Arbetsmarknad Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad  Arbetskraftsbarometern  Arbetskraftsprognosen  Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft  Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad Arbetskraftsundersökningar  Arbetskraftsundersökningar (AKU) Arbetsmiljö  Arbetsmiljöundersökningen  Arbetsorsakade besvär Arbetsskador  Arbetsskador, preliminära uppgifter  Arbetsskador Funktionshindrade  Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden Löner och arbetskostnader  Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI)  Konjunkturlöner för privat och offentlig sektor  Konjunkturstatistik, löner för kommuner (KLK)  Konjunkturstatistik, löner för landsting (KLL)  Konjunkturstatistik, löner för privat sektor (KLP)  Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS)  Labour cost index  Labour Cost Survey (LCS)  Lönestrukturstatistik, hela ekonomin  Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor  Lönestrukturstatistik, primärkommunal sektor  Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP)  Lönestrukturstatistik, statlig sektor  Structure of Earnings Survey (SES) Lönesummor  Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik (LSUM)  Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) Sjuklöner  Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju) Sysselsättning, förvärvsarbete och arbetstider  Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS)  Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)  Yrkesregistret med yrkesstatistik Vakanser och arbetslöshet  Konjunkturstatistik över vakanser (KV) Övrigt  Analysverksamhet arbetsmarknad  Fokus på näringsliv och arbetsmarknad  Integrerad databas för arbetsmarknadsstudier Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/AM

Befolkning Befolkningens sammansättning  Befolkningsstatistik Befolkningens storlek och förändringar  Tidigare folk- och bostadsräkningar 1960-1990 (FoB) Befolkningsframskrivningar  Befolkningsframskrivningar  Demografisk analys Länkar till relaterade statistikprodukter  Barn- och familjestatistik  Hushållens ekonomi  Hälso- och sjukvård  Jämställdhetsstatistik  Tidsanvändningsundersökningen  Tätorter; arealer, befolkning  Äktenskapsregistret Allmän statistik  Namnstatistik Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/BE

Boende, byggande och bebyggelse Allmän statistik  Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok Bostads- och hyresuppgifter  Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter  Hyror i bostadslägenheter Bostadsbyggande och ombyggnad  Bostadsbestånd (kalkylerat)  Nybyggnad av bostäder  Ombyggnad och rivning av flerbostadshus Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler  Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler Byggnadskostnader  Nybyggnadskostnader för bostadshus Fastighetspriser och lagfarter  Fastighetspriser och lagfarter Fastighetstaxeringar  Fastighetstaxeringar Intäkter, kostnader och outhyrt i flerbostadshus  Intäkts- och kostnadsundersökning för flerbostadshus (IKU)  Outhyrda bostadslägenheter i flerbostadshus Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/BO

Energi Energibalanser  Kommunala energibalanser (KOMENBAL)  Kvartalsvisa energibalanser  Årliga energibalanser Prisutvecklingen inom energiområdet  Energipriser på naturgas och el  Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer)  Priser på naturgas och på transport av naturgas Tillförsel och användning av energi  Energianvändning i fritidshus  Energianvändning inom byggsektorn  Energianvändning inom skogsbruket  Energianvändningen inom fiskesektorn  Energistatistik för flerbostadshus  Energistatistik för lokaler  Energistatistik för småhus  Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler  Industrins energianvändning  Kvartalsvis bränslestatistik  Månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik  Månatlig elstatistik  Oljeleveranser kommunvis redovisning  Årlig energistatistik (el, gas och fjärrvärme) Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/EN

Finansmarknad Aktieägarstatistik  Aktieägarstatistik Finansiella företag förutom försäkringsföretag  Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder  Finansiella företag, årsbokslut  Värdepappersfonder, tillgångar och skulder Finansräkenskaper  Finansräkenskaper, kvartal  Finansräkenskaper, År  Sparbarometern Försäkring  Försäkringsbolagens årsredogörelser  Försäkringsbolagens kapitalplaceringar Övrigt  Riksbankens finansmarknadsstatistik (FMR) Kortadress : www.scb.se/FM

Handel med varor och tjänster Inrikeshandel  Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper  Omsättning - SCB:s Momsregister  Omsättning inom tjänstesektorn Utrikeshandel  Utrikeshandel med varor Kortadress : www.scb.se/HA

Hushållens ekonomi Hushållen utgifter  Hushållens utgifter (HUT) Inkomster och inkomstfördelning  Fördelnings- Analytiskt Statistiksystem för Inkomster och Transfereringar  Företagsregister och individdatabas (FRIDA)  Förmögenhetsstatistik  Hushållens ekonomi (HEK)  Inkomststatistik - totalräknad  Longitudinell individdatabas (LINDA)  Skatter och taxerade inkomster Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Uppdaterad: 2006-10-26 Kortadress : www.scb.se/HE

Hälso- och sjukvård Publicering av statistik sker bl.a. på: Socialstyrelsens webbplats Dödsorsaker  Dödsorsaker Hälsa och sjukdomar  Aborter  Amning  Assisterad befruktning  Cancer  Hjärtinfarkter  Medicinsk födelseregistrering  Missbildningsregistrering  Sjukdomar i sluten vård  Skaderegistret  Skador och förgiftningar behandlade i sluten vård  Steriliseringsregistret Hälso- och sjukvård  Hälso- och sjukvårdens kostnader  Hälso- och sjukvårdens verksamhet  Hälso- och sjukvårdspersonal  Läkemedelsförsäljning  Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok (HSSA)  Ansvarig myndighet är Socialstyrelsen (SoS) Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/HS

Jord- och skogsbruk, fiske Allmän statistik  Jordbruksstatistisk Årsbok (JÅ)  Livsmedelsstatistik  Skogsstatistisk årsbok Fiske  Det yrkesmässiga fisket i sötvatten  Saltsjöfiskets fångster Jordbrukets ekonomi  Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn (EAA)  Jordbrukarhushållens inkomster  Jordbruksekonomiska undersökningen Jordbrukets produktion  Animalieproduktion  Normskördar  Skörd av potatis  Skörd av slåttervall  Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter  Skörd för ekologisk och konventionell odling  Skörd av trädgårdsväxter  Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Jordbrukets struktur  Jordbruksmarkens användning  Höstsådda arealer  Trädgårdssektorn  Husdjur  Nötkreatur i december  Företag och företagare i jordbruket  Jordbruksföretagens driftsinriktning  Hästar  Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter Prisutvecklingen i jordbruket  Mark- och arrendepriser  Prisindex och priser på livsmedelsområdet Produktion i skogsbruket  Polytax - miljöhänsyn och återväxtresultat efter föryngringsavverkning  Lager av massaved och massaflis  Lager av barrsågstimmer  Skoglig statistikinformation  Skogsentreprenörer  Storskogsbrukets kostnader  Åtgärds- och sysselsättningsstatistik småskaligt skogsbruk  Rundvirkespriser  Rotpostpriser  Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk Riksskogstaxeringar  Skogsdata - aktuella uppgifter om de svenska skogarna Sysselsättning i jordbruket  Sysselsättning i jordbruket Sysselsättning i skogsbruket  Sysselsättningsstatistik för det storskaliga skogsbruket Vattenbruk  Vattenbruk Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/JO

Kultur och fritid Publicering av statistik sker bl.a. på: Statens kulturråds webbplats Bibliotek  Skolbiblioteksstatistik  Forskningsbiblioteksstatistik  Folkbiblioteksstatistik Kulturmiljövård  Kulturmiljöstatistik Länkar till relaterade statistikprodukter  Tidsanvändningsundersökningen  Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Museer  Museer och konsthallar Samhällets kulturutgifter  Offentliga kulturinsatser i regionalt perspektiv Studieförbund  Studieförbunden  Ansvarig myndighet är Statens kulturråd Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/KU

Levnadsförhållanden Allmän statistik  Barn- och familjestatistik Jämställdhet  Jämställdhetsstatistik Levnadsförhållanden  Tidsanvändningsundersökningen  Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/LE

Medborgarinflytande Allmän statistik  Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting Allmänna val  Allmänna val, valresultat  Allmänna val, valdeltagandeundersökningen  Allmänna val, valundersökningen  Allmänna val, nominerade och valda  Europaparlamentsval, valresultat  Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen  Europaparlamentsval, valundersökningen  Folkomröstningar, valresultat  Folkomröstningar, valdeltagandeundersökningen  Folkomröstningar, valundersökningen Partisympatier  EU- och EMU-sympatier  Partisympatiundersökningen (PSU) Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/ME

Miljö Avfall  Nationellt datavärdskap för avfall  Översikt av återvinningsnivåer för material/varugrupper med producentansvar Belastning  Tillförsel av fosfor till kusten, regionaliserat  Statistik för avrinningsområden  Belastning på Östersjön Gödselmedel och kalk  Gödselmedel i jordbruket, förbrukningsstatistik genom intervjuer  Kväve- och fosforbalanser för svensk åkermark och jordbrukssektor  Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar och vattendrag samt skog  Försäljning av mineralgödsel till jord- och trädgårdsbruk Kemikalier, försäljning och användning  Bekämpningsmedel i jordbruket, antal försålda hektardoser  Bekämpningsmedel i jordbruket, förbrukningsstatistik genom jordbrukarintervjuer  Flödesanalyser för kemiska ämne  Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel  Miljö- och hälsofarliga kemikalier  Överblick över kemikalier Markanvändning  Arbetsplatsområden utanför tätort  Boendet och förändringar i boendet i fritidshus och småhus  Statistik baserad på Nationella VägDataBasen  Markanvändning enligt Svenska MarktäckeData (SMD)  Bebyggd mark i områden enl. Naturresurslagen/Miljöbalken  Skyddad natur  Kust, stränder och öar  Småorter; arealer, befolkning  Tätorter; arealer, befolkning  Torv; produktion, användning och miljöeffekter (Torv)  Bebyggd mark i strandskyddsområden  Fritidshusområden  Grönytor i och omkring tätorter  Markanvändningen i tätorter och förändringar i markanvändningen  Markanvändningen i Sverige  Land- och vattenarealer Miljöbalkens tillämpning  Miljösanktionsavgifter (MSA) Miljöekonomi och hållbar utveckling  Miljöräkenskaper  Miljöskyddskostnader  Indikatorer för hållbar utveckling Miljötillstånd  Luft - miljötillstånd  Kust och hav - miljötillstånd  Sötvatten - miljötillstånd Utsläpp  Miljö och hälsoskadliga utsläpp till luft  Utsläpp av växthusgaser  Utsläpp till vatten och slamproduktion  Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige  Luft; internationell rapportering Vattenanvändning  Industrins vattenanvändning  Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige Övrigt  Miljö övrigt Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/MI

Nationalräkenskaper Nationalräkenskaper  Nationalräkenskaper, kvartalsvis (NR)  Nationalräkenskaper, årsvis (NR)  Aktivitetsindex (AI)  Nationalräkenskaper, äldre definitioner enligt SNA68  Regionalräkenskaper  Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS)  Excessive Deficit Procedure Kortadress : www.scb.se/NR

Näringsverksamhet Allmän statistik  Snabbindikator på konjunkturen Industrins kapacitetsutnyttjande  Industrins kapacitetsutnyttjande Industrins lager  Industrins lager Industrins leveranser och order  Industrins leverans- och orderläge Industriproduktionens utveckling  Industriproduktionsindex Inkvartering  Inkvarteringsstatistik Internationella företag  Forskning och utveckling i internationella företag  Strukturstudie av näringslivet i Sverige  Svenskägda koncerner med dotterbolag i utlandet  Utlandsägda företag Konkurser och offentliga ackord  Konkurser och offentliga ackord Nystartade företag  Uppföljning av nystartade företag  Nystartade företag Näringslivets investeringar  Näringslivets investeringar Näringslivets struktur  Branschnyckeltal  Branschundersökningar inom tjänstesektorn  Företagens ekonomi  Företagens kortperiodiska tillgångar och skulder  Företagens utländska handelskrediter  Företagsdatabasen FDB  Företagsstatistik för industri-, bygg- och tjänstesektorn  Industrins förbrukning av inköpta varor och tjänster  Industrins varuproduktion  Lagerstatistik för varuhandel och tjänstenäringar Omsättning - SCB:s Momsregister  Omsättning - SCB:s Momsregister SCB:s Företagsregister  SCB:s Företagsregister Kortadress : www.scb.se/NV

Offentlig ekonomi Allmän statistik  Fördelnings- Analytiskt Statistiksystem för Inkomster och Transfereringar  Årsbok för offentlig ekonomi Taxering  Taxeringsutfallet; inkomst- och förmögenhetstaxering Kommunernas finanser  Årsbok för Sveriges kommuner  Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner  Välfärdstjänster i den ekonomiska statistiken  Kommunalekonomisk utjämning  Kommunägda företag  Räkenskapssammandrag för kommuner  Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder  Kommunalskatterna Utfallet av statsbudgeten  Tidsserier statsbudgeten Statlig upplåning och statsskuld  Statens nettolånebehov  Den svenska statsskulden Kortadress : www.scb.se/OE

Priser och konsumtion  Konsumentprisindex (KPI)  Tjänsteprisindex (TPI)  Prisindex i producent- och importled (PPI)  Köpkraftsparitetsundersökningen (PPP)  Byggnadsprisindex (BPI)  Faktorprisindex för byggnader (FPI)  Hushållens utgifter (HUT)  Hushållsbarometern  Effekterna av den sänkta bokmomsen Kortadress : www.scb.se/PR

Rättsväsende    Misstänkta personer  Uppklarade brott  Anmälda brott  Personer lagförda för narkotikabrott  Personer lagförda för brott  Domstolsstatistik  Kriminalvård  Återfall i brott Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/RV

Socialförsäkring m.m. Publicering av statistik sker bl.a. på Försäkringskassans webbplats Stöd till barnfamiljer  Vårdbidrag  Bilstöd  Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl.  Assistansersättning  Underhållsstöd  Föräldraförsäkring Stöd vid sjukdom och handikapp  Handikappersättring  Sjuk- och aktivitetsersättning  Ohälsomått  Dagersättning sjukförmåner  Sjukfall  Utbetalningar av arbets- och yrkesskadelivräntor Stöd vid ålderdom  Fondsparande i premiepensionssystemet  Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet  Ansvarig myndighet är Försäkringskassan Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/SF

Socialtjänst m.m. Publicering av statistik sker bl.a. på Socialstyrelsens webbplats   Individ- och familjeomsorg  Ekonomiskt bistånd, kvartalsstatistik  Ekonomiskt bistånd, årsrapport  Familjerätt  Insatser för barn och unga - mängduppgifter  Insatser för barn och unga enligt SoL och LVU  Insatser för vuxna med missbruksproblem Stöd och service till funktionshindrade  Funktionshindrade personer - insatser enligt LSS Äldre- och handikappomsorg  Funktionshindrade personer. Kommunala insatser  Äldre - vård och omsorg. Kommunala insatser  Ansvarig myndighet är Socialstyrelsen (SoS) Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/SO

Transporter och kommunikationer Publicering av statistik sker bl.a. på SIKA:s webbplats Bantrafik  Järnvägsstatistik Kommunikationsvanor  Den nationella reseundersökningen  Varuflödesundersökning Luftfart  Luftfartsstatistik Postverksamhet  Postverksamhet Sjöfart  Hamnar och stuverier samt tjänster inom sjötransport  Kostnader och intäkter för sjöfartsföretag  Rederistatistik  Svenska och utländska fartyg i svensk regi  Transportarbetet efter svenska kusten vid transporter med utrikes gods  Utrikes och inrikes trafik med fartyg Televerksamhet  Televerksamhet Vägtrafik  Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar  Inrikes trafik med svenska lastbilar  Statistikregistret för fordon  Utrikes trafik med svenska lastbilar  Varutansporter med lätta lastbilar  Vägtrafikskador Allmän statistik  Sektorsövergripande statistik för transportsektorn Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/TK

Utbildning och forskning Statistiken belyser hela utbildningsväsendet i Sverige: förskola, grundskola, gymnasieskola, olika former av vuxenutbildning, högskoleutbildning och forskning samt övergången från skola till arbetsliv. SCB har också en omfattande uppdragsverksamhet - dvs. skräddarsydda statistikprodukter som betalas av användarna /kunderna - i anslutning till produktionen av den officiella statistiken. Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad  Arbetskraftsbarometern  Arbetskraftsprognosen  Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad  Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft Skolväsende och barnomsorg  Elever i kompletterande utbildningar  Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: barn och personal per 15 oktober  Grundskolan: elever per 15 oktober  Grundskolan: slutbetyg  Gymnasieskolan: elever per 15 oktober  Gymnasieskolan: slutbetyg  Gymnasieskolan: Sökande och intagna  Komvux: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat  Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning  Nationellt centrum för flexibelt lärande: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat  Registret över pedagogisk personal (lärarregistret)  Skolregistret  Svenska utlandsskolor: elever, lärare och utbildningsresultat  Svenskundervisning för invandrare: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat  Sär- och specialskolan: elever per 15 oktober  Vuxenutbildning för utvecklingsstörda: elever per 15 oktober  Ämnesprov årskurs 9: resultat Högskoleväsende  Forskarstuderande och examina i forskarutbildning  Personal vid universitet och högskolor  Studerande och examina i högskolans grundutbildning  Sökande och antagna till högskolans grundutbildning  Årsrapport för universitet och högskolor och NU-databasen Forskning  Forskning och utveckling i Sverige - översikt, internationella jämförelser mm  Forskning och utveckling inom den privata icke-vinstdrivande sektorn  Forskning och utveckling inom företagssektorn  Forskning och utveckling inom statliga myndigheter  Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn  Forskning och utvecklingsverksamhet inom kommuner och landsting  Innovationsverksamhet i Sverige  Statliga anslag till forskning och utveckling Studiestöd  Beviljning av studiestöd  Återbetalning av studiestöd Befolkningens utbildning  Befolkningens studiedeltagande  Befolkningens utbildning  Elevpaneler för longitudinella studier  Folkhögskolan vår- och höstterminen  Folkhögskoleuppföljning  Forskarexaminerades arbetsmarknad  Förskollärare  Gymnasieungdomars studieintresse  Högutbildade utrikes födda  Inträdet på arbetsmarknaden  Kostnader för utbildningsväsendet  Lärarförsörjningen  Nybörjare i komvux  Personalutbildningsstatistik  Registret över Befolkningens utbildning  Sektorsövergripande publicering av utbildningsstatistik  Svensk utbildning i internationell statistik  Utbildningsstatistisk årsbok  Vuxnas lärande Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/UF

Statistiska centralbyrån. SCB. Och SW-systemet. Myndigheter och ämnesområden. Från internet 070602 Delar av det förtecknade har lagts in på områdena 10-99 enligt följande: 102 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: I 102 ingår bibliotek. Statens kulturråd Kultur och fritid 31 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Statistiska centralbyrån (SCB) Befolkning 32 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Medborgarinflytande 34 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: I 34 ingår domstolarnas verksamheter. Domstolsverket Rättsväsende 61 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Socialtjänst ingår i 7951. Kemikalieinspektionen (KemI) Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård 63 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Fiskeriverket Skogsstyrelsen Statens jordbruksverk (SJV) Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Jord- och skogsbruk, fiske 644 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: I 644 ingår försörjning med vatten och avlopp och avfallshantering. Länkar om det se 71. Statens energimyndighet Energi 647 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Konjunkturinstitutet (KI) Boende, byggande och bebyggelse Hushållens ekonomi Priser och konsumtion 653 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Konjunkturinstitutet (KI) Handel med varor och tjänster Priser och konsumtion 654 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: I 654 ingår televerksamheter. Andra kommunikationer ingår i 656. Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) Transporter och kommunikationer 656 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Televerksamheter ingår i 654. Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) Transporter och kommunikationer 657 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Ekonomistyrningsverket Finansinspektionen Försäkringskassan Riksgälden Finansmarknad Nationalräkenskaper Offentlig ekonomi Socialförsäkring m.m. 658 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Arbetsmiljöverket  Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) Medlingsinstitutet NUTEK Arbetsmarknad Näringsverksamhet 69 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Boende, byggande och bebyggelse 70 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Statens kulturråd Kultur och fritid 71 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Naturvårdsverket Miljö I 71 ingår kulturmiljövård enligt Kulturrådet. Kultur och fritid 72 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Boende, byggande och bebyggelse 73 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: I 73 ingår museer enligt Kulturrådet. Kultur och fritid 791-794 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: I 791-794 ingår kulturinsatser från Kulturrådet. Se 70. Kultur och fritid 7951 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Hälso-och sjukvård ingår i 61. Socialstyrelsen Levnadsförhållanden Socialförsäkring m.m. Socialtjänst m.m. 7952-7956 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Domstolsverksamheter ingår i 34. Brottsförebyggande rådet (Brå) Rättsväsende 7957 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Centrala studiestödsnämnden (CSN) Högskoleverket Statens skolverk Utbildning och forskning I 7957 ingår bl a studieförbund enligt Kulturrådet. Kultur och fritid DN 7 januari 2004 sid 4: "Ålderschock gynnar globala tillväxten" Framtidsforskare varnar för alltför dystra profetior om åldrandets effekter på västvärldens ekonomier: Befolkningen blir allt äldre i stora delar av världen. Åldrande uppfattas ofta som något negativt, men effekterna av den globala ålderschock som väntar är övervägande positiva. För de allra flesta länder medför trenden mot högre medelålder snabbt växande inkomster. Det gäller speciellt länder i Latinamerika, Nordafrika, Mellanöstern, Sydostasien och Sydasien. Det är slutsatsen i en ny rapport som presenteras av forskarna Bo Malmberg och Thomas Lindh vid Institutet för framtidsstudier. De varnar också för alltför dystra profetior om åldrandets effekter på den rika västvärldens ekonomier. En befolkning som blir allt äldre. Det är 2000-talets viktigaste demografiska trend. Inte bara i de rikaste länderna, utan över stora delar av världen. Åldrande uppfattas ofta som något negativt. Men effekterna av den globala ålderschock som väntar är övervägande positiva. För de allra flesta länder medför trenden mot högre medelålder snabbt växande inkomster. Detta är huvudslutsatsen i den rapport från Institutet från framtidsstudier, som i dag presenteras vid ett internationellt seminarium i Stockholm. Rapporten bygger på ny forskning som visar att förbättrad hälsa, lägre dödlighet och förskjutningar i åldersstrukturen fungerar som en mäktig hävstång för ekonomisk utveckling. Förbättrad hälsa och lägre dödlighet skapar förutsättningar för högre produktivitet och ökade investeringar i både mänskligt och fysiskt kapital. För en människa som ser fram emot att leva ett långt liv blir det mer lönsamt att satsa på en högre utbildning. Behovet av en trygg ålderdom stimulerar till ett ökat sparande. En viktig långsiktig konsekvens av lägre dödlighet är att barnafödandet sjunker. I länder med hög medellivslängd föds det ofta mindre än två barn per kvinna. I länder med hög dödlighet föder kvinnor ofta mellan fyra och åtta barn. Övergången från högt till lågt barnafödande har visat sig ge upphov till stora ekonomiska fördelar. I länder med högt barnafödande blir försörjningsbördan tung. Ofta utgör barn yngre än 15 år omkring hälften av befolkningen. När fertiliteten sjunker minskar försörjningsbördan drastiskt. Den situation som uppstår har av den amerikanske professorn David Bloom beskrivits som en "demografisk gåva". När försörjningsbördan sjunker kan ju en större andel av samhällets resurser satsas på investeringar i utbildning, infrastruktur, handel, forskning och teknisk utveckling. Om dessa möjligheter utnyttjas på rätt sätt kan det skede då barnafödandet faller bli den period då ett land slutgiltigt bryter sig loss ur fattigdomens grepp. Demografiska förändringar är en av flera viktiga förklaringsfaktorer när det gäller ekonomisk utveckling. Skillnader mellan länder vad gäller till exempel institutionella förhållanden och geografiskt läge spelar också in. Demografin har dock ett unikt förklaringsvärde så till vida att befolkningsförändringar kan förutses för lång tid framåt. Genom att kombinera befolkningsprognoser med modeller över det förväntade sambandet mellan demografisk struktur och inkomstnivå, är det möjligt att ta fram scenarier för den ekonomiska tillväxten i olika delar av världen. Den rapport vi presenterar i dag visar att den ekonomiska utvecklingen i världen under de kommande femtio åren kan sammanfattas i fyra scenarier. * Det första scenariot beskriver utvecklingen för de regioner som vi traditionellt uppfattar som den rika världen: Nordamerika, Västeuropa, Japan och Australien. Länder i dessa regioner kan enligt rapporten se fram emot ytterligare ett eller två decennier av ekonomisk tillväxt. Efter 2020 försämras emellertid tillväxtutsikterna i dessa höginkomstländer i takt med att en allt större del av befolkningen pensioneras. * Ett liknande scenario uppvisar de östasiatiska länder som under 1970- 1980- och 1990-talet ofta betecknades som "de asiatiska tigrarna": Korea, Hongkong, Singapore och - under det senaste decenniet - Kina. Även här fortsätter tillväxten under de närmaste två årtiondena, men den bromsas kraftigt efter 2020. * Störst är dramatiken i det tredje scenariot, som beskriver den framtida ekonomiska utvecklingen för länder i Latinamerika, Nordafrika, Mellanöstern, Sydostasien och Sydasien. I dessa folkrika regioner kommer medelinkomsterna enligt rapporten att tre- eller fyrdubblas fram till 2050. Eftersom de länder som beskrivs i det tredje scenariot är många, och därtill i flera fall folkrika, är detta det scenario som kommer att sätta den starkaste prägeln på världens ekonomi under de kommande decennierna. * Det fjärde scenariot, slutligen, gäller för de länder som i dag är de allra fattigaste. Dessa länder - som huvudsakligen återfinns i Afrika söder om Sahara - kommer enligt rapportens prognoser inte att få någon nämnvärd förbättring i medelinkomsterna under de närmast tjugo åren. Först efter 2020 kan vi förvänta oss att tillväxten skjuter fart även i denna del av världen. De fyra scenarierna återspeglar betydelsen av förbättrad hälsa, längre livslängd och en mer förmånlig ålderssammansättning. Den mest positiva ekonomiska utvecklingen förväntas i de länder, som under de närmaste decennierna kommer i åtnjutande av "den demografiska gåvan", det vill säga en mer gynnsam ålderssammansättning. Indien, Indonesien, Egypten och andra låg- och medelinkomstländer får fart på tillväxten när födelsetalen faller och andelen arbetsföra i befolkningen stiger kraftigt. På motsvarande sätt kan den förväntat svaga utvecklingen i Afrika söder om Sahara förklaras med att länderna i denna region ännu kännetecknas av höga födelsetal, hög dödlighet och kort livslängd. Över 40 procent av befolkningen i flertalet länder söder om Sahara består i dag av barn. Sjukligheten i form av bland annat hiv och malaria är omfattande, och incitamenten för utbildning och sparande är svaga. Den inkomstutveckling som vi beskriver i rapporten innehåller två typer av osäkerheter. För det första bygger prognoserna på att FN:s antaganden om framtida förändringar i fertilitet och mortalitet är riktiga. Historiskt har FN ofta lyckats pricka rätt när det gäller den allmänna trenden. Dock har man haft svårt att förutsäga exakt när fertilitetsnedgången börjar accelerera. En möjlighet är därför att vissa länder i Afrika kan få uppleva ett snabbare fall i födelsetalen än det som FN förutsäger. Detta skulle enligt vår modell möjliggöra en tidigare övergång till en mer stabil ekonomisk utveckling. På motsvarande sätt finns det osäkerheter i FN:s prognoser över den framtida mortaliteten. FN räknar med att hiv-epidemin i Afrika bromsas upp inom en tioårsperiod, men för detta finns det naturligtvis inga garantier. I takt med att övriga delar av världen häver sig upp ur fattigdomen borde emellertid utrymmet för omfattande internationella hälso- och utbildningssatsningar i länderna söder om Sahara öka. Sådana satsningar skulle kunna bidra till en mer positiv utveckling, inte bara genom en sänkt dödlighet utan också genom en snabbare övergång till lägre födelsetal. En andra typ av osäkerhet gäller våra antaganden om ett generellt samband mellan demografisk struktur och inkomster. Kommer detta samband, som vi har identifierat i data för de senaste 40 åren, att gälla även i framtiden? Mot bakgrund av att sambandet återfinns i ett stort antal länder under olika historiska skeden, har vi skäl att anta att det är stabilt. Vi måste dock vara öppna för att sambandet ändrar karaktär över tid. Den framtidsbild som vi tecknar i vår rapport är, som vi ser det, i grunden positiv. Flertalet länder i världen är på väg in i en gynnsam demografisk fas med goda möjligheter till ökande inkomster. Erfarenheten från de länder som hittills har lyckats uppnå ökande medelinkomster visar också att den förändringsprocess som är på gång har en potential att gynna alla samhällsgrupper - inte bara de rikaste. Med de tillväxttal, som enligt vår prognos kan förväntas för folkrika stater som Indien, Kina och Indonesien, finns det goda förutsättningar att uppnå målet om en halverad världsfattigdom till år 2015. Om vi väljer att i stället fokusera på utvecklingen i de rikaste länderna blir bilden självklart mindre ljus. Vi vill dock lyfta ett varningens finger mot alltför dystra profetior om åldrandets effekter på västvärldens ekonomier. När vi lever allt längre blir det oundvikligen så att andelen äldre i befolkningen ökar. Exakt vad detta åldrande kommer att betyda för samhällsekonomin kan vi emellertid inte säga något säkert om i dag, eftersom vi ännu inte har någon erfarenhet av detta demografiska skede. Hittills har mänskligheten klarat av att förena en ökad medellivslängd med fortsatt stigande produktivitet. Om detta blir möjligt också i framtiden återstår att se. I framtiden kommer de globala relationerna inte längre att präglas av den uppdelning mellan rika västländer och fattiga u-länder, som vi har lärt oss att leva med under det senaste halvseklet. Den snabba ekonomiska utvecklingen är på väg att skapa nya starka aktörer på den globala arenan. Mot den bakgrunden finns det goda skäl för Europa att redan i dag begrunda hur det globala samarbetet ska vara organiserat när Europas andel av världsekonomin krymper till kanske hälften av vad den är i dag. Två framtidsfrågor kräver särskild uppmärksamhet. Det första gäller den internationella migrationen. Den andra handlar om hoten mot miljön. De flesta människor som i dag vill invandra till Europa kommer just från de länder, bland annat i Nordafrika och Mellersta Östern, som blir framtidens tillväxtländer. Det är viktigt att EU lyckas skapa former för denna migration, till gagn för välfärden i båda sändarländer och mottagarländer. En välfungerande migrationspolitik kan också bidra till att bygga upp goda relationer mellan Europa och de länder som inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att höra till världens starkaste ekonomier. Skyddet av den globala miljön är en avgörande framtidsfråga. Detta understryks av våra prognoser över den framtida ekonomiska utvecklingen i världen. Med snabbt ökande inkomster i flera av världens mest folkrika länder, ökar påfrestningarna på redan i dag hårt exploaterade naturresurser och ekosystem. Denna aspekt av den globala ålderschocken måste få större uppmärksamhet, inte minst i det internationella miljösamarbetet. Ett första steg för att tydliggöra allvaret i situationen, är att samordna demografiskt baserade modeller för den ekonomiska utvecklingen med klimatforskarnas scenarier för de globala koldioxidutsläppen. Den demografiska utvecklingen skapar möjligheter för en mer rättvis och jämlik värld. De möjligheterna har vi ett ansvar för att realisera. Bo Malmberg Thomas Lindh SCB:s Företagsregister 1999. 991010: Ekonomi: SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgren- SNI A 01-Q99. Och fördelat på områden enligt SW klassifikationssystem för verksamheter. Uppgifterna från SCBs Företagsregister : Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgren och storleksklass http://www.scb.se/ekonomi/foretagsreg/foretagsregtab1.asp t o m http://www.scb.se/ekonomi/foretagsreg/foretagsregtab8.asp Senast uppdaterad: 1999-10-01 Se särskild sida som nås med följande länk: SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr106b.html) 31 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602: Statistiska centralbyrån (SCB) SCB, Stockholm Box 24300 104 51 Stockholm Tfn: 08-506 940 00 Fax: 08-661 52 61 SCB, Örebro 701 89 Örebro Tfn: 019-17 60 00 Fax: 019-17 70 80 Ansvarar för officiell statistik på områdena Arbetsmarknad: Sysselsättning, förvärvsarbete och arbetstider Lönesummor Vakanser och arbetslöshet Arbetskraftsundersökningar Befolkning: Befolkningens storlek och förändringar Befolkningens sammansättning Befolkningsframskrivningar Invandring och asylsökande Bostäder och byggande: Fastighetspriser och lagfarter Fastighetstaxeringar Bostadsbyggande och ombyggnad Byggnadskostnader Intäkter, kostnader och outhyrt i flerbostadshus Bostads- och hyresuppgifter Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler Handel med varor och tjänster: Inrikeshandel Utrikeshandel Hushållens ekonomi: Hushållens utgifter Inkomster och inkomstfördelning Levnadsförhållanden: Levnadsförhållanden Jämställdhet Medborgarinflytande: Allmänna val Partisympatier Miljö: Miljöekonomi och hållbar utveckling Markanvändning Vattenanvändning Gödselmedel och kalk Nationalräkenskaper: Nationalräkenskaper Näringsverksamhet: Näringslivets investeringar Näringslivets struktur Industriproduktionens utveckling Industrins leveranser och order Industrins lager Industrins kapacitetsutnyttjande Offentlig ekonomi: Kommunernas finanser Priser och konsumtion: Konsumentprisindex Prisindex i producent- och importled Köpkraftspariteter Byggnadsprisindex samt faktorprisindex för byggnader Utbildning och forskning: Forskning Befolkningens utbildning Befolkning Befolkningens sammansättning  Befolkningsstatistik Befolkningens storlek och förändringar  Tidigare folk- och bostadsräkningar 1960-1990 (FoB) Befolkningsframskrivningar  Befolkningsframskrivningar  Demografisk analys Länkar till relaterade statistikprodukter  Barn- och familjestatistik  Hushållens ekonomi  Hälso- och sjukvård  Jämställdhetsstatistik  Tidsanvändningsundersökningen  Tätorter; arealer, befolkning  Äktenskapsregistret Allmän statistik  Namnstatistik Läs även SCB:s tidskrift Välfärd. Kortadress : www.scb.se/BE Myndigheter under departementen i maj 2008. Finansdepartementet. Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för officiell statistik och för annan statlig statistik. Utöver det som följer av förordningen om den officiella statistiken ska SCB utveckla, framställa och sprida statlig statistik. SCB ska även samordna det statliga statistiksystemet och samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer. Till Entrésidan Till Introduktionen Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem. Till Verksamheter i Sverige och i världen. Till Verksamheter i rollerna A och B Till Sven Wimnells systemtabell. Till popup-tabell. ©1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007. 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, Sven Wimnell, arkitekt SAR. Epost: sven.wimnell@telia.com 140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr31.html