i andra delar av världen var det brist på livsmedel. Lagren av spannmål i främst USA hade krympt oroväckande.
     På konferensen i Rom enades jordbruksministrar från hela världen om målet att hunger och undernäring skulle vara utrotade inom ett årtionde. En handlingsplan antogs. På förslag av konferensen bildade FN ett par nya organ, varav ett, Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD), fått stor betydelse som långivare åt småbrukare i utvecklingsländerna.

Målet långt borta
     Men mer än två årtionden senare är målet fortfarande avlägset trots kraftigt ökad livsmedelsproduktion. Så nu är det dags igen. Dags för nya mål och nya åtaganden av världens ledare.
     Avsikten med mötet är att göra allvar av de flera gånger upprepade deklarationerna om alla människors rätt till frihet från hunger och undernäring. De deltagande stats- och regeringscheferna - och ställföreträdarna för dem som inte kan komma - gör på sina länders vägnar konkreta åtaganden som, om de genomförs, bör förbättra livsmedelsförsörjningen i världen, främst i låginkomstländer med matbrist.
     Målet är "global livsmedelssäkerhet", dvs att det alltid och överallt i världen ska finnas tillräckligt med föda för varje människas närings- och energibehov. Det innebär inte bara ökad och förbättrad produktion av livsmedel utan också friare handel och tillräckligt stora lager av spannmål som ska trygga försörjningen under perioder av missväxt.

Romdeklarationen
     Texterna till de båda slutdokumenten är byggda på ett första utkast av FAO:s sekretariat. Utkastet har bearbetats grundligt vid flera möten med FAO:s kommitté för livsmedelssäkerhet under våren och sommaren 1996. 95 länder, 22 mellanstatliga organisationer och 27 icke-statliga organisationer har deltagit.
     Slutdokumenten - det vill säga Romdeklarationen och handlingsplanen med sju åtaganden - förhandlades klart i slutet av oktober och godkändes av toppmötet redan den första dagen.
     Som vanligt vid alla stora internationella konferenser får den stad där mötet äger rum ge sitt namn åt en principdeklaration som kort sammanfattar de överenskomna målen och åtagandena. I Romdeklarationen bekräftar världens politiska ledare ännu en gång att alla människor har rätt till frihet från hunger och undernäring. De bekräftar också sin politiska vilja att förverkliga den rätten så att alla får tillgång till den mat de behöver för ett friskt, aktivt och värdigt liv.
     Det är bråttom, säger världens toppolitiker. Det måste handlas omedelbart om dagens och morgondagens generationer ska få tillräckligt med mat.
     De anger fattigdomen som den främsta orsaken till den bristande livsmedelsförsörjningen på många håll och anser följaktligen att kampen mot fattigdomen måste föras mer effektivt. Världens befolkning måste stabiliseras och produktionen av livsmedel ökas. Kvinnornas viktiga bidrag till livsmedelssäkerheten lyfts fram och nödvändigheten av jämställdhet understryks.
     Fred och politisk, social och ekonomisk stabilitet är en förutsättning för livsmedelssäkerhet, och det är staternas ansvar att åstadkomma det.
Det är också de enskilda staterna som har det grundläggande ansvaret för att livsmedelsförsörjningen fungerar inom varje land. Men internationell solidaritet och samverkan är ett nödvändigt stöd för dem. Det ges av FN:s olika organ, finansiella institutioner, folkrörelser och den privata sektorn.
     Romdeklarationen avslutas med en försäkran av de stats- och regeringschefer som antar och undertecknar den att de ska stödja och genomföra den handlingsplan som de antagit.

Plan för mat åt alla
     Toppmötets handlingsplan inleds med en allmän översikt över de problem som är anledningen till mötet. Där påpekas att de allra flesta av de undernärda människorna varken kan producera sin mat själva eller har råd att köpa den. Deras åkrar är små och de har dålig tillgång till vatten, insatsvaror som gödsel och bekämpningsmedel, förbättrade utsäden, tekniska hjälpmedel och billiga lån. Andra hungrande och svältande människor, som kan räknas i många miljoner, är offer för krig, inbördes strider, naturkatastrofer och miljöförstöring. Den tillfälliga livsmedelshjälp de får kan inte lösa deras försörjningsproblem på längre sikt.
     Fattigdom och hunger är i sin tur en av orsakerna till vår tids stora folkvandringar från landsbygd till städer. Länders sociala och politiska stabilitet kan skadas av dessa omfattande förflyttningar som därför måste förebyggas genom bättre tillgång till sysselsättning, inkomster och livsmedel där människorna egentligen hör hemma.
     I handlingsplanen hävdas att detta är möjligt. Redan i dag har världens 5,8 miljarder invånare i genomsnitt 15 procent mer mat per individ än de 4 miljarder människor som levde på jorden för 20 år sedan. Men produktionen av livsmedel måste öka betydligt för att möta behoven hos en växande befolkning och förse den med en hälsosammare föda. Produktionsökningen måste vara ekologiskt hållbar.
     Om inte staterna och världssamfundet lyckas att undanröja orsakerna till dagens bristande livsmedelssäkerhet kommer antalet kroniskt undernärda människor att vara oförändrat stort, ger handlingsplanen besked om. År 2010 kan det fortfarande röra sig om 700 miljoner människor som inte får tillräckligt med mat. Enbart i Afrika söder om Sahara kan antalet undernärda då ha ökat med 50 miljoner.
     Hållbar utveckling var det mål som världssamfundet ställde upp vid konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 och som bekräftats av flera FN-konferenser därefter. Handlingsplanen från världstoppmötet i Rom bygger på slutsatserna från dessa konferenser.

Sju åtaganden
     De åtgärder som toppmötet finner nödvändiga för att åstadkomma livsmedelssäkerhet är grupperade i sju avsnitt. Inledningen till vart och ett av dem har formen av ett åtagande som de deltagande stats- och regeringscheferna gör på sina nationers vägnar.

  • Första åtagandet är att skapa de bästa möjliga politiska, sociala och ekonomiska förutsättningarna för bestående fred och kamp mot fattigdom. I detta arbete ska både kvinnor och män vara delaktiga på jämställd basis.
  • Andra åtagandet innebär att regeringarna ska föra en politik för att utrota fattigdomen så att alla människor får bättre tillgång till mat som ger tillräcklig näring och är hälsosam.
  • Tredje åtagandet innebär att staterna ska föra en politik som möjliggör en ökad och uthållig produktion av livsmedel i jordbruket, fisket och skogsbruket och som främjar landsbygdsutvecklingen, allt i syfte att förbättra livsmedelsförsörjningen.
  • Fjärde åtagandet är en försäkran att handelspolitiken ska formas så att den bidrar till livsmedelssäkerhet och bygga på ett rättvist marknadsanpassat världshandelssystem.
  • Femte åtagandet gäller hjälp till offer för naturkatastrofer och katastrofer som skapats av människor. Stödet till de drabbade ska bidra till deras rehabilitering och förmåga att försörja sig själva.
  • Sjätte åtagandet handlar om att främja investeringar i jordbruk och landsbygdsutveckling samt utveckling av mänskliga resurser för att i bästa möjliga mån utnyttja alla tillgängliga resurser. Till dem räknas staternas offentliga utvecklingsbistånd.
  • Sjunde åtagandet innebär att nationella handlingsplaner för bättre livsmedelssäkerhet ska upprättas och att genomförandet av världstoppmötets handlingsplan ska övervakas och följas upp.

Reservationer
     15 länder reserverade sig mot delar av dokumentet. Mest omfattande reservationer stod USA och Vatikanstaten för. USA reserverade sig främst mot de formuleringar som handlar om "rätten till mat" som, enligt USA, inte är ett bindande åtagande utan en målsättning. Anledningen är att USA har en väldigt strikt juridisk tolkning av rättigheter, som ger varje medborgare rätt att stämma staten om åtagandet inte följs. Eftersom USA är ett land med många fattiga och hungriga riskerar staten massor av stämningar om rätten till mat skrivs in som juridiskt åtagande.
     Vatikanstaten, med stöd av flera islamiska länder, Malta och Argentina reserverade sig främst mot begreppet "reproduktiv hälsa" och hänvisningar till familjeplanering. De femton länder som reserverade sig är: Argentina, Burundi, Vatikanstaten, Irak, Iran, Libanon, Libyen, Malta, Nigeria, Qatar, Saudiarabien, Sudan, Syrien, Förenade arabemiraten och USA.



Från FN informationskontor 021114:
( http://www.un.dk/swedish/ekonomisk_social_utveckl/Food_security.htm)

Hungersnöd.

Ungefär 815 miljoner människor i världen svälter och är undernärda. Det fanns 815 miljoner undernärda människor i världen 1997-1999: 777 miljoner i u-länderna, 27 miljoner i övergångsländerna och 11 miljoner i i-länderna.

FAO:s (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) rapport "Tillgången till livsmedel i världen 2001" (The State of Food Insecurity in the World 2001) visar på en minskning av det totala antalet svältande människor, men den visar också att minskningen går långsammare.

Det senaste decenniet (1990-1992 till 1997-1999) har det totala antalet ständigt undernärda människor i u-länderna minskat med 40 miljoner, men medeltalet för minskningen har sjunkit till bara 6 miljoner per år, jämfört med 8 miljoner år 1999.  

Kampen mot hungersnöd 
måste bli effektivare

Detta innebär att det inte gjorts tillräckliga framsteg för att uppnå den målsättning som gjordes under Världslivsmedelstoppmötet (World Food Summit) 1996 och som innebär att halvera antalet undernärda till år 2015. För att nå denna målsättning måste antalet svältande människor minskas med i genomsnitt 22 miljoner varje år. Om det fortsätter i nuvarande takt skulle det ta mer än 60 år att nå det målet.  


Skiftande trender

Bakom den generella minskningen av antalet undernärda människor i u-länderna ligger olika trender i olika länder:

  • Bara 32 av 99 u-länder registrerade en minskning av antalet undernärda människor (116 miljoner människor). Denna grupp inkluderar de folkrika länderna Indonesien, Kina, Nigeria och Thailand.  
     

  • I de allra flesta u-länderna var antalet undernärda människor antingen stabilt eller stigande och gav en ökning på 77 miljoner. Därför blir nettominskningen bara 39 miljoner.

Av totalt 125 u-länder och länder i övergångsfasen berörs 93 stycken om ett land anses ha problem med livsmedelsförsörjningen när 5 % av befolkningen är undernärda.

Framsteg i kampen mot svält har varit ojämn från land till land. Bilden nedan visar de framsteg som gjorts för att minska svälten regionvis.  

Förändringar i antalet 
undernärda personer regionvis,
 1990-1992 till 1997- 1999

De två extrema fallen representeras av Demokratiska Republiken Kongo och Kina. Kina, som uppnådde en mycket god kollektiv ekonomisk tillväxt under 1990-talet, minskade antalet undernärda människor förra decenniet med 76 miljoner. I den konfliktdrabbade Demokratiska Republiken Kongo, ett land som har resurser till att vara rikt, har antalet undernärda människor ökat från 35 % under 1990-1992 till 64 % under 1997-1999.  


Konflikter och krig  

Man kan se svåra följder av inbördeskrig och politiska och ekonomiska kriser i Afghanistan, Demokratiska Republiken Kongo, Irak, och Nordkorea. Alla har de erfarit en avsevärd ökning av antalet undernärda människor. I dessa länder har inbördeskrig eller svåra politiska och ekonomiska problem allvarligt försämrat tillgången till livsmedel.  

Men hungersnöd är inte bara en konsekvens av kriser. Hungersnöden kan också själv orsaka instabilitet och våld. Därför bidrar minskningen av svält direkt till att förebygga konflikter och våld.  

 

Naturkatastrofer

Torka, översvämning och cykloner, extrem temperatur, jordbävningar och konflikter fortsätter att hota framsteg inom livsmedelsförsörjning i många u-länder. Det är u-länderna som drabbas hårdast av världens naturkatastrofer och som får uthärda oproportionerligt lidande eftersom de saknar medel både att förbereda sig för naturkatastrofer och medel för återuppbyggning efteråt. Det är de fattigaste människorna som drabbas värst.

  • Mellan oktober 1999 och juni 2001 drabbades 22 länder av torka, 17 länder drabbades av översvämningar och orkaner, 14 länder var inblandade i inbördeskrig, 2 länder drabbades av jordbävningar och 3 länder hade ovanligt kalla vintrar.

 

Hiv/aids

Utbredningen av hiv/aids förväntas minska tillgången till livsmedel i många u-länder. I slutet av 2001 hade uppskattningsvis 40 miljoner människor drabbats av hiv/aids, 95 % av dem i u-länder. Länder söder om Sahara i Afrika förblir den region som är värst drabbad av epidemin. Där är 28,1 miljoner människor smittade. I de 25 värst drabbade länderna i Afrika har 7 miljoner bönder dött i aids sedan 1985, och 16 miljoner dör sannolikt under de två kommande decennierna. Arbetskraften förväntas sjunka med 10 – 26 % i de 10 länder som är värst drabbade av epidemin. När arbetskraft dör går kunskap om jordbruk förlorad och produktiviteten sjunker. Det gör även tillgången till livsmedel och det allmänna välmåendet. Hiv/aids är mer än ett hälsoproblem. Man måste ta itu med frågor om mat, hälsa och vård, väcka medvetenhet och jordbruks- och utvecklingspolitiken måste ta med hiv/aids-problemet i beräkningarna.

 

Rent vatten och goda sanitära förhållanden  

Att ha tillgång till rent vatten och goda sanitära förhållanden är väsentligt för en god hälsa, tillgång till bra livsmedel och ekonomisk utveckling. Framsteg har gjorts med att få fram rent vatten till människor både i städer och på landsbygden – men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

 Omkring 1,1 miljoner människor, eller en sjättedel av världens befolkning, saknar tillgång till rent vatten. Omkring 3 miljoner människor dör årligen av diarré p.g.a. brist på rent vatten och sanitära förhållanden. Rent vatten kan ordnas genom att samla regnvatten och borra brunnar. Det är framför allt viktigt att nå ut till de fattiga, eftersom de drabbas värst av vattenrelaterade sjukdomar.  

En samlad bild

Det finns många orsaker till de långsamma framstegen i kampen mot hungersnöd. Alltför ofta blir jordbrukspolitiken inte tillräckligt prioriterad, och landsbygdsregioner och ekonomier försummas trots det faktum att omkring 70 % av de fattiga bor på landsbygden i u-länderna. Dessa människor är beroende av jordbruket för mat, inkomst och arbete.  

Tillgången till livsmedel gör att människor kan vara fysiskt aktiva och att barn får motståndskraft mot sjukdomar, kan växa och skaffa sig kunskaper. Kampen mot hungersnöd bör därför vara det första väsentliga steget av allt utvecklingsarbete. 

Men trots de löften som gjordes vid Världslivsmedelstoppmötet (World Food Summit) 1996 tycks både i-länder och u-länder vara ovilliga att avsätta tillräckliga resurser för att få bukt med hungersnöden i världen. Relativt blygsamma satsningar, kombinerat med enkla förändringar inom teknologi, kan öka produktiviteten för småbönder, förbättra tillgången till livsmedels och minska fattigdom.  

Målsättningen att halvera antalet undernärda människor i världen till år 2015 kan fortfarande nås – om länderna och deras utvecklingspartners verkligen går in för det. Emellertid finns de resurser som krävs för att uppnå detta mål inte när och där de behövs som mest.

I vissa fall beror detta på att länder är drabbade av konflikter och krig, vilket dramatiskt ökar antalet svältande och hindrar praktiskt taget allt bistånd. I andra fall har utomstående partners avstått från att göra allt de kan p.g.a. tidigare korruption och missbruk av resurser i mottagarländerna.  

 

En annan möjlighet

Som en uppföljning på Världslivsmedelstoppmötet (World Food Summit) 1996 hölls World Food Summit: fem år senare i Rom (Italien) 10-13 juni 2002. Det blev ett tillfälle för utvecklingspartners att förnya sitt åtagande att övervinna hungersnöd och fattigdom, och att följa upp sitt löfte genom att öka resurser för detta ändamål.  

Under toppmötet granskade man vilka framsteg som gjorts sedan Livsmedelstoppmötet 1996 för att få bukt med hungersnöden i världen. Man strukturerade också upp vilka åtgärder man måste vidta för att nå målsättningarna och skynda på arbetet.


Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
© 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012. 2013, 2014,Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
144010. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr641-642.html