DE FOLKVALDA TALMAN OCH VICE TALMÄN Talman Björn von Sydow LEDAMÖTER I bokstavsordning Ersättare I partiordning I valkretsordning Ordnade efter utskott och andra organ Nytillkomna fr.o.m. valet 2002 Registeruppgifter Sagt & gjort Anföranderegister Ledamöternas voteringar Kvinnor i riksdagen Ledamöternas ekonomiska villkor PARTIER Socialdemokraterna Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Vänsterpartiet Centerpartiet Miljöpartiet de Gröna Partigrupperna i riksdagen Partistöd DEBATT & BESLUT/RIXLEX Pressmeddelanden Riksdagskalendern Beslut i korthet Temasidor KAMMAREN Föredragningslista Talarlista Meddelanden Debatter Planering och beslut Webb-TV från kammaren UTSKOTTEN Utskottens ärenden Utskottens sammanträden Offentliga utskottsutfrågningar Verksamhetsberättelser DOKUMENT Riksdagsskrivelser Protokoll Betänkanden och yttranden Motioner Propositioner och skrivelser Förslag och redogörelser Faktapromemorior Protokoll från EU-nämnden Interpellationer Svar på interpellationer Frågor för skriftliga svar LEDAMÖTER Sagt & gjort Anföranderegister Ledamöternas voteringar LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Författningsregister Författningar i fulltext Grundlagarna Europadomstolen KOMMITTÉER Kommittédirektiv Kommittéberättelsen Från Riksdag & Departement (–1996) SÅ ARBETAR RIKSDAGEN DEMOKRATINS GRUND Riksdagens historia Grundlagarna Val och folkomröstning Parlamentarism Kontrollmakten ARBETSÅRET Riksdagen och statsbudgeten FRÅN FÖRSLAG TILL BESLUT Arbetet i kammaren Så arbetar ett utskott KONTROLLMAKTEN Konstitutionsutskottets granskning Misstroendeförklaring Ledamöternas frågor till statsråden Riksrevisionen Justitieombudsmannen Regeringsformen RIKSDAGENS LEDNING OCH FÖRVALTNING RIKSDAGEN I SIFFROR

INFORMATION & PRESS FRÅGA Frågor om riksdagen Frågor om EU Vanliga frågor SERVICE TILL MASSMEDIERNA Pressansvariga i riksdagen Tillträde till Riksdaghuset Fotografering Webb-TV från kammaren TV- och radiosändningar Riksdagsbilder BESÖKA Åhörarläktaren Offentliga utskottsutfrågningar Visningar Skol- och studiebesök Infocentrum Riksdagsbiblioteket Ledamöter Karta Adresser Panoramabilder BESTÄLLA Informationsmaterial Riksdagstryck Prenumerationer Andra format och versioner KURSER Lärarkurser Journalistkurser Informatörskurser Bibliotekariekurser Lediga tjänster Språktorget Länksamling EU-INFORMATION OM EU-UPPLYSNINGEN FAKTA OM EU EUsvar Tio vanliga frågor Tio faktablad OH-serie i 12 delar Informationsmaterial TEMASIDOR EMU - Folkomröstningen - Valresultatet - EMU på 5 minuter - Om EMU - Vanliga frågor - Länkar EU:s regeringskonferens EU:s framtidskonvent Nicefördraget EU:s utvidgning Schengensamarbetet EU I RIKSDAGEN Kammare och utskott - EU-relaterade ärenden - Debatter - Information från regeringen - Offentliga utfrågningar - Riksdagens EU-diarium EU-nämnden - Sammanträdesplan - Samråd med regeringen - Verksamhetsberättelser - Pressmeddelanden - Offentliga utfrågningar - Yttranden EU:S LAGSTIFTNING Söksida Guide till EU:s lagstiftning - Grunderna - Institutionerna - Beslutsprocessen - Dokumenten EU-dokument - KOM-dokument - Grönböcker - Vitböcker - Faktapromemorior Statusblad för ärenden - Direktivförslag - Grönböcker - Vitböcker EG-direktiv i Sverige LÄNKSAMLING E-PRENUMERERA ung.riksdagen.se AKTUELLT I RIKSDAGEN Beslut i korthet Protokoll Betänkanden Motioner Propositioner DÄRFÖR DEMOKRATI Demokrati i dag Demokrati, en kort historik Våra grundlagar Parlamentarism Allmänna och fria val DE FOLKVALDA Månadens ledamot Riksdagspartierna Partiarbetet i riksdagen LÄRARRUMMET Inför studiebesöket Studiehandledning SÅ ARBETAR RIKSDAGEN Arbetsåret Från förslag till beslut Riksdag–regering Riksdagens uppgifter Riksdagen och EU Riksdagen i siffror Uppdaterad 2003-07-17

010519: Utskotten Alla ärenden i riksdagen måste förberedas i utskott innan definitivt beslut fattas i kammaren. Det brukar kallas beredningstvång. Utskotten spelar alltså en mycket viktig roll i beslutsprocessen - det är där det grundläggande riksdagsarbetet görs. Det finns 16 fasta utskott. De kallas fackutskott eftersom vart och ett har sina givna ämnesområden. Vid behov kan tillfälliga eller särskilda utskott inrättas, men det är ganska ovanligt. Konstitutionsutskottet (KU) granskar regeringens och statsrådens arbete. Vidare bereder utskottet ärenden om grundlagarna och riksdagsordningen, konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen, press- och partistöd, lagstiftning om radio, TV och film, yttrandefrihet, opinionsbildning, religionsfrihet, riksdagen och JO samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen. Utskottet beslutar även om åtal mot statsråd.      Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1. Rikets styrelse tillhör konstitutionsutskottets beredning. Finansutskottet (FiU) bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetregleringen, penning-, kredit- och valutapolitik, statsskuldspolitik, kredit- och fondväsendet, affärsmässiga försäkringsväsendet, Riksbanken, kommunal ekonomi, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, statens egendom och upphandling. FiU bereder vidare budgettekniska ärenden, ärenden om ramar för utgiftsområden och beräkning av statens inkomster. Man granskar även beräkningen av statens inkomster och sammanställer statsbudgeten.      Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25. Allmänna bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. samt 27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna tillhör finansutskottets beredning. Skatteutskottet (SkU) bereder ärenden om statliga och kommunala skatter, taxering, uppbörd och folkbokföring.      Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3. Skatteförvaltning och uppbörd tillhör skatteutskottets beredning. Justitieutskottet (JuU) bereder ärenden om domstolar, åklagar- och polisväsende, utsökningsväsendet, rättsmedicin, kriminalvård, brotts-och rättegångslagstiftning och hyres- och arrendenämnder.      Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4. Rättsväsendet tillhör justitieutskottets beredning. Lagutskottet (LU) bereder ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalken, försäkringsavtals-, bolags- och föreningsrätt, växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumenträtt och internationell privaträtt.      Lagutskottet är det enda utskott som inte behandlar budgetanslag. Utrikesutskottet (UU) bereder ärenden om rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet och bistånd till annat lands utveckling. Utskotttet bereder även ärenden om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete.      Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt 7. Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning. Försvarsutskottet (FöU) bereder ärenden om den militära och - i den mån sådana ärenden inte tillhör något annat utskotts beredning - den civila delen av totalförsvaret samt ärenden om samordningen inom totalförsvaret. Utskottet bereder även ärenden om fredsräddningstjänst och kustbevakning.      Ärenden om anslag inom utgiftsområde 6. Totalförsvar tillhör försvarsutskottets beredning. Socialförsäkringsutskottet (SfU) bereder ärenden om allmän försäkring, arbetsskadeförsäkring, stöd åt barnfamiljer, svenskt medborgarskap samt utlännings- och invandrarfrågor.      Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8. Invandrare och flyktingar, 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn tillhör socialförsäkringsutskottets beredning. Socialutskottet (SoU) bereder ärenden som rör omsorger om barn och ungdom utom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, omsorg om äldre och handikappade, åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor. Det bereder även ärenden om alkoholpolitiska åtgärder, hälso- och sjukvård samt sociala ärenden i övrigt.      Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg tillhör socialutskottets beredning. Kulturutskottet (KrU) bereder ärenden om allmänna kultur- och bildningsändamål, folkbildning, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Det skall även bereda kyrkofrågor och ärenden om radio och television i den mån de icke tillhör konstitutionsutskottets beredning.      Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17. Kultur, medier, trossamfundoch fritid tillhör kulturutskottets beredning. Utbildningsutskottet (UbU) bereder ärenden om högre utbildning och forskning, studiestöd, skolväsendet samt förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.      Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15. Studiestöd och 16. Utbildning och universitetsforskning tillhör utbildningsutskottets beredning. Trafikutskottet (TU) handlägger frågor om väg-, järnvägs-, sjö-, och lufttransporter, trafiksäkerhet, post- och telekommunikationer, informationsteknik (IT) samt forskningsverksamhet på kommunikationsområdet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22. Kommunikationer tillhör trafikutskottets beredning. Miljö- och jordbruksutskottet (MJU) bereder ärenden om jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske. Det bereder även ärenden om kärnsäkerhet, naturvård samt ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör annat utskotts beredning.      Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20. Allmän miljö- och naturvård samt 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar tillhör miljö- och jordbruksutskottets beredning. Näringsutskottet (NU) bereder ärenden om allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor samt ärenden om industri och hantverk, handel, energipolitik, regionalpolitik, statlig företagsamhet samt pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet.      Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19. Regional utjämning och utveckling, 21. Energi och 24. Näringsliv tillhör näringsutskottets beredning. Arbetsmarknadsutskottet (AU) bereder ärenden om arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt, arbetstid, semester, arbetsmiljö, statlig personalpolitik samt jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.      Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13. Ekonomisk trygghetvid arbetslöshet och 14. Arbetsmarknad och arbetsliv tillhör arbetsmarknadsutskottets beredning. Bostadsutskottet (BoU) bereder bl.a. frågor om bostäder och om tomträtt, vattenrätt, planläggning av bebyggelse, fysisk planering, fastighetsbildning och lantmäteri samt ärenden om rikets administrativa indelning och sådana kommunfrågor som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.      Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande tillhör bostadsutskottets beredning. Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet. Ett utskott kan enligt riksdagsordningen komma överens med ett eller flera andra utskott att bereda ett ärende gemensamt i ett sammansatt utskott. Konstitutionsutskottet (KU) och utrikesutskottet (UU) har kommit överens om att gemensamt bereda ett ärende om EU:s framtidsfrågor. Ärendet avser ett bidrag till den diskussion om EU:s framtida utveckling som är tänkt att föregå nästa regeringskonferens. Vid regeringskonferensen i Nice i december 2000 nämndes särskilt fyra framtidsfrågor: kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna, EU:s stadga om grundläggande rättigheter och dess ställning, möjligheterna att förenkla fördragen samt de nationella parlamentens roll i den europeiska strukturen. Utskottets arbete ska även omfatta motioner som rör framtidsfrågorna.      Till ledamöter i det sammansatta utskottet har företrädesvis utsetts ledamöter i KU och UU som också är ledamöter i EU-nämnden. 010519: Riksdagen. Från en kort vägledning från riksdagen. "Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel skall användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning." (Texten kommer från I kap.4 (section) regeringsformen - en av Sveriges grundlagar). Riksdagen utser statsminister. "Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riks dagen." (Regeringsformen I kap. 6 (section)) Regeringen lämnar förslag till riksdagen, verkställer riksdagsbeslut, utfärdar bestämmelser för myndigheter och träffar avtal med andra stater och internationella organisationer. Så här går arbetet till i riksdagen: 1. Regeringen lämnarförslag, propositioner, till riksdagen. Riksdagen tar emot förslagen och lämnar dem vidare till riksdagens ledamöter och till något av riksdagens utskott.      Utskotten är specialiserade på olika äm nesområden. 2. Riksdagens ledamöter får 15 dagar på sig att i motioner lämna synpunkter på regeringens förslag.      Under den allmänna motionstiden i september-oktober varje år får ledamöterna skriva motioner om vilket ämnesområde de vill. 3. På möten varje vecka diskuterar partigrupperna regeringens förslag och hur gruppen ska ställa sig till aktuella frågor.      Vissa frågor diskuteras i mindre arbetsgrupper. 4. Utskotten, som har 17 ledamöter och minst lika många suppleanter och ett kansli, går igenom regeringens förslag och ledamöternas motioner i ärendet.      Ibland kallar utskotten till sig experter till slutna eller offentliga utfrågningar. De kan även be myndigheter eller organisationer om synpunkter i någon fråga.      Efter behandlingen skriver utskottet ett betänkande. Där föreslår man hur kammaren ska rösta i ärendet. De ledamöter som inte delar utskottsmajoritetens uppfatt ning lämnar reservationer till betänkandet.      Utskott kan också på eget initiativ ta upp ärenden. 5. I kammaren fattar riksdagen beslut på grundval av utskottens betänkanden. En ledamot kan begära att kammaren ska fatta beslutet genom omröstning - votering. 6. I kammaren besvarar statsråd varje vecka frågor och skriftliga interpellationer från enskilda riksdagsledamöter.      Under rubriken information från regeringen berättar statsråd om viktiga och aktuella ämnen och händelser från regeringens beslutsområde.      I kammaren hålls dessutom en rad olika debatter: finanspolitisk debatt, utrikespolitisk debatt, allmänpolitisk debatt, partiledardebatt och debatter om aktuella ämnen. 7. Allt som sägs i kammaren och alla omröstningsresultat trycks i ett protokoll som är klart dagen efter debatten. 8. Riksdagens beslut lämnas i form av en riksdagsskrivelse till regeringen som verkställer beslutet. Så här ser Beslutssverige ut: ° allmän debatt som mynnar ut i krav på utredning ° regeringen tillsätter en utredning ° utredningen lämnar ett förslag, olika intressenter får yttra sig över förslaget ° regeringen läser yttrandena, tar ställning och skriver en proposition, förslag till lagtext sänds i vissa fall till lagrådet för yttrande ° regeringen lämnar propositionen till riksdagen ° propositionen bordläggs i kammaren ° 15 dagars motionstid för ledamöterna, propositionen behandlas i riksdagens partigrupper ° motioner läggs fram ° ett utskott bereder propositionen och motionerna, utskottet begär eventuellt yttrande, hearing eller föredragning i aktuellt ämne ° utskottet skriver ett förslag - betänkande - till hur riksdagen ska besluta ° betänkandet debatteras i kammaren ° riksdagen fattar beslut i ärendet ° riksdagens beslut sänds till regeringen ° regeringen verkställer beslutet Och så här kan Du påverka: ° Du kan gå med i ett politiskt parti och arbeta praktiskt med de frågor du tycker är viktiga. ° Du kan gå med i en intresseorganisation som värnar om de värden som ligger dig varmt om hjärtat. ° Du kan söka upp kommun- och landstingspolitiker och framföra dina synpunkter. ° Du kan försöka påverka opinionen via massmedia. ° Du kan ringa en riksdagsledamot Telefon: 08-786 40 00 ° Du kan skriva till en riksdagsledamot Adress: Riksdagen, 100 12 Stockholm e-post: fornamn.efternamn@riksdagen.se ° Du kan skriva till det utskott som arbetar med de frågor du är engagerad i. Adress: Riksdagen, 100 12 Stockholm ° Du kan även,tillsammans med andra som har samma uppfattning, begära företräde för ett utskott som arbetar med en fråga som berör dig. http://www.riksdagen.se På riksdagens webbplats hittar du alla riksdagsledamöter - deras ar bete och uppdrag- det löpande riksdagsarbetet, dvs debatter och beslut. Här kan du också beställa riksdagstryck och skolmaterial. Länkat till webbplatsen finns Rixlex som innehåller riksdagstrycket, re geringens utredningsdirektiv och kommitteberättelser samt Svensk författningssamling (SFS).

Budgetexempel: PROP. 1998/99:1 sid 4. Förslag till statsbudget för budgetåret 1999. Utgifter m.m

Utgiftsområde	Tusental kronor
1 Rikets styrelse	4 179 704
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning	1 705 333
3 Skatteförvaltning och uppbörd	5 810 859
4 Rättsväsendet	21 919 269
5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan	2 871 318
6 Totalförsvar	44 107 565
7 Internationellt bistånd	11 899 604
8 Invandrare och flyktingar	4 324 184
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg	24 012 459
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	80 503 205
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 315 009
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn	39 896 045
13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet	33 789 000
14 Arbetsmarknad och arbetsliv	48 274 400
15 Studiestöd	22 447 075
16 Utbildning och universitetsforskning	29 030 747
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid	7 452 147
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	20 463 080
19 Regional utjämning och utveckling	2 742 897
20 Allmän miljö- och naturvård	1 548 899
21 Energi	1 681 490
22 Kommunikationer	25 501 314
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	11 973 865
24 Näringsliv	2 897 947
25 Allmänna bidrag till kommuner	103 564 700
26 Statsskuldsräntor m.m.	84 560 000
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen	21 908 000
Summa utgiftsområden	693 380 115
Minskning av anslagsbehållningar	5 000 000
Summa utgifter	698 380 115
Myndigheters m.fl. in- o utlåning i Riksgäldskontoret, netto	26 987 621
Överföring från AP-fonden	-45 000 000
Summa	680 367 736

FoU-utgifter inom statsbudgetens utgiftsområden enligt SOU 1998:128 Forskning 2000, sid 259-268. Observera att forskninsorganisationen har ändrats sedan detta skrevs. Utgiftsområde 1. Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar anslagen till Kungliga hov- och slottsstaten, Riksdagen och Regeringen, kostnader för de allmänna valen och stöd till politiska partier. Inom detta utgiftsområde finns också anslag till Justiiekanslern och Datainspektionen, till presstöd och till vissa utgifter för radio och TV. I statsbudgeten avsätts inga särskilda medel för forskning inom utgiftsområdet. I viss utsträckning finansieras forskning av relevans för detta utgiftsområde inom utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid. Utgiftsområde 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar anslagen till vissa centrala myndigheter med uppgifter inom ekonomi och ekonomi-administration, som Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Kammarkollegiet m.fl. Här anvisas också medel för Riksgäldskontorets kostnader för upplåning och låneförvaltning för statens räkning. Forsknings- och utvecklingsinsatser av särskilt intresse för den ekonomiska politikens utformning finansieras via Ekonomiska rådet, som för budgetåret 1998 anvisas ett anslag på 1 680 000 kronor. Vissa av projekten bedrivs helt eller delvis av rådets medlemmar. Huvuddelen av medlen fördelas dock efter ansökningsförfarande, där rådet preciserat forskningsområdet, till utomstående forskare. Viss forskning bedrivs också inom Konjunkturinstitutet. Storleken av dessa insatser bestäms av myndigheten. För närvarande beräknas cirka tio personer arbeta med forskning inom myndigheten. Utgiftsområde 3. Skatteförvaltning och uppbörd Utgiftsområdet består av anslagen till Riksskatteverket, Skattemyndigheterna och Tullverket med Skattemyndigheterna som i särklass största post. I statsbudgeten avsätts inga särskilda medel för forskning inom utgiftsområdet. Utgiftsområde 4. Rättsväsendet Utgiftsområdet består av anslagen till polisorganisationen, åklagarorganisationen, domstolsväsendet, kriminalvården, kronofogdemyndigheterna, Rättsmedicinalverket, Brottsoffermyndigheten. Här anvisas också medel för rättshjälpskostnader och ersättning för skador på grund av brott m.m. Forsknings- och utvecklingsinsatser finansieras via anslagen till Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten och Gentekniknämnden. Den forskning som hittills finansierats via anslag till Polishögskolan förs från år 1998 över till Brottsförebyggande rådet. Verksamheten ska dock fortfarande bedrivas på Polishögskolan. Anslaget i övrigt till Brottsförebyggnade rådet avser numera endast verksamheten vid rådet. Rådet disponerade tidigare medel som fördelades efter ansökan. Dessa fördes efter förslag i 1993 års forskningsproposition över till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsningsrådet (cirka 4 miljoner kronor). Brottsoffermyndigheten fördelar medel från Brottsofferfonden till bl.a. forskningsprojekt. Det rör sig här endast om små belopp. Utgiftsområde 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan Utgiftsområdet består av anslag till utrikesförvaltningen och de svenska bidragen till olika internationella organisationer m.m. Forsknings- och utvecklingsinsatser finansieras via dels anslagen till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska institutet dels anslagen till forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet samt till forskning av särskild utrikes- ochsäkerhetspolitisk betydelse. Utgiftsområde 6. Totalförsvar Utgiftsområdet består av anslagen till försvarsmakten och till vissa myndigheter inom försvarsområdet. Forsknings- och utvecklingsinsatser finansieras via anslagen till Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten. De största FoU-insatserna görs dock inom ramen för de olika anslagen till försvarsmakten. Beloppen anges har inte av statsmakterna. Forskningsfinansieringsutredningen uppskattade kostnaderna för försvarsforskning till sammanlagt cirka 900 miljoner kronor. Överbefalhavaren har tagit fram en strategi för försvarsmaktens forskning och teknikutveckling att gälla från den 1 maj 1997. Utgiftsområde 7. Internationellt bistånd Utgiftsområdet består av anslagen till biståndsverksamhet och biståndsförvaltning, till samarbete med Central- och Östeuropa samt till bl.a. exportkreditgarantier. I statsbudgeten avsätts inte längre några särskilda medel för forskning inom utgiftsområdet. Den tidigare biståndsforskningsmyndigheten har fr.o.m. budgetåret 1995/96 inordnats i SIDA och utgör nu en avdelning inom denna myndighet. Inom ramen för anslaget till biståndsverksamhet avsätts nu på myndighetsnivå medel för forskning och utvecklingsarbete. Enligt forskningsfinansieringsutredningen uppgick beloppet år 1995 till sammanlagt cirka 400 miljoner kronor. Inom SIDA svarar en särskild nämnd, SAREC, för forskningsfinansieringen. SAREC fungerar som ett forskningsråd. Besluten fattas i en nämnd där majoriteten av ledamöterna är forskare inom u-landsrelevanta områden. SIDA finansierar också forskning via bidrag till vissa internationella organisationer. Utgiftsområde 8. Invandrare och flyktingar Utgiftsområdet omfattar anslagen till vissa myndigheter, Statens invandrarverk, Utlänningsnämnden, Integrationsmyndigheten. Här anvisas vidare medel för mottagande av asylsökande, migrationspolitiska åtgärder, särskilda insatser i utsatta bostadsområden, integrationsåtgärder m.m. Det i särklass största anslaget avser kommunersättningar vid flyktingmottagande. I statsbudgeten avsätts inga särskilda medel för forskning inom utgiftsområdet. I viss utsträckning finansieras forskning av relevans för detta utgiftsområde inom utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg, via Socialvetenskapliga forskningsrådet. Utgiftsområde 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar anslag till sjukvårdsförmåner, bidrag till hälso-och sjukvården, en rad andra bidrag, t.ex. inom äldre- och handikappområdet, till vårdartjänst, till handikapp- och pensionärsorganisationer, till ungdomsvård och missbrukarvård samt alkohol- och drogförebyggande arbete. Här finns också anslag till vissa myndigheter, dels de två stora inom området, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse, dels ett antal mindre myndigheter, Alkoholinspektionen, Barnombudsmannen, Folkhälsoinstitutet, Handikappombudsmannen, Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd, Smittskyddsinstitutet, Statens institut för särskilt utbildningssöd, Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor. Utgiftsområdet domineras helt av två stora anslag, Bidrag för läkemedelsförmånen och Kostnader för statlig assistansersättning (sammanlagt cirka 17,5 miljarder kronor för budgetåret 1998). Forsknings- och utvecklingsinsatser finansieras via anslag till Socialvetenskapliga forskningsrådet, som fördelar medel efter ansökningar från forskare till forskning vid universitet och högskolor.Forskning och utvecklingsarbete finansieras också inom anslagen till Folkhälsoinstitutet och Statens institutionsstyrelse. Även de senare fördelar projektanslag till forskare vid universitet och högskolor. Forskningsfinansieringsutredningen uppskattade beloppen för forskning inom dessa myndigheter till 23 respektive 30 miljoner kronor budgetåret 1994/95. Utgiftsområdena 10, 11, 12 och 13. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet Dessa utgiftsområden omfattar statens del av finansieringen av de olika socialförsäkringssystemet. Här finns således, inom området Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, anslagen till sjukpenning och rehalilitering, till förtidspensioner m.m. Inom området Ekonomisk trygghet vid ålderdom finns anslagen till ålderspensioner och till bostadstillägg till pensionärer. Området Ekonomisk trygghet för familjer och barn omfattar de allmänna barnbidragen, föräldraförsäkring, underhållsstöd, vårdbidrag för funktionshindrade barn m.m. Och området Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, slutligen, omfattar de statliga bidragen till arbetslöshetsersättning och till lönegarantiersättning. I statsbudgeten avsätts inga särskilda medel för forskning inom dessa utgiftsområden. I viss utsträckning finansieras forskning av relevans för utgiftsområdena inom utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg, via Socialvetenskapliga forskningsrådet. Utgiftsområde 14. Arbetsmarknad och arbetsliv De stora anslagen inom utgiftsområdet avser arbetsmarknadspolitiska åtgärder, särskilda åtgärder för arbetshandikappade, bidrag till Samhall samt statliga tjänstepensioner. Här finns också anslag till vissa myndigheter, Arbetsmarknadsverket, Arbetarskyddsverket, Arbetsdomstolen, Jämställdhetsombudsmannen, Statens förlikningsmannaexpedition, Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. Vidare anvisas medel för det svenska bidraget till Europeiska socialfonden m.m. Forsknings- och utvecklingsinsatser finansieras via anslagen till Rdet för arbetslivsforskning, Arbetslivsinstitutet och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Både Rådet för arbetslivsforskning och Arbetslivsinstitutet finansierar forskningsprojekt vid universitet och högskolor. Arbetslivsinstitutet bedriver också egen forskning. Utgiftsområdena 15 och 16. Studiestöd, Utbildning och universitetsforskning Inom utgiftsområdena finns anslagen till studiehjälp, studiemedel och vuxenstudiestöd m.m., till specialskolor och resurscenter och till särskilda insatser inom skolområdet och inom vuxenutbildning samt till myndigheter inom skolområdet, Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan, Sameskolstyrelsen, Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling. Vidare finns här anslagen till universitet, högskolor och forskningsråd och vissa centrala myndigheter inom området högre utbildning och forskning. Forskning är en del av själva verksamhetsområdet inom utgiftsområdet. Huvuddelen av finansieringen av grundforskningen/forskningen för allmän kunskapsutveckling och forskarutbildningen sker inom utgiftsområdet. Sektorsforskningen för området är mycket begränsad. Anslaget Forskning inom skolväsendet har på senare år skurits ner väsentligt. Skolforskningen har utretts av en särskild utredare (Ds 1995:60) som diskuterade tre alternativa modeller för den fortsatta versamheten: bibehållet sektorsforsningsansvar för Skolverket, överföring av skolforskningsmedlen till ett forskningsråd och upprättande av ett konsortium med Svenska Kommunförbundet. Högskoleverket finansierar visst utvecklingsarbete avseende framför allt den grundläggande högskoleutbildningen. Rådet för forskning om universitet och högskolor lades ner vid utgången av år 1997. Det har förutsatts att verksamhet inom detta område fortsättningsvis ska finansieras av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Högskoleverket. Utgiftsområde 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid Inom utgiftsområdet finns anslag till Statens kulturråd och dess verksamhet med stöd till kulturverksamhet, internationellt kulturutbyte och samarbete, anslag till Operan, Dramaten, Svenska riksteaterna, Dansens hus och Svenska rikskonsereter, bidrag till regional muskkverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, litteraturstöd, stöd till kulturtidskrifter och till bokhandel, anslag till Statens konstråd, ersättningar och bidrag till konstnärer, anslag till arkiv och museer, till Riksantikvarieämbetet, till Statens biograbyrå och filmstöd. Här finns också bidrag till trossamfund, till natonell och internationell ungdomsverksamhet och till idrott. Det i särklass största anslaget inom området avser bidrag till folkbildningen. Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via anslagen Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet och Forskning och dokumentation om medieutvecklingen. Forskningsinsatser finanseiras också inom anslaget till Riksantikvarieämbetet och anslagen till vissa museer. Utgiftsområde 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Inom utgiftsområdet finns anslag till vissa myndigheter, Boverket, Statens bostadskreditnämnd, statens va-nämnd samt till länsstyrelserna. De stora anslagen inom utgiftsområdet gäller räntebidrag, bostadsbidrag samt Statens bostadskretidnämnds garantiverksamhet. Sammantaget uppgår beloppen för dessa ändamål för år 1998 till cirka 19,6 miljarder kronor. Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via anslag till Byggforskningsrådet. Huvuddelen av rådets medel fördelas efter ansökningar från forskare till forskning vid universitet och högskolor. Byggforskningen har utretts av en särskild utredare, som lämnat sitt betänkande hösten 1997. Utgiftsområde 19. Regional utjämning och utveckling Inom utgiftsområdet finns anslag för regionalpolitiska åtgärder, regionalpolitisk låneverksamhet och ersättning för nedsättning av socialavgifter, transportbidrag samt till Glesbygdsverket. Vidare återfinns här det svenska bidraget till Europeiska regionala utvecklingsfonden. Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via anslag till Statens institut för regionalforskning. Utgiftsområde 20. Allmän miljö- och naturvård Inom utgiftsområdet finns anslag till Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Statens kärnkraftinspektion. Här finns anslag till miljöövervakning, till bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag. till investeringar och skötsel för naturvård m.m. Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via anslag till Stockholms internationella miljöinstitut, till kärnsäkerhetsforskning och inom anslaget till Statens strålskyddsinstitut. Medel för miljöforskning har tidigare anvisats via Statens naturvårdsverk. Dessa medel tas dock bort från och med år 1998. Utgiftsområde 21. Energi Utgiftsområdet omfattar anslag till Energimyndigheten, bidrag till att minska elanvändning, bidrag till investeringar i elproduktion för förnybara energikällor, åtgärder för effektivare energianvändning, introduktion av ny energiteknik, energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser m.m. Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via ett anslag till energiforskning. Utgiftsområde 22. Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar anslag till Vägverket och Banverket och verksamhet inom dessa myndigheters områden, till Post- och telestyrelsen och vissa verksamheter inom post- och teleområdena, bidrag till sjöfarten, vissa ersättningar till Statens järnvägar m.m. De största anslagen gäller väghållning (i det närmaste 12 miljarder kronor) och kostnader för statliga järnvägar (cirka 7,5 miljarder kronor). Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via anslag till Statens väg- och transportforskningsinstitut, Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) samt Statens institut för kommunikationsanalys. Resurser för forskning avsätts också av både Banverket och Vägverket. Gränsdragningen mellan KFB och de verksamhetsansvariga myndigheterna Banverket och Vägverket är oklar. KFBs verksamhet ska, enligt 1993 års forskningsproposition, där myndigheten föreslogs inrättad, även omfatta Banverkets och Vägverkets verksamhetsområden. Samtidigt ska, enligt samma proposition, Banverket och Vägverket också ha ansvar för "övergripande forskning av tillämpad karaktär". RRV har fått regeringens uppdrag att för hela sektorn utvärdera finansieringssystemet och därvid främst följa upp ansvarsfördelningen och formerna för samverkanmellan berörda organisationer. Utgiftsområde 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområdet omfattar anslag till vissa myndigheter, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Centrala försöksdjursnämnden, Statens livsmedelsverk, distriktsveterinärorganisationen och skogsvårdsorganisationen. Här anvisas också medel för de åtgärder som ingår i den statliga jordbrukspolitiken, skogspolitiken, livsmedelspolitiken etc. Här finns således anslag till arealersättning och djurbidrag, exportbidrag för jordbruksprodukter, främjande av rennäringen, kostnader för livsmedelsberedskap etc. Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via anslag till Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Forskning och utvecklingsarbete finansieras också av Statens jordbruksverk och Fiskeriverket. Det rör sig här om relativt begränsade belopp. Till området hör också Sveriges lantbruksuniversitet med en betydande egenfinansierad forskning. Utgiftsområde 24. Näringsliv Utgiftsområdet omfattar anslag till Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Konkurrensverket, Rymdstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Kommerskollegium, Exportkreditnämnden, Marknadsdomstolen, Konsumentverket m.fl. Här finns också anslag till småföretagsutveckling, till kooperativ utveckling, till turistfrämjande, till standardiseringsverksamhet, till exportfrämjande verksamhet, till investeringsfrämjande m.m. Forsknings- och utvecklingsanslagen svarar för en betydande del, i det närmaste hälften, av utgiftsområdet. Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via anslag till teknisk forskning och utveckling, som disponeras av NUTEK, anslag till geovetenskaplig forskning, till konkurrensforskning, till konsumentforskning samt till rymdverksamhet. Viss forskning finansieras också inom området provnings- och mätteknik. NUTEKs medel för FoU fördelas i betydande omfattning efter ansökningar från forskare till forskning vid universitet och högskolor. NUTEK har tidigare varit den största enskilda finansiären av teknisk forskning vid universitet och högskolor vid sidan av finansieringen över fakultetsanslagen. Denna roll har nu övertagits av Stiftelsen för strategisk forskning. Anslaget till geovetenskaplig forskning används huvudsakligen för att finansiera verksamhet inom Statens geologiska undersökning. Rymdstyrelsen är både ett sektorsorgan för rymdverksamheten och ett forskningsråd för grundforskning inom rymdområdet. Medel för det senare anvisas inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning. Utgiftsområde 25. Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet omfattar de generella statsbidragen till kommuner och landsting, bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting samt de statliga utjämningsbidragen till kommuner och landsting. I bidragen ingår inget särskilt stöd till forskning och utvecklingsarbete för verksamheterna inom kommuner och landsting. Utgiftsområde 26. Statsskuldräntor m.m. Utgiftsområdet är det största av statsbudgetens utgiftsområden. Här finns anslag till räntor på statsskulden och vissa kostnader i samband med statens upplåning och skuldförvaltning samt anslag till oförutseddautgifter. Utgiftsområde 27. Avgiften till Europeiska gemenskapen Avgiften till de europeiska gemenskaperna redovisas under fyra anslag: Tullavgift, Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter, Mervärdesskattebaserad avgift och Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten. Medlemskapet i EU innebär också deltagande i EUs ramprogram för forskning. Av den svenska avgiften hänför sig uppskattningsvis cirka en miljard kronor till forskningsprogrammet.”

Till Entrésidan Till Introduktionen Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem. Till Verksamheter i Sverige och i världen. Till Verksamheter i rollerna A och B Till Sven Wimnells systemtabell. Till popup-tabell. ©1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007. 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com 140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr351.html