Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm

Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan


Innehåll:

Den siste store tänkaren.

Den siste store tänkaren.

" Den siste store tänkaren
I fyrtio år har Jürgen Habermas diskuterat villkoren för det offentliga samtalet. I dag rör han sig på EU-nivå, men målet är fortfarande detsamma: alla ska kunna delta, skriver Anders Burman.

Jürgen Habermas kan sägas vara den siste tänkaren i stor stil - en tysk systemtänkare i traditionen från Kant och Hegel. Men han är inte bara otidsenlig, i över 40 år har han också varit ett ständigt aktuellt namn i den internationella samhällsdebatten.

I början av 60-talet publicerades hans "Strukturwandel der Öffentlichkeit" (på svenska 1984 under titeln "Borgerlig offentlighet") som fortfarande är en självklar utgångspunkt för historiska studier av massmedier och offentlighet. Senare under samma decennium kom han mot sin egen vilja att kopplas samman med den antiauktoritära studentrörelsen.

Redan då uppfattades han som en typisk företrädare för det han själv kallade det emancipatoriska kunskapsintresset, det vill säga en forskningsinriktning som syftar till att främja människans frigörelse och bidra till samhällets positiva utveckling.

Under 70-talet utvecklade Habermas en teori om kommunikativt handlande, som sammanfattades i hans magnum opus "Theorie des kommunikativen Handelns" (1981). Det är ett storslaget verk på 1167 sidor som definitivt etablerade honom som en av samtidens allra viktigaste samhällsteoretiker.

Trots detta tycktes han under 80-talet kämpa i motvind. Han framträdde som en ilsken men föga nyanserad kritiker av de teorier som brukar gå under beteckningen postmodernism eller poststrukturalism, med företrädare som Jacques Derrida och Michel Foucault. Han anklagade dem för att vara subjektivistiska upplysningskritiker som inte förmådde skilja mellan fiktion och verklighet.

Själv har Habermas alltid velat hålla fast vid den stolta upplysningstraditionen, och hans ståndpunkt fångas väl av titeln på ett av hans föredrag från den här tiden: "Det moderna - ett ofullbordat projekt". Det moderna projektet har fortfarande en potential som det gäller att ta fasta på och förverkliga.

Då, för ett par decennier sedan, var detta en provocerande position som väckte mycket smälek. Och det tycks fortfarande vara så att många intellektuella med intresse för så kallat kontinentalt tänkande inte riktigt kan tåla Habermas. Hans torra intellektualism och vilja till system kan också ge ett något föråldrat intryck, vilket förstärks av att hans böcker är skrivna på en prosa som är lika omständlig som svårforcerad.

Habermas är dock inte riktigt så mossig som man ibland kan få för sig. Tvärtom framstår vissa av hans teorier som angelägnare än någonsin. Det gäller kanske särskilt de idéer om demokratins förutsättningar och möjligheter som han ägnade en stor del av det sena 80-talet och 90-talet åt att utarbeta och som han först och främst presenterade i "Faktizität und Geltung. Beiträge zur Diskurstheorie des Rechts und des demokratischen Rechtsstaats" (1992).

Under de senaste decennierna har Habermas också skrivit mycket om EU. Han är en varm anhängare av unionen men menar att den har utvecklats på ett något olyckligt sätt: man har varit alltför inriktad på den ekonomiska sidan av projektet och försakat de politiska och kulturella delarna, med följden att de demokratiska processerna har halkat efter och många människor har svårt att se sig själva som EU-medborgare.

Därför måste den ekonomiska integrationen nu kompletteras med en politisk och intellektuell. Särskilt viktigt är det att en allmäneuropeisk offentlighet tillåts utvecklas, som ett komplement till de nationella offentligheter som vi tenderar att hålla fast vid.

Två nya antologier diskuterar på olika sätt Habermas aktualitet i dag. Den ena är en engelsk volym redigerad av Nick Crossley och John Michael Roberts, "After Habermas. New Perspectives on the Public Sphere". Den andra är en svensk antologi med titeln "Deliberativ demokrati", med statsvetaren Rune Premfors och pedagogen Klas Roth som redaktörer.

Som antologier brukar är de ojämna, vissa utmärkta bidrag varvas med mindre lyckade, men lästa tillsammans ger de båda böckerna en god bild av Habermas betydelse för dagens samhälle.

I "After Habermas" är det teorin om den borgerliga offentligheten som står i centrum. I sin studie från 1962 framställer Habermas den borgerliga offentligheten som en sfär i vilken församlade privatpersoner träffas för att diskutera kulturella och politiska angelägenheter.

Den hade sin storhetstid i England under senare delen av 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Offentligheten skulle vara öppen för alla och envar, men i själva verket var den exkluderande och byggde på ett uppenbart klassintresse.

I "Borgerlig offentlighet" kan det vara svårt att urskilja om Habermas beskriver faktiska historiska förhållanden eller om han återger den självbild som den borgerliga offentlighetens företrädare hade. De båda nivåerna tycks hela tiden glida in i varandra.

Detta tar också flera av bidragsgivarna i "After Habermas" fasta på, bland annat genom att kontrastera hans framställning mot Michail Bachtins idéer om det karnevaliska och polyfona liksom Pierre Bourdieus sociologiska teorier med deras betoning av olika former av makt och betydelsen av sociala och kulturella skillnader.

Så som det offentliga samtalet fungerar - och alltid har fungerat - har alla faktiskt inte samma förutsättningar; ja, alla har inte ens tillgång till offentligheten. Hos både Bachtin och Bourdieu står den levande diskursen i centrum i stället för de formella och abstrakta ideal som Habermas primärt fokuserar på; om han har seminariet som idealbild för offentligheten föreställer sig Bachtin den snarare som en teater eller en uppsluppen karneval.

Sådana kontrasterande läsningar är ofta givande när det gäller Habermas, men det beror åtminstone delvis på att han själv hela tiden utformar sina teorier i dialog med andra tänkare. Framför allt har han genom åren låtit sig influeras av tyska klassiker som Kant, Marx och Max Weber.

Med sina första verk skrev han in sig i en radikal marxistisk tradition. Närmare bestämt kan man hänföra honom till den kritiska teorins tradition såsom den utvecklades av Frankfurtskolans tidiga företrädare.

"Borgerlig offentlighet" har också mycket gemensamt med "Upplysningens dialektik", den mest betydelsefulla boken i den här traditionen som skrevs av Theodor W Adorno och Max Horkheimer i deras landsflykt under andra världskriget. Båda verken kan förstås mot bakgrund av erfarenheterna av nazismen, och i bägge berättas en historia om ett tilltagande förfall.

I "Upplysningens dialektik" handlar det om att upplysningen har slagit över i sin motsats och att den vetenskapliga domesticeringen av naturen slagit tillbaka på människan själv i det att hon har kommit att betraktas som ett objekt bland andra. Det är inte bara den yttre naturen som har kuvats; detsamma gäller den mänskliga naturen.

Hos Habermas är det den borgerliga offentligheten som sägs ha förfallit. Det offentliga samtalet har utarmats. Massmedierna är numera manipulerande och verkar fördummande i stället för upplysande, och politiken omhändertas av byråkrater och professionella politiker.

De avgörande diskussionerna är inte längre öppna och beslut i avgörande frågor förhandlas fram bakom lyckta dörrar. Habermas vänder sig mot denna försvagning av offentligheten liksom mot hela förvetenskapligandet av politiken. Offentligheten har i själva verket en styrka i att vara ickespecialiserad till sin karaktär. I det offentliga samtalet diskuterar medborgarna politiska frågor av allehanda slag och det bör endast vara argumenten som är utslagsgivande, inte vem det är som för fram dem. Kön, profession och status är av underordnat intresse.

Denna tanke på offentlighetens egalitära natur och att den i princip skall vara tillgänglig för alla har Habermas även senare fört fram som ett nödvändigt villkor för en fungerande demokrati. Här blir det tydligt att de demokratiteorier som han har utformat på senare tid utgör en naturlig utveckling av tankarna om den borgerliga offentligheten.

I både offentlighetsboken och "Faktizität und Geltung" handlar det ytterst om vilka förutsättningar som måste föreligga för att samhället skall vara utformat på ett sådant sätt att det verkligen är folket som styr.

Ett nyckelbegrepp hos den sene Habermas är "deliberativ demokrati". Denna demokratiuppfattning, som ges en utförlig presentation i den aktuella svenska antologin, har väckt stor uppmärksamhet under de senaste tio, femton åren.

Deliberativ betyder "överläggande" eller "rådslående", och huvudtanken i den deliberativa demokratin kan sägas vara att politiken skall grunda sig på de vanliga medborgarnas överväganden med sig själva och deras kvalificerade diskussioner med varandra.

För att ett samhälle skall vara genuint demokratiskt räcker det inte med att yttrandefriheten är garanterad och att medborgarna får göra sina röster hörda i allmänna val vart tredje eller vart fjärde år. Även på andra sätt måste de aktivt delta i politiken och samhällslivet. Därför gäller det att institutionellt och praktiskt skapa så goda förutsättningar som möjligt för medborgarna att engagera sig politiskt.

Även om Habermas är den mest inflytelserika företrädaren för den deliberativa demokratin är han långt ifrån den ende som har utvecklat dessa teorier. Tvärtom är det ett flertal tänkare som har varit med om arbeta fram dem, däribland Joshua Cohen och Seyla Benhabib, och på senare tid har liknande idéer också fått stort genomslag bland pedagogikforskare.

Även detta står det att läsa om i den svenska antologin, där flera av bidragen handlar om möjligheterna av deliberativa samtal i skolan. Både utbildningsdepartementet och Skolverket förordar i dag en skola med deliberativa samtal som central aktivitet.

Allt som allt måste "Deliberativ demokrati" sägas uppfylla det uttalade syftet att fungera som en introduktion till den deliberativa demokratins teori och praktik. Det är bara att hoppas att den kommer att stimulera till ytterligare forskning och i förlängningen ge impulser till en bredare debatt om demokratins möjligheter i den globala värld där vi lever.

Anders Burman
anders.burman@dn.se, är forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet."