Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm

Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan


Innehåll:

Richard Dawkins: "Illusionen om Gud". 080514
Varför stoppade inte Gud dödens våg?
Fundamentalism - modernitetetens motståndare.
En bok om religion.
Religiösa sammanslutningar i Sverige.

Richard Dawkins: "Illusionen om Gud"

Varför stoppade inte Gud dödens våg?

VEM KAN TRO på Gud nu? Vem kan låta bli? Om Gud finns och Gud är alls mäktig, hur kunde han låta vågen slå sönder människa efter människa? Målet för varje hindu är att bli en del av världssjälen, brahman. Under syndafloden är vi alla där: Smärtan reser obekymrat rakt in även i dem som inte är direkt drabbade. Buddisterna tar hand om sina döda samtidigt som de kristna gör det, och hinduer och muslimer och ateister. Nu ska vi alla göra upp med vår gudstro eller vår brist på den. Nu ska frågan om Guds allsmäktighet ställas på sin spets.

I AMERIKANSKA affärsavtal kan man ofta läsa en rak och enkel klausul om ogiltighet. Det brukar stå att avtalet inte gäller om något oförut sett inträffar- som till exempel en "Act of God".
     Detta är en standardformulering. Jag känner till den väl. När jag arbetade med utvecklingen av Sydsvenskans digitala medier beredde den oss vissa problem i en avtalsskrivning med en amerikansk leve rantör av webbteknik.
     Svenska sekulariserade företag dealar nämligen inte med Gud. Vad har Gud i så fall för organisationsbummer? Vi gillar inte obegriplighet, och vi räknar framför allt inte in den i vardagen, i vårt samarbete med en annan firma. Man avtalar inte om sådant man inte kan stämma någon för i händelse av avtalsbrott.
     Men man kan inte avtala bort oron heller, inte förhandla med naturkrafter. Inte förlita sig. Kanske blir oron därför större när K-G Hammar plötsligt säger det smått sensationella: den Gud han tror på kunde inte hindra katastrofen.
     Det betyder alltså att den svenske ärkebiskopens Gud inte är allsmäktig.
     Författaren och teologen David B Hart är på samma linje när han i Wall Street Journal skriver att det vore blasfemiskt att påstå att Gud hade något med det som hände att göra över huvud taget.
     I bloggvärlden strömmar budskap av identisk art fram. Det var inte Guds fel, det får ingen tro. Richard Hall som är metodistpastor i Wales har samlat kristna bloggare på sin sajt, och theconnexion.net /wp/index.php?p=805 är nu full av samma blandning av oförståelse och förtröstan.
     Bloggaren "Feebleknees" i Massachusetts i USA- hon vill inte uppge sitt rätta namn för DN - skriver ett vanligt svar på frågan om tsunamin var Guds fel: "Efter nngefär 33 år av levande och lärande så vet jag tillräckligt för att definitivt säga detta: Jag vet inte."
     Hon kan läsas i sin helhet på feebleknees.blogspot.com.

WESTBORO BAPTIST CHURCH i Topeka, USA, är tydligare. Den lilla kyrkan i vänliga och provinsiella Kansas fastslår nämligen att tsunamin som dödade tusen och åter tusen människor av alla upptänkliga nationaliteter och religioner var ett straff mot - Sverige.
     Westborokyrkan (starkare på internet än i vanliga livet, sägs det) står bakom en hemsida med ett namn som betyder ungefär "Gud hatar bögar". De skickar vykort till familjer som drabbats av hatbrott mot homosexuella eller av aids. Budskapen kan då vara "Aids botar bögar" eller "Ännu en bög i helvetet". De har också rest ett monument över Borgholms pastor Åke Green, som dömdes till fängelse för hets mot folkgrupp efter att ha predikat mot homosexualitet.
     På organisationens hemsida kan man läsa att medlemmarna gläds och säger "amen" när de nås av nyheten att tusentals svenskar ruttnar döda. Så går det, när man sätter pastor Ake Green i fängelse. Guds vrede. En försmak av vad som komma skall, skriver de.
     Teodicéproblemet - att förena tanken på en allsmäktig och god Gud med lidandet i världen - finns i alla de monoteistiska religionerna. Själva ordet teodicéproblem kommer från boken "Essais de Theodicée" av Gottfried Leibniz. Här är den vanligaste lösningen ett famlande: kan man inte förstå, så kan man i alla fall alltid hävda att Guds vägar är outgrundliga. Jehovas vittnen resonerar så här på sin webbplats:
     "Är det förnuftig att bli arg på Gud för att han tillåter lidandet? Inte när man tänker på att han har lovat att göra slut på det. Inte heller är det förnuftigt att tro att det är han som ligger bakom de hemska saker som inträffar. Många tragiska händelser beror helt enkelt på tillfälligheter. Tänk dig till exempel att ett träd blåser omkull och skadar någon. Några skulle kunna mena att det var Guds verk. Men det var inte Gud som gjorde så att trädet föll. Bibeln hjälper oss att förstå att sådana saker helt enkelt är ett sorgligt resultat av tid och oförutsedd händelse. (Predikaren 9:11)"
     Men om Gud i själva verket kunde ha stoppat vågen? Om Gud i själ vaverket lät bli?
     I Torslanda i Göteborgs utkanter hölls gudstjänst på nyårsdagen. Gud var skyldig där. En stund, i alla fall.
     -En naturkatastrof kan ingen människa ställas till svars för. Det finns bara en Gud att ställa till svars, sa kyrkoherde Henrik Törnqvist då.
     Han talade om att avge en helig protest. En protest mot en Gud som bär ansvaret.
     - När jag sade det tänkte jag på en grupp judar som efter andra världs kriget gjorde en rättegång där de satte Gud på de anklagades bänk. Gud förklarades skyldig, men när rättegången var över lade de ändå sina liv i hans händer, berättade Henrik Törnqvist i Göteborgs-Posten.
     Henrik Törnqvist är ett undantag. Krtstendomens företrädare lägger i övrigt just nu full kraft på att försvara Gud. Gud finns, Gud är vårt hopp och han har en plan. Vi kanske inte ser den, men den finns.
     Det påminner inte så lite om högt uppsatta svenska ämbetsmäns sätt att tala om staten.

JONUS LATIFOV ÄR IMAM i den muslimska församlingen i Malmö. Hans fredagsböner har två veckor i rad, "självklart" som han själv säger, uteslutande handlat om katastrofen.
     - Nu spelar det ingen roll om man är muslim eller ickemuslim, barn eller gammal. Detta är en katastrof för alla. Och det är Gud som bestämmer. Vi kan inte ändra på det.
     Katastrofer beskrivs målande i exempelvis Koranens 89:e kapitel. Jonus Latifov säger att han kan drabbas av små tvivel på sin gud, på vilken plan som ligger bakom.
     - Det är en sorg. En stor sorg. Men jag är inte arg på Allah. Detta är en naturkatastrof. Ingen kan stoppa den.
     Det andliga perspektivet får till en början ta ett steg åt sidan i Jonus Latifovs predikningar.
     - Nu handlar det om det praktiska. Om hur vi kan hjälpa.
     Muslimer i Asien får så snabbt det går försöka få sina döda anhöriga begravda. Islam föreskriver snar jordbegravning, helst inom någon dag.
     -Men nu är det katastrof. Då far man säga att "så snart som möjligt" är tillräckligt bra, säger Jonus Latifov.
     Hanteringen av döda är ett handfast exempel på hur de kulturer som världsreligionerna har format var och en på sitt håll nu måste komma samman. Det är tid för "mettâ", gränslös vänskaplig kärlek. Och kanske framför allt för "karunâ", gränslös medkänsla. Dessa två begrepp är centrala i buddhismen.
     Svenskarna chockades direkt efter katastrofen av likbål som verkade spontana, men som i själva verket har en stark och tydlig plats i thailändsk historia. Tre dagars likvaka med en symbolisk sista måltid, precis så ska det vara. Och bålet har ju gjort en stark återkomst i Sverige: långt fler än 80 procent av alla döda svenskar kremeras. Runt 1980 var den siffran någonstans mellan 10 och 15 procent. Här har alltså skett en revolution i det tysta; ett totalt förändrat synsätt vad det gäller hanteringen av våra döda har kommit till oss över en historiskt sett mycket kort tid.
     Förklaringar?
     Estetiseringen av döden, säger någon, för det är ju inte snyggt att ligga och ruttna, inte i jorden, inte på en strand.
     Ren praktikalitet, säger någon. för det kan väl inte vara vettigt att använda så mycket mark som en hel kista kräver för att förvara en död.
     Här finns teorier och frågor, men få svar.
     Det finns också exempel på hur fruktansvärt fel det kan bli. När den afrikanske invandraren Gerard Gbeyo mördades i norra Skåne i mitten på 1990-talet skickades han av svenska myndigheter åter till Afrika i en urna. Ett par reportage, till exempel i DN i mars I996, har skildrat den fördjupade sorg och chock som hans anhöriga i Elfenbenskusten drabbades av när de förstod att den förlorade sonen hade eldats upp, "grillats som kyckling".
     I Grekland - marginellt drabbat av katastrofen - är kremering fortfarande fel enligt den grekisk-ortodoxa kyrkan. Det har lett till en absurd kroppssmuggling till grannländerna, för att greker som föredrar kremering ska få sin sista vilja uppfylld. De är flyktingar in i döden.

DEN LANKESISKA församlingen i Jakobsberg håller i dagarna samlingar som kan liknas vid minnesgudstjänster.
     - Som mest är vi kanske I50 personer här i templet, säger Mahinde Weerasinghe i Jakobsberg.
     Tio buddhistmunkar med anknytning till församlingen är nu på Sri Lanka.
     - Vi har ceremonier nästan varje dag, både morgon och kväll. Tröst kan man alltid få, även om vi inte har en Gud på samma sätt som muslimer eller kristna, säger Mahinde Weerasinghe också.
     Toini Lindberg är buddhist, aktiv i församlingen Karme Tenpe Gyaltsen i Stockholm.
     - Medkänslan med alla varelsers lidande är en absolut grundsten säger hon.
     Begreppet allsmäktighet finns - inte i buddhismen. Ingen gud kan ställas till svars. Om tröst och förtröstan säger Toini Lindberg att få konkreta redskap finns, få grundtexter eller teser. Utöver det självklara då: delar man bekymren så blir de lättare att bära.
     - Det finns meditationer som går ut på att man tar på sig andra människors sorg och börda. Men det en buddhist gör just nu är inte förbehållet buddhister. Det handlar om hur man vill och kan agera mellanmänskligt, säger Toini Lindberg.
     Så där finns det kanske, svaret vi söker. K-G Hammar sa det också: det inträffade saknar mening, men ur våra medmänskliga handlingar efteråt kan vi skapa en mening.

NÄR FÖRTVIVLAN JUST ser ut att bytas i förtröstan berättar SVT Text om nyårsdagen.
     Ett läger på Sri Lanka där tusentals överlevande samlats fylldes inom loppet av några timmar av regnvatten. Människorna fick evakueras för vattnet en gång till. 330 millimeter regn föll där över Ampuradistriktet, och hinduismens gud över vatten och hav, Varuna, syntes inte till.
     En dag av hån från himlen.
     Ännu två veckor efter katastrofen har kristendom, islam, buddhism, hinduism och ateism lärt oss en enda sak: det är vad vi själva gör som spelar roll. Guds plats i detta är I bästa fall osäker.

ANDREAS EKSTRÖM
andreas.ekstrom@dn.se 08-738 15 28 "

Fundamentalism - modernitetetens motståndare.

“Fundamentalism - modernitetetens motståndare.
AV HENRIK HÖJER .

     Under efterkrigstiden, fram till och med 1970-talet, antog de flesta människor i västvärlden att religionen aldrig mer skulle spela nagon större roll i världshändelserna. Vi blev mer och mer sekulariserade, och om någon trodde på Gud var det en ren privatsak. Men sedan dess har religiös fundamentalism hamnat på den politiska dagordningen över nästan hela världen.
     Fundamentalism betraktas ofta som ett enbart religiöst fenomen. Men Carl Johan Gardell, fil.dr i historia, menar att det snarare är ett politiskt uttryck som kan placeras i ett särskilt historiskt skeende:
     - I så gott som alla religioner uppträder fundamentalistiska grupper vid en viss fas av moderniseringen. De visar sig när jordbrukets mekanisering gör att bönder friställs och flyttar in till städerna, när byarna bryts upp, när hantverket slås ut av modern industri eller produktion, när tidningar och tv börjar dominera informationsförmedlingen och när analfabetismen minskar.

Fast vid det gamla
     Denna process beskrevs redan 1848 av den unge filosofen Karl Marx i hans samtidsbetraktelse Kommunistiska manifestet. Han skrev om hur "allt fast förflyktigas" när industrialiseringen krossar det traditionella samhällets normer, hierarkier, identiteter och månghundraåriga ordning.
     - I tider av omvandlillg tappar vissa människor fotfästet och klamrar sig fast vid det gamla. Det är en psykologisk försvarsmekanism, menar Carl Johan Gardell. Religionens heliga texter blir något som får symbolisera det beständiga och det som är obesudlat av moderniteten.
     Fundamentalismen uppstod som rörelse för hundra år sedan. Det var inom protestantiska kretsar i USA som man började ifrågasätta darwinismens bibelkritik och de moderna religionshistorikernas sätt att läsa Bibeln som en historisk text bland andra. Inom denna rörelse myntades begreppet fundamentalism för dem som trodde på kreationism, Bibelns bokstavliga ofelbarhet och Kristi nära återkomst. Ordet kommer från The Fundamentals, som var en serie bibeltrogna artiklar som gavs ut i Chicago på 1910-talet.
     - Vid denna tid gick kvinnorna ut i arbetslivet, eftersom männen inkallades i första världskriget, säger Carl Johan Gardell. Familjen ansågs hotad och fundamentalism var en reaktion på detta, men också på det moderna livet. Den var en opposition mot sekulariseringen, det vill säga religionens minskade betydelse för lagstiftning, utbildning och politik. Men även en opposition mot demokratisering, pluralism och vetenskap. Man försökte återskapa en förlorad helhet.

Kritik av globaliseringen
     På senare årtionden har fundamentalismen återkommit. I USA kan framgångarna för de kristna fundamentalisterna på 1970- och 80-talen förklaras med att liberalismen inte infriade förhoppningarna från 1960-talets optimism. Man fick bara en starkare och mer gudlös stat, och under 1970-talet kom efterkrigstidens framtidstro att grumlas av oljekris och ett allt blodigare Vietnamkrig.
     - Fundamentalismens uppsving de senaste decennierna kan också tolkas som en kritik av globaliseringen, menar Mattias Gardell (inte släkt med Carl Johan Gardell) som är docent i religionshistoria vid Stockholms universitet. Tidigare kunde folk med andra religioner framställas som barbarer och otrogna eftersom de fanns utanför det egna territoriet. Men i dagens globala värld, där nationalstaterna inte längre har samma ställning, möts religioner på ett nytt sätt. Det innebär att de religiösa sanningarna framstår som alltmer provisoriska och lokala. Detta kan upplevas som hotfullt. I det läget vänder sig människor inom alla religioner till de heliga skrifternas en gång uppenbarade och för alltid oföränderliga sanningar. Fundamentalismen är alltså en reaktion mot relativism, precis som reaktionen också kan utgöras av främlingsfientlighet och nationalism.

Mot det moderna
     Religiös fundamentalism i ordets nutida mening handlar dock om något mer än bokstavstro. Det är en respons på religionens minskade offentliga betydelse, en strävan efter att låta religion ha inflytande över politik, ekonomi och samhälle. Detta är ett värde som man vägrar kompromissa om och som därför inte ses som en demokratisk fråga. Det gör att fundamentalisters världsbild tenderar att vara svartvit. Ofta kombineras detta med en historieuppfattning som ser utvecklingen som en kamp mellan gott och ont. Man idylliserar ett gyllene förflutet då religionen var oförfalskad och ser slutet som givet: det goda kommer att segra. Det kan handla om Messias återkomst eller att en strikt islamisk samhällsordning etableras. Fundamentalistiska rörelser har ofta karismatiska ledare som tar avstånd från alla försök att sätta in deras sanning ar i ett historiskt sammanhang.
     Men även om fundamentalister ser den forna religiösa guldåldern som ett ideal, så vill de inte återgå till ett förmodernt samhälle. I stället tar de till sig valda delar av det moderna, inte minst teknologi och kommunikation. Däri ligger en del av fundamentalisternas strategi - de vill inte, som många sekter, dra sig undan världen, de vill förändra den moderna världen. Därför är de snarare radikala och revolutionära än strikt konservativa. Flera forskare betonar att fundamentalism inte är liktydigt med terrorism och att fundamentalisterna givetvis inte heller är att betrakta som de renläriga inom en religion - även om de själva gärna hävdar det. I själva verket lanserar de en vinklad och tidsbunden tolkning av religionen.
     Vissa forskare menar att begreppet fundamentalism passar bäst på kristen bokstavstolkning av Bibeln, eftersom judendom och islam är religioner där tradition och tolkning har större utrymme. Dessutom är den bokstavliga läsningen av just Bibeln ett påfallande modernt fenomen. Under medeltiden och 1600- och 1 700-talen tolkades Bibeln, som så många andra texter, oftast bildligt och symboliskt. Fundamentalismens uppkomst sammanföll med vetenskapens genombrott, då exakthet och fakta blev viktiga.
     Inom religioner som inte bygger lika mycket på centrala texter som kristendom, judendom och islam finns det andra mål för fundamentalisterna. Det kan vara att exempelvis utlova ett strikt hinduistiskt rike i Indien eller ett antisekulärt buddhistiskt rike på Sri Lanka.

Sociala orsaker
     En bidragande orsak till att fundamentalistiska rörelser har fått så stort stöd är att många har sett modernitetens baksidor. Det kan vara sikhiska bönder som utkonkurreras av multinationella företag, den iranska medelklassens missnöje med shahens moderniseringsprogram, algeriska ingenjörer som har svårt att få jobb i sitt land eller konservativa amerikaner missnöjda med USA:s liberalisering på 1960-talet.
     -Vissa muslimska fundamentalistiska rörelser, som Hamas och Hizbollah, har vunnit popularitet eftersom de står för det civila samhället. De tillhandahåller skolor och sjukvård och gör sociala insatser i länder där staten inte klarar detta, som i Libanon eller i de palestinska, ockuperade områdena, forklarar Mattias Gardell.
     Utbildningssatsningarna i de muslimska länderna har skapat generationer av akademiker som har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. Bland dessa grupper av arbetslösa studenter - snarare från teknisk än humanistisk fakultet - har islamistiska fundamentalistiska terrorgrupper sin bas för rekryteringar. Glappet mellan ett stagnerat näringsliv och de stora satsningarna på utbildning har skapat en generation av välutbildade islamister. Vid kårvalen i de palestinska universiteten på 1990-talet röstade mellan 40 och 75 procent på Hamas och Islamiska Jihad.
     En annan viktig orsak till fundamentalismens tillväxt är den snabba urbaniseringen. I exempelvis Algeriet skedde detta i samband med en snabb och framtvingad omvandling till industriproduktion. Resultatet blev en arbetslöshetskatastrof, samtidigt som Algeriet blev beroende av utländska experter.

En tredje väg
     Fundamentalismen är också ett uttryck för besvikelse när förhoppningarna i och med efterkrigstidens avkolonialisering inte uppfylldes.
     - På 1950- och 60-talen trodde många i tredje världen verkligen på västerlander och på framsteg och man hade marknadslösningar eller kommunism som modell för modernisering. Det rådde en oerhörd optimism, man trodde att hela världen skulle nå samma välfärd och standard som i väst, säger Carl Johan Gardell. Sedan kom sexdagarskriget 1967 och oljekriserna på 1970-talet. Förväntningarna infriades inte. Reaktionen blev att vända sig till islam och välja en annan väg.
     Dessutom fanns sedan gammalt dåliga erfarenheter av att kopiera västerländsk modernisering. Ett tydligt exempel är Turkiet. Efter nederlaget i första världskriget delades det osmanska imperiet, och Kemal Atatürk ledde ett självständighetskrig åren 1919-22 för det som var kvar av landet. Han upprättade en turkisk nationalstat efter europeiskt mönster, genomförde etnisk rensning av greker och folkmord på armenier. Han ville också modernisera islam till en privat tro utan rättsligt, politiskt eller ekonomiskt inflytande. Sufiordnarna för muslimska mystiker avskaffades, koranskolor stängdes, europeisk klädedräkt lagstadgades, kvinnor förbjöds bära slöja och männen förbjöds bära fez. Detta ledde till uppror som slogs ner snabbt och skoningslöst. Sekulariseringen kom därför - till skillnad från i stora delar av Europa - att av många upplevas som ett övergrepp, ett påbud uppifrån. För många nutida islamiska fundamentalister är den turkiska utvecklingen ett argument mot sekularisering.

Kamp mot avfällingar
     De fundamentalistiska rörelserna står snarare i opposition mot sina sekulariserade trosfränder än mot andra religioner. På grund av den svartvita världsbilden är nyanser på sätt och vis det värsta hotet mot fundamentalisterna .
     Egyptens president Anwar Sadat mördades år 1981 av fundamentalister för att han ansågs ha svikit islam. På samma sätt mördades Israels premiärminister Yitzhak Rabin 1995 av en person som hänvisade till gammal judisk lag. Den algeriska fundamentalistiska gruppen Groupe Islamique Armée (GLA) bannlyste 1997 hela det algeriska - muslimska - folket som avfällingar som kunde dödas. Den egyptiska gruppen Gamaa Islamiya drev under 1980-talet och stora delar av 1990-talet en terrorkampanj mot landets sekulärt muslimska regering. På samma sätt har vissa judiska fundamentalister sett staten Israel som en fiende, en statsbildning utan legitimitet från Tora (de fem Moseböckerna). Därför har vissa judiska fundamentalister mer gemensamt med de muslimska fundamentalisterna i Hamas än med sina sekulariserade trosfränder i Israel. Och samma mekanism är anledningen till att amerikanska kristna fundamentalister angriper de kristna läkare som utför aborter.
     - Den islamiske fundamentalisten Usama bin Ladins och al-Qaidas främsta fiende är den muslimska regimen i Saudiarabien som inte är tillräckligt renlärig, eftersom den har släppt in amerikanska trupper på helig mark, summerar Carl Johan Gardell.

Muslimsk fundamentalism på agendan
     Den islamiska fundamentalismen, som fått stort medialt utrymme under senare årtionden, tog huvudsakligen form 1979, när det blev revolution i Iran och när Sovjetunionen invaderade Afghanistan. I Iran utropades en islamisk republik med en shiitisk islamisk konstitution och med ayatollah Khomeinis karisma som garant. Men hans lära om ulama, de religiöst lärda, som en styrande elit i samhället hade påtagliga likheter med den marxist-leninistiska dogmen om partiet som arbetarklassens avantgarde - ett tydligt exempel på hur fundamentalister tar till sig valda delar av sin omvärld.
     När Afghanistan invaderades av Sovjetunionen i december 1979 strömmade tusentals frivilliga från hela den muslimska världen till de motståndsrörelser som bildades i bergen och i västra Pakistan. I många moskéer startades värvningskontor som administrerades av bland annat den privata stiftelsen al- Qaida. I denna kamp mot den sovjetiska ockupationen växte en militant, muslimsk fundamentalism fram - som stöddes av USA så länge den kämpade mot kommunismen.
     När Sovjetunionens trupper drevs ut ur Afghanistan i början av l990 talet sågs detta som en stor seger för islam. För första gången i modern tid hade en västerländsk stormakt besegrats av muslimska krigare, och under början av l990-talet strömmade tusentals segerrika så kallade afghanis ut över världen. I Bosnien, Kashmir, Tjetjenien, Filippinerna, Tadzjikistan, Somalia och Algeriet engagerades de i lokala politiska konflikter som de tolkade som en kamp för islam. I exempelvis Bosnien misslyckades dock de fundamentalistiska grupperna, då de inte fick något stöd från den sekulära muslimskdominerade regeringen.

Att förstå fundamentalismen
     Sekulariseringen och samhällsvetenskapernas uppkomst var två sidor av samma mynt. Därför kom religion ofta att undervärderas som egen kraft i samhället - dynamiken i samhällsforändringen sågs på annat håll. Religionen blev en privatsak, skild fran stat och offentlighet. Många forskare tenderade att se religion som avspeglingar av andra, viktigare processer i samhället, exempelvis ägarförhållanden. Därfor har samhällsvetenskapen haft problem med att analysera fundamentalismen.
     Många var därför benägna att se attackerna mot World Trade Center i New York den 11 september 2001 som en attack mot orättvisorna i världen. De menade att terrordåden kunde uppfattas som en desperat aktion utifrån några av "de andras" erfarenheter av svält och fattigdom i tredje världen. De religiösa anledningarna till attacken omtolkades till en sekulär konflikt om resurser.
     Men syftet med terrordåden var snarare, enligt den franske islamexperten Gilles Kepel, att de skulle resultera i så många amerikanska offer att vedergällning skulle krävas, riktad mot det talibanstyrda Afghanistan där al-Qaida hade sina baser. Väl där skulle den amerikanska imperialismen gå samma öde till mötes som det ryska kommunistiska imperiet, som ju muslimska krigare bekämpat så framgångsrikt under l980-talet. Förhoppningen var att muslimska kämpar skulle strömma till i samma omfattning som efter 1979.
     - Men hela projektet var en felkalkyl av bin Ladin och blev ett enormt misslyckande, menar Carl Johan Gardell. Terrordåden var snarast ett tecken på fundamentalisternas marginalisering.

Fundamentalismens försvagning
     - Såväl i Iran, Sudan och Afghanistan, där fundamentalistiska regimer har eller har haft makten, som i Algeriet och Egypten, där fundamentalisterna har varit i opposition, har deras ställning försvagats de senaste ären, säger Carl Johan Gardell. Talibanerna är krossade, vilket inte ledde till ett nytt heligt krig, utan tvärtom till jubel, och i Iran och Sudan har löftena från islamisterna knappast infriats. De extrema våldshandlingar vi sett de senaste åren är alltså tecken på en förtroendekris. Man kan jämföra med extremvänsterns terror på 1970-talet i Europa.
     I Algeriet hade det fundamentalistiska partiet Front Islamique Salut (FIS) stora framgångar år 1990, tack vare missnöjet med den korrumprade FLN-regeringen och den ekonomiska krisen efter oljeprisfallet 1986. I valen var de inledningsvis framgångsrika, men det folkliga stödet minskade när de radikaliserades under 1990-talet, vilket utlöste ett terrorkrig som FIS sedan helt enkelt gav upp. Dessutom har vi sett en ny medelklass växa fram på senare år som har allt att vinna på samarbete med västvärlden.
     - Fundamentalism är i första hand en politisk missnöjesyttring, anser Mattias Gardell. Den bygger på rädsla och erbjuder enkla lösningar på det moderna samhällets svåra problem.
     I USA hade fundamentalisterna stora framgångar på 1980-talet. En undersökning från 1984 visade att nästan 30 procent av amerikanerna ansåg att Bibeln ska läsas bokstavligt och att den inte kan strida mot historiska och vetenskapliga fakta. Men i slutet av 1980-talet uppdagades flera ekonomiska och sexuella skandaler bland de mest kända tv-predikanterna, och under 1990-talet har de fundamentalistiska grupperna blivit våldsammare och radikalare, men också fått mindre stöd.
     I Indien har, å andra sidan, det hindufundamentalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) gått mot mitten. Det försökte under tidigt 1990-tal provocera fram konflikter mellan hinduer och muslimer genom våldsdåd och sin vision om Indien som en renlärig hinduistisk stat.
     - Våldet har komprometterat den radikala islamiska fundamentalismen även i de flesta muslimers ögon, menar Jan Hjärpe, professor i islamologi vid Lunds universitet. Enligt de senaste siffrorna från World values survey, globala attitydundersökningar som görs med jämna mellanrum, så visar siffrorna för exempelvis Marocko, Algeriet, Egypten och Jordanien att så gott som hundra procent tror på Gud. Men också att bara ett par procent vill att religiösa ledare ska ha politiskt makt. För dem handlar alltså religion om personlig fromhet snarare än om politisk omdaning av samhället.
     - En annan sak är att religionens roll som etnisk, kulturell eller nationell markör i samhället har ökat. Så gott som överallt i världen har religionen blivit en viktig del av identitetsskapandet. Denna tendens verkar inte minska, menar Jan Hjärpe.

HENRIK HÖJER
ÄR VETENSKAPSJOURNALIST OCH REDAKTÖR PÅ FORSKNING & FRAMSTEG. “

En bok om religion.

Förord. Uppläggning. Innehållsförteckning. Medverkande i boken.
Religion som fenomen sid 1. Några situationsbilder 1. Religion som ”möte med det Heliga” 3.
Vad är religion? 4. Bo Hansson.
Religionskritik 6. Bo Hansson. Religioners tankeinnehåll 6. Religioners orsaker 7. Religioners verkningar 7. Teodicéproblemet 8.
Religionens ålder 9. Åke V Ström. Myt 9. Semiter och indoeuropéer 9. Nordisk förkristen religion 11.
Religion i skriftlösa kulturer 13. Tord Olsson. Gudstron hos maasaierna 14. Förfäderstron hos zuluerna 19. Myt och historia 22. Några speciella fenomen 23.

Hinduism 27. Carl Gustav Diehl. Historisk översikt 28. Kult 32. Skrifttradition 42. Bärande tankar 43. Reformhinduism 46. Sikhism 47. Jainism 48.

Buddhism 51. Jan Ergardt. Historisk översikt 52. Den historiske Buddha 54. Kult 55. Organisation i traditionell buddhism 61. Skrifttradition 61. Mahayanaa-buddhism : Skrifttradition 65, Bärande tankar 66, Kult 70.

Religion i Kina 71. Peter Bryder. Historisk översikt 72. Arkaisk religion 74: Livscykler 80. Konfucianism 81: Kult 81, Skrifttradition 82, Bärande tankar 83. Daoism 84: Skrifttradition 92. Buddhism 86.

Religion i Korea 89. Peter Bryder. Historisk översikt 90. Kult 92. Skrifttradition 92. Bärande tankar 93.

Religion i Japan 95. Håkan Eilert. Historisk översikt 96. Shinto 98: Kult 98, Organisation 100, Skrifttradition 101, Bärande tankar 102. Buddhism 103: Kult 103, Organisation 107, Skrifttraditon 110. Bärande tankar 112. Nya religioner 113: Kult 113, Organisation och bärande tankar 115, Skrifttradition 116.

Judendom 117. Robert L Wolkoff. Historisk översikt 118. Fester och ritualer 122. Organisation 126. Skrifttradition 128. Bärande tankar130.

Antisemitism 133. Ingrid Lomfors.

Kristendom 137. Hans Wahlbom. Historisk översikt 138. Kult - gudstjänst 146. Organisation 162. Skrifttradition 170. Bärande tankar 176.

Islam 185. Anders Porss. Historisk översikt 186. Muhammed 190. Kult: De fem grundpelarna 193. Organisation: Umma 197, Sufism, -islams mystik 199. Skrifttradition: Koranen och traditionerna 201. Bärande tankar: Gud, människan och lagen 204, Islam i dagens värld 206. Amhadiya 208.

Nyreligiösa rörelser 209. Åke V Ström. Mormonerna 210. Jehovas vittnen 211. Scientologin 211. Enighetskyrkan 212. Transcendental Meditation (TM) 213. Hare Krishna 213. Framgångsteologin 214.

Några livshållningar 216. Bo Hansson. Marxism 216. Existensialism 218. Personalism 218. Feminism 219. Ekosofi 220.

Att diskutera 221
Etiska överväganden 223. Lars-Olle Armgard. Kommentarer 233. Att diskutera 234.
Religionens framtid? 235. Kristen mission - de unga kyrkorna 235. Ekumenik 236. Hans Ucko: Religionsdialog 238. Hans Ucko: Den judisk-kristna dialogen 242. Per Frostin: Kristendom i Afrika 243. Per Frostin: Förhållandet mellan marxism och religion 246. Lennart Strandlund: Latinamerika 247. Jan Hjärpe: Islamsk expansion 249. Jan Ergardt: Buddhismen som världsvid utmaning 252. Göran Gustafsson: Sekularisering och privatreligion 255.
Efterord 258.
Centrala begrepp 260.
Ordförklaringar 266.
Sakregister 271-280.
***

Boken ger en översikt över religionerna. De har en tendens att utvecklas till samlingar av diskutabla dogmer och fördomar som försvårar samlevnaden människor emellan. Konflikter uppstår inom och mellan religionerna och kan gälla både rent religiösa förhållanden och icke-religiösa sociala förhållanden och traditioner mm .Exempel på konfliktämnen är kvinnliga präster, aborter, sexuella beteenden, kvinnans ställning, hudfärg, klasskillnader, auktoritetstro, moral, skapelsen etc. Exempel på konflikter är konflikterna nu på Irland, i Jugoslavien och i Palestina-Israel. Liknande konflikter finns i andra delar av världen. Historien ger många exempel på svåra och onödiga konflikter. Sammantaget kan man undra om religionerna är till mer skada än nytta. De flesta religionerna har som utgångspunkt tron på ett högsta väsende som reglerar livet på jorden. Denna tro står i konflikt mot den demokratins princip som innebär att människorna har ansvar för utvecklingen. Religionerna kan vara till hjälp för enskilda människor i svåra situationer men tycks på det hela taget vara betydande hinder för en fredlig utveckling med välfärd för alla. Deklarationer om mänskliga rättigheter, Agenda 21 o d ger sannolikt bättre vägledning för människorna än religionerna.

Religiösa sammanslutningar i Sverige.