UN in Brief HOW THE UN WORKS WHAT THE UN DOES FOR PEACE WHAT THE UN DOES FOR JUSTICE AND EQUAL RIGHTS WHAT THE UN DOES FOR HUMANITARIAN ASSISTANCE WHAT THE UN DOES FOR DEVELOPMENT The General Assembly The Security Council UN Charter The Economic and Social Council The Trusteeship Council The International Court of Justice The Secretariat The International Labour Organization (ILO) formulates policies and programmes to improve working conditions and employment opportunities, and defines international labour standards as guidelines for Governments; The Food and Agriculture Organization of the UN (FAO) works to raise levels of nutrition and standards of living, to improve agricultural productivity and food security, and to better the conditions of rural populations; The UN Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) promotes education for all, cultural development, protection of the world's natural and cultural heritage, press freedom and communication; The World Health Organization (WHO) coordinates programmes aimed at solving health problems and the attainment by all people of the highest possible level of health: it works in areas such as immunization, health education and the provision of essential drugs; The World Bank group provides loans and technical assistance to developing countries to reduce poverty and advance sustainable economic growth; The International Monetary Fund (IMF) facilitates international monetary cooperation and financial stability, and provides a permanent forum for consultation, advice and assistance on financial issues; The International Civil Aviation Organization (ICAO) sets international standards necessary for the safety, security, efficiency and regularity of air transport, and serves as the medium for cooperation in all areas of civil aviation; The Universal Postal Union (UPU) establishes international regulations for the organization and improvement of postal services, provides technical assistance and promotes cooperation in postal matters; The International Telecommunication Union (ITU) fosters international cooperation for the improvement and use of telecommunications of all kinds, coordinates usage of radio and TV frequencies, promotes safety measures and conducts research; The World Meteorological Organization (WMO) promotes scientific research on the atmosphere and on climate change, and facilitates the global exchange of meteorological data and information; The International Maritime Organization (IMO) works to improve international shipping procedures, encourages the highest standards in marine safety, and seeks to prevent marine pollution from ships; The World Intellectual Property Organization (WIPO) promotes international protection of intellectual property and fosters cooperation on copyrights, trademarks, industrial designs and patents; The International Fund for Agricultural Development (IFAD) mobilizes financial resources for better food production and nutrition among the poor in developing countries; The UN Industrial Development Organization (UNIDO) promotes the industrial advancement of developing countries through technical assistance, advisory services and training; The International Atomic Energy Agency (IAEA), an autonomous intergovernmental organization under the aegis of the UN, works for the safe and peaceful uses of atomic energy; The UN and the World Trade Organization (WTO), the major entity overseeing international trade, cooperate in assisting developing countries' exports through the Geneva-based International Trade Centre.

Peace and Security

General Information United Nations Peacekeeping - 50 Years of UN Peacekeeping - United Nations Documentation Research Guide: Special Section on Peacekeeping General Assembly Disarmament UN Special Commission(UNSCOM)

Special Representatives or Envoys of the Secretary-General Preventive Action and Peacemaking Security Council Electoral Assistance Question of Palestine Special Reports: Algeria Report of Eminent Panel

United Nations - Economic and Social Development.

Environment Human Rights Human Settlements Narcotic Drugs Population Prevention of Crime Social Development Statistics Sustainable Development Trade Women Index Bodies, meetings, documentation Research and analysis

National governments Regional cooperation DESA and other Secretariat entities Economic and Social Council UN news Aktualiteter: DESA vacancy announcements World Economic Situation and Prospects for 1999 ECESA paper on international financial architecture DESA discussion paper series ESA index report on financing for development International Year of Older Persons - 1999 ESA web page on Africa and LDCs

International Law.

The International Court of Justice International Criminal Court - Post-conference developments - Diplomatic Conference (June-July 1998, Rome, Italy) Codification, Development and Promotion of International Law International Law Commission International Trade Law Law of the Sea

Treaties International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia (ICTY) International Criminal Tribunal for Rwanda (ICTR) Verdicts on the crime of genocide by the International Criminal Tribunal for Rwanda (ICTR) United Nations Documentation Research Guide: special section on international law

Human Rights.

General Information International Criminal Tribunal for Rwanda (ICTR) United Nations Documentation Research Guide : Special Section on Human Rights Verdicts on the crime of genocide by the International Criminal Tribunal for Rwanda (ICTR) UN Briefing Papers : Human Rights Today

International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia (ICTY) Universal Declaration of Human Rights UN High Commissioner for Human Rights Treaties MICIVIH -- International Civilian Mission in Haiti MINUGUA -- UN Mission for the Verification of Human Rights in Guatemala

Humanitarian Affairs

General Information Refugees United Nations Office for the Iraq Programme

OCHA-Online Land Mines ReliefWeb

Övriga länkar på FNs första sida:

Conferences and Events Här bara några få rubriker. Se mera på FNs länk. UN Journal Programme of daily meetings Conferences and Meetings Calendar Special Events at Headquarters Calendar Conferences and Observances Overview General Information Information for Delegations Employment Opportunities Information Guide for Services to the Public UN Joint Staff Pension Fund Media Accreditation Procurement Division Dag Hammarskjöld Library (DHL) Image and Reality CyberSchool Bus UN Chronicle UN Briefing Papers -- The World Conferences General Telephone Directory UN/NGO Link United Nations Staff College Project United Nations International School Association of Former International Civil Servants Civil Society / Business The United Nations is increasingly building relationships with civil society and business. See how the work of the UN can be of relevance to you: The United Nations & Civil Society The United Nations & Business Audio, Visual, Webcast Publications and Sales UN Sales Publications Online Publications UN Chronicle Africa Recovery Image and Reality The Quotable Kofi Annan The UN in our Daily Lives UN Briefing Papers : Human Rights Today UN Bookshop UN Stamps Databases Audio Visual UN in Action Video Catalogue Security Council Meetings on Film and Video

Statistics and Indicators MBS On-line Social IndicatorsGeneral Assembly Meetings on Film and Video Treaties International Treaties ECLAC: Economic Commission for Latin America and the Caribbean Bibliographic database UN Document Symbols: Guide UN Info Quest (UN-I-QUE). (1946 onwards) Humanitarian Affairs Land Mines REFWORLD (refugees) ReliefWeb United Nations Information System on the Question of Palestine About UNISPAL . UNISPAL Peacekeeping Training Courses Database NGO Directories NGOs associated with DPI NGOs in consultative Status with the ECOSOC What's New on the UN Web United Nations Documents United Nations Documentation: Research Guide UN Secretary-General Daily List of Documents Issued at Headquarters Security Council Documents Alert General Assembly UN Conference Documents Economic and Social Council UN Documents in German UN-I-QUE (UN Info Quest) UN around the World Official Web Locator for the UN System List of Member States World Map of UN Web Sites Permanent Missions to the UN New York Geneva Departments, Offices, Programmes and Regional Commissions UN Information Centres Depository Libraries UNITED NATIONS MEMBER STATES

Från FN informationskontor 021017: (http://www.un.dk/swedish/main/ek_och_soc_utveckling_main.htm) Ekonomisk och social utveckling. En förutsättning för bestående världsfred är social och ekonomisk utveckling som gynnar alla. Denna koppling erkänns i FN-stadgan, som ålägger FN att främja högre levnadsstandard, full sysselsättning och ekonomiskt och socialt framåtskridande som en av dess huvuduppgifter. Därför används större delen av FN:s resurser - mätt i budgetmedel och personalinsatser - till ett stort antal program och åtgärder som syftar till bättre levnadsvillkor för alla människor. Tre fjärdedelar av världens befolkning bor i utvecklingsländer. 1,3 miljarder människor är djupt fattiga. Medan världens 24 rikaste länder i genomsnitt har en inkomst per invånare på 23 420 dollar, har de 49 fattigaste 360 dollar i inkomst per invånare. Förhållandet är 65 mot 1. Skillnaden har blivit allt större under de senaste åren, och det är ett av de svåraste problemen som världen har idag. Generalförsamlingen har betonat behovet av förändrade internationella ekonomiska relationer så att utvecklingsländer får sin rättvisa plats i världsekonomin. I en rad utvecklingsstrategier för tioårsperioder, antagna sedan 1961, har församlingen rekom-menderat åtgärder för att samordna staters och internationella organisationers ansträngningar att minska klyftan mellan rika och fattiga länder. En handlingsplan för att främja ett internationellt samarbete för utveckling utarbetades 1995 av generalförsamlingen och baserades på generalsekreterarens rapport Dagordning för utveckling (An Agenda for Development) från 1994. Aktuella världskonferenser anvisar praktiska vägar att lösa globala problem. De har haft eller har följande inriktning: miljö och utveckling (1992), befolkning och utveckling (1994), social utveckling (1995), förbättring av kvinnors ställning (1995), bostadsfrågor (1996) och food security (1996). FN arbetar nu på att få alla medlemsländer att genomföra de beslut som tagits under dessa konferenser. Utvecklingsbistånd Direkt under generalförsamlingen arbetar flera program för att främja FN:s ekonomiska och sociala mandat. FN:s utvecklingsprogram, United Nations Development Fund (UNDP), är det viktigaste i arbetet för social och ekonomisk utveckling. UNDP arbetar i 174 länder och territorier med att stötta tekniskt samarbete. Det är FN:s största program för hållbar utveckling. FN:s barnfond, United Nations Children's Fund (UNICEF), är den ledande organisationen när det handlar om långsiktiga program för barns överlevande, beskydd och utveckling. För närvarande ger UNICEF bistånd till 150 länder. De viktigaste biståndsområdena är vaccinering, hälsovård, näringsförbättring och grundskoleutbildning. Många andra FN-program arbetar för utveckling tillsammans med regeringar och frivilliga organisationer. FN:s miljöprogram, United Nations Environment Programme (UNEP), arbetar för sunda principer inom miljöområdet. Världslivsmedelsprogram-met, World Food Programme (WFP), är världens största inter-nationella organisation för livsmedelsbistånd, både när det gäller krishjälp och utvecklingsprogram. FN:s befolkningsfond, United Nations Population Fund (UNFPA), är den största internationella organisationen som hjälper till med befolkningsfrågor i utvecklingsländer. FN:s centrum för boende- och bebyggelse-frågor, United Nations Centre for Human Settlements (UNCHS), arbetar för att hjälpa de över 600 miljoner människor som lever under hälsofarliga förhållanden. FN:s konferens för handel och utveckling, United Nations Conference on Trade and Develop-ment (UNCTAD), arbetar för ökad internationell handel, speciellt stöttas utvecklingsländernas försök att öka sitt deltagande i den globala ekonomin. Från FN informationskontor 021110. (http://www.un.dk/swedish/Briefing_papers/Globalisering/main.htm) "Den största utmaning vi står inför idag är att garantera att globaliseringen blir en positiv kraft för all världens människor, istället för att lämna miljarder bakom sig i elände. Allomfattande globalisering måste byggas på marknaden, men marknadskrafterna ensamma kommer inte att uppnå det. Det krävs en större ansträngning för att skapa en delad framtid som baseras på vår gemensamma mänsklighet i alla dess former." Ur generalsekreterare Kofi Annans Millennierapport 1 Viktig statistik Av världens 6 miljarder människor lever 1,2 miljarder i extrem fattigdom eller på en inkomst på en dollar eller mindre. Tre miljarder människor lever på två dollar eller mindre. Industriländer, där 19% av världens befolkning bor, står för 71% av den globala handeln med varor och tjänster, 58% av direkta utlandsinvesteringar och 91% av all Internetanvändning. Mer än 1,5 miljarder dollar växlas på världens växlingskontor varje dag. Utländska investeringar uppgick till 400 miljarder dollar 1997 – sju gånger så mycket som på 70-talet. Mellan 1983 och 1993 ökade försäljningen av USAs statsobligationer från 30 miljarder dollar till 500 miljarder dollar om året. Internationella banklån ökade från 265 miljarder dollar 1975 till 4,2 biljoner dollar 1994. Världens 200 rikaste människor mer än fördubbade sina nettotillgångar under de fyra åren före 1998, till mer än 1 biljon dollar. De rikaste miljardärernas totala rikedom är mer än det sammanlagda BNP för alla minst utvecklade länder med 600 miljoner invånare. 2 Globalisering – en kraft som inte kan stoppas Det fanns en tid då Coca Cola var det iögonfallande kännetecknet på ett globalt företag som sålde sin produkt i praktiskt taget alla länder på alla språk. Men nu har världen vant sig vid att MacDonald’s säljer hamburgare i Moskva, Peking och Karachi, medan Toyota-lastbilar kör runt i Sahelområdet i Afrika och Sonys TV-apparater har en central placering i hem över hela världen. Det är en gyllene tidsålder för affärer, kommers och handel. Aldrig tidigare har det i världen funnits en sådan möjlighet att sälja så många varor till så många människor som det finns just nu. Det är inte endast stora företag som är med i denna explosion – även om de dominerar. Omedelbar information och kommunikation har gjort att folk i Guyana kan marknadsföra handgjorda hängmattor genom Internet, och till och med de omkring 50 människor på det avlägsna Pitcairn Island i Stilla havet kan sälja sina konsthantverk överallt. Med omedelbar information och kommunikation kan alla få allting överallt. Marknaderna är nu globala och många företag är ofta rikare och mäktigare än många länder. Det har alltid funnits handel mellan länder och samhällen, men aldrig på en nivå som ens närmar sig dagens. En kombination av minskade handelshinder, finansiell liberalisering och en teknisk revolution har fullständigt förändrat affärslivet i alla industriländer. Världens länder exporterar tio gånger så mycket som de gjorde 1950, och mer pengar – mer än 1,5 biljoner dollar om dagen – rör sig över landsgränserna. 1973 var den siffran endast 15 miljarder dollar. Fler människor än någonsin reser: 590 miljoner personer åkte till utlandet 1996 mot omkring 260 miljoner 1980. Fler människor ringer till utlandet än tidigare och betalar mindre. Ett tre minuter långt telefonsamtal från New York till London kostade 245 dollar 1930. 1990 kostade det bara 3 dollar. Globaliseringen stannar inte här. Med Internet och avancerad telekommunikation kan säljare och tekniska experter i Indien svara på frågor från kunder i USA. Försäkringsfolk kan arbeta och ha sitt eget kontor tusentals kilometer från huvudkontoret, i olika delar av landet, i olika länder och på olika kontinenter. Mer handel, fler marknader, mer affärsverksamhet, mer information, fler jobb, fler möjligheter. Detta är vad en globaliserad värld kan bjuda på. Globaliseringen har redan fört med sig ett betydligt välstånd till områden i världen som länge varit fattiga, men också ännu mer välstånd till områden som klarade sig bra redan innan. I Öst- och Sydostasien har länder skiftat till exportbaserade ekonomier för att komma högre och snabbare upp på utvecklingsstegen. I Kinas kustområden har en global marknadsorienterad affärsverksamhet hjälpt miljontals människor att höja sin levnadsstandard. Denna virvelvind av ekonomisk aktivitet har fört med sig många fördelar och välgång till många människor. Det har blivit en snabbare ekonomisk tillväxt, högre levnadsstandard, snabbare förbättringar och nya möjligheter för både individer och länder. Som följd av en revolution inom information och teknologi har världen blivit en mindre och mera integrerad planet än tidigare. Men om globaliseringen kan medföra välstånd kan den också ta bort: De miljardtals dollar till investeringar som sköljde upp på Asiens kuster i mitten av 90-talet tog en abrupt vändning 1997 och lämnade miljontals människor i fattigdom, i vad som blev känt som Asiens finansiella kris, trots att dess verkningar var så vitt spridda att de drabbade länder på praktiskt taget varje kontinent. Denna olyckliga ekonomiska situation var den femte allvarliga monetära och finansiella kris de senaste två decennierna, och alla har de lämnat spår av finansiell förödelse och fall från Ryssland till Latinamerika. Globaliseringes fördelar har stort sett gått förbi hälften av världens befolkning, eller nära tre miljarder människor som lever på mindre än två dollar om dagen. Detta är människor som inte har fått del av det nya välståndet, som inte är uppkopplade till Internet, och som i de flest fall saknar de kunskaper som behövs för att ta del av denna nya ekonomiska värld. I Centralasien och Östeuropa, där många länder inte har gått över till en global ekonomi lever nu fler människor i fattigdom än för tio år sedan. Trots alla diskussioner om globalisering tar huvudparten av världen inte del av den. Enligt FN:s generalsekreterare Kofi Annan har uppskattningsvis halva jordens befolkning aldrig ens tagit emot eller ringt ett telefonsamtal. Generalsekreteraren hävdar att trots alla problem kan globaliseringen bli en positiv kraft för världens människor. "Jag är övertygad om att globaliseringen kan gynna mänskligheten som helhet. Men det står klart att miljontals människor just nu – kanske till och med majoriteten av den mänskliga rasen - nekas dessa fördelar. De är fattiga, inte för att de har fått del av för mycket globalisering, utan för att de fått för liten del av den eller inte fått ta del av den alls." Men generalsekreteraren tillstår att globaliseringen medför många faror. Icke desto mindre menar han att globaliserigen "för människor närmare varandra, och ger oss valmöjligheter som våra far- och morföräldrar inte ens kunde drömma om. Den möjliggör en mer effektiv producering, och tillåter några av oss, åtminstone, att förbättra vår levnadsstandard. Men tyvärr upplevs inte dessa föredelar av alla. De långsiktiga verkningarna av positiva förändringar är helt enkelt för långt borta för miljontals av våra medmänniskor för att vara meningsfulla. Miljontals människor lever fortfarande i utkanten av världsekonomin. Ännu fler miljoner upplever inte globaliseringen som en möjlighet, utan som en upplösande eller förödande kraft: som ett angrepp på deras materiella levnadsstandard eller deras traditionella sätt att leva. Och de som känner sig marginaliserade på detta sätt blir fler och fler." Tal till generalförsamlingen, New York, 21 september 1998 (SG/SM/6707) motreak Globaliseringens motreaktion Det är tydligt att alla inte är positiva till globaliseringen. Många människor tycker inte om globaliseringen eftersom den leder till att rika och mäktiga affärsintressen tränger sig in i en lokal tradition och hotar ett bestämt levnadssätt. Det var många som jublade när en fransk bonde vandaliserade McDonald’s. Starbucks kaféer har varit populära måltavlor för människor som protesterar mot globaliseringen. I mer traditionella samhällen hotar globaliseringen kulturella och religiösa grundpelare. I både industriländer och utvecklingsländer känner sig många människor hotade, och hotas rent faktiskt, av globaliseringsprocessen. En globaliserad ekonomi medför en mängd utmaningar - allt från att skydda lokala kulturer till att skydda miljön och lokala arbeten. Motståndet är mycket tydligt. Under Världshandelsorganisationens (WTO) misslyckade möte i Seattle i december 1999 om ytterligare utvidgning av den internationella handeln orsakade tusentals demonstranter, som inte hade annat gemensamt än motvilja mot globaliseringen, stora oroligheter. Fackföreningar protesterade av rädsla för att ett nytt handelsavtal skulle uppmuntra företag att flytta verksamheten utomlands. Miljöaktivister protesterade av rädsla för att globala handelsavtal skulle undergräva inhemskt miljöskydd. Och där fanns också nationalister som fruktade att ytterligare globalisering skulle minska nationell suveränitet och möjligen leda till mindre frihet och förlust av rättigheter. Antingen den uppfattas som en jättelik förödande kraft som krossar allt i sin väg, eller som en bärare av en bättre framtid, är globalisering ett fenomen mitt ibland oss. Globaliseringen är som vädret – en källa till ändlösa diskussioner, men lite kan göras åt det. Men precis som vädret är det en kraft som människan kan anpassa sig till. avvägn  Avvägning av intressen På internationell nivå har utvecklingsländer och industriländer helt olika intressen. I utvecklingsländer, där fattigdomen är ett akut problem, lägger man vikt på utveckling till nästan vilket pris som helst. Genom att understryka att industriländerna industrialiserades då man inte tog hänsyn till miljö och då arbetsförhållandena var förskräckliga, vidhåller utvecklingsländerna att de utan bistånd inte har något annat val än att utvecklas så gott de kan. Utvecklingsländer har också bett internationella samfundet om hjälp att skjuta fram eller efterskänka deras jättelika skulder. Dessa länder är tvungna att betala tillbaka lån som tagits under korrupta diktatorregimer, eller som föreslogs av donatorer för att finansiera utvecklingsplaner som gick om intet. Ofta stiger dessa skuldåterbetalningar till mycket mer än länderna kan spendera på andra nödvändigheter som hälsa och utbildning. Bistånd – både ekonomiskt och tekniskt - har varit helt otillfredsställande hävdar utvecklingsländerna. Statistiska rapporter stödjer det påståendet och visar att den finansiella hjälp som rika länder har gett till fattiga har fallit markant det senaste decenniet. Det har funnits initiativ från internationella finansiella institutioner och från några donatorländers regeringar att avskriva skulder, men hittills har väldigt få länder kvalificerat sig till dessa program och skuldavskrivningen går långsamt. Industriländer säger å andra sidan att debatten om utländskt bistånd inte är relevant. De påpekar att det viktigaste är de stora direktinvesteringarna som den privata sektorn gör. De utvecklingsländer som önskar dra till sig investeringar bör anpassa sig till den globala ekonomins behov vad gäller regering och infrastruktur. Utländska investeringar i kombination med en exportorienterad ekonomi har redan visat sig vara en kraftig styrka för utveckling och har varit drivkraften bakom de s.k. "asiatiska tigrarnas" extraordniära tillväxt de senaste decennierna – både före och efter den asiatiska finanskrisen. Länder som Sydkorea, Thailand, Filippinerna och Kina har alla haft glädje av stora utländska investeringar och har erfarit en snabb ekonomisk tillväxt som har fått miljontals människor ut ur fattigdomen. Men även om de sammanlagda utländska investeringarna har ökat, går de flesta till ett land – Kina - och i de flesta andra är investeringarna från utlandet mycket små. Dessutom framförs argumentet att de flesta utvecklingsländer måste arbeta för att göra sig attraktiva för utländska investerare. Detta innebär - har dessa länder fått veta - att de måste upprätta regeringar som är stabila, demokratiska, pålitliga och präglade av öppenhet för att skapa en miljö där affärsliv kan frodas. Även om en fjärdedel av alla utländska direktinvesteringar nu går till utvecklingsländer, får inte alla del av dem. Asien får mer än tjugo gånger så mycket i utländska investeringar som länder söder om Sahara i Afrika, där behovet är störst. En av orsakerna till varför vissa utvecklingsländer misslyckas att dra till sig utländska investeringar är bristen på information om investeringsmöjligheter i dessa länder. Att råda bot på detta är syftet med ett nytt gemensamt initiativ från FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD) och Internationella handelskammaren. Detta initiativ omfattar bl.a. att publicera investeringsvägledningar som beskriver möjligheter och villkor i de minst utvecklade länderna, och att främja dialogen mellan regeringar och potentiella investerare. Tjugoåtta företag, av vilka några är mycket stora, stödjer initiativet och bidrar till projektet. Det gör också länder som Kina, Finland, Frankrike, Indien och Norge. roll  Företagens roll och ansvar Stora företag har fått extraordinär makt i takt med att deras världsomfattande operationer har resulterat i en maximering av vinsterna. Denna makt är ofta långt större än regeringarnas. Med bokstavligt talat inga globala regler eller föreskrifter har företagen kunnat arbeta fritt på den internationella marknaden och flytta fabriker dit där priset på arbetskraft och resurser är lågt. Men företagen själva upptäcker att det finns begränsningar inom denna typ av "vilda västern-aktiviteter". Med antingen en glimt av samvete eller plötslig klarsyn, har många företag insett att man inte kan uppträda helt ohämmat och att man måste ta ansvar för vad man gör. Några företag har varit tvungna att lära sig detta den hårda vägen. Union Carbide lärde sig detta när deras kemiska fabrik i Bhopal i Indien släppte ut gas som dödade 6000 människor. Och Exxon lärde sig detta när deras tanker, Exxon Valdez, släppte ut ca 40 ton råolja utanför Alaskas kust, med det resultat att företagets årliga omsättning föll från 9,9 miljarder dollar till 4,8 miljarder dollar åtta år senare. Saneringen efter miljökatastrofen kostade dessutom företaget omkring en miljard dollar. Katastrofhändelser som dessa är välkända och relativt sällsynta. Ändå finns det ett alltjämt växande nätverk av frivilligorganisationer som har gjort det till sin specialitet att offentliggöra multinationella företags försyndelser, som dåligt miljöskydd, bristande anställningsvillkor och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. För att förhindra alltför mycket dålig publicitet som allvarligt kan begränsa profiten, eller i vissa fall åstadkomma den reaktion som är önskvärd, har många företag infört olika koder för uppträdande för deras globala verksamhet. För att engagera företag i en dialog om socialt ansvar har FN:s generalsekreterare föreslagit en kodex med nio punkter – Global Compact- som bygger på redan existerande internationella avtal om miljö, mänskliga rättigheter och de anställdas rättigheter. Ett stort antal företag har lovat att de står fast vid dessa principer. Några av företagen har varit utsatta för allvarlig kritik av sin tidigare praxis. Ett av dessa företag är det amerikanska företaget Nike som tillverkar sportskor och sportkläder, och som kritiserats för att ha utnyttjat arbetskraft i utvecklingsländerna. Philip Knight, Nikes grundare och vd, sa på ett möte i FN om Global Compact-initiativet: "När vi startade det företag som senare skulle komma att bli Nike, hade jag aldrig kunnat drömma om att ett litet Oregon-företag som sålde gymnastikskor från bagageutrymmet från en gammal Valiant skulle bli en symbol för globalisering. Men det har det." Han tillade: "På många sätt har Nike blivit en passande symbol för vad som är rätt – och på vad som behöver rättas till – i en ekonomi med ett ökat beroende mellan parter. Vi är ett litet företag med multinationella mått mätt, men vi har fabriker i 50 länder. På var och en finns det olika juridiska, sociala, finansiella och ekonomiska system. Detta innebär att Nike och tusentals andra företag har en imponerande uppgift: att definiera i vad vårt globala ansvar består, och hur vi skall agera i många värdländer". utv  Utvecklingsländerna är försiktiga Utvecklingsländerna är emellertid oroliga att ställas inför villkor. De måste redan gå med på en mängd villkor för att få lån från Internationella valutafonden (IMF) eller Världsbanken – och vissa av dessa villkor har varit mer till skada än till hjälp. Som en följd härav är de tveksamma med hänsyn till större ansvar inför företagen. Även om de stödjer arbetsnormer, miljöskydd och mänskliga rättigheter, är många av dessa länder oroliga för att de bara är en rökridå för större protektionism i de rikare länderna. De befarar att utan resurser kommer de vara hopplöst oförmögna att driva igenom dessa principer, för att sedan bli föremål för sanktioner. Deras fruktan är inte ogrundad, eftersom USAs f.d. president Bill Clinton tog upp frågan om sanktioner under WTO-förhandlingarna i Seattle. Utvecklingsländerna har också varit långsamma med att stödja Global Compact-initiativet, eftersom många menar att principerna avspeglar den rika världens synpunkter. Kontroll av monopolen, att utländska företag bidrar till utvecklingsländernas skatteunderlag och att länderna själva får ta del av den moderna teknologin är i stället av större intresse för utvecklingsländerna. nya Nya utmaningar Ingen världsregering kan reglera globaliseringens alla sidor, och mycket få människor önskar en sådan. Men för att kunna hantera globaliseringen och försäkra att alla får del av fördelarna måste man få till stånd en mer global styrning – ett system av internationella lagar som baseras på multilaterala principer som fastställer grundreglerna för alla deltagare i den globala ekonomin. Många områden av ömsesidigt beroende behöver global uppmärksamhet. Fördelarna ev en globaliserad ekonomi måste ledsagas av ett större globalt samarbete för att förhindra och tygla "globala dåligheter" som spridning av ekonomiska kriser, epidemier, miljöförstöring, kriminalitet och narkotika. Man måste också bedriva samarbete inom den makroekonomiska politiken, om handel och bistånd, och om behovet av ett rättvist system för att skydda intellektuell egendom. För närvarande finns det organisationer som arbetar med många av dessa områden, men i det stora hela är deras insatser okoordinerade och får inget stöd av det internationella samfundet. För att uppnå ett större sammanhang i ansträngningarna måste man arbeta mot brister och de existerande strukturerna förbättras. Meningen med global styrning är inte att dominera nationella regeringar och övermanna kulturer och samfund, utan att definiera mål, sätta normer och kontrollera om de hålls. FN – som består av 189 medlemsländer – är en del av svaret på detta. Men för att effektivt ta itu med människors behov, måste FN emellertid inte bara få stöd från regeringar, utan också från samhället i allmänhet, den privata sektorn, politiker, lokala myndigheter, den vetenskapliga världen och många andra. Generalsekreteraren menar att omvärldens ansvar för de fattiga, som ett resultat av globaliseringen, inte endast är ett moraliskt krav, utan också som en sak i allmänhetens intresse. Varje land måste fortfarande bära huvudansvaret för de egna ekonomiska tillväxtprogrammen och fattigdomsbekämpning. "Att eftersträva en värld utan extrem fattigdom är en utmaning för oss alla. Det är en utmaning vi måste klara", uppmanar han i sin Millennierapport. Med detta föreslår generalsekreteraren konkreta åtgärder och uppmanar särskilt industriländer att: Ge gratis tillgång till sina marknader för varor som producerats i fattiga länder. Genomföra program för skuldlättnader, däribland avskriva alla officiella skulder för tungt skuldtyngda fattiga länder som i gengäld skall förbinda sig till att arbeta för att reducera fattigdomen bland befolkningen. Tillämpa en mer generös biståndspolitik. Samarbeta med läkemedelsföretag och andra samarbetspartners för att utveckla ett vaccin mot HIV/AIDS. Göra en särskild insats för att främja utveckling i Afrika. info  Information på Internet UN Development Programme (UNDP): http://www.undp.org/ UN Department of Economic and Social Affairs (DESA): http://www.un.org World Summit for Social Development and its five-year review: http://www.un.org/socialsummit UN Secretary-General Kofi Annan's Global Compact: http://www.unglobalcompact.org/ World Trade Organization: http://www.wto.org World Bank: http://www.worldbank.org/ Corporate Watch: http://www.go.com/ Business for Social Responsibility: http://www.bsr.org/ Inter-Press Service: http://www.ips.org/ Inter-Parliamentary Union (IPU): http://www.ipu.org/ Transparency International: http://www.transparency.de/index.html Friedrich Ebert Stiftung: http://www.fes.de/ Ford Foundation: http://www.fordfound.org/ Publikationer An Agenda for Development, United Nations, 1997 Change: Threat or Opportunity for Human Progress?, UNDP, 1991 Overcoming Human Poverty 2000, UNDP, 2000 Human Development Report 1997, UNDP United Nations Information Centre for the Nordic Countries, June 2001 FNs HISTORIA OCH VERKSAMHETER. Delar från Svenska FN-förbundets hemsida: Se särskild sida som nås med följande länk: FNs HISTORIA OCH VERKSAMHETER. (http://wimnell.com/omr93b.html) Till Entrésidan Till Introduktionen Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem. Till Verksamheter i Sverige och i världen. Till Verksamheter i rollerna A och B Till Sven Wimnells systemtabell. Till popup-tabell. ©1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com 140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr354.html