Ett dynamiskt nät av verksamheter.
Huvudområdena för verksamheterna är:
1 Flosofiska verksamheter. Psykiska verksamheter, kunskaper o d.
2 Religiösa verksamheter od.
3 Politiska verksamheter. Demokratiska styrningar. Politikvetenskaper.
4 Sambandsforskning. Samband-påverkan mellan olika verksamheter.
5 Naturforskning od. Naturbeskrivning. Om naturens verksamheter.
6 Ekonomiska-teknologiska verksamheter. Till kroppslig nytta.
7 Kulturella verksamheter utom 8-9. Till psykisk nytta.
8 Språkliga och skönlitterära verksamheter. Litteraturvetenskap.
9 Historieskrivande verksamheter. Allmän historia o geografi, biografi.
02 Framtagning och kombination av kunskaper o d. Visioner. Mål.
03 Värderingsverksamheter o d. Urval av det som är viktigt.
04 Studier av samband mellan verksamheter, inom och utåt.
05 Forskning, främst generaliserande. Beskrivning av nya rön.
06 Ekonomiska-teknologiska verksamheter. Bl a Organisation.
07 Kulturela verksamheter. Bl a utbildning.
08 Littererära verksamheter o d som sammanställer om 01-09.
09 Historieskrivande verksamheter, geografi, biografi o d. Verksamheterna 01-09 motsvarar en process: lager av kunskaper, framtagning av kunskaper o d, värderingar, insättning i sammanhang, nya iakttagelser, handlande för praktisk nytta, handlande för psykisk nytta, sammanfattning av processen och historieskrivning Delverksamheterna kan betecknas med numret för verksamhetsom-rådet med tillägg 01 till 09. Exempel: 792 gäller teaterverksamheter.
79201 arkiv och registrering av kunskaper och erfarenheter om teater. 7902 Framtagning av kunskaper om teater, bibliotek om teater.
(Det kan alternativt vara praktiskt att samla alla bibliotek på 102)
79203 värderingar om teater.
79204 teaterverksamheternas samband inom 792 och utåt.
79205 forskning om teater.
79206 ekonomiska verksamheter i samband med teater, teaterverksam-heternas organisation.
79207 utbildning om teater.
79208 sammanfattningar om teaterverksamheter gällande alla 79201-79209.
79209 teaterns historia och geografi,
792092 biografier med anknytning till teater. (Biografier kan också placeras på 92). Tillägget 04 avser samband. 01-09 avser förhållanden inom verk-samheten (ex 792). Vill man ha en beteckning för samband utåt med annat område kan man efter 04 lägga till beteckningen för det yttre område som avses. En teaterverksamhet som har samband med arkeo-logi kan man beteckna 7920456 etersom arkeologiska verksamheter finns på 56.
Det stora kretsloppet.
Bild 1:
Bild 3.
Det har på senare tid blivit vanligt att tala om kretslopp, och det man då menar är vanligen kretslopp i naturen och materiens kretslopp i människornas ekonomiska verksamheter, från råvaror till varuproduktion, förbrukning av varor och återanvändning av det förbrukade.
Men det stora mest intressanta kretsloppet gäller det stora kretsloppet från individernas inre psykiska processer till de politiska styrningarna, som styr de ekonomiska verksamheterna, som påverkar de kulturella verksamheterna som påverkar individernas psyken, deras välbefinnande och vilja att påverka de politiska styrningarna etc.
För att kunna leva sitt liv på bra sätt behöver individerna kunskaper om detta stora kretslopp.
Individens önskemål och handlande beror av hur riktiga hennes kunskaper är om världen.
* Individen behöver kunskaper om sitt eget psyke och hur det fungerar, behöver kunskaper om de politiska processerna och deras möjligheter, behöver kunskaper om hur olika verksamheter beror av varandra, hur universum och den döda och levande materien är beskaffad. Och vidare:
Ekonomiska / teknologiska verksamheter:
* Individen behöver kunskaper om hur man bör sköta sin kropp, vad man bör äta och vad man bör undvika, tex alkohol och droger, kunskaper om sjukdomar och hur de botas.
* Kunskaper om hur man kan konstruera hjälpmedel i form av redskap och maskiner
* Kunskaper om hur man odlar jorden, håller djur till föda od och sköter naturen.
* Kunskaper om hur man lagar mat och sköter ett boende, hur man sköter hygienutrustning för uppvärmning, vatten och avlopp, sophantering, hur man sköter hushållsekonomin od.
* Kunskaper om adminstrationsverksamheter, offentliga icke-politiska verksamheter (bl a kunskaper om militära verksamheter ), handels-, kommunikations- och transportverksamheter, penningverksamheter , kunskaper om företagsledning och förhållanden på arbetsplater o d
* Kunskaper om tillverkning av varor, byggnader och anläggningar.
Kulturella verksamheter:
* Individen behöver kunskaper om fysiska och social miljöer och hur de påverkar individens psyke, behöver kunskaper om språk, skönlitteratur och tidningar och litteratur som beskriver händelser i världen och världens geografi och historia .
De fysiska och social miljöerna kan ge upplevelser, skönhetsupplevelser o d som kan ge inidivden en känsla av ”hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen”, som det står i Riodeklarationen. I deklarationen om de mänskliga rättigheterna står i artikel 27, att envar har rätt att fritt taga del i samhällets kulturella liv, att njuta av konsten.
Byggnader, anläggningar och bruksföremål används vanligen i första hand praktiskt och utformas efter det sociala liv de tjänar. De kan utformas så, att det ger sköhetsupplevelser och så att de mer eller mindre understyker det sociala livet.
Byggnader och anläggningar från äldre tider speglar vanligen de äldre tidernas sociala liv, och speglar levnadssätt och jämlikhetsförhållanden som inte stämmer med vår tids ambitioner om jämlikhet och allas lika värde. Äldre tiders slott och herresäten speglar de gamla tidernas ojämlikhet. Vår tids monumentala bankpalats och shoppingcentra speglar den nutida kommersialismen och understödjer och befrämjar kommersialisternas intressen. Byggnader och anläggningar används praktiskt, men ger genom utformningen också information om det sociala livet och påverkar människornas uppfattningar om hur livet bör levas.
Den nutida reklamen befrämjar konsumtion av varor och tjänster på ett sätt som ofta strider mot Riodeklarationens krav om återhållsamhet i konsumtionen. Affärslivet i de rika länderna inbjuder till slöseri, som inte rimmar med den sparsamhet som behövs för att det ska bli möjligt att förbättra villkoren för folken i u-länderna. Bildkonst, musik, teater, sällskapsnöjen och sport o d kan vara källa till rika upplevelser, men också vara destruktiva. Filmer med våld gör i viss mån reklam för våld.
Beteenden i det sociala livet smittar av sig på gott och ont. De kulturella verksamheterna, med det som händer i de sociala miljöerna, påverkar individens upplevelse av livet som rikt eller eländigt, och formar hennes uppfattningar om lämpligt beteende.
Materiens kretslopp.
Materiens kretslopp är av två slag: kretslopp i naturen som pågår utan människornas medverkan och kretslopp som orsakas av människornas verksamheter.
Naturens egna kretslopp undersöks och beskrivs av naturforskarna i avd 5.
I avd 52 om astronomi m m undersöks universums stora kretslopp med galaxernas, stjärnornas och planeternas bildande, förändringar och rörelser o d.
I avd 53-54 om fysik od och kemi o d undersöks materiens minsta delar, elementarpartiklar, atomer, molekyler och kraftspelen dem emellan, elektricitet, magnetism, kemiska föreningar o d.
I avd 55 om geologi, meteorologi, hydrologi o d undersöks den döda materien i, på och närmast omkring jordklotet, jordens uppkomst, beskaffenhet och förändringar genom jordbävningar, vulkanaktiviteter, vindar och nederbörd o d. Här undersöks bl a förekomsten av drickbart vatten och mineralerfyndigheter som är begärliga för människor.
I avd 56-59 undersöks det levande på jorden , nu och under tidigare epoker. I 56 undersöks utdöda växter och djur o d, i 57-59 undersöks växt- och djurliv, bl a naturens ekosystem, de levande cellerna och mikroorganismer o d.
I avd 5 ger forskningsverksamheterna uppohov till avfall av olika slag, bl a uttjänta forskningssatelliter och raketer od, som kan sväva länge i rymden.
Forskningsverksamheterna i 5 ger underlag för verksamheterna i avd 6, som handlar om människornas tillämpningar av naturforskarnas rön.
Kretslopp i materien som påverkas av människor förekommer i första hand i avd 6.
I avd 61 undersöks och beskrivs kretsloppen i människokroppen i avd 611-612 om anatomi och fysiologi. I avd 613 undersöks och beskivs människokroppens behov av näring, motion och vila od och behov av att undvika felaktigt näringsintag, fel i kroppsarbete och fel när det gäller giftintag i form av alkohol, tobak , droger o d, påverkan av stressfaktorer mm.
Avd 614-618 gäller räddningstjänst och sjukvård o d och här påverkas naturens eget kretslopp av människor för att förbättra människornas levnadsvillkor. 619 gäller i veterinärverksamheter motsvartande för djuren.
I avd 61 används bl a varor som tillverkas i avd 66-69 och i avd 61 uppkommer avfall av olika slag, som tas om hand av reningsanläggningar, sopstationer o d i avd 64 eller återgår till varuproduktionen i form av skrot o d, i den mån avfallen inte tas om hand inom 61. Döda människor tas om hand och begravs i verksamheter i avd 614.
I avd 62 undersöks möjligheter att konstruera maskiner och utrustningar, transportmedel, konstruera hus och anläggningar od. Tillverkning sker i avd 66-69, men undersökningarna i 62 kan ge upphov till avfall från experiment o d.Det finns skäl att understryka, att verksamheterna i 62 med konstruktion o d sker på materiens villkor och att formgivning med hänsyn till trevnadsvärden, skönhet, sociala krav od sker i avd 7.
Till det materiella kretsloppet kan man kanske räkna ritningar o d till konstruktioner som görs i 62 och kommer till användning i bl a industrierna i 66-69 och i formgivningsverksamheter, bl a i 71-72.
I avd 63 om lantbruk, skogsbruk, jakt och fiske o d påverkar människor genom att odla växter och hålla djur od. Gödselmedel, verktyg, maskiner, byggnader o d hämtas från varuproduktionen i avd 66-69.
Producerade livsmedel skickas till avd 64 om bl a mathållning eller till livsmedelsindustierna i avd 66. Här produceras också timmer, bomull, textilfibrer o d, som skicksas till varuproduktionen i 66-69.
Avfall från växter och djur i form av naturgödsel och kompostmaterial kan återgå inom avd 63. Avfall från verksamheterna är bl a läckage av gödselmedel som läcker ut i vattendrag.
I 63 förekommer också verksamheter som avser att förbättra kretsloppen i naturen, man skjuter rovdjur tex och förbättrar villkor för utrotningshotade växter och djur, kalkar sjöar o d.
I avd 64 förekommer verksamheter som gäller mathållning och boende, system
för energi- och hygienförsörjning, personlig hygien, fastighetsförvaltning, tvätt och rengöring, o d.
Varor, byggnader od till verksamheterna kommer från industrier i avd 66-69 och i någon mån direkt från lantbruk od i 63.
I 64 finns energiproducerande anläggningar som vatten- kol- och kärnkraftverk, reningsanlägningar för dricksvatten och avloppsvatten, anläggningar för omhändertagande av sopor o d.
Verksamheterna i 64 åstadkommer avfall och gasutsläpp o d , som kan åtgergå inom 64 till värmeanläggningar od eller skickas till industrier i 66-69 för återanvändning, t ex metallskrot, papper, glas. En del avfall hamnar i naturen, och åstadkommer skador, bl a påverkas atmosfären av gasutsläpp, som ger ozonhål och påverkas klimatet på jorden så att t ex Golfströmmen kan vända.
I avd 65 förekommer verksamheter som ger stora bidrag till det materiella kretsloppen. Här förekommer handelsverksamheter, i 653, som distribuerar varor o d, och transportverksamheter, i 656, som transporterar varor och personer o d.
I 652 finns militära verksamheter, som har enorm påverkan på de materiella kretsloppen, de förstör människor, växt-och djurliv och materiell egendom.
I 657 finns verksamheter som sysslar med pengarnas kretslopp.
I 658 finns bl a verksamheter som fördelar arbete och förmedlar arbetskraft i kretslopp på den s k arbetsmarknaden.
Verksamheterna i 65 förbrukar varor och anläggningar som kommer från idustrierna i 66-69, bl a förbrukas transportmedel, och i krig o d mycket annat.
Verksamheterna i 65 ger upphov till avfall och ej önskade biverkningar, bl a utsläpp från trafiken, dödade och skadade i krig och i trafiken o d. Avfall och biverkningar tas om hand bl a av sjukvården i 61 och avfallsanläggningar o d i 64, men mycket släpps ut i naturen , bl a bilavgaser, som ger skador på atmosfären o d.
I avd 66-69 tillverkas varor och byggnader och anlägningar och förekommer gruvdrift o d i 679. Råvaror tas i viss mån från lantbruk o d i 63 och i viss mån i form av användbart avfall från nästan alla avdelningar 10-99. Mellan avd 66-69 förekommer många slags utväxlingar mellan tillverkare av hel-och halvfabrikat o d. Byggverksamheterna i 69 t ex hämtar byggnadsmaterial från industrier i 66-68.
Tillverkade varor skickas till alla avdelningar 10-99 med transportverksamheter i 656 och vanligen via handeln i 653.
Avfall och biverkningar i 66-69 är bl a utsläpp avgaser i luften och utsläpp av restprodukter i sjöar och vattendrag.
I avd 7 tillverkas bl a konstföremål, tavlor o d, som är av materiell natur, men som huvudsakligen inte har till syfte att användas materiell. Här förekommer också verksamheter med museiföremål, antikviteter o d, där värdena inte grundas på materiella förhållanden.
I 71-72 formges fysiska miljöer, byggnader och anläggningar med hjälp av bl a ingenjörsverksamheter i 62, men tillverkning av byggnader och anläggningar o d sker i 69.
Verksamheterna i avd 7-9 och 1-4 gäller i liten mån direkt deltagande i de materiella kretsloppen, de har däremot mycket stor betydelse i de stora kretsloppen om människornas kunskaper, viljor, åsikter o d, saker som i hög grad styr de materiella kretsloppen.
Sammanfattningsvis om människornas direkta medverkan i de materiella kretsloppen gäller följande.
* I första hand biologisk produktion i 63 och tillverkning av varor, byggnader och anläggningar i 66-69.
* I avd 64 matlagning, skötsel av boende, personlig hygien och kläder,skötsel av anlägggningar för vatten och avlopp, värme, energi, sopor, fastighetsskötsel, skötsel av hushållsekonomin räknat i pengar, och tvätt och rengöring o d.
* Handel, transporter och krig o d i 65.
* Omhändertagande av skador od på människokroppen i 61.
* Konstruktionsberäkningar od i 62 för konstruktion av varor och anläggningar od
* I liten direkt mån tillverkning av konstföremål i 7.
De nämnda verksamheterna ger upphov till avfall och skadliga biverkningar.
Indirekt påverkan på de materiella kretsloppen har naturforskningar i 5 och verksamheter i 1-3 och 7-9, som i hög grad styr dem som direkt arbetar med det materiella.
Kulturella verksamheter.
Områden 7-9 gäller kulturella verksamheter. Det är verksamheter som använder det materiella, men där en väsentlig avsikt är att påverka psyken. Verksamheterna kan ses som informationsverksamheter.
Områden 8-9 gäller språk och verksamheter med skrivna ord. Språk och s k skönlitteratur finns i 8. I område 9 gäller det sakliga beskrivningar. Sakliga beskrivningsverksamheter som gäller särskilda områden 10-99 ingår vanligen i respektive områden.
Område 7 kan delas i två delar: 71-78 och 79. 71-78 gäller fysiska miljöer och fysiska föremål. Verksamheterna i 71-78 har ordnats efter fysiska objekt. I 71 gäller det de största objekten, hela länder, landsdelar, städer o d. I 72 gäller det objekt på byggnadsnivå och i 73-78 föremålsnivå.
Område 79 gäller mänskliga beteenden där den psykiska faktorn är väsentlig, man kan säga, att 79 gäller sociala miljöer och social beteenden. I 791-794 ingår människors vardagliga beteenden och underhållningsverksamheter o d. I 795 har sociala miljöer och sociala verksamheter ordnats efter de fysiska miljöer där de förekommer (som i 72). I 795 ingår bla utbildningsverksamheter (7957). i 79 ingår också sportverksamheter (796-799) od eftersom sporten inte ses som ekonomisk/ teknologisk verksamhet utan något som avses påverka psyket och ge tillfredsställelse hos dem som utövar sport eller bara ser på.
För planeringsverksamheterna i 71-72 finns i Sverige lagstadgade procedurer, regler och krav. För verksamheterna i 79 finns i viss mån lagstadgade regler od, men regler om förändringsprocedurer är illa utvecklade, det gäller t ex är hanteringen av problem med integaration och segregation, mobbning, hanteringen av fattigdom och s k utslagna etc.
De sociala miljöerna planeras i någon mån av de offentliga myndigheterna, men borde planeras på ett mer medvetet sätt med hjälp av de fya planeringsmomenten, hur var det, är det, hur kan det bli och hur bör det bli ?
Mänsklighetens största planeringsuppgift kan anses vara att planera de sociala miljöerna, och planera dem med hänsyn till individernas kroppsliga och psykiska förhållanden, sedda i jämlikhetsperspektiv.
Det innebär bl a att de sociala miljöerna ska stödja jämlikhetssträvanden och solidaritet så att människor når tillfredsställelse och självförtroende och hushållen får pengar till skälig levnadsstandard. Pengarnas fördelning är ett stort problemområde, som man inte lyckats särdeles väl med ens i Sverige.
De mänskliga rättigheterna, FNs millenniedeklaration och Agenda 21 antyder vad som är önskvärt och vad som bör göras.
Bild 7:
Hanteringar av förändringsprocesserna. Planeringar.
Det stora kretsloppet har behandlats i det föregående. Det handlar om hur alla verksamheterna 10-99 samspelar och bl a styr materiens kretslopp i den mån de kan och bör styras. Alla verksamheter 10-99 påverkar varandra direkt eller indirekt.
Verksamheterna i 1-5 och 7-9 styr i hög grad det stora kretsloppet, men antalet förvärvsarbetande i dess områden är litet i förhållande till det stora flertalet som arbetar inom avd 6. Antalen i 1-5 och 7-9 är så relativt små, att statistikerna inte presenterar dem i den offentliga statistiken så detaljerat, som deras betydelse motiverar. Det är också så, att verksamheterna i 1-5 och 7-9 till stor del sker som fritidsverksamheter, som inte registreras i den offentliga statistiken.
Klassifikationssystemet innehåller två viktiga saker: människornas verksamheter inom olika områden och människornas sambandsverksamheter mellan dessa områden. Klassifikationssystemet ger en systematisk, sammanhängande bild av samhällenas tillstånd och förändringsverksamheter och en bild av hur de många olika förändringsverksamheterna påverkar varandra. Systemet bildar ett nät av verksamheter som förändrar världen.
Klassifikationssystemet är ett hjälpmedel, men det behövs också ett annat hjälpmedel, planeringar. Planeringar är verksamheter som går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller följande fyra planeringsmomentsom kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheter i varje planeringsfall:
* Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna.
* Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande förhållanden.
* Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden?
* Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja?
Man kan förändra världen genom att förändra verksamheterna och världen kan då bli bättre eller sämre, bli bättre för några och sämre för andra. Vill man förbättra världen för alla måste man ha en gemensam värderingsprincip, och den principen finns i den valda förutsättningen att demokratins princip är önskad och bra. Demokratins idé representerar en maktfördelnings- och beslutsprincip. Demokratins fördelningsprincip är jämlikheten.
Men det är uppenbart att världens människor inte är mogna för någon fullständig jämlikhet och därför blir principen snarare "ökad jämlikhet". Under alla förhållanden bör alla förändringsåtgärder undersökas med hänsyn till effekterna på jämlikheten i väsentliga avseenden.
Hur bör det bli ?
Det slutliga målet finns i sektor 13 med individernas inre subjektiva upplevelser av sin situation och bl a av jämlikhet. Men de inre upplevelserna påverkar viljorna och blir då också medel för förändringar. Både sedda som mål och som medel bör upplevelserna vara grundade på riktiga uppfattningar om världen, en mycket betydande komplikation. Man kan få grepp om förändringskrav om man jämför de fyra väsentliga levnadsvillkoren: individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer.
Andra verksamheter än de slutliga upplevelseverksamheterna är både delmål och medel beroende på från vilket håll man ser dem. Det är inte alltid möjligt eller nödvändigt att undersöka åtgärders inverkan på de subjektiva slutupplevelserna, men man bör i möjligaste mån undersöka åtgärders inverkan på objektivt konstaterbara jämlikhetsförhållanden i de fyra väsentliga avseendena.
Individens kroppsliga förhållanden och utveckling beror av de fysiska miljöerna och av de sociala miljöerna samt av de sociala miljöernas styrningar av de fysiska miljöerna och deras styrningar av individens plats i de fysiska miljöerna och i de sociala miljöerna.
Fördelningar genom marknadsmekanismer o d kan i viss utsträckning vara lämpliga inom ramar för politiska styrningar. En medveten styrning av de fysiska och de sociala miljöerna kan dock ske endast i liten mån genom marknadsmekanismer, varför miljöerna i hög grad måste styras genom politiska styrningar.
Även om individernas viljor är grundläggande motorer i förändringarna- förbättringarna så finns den viktigaste makten att förändra i området för de kollektiva viljorna - de politiska styrningarna. Individerna kommer och går, dvs de föds och dör, men de kollektiva viljorna består och tar sig uttryck bl a i lagar som överlever individerna. Individerna är med och förändrar de kollektiva viljorna- lagarna etc, men var och en föds in i samhällen med kollektiva viljor som föregående generationer åstadkommit.
Vare sig vi vill det eller inte är vi i de demokratiska länderna fångade i demokratins ambitioner att styra medborgarnas levnadsvillkor genom politiska styrningar. Den viktigaste planeringsuppgiften blir att förbättra de politiska styrningarna. Dagens demokratier är alltfor mycket grundade på blinda viljor. Demokratin bör bli mer medveten och kunskapsbaserad.
Politiska och opolitiska planeringar.
Huvudområde 3 gäller politik och demokratiska styrningar. Delområdena 30-34 gäller statistik, statsvetenskap och juridik o d, område 35 gäller lagstiftningsverksamheter och andra politiska styrningsverksamheter. Områdena 36-39 är områden för verksamhetersom går ut på att planera de politiska styrningarna, varvid gäller att planeringarna är upplagda kring tillstånd och förändringar beträffande:
* 36 individernas kroppsliga förhållanden
* 37 individernas psykiska förhållanden
* 38 de fysiska miljöerna
* 39 de sociala miljöerna
36-39 bildar tillsammans en grupp planeringsvetenskaper. Planeringarna där kan ske på olika nivåer och för olika rums- och tidsavsnitt. Planeringarna i 36-39 kallas här politiska planeringar till skillnad från planeringar inom andra områden, som kallas opolitiska.
I planeringsverksamheterna i 36-39 ingår bl a det statliga utredningsväsendet, som producerar SOU-betänkanden. Det finns redan många planeringsverksamheter som ägnar sig åt frågor om hur de kollektiva viljorna - de politiska-demokratiska styrningarna har varit, är, kan vara och bör bli, men de förekommande utredningarna är för det mesta tillfälliga och föga samordnade och tycks ofta vara alltför ovetenskapliga.
Utredningarna i 36-39 måste använda sig av forskningar-undersökningar-planeringar som görs eller borde göras i nområdena 10-35 och 40-99. Om det inte finns goda undersökningar i de facken blir planeringarna i 36-39 troligen dåliga. I områdena 10-35 och 40-99 bör bedrivas delplaneringar huvudsakligen inom ramarna för de politiska styrningarna. I de opolitiska planeringarna i 10-35 och 40-99 kan man dock upptäcka behov av att ändra de politiska styrningarna, och då får man skicka impulser till de politiska planeringarna om det. Man kan säga att de opolitiska planeringarna gäller detaljområden och de politiska planeringarna övergripande samordnande planeringar som ligger som underlag för de politiska makthavarnas beslut.
De politiska planeringarna bör pågå kontinuerligt och det bör ständigt pågå ett utbyte mellan de politiska och de opolitiska planeringarna, så att man alltid har ett aktuellt och bra underlag för både politiska beslut och andra beslut.
Planeringsbrister och planeringsbehov.
Inom alla delområden 10-35 och 40-93 förekommer på olika sätt många opolitiska planeringar, som är fullständiga eller ofullständiga. Planeringsverksamheterna bedrivs av enskilda men framförallt av organisationer av många olika slag, både privata och offentliga. Allmänt gäller att samordningarna som görs mellan de många planeringarna tycks ofullständiga och svåröverskådliga. Det finns i Sverige tusentals organisationer som är intressanta i sammanhanget.
Bland alla organisationerna finns de politiska partierna, som kan anses ha sin största uppgift i att planera de politiska styrningarna och ge förslag om dem. De har alltså sin verksamhet främst inom områdena 36-39. Men det är lätt att konstatera att de politiska partierna både i Sverige och annorstädes har dåliga plaaneringar. Man kan säga att människorna i världen på det hela taget lever i ett planeringslöst tillstånd. Samtidigt står det klart att mänskligheten står inför mycket stora styrningsproblem som bara kan lösas väl med hjälp av planeringar - som alltså på det hela taget inte finns. Det i Sverige rådande s k politikerföraktet har naturligtvis sin grund i att de politiska partierna och politikerna inte löser sina uppgifter på ett bra sätt.
Hur stor skickligheten än är hos dem som sköter de opolitiska planeringarna kan utvecklingen inte bli bra om inte de politiska planeringarna sköts väl. Det finns i Sverige inte politiska planeringar som tillräckligt väl kan fånga upp impulser från de opolitiska områdena och omsätta dem i goda planeringar. Sak samma kan antas gålla utanför landet. De politiska planeringarna bör förbättras, men också de opolitiska planeringarna behöver betydande förbättringar, så att de kan ge underlag till de politiska planeringarna.
Det går att göra listor på brister och behov. Här ska nu bara nämnas att många åtgärder behövs inom områdena för forskning, utredning, planering, utbildning och information. Bland annat behövs det en svensk världsplanering som underlag för svenska beslut. Man bör också få igång planeringar om de sociala miljöerna, planeringar som nu knappast alls finns, men som borde finnas. De politiska planeringarna bör rustas upp. Förekommande planeringar är ofta endast kortsiktiga och bör kompletteras med mer långsiktiga.
Något om miljöplanering.
Bland områdena skiljer sig 71-78 och 79 från de andra därigenom att de innehåller verksamheter som planerar fysiska miljöer och som planerar eller snarare borde planera sociala miljöer.
Miljöplaneringarna i 71-78 och 79 är opolitiska och styrs genom de politiska planeringarna i 36-39, som är överordnade alla opolitiska planeringar. De opolitiska miljöplaneringarna i 71-78 och 79 är beroende av planeringarna i alla områdena 101-999, men har knappast några maktmedel som ger planerarna rätt att få del av planeringarna i 101-999. Genom de nämnda opolitiska miljöplaneringarna kan man styra huvudsakligen endast byggnadsverksamheterna i 69, andra verksamheter än 69 kan i viss mån styras indirekt genom utformningen av de byggnader och anläggningar som verksamheterna behöver, men det är mycket ofullständiga styrningar. Planeringarna av de fysiska miljöerna i 71-78 har svaga effekter på samhällsförändringarna. Mot detta står att alla verksamheter kan styras så mycket man önskar genom de politiska planeringarna i 36-39, eftersom de är underlag för den demokratiska apparatens beslut i 34-35.
Tragiskt nog är de politiska planeringarna i 36-39 svagt utvecklade och följden av det är kriser och elände. Karakteristiskt för dem som planerar de politiska planeringanna är att de är dåliga på planering och har oklara planeringshorisonter, dvs framtida tidpunkter, vanligen går de inte tillräckligt långt in i framtiden.
För att kunna göra goda planeringar med avlägsna tidshorisonter av svenska förhållanden måste man ha klart för sig Sveriges och svenskarnas plats i världen i framtiden, man bör därefter starta en svensk världsplanering som bakgrund till utvecklingen av Sverige. Intressant är då framför allt varor och tjänster som går över gränserna och skapar resurser för utvecklingen i Sverige.
Att ta reda på exakt vad som ska undersökas i olika planeringsfall ingår i planeringsverksamheterna.
Slutsatser och förslag till åtgärder.
Vill man förbättra världen måste man samtidigt arbeta på förbättringar på många olika områden. De många områdena kan sammanfattas i de fyra områdena 1-2, 3-4, 5-6 och 7-9.
Alla dessa fyra områden gäller medel för att nå mål, men 1-2 och endast 1-2 gäller också ett slutmål.
De fyra områdena påverkar alla varandra och påverkar alla direkt och / eller indirekt slutmålet. Det finns behov av förbättringar på alla områdena. Man kan säga att områdena bildar länkar i en kedja som leder till målet, varvid som vanligt gäller att ingen kedja är starkare än den svagaste länken.
Man kan förenklat teckna sammanhangen på följande sätt :
Schemat gäller för både individer, individgrupper, samhällen och grupper av samhällen. Det gäller också för verksamhetssektoer och för geografiska områden av olika storlekar och kan användas för tidsintervall av olika längd.
Bild 6:
Länkar till bilagor till forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem finns i:
Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Länkar till de senaste bilagorna finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan
Om man vill komma till ett annat av de 129 områdena:
Klicka på Till Sven Wimnells systemtabell. eller Till popup-tabell.
och klicka där på önskat område.
Om världshistorien och svenska historien finns i:
Sven Wimnell 080201+ 5 april 2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)
De första femtio åren av FNs historia finns i:
FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)
Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014:
Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida.
http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.
Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014:
Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d
och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.
Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012:
Universitet och högskolor.
Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf
Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)
Här finns bl a statistik för område 658 samlat under en rubrik för området.
Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011:
Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf En beskrivning av klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter finns i:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor
(http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)
Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog.
En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell.
(http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm
Sven Wimnell 3 april 2014:
Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d
och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014
Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer.
Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d.
http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf Läget i början av 2014, hushållsbudgetar, boende, hushållsinkomster, välfärdsfördelning, skatter, utbildning, bibliotekssystem mm finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Länkar till särskilda utredningar som hör till området här finns bland de förtecknade länkarna i det följande under rubriken:
Andra områden än 40 och 36-39.
På Sven Wimnells hemsida på Internet, http://wimnell.com, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio huvudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v. Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna. På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsområdena och hur de beror av varandra. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena. Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 områdena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar. I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighetstid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskrivningar.
Härefter länkar till några bilagor efter den 19 oktober 2003:
länkar betecknade område 40.
länkar betecknade område 36-39,
länkar betecknade andra områden än 40 och 36-39.
Därefter beskrivningar daterade efter 2013 och
beskrivningar daterade 2013 och tidigare:
Om klassifikationssystem m m, område 40 :
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)
031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)
Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.
Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)
Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)
Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)
Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)
Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning.http://wimnell.com/omr40zh.pdf
Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen. Om politik m m. Område 36-39:
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:
Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)
Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)
Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)
Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)
Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)
Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)
Sven Wimnell 081108:
Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)
Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)
Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)
Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning.
Om politik för en ny partiledare.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf
Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på ny
politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf Sven Wimnell 26 maj 2011: Något om socialdemokrater och politik april-maj 2011.
http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf Sven Wimnell 10 januari 2012: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf Sven Wimnell 10 februari 2012: Alliansregeringens verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och socialdemokraternas möjligheter att vinna valet 2014. http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf
Sven Wimnell 29 oktober 2012. Förslag: TV-avgiften avskaffas för privathushåll och ersätts med en kollektivavgift betald av riksdagen. http://wimnell.com/omr36-39zr.pdf
Sven Wimnell 1 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett klassifikationssystem för verksamheter som förändrar världen. http://wimnell.com/omr36-39zs.pdf
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena 1-5.
1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter.
3. Politiska vetenskaper. Politiska verksamheter.
4. Sambansforskningsverksamheter
5. Naturforskning. Matematikverksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zt.pdf
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i område
6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
http://wimnell.com/omr36-39zu.pdf
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Några händelser och problem sommaren 2012 - mars 2013 i områdena
7-9. Kulturella verksamheter
http://wimnell.com/omr36-39zv.pdf
Sven Wimnell 20 mars 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Några händelser och problem i världen sommaren 2012 - mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zx.pdf
Sven Wimnell 30 mars 2013: Om uppgifter för en socialdemokratisk skuggregering. Kommentarer till fem sammanställningar omr36-39zs-zx http://wimnell.com/omr36-39zy.pdf
Sven Wimnell 20 maj 2013: Politik våren 2013. En fortsättning på tidigare sammanställningar om samhällsplaneringens problem den 1, 20 och 30 mars 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zz.pdf
Sven Wimnell 1+17 juni 2013: Samhällsplaneringens problem. Om planering av politik för ministrar. Socialdemokraternas hemsida 1 juni 2013.
http://wimnell.com/omr36-39zzas.pdf
Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 1-3.
http://wimnell.com/omr36-39zzb.pdf
Sven Wimnell 22 november 2013: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Hösten 2013 inför valet 2014. Del 4
http://wimnell.com/omr36-39zzc.pdf
Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Första delen med de första 12 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd1.pdf
Sven Wimnell 27 november 2013: Regeringens, kommunernas och landstingens verksamheter i 22 politikområden den 27 november 2013. Andra delen med de sista 10 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzd2.pdf
Sven Wimnell 24 december 2013: Socialdemokraternas politik. Krav om bättre politik och bättre information om politik. Krav om bättre samhällsinformation och bättre skolundervisning.
http://wimnell.com/omr36-39zze.pdf
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället.
http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf
Sven Wimnell 15 mars 2014: Samhällsplaneringens problem. Förslag till förstasida med 22 politikområden på socialdemokraternas hemsida och kommentarer om de 22 områdena.
http://wimnell.com/omr36-39zzg.pdf
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida.
http://wimnell.com/omr658f.pdf
Sven Wimnell 3 april 2014: Hushållsverksamheter, hushållsbudgetar, inkomster och boende, skatteproblem m m. Och sedan: Statistisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden, med många länkar.
http://wimnell.com/omr36-39zzi.pdf
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Andra områden än 40 och 36-39:
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf) Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.
Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr106b.html)
Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)
http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1
Delar på område 34 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 34 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr34b.htmlSven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf
Delar på område 353 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 353 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr353h.html
Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen.(http://wimnell.com/omr353i.pdf)
Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen fördelade på områden i SW-klassifikationssystem.(http://wimnell.com/omr353j.html)
Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf)
Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html
030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)
040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)
Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor
(http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)
Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014:
Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida.
http://wimnell.com/omr658f.pdf
Delar på område 66-68 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 66-68 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr66-68b.html
Resursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30. http://wimnell.com/omr69b.pdf
Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html
Sven Wimnell 11 januari 2012
Kulturutredningar och kulturbudgetar
http://wimnell.com/omr70c.pdf
Fysisk planering i det digitala samhället TELDOK Rapport 148 av Gösta Blücher, Daniel Niklasson, Jan-Evert Nilsson och Anders Törnqvist. (Avskrift i liggande format av Sven Wimnell 030404. Avstavning o d justerat 041227) (http://wimnell.com/omr71c.pdf)
Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)
Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)
Sven Wimnell 071222:
Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering.
(http://wimnell.com/omr71f.pdf)
Sven Wimnell 081112:
Hållbar stadsutveckling.
(http://wimnell.com/omr71g.pdf)
http://wimnell.com/omr71h.pdf Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs om järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71i.pdf Sven Wimnell 8 juni 2011: Område 71 Övergripande formgivning
av fysiska miljöer o d. Stadsplanering, glesbygdsplanering.
Artiklar, beskrivningar o d före 2009. http://wimnell.com/omr71j.html Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering
och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter.
Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m.
http://wimnell.com/omr71k.pdf Sven Wimnell 16 juni 2011: Fysisk planering i Sverige. (Område 71)
http://wimnell.com/omr71l.pdf Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till Plan- och byggnadsnämnden i Strängnäs kommun angående järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71m.pdf Sven Wimnell 050424: Om hörsel och om att tala så det hörs. (http://wimnell.com/omr7914b.pdf)
Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html
Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html
Sven Wimnell:
Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer.
Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d.
http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf
Delar på område 7957 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7957 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7957c.html
Delar på område 796-799 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 796-799 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr796-799b.html
En pdf-fil med några författare och titlar från litteraturhistorien. (wimnell.com/omr82-89b.pdf) Länk till särskild sida med Världsarvslistan. http://wimnell.com/omr91b.pdf
Delar på område 91 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 91 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr91c.html
FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)
Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)
Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
© 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010. 2011. 2012, 2013, 2014, Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr4.html