Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm

Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan

Innehåll:

Framtidsvisioner.
Matbrist, folkökning förblir stora problem.
Kan man undvika att bli tidsblind?
IT-kommissionen: Vision 2011.

Framtidsvisioner.

Chefredaktör Hans Bergström:
”Varför tror inte ungdom på framtiden?

Som Harry Schein skrev på nyårsafton är millennieskiftet trots allt lite av en mental realitet. Äldre kan känna att "deras" århundrade, 1900-talet, ligger bakom. Yngre kan se att deras sekel, 2000-talet, nu invigs.
     Framtidsbilderna har betydelse, visar David Ingvar i sin hjärnforskning. Åtminstone några gripbara föreställningar bör rymma positiv forväntan, för att individen ska känna lust.
     Tillsammans med kolleger i en DN-jury ägnade jag några dagar i december åt att läsa uppsatser av ungdomar mellan 16 och 25 år inför det nya århundradet. 300 uppsatser kom in till tävlingen, ordnad av DN Kunskap. Ungdomarna skrev en ypperlig svenska, som det var en glädje att läsa. Som kritiker av den nya skolan kände jag mig lite överraskad av den goda svenskan och nästan ångerfull inför ett och annat kritiskt överord genom åren.
     En annan iakttagelse var vilka fantastiska öden som nu sammanlänkar Sverige med andra delar av världen. En stor del av uppsatserna kom från ungdomar med delade öden - Sverige som nytt hemland och samtidigt ursprung, minnen, förankringar också i något annat land på jorden. Var och en har stoff av det slag som väver romaner, för att travestera Majgull Axelsson.
     Men en tredje iakttagelser gäller just framtidstron. Den framstår i uppsatserna som förbluffande splittrad mellan den lilla och den stora världen.

I den lilla världen, de privata projektens och drömmarnas värld, är de här ungdomarna genomgående fyllda av energi och självförtroende. De vet vad de kan och vill. De är inte hämmade, som min generation. De rör sig vant i världen. De är gott orienterade. De hittar miljöer och har framtidstro. De tror på kärlek och samtidigt ett spännande liv.
     Men i förhållande till den stora världen är framtidstron som bortblåst. Lika bra som det nog kan gå för egen del, lika illa går det sannolikt för helheten. Blir det inte raskrig så dör troligen miljön. Jag överdriver något, och det fanns undantag, men inte mycket.
     Nordiska museets motsvarande uppsatstävling ger tydligen samma bild, enligt vad jag förstod av ett samtal i radio på nyårsaftonens morgon. Programledaren Kjell-Albin Abrahamsson kunde inte undgå summeringen, att vad ungdomarna skildrar "är ett samhälle år 2050 som knappt har undgått katastrofen". Det är "mycket skräck och fara". Och man är ofta "rädd för forskare". Bland annat målas skräckvisioner av genmanipulering upp.

Denna framtidsföreställning är mycket märklig. Inte enbart att den så påtagligt strider mot vad ungdomarna, även med invandrarbakgrund, tror för egen del. Dysterheten står ju därtill i stark kontrast till det faktiska läget vid 2000-talets ingång, jämfört med hur framtiden har tett sig tidigare under 1900-talet.
     "Domedag inställd" har Moderna Tider satt som rubrik på omslaget till sitt millennienummer. Professor Tor Ragnar Gerholm visar i en artikel, liksom i ett efterord till återutgivningen av hans bok "Futurum exaktum" från 1972, hur undergångsprofetiorna från Romklubben och andra visat sig skrivna fullkomligt i det blå. De framstår i dag som "patetisk flaskpost från de i tidens hav skeppsbrutna".
     Ingen "befolkningsbomb" hotar längre jordens existens. För första gången i mänsklighetens historia går vi nu från en ständigt ökande till en successivt avtagande befolkningstillväxt. Vändpunkten kom redan på 70-talet. Därmed blir det också möjligt att få kraftigt stigande standard per person i det som förr kallades u-länder.
     Ingen matkris förestår heller.
     Vattenförsörjningen är ett problem, men inte alls av teknisk eller ekonomisk karaktär. Att avsalta en kubikmeter vatten kräver bara 0,7 kWh energi. Kostnaden för en sådan energiinsats är en bråkdel av vad konsumenterna i världens nederbördsrika länder, som Sverige, i dag betalar för sin vattenhantering. "Folk är inte fattiga för att de saknar vatten. De saknar vatten för att de är fattiga."
     Kända och exploaterbara tillgångar på råmaterial - metaller och annat - är större än de någonsin varit. Priserna har sjunkit till hälften av vad de var i början på 70-talet, när Romklubben påstod att råvarorna var på väg att ta slut.

Någon miljard människor i "tredje världen" lyfts samtidigt från fattigdom till medelklass tack vare den nya globala ekonomin och frihandeln, som överför teknologi och utjämnar välstånd snabbare än någonsin.
     Den nya ekonomin ger också utrymme for enorm ökning av tillväxt och värde per kvantitet. Den teknologiska utvecklingen har dramatiskt höjt värdeinnehållet per kilogram. Räkna på datorchips och mobiltelefoner och Losec-tabletter, för att inte tala om musikinspelningar överförda via Internet, och jämför med tidigare generationers verkstadsprodukter!
     Den nya informationsteknologin har gjort Storebrorskontroll av medborgarna svårare, inte lättare som Orwell varnade. Teknologin innebär heller inte mer av storskalighet utan motsatsen.
     Demokratin har därtill aldrig omfattat fler länder och människor än i dag. Hela Östeuropa är befriat från kommunistdiktaturer, inga militärstyren härskar längre i Grekland, Spanien, Portugal, Chile eller Argentina, Sydafrika är fritt från apartheid osv. Vem kunde tro på 70-talet att världen skulle se ut så här år 2000? Vem hade ens vågat måla upp den visionen?
     Och ungdomar från ett land som Sverige kan röra sig hur fritt som helst i världen, se och upptäcka. "Har någon generation av ungdomar i något land i någon tid haft vidare livsmöjligheter än er?" frågade juryordföranden Sverker Åström på den lunch där han överlämnade priserna till vinnarna i DN:s uppsatstävling.

Varifrån kommer då pessimismen om den stora världen och den utbredda negativa hållningen i ungdomskretsar till värdet naturvetenskap och forskning? Det skulle vara intressant att höra DN-läsares tro om detta.
     Min gissning är att skolan och medierna har samspelat på ett olyckligt sätt under ett antal år. Skolan genom att predika bara miljökatastrofer och inte ge någon lustfylld, lockande bild av naturvetenskapens goda möjligheter. Medierna genom sin förkärlek för negativa verklighetsbilder. Båda har haft en fallenhet för "domedagsporr för intellektuella", för att citera Tor Ragnar Gerholm.

Världen rymmer förvisso problem och risker, rent av ödesmättade risker om man ser till kärnvapenspridningen och terroristgrupper.
     Men de normalproblem vi mest har att kämpa med är ändå inte katastrofer som följer med någon ekonomisk eller teknologisk ödesmättnad - och forskning borde ge mer hopp än skräck. Den berättigade oron, alltid motiverad att känna, gäller hur vi förmår upprätthalla värdena i vår västerländska civilisation, däribland en mogen medborgerlig demokrati som klarar att ansvarsfullt hantera även långa tidshorisonter.
     Om domedagstänkandet rent av avskräcker ungdomarna från att med glädje ge sig in i politiken utan i stället får dem att i missmod eller misstro vända den ryggen - då har vi i skola och medier som överfört denna verklighetsföreställning verkligen begått ett dubbelfel. Nästa generation skulle då tro pa katastrofer som inte finns men avstå från att ge sig in i politiska uppgifter som är verkliga.”     

Matbrist, folkökning förblir stora problem.

Vad som inte nämns är problem som klimatfrågan, den snabba skogsskövlingen, utfiskningen av världshaven, samt de många hoten mot hälsa och miljö i världens snabbt växande storstädcr. UNEP, FN:s miljöprogram, beskriver nyligen i en rapport skogsskövlingen och utfiskningen som exempel på ’full-scale emergencies’.
     Bergströms kollega Lars-lngmar Karlsson har i en tankeväckande artikel i DN på nyårsdagen tagit upp dessa problem. Rubriken är ’Måste tredje världen göra om våra misstag?’. Behovet av ’tekniksprång’ är stort, det vill säga att u-länderna får hjälp med vissa smutsiga steg i moderniseringsprocessen. Sådana tekniksprång sker för närvarande på IT-området. Men i stort sett inte alls på områden som energi, transporter och jordbruk, sektorer där de verkligt stora miljöproblemen återstår.
     Ungdomar är inte dumma. De nås dagligen av rapporter om miljötillståndet i världen. Medan ekonomierna växer pekar flertalet ekologiska indikatorer nedåt. Världen har aldrig varit rikare, antalet miljardärer ökar exponentiellt. Samtidigt blir det allt svårare att finansiera hälsovårds- och utbildningsprogram för de allra fattigaste, liksom att få acceptans för åtgärder på klimatområdet. Ännu sju år efter Rio-överenskommelsen fortsätter koldioxidutsläppen att öka.
     Problemet för unga människor i dag är den skriande kontrasten mellan retorik och åtgärder på miljö- och fattigdomsområdet. Politiska ledare uttalar ofta sin oro över utvecklingen på stora internationella konferenser. Men väl hemma igen är det ’business as usual’. Det finns naturligtvis undantag från denna bild, men de är få.
     Det är som om vi levde i skilda världar. En dominerad av forskare och miljöorganisationer, som uttrycker oro i fråga om möjligheterna att uppnå harmoni mellan tillväxt och miljö. En annan dominerad av ekonomer och finansanalytiker, där dessa problem över huvud taget inte finns med.
     Problemet är att samtidigt som politik, näringsliv och medier blivit allt mer kortsiktiga i sitt sätt att arbeta, ökar behovet av långsiktigt tänkande i framför allt miljö- och fattigdomsfrågorna. Det är klart att unga människor bekymrar sig över att det långa perspektivet så ofta saknas i beslutsprocessen.

Vad som bohövs i dag är tydliga spelregler för den globala ekonomin, inte minst för skyddet av miljön. Handelsmötet i Seattle var bland annat ämnat att försöka utveckla sådana regler, men havererade på grund av hårda motsättningar mellan EU och USA, men framför allt mellan rika och fattiga länder. Precis som Bergström tror jag på teknikens möjligheter. Men forskare och tekniker kan inte leva i ett vakuum. Vad som alltför ofta saknas är en bred diskussion i samhället om konsekvenserna av olika tekniska lösningar Protesterna mot genmanipulerad mat avslöjar bristerna i detta hänseende.
     Men lösningen ligger inte enbart i en bättre dialog, utan också i just långsiktighet. Vi människor har över huvud taget en fallenhet för ’instant gratification’, det vill säga vi vill ha njutningar och bekvämlighet i dag, oavsett konsekvenserna på lång sikt. Vad vi behöver är mer av diskussion kring vilka värderingar som samhällsutvecklingen ska vila på, och framför allt ett tydliggörande av den svåra avvägningen mellan kort och lång sikt. ”

Kan man undvika att bli tidsblind?

”Den fartblinde märker inte att han kör för fort. Hemmablind är den som inte uppfattar sådana brister i sin hemmamiljö, som genast faller utomstående i ögonen. Hemmablind är också den som ser på omvärlden med lokala hemma-ögon utan att förstå att de egna hemma-reglerna inte är universellt tilämpbara.
     Tidsblind är den som är fångad i sin samtid och saknar perspektiv pa nuet. Men tidsblindheten drabbar inte bara nuet utan också historien. Den tidsblinde förhåller sig som en efterklok besserwisser till det som varit. Han tillämpar nuets regler på tidigare epoker och finner våra föregångare moraliskt förkastliga. Hur kunde ansvarsfulla människor införa 30-talets steriliseringslagar? Hur kunde så många annars hyggliga svenskar gå med i kommunistiska partier? Tidsblindhet innebär att bedöma historien med facit i hand. Ty - frågar den tidsblinde - varför ska dåtiden bedömas efter andra moraliska regler än nutiden? Onda handlingar måste väl vara onda oberoende av när de äger rum, liksom riktiga handlingar måste vara riktiga oberoende av tiden?
     Den tidsblinde brukar också ha en överdramatiserad uppfattning om framtiden. Antingen är man överdrivet optimistisk och tror att en bättre värld väntar runt hörnet. Det blir tydligt varje gång man vid midnatt den 31 december hälsar det nya året. Vem utgår då inte ifrån att det nya året ska bli så mycket bättre än det som just tagit slut? Eller att 2000-talet ska bli oerhört mycket lyckligare än 1900-talet?
     Men tidsblindhet kan också innebära en överdriven rädsla för framtiden, som att jorden snart kommer att gå under och försvinna ut genom ozonhålet. Att förhålla sig till framtiden är förvisso svårt, men tidsblindheten förleder oss att ofta helt förlora fattningen inför den tid som kommer. Det märks inte minst på litterära framtidsskildringar, också sådana som räknas som klassiker. Hur mycket av Karin Boyes "Kallocain" har blivit verklighet, eller Huxleys "Du nya sköna värld" eller den mest berömda av dem alla, Orwells "1984"? Det intressanta med den boken är ju att 1984 redan har ägt rum; vi vet hur det blev. Det gör inte boken till sämre litteratur, men det drabbar onekligen romanen som prognosinstrument.

VAD KOMMER ATT HÄNDA med människan? Somliga, som tror på Darwin, kanske föreställer sig att evolutionen rullar på så att människan någon gång i en fjärran framtid inte alls kommer att se ut som nu. Kanske att vi har tappat ena foten för att alla vid det laget har automatväxlade bilar. Men för att en ny art ska uppstå krävs isolering. Nya mutationer maste vårdas i särskilda isolat. Men den typen av växthus som en gång den afrikanska geografin, där människan uppstod, finns inte längre. Om människan ska bli bättre via mutationer och urval måste vi skicka i väg en grupp till någon avlägsen planet, och låta dem stanna där och utvecklas avskurna från inblandning i tusentals år.
     Man kan också föreställa sig att mänskligheten i framtiden har genom gatt någon sorts moralisk revolution - för vilken gång i ordningen? - och tappat sin aggressivitet så att alla lever i fred och harmoni. Oräkneliga är de profeter som under tidens lopp velat forbättra människam antingen genom klasskamp, vuxendop och nu senast med genteknik.
     Hur är det då med gentekniken - är den en realistisk metod att förbättra människan? Vi har ju alla last om HUGO-projektet, kartläggningen av den mänskliga arvsmassan som nu är så gott som fullbordad. Kan vi inte med genteknik förbättra människan? Det beror pa vad man menar med forbättring. Sannolikt kommer man att kunna behandla vissa svåra, ärftliga sjukdomar med genteknik. Kanske rent av via ingrepp på könsceller slå ut dem helt. Vi får väl se. I alla händelser får man nog räkna med att ny fosterdiagnostik kommer att efterfrågas i allt högre grad. Ty vem vill inte föda ett friskt barn?

MEN MED EN BÄTTRE MÄNNISKA menar man nog något annat, en som är starkare, friskare, intelligentare och mindre benägen för våldshandlingar och onödiga konflikter. Kommer gentekniken att i så fall vara till hjälp? Det är lätt att förfasa sig över själva frågeställningen. Men svaret är rimligen att det vet vi inte. Kanske blir det möjligt i en fjärran framtid, om 100 år eller 500 år, att med genteknik förändra människan. Om man ska göra det eller inte får vi lämna till den generation som lever då. Vi kan inte agera som moraliska tidsimperialister gentemot kommande generationer.
     Vi lever i en epok som betonar biologi och genetik. Ibland kan man få för sig att man lever på en Kiviks marknad för genteknik, där olika utropare försöker överrösta varandra. Men misstron och motståndet är också högröstat. Varje biologisk förklaring ses av somliga som ett försök att bokstavligen dra ner människan i smutsen. Tidsblindheten blommar med andra ord för fullt.
     Tills vidare går det inte att skapa goda människor med hjälp av genteknik. Men vi kan med god uppfostran och bra skolor lära människor att bli mer uppmärksamma på allas vår slumrande (biologiska?) tendens att begå onda handlingar. På de sociala reformernas område återstår hur mycket som helst att göra. ”

020517:

IT-kommissionen: Vision 2011.

Berör område 61:

“Hälso- och sjukvård: ”Tillgången till rätt information ger kvalitet”
     Vision 2011: Läkare och annan medicinsk personal får en kvalificerad återkoppling på sitt arbete genom kommunikationstjänster som ger rätt information i rätt tid och i rätt sammanhang. Genom denna öppenhet med information är det möjligt att skapa hög - inte tidigare möjlig - kvalitet i vården.
     Patienter kan genom olika kommunikationstjänster lätt både informera sig och komma i kontakt med rätt resurser inom vården - med bättre vård som resultat. Patientens rätt till rätt vård kan åstadkommas genom tillgången till kvalificerad kvalitetssäkrad information och kommunikation över nätet. På samma vis kan den enskilde utöva viss form av självdiagnostik.
     När en person insjuknar akut och behöver vård, ger de sammanhängande informations- och kommunikationssystemen inom vården förutsättningarna för alla inblandade i vårdkedjan att fatta rätt beslut i rätt tid.
     Inom äldreomsorgen kan såväl anhöriga till äldre människor som de äldre själva få sin rätt till trygghet i det dagliga livet för att hantera allt det praktiska, sjukdom och social samvaro. Genom olika former av IT-nätverk och -stöd kan äldre och anhöriga tryggt och enkelt nå varandra dygnet runt även över stora geografiska avstånd. IT-nätverken ger också förutsättningar att det därtill kan finnas utbredda nätverk av människor som tillhör vårdteam och anhörignätverk som kan ta vid efter olika larm eller avvikelser. Det gör att äldre kan bo hemma i trygg miljö i stor utsträckning.
     Sammantaget ger hälsa- och vårdvisionerna uttryck för ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet med patienten i fokus. De visar även på olika former av horisontell integration inom vården med nationella specialistnätverk, bakjour på distans, handledare på distans o s v. Samtidigt exemplifieras en väl utbyggd integration mellan primärvård och akutsjukvården och även med kommunernas hemsjukvård och särskilda boende.
     Det centrala inom vården 2011 är att arbeta med bättre kommunikation och kvalitetssäkring. Det bygger på en nationell nätverksstruktur som gör det möjligt att trygga informationsförsörjningen kring varje enskild patient, oavsett var patienten befinner sig.”

Se vidare: Vision 2011: Hälso- och sjukvård. (380K)

Berör område 61:

“Samhällets säkerhet: ”Samordnad insats i komplex krissituation."
     Vision 2011: Samhällets olika säkerhetsfunktioner fungerar nu mer som krisorganisationer. Kraven på samordning i komplexa krissituationer är ännu högre än tidigare då tillgången till information är stor och global.
     Tillgången till informationen är nödvändig för att snabbt få fram de rätta underlagen för att kunna fatta de rätta besluten. I t ex den nya integrerade räddningstjänsten handlar det om att all tillgänglig information med de för räddningsinsatsen relevanta faktadatabaserna, t ex kartmaterial, byggnadsritningar, kemikalieförteckningar o s v tillsammans med kontinuerligt videobildmaterial från olycksplatsen ställs samman och presenteras för räddningsledningen med hjälp av datorstödd bild- och visualiseringsteknik. Räddningsledningen får därigenom en helt ny överblick över en olycksplats där gränssnittet - informationsbordet - genererar en modell av olycksplatsen som ger intrycket av att ”sitta på en flygande matta” över det aktuella området. Informationen distribueras kontinuerligt ut till personalen som arbetar på olycksplatsen och dessa kan vid behov få tillgång till samma information som räddningsledningen, via headset med inbyggd bildskärm.
     Räddningstjänsten är 2011+ totalt samordnad med regioncentraler och inte som idag uppdelad på olika ledningscentraler för sjöräddning, flygräddning och vanlig räddning. Till sitt förfogande har man dessutom ett gemensamt integrerbart kommunikationssystem, Tetra, vilket innebär att en ledningscentral kan kommunicera med samtliga deltagare vid en olycksplats, d v s polis, sjukvård, räddningstjänst och militär personal.
     De reformerade ledningssystemen gör att det på kort tid går att producera underlag som är anpassat till situationen oavsett om det är en begränsad händelse eller en nationell katastrof. Arbetet med en utvecklad sårbarhetsanalys hos kommuner, statliga verk och i privata företag ger grunden för att skapa helhetsbilder vid katastrofer. Det ger samhället en mer tvärsektoriell krishanteringsförmåga.
     Det finns 2011+ även ett utvecklat nationellt system för IT-säkerhet och skydd mot informationsoperationer och det bygger på partnerskap mellan samhälle och näringsliv. Det fokuserar på en säker teknisk infrastruktur kombinerat med ett välutvecklat system för certifiering av IT-system och IT-produkter.
     Ett nyckelord för samhällets säkerhet är koherens, en tankemässig samstämmighet som medför att vi på många områden har globala regelverk och samordning mellan nationella regelverk för att hantera säkerhet. Vi har sannolikt ett säkrare samhälle 2011+ med fler öppna demokratier, men sårbarheten i ömsesidigt beroende tekniska infrastrukturer finns kvar.”

Se vidare: Vision 2011: Samhällets säkerhet.(248K)

Berör område 64:

“Vardagsliv: ”Det uppkopplade hemmet är en multiplats”
     Vision 2011: Det digitala tjänstesamhället har flyttat in i våra vardagsliv och i våra vardagsrum. Vi har fått ett nytt kultur-rum - som vi eftersträvat länge, men det är först nu som det är möjligt - genom den förstärkning som IT-stödd kommunikation och sensation innebär. Samtidigt påverkar IT människors tidsanvändning i vardagen. Det finns möjlighet att vara skapande och interaktiv i varje ögonblick var man än befinner sig; även så i bilkön, tunnelbanan och på fjällvandringen.
     Hemmet är en ”multiplats”, ungefär som den egna gården utgjorde under naturahushållningen, fast nu med ”turbo” och därmed finns ett spektrum av aktivitetsmöjligheter alltid tillstädes via digitala informations- och kommunikationskanaler.
     Hemmet är nu inte bara en bostad, utan det är också arbetsplats, teater, rollspelplan, verkstad, sjukhus, långvård o s v - samtidigt eller i olika skeden av livet. Det uppkopplade hemmet är en mottagare för en utökad uppsättning av digitaliserade samhällstjänster som gäller vård, omsorg, utbildning o s v. Vi kan delta i olika sammanhang som gradvis blir mer virtuella och med hjälp av tekniken göra verklighet av nya tid-rum-begrepp.
     Samtidigt finns ett stort behov av samlingsplatser - hemmet är förvisso en sådan, men bara för ”gårdsfolket”. Detta gårdsfolk är också rörligt - individerna flyttar runt till olika samlingsplatser, men de är lika deltagande i alla sina sammanhang. Ett sådant rörligt liv innebär att tjänsterna alltid följer individerna - tjänsteproduktionen kan därför inte uteslutande vara fysiskt lokaliserad utan kunna produceras där de behövs.
     Ett rörligt tjänstesamhälle kräver i olika avseenden en full och ständig information om individer, var de befinner sig och på vilken sensationsnivå de uppträder - detta inte minst för att minska samhällets sårbarhet. Att åstadkomma en sådan fullständig bild av alla individer är tekniskt lätt, men det är knappast önskvärt ur integritetssynvinkel. Det finns således en konflikt mellan kravet på öppenhet/tillgänglighet och skyddet av den personliga integriteten.”

Se vidare: Vision 2011: Vardagsliv (hemmet & hemmet bortom hemmet). (228K)

Berör område 651.

Vision 2011: Möjligheter genom IT. (268K)

Komplettering 030127:
"De informationssystem och styrsystem som vi har idag har utgått ifrån modeller av människans förhållningssätt som rationell varelse. Människor är begränsat rationella, det går inte att förstå mänskligt handlande utan att förstå känslornas roll. Inom forskningen modelleras mänskliga känslor som en förutsättning för att skapa fungerande system för hantering av data och komplexa situationer.
Det gäller att kunna hantera ”Affektiv Informatik” i framtidens kommunikationssystem. I vägtrafiksituationen måste mer kommunikativa och affektiva värden komma till uttryck, 2011+. Väginformatik är inte enbart reglerteknik av flöden eller IT-relaterade säkerhetssystem. Det handlar även om att använda den tid som spenderas i ett fordon på ett så positivt sätt som möjligt. Bilen som arbetsplats, kulturarena, mediecentral o s v.
Vi är på väg in i det mobila samhället, de sociala banden hålls ihop även om det är mobilt. Livet är mer spännande. Maskinerna tömde landsbygden på folk, datorerna tömde fabriken och nu IT som tömmer kontoren. Vi blir friare!
Visioner:
Människan i centrum
Människan på väg
Kropp och själ
Reflektioner."

Berör område 652:

“Samhällets tjänster till medborgarna: ”Det skräddarsydda mötet”
     Vision 2011: I Sverige erbjuds alla medborgare ett nytt möte med myndigheterna som - med teknikens hjälp - gör det lätt att hitta rätt information, att hantera ärenden samt att få insyn, inflytande och kontroll.
     Medborgarna sätts i fokus på ett nytt sätt och erbjuds skräddarsydda vägar till samhällets tjänster i en blandning av digitala och personliga former. Den Digitala Samhällstjänsten, Sveriges Information och ServiceLänken är myndigheternas samlade ansikte mot medborgarna. Bakom kulisserna finns en nätverksförvaltning, där myndigheterna samverkar över gränserna i ärende- och informationsprocesser. Det är förändrade arbetssätt och ny organisation inom förvaltningarna. Samarbetet och den omfattande digitaliseringen har gjort det möjligt att upprätthålla ett rikstäckande nät av serviceställen för de viktiga personliga mötena.
     Det ”digitala folkhemmet” är en lämplig metafor för det goda samhällets service till medborgarna där individen erbjuds en ingång för alla typer av offentlig service och med tre olika servicenivåer beroende på komplexiteten i frågan.
     Ingången till Digitala Samhällstjänsten och Sveriges Information via ”samhällskanalen” minförvaltning.se där 24-timmarsmyndigheten är fullständigt förverkligad med personliga individuellt anpassade tjänster som ger den enskilde en skräddarsydd anslutning till all offentlig verksamhet. Där kan den enskilda medborgaren få information, hantera ärenden, göra bokningar, kontrollera uppgifter, delta i debatten och påverka utvecklingen.
     Här kan också en företagare sköta ett brett spektrum av ärenden med en hög servicenivå, eftersom minförvaltning.se är en gemensam satsning för alla relevanta myndigheter i Sverige samt auktoriserade partners som banker, revisorer, försäkringsbolag m fl.
     Digitala Samhällstjänsten är så funktionell att den kan hantera mellan 80-90 procent av medborgarnas kontakter direkt via nätet. Informationstjänsten Sveriges Information är ett komplement om det uppstår oklarheter. Den bygger på en callcenterverksamhet med interaktiv video (bildsamtal) i direkt anslutning till nättjänsten. Tjänsten kommer upp direkt på skärmen om det är någon fråga som upplevs som speciellt krånglig.
     Nättjänsten stöds av intuitiva gränssnitt med hjälp av ledord och en generell termkatalog som standardiserar inmatningar och begrepp som används.”

Se vidare Vision 2011: Samhällets tjänster till medborgarna (340K):

Berör område 652:

“Kommunal förvaltning: ”Effektiv med plats för närvaro & dialog”
Vision 2011: Även i det kommunala perspektivet berör många frågor äldreomsorg och särskilt boende och det innebär att visionerna inom hälso- och sjukvård har klara beröringspunkter. Det finns genom tillgång till olika typer av e-tjänster i kommunen förutsättningar för att var och en på ett enklare sätt ska kunna ta aktiv del i sitt eget och anhörigas behov av t ex vård och omsorg. Motsvarande ordning gäller skolan, utbildning och lärande.
     Gemensamt för kommunvisionerna är att de bygger på en omfattande horisontell integration mellan alla kommuner, deras backoffice-organisationer, sjukvårdens organisationer (landstingen har 2011 upphört att fungera som egna enheter) och statens 24-timmarsmyndigheter.
     Mycket av dialogen med kommunens medborgare sker via gränssnitt som bygger på överföring av bild-ljud-text. Ett spektrum av allmänt tillgängliga kommunala e-tjänster bidrar starkt till ökad jämlikhet, solidaritet, engagemang och delaktighet i inte bara det fysiska, utan också alltmer det virtuella, samhällsbygget, d v s den egna kommunens utveckling.
     Kommunmedborgaren har ett personligt servicekort som kopplat med olika former av säkerhetslösningar ger tillgång till privat information med höga krav på integritet och säkerhet mot t ex skola, vård och omsorg samt olika avgiftsbelagda tjänster. Allmän information finns alltid enkelt tillgänglig. Efterfrågan på kommunala tjänster ökar, men inte resurserna. Inom förvaltningarna har man tillgång till effektiva planerings- och simuleringsverktyg för att kunna höja effektivitet och kvalitet i arbetet. Politikerna utnyttjar den nya tekniken för att skapa en bredare dialog med medborgarna. Detta innebär inte att de demokratiska besluten går fortare, men underlagen för besluten blir bättre.
     Människors rörlighet har ökat. Det kräver nya system för att hålla ordning på tjänster och människors dialog med kommunen i synnerhet och det offentliga i allmänhet. De kommuner som 2011 har klarat detta, har nu kunnat skapa en effektivare, men samtidigt ”långsammare”, kommun med plats för närvaro och dialog.”

Se vidare: Vision 2011: Kommunal verksamhet (288K):

Berör område 653.

“Handel: ”När all kommers sker via elektroniska hjälpmedel”
     Vision 2011: Den globala ekonomin bygger på levande, lättrörliga och flexibla värdenät som innebär radikalt ändrade beteenden inom handel och logistik. Det är en ”anytime, anywhere, anyhow”-ekonomi.
     För att komma dithän har industrin behövt genomföra en processintegration och processautomatisering. På dessa nya informationsplattformar har ett handelsföretags relationer med leverantörer och kunder fått nya dimensioner och försörjningskedjorna kan vara effektivt integrerade. Genom avancerad databasteknologi har det gått att förverkliga nya affärsmodeller och för att komplettera utbudsdrivna distributionskanaler med efterfrågedrivna kanaler som förbättrar och utvecklar relationerna med kunderna.
     e-affärernas fokus på relationer, processer och systemintegration har krävt ett långt och mödosamt arbete för att utforma en mjuk infrastruktur, något som krävt standardisering, samverkan och långsiktighet. Detta har efterhand öppnat för en logistik inom handeln som kan ha både fasta relationer inom efterfrågedrivna kanaler och ”lösa förbindelser” som uppkommer vid handel på elektroniska marknader eller e-auktioner.
     En mycket central utveckling har varit att skapa kommunikation mellan den myriad av olika programvaror som finns i företagen, dels för att samspelet ska fungera mellan företag, dels inom de stora företagen, där olika divisioner, dotterbolag o s v måste kunna kommunicera effektivt med varandra. Det är många affärspartners som ska integreras i varuförsörjningskedjorna. Att kunna kommunicera digitalt ger betydande tids- och effektivitetsvinster.
     Den geografiskt utspridda organisationen bygger i stor utsträckning på nätverk både inom och utanför det egna företaget. Att upprätthålla dessa nätverk är mycket viktigt, eftersom medarbetarna sitter geografiskt åtskilda och många fler beslut ska fattas Därför finns bl a en väl fungerande visuell digital kommunikation som ger medarbetarna känslan av att sitta tillsammans.
     Inom dagligvaruhandeln har det utvecklats en samverkan mellan leverantörer i alla led, bl a vid kundleveranserna för att kunna ge den service som konsumenterna efterfrågar. Genom restriktioner på tillgång till gatunät och vägar kan varje leverantör inte längre ha sitt eget logistiksystem. Därför växer det fram gemensamma automatiserade lager och samordnade transporter.
     Konsumentens perspektiv 2011-16: Nästan all kommers sker via elektroniska hjälpmedel, främst beroende på att kostnaden för att göra affärer elektroniskt är så mycket lägre än kostnaden för att driva butiker och ge manuell service.
     Alla människor gör sina beställningar via mobiltelefoner, bärbara datorer eller andra elektroniska hjälpmedel som kan vara insydda i kläderna eller vara en del av köksutrustningen eller installerade i bilen och det förutsätter en allmänt tillgänglig infrastruktur med hög säkerhet och interaktivitet som alla människor kan använda. Handeln är behovs- och efterfrågestyrd i stor utsträckning. Det ger betydande ekonomiska effekter. Kostnaderna för produktion reduceras genom övergång från manuell till elektronisk hantering och därför reduceras också värdet på existerande varor och tjänster.
     En problematik som under åren fram till 2011 hållit tillbaka och fördröjt utvecklingen är lagstiftningen, som i praktiken länge varit kontraproduktiv i handelssammanhang. Här har det behövts betydande insatser för att bereda marken för nya arbetssätt.”

Se vidare: Vision 2011: Handel (inklusive e-affärer) och logistik. (420K)

Berör område 656:

“Väg & transport: ”Informerade trafikanter beter sig rationellt”
     Vision 2011: Kollektivtrafiken går att anpassa bättre till den aktuella efterfrågan. Resenärer kan i realtid få tillgång till aktuell och relevant information om trafiken. Det sker genom en väl utbyggd mobilkommunikation i kombination med nya system för avancerad trafikplanering och -ledning.
     När det gäller information för biltransporter har utvecklingen inte kommit så långt. Processen är mycket mer komplicerad än för kollektivtrafiken och kommer att ta åtskilliga år innan ”det digitala tjänstesamhället” har tagit plats ute på vägarna och i trafiken. För att hämta information om rådande trafikläge krävs att en helt ny infrastruktur med sensorer och kameror etableras. Det är ett arbete som har påbörjats. Men det kräver tid och framförallt ekonomiska resurser.
     Enda lösningen på t ex rusningstrafiken i de större städerna är en kombination av ett utbyggt vägnät och en effektiv vägtrafikledning som ”informerar” bort problemen. En utveckling som kommer är system för realtidsinformation om trafiken, s k flexibla lösningar med vägtrafikledningssystem som tar hänsyn till rådande väglag och trafiksituationer, t ex i form av omställbara vägmärken, informationstavlor och hastighetsskyltar.
     I den långsiktiga visionen, om 25-30 år, gäller att samtliga fordon som rullar på vägarna är ständigt uppkopplade mot ett lednings- och trafikinformationssystem.”

Se vidare: Vision 2011: Väg och transport. (360K)

Berör område 658:

“Näringsliv: ”Värdeskapandet sker i flexibla nätverk”
     Vision 2011: Ett näringsliv fungerar inte om det inte finns en konsument. Därför är konsumentperspektivet mycket centralt för producenter av varor och tjänster. Tid och pengar är mer än någonsin tidigare en bristvara för konsumenterna och det ställer alldeles särskilda krav på näringslivet. Det innebär inte bara att konsumenten kommer att kräva alltmer prispressade produkter och tjänster av näringslivet, utan det innebär också en stor potential för näringslivet att tillhandahålla helt nya produkter och tjänster. Särskilt gäller det sådant som tillfredsställer kunden behov av omedelbar leverans. Leverans prompt! Vi vill ha varan/tjänsten omgående. Konsumenten är nu mycket mer krävande än vad näringslivet upplevt tidigare.
     För att kunna tillfredsställa detta nya konsumentbeteende och marknadens krav, är näringslivet strukturerat på ett nytt sätt. Näringslivet har lämnat det traditionella sättet att arbeta i fasta värdekedjor till förmån för flexibla värdeskapande nätverk. Företagen arbetar nu i nätverkande dynamiska organisationsformer som hela tiden ändrar struktur och där varje enhet är höggradigt specialiserad på sin verksamhet. Många företag är horisontellt integrerade och andra agerar som spindlar i sina nätverk. Det gäller alltså nya villkor för arbete genom de dramatiska förändringar som skett genom tillgången på teknik.
     Värdeskapandet sker alltså i flexibla nätverk. Det sker i olika former av värdenät. Det finns väl fungerande elektroniska marknadsplatser där företagen arbetar. Genom att varje funktion är ständigt uppkopplad via olika typer av nät, ökar möjligheterna kraftigt till att uppnå effektivitet i dessa handelsplatser. Det bidrar också till att höja kapacitetsutnyttjandet av tillgängliga resurser. Det möjliggör bättre servicenivåer och personligt bemötande i hantering av kundrelationer.
     Genom nya IT-system kan arbetet (och framförallt arbete som är datorstött) i stigande utsträckning utföras på andra platser än den som vi traditionellt uppfattar som arbetsplatsen. De geografiska avstånden minskar i betydelse för att olika medarbetare ska kunna samverka. Det datorstödda arbetet kan utföras praktiskt taget var som helst. Det datorstödda arbetet kan också många gånger utföras när som helst på dygnet.
     Allt detta gör att det blir allt svårare att koppla arbetets begrepp, regler och institutioner till industrisamhällets grundstenar tid och plats. Arbetsplatsen kan i en växande mängd yrken variera alltifrån en bestämd arbetslokal till kunden, hemmet eller bilen. Arbetstiden kan för alltfler yrkesverksamma spridas ut över dygnets, veckans eller månadens timmar efterhand som behov av arbetsinsatser finns. Informationstekniken och ett spektrum av interna och externa digitala tjänster skapar också förutsättningar för helt nya företags- och organisationsformer, t ex virtuella eller imaginära organisationer. Företagen samarbetar i nätverk med andra företag på tillfällig eller permanent basis. Även dessa nya företags- och organisationsformer gör att begrepp som arbetsplats och arbetstid får en annan innebörd för många i yrkeslivet.

Se vidare: Vision 2011: Näringsliv. (280K)

Berör område 70:

"Kultur: "Den nya scenen ger en gemenskapande kultur”
     Vision 2011: Vi upplever nya uttryckssätt och skapandeformer. Vi deltar interaktivt i intressegemenskaper, communities - som fyller olika funktion i livet och i vardagen har mycket med skapandeformer att göra. Vi deltar på olika virtuella scener, en del är globala, andra är lokala, ytterligare andra kombinerar det globala och det lokala. Utmärkande är interaktiviteten där rollspelet är en attraktiv tankemodell - man prövar, experimenterar, vrider och vänder på sin egen identitet, något som blir allt viktigare i ett samhälle som i många avseenden är mer transparent än tidigare i historien.
     Den globala festen - som t ex när hela släkten Rodrigues festar om i realtid samtidigt på olika platser runt om i världen och alla deltar över nätet gemensamt i skapandet av den upplevelsen. Det går alltså för vem som helst att ordna en stor fest över nätet där "hela vrlden” kan vara med och äta, sjunga, dansa, skapa ... t o m känna dofter från fjärran platser. Denna ”nya scen kan utveckla den gränsöverskridande och skapande kulturen där alla kan delta.
     Det är ett rikt bubblande och demokratiskt kulturlandskap med många nya konstnärliga och kulturella uttryck som skapas såväl av professionella som av amatörer - ofta i ett gränsöverskridande samarbete.
     Det är en ny värld, med digital teknik som ger förutsättningar för helt nya funktioner som inte fanns tidigare - den nya virtuella scenen, den interaktiva flygande mattan, spelet, teatern, filmen, med interaktivitet. Berättaren och spelaren vet inte tillsammans vad som kommer att hända, spelarna utforskar spelet, slutet är aldrig förutbestämt, man vet inte hur det ska sluta denna gång. Det finns inga passiva åskådare, utan alla som vill kan vara aktiva medskapare som kan kommunicera med varandra utan mellanhänder.
     Vi får nya former för skapande. Många uttrycksformer blandas och det sker en sammansmältning mellan olika konstformer, olika cross over-lösningar. Begreppet gemenskapande, d v s gemenskaper i skapande, står en betydelsefull utveckling inom kulturen. En innebörd bottnar i gemenskap. En annan innebörd har med skapandet att göra, det som är all kulturs moder. Nu har det vuxit fram en mängd nya gemenskaper kring skapande uttryck. Det finns personliga gemenskapsmedier med en skapande inriktning, d v s gemenskapande. Berättelsen som uttryck är - som i alla tider - viktig för oss. Det nya i 2011 är att det skett en förändring i hur vi alla förhåller oss till berättelserna runt omkring oss. Traditioner har återupptagits och nya möjligheter till kommunikation och skapande introducerats. Gränsen mellan berättare och publik, mellan producent och konsument, har suddats ut.
     Det är lika viktigt att skapa berättelser som att berätta dem. Vi har tagit steget in i berättelsen, där skapandet är en minst lika viktig del som lyssnandet. Scenen att verka på är global på det virtuella planet och lokal på det fysiska planet. Tillsammans bildar det virtuella och det fysiska en ny kombination av energi och skaparglädje, där berättelserna skapas tillsammans av både producenter och konsumenter."

Se vidare: Vision 2011: Kultur. (284K)

Berör område 7914 och 90.

"Medier: "När medial information finns tillgänglig överallt, alltid."
     Vision 2011: I denna stressande och samtidigt avkopplande tillvaro är medierna allestädes närvarande. Tjänsteutbudet i medierna är stort - all medial information finns tillgänglig överallt, alltid. Dilemmat är att innehållet endast till en blygsam del handlar om nyheter och fakta med hög kvalitet.
     Nyckelorden för medieproducenter och -konsumenter är mobilitet, kanaloberoende och skalbarhet.
     Mobiliteten innebär att jag alltid får den mediala information som jag behöver eller vill ha - när som helst och var som helst.
     Kanaloberoendet innebär fritt val hur jag tar emot mina mediala tjänster, d v s att kunna få dem i tryck när de lämpar sig för tryck, att få dem på skärm när de lämpar sig för skärm.
     Mediernas skalbarhet betyder att den mediala information jag tar till mig automatiskt för med sig en lämplig formgivning och anpassning till kanal, situation och mina önskemål.
     Jag som mediekonsument kan alltid få den mediala information eller underhållning som jag vill ha - så länge jag kan betala, på något sätt. Jag kan ocks välja mellan att vara interaktiv eller inte aktiv, d v s jag kan själv delta i medieproduktionen och i någon mening bli mitt eget medium. Nyheter och fakta kan vara mer individanpassade och utgå från mottagarens kunskaper och intressen. Därför är begreppet massmedier inte längre relevant - vi har nu individuella medier. Det finns ocks ett självklart "lunarstorm" på nätet för de flesta målgrupper, d v s virtuella mötesplatser som för många unga övertar den roll traditionella medier har spelat.
     Potentialen ligger alltså i att medier kan vara väsentligt "mer” än tidigare. Men risken är överhängande att medierna istället blir "mindre".
     Den stora knäckfrågan i den nya medievärlden är finansieringen. Svårigheterna att utläsa betalningsviljan hos individen/konsumenten bär på ett uppenbart tillstånd av mediemonopol där de världsbilder som förmedlas alltid har ett ekonomiskt (politiskt, etc) intresse i bakgrunden. Möjligheterna till transparens finns, men den utnyttjas endast av en elit. Massorna finner sig vara inhöljda i dimridåer som är skapade för att få dem att konsumera "rätt”.
     Trots dessa risker är mediemarknaden mer glokal än tidigare. Den digitala tekniken har skapat utrymme för en större blandning av globalt respektive lokalt innehåll i det omfattande utbudet av olika medier. Interaktiviteten mellan medieproducent och mediekonsument har ökat. Och mediekonsumenterna har stora valmöjligheter. Det finnas tillräckligt för varje mediekonsument oavsett behov, så länge finansieringen går att lösa.”

Se vidare: Vision 2011: Medier. (268K)

Berör område 7957:

"Utbildning och lärande:" Nätet är mötesplats för lärprocesser"
     Vision 2011: Inom skolan ligger fokus på nya personliga redskap och ett brett spektrum av digitala tjänster i kombination med en radikal organisatorisk förändring av hela lärprocessen.
     Skolan är nu förvandlad till ett bildnings- och kulturcentrum som har tillgång till handledare och som fungerar som en fysisk och virtuell mötesplats för att sortera och stödja de olika lärprocesserna. Den innehåller inte bara grund- och gymnasieskola, utan även högskola och andra utbildningar.
     IT-stödet är centralt i denna mötesplats för lärprocessen. Allt kretsar kring en portal som elever och lärare kan ansluta sig till och arbeta var de vill. De traditionella klassrummen finns inte längre.
     Borta är den grupporienterade utbildningen. Fokus ligger på individorienterat lärande. Lärarna fungerar som handledare, inspiratörer och informationslotsar. Genom portalen får elever och lärare närsomhelst överblick över sina aktuella lärprocesser. Det går att lätt planera sitt lärande och aktivt påverka sin egen studietid.
     Hela utbildningssystemet bygger på en integration av ny teknik och ny pedagogik. Det intellektuella kapitalet, kunskapen, definieras och räknas in på alla nivåer i samhället. Alla människor har ett utvecklingskonto och ett kompetenskonto. Grundskolan grundlägger det livslånga lärandet. Gymnasieskolan är flexibel och mycket individuell. Universiteten är flexibla och tillgängliga - hundratusen elever går på det svenska nätuniversitetet. Ett stort antal kurser rullar dygnet runt och är öppna över nätet för alla medborgare. Globala, digitala bibliotek finns tillgängliga dygnet runt. Utbildning över nätet blir Sveriges främsta exportvara 2015.
     Alla människor - som vill, barn, ungdomar och vuxna - har sin egna personliga utvecklingsplan på internet. Där samlar man ständigt en rad uppgifter om sina intressen och mål. Alla, även barnen, har privata delar i utvecklingsplanen som inte någon annan kan komma åt, men det mesta är allmänna uppgifter om t ex studiemål och kompetensnivåer som förldrar, lärare och chefer har tillgång till på olika sätt. Man uppmuntrar till personlig öppenhet.
     Arbetsliv, fritid och utbildning blir alltmer integrerade. Modern teknik gör det möjligt för alltfler grupper att arbeta på individuella villkor, t ex unga, gamla, invandrare och funktionshindrade.
     I företagen och arbetslivet har man lyckats skapa en fungerande kunskapsdelning. Den bygger på värderingen av det intellektuella kapitalet. Det innebär att företagen nu har miljöer där man kunskapsdelar, så att inte medarbetarna behåller sin egen kunskap för sig själva. Det gamla beteendet finns det inte längre utrymme för. Fokus på inlärning, paketering av kunskap och olika former av intensivt nätverkande är vägarna för att höja kunskapsnivån i företaget och vara konkurrenskraftig. Det är allt viktigare för människor i arbetslivet att verkligen behärska grundlggande redskap som läsa, skriva, räkna, sovra och förmedla."

Se vidare: Vision 2011: Utbildning och lärande. (340K)