105 Ledande, övergripande åsikter om forskning.

Endast sådant av övergripande karaktär förs till 105, för övrigt till respektive fack.
Behovet av forskning är beroende av vad man behöver veta. Behovet kan man finna genom samhällsplanering i vid mening.(SAB del Bf. DC del 00.DK delar 00, 303)

Länkar till bilagor till forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem finns i:
Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Länkar till de senaste bilagorna finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan

Om man vill komma till ett annat av de 129 områdena:
Klicka på Till Sven Wimnells systemtabell. eller Till popup-tabell.
och klicka där på önskat område.

Om världshistorien och svenska historien finns i:
Sven Wimnell 080201+ 5 april 2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

De första femtio åren av FNs historia finns i:
FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till statistik finns i:
Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)
Här finns bl a statistik för område 658 samlat under en rubrik för området.

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Länkar till världsarvslistan finns i :
Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

En beskrivning av klassifikationssystemet för mänskliga verksamheter finns i:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm

Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Folkbildning, studieförbund, utbildning, forskning, skolan, civilsamhället, kultursamhället o d behandlas i:
Sven Wimnell 31 januari 2014: Fel i skolor. Folkrörelser, Folkbildning och Studieförbund. Utbildning och forskning. Vuxnas och 15-åringars kunskaper. PISA. Civilsamhället. Kultursamhället. http://wimnell.com/omr36-39zzf.pdf

Läget i början av 2014, hushållsbudgetar, boende, hushållsinkomster, välfärdsfördelning, skatter, utbildning, bibliotekssystem mm finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf

Länkar till särskilda utredningar som hör till området här finns bland de förtecknade länkarna i det följande under rubriken:
Andra områden än 40 och 36-39.

På Sven Wimnells hemsida på Internet, http://wimnell.com, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet.

Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio huvudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som tillsammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.

Hemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.

På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsområdena och hur de beror av varandra.

Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena.

Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 områdena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har anledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar.

I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighetstid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskrivningar.

Härefter länkar till några bilagor efter den 19 oktober 2003:
länkar betecknade område 40.
länkar betecknade område 36-39,
länkar betecknade andra områden än 40 och 36-39.
Därefter beskrivningar daterade efter 2013 och
beskrivningar daterade 2013 och tidigare:

Om klassifikationssystem m m, område 40 :

Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning.
http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen. Om politik m m. Område 36-39:
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:

Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 25 oktober 2010 : En fortsättning på 36-39ze. Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten 2010.
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf

Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf

Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf

Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf

Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning.
Om politik för en ny partiledare.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf

Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på ny
politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr36-39zl.pdf

Sven Wimnell 10 maj 2011: Barnfattigdom och annan fattigdom.
http://wimnell.com/omr36-39zm.pdf

Sven Wimnell 26 maj 2011: Något om socialdemokrater och politik april-maj 2011.
http://wimnell.com/omr36-39zn.pdf

Sven Wimnell 10 januari 2012: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Politik inför 2012. Det behövs ordentliga och hederliga planeringar för många delområden i nio huvudområden.
http://wimnell.com/omr36-39zo.pdf

Sven Wimnell 10 februari 2012: Alliansregeringens verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering.
http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf

Sven Wimnell 16 maj 2012: Politik i maj 2012 och socialdemokraternas möjligheter att vinna valet 2014. http://wimnell.com/omr36-39zq.pdf

Andra områden än 40 och 36-39:

Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

SCB:s Företagsregister 1999: Antal arbetsställen 1998 - fördelat på näringsgrenar och områden i SW klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr106b.html)

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 34 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 34 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr34b.html

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf

Delar på område 353 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 353 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr353h.html

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen.(http://wimnell.com/omr353i.pdf)

Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen fördelade på områden i SW-klassifikationssystem.(http://wimnell.com/omr353j.html)

Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf)

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Delar på område 658 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 658 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr658h.html

Delar på område 66-68 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 66-68 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr66-68b.html

Resursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30. http://wimnell.com/omr69b.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Delar på område 71 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 71 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr71b.html

Fysisk planering i det digitala samhället TELDOK Rapport 148 av Gösta Blücher, Daniel Niklasson, Jan-Evert Nilsson och Anders Törnqvist. (Avskrift i liggande format av Sven Wimnell 030404. Avstavning o d justerat 041227) (http://wimnell.com/omr71c.pdf)

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Sven Wimnell 6 august 2010 : Till Trafikverket om järnväg i Strängnäs
http://wimnell.com/omr71h.pdf

Sven Wimnell 29 april 2011: Brev till kommunstyrelsen i Strängnäs om järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71i.pdf

Sven Wimnell 8 juni 2011: Område 71 Övergripande formgivning
av fysiska miljöer o d. Stadsplanering, glesbygdsplanering.
Artiklar, beskrivningar o d före 2009. http://wimnell.com/omr71j.html

Boverket maj 2011: Regelsamling för hushållning, planering
och byggande. Lagar med förordningar och föreskrifter.
Plan- och bygglag (2010:900), Miljöbalken m m.
http://wimnell.com/omr71k.pdf

Sven Wimnell 16 juni 2011: Fysisk planering i Sverige. (Område 71)
http://wimnell.com/omr71l.pdf

Sven Wimnell 28 februari 2012: Yttrande till Plan- och byggnadsnämnden i Strängnäs kommun angående järnvägen i Strängnäs.
http://wimnell.com/omr71m.pdf

Sven Wimnell 050424: Om hörsel och om att tala så det hörs. (http://wimnell.com/omr7914b.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

En skolhistoria av Sven Wimnell. Om skolorna i Strängnäs . En uppdatering 2001 av en historia 1992. Kompletterad med nyheter 2010-2011. (http://wimnell.com/omr7957b.pdf)

Delar på område 7957 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7957 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7957c.html

Delar på område 796-799 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 796-799 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr796-799b.html

En pdf-fil med några författare och titlar från litteraturhistorien. (wimnell.com/omr82-89b.pdf)

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

Länk till särskild sida med Världsarvslistan. http://wimnell.com/omr91b.pdf

Delar på område 91 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 91 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr91c.html

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan

Innehåll:

Utdrag 080526 från http://www.forskning.se.
Kunskapens makt (och maktens kunskap).
Planeringsprocesser : samspel mellan inre verkligheter i demokratiska förändringsprocesser.
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?

Utdrag 080526 från http://www.forskning.se.

Forskning.se redovisar tyvärr forskning bara i fyra ämnesområden:
Miljö
Medicin och hälsa
Naturvetenskap och teknik
Samhälle och kultur
Det är för stora områden för att man ska kunna få grepp om forskningen.

Översikt

Teman

040525:

Forskning & Framsteg nr 4 2004 sid 42-45:

"Kunskapens makt
(och maktens kunskap)"

Inte alla slags kunskaper får blomstra i vårt så kallade kunskapssamhälle.
AV SVEN-ERIC LIEDMAN

"Kunskap är makt. Det sade den brittiske filosofen Francis Bacon för över fyra hundra år sedan. Fransmannen och 1900-talsfilosofen Michel Foucault går ett steg längre och talar om komplexet makt-kunskap. Det är svårt att skilja makten från kunskapen, hävdar han. Det är inte bara kunskapen som ger makt. Makten ger också kunskap. Framför allt skaffar makten sig kunskap, närmare bestämt den kunskap den behöver för att bestå som makt.

En mångfald relationer
Relationerna mellan makt och kunskap är i själva verket mångfaldiga. Man kan skilja mellan åtminstone följande fem:
° den makt över tingen som kunskapen ger
° kunskapen som ger makt över människor
° makten som förbjuder kunskap
° makten som uppmuntrar och favoriserar viss kunskap
° kunskap som avslöjar makten.
   Den första relationen är den som Bacon hade i åtanke. Om vi vet något, kan vi också behärska det. Det kan vara en rent intellektuell makt, nog så viktig: jag förstår ett matematiskt problem, en svår text eller en grupp människors sätt att agera.
   Kunskapen kan också ge oss teknik med vars hjälp vi kan göra sådant som vi annars inte skulle vara i stånd till. Med kikaren kan vi se längre än med blotta ögat. Med flygplanet kan vi resa långt, med Internet kan vi kommunicera blixtsnabbt över väldiga avstånd.
   Men kunskapen kan också tjäna makten i dess utövning. Genom att ge oss personnummer som vi aldrig slipper ifrån, kan makten övervaka och registrera oss, eller ordna våra liv på ett sätt som gör det omöjligt att skilja omtanke från maktutövning.
   Kombinationen makt-kunskap har genom tiderna förknippats snarast med den tredje relationen, med maktens övergrepp på kunskapen genom förföljelse, censur eller lagstiftning. Vetenskapshistorien är full av berättelser om hur vetenskapsmän och filosofer tystats av en överhet som ville ha monopol på sanningen. Inkvisitionen avrättade Giordano Bruno och tvingande Galileo Galilei till avbön. Makten sökte begränsa kunskapen när naziregimen i Tyskland påbjöd vad som kallades arisk fysik, liksom när den moderna, mendelska genetiken visades på porten i Stalins Sovjetunion.
   Även i vår samtid söker makthavare och påtryckningsgrupper hindra vissa kunskaper från att spridas, alltifrån Iran där det som betraktas oförenligt med islam förbjudits, till den kristna högerns USA där Darwins utvecklingslära fortfarande kan ställas åt sidan till förmån för den bibliska skapelseberättelsen.
   Det finns också subtilare och mindre entydiga kunskapsbegränsningar av liknande slag. Den moderna gentekniken ställer den politiska makten inför nya problem. Möjligheten att klona, att kopiera levande varelser, öppnar horisonter som för de flesta ter sig skrämmande. Det klonade fåret Dolly förbluffade och förskräckte världen pä 1990-talet. Nyligen har man lyckats klona även mänskliga celler. Frågan om människans identitet ställs därmed på sin spets. Vad kan staten göra i denna sak? Kan storföretagen ålägga sig en inre disciplin som skyddar vår värdighet och integritet?

Olika intressen styr
I alla tider har makthavare kunnat favorisera vissa typer av vetande på bekostnad av andra. När kyrkan och furstarna en gång gav sitt stöd åt universiteten, var det i för hoppning om att kunskap som i deras ögon var nyttig skulle frodas. De statliga akademierna hade samma ändamål. Stora företag började mot slutet av l800-talet och än mer under 1900-talet att bedriva egen forskning, och därmed fick den rent ekonomiska makten mer påtagligt än tidigare hand om viktiga urvalsmekanismer. I dag samverkar näringsliv och stat i jakt på kunskaper som kan ge vinst och inflytande.
   Eftersom den samlade kunskapsmassan är så stor och forskningsområdena otaliga, måste man välja. Ibland görs urvalet öppet och tydligt - som när forskningsråd säger ja eller nej till ansökningar. Ibland ger sig makten själv ut på jakt efter kunskap som av en eller annan anledning ter sig eftertraktansvärd. Lärda institutioner är inte heller passiva i denna intensiva urvalsprocess. Massmediernas intresse har också blivit en faktor att räkna med. Följden blir att vissa kunskapsområden kommer i rampljuset, medan andra dväljs i skuggan och kanske förtvinar.
   Slutligen finns kunskapens heroiska sida: att ur underläge avslöja makten. Här framstår kunskapen som själv befriad från makt men ändå som en motmakt med avgörande betydelse. Sinnebilden är barnet som talar om att kejsaren är naken. Men det kan också vara forskaren som trotsar det vetenskapliga etablissemanget eller den vanlige medborgaren som skapar sig insikter i någon skum ekonomisk eller politisk hantering och slår larm.
   Att makten uppmuntrar och favoriserar viss kunskap framför annan är vad man nog mest märker av i dagens forsknings-Sverige. Allt ifrån forskningspropositionernas stora och vackra men svepande ord till vetenskapsrådens mer eller mindre salomoniska beslut om vilka projekt som ska få stöd, styrs forskningsresurserna av beslut om vad för slags kunskap som är värd att premieras. En allt viktigare roll spelar de stora företagens intresse att genom spetsforskning vinna större marknader.
   Vetenskapen har i det moderna samhället fått rollen som leverantör av olika sanningar. Religionens roll är i detta avseende påtagligt försvagad. Om man bortser från olika fundamentalistiska strömningar - vars inflytande i ett land som Sverige är högst begränsat - har religionen snarare blivit en etisk vägvisare, stämningsskapare eller kanske en kraft som förhöjer intensiteten i livet, ungefär som konsten. New age med sin brokiga mängd trossurrogat är på reträtt. Kvar är en mer eller mindre vildvuxen vetenskapskritik som gärna kallar sig postmodern. Dess betydelse ska inte underskattas, men det är svårt att tro att den i någon nämnvärd utsträckning skulle påverka vare sig tilltro till eller stöd åt forskning.

Många sanningar om människan
Men vetenskapen är inte enhetlig utan består av en mängd olika discipliner. För många områden finns det en enda eller en grupp vetenskapsgrenar med självklar auktoritet. Världsalltet är astronomins område. Jordskorpan hör till geologerna, och utvecklingen av livet samsas en rad biologiska discipliner om.
   Men vem levererar sanningarna om människan? Det enkla svaret är förstås att det finns en lång rad olika forskningsgrenar som upplyser oss om olika aspekter av det mänskliga. För kroppen finns olika biologiska och medicinska specialiteter, för själen psykologin och psykiatrin, för människan som samhällsvarelse sociologin, för hennes historiska utveckling historievetenskapen. Filosofer tar möjligen hand om den övergripande frågan om människans egenart.
   Men fullt så enkelt är det inte. Här är det öppet för ständiga konflikter mellan olika discipliner. Konflikterna gäller både trovärdighet, uppmärksamhet och resurser. Den stora frågan är vad som utmärker en människa.
   I strikt biologiskt perspektiv är varje levande varelse, och därmed också människan, ett ytterst komplext naturligt system. I och för sig behöver biologen och medicinaren inte hävda att detta är hela sanningen om människan. Forskaren vet av egen erfarenhet att hon också är annat: förhoppningar, drömmar, minnesbilder, kunskaper.
   En typ av biologi förklarar att dessa företeelser bara är biprodukter av kroppsliga funktioner, i synnerhet hjärnans aktivitet. En annan biologi godtar att de också är något annat. Men inget av dessa påståenden hör till biologin själv utan snarare till en allmän världsbild, kanske en filosofi.
   Humanvetenskaper av olika slag - från ekonomi till teologi - kan sträva efter att bortse från människors upplevelser av sig själva. Men det blir till sist bisarrt att föreställa sig att samhällsinstitutioner, diktverk eller religiösa ritualer inte har något med medvetet övervägda mänskliga handlingar att göra. Samma slags hjärna som en gång producerade flintyxan har i nutiden frambringat såväl Picassos målningar som Internet. Något måste finnas mellan hjärnan och den verklighet som den frambringat. Det är detta något som humanvetenskaperna sysslar med.
   Liksom biologerna går humanvetarna ibland utanför sitt eget område och ägnar sig åt tänkande på fri hand. De kan till exempel hävda att biologin är en ren konstruktion och dess påståenden om verkligheten utflöden av en viss kulturell situation. En sådan ståndpunkt är dock svår att försvara i ljuset av biologins utveckling och de resultat som den bevisligen uppnått. Kolibakterien är inte ett påfund. Genteknik kan framstå som riskabel men fungerar enligt teorin.

Motsättningarna är störst nu
De kontroverser som om och om igen dyker upp mellan biologer och humanvetare, i synnerhet sociologer och psykologer, har emellertid viktigare skäl än de rent inomvetenskapliga. En specialist har visserligen lätt för att se hela världen i ljuset av sin specialitet. Men hettan i de strider som utkämpas går inte att förklara med bara denna ofrånkomliga närsynthet. Maktkampen handlar om hur människan ska förstås. Ofta handlar den mer konkret om vilken kunskap som ska användas i olika praktiska situationer, till exempel i hanteringen av människor.
   Forskare och specialister av olika slag är indragna i denna kraftmätning. En lång rad institutioner, från forskningsråd till sjukhus, är också med- eller motspelare. Företag som har direkta intressen i den ena eller andra sortens behandling - som läkemedelsföretagen - förhåller sig inte overksamma. Politiker och opinionsbildare är viktiga. Men också människor långt bortom såväl specialisternas som makthavarnas krets har betydelse i den mån de sätter sin lit till den ena eller andra disciplinens företrädare. Specialistens framgång är beroende av en allmän, mer eller mindre diffus tilltro spridd över hela samhället.
   Denna strid kan följas årtusenden tillbaka i tiden. Men det är knappast ett utslag av historisk kortsynthet att hävda att motsättningarna har skärpts under senare decennier. Så många fler individer med specialisternas hela prestige är indragna i den. och så mycket större resurser står på spel.
   För några årtionden sedan var det bilden av människan som psykisk och social varelse, och i viss utsträckning historisk, som hade en förhållandevis starkare ställning i medierna och det allmänna medvetandet. Den präglade också många politikers föreställningar. Psykologi och sociologi var discipliner i kraftig expansion.
   Sedan femton eller tjugo år har pendeln svängt åt det motsatta hållet. Det är snarare människans biologiska karaktär, inte minst hennes hjärna och hennes genuppsättning, som dominerar bilden av henne. Ett beteende som gemene man för några årtionden sedan förklarade med uppfostran eller olämpligt umgänge skylls i dag på hjärnskada. Påståendet att olika karaktärsegenskaper beror på individens gener har utvecklats till ett folkligt talesätt.

Samhällförändringar bakom
Denna omsvängning kan inte i första hand förklaras med rent vetenskapliga framgångar. Kunskapen om hjärnan har visserligen ökat med imponerande snabbhet. Genetikens triumfer är allmänt bekanta, och farmakologin har arbetat fram många effektiva nya läkemedel.
   Men det har också framkommit en rad nya kunskaper om människan betraktad i ett psykologiskt, socialt, ja, historiskt perspektiv. Det grötmyndiga påståendet att "vi vet så mycket mer i dag" används ständigt och jämt särskilt av dem som svårligen kan räknas till detta "vi" men saknar kraft att övertyga.
   Det är då rimligare att peka på vissa förändringar i samhället i stort. De har bidragit till en annan människobild, en människobild som stämmer bättre överens med biologins perspektiv än humanveten-skapernas. Vi kan rakna upp några sådana omständigheter:
° skillnaden i framstegens art och tydlighet inom naturvetenskap respektive humanvetenskap
° skillnaden mellan att se en människa enbart som objekt och att se henne också som ett subjekt
° skillnaden mellan välfärdsideologi och renodlad marknadsideologi i synen på människan.
   Inom stora delar av naturvetenskapen är enigheten mellan specialister om grundläggande perspektiv och teorier påfallande. Först på hög teoretisk nivå, när man närmar sig stora världsbilder, börjar oenigheten.
   Inom de flesta humanvetenskaper däremot förekomrner en större öppen oenighet även på ett konkret, empiriskt plan. Dessutom förefaller resultaten inom sådana naturvetenskaper som vetter mot tekniken mycket robusta och definitiva jämfört med det mesta som humanvetenskaperna presterar.
   I en tid när så många - och i synnerhet så många av de mest inflytelserika - hävdar att det gäller att se snabba resultat, får det biologiska synsättet en favör. Effektivitet präglar också synen på forskningens praktiska tillämpning. Att utgå från människors egen bild av situationen kan te sig både opraktiskt och onödigt kostsamt. Samtal tar längre tid än en snabb diagnos som utmynnar i en kraftfull medicinering.
   Snabbhet och effektivitet är typisk för marknadsideologin. Varje människa är fri och rationell. Anstränger hon sig, kan hon finna den information hon söker. Skillnaden mellan mäktiga och mindre mäktiga individer och kollektiv tonas ner.
   Det finns många exempel på konflikter av detta slag, till exempel den om överaktiva barn som utspelas mellan å ena sidan Christopher Gillberg och hans neuropsykiatri och å andra sidan Eva Kärfve och andra sociologer. Det är viktigt att komma ihåg att denna och andra liknande strider inte bara handlar om kunskap utan också - och kanske framför allt - om makt.
   Steget från kunskap till makt är aldrig långt. Så är det alltid, och så är det inte minst när det gäller detta exempel.

SVEN-ERIC LIEDMAN
Är professor i idé-och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.
Han leder forskningsprojektet ‘ Form, innehåll, konst och teknik - ett möte mellan begeppshistorien och designpraktiken’ som finansieras av Riksbankens jubileumsfond. “

( Konflikten om överaktiva barn mellan Ch Gillberg och E Kärfve finns beskriven på sidorna 286-290 i Sven-Eric Liedmans bok “Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper.” Albert Bonniers förlag,, tryckt 2002. www.albertbonniersforlag.se)

050429 flyttat från omr70:

Planeringsprocesser : samspel mellan inre verkligheter i demokratiska förändringsprocesser.

Samhällsplaneringens problem har behandlats översiktligt i det föregående, bl a med tanke på Riodeklarationens krav. Men planeringsproblemen är många.
Det som ska planeras är förändringar av mänskliga påverkningar som ändrar utvecklingen. Här behandlas mer personerna som planerar än det som planeras.
Först behandlas individens möjligheter att förbättra för sig genom att påverka och förändra individer och miljöer.
Sedan påtalas att rådande och väntade bristsituationer och konfliktrisker medför krav om mer och bättre planeringar.Människorna avgör tillsammans världens framtid.
Man måste noga beakta att människorna har både egna inre verkligheter och yttre verkligheter gemensamma med andra. Det är de inre verkligheterna som styr människornas agerande i den yttre verkligheten, och de inre verkligheterna samspelar sinsemellan med hjälp av symboler och informationssystem.
Människorna kan påverka fysiska ting med fysiska krafter och påverka egna och andras inre verkligheter med information. Det finns i informationssystemen många slags symboler och system för distribution av symboler, det vanligaste samspelsmedlet är tal- och skriftspråk.
I de inre verkligheterna pågår processer som föregår människornas agerande i den yttre verkligheten. I de inre verkligheterna finns bl a kunskaper, framtidsvisioner och uppfattningar om hur man bör bete sig mot andra, moral.
De många inre verkligheterna i mänskligheten samspelar i sociala samhällen, sociala miljöer och var och en påverkar och påverkas av de andra människorna och annat.
Möjligheter till samförstånd i viljor och beslut är beroende av samförstånd mellan de för alla olika inre verkligheterna.
Inre verkligheter och åsikter förändras vartefter och har ändrats betydligt under tidernas lopp.
Det finns personer som anses ha bättre kunskaper och åsikter än andra, det är bl a makthavare i institutioner och organisationer av många olika slag.
När alla ska samspela i demokratiska processer som gäller utvecklingen mot framtiden uppstår många problem i överföringarna av kunskaper och åsikter mellan individerna och det förekommer många allvarliga fel i överföringarna.
I en välfungerande demokrati måste människorna i folket ha bra inre verkligheter med bl a lämpliga kunskaper, bra logik och lämplig moral , som bl a ser till att kunskaper och åsikter utforskas och förmedlas på ett korrekt sätt.
Ett betydande hinder för en god utveckling i världen är att människorna har brister ifråga om kunskaper, logik och moral. Och bristerna finns både hos ”gräsrötterna” och hos ”makthavarna” på olika nivåer i alla de institutioner och organisationer som finns i hierarkierna i de mänskliga samhällena.
Frågorna om hur man ska ge alla ett hälsosamt och rikt liv och hur jorden ska vårdas så att det inte blir förstörd, blir i hög grad en fråga om hur man ska kunna ge människorna och isynnerhet makthavarna lämpliga kunskaper och lämplig moral.
Problemen har hopat sig och finns framför allt i de sociala miljöerna som formar de inre verkligheterna.
Det innebär bl a att man mer medvetet måste vårda de sociala miljöerna med alla de kunskaper och värderingar, moraliska ställningstaganden o d som förmedlas i dem, eftersom människornas inre verkligheter i hög grad formas av de sociala miljöerna.
Även de fysiska miljöerna måste vårdas med hänsyn till deras påverkan på de inre verkligheterna.
Planeringar blir inte tillräckligt framgångsrika om aktörerna i planeringarna inte har lämpliga kunskaper och lämplig ansvarstagande moral. I goda planeringar ska man efterforska kunskapsbrister så att kunskapsluckorna kan fyllas.
Krigen i världen, bl a det som hänt i Jugoslavien, kan få en att tvivla på mänsklighetens möjligheter att någonsin åstadkomma det paradis på jorden, som de flesta verkligen tycks önska sig, i varje fall för egen del.

Individens möjligheter att förbättra för sig. Att påverka och förändra individer och miljöer.

En människa kan förbättra de egna levnadsvillkoren genom att på lämpligt sätt påverka sina fysiska och sociala miljöer, sina kroppsliga förhållanden och psyket.

Vill individen påverka sin fysiska miljö med den egna kroppen så att miljön ändrar sig väsentligt är möjligheterna mycket små och i stort sett försumbara, det individen kan påverka är mest bara ett litet område runt sig själv, ungefär lika med bostaden och den egna arbetsplatsen. Påverkan på de de större fysiska miljöerna måste huvudsakligen ske med andras hjälp.
Man kan tvinga andra med våld, fysisk påverkan, genom piskslag etc, eller övertyga dem och få dem att själva vilja utföra det som man önskar, psykisk påverkan.
Mellan ytterlighetsformerna av fysisk och psykisk påverkan finns mellanformer där man reglerar resurstillförseln till dem man önskar påverka så att vederbörande förmås vilja det man önskar. Man kan påverka genom att påföra eller undandra något gott eller ont som genast eller på sikt medför förändringar.
Eftersom våldslinjen grovt sett inte accepteras återstår de andra möjligheterna. Reglering av resurser som påverkar de fysiska miljöerna direkt eller indirekt sker huvudsakligen kollektivt genom större och mindre grupper i de sociala samhällena, vilka förfogar över reglersystem av olika slag, t ex lagar och regler om penningströmmar.
Individen har en teoretisk möjlighet att påverka andra individer var och en för sig med psykiska medel så att de formar de fysiska miljöerna efter individens önskemål oberoende av reglersystemen, men det finns många som då ska övertygas och möjligheterna att lyckas bra är små. Vill individen påverka den fysiska miljön är han huvudsakligen hänvisad till att gå vägen över de sociala samhällena och påverka dem så att de påverkar reglersystemen som påverkar de fysiska miljöerna.

Vill individen påverka sin sociala miljö finns som förut möjligheterna att direkt övertyga individerna i den en i taget. Det är en svår uppgift. Ett annat sätt är att påverka reglersystemen som påverkar individerna i de sociala miljöerna.

Vill individen påverka sin kropp kan det ske genom förståndig personlig vård och träning, lämplig föda, personliga hjälpmedel etc, för vilket krävs pengar, läkarvård av andra o d. I ett modernt samhälle kräver detta i hög grad medverkan från de sociala samhällena. Eftersam kroppen påverkas av den fysiska miljön kan kroppspåverkan också ske genom förändring av den fysiska miljön eller genom förflyttning till bättre fysisk miljö. Möjligheterna att påverka den fysiska miljön har nyss berörts. Kroppen kan också påverkas av det egna psyket.

Vill individen påverka sitt eget psyke kan detta ske genom påverkan på kroppen som i sin tur påverkar psyket och genom påverkan på de fysiska och de sociala miljöerna som i sin tur påverkar psyket. Man kan flytta till bättre fysisk och social miljö.
Viktigast är kanske ändå möjligheten att förändra psyket genom att själv tänka och lära sig på olika sätt. Möjligheterna för individen att direkt påverka sitt eget psyke är i hög grad beroende av medverkan från de sociala samhällena.

Individens problem med att påverka sina fysiska och sociala miljöer, sin kropp och sitt psyke leder till slut till problemet att påverka de sociala samhällena, och då finns möljligheterna att övertyga samhällsindividerna en i taget eller att påverka de sociala samhällenas reglersystem.
Det förefaller vara en hopplös uppgift att direkt påverka alla andra så att de gör som man vill - om man vet vad man vill. Kvar blir det stora problemet att påverka de sociala samhällenas reglersystem. För att kunna göra det måste man veta vilka de är. Kunskaper om reglersystemen är en förutsättning för individens möligheter att väsentligen förbättra för sig.

Rådande och väntade bristsituationer och konfliktrisker medför krav om mer och bättre planeringar.

Befolkningsökning och brister i fråga om olika saker, bl a livsmedel, råvaror och energi, gör att världens problem kan tänkas bli större och större. Bristsituationer och ojämna fördelningar av tillgångar brukar resultera i strider om de knappa tillgångarna. Stora brister ger stora strider och små brister mindre strider eller konflikter.
Tillgångarna i fråga om sådant som livsmedel, råvaror och energi förändras inte plötsligt i stora steg utan vartefter i mindre steg. Striderna och konflikterna om tillgångarna kan då tänkas förändra sig också de i små steg. Det är risk att människorna vartefter vänjer sig vid brister och strider, även om det sker motvilligt, men till slut hamnar i en situation där de inte tål mer och det hela plötsligt kollapsar.
Det är inte bara fundamentala saker som livsmedel, råvaror och energi som kan orsaka konflikter utan även allt annat. I Sverige har på 1990-talet uppstått problem med fördelningar på grund av arbetslöshet och underskott i statens budget, och man kan se hur de svagare grupperna får inskränka sig till levnadsnivåer under det rimliga.
För att utröna riskerna och för att få kontroll över utvecklingen behöver man tänka igenom vad som kan hända i framtiden och man behöver göra klart vad man helst vill ha. Detta tankearbete bör ske i medvetna planeringar.
Planeringarnas tidshorisonter bör anpassas efter de farhågor och drömmar man har beträffande olika tidpunkter i framtiden och efter beslutens räckvidder. Det kan bli nog så svårt om 20 år men ännu värre tiden därefter, om 50 år och 100 år. Världsbefolkningen har ökat från 2 miljarder på 1930-talet till 4 miljarder på 1970-talet , 6 miljarder på 1990-talet och ökningen därefter lär fortsätta i hög takt. Ju fler människorna blir desto flera ska dela på de tillgängliga materiella resurerna, som i en del fall samtidigt kan antas minska.
Situationen ställer krav om att man tänker igenom hur fördelningen av resurserna bör ske på individer och grupper av individer och på miljöer de vistas i. De teknologiska möjligheterna att med våld strida om tillgångarna är förfärande stora. Mer av krig och terrorism skymtar i fjärran om fördelningarna blir för skeva. De som har någon fantasi kan föreställa sig hur mänskligheten av oskicklighet styr in sig i en framtid med överbefolkning, knapphet på tillgångar, upptrappade konflikter, svåra motsättningar, terrorhandlingar, inbördeskrig, småkrig och i värsta fall storkrig.
Därför behöver planeringsverksamheter-na förbättras. Planeringarna bör bli mer omfattande och mer långsiktiga. Förenta Nationerna kan förmodligen inte driva en tillräckligt utvecklad världsplanering innan det är för sent. Varje stat bör bedriva planeringar för förhållandena inom den egna staten och dessutom egna världsplaneringar för eget behov. Om en stat ska kunna planera de inre förhållandena måste samtidigt finnas uppfattningar om hur de inre förhållandena beror av världen utanför.
Man kan hoppas att människorna vartefter kommer att klara av de uppdykande problemen, men det kan man inte ha någon säker uppfattning om nu om man inte tänker igenom vad som kan komma och på tidigt stadium försöker tänka igenom hur man kan undvika svårigheterna.
Det är fyra viktiga typer av planeringar som behövs och som gäller :
* individernas kroppsliga förhållanden,
* individernas psykiska förhållanden,
* individernas fysiska miljöer,
* individernas sociala miljöer.
Hur kan möj1igen människornas kroppsliga och psykiska tillstånd vara och hur bör de vara vid olika framtida tidpunkter ? Hur kan möjligen de fysiska och de sociala miljöerna vara och hur bör de vara vid olika framtida tidpunkter ? Vad är det för krafter som styr utvecklingen ? Hur kan man ändra dessa utvecklingskrafter så att utvecklingen går i den riktning man önskar?
Det finns vissa krafter som inte går att påverka, det är de orubbliga naturkrafterna. För övrigt är det människorna själva som utgör utvecklingskrafterna, medvetet eller omedvetet. De rådande bristerna ifråga om planering gör att man kan säga, att mänskligheten på det hela taget lever i ett planeringslöst tillstånd och att de mänskliga utvecklingskraftena kan ses som främst omedvetna. Det är naturligtvis inte bra. Att planerna är ett sätt att göra människorna medvetna om hur de påvekar utvecklingen.

Människorna avgör tillsammans världens framtid. Inre och yttre verkligheter. Samspel med symboler.

Det är människornas handlingar som främst avgör tillstånden i framtiden och då är det särskilt angeläget att studera människorna påverkningar. Den stora frågan är alltså : hur påverkar och hur kan och bör människorna påverka utvecklingen ?
Det första man ställs inför är att förstå förändringsprocesserna. En sådan förståelse kan nås bara genom undersökningar om förändringar som redan ägt rum. Ska man kunna skaffa sig några uppfattningar om förändringarna som leder till tillstånden mot år 3000 måste man förstå förändringarna under en mycket lång tid i det förgångna. Har man förstått långsiktiga förändringar kan man lättare färstå kortsiktiga.
Människor handlar enskilt och i grupper. Gruppernas handlingar är summor av enakilda individers handlingar och individerna handlar viljemässigt som en följd av omedvetna och medvetna tankeoperationer och andra psykiska processer.
Varje människa har en egen unik inre verklighet oåtkomlig för andra. Denna inre verklighet består av kunskaper och erfarenheter, minnen från det förgångna, tro och förhoppningar om framtiden, känslor, upplevelser, värderingar, föreställningar om världens stora och små sammanhang och föreställningar om hur man bör bete sig mot ting och människor så att de kan göra nytta praktiskt, etetiskt och socialt.
Varje människa har också en yttre verklighet som består av allt annat än den inre verkligheten. I den yttre verkligheten ingår hela universum, och där ingår andra människors både inre och yttre rerkligheter, fastän andras inre verkligheter inte är direkt åtkomliga.
De materiella tingen i den yttre verkligheten har materiell betydelse men är också symboler med vars hjälp människorna bygger upp den inre verkligheten omdvetet eller medvetet. Människornas inre verkligheter kan bli kända för andra bara genom symboler och system av symboler. De viktigaste symbolsystemen är språken, talspråken och skriftspråken.
Samhällsplanering i en demokrati är en fråga om samverkan mellan människorna där alla de olika människornas inre verkligheter samspelar sinsemellan med hjälp av en fysisk yttre verklighet som fysiskt sett huvudsakligen är gemensam.
Sociala samhällen eller sociala miljöer bildas av samspelande människor när man ser dem som system av samspelande inre verkligheter, samspelande psyken.
Fysiska samhällen eller fysiska miljöer bildas av de fysiska tingen. De fysiska tingen fungerar praktiskt och ger de fysiska möjligheterna för de sociala miljöerna, men är också symboler som ger estetiska upplevelser och som symboliserar sociala relationer.
Grovt formulerat består de sociala miljöerna av människorna och de fysiska miljöerna av allt annat, men det är grovt bl a därför att de fysiska tingen sedda som symboler ingår i de sociala miljöerna och därför att männnskorna sedda som ting också ingår i de fysiska miljöerna.
De förekommande etablerade samhällsplaneringarna som de förekommer idag är inriktade främst på planeringar kring de fysiska tingens praktiska användningar. De fysiska tingens symbolvärden beaktas mycket litet och de sociala miljöerna planeras inte medvetet i någon högre grad. De fysiska miljöerna styr de sociala miljöerna men denna styrning kan inte bli bra och medveten om inte de sociala miljöerna planeras bra och medvetet.

Symboler, symbolsystem, informationsmedel, informationskanaler, informationskanalsystem.

Kommunikation och samverkan mellan människor sker med hjälp av symboler och symbolsystem. Symbolerna överförs eller distribueras med hjäp av informationsmedel, informationskanaler och informationskanalsystem.
Symbolerna utgörs av och bärs av fysiska miljöer, föremål, bilder, tecken, ljud, musik, beteenden, sociala miljöer, talspråk och skriftspråk o d. Särskilt må framhållas, att de byggda fysiska miljöerna med sina former berättar om människors syn på livet .
Talspråk och skriftspråk bärs av talade och skrivna meddelanden och bildar relativt tydliga eller entydiga symbolsystem medan annat bildar relativt otydliga eller mångtydiga system .
Fysiska miljöer med innehåll av föremål, bilder etc bildar fysiska informationskanalsystem. Kontaktnät i de sociala miljöerna bildar också olika slag av sociala kanalsystem. Kanalsystemen kan vara formella / etablerade eller informella / otydliga.
Formella / etablerade kanalsystem bildas t ex av grundskolor, gymnasieskolor, universitet och högskolor, bibliotek, tidningar, tidskrifter, radio och TV, och av kontaktnät som byggs upp av privata och offentliga formella organisationer.
Informella / otydliga kanalsystem bildas av system av föremål, bilder, ljud etc och hela miljöer och av informationsnät mellan "bekanta" och deltagare i informella grupper o d.
Symbolerna och informationskanalerna kan vara mer eller mindre fast markanknutna och vara mer eller mindre flyttbara i rummet och / eller tiden. Fast markanknutna är fysiska miljöer.
Skrivna texter är av största betydelse för samhällsutvecklingen och står i särklass. Sådana kan vara tydliga och kan också vara flyttbara i rummet och tiden.
I distributionssytemen för tydligare talade och skrivna meddelandena ingår bl a möteslokaler, radio-TV-nät, nyhetsbyråer, papper, pennor, böcker, tidningar, spridningssystem för tryckta alster, bokförlag, bokhandel, tidningskiosker, bibliotek, datorsystem med lagrade texter etc.

Människorna kan påverka fysiska ting med fysiska krafter och påverka psyken med information.

Människorna kan agera i den yttre verkligheten bara med hjälp av kroppen :
* tala, göra miner o d,
* utnyttja kroppens större muskler vid lyft och för förflyttning av föremål,
* använda händerna :
* för praktiskt arbete eller
* för iformativa åtgärder av olika slag :
* för att skriva och
* för att forma bilder, tecken, ljud, föremål etc som genom symbolverkan överför meddelanden. Människorna mottager information från yttervärlden bara genom sina sinnen : synen, hörseln och känselsinnen av olika slag som reagerar för temperatur, tryck mm och som berättar om kroppens läge och situation.
Människorna kan påverka utvecklingen genom ingripaden av två slag :
* genom att direkt med kroppen och händerna påverka den fysika omgivningen med hänsyn till fysiska / praktiska / kroppsliga verkningar,
* genom att med tal eller skrift eller med andra informationsåtgärder påverka sitt psyke och / eller andras psyken så att människorna inklusive den egna personen förmås att utföra de fysiska / paktiska handlingarna på ett effektivt sätt och förmås att välja att utföra fysiska / praktiska handlingar som motsvarar önskemålen. Detta kan ske medvetet eller omedvetet.
De två nu nämnda slagen av påverkningar motsvarar i stort sett respektive
* de praktiska / teknologiska / ekonomiska tillämpningarna och
* de psykiska / esetiska / sociala / informativa / kulturella tillämpningarna . De informativa / kulturella åtgärderna är av fysisk natur men syftar till psykisk påverkan.
Bland alla medel för överförande av meddelanden är tal- och skriftspråken överordnade därför att alla de andra medlen i väsentlig utsträckning kan översättas till tal- och skriftspråken. De talade orden försvinner när ljuden klingat ut (men kan konserveras med moderna teknik), medan de skrivna orden finns kvar. De skrivna orden är de förnämsta informationsmedlen .

Processer i de inre verkligheterna som föregår människornas agerande i den yttre verkligheten.

Utvecklingen kan enligt det föregående påverkas genom fysisk påverkan som har antingen praktiska eller informativa syften.
Människornas fysiska handlingar föregås av mer eller mindre medvetna överväganden ifråga om hur de fysiska handlingarna ska utföras, när de ska utföras etc.
Människor agerar i viss utsträckning reflexmässigt, automatiskt och oöverlagt, men ägnar sig också åt att fundera över olika handlingsmöjligheter. Vid detta funderande använder sig människorna av de kunskaper och erfarenheter de har, återkallar i minnet sådant de varit med om tidigare och bygger i fantasin upp föreställningar om hur det kunde ha varit i stället och bygger också upp olika föreställningar om framtiden.
En människa kan i sin inre värld överbrygga både tid och rum och kan leva sig in i situationer som både i tid och rum är skilda från den faktiska situation hon befinner sig i. På en tiondels sekund kan en människa växla fantasibilder t ex från en bild av en situation i Egypten för 3000 år sedan till en bild av en situation i Sverige i nutiden. Hur de inre bilderna i de två fallen ser ut beror av individens i minnet inlagrade bilder, kunskaper och erfarenheter. Fantasibilderna byggs upp av fragment och kombinationer av det som finns i minnet.
En första förutsättning för en människas handlande finns i hennes lager av minnen. Minneslagret kan anses vara det första momentet i den följd av moment som kan läggas upp. Det andra momentet kan anses innehålla framtagandet av de fantasibilder som nämnts. I samhällsplaneringssammanhang är framtidsbilderna och framtidsvisionerna särkilt viktiga, men de kan å andra sidan bara skapas med hjälp av bilder från det förgångna.
Ett tredje moment kan sägas innehålla värderingar av fantasibilderna, som vid denna värdering kan te sig som önskade, goda eIler onda, vackra eller fula etc. Man väljer här ut det som man anser är viktigt.
I några följande moment sätter människorna in sina visioner och värderingar i föreställningar om den yttre verklighetens kraftspel och gör om så erfordras observationer i den yttre verkligheten och överväger sitt handlande med hänsyn till både den inre verklighetens fantasier och den yttre verklighetens möjligheter och krav. Både praktiskt / ekonomiskt handlande och socialt / kulturellt handlande övervägs.
I ytterligare moment kan människorna göra språkliga beskrivningar av de inre fantasierna och de inre övervägandena som primärt kan anses vara av icke-språklig art. Vuxna analyserar sina inre icke-språkliga bilder och överväganden med språkets hjälp, i inre tysta monologer eller hörbart eller synbart för andra. Barn som inte tillägnat sig de vuxnas språk har fantasibilder som de inte undersöker med språkets hälp.
Människor kan i ord beskriva både inre och yttre verkligheter. De inre verkligheterna kan innehålla bilder och överväganden ifråga om både sådant som hänt i det förgångna och sådant som kan hända eller önskas i framtiden. De yttre verkligheterna kan beskrivas bara ifråga om sådant som hänt i det förgångna. De yttre framtida verkligheterna kan inte beskrivas därför att de ännu inte finns. Människors förmåga att i fantasin föreställa sig ännu inte förekommande yttre verkligheter ingår i den speciella mänskliga livsutrustningen som skiljer människorna väsentligen från djuren.
När människor gör observationer eller utsätts för påverkan utifrån går nervimpulser in i lagret av minnen sedan impulserna tolkats, satts i sammanhang och värderats. Det som utifrån når ögat t ex är fysiska impulser som sedan via synnerver överförs till hjärnan. Där ges de fysiska impulserna symbolvärden som tolkas och resulterar i inre föreställningar och upplevelser o d.
Under människornas dagliga agerande sker en ständig växelverkan mellan observation, tänkande och handlande. Den som cyklar eller kör bil korrigerar hela tiden sitt handlande efter observationer. Den cyklande avväger hela tiden sitt beteende så att han inte kör omkull och bilisten sköter ratten så att han inte kör av vägen. Cyklisten och bilisten har föreställningar om att de bör hålla sig på vägen och har dystra framtidsvisioner av vad som händer om de inte gör det. De olika momenten i de inre psykiska processerna kan genomlöpas mycket snabbt.

Inre verkligheter, spekulativt tänkande och empirism. Framtidsplaneringens möjligheter. Medvetande. Ansvar.

Studerar man utvecklingen i det förgångna kan man finna att människornas inre verkligheter skiftat genom tiderna. Man kan skönja intressanta utvecklingar i flera avseenden.
Människornas uppfattningar om kunskap har undergått en tydlig förändring. Människornas uppfattningar och kunskaper om den yttre verkligheten grundades till en början på spekulationer där i de inre verkligheterna byggdes upp bilder av den yttre verkligheten utan undersökningar av den yttre verkligheten. Detta sätt att bilda sig uppfattningar om den yttre verkligheten avlöstes såsmåningom av den s k empirismen enligt vilken uppfattningar ska grundas på undersökningar av det man vill skaffa sig upp fattningar om. Empirismen började slå igenom på 1500-talet, fick större utbredning först på 1800-talet men har ännu inte slagit igenom på alla områden.
Framför allt råder fortfarande det spekulativa tänkandet vid beslut som formar framtiden. Det finns en utbredd missuppfattning om framtidspleneringen. Man menar att framtiden inte kan utforskas därför att den ännu inte finns, och menar att allt om framtiden är spekulationer.
Till detta kan sägas att framtidsplanering innehåller spekulationer om hur framtiden sannolikt kommer att bli, men planering innehåller också normativa, värderande moment om hur det bör bli, vilket inte alls är spekulativt.
En medveten vetenskaplig planering kan bedrivas utifrån förslag om hur framtiden bör bli. Om man utformar konkreta förslag om framtiden kan det spekulativa inslaget reduceras. Det är alltså möjligt att bedriva en vetenskaplig framtidsplanering, vilket är angeläget att framhålla därför att en del tycks mena att det är omöjligt.
Att det är möjligt att bedriva en vetenskaplig framtidsplanering beror på omständigheterna kring uppfattningar om förrändringskrafterna.Längre tillbaka i tiden menade man att världen förändrades på grund av gudomliga krafter eller på grund av ”ödet”. Under tidernas lopp har det skett en förändring i den uppfattningen så att det nu i välutvecklade samhällen är klart att det mest bara är människorna själva som avgör utvecklingen på jorden i framtiden.
Man kan hävda att människorna under hela den historiska tiden från omkring år 3000 f Kr själva styrt världen, men gjort det utan att veta om det. Att människorna huvudsakligen själva avgör sin framtid är en mycket sen insikt som ännu inte slagit igenom. Därför är det angeläget att framhålla också detta.
Studierna av det förgångna visar att människornas tankefömåga, kunskaper, föreställningar och värderingar etc inte är av naturen givna utan är kulturellt betingade. Människorna har ett nervsystem med en hjärna genom biologiskt arv, men det som finns i och händer i systemet i form av kunskaper och värderingar, föreställningar om världen etc beror av den sociala miljön och symbolmiljön.
Om man eftersträvar tillstånd med människor som är medvetna och kan fatta goda beslut om framtiden måste man bygga sociala miljöer och symbolmiljöer som kan forma de eftersträvade människorna. De sociala miljöerna bör vara beskaffade så att de i nuet känns tillfredsställande för individerna och så att de gör människorna så kunniga och ansvarsmedvetna man vill ha dem. Det är ett gemensamt intresse för alla att människorna, vilka ju formar framtiden, är kunniga och ansvarsfulla. Det är särskilt angeläget i en demokrati som räknar med att alla ska vara med och bestämma.
Demokratin är en viktig faktor i framtidsplaneringen. Studier av det forgångna visar att uppfattningarna om bestämmanderätten har förändrats genom tiderna. Den nu rådande uppfattningen är demokratins idé och den idén torde bli bestående i framtiden, och borde då utvecklas och fördjupas.
Dagens demokratier kan ses som tämligen primitiva demokratier, och kan till och med ses som fåmansvälden där folkets valda representanter i princip är folkets representanter men i praktiken är det på ett ofullkomligt sätt, bl a därför att det inte finns planeringar som kan tjäna som kommunikationsinstrument mellan foIket och dess representanter. Med hjälp av goda planeringar kan man förbättra framtiden, men med hjälp av goda planeringar kan man också förbättra demokratin.

Problemen har hopat sig och finns framför allt i de sociala miljöerna som formar de inre verkligheterna.

Människorna främst ansvariga för utvecklingen, vilket gör en omfattande planering möjlig. Alla människor har enligt demokratins idé rätt att delta i besluten. Man kan hävda att de då också när de deltar har skyldighet att delta på ett medvetet och kunnigt sätt.
Hur framtiden kommer att bli beror av i vilken utsträckning demokratins medborgare är medvetna om och har kunskaper om förändringskrafterna, styrningsporblemen och planeringsproblemen. Goda planeringar och styrningsbeslut kan inte komma till om inte medborgarna förstår samhällsplaneringens problem. Bristerna i fråga om förståelsen är nu så stor att de är ett hot mot en möjlig bra framtid.
De moderna utvecklade industrisamhällena är mycket specialiserade och så komplicerade att de är svåra att overblicka. De är så komplicerade att man kan räkna med att de som ytterst ansvarar för besluten inte riktigt vet vad de styr, bl a på grund av brister i planeringarna.
Specialiseringen har bl a medfört en stark uppdelning av vad man kan kalla produktion och konsumtion. Uppdelningen har givit till resultat kommersiella system med mycken reklam och propaganda som kan tänkas ofta förvilla människorna. De kommersiella reklam- och propagandasystemen, som på det hela taget vädjar till människornas kortsiktiga krav eller önskningar, har i stor utsträckning kopierats av de politiska partierna. Partierna arbetar nu mycket kortsiktigt och behandlar de långsiktiga problemen illa.
Specialiseringen har också medfört att utbildning och förvärvsarbete skilts åt, vilket har nackdelar. Elevernas liv i skolan tycks ofta isolerat från arbetslivet och vuxenlivet för övrigt. Eleverna förbereds inte tillräckligt väl för livet efter skolan.
Informationsflödena i de utvecklade samhällena är numera så omfattande att de flesta har ha svårt att hinna med att ta del av och bearbeta informationerna på ett tillräckligt bra sätt.
Det har hopat sig en mängd problem :
* Problem som följer av befolkningsökning och minskade materiella tillgångar har ökat behovet av medvetna goda styrningar.
* Samhällena har blivit så speciliserade och komplicerade att det är svårt att få överblick över dem och förstå hur de arbetar.
* Människornas kunskaper om sig själva och deras medvetande om ansvaret för utvecklingen är för litet. Människorna har genom demokratin givits makt att påverka utvecklingen, men saknar på det hela taget kunskapsmässiga förutsättningar att fatta medvetna goda beslut.
* Reklam för kommersiella produkter gör samtidigt reklam för kortsiktigt tänkande. De förtroendevalda representanterna i demokratin är benägna att falla in i det kortsiktiga tänkandet och fästa större avseende vid kortsiktiga krav än vid långsiktiga.
* Vill man styra mot en framtid utan elände och katastrofer måste man beakta att demokratins idé medför krav om att alla har tillräckliga kunskaper och är tillräckligt ansvarsmedvetna, men informationsflödena börjar växa människorna över huvudet.
* Genom medvetna planeringar kan konflikter upptäckas i god tid och man kan då styra så att man undviker konflikterna. Planeringsverksamheter går ut på att skaffa fram kunskaper och bl a kunskaper om kunskapsbrister så att kunskapsluckorna kan fyllas. Men planeringsverksamheterna är outvecklade och kunskaperna om planerings- och framtidsproblemen små .
* Flera liknande satser kan ställas upp, men de nu uppställda räcker för att visa att problemen framför allt ligger i de sociala miljöerna i vilka ingår människornas inre verkligheter med kunskaper och värderingar etc.
Det är en viktig uppgift att ge alla kunskaper om framtidsproblemen. Alla vuxna i Sverige och världen bör känna till dem och det bör ordnas så att de kan följa med i vartefter inträffade förändringar i problemen. Eleverna i grundskolan bör få kunskaper om dem så tidigt som möjligt och bör sedan under skoltiden utveckla dem.
Att snabbt genomföra en bred utbildning av hela svenska folket och världens folk kan vara svårt. Det blir då viktigt att försöka ge goda kunskaper åtminstone till nyckelpersonerna i de många institutionerna och organisationerna som på ett avgörande sätt fattar de framtidspåverkande besluten. Särskilt viktigt blir det att ge kunskaper åt dem som utforskar och sprider kunskaper.

Inre verkligheter och åsikter förändras vartefter. Åsiktsledande institutioner och organisationer.

Om man vill förstå de komplicerade samspelen bör man noga beakta att allting hela tiden förändras. Åsikter som styr utvecklingen förändrar sig på ett sätt man kanske inte så lätt lägger märke till. Var och en blir litet äldre för varje dag som går och förändras varje dag något. Först efter en längre tid kan man kanske tydligt observera att det skett förändringar.
I samhällena finns alltid vissa uppfattningar som är härskande. Studerar men det förgångna kan man finna mycket tydliga skillnader mellan olika epoker. Efteråt kan man tycka att de härskande uppfattningarna varit tokiga, men det är ändå så att i varje tid är det vissa personers uppfattningar som anses riktiga och riktigare än andras.
När det gäller kunskaper, vad det nu kan vara, är det de etablerade vetenskapsmännen, och -kvinnorna, och deras sammanslutningar som avgör vad som är rätt. När det gäller tillämpningar av kunskaperna finns det etablerade institutioner som avgör hur man bäst bör tillämpa. Tillämpningarna kan vara praktiska / ekonomiska / teknologiska som sammanhänger med fysiska förhållanden eller estetiska / sociala / kulturella som sammanhänger med psykiska förhållanden.
De praktiska / ekonomiska tillämpningarna är underkastade naturkrafterna, men frågan om i vilken omfattning naturkrafterna och de fysiska materialen ska utnyttjas bestäms inte av naturkrafterna utan av människorna. Någon etablerad institution som helt avgör omfattningen av de ekonomiska tillämpningarna finns inte. Allt som inte är förbjudet är tillåtet. De praktiska tillämpningarna avgörs av var och en, kan man säga, även om förbuden är många och oräkneliga. Beslut om praktiska tillämpningar är decentraliserade till organisationer och enskilda individer.
När det gäller kulturella tillämpningar finns vissa övergripande institutioner som i viss mån utformar tillämpningarna. Till dessa kan räknas skolverket som i viss mån utformar föreskrifter om utbildningen i grundskolan.
Boverket utformar i viss mån föreskrifter om de fysiska miljöerna, både vissa teknologiska föreskrifter betingade av säkerhet och hygien och föreskrifter om estetiska / sybolmässiga / trevnadsmässiga och socialt styrande förhållanden.
Socialstyrelsen utformar föreskrifter som ställer krav med utgångspunkt från individernas kroppsliga förhållanden och utformar föreskrifter som i viss utsträckning ställer krav på individernas fysiska och sociala miljöer.
För tidningarna finns inget övergripande organ därför att man anser att inga restriktioner ska läggas på "det fria ordet". Några restriktioner finns dock. De ledande åsikterna om tidningsinnehåll utformas decentraliserat av tidningsredaktioner o d. Journalisthögskolan har åsikter.
I fråga om forskning kan de statliga forskningsråden och forskningsrådsnämnden anses vara ledande ifråga om att bestämma vilken forskning som är mest angelägen.
Statsmakterna, dvs riksdagen och regeringen påverkar de statliga institutionerna genom lagar och förordningar, men de praktiska tillämpningarna styrs i vardagen av institutionerna. I Sverige finns hundratals myndigheter som på olika områden bestämmer vad som är de bästa uppfattningrna och det finns ca 1500 professorer med tillhörande vetenskapliga institutioner som var för sig i sina fack står för det bästa vetandet.
Om man lägger ihop uppfattningarna hos dem som i myndigheter och i institutioner och organisationer bestämmer om vilka uppfattningar som är de bästa, får man de etablerade, härskande uppfattningarna. Om dem kan man säga att de är härskande vid en viss tidpunkt men att de sammantaget sannolikt inte är härskande efter ett år och ännu mindre efter tio eller hundra år.
De härskande uppfattningarna formuleras på olika nivåer i de etablerade institutionerna. Så formulerar t ex skolverket, boverket och socialstyrelsen på svensk central riksnivå vissa grundläggande åsikter som sedan kompletteras och detaljeras på lokala nivåer, länsvis, kommunvis eller kommundelsvis etc.
Till de centrala organens uppgifter kan anses höra att formulera uppfattningar och krav så att önskade jämlikhetsförhållanden uppnås.

Människor i samspel. Inre verkligheter och verksamheter kommer till uttryck i yttre verksamheter.

När olika människor har olika minnesförråd, värderingar etc men ställs inför uppgiften att handla gemensamt måste de enas om några gemensamma minnesbilder, uppfattningar, värderingar, visioner etc. De måste ur de många inre föreställningsvärldarna hos de många olika människorna i gemensamma yttre processer i den yttre verkligheten välja ut de uppfattningar och värderingar etc som man gemensamt kan komma överens om är de för stunden bästa.
Här har förut nämnts hur vissa övergripande etablerade institutioner och organisationer bestämmer i fråga om vilka uppfattningar som ska härska. Dessa institutioner kan grupperas i en följd som svarar mot den rad av moment man kan urskilja i minniskornas inre psykiska processer. Det finns institutioner och grupper av personer som är inriktade på att lagra minnen, plocka fram minnen, värdera och välja ut det som är viktigt, sätta in fantasiföreställningar i större och mindre sammanhang, utföra observationer ,tillämpa pratiskt, tillämpa kulturellt och sådana som är inriktade på att beskriva och beskriver inre fantasivärldar eller beskriver sådant som hänt i det förgångna i den yttre verkligheten.
Människornas förmåga att bilda tal- och skriftspråk har gjort att det utvecklats stora gemensamma system av yttre verksamheter som bara går ut på att observera och beskriva eller komma överens om inre verkligheter som egentligen bara föregår praktiska yttre tillämpningar.
I de stora system av yttre verksamheter som bildas av vad man kan kalla filosofiska, religiösa och politiska verksamheter avhandlas inre föreställningar. I filosofin behandlas människornas inre föreställningar och processer i allmänhet, i de religiösa verksamheterna har man byggt upp yttre verksamheter kring vissa inre föreställningar och i de politiska verksamheterna försöker man komma overens om vad som är viktigt.
Naturforskningsverksamheter är av likartad karaktär. De är verksamheter som går ut på att observera och beskriva, men genom teknologins utveckling sker observerandet med hjälp av instrument så att observerandet också blivit en fråga om yttre handlingar i en yttre verklighet. I moderna atomforskningsanläggningar t ex kan observationsinstrumenten vara kilometerlånga och mycken personal kan åtgå bara för manövrering av instrumenten.
Teknologisk forskning som går ut på att utröna hur man kan leda och utnytttja naturkrafterna till praktisk och ekonomisk nytta kan på likartat sätt få inslag av mycket praktiskt hantverk vid prov av olika slag fastän det första syftet bara är att observera utnyttjningsmöjligheterna.
Naturforskning och teknologisk forskning går ut på att genom beskrivning av den yttre verkligheten förbättra de inre bilderna av naturkrafternas arbetssätt och de inre bilderna av möjligheterna att utnyttja dessa krafter. Det verkliga utnyttjandet av naturkrafterna kommer sedan i praktiska verksamheter som gäller tillverkning, transporter etc.
De yttre verksamheterna gäller sammanfattningsvis praktiska / ekonomiska verksamheter och informativa uttrycksversamheter som avser att påverka psyken med eller utan några tydligt uttalade syften med denna påverkan och gäller då bl a verksamheter som går ut på att beskriva observationer och överenskommelser. De inre tankarna blir yttre handlingar när de skrivs ned och de inre värderingarna blir yttre handlingar när värderingarna på något sätt uppenbaras för andra, t ex vid politiska över enskommelser och beslut.
Filosoferna har ett slags tillverkningsarbete som går ut på att tillverka beskrivningar av tankar och andra psykiska pro-cesser. De förtroendevalda politikerna har ett slags tillverkningsarbete som går ut på att tillverka beslut om styrningar grundade på deras uppfattningar om vad som är viktigt.
Tankar och andra psykiska processer i de inre verkligheterna blir till yttre verksamheter när tankarna etc genom symboler överförs till den yttre verkligheten, för vidare befordran till andra människors inre verkligheter. I moderna specialiserade samhällen sker överföringarna ofta i institutionaliserade former då bl a stora byråkratier med mängder av kontorspersonal egentligen bara sysslar med att bearbeta och överföra tankar med hjälp av symboler.

Viljor, framtidsvisioner, problem, makt och planeringar.

Man kan inte meningsfullt uttrycka några viljor om man inte har några visioner om vart de ska leda i framtiden. En förutsättning för att det ska vara mening med viljor är att det finns framtidsvisioner. En förutsättning för att det ska vara mening med gemensammaa viljor är att det finns gemensamma framtidsvisioner.
Det är ingen mening med att värdera viljorna, vad man bör värdera är visionerna som föregår viljorna och de troliga konsekvenserna och effekterna av viljorna. Om man räknar rätt kommer effekterna att stämma med visionerna.
I Sverige finns nu inte tillräckligt med gemensamma tydliga framtidsförslag som kan ligga till grund för meningsfulla gemensamma viljor. Det behövs sanmanhängande och konsekventa framtidsförslag om individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och om fysiska och sociala miljöer i Sverige och utomlands, och det behövs stora arbetsinsatser för det, men arbeten med att skapa förslag är inte allmänt erkända som viktiga och som något som kräver arbete.
Det har sagts att politik är att vilja, men i politiken har man inte bara att pocka på att få sin vilja igenom. Politik är också i hög grad en fråga om att välja, välja mellan olika framtida möjligheter. Ska man kunna välja måste man ha förslag att välja mellan.
Utvecklingsprocesser eller förändrings- och fördelningsprocesser skapar individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer vare sig man vill det eller inte. Om förändringsprocesserna får fortgå aningslöst och omedvetet är det risk att framtiden blir outhärdlig.
Förändrings- och fördelningsprocesserna styrs väsentligen genom marknadsprocesser och politiska / demokratiska processer. Miljöerna kan inte medvetet styras genom marknadsprocesserna, för dem behövs de politiska processerna.
Behovet av att styra miljöförändringarna är stort men möjligheterna att styra begränsas av ineffektiviteter i privata och offentliga byråkratier som behövs för att göra och samorda framtidsförslag och för att genomföra överenskomna förslag i den yttre verkligheten. I Sverige behövs mer av politiska styrningar, men de förekommande byråkratierna tycks ha svårt att klara av att väl sköta de styrningar som redan förekommer . Hur ska de då klara av mera styrningar ?
Svaret är att man måste öka effektiviteten i informationsprocesserna och framför allt få bort maktmissbruk och felaktiga informationsöverföringar som bl a beror av att yrkesroller blandas ihop med privata roller. Man måste ställa större krav om att människor i sina yrkesroller gör det de bör göra.
Ett sätt att få bort överföringsfel i de demokratiska informationflödena är att ta bort mellanled som innebär risker för fel och maktmissbruk och så direkt som möjligt till allmänheten föra ut information från dem som har något väsentligt att framföra. Folkbiblioteken borde utvecklas för detta.
De förtroendevalda politikerna bör lära sig att arbeta mer vetenskapligt och lära sig att bättre anpassa sina metoder efter nya krav som kommer vartefter. Politikerna behöver bättre hjälp att klara sin roll A2+ B2.
Problem finns det alltid gott om. Vad som är intressant är att finna de stora väsentliga problemen och de växlar i viss mån från tid till annan. För att kunna avgöra vad som är stora och små problem måste man ha igång kontinuerliga planeringar. Med hjälp av planeringar kan man upptäcka problem och konflikter i tid medan det ännu är möjligt att göra något åt dem. Planeringar syftar till att ge svar på frågor om vad man bör vilja.
Politiker vill gärna ersätta planeringar med makt, men det är inte bra. För att få klart vad man bör vilja måste man veta problemen. I väl utförda planeringar ingår att reda ut vilka problemen är och vilka de troligen kommer att bli och i planeringarnas framtidsförslag måste redovisas inte bara det oproblematiska och vackra utan också konflikterna och de dystra sidorna.
Det finns i princip två olika sätt att angripa framtidsproblemen och i väl utförda planeringar bör de två angreppssätten användas i kombination och växelvis:
* man utgår från nutiden och undersöker konsekvenserna i framtiden av förekommande och eventuellt ändrade styrningar,
* man utgår från förslag om framtida tillstånd och undersöker vilka styrningar som nu behövs för att nå de föreslagna framtida tillstånden.

Inre och yttre verkligheter och verksamheter hos personer och organisationer.

Man bör skilja mellan individernas åsikter i enskilda fall, den stora allmänhetens åsikter, dvs något slags genomsnitt, och etablissemangets åsikter, dvs åsiktsledande personers och organisationers och institutioners åsikter. Strängt taget kan inte organisationer och institutioner ha åsikter, bara personer. Institutionernas åsikter är åsikterna hos dem som har makten i institutionerna.
Institutioner och organisationer, både offentliga och privata av många olika slag har ofta som en viktig uppgift att uttrycka åsikter, men enskilda individer behöver inte uttrycka några åsikter om det inte ingår i yrket att göra det.
De inre verkligheterna hos de enskilda individerna är på det hela taget okända för andra än de olika individerna själva. Det är dessa på det hela taget okända inre verkligheterna som i en välfungerande demokrati avgör utvecklingen.
De inre verkligheterna och de inre verksamheterna, de inre psykiska processerna, studeras av filosofer och psykologer o d så gott det går och av opinionsforskare od.
De inre verkligheterna är speglar av de yttre verkligheterna. Verksamheterna i de yttre verkligheterna finns som minnesföreställningar i de inre verkligheterna efter det de yttre verksamheterna pågått och finns också som föreställningar i de inre verkligheterna innan de yttre verksamheterna satts igång.

Man får alltså flera uppsättningar:
* Individernas inre verkligheter och verksamheter.
* Filosofers och andras studier och beskrivningar av de inre verkligheterna och verksamheterna.
* De yttre verkligheterna och verksamheterna som svarar mot de inre.
* Vetenskapsmäns och andras studier och beskrivningar av de yttre verkligheterna.
* De etablerade, härskande uppfattningarna om de inre och yttre verkligheterna och verksamheterna och förhållandet mellan dem samt diskussioner av dessa uppfattningar.

Sändare, förmedlare, mottagare, överföringsfel och problem.

Informationsflödena går från sändare till mottagare och ofta via förmedlare av olika slag. Alla förmedlare kan tänkas förvränga informationer medvetet eller omedvetet. I praktiken förekommer långa rader av förmedlare i många steg och informationen från sändaren till mottagaren kan på vägen förändras till oigenkännlighet. Hönan kan bli en fjäder och tvärtom.
Det är viktigt att de som i yrket har till uppgift att förmedla och sortera information gör det på ett riktigt sätt och noga skiljer mellan sina olika roller A1, A2, B1, B2 och inte i sin förmedlarroll B2 blandar in rollerna A1, A2 och B1.
Effektiviteten i informationsöverföringarna är en fråga om hur sändarens avsikter överförs till mottagarens handlingar.
En tendens tycks vara att kvantiteten på onödig information ökar på bekostnad av information med kvalitet. Det finns mycket onödig information med sådant som är lättbedömt och oproblematiskt medan sådant som är svårbedömt och problematiskt - och viktigt - blir liggande.
Sändare, förmedlare och mottagare är individer som kan ha brister i många avseenden. Ineffektivitet i informationsöverföringarna kan bero på mycket:
* Individen vill inte ha effektivitet och vill inte avslöja sitt inre. Irdividen kanske vill ljuga och vill kanske inte berätta så mycket att lögnerna avslöjas. Individen kanske inte vill höra sanningar, vill kanske bygga en sinnesfrid på osanningar och avskärmar alla sanningar som stör sinnesfriden.
* Informationsförmedlare är ofta makthavare. Förmeledlare och makthavare vill kanske inte ha effektivitet därför att deras makt då minskar, därför att deras eventuella felaktiga informationsöverföringar och makttmissbruk avslöjas eller därför att deras möjligheter till felaktiga informationsöverföringar och maktmissbruk till egen och närståendes vinning minskar.
* Individen har ej förmåga att uttrycka sig, har ej förmåga att mottaga information, har låg nivå ifråga om kunskaper, visioner, känslor, uppfattningar om sammanhang och har låg nivå på logik och moral. Individen har inte något att uttrycka.

Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
När man ser ut över världen finner man lätt på både nära och långt håll kriser och elände som leder till olycka för många. Går det inte att vara litet mer förutseende så att man undviker sorgligheterna? Kan man inte planera och styra utvecklingen på ett förnuftigt sätt så att man når lyckligare förhållanden?
De dominerande krafterna i samhällsutvecklingen är människornas verksamheter. Människorna förändrar världen genom sina viljor och handlingar. När det gäller viljorna kan man räkna med två viktiga grupper: individernas viljor och kollektiva viljor som kommer till viktigt uttryck i politiken. Handlingarna som följer av viljorna är i princip av två slag: - ekonomiska-teknologiska handlingar som syftar till praktisk-materiell-kroppslig nytta och - kulturella-handlingar-informationshandlingar som syftar till psykisk nytta.
Sammanfattningsvis är det så att förändringsprocesserna i världenhålls igång av människorna. De förändrar genom fyra typer av förändringsverksamheter, de åstadkommer fyra typer av levnadsvillkor och har verksamheter i fyra olika roller. Det är tolv komponenter som påverkar varandra och som ger 144 olika grundläggande samband. Specificerar man komponenterna ökar sambandens antal mycket snabbt.
Samband finns på många sätt och inom och mellan olika delsystem på många olika storleksnivåer. Det finns t ex samband i delsystemet Sverige och mellan Sverige och världen för övrigt, och t ex mellan individer och grupper. Ska man kunna förbättra världen måste man få grepp om sambanden mellan verksamheterna. Världen är ett dynamiskt system som ständigt förändras genom människorna. Kraftspelet som människornas verksamheter leder till ger olika tillstånd och fördelningar för olika personer och olika miljöer på olika ställen i rummet och vid olika tidpunkter i tiden.
De som känner sig kallade att vara med att förändra världen, bl a de som kallar sig samhällsforskare och samhällsplanerare, har att studera kraftspelet och ge förslag om hur det bör påverkas. För att kunna ge goda förslag måste man ha klart för sig hur påverkningar fortplantar sig i kraftspelskedjorna. Det uppgjorda klassifikationssystemet innehåller 9 huvudområden med fasta nummer 1-9 och uppbyggda med utgångspunkt från förändringskrafterna.
Planeringar. Framtidsplaneringens fundamentala frågor.
Planeringar är verksamheter som går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller följande fyra planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheterna i varje planeringsfall :

Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna.
Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande förhållanden.
Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden ?
Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja ?
Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter, och man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med hänsyn till effekterna på individernas levnadsvillkor, som ges av deras psykiska och kroppsliga förhållanden och av deras fysiska och sociala miljöer.
Man kan förändra världen genom att förändra verksamheterna och världen kan då bli bättre eller sämre, bli bättre för några och sämre för andra. Vill man förbättra världen för alla måste man ha en gemensam värderingsprincip, och den principen finns i förutsättningen att demokratins princip är önskad och bra. Demokratins idé representerar en maktfördelnings- och beslutsprincip. Demokratins fördelningsprincip är jämlikheten. Men det är uppenbart att världens människor inte är mogna för någon fullständig jämlikhet och därför blir principen snarare "ökad jämlikhet". Under alla förhållanden bör alla förändringsåtgärder undersökas med hänsyn till effekterna på jämlikheten i väsentliga avseenden.
Hur bör det bli?
Det slutliga målet finns i sektor 13 med individernas inre subjektiva upplevelser av sin situation och bl a av jämlikhet. Men de inre upplevelserna påverkar viljorna och blir då också medel för förändringar. Både sedda som mål och som medel bör upplevelserna vara grundade på riktiga uppfattningar om världen, en mycket betydande komplikation. Man kan få grepp om förändringskrav om man jämför de fyra väsentliga levnadsvillkoren: individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer.
Andra verksamheter än de slutliga upplevelseverksamheterna är både delmål och medel beroende på från vilket håll man ser dem. Det är inte alltid möjligt eller nödvändigt att undersöka åtgärders inverkan på de subjektiva slutupplevelserna, men man bör i möjligaste mån undersöka åtgärders inverkan på objektivt konstaterbara jämlikhetsförhållanden i de fyra väsentliga avseendena.
Individens kroppsliga förhållanden och utveckling beror av de fysiska miljöerna och av de sociala miljöerna samt av de sociala miljöernas styrningar av de fysiska miljöerna och deras styrningar av individens plats i de fysiska miljöerna och i de sociala miljöerna.
Fördelningar genom marknadsmekanismer o d kan i viss utsträckning vara lämpliga inom ramar för politiska styrningar. En medveten styrning av de fysiska och de sociala miljöerna kan dock ske endast i liten mån genom marknadsmekanismer, varför miljöerna i hög grad måste styras genom politiska styrningar.
Även om individernas viljor är grundläggande motorer i förändringarna - förbättringarna så finns den viktigaste makten att förändra i området för de kollektiva viljorna - de politiska styrningarna. Individerna kommer och går, dvs de föds och dör, men de kollektiva viljorna består och tar sig uttryck bl a i lagar som överlever individerna. Individerna är med och förändrar de kollektiva viljorna - lagarna etc, men var och en föds in i samhällen med kollektiva viljor som föregående generationer åstadkommit.
Vare sig vi vill det eller inte är vi i de demokratiska länderna fångade i demokratins ambitioner att styra medborgarnas levnadsvillkor genom politiska styrningar. Den viktigaste planeringsuppgiften blir att förbättra de politiska styrningarna. Dagens demokratier är alltfor mycket grundade på blinda viljor. Demokratin bör bli mer medveten och kunskapsbaserad.
Politiska och opolitiska planeringar.
Områdena 36/39 är områden för verksamhetersom går ut på att planera de politiska styrningarna, varvid gäller att planeringarna är upplagda kring tillstånd och förändringar beträffande:

36 individernas kroppsliga förhållanden
37 individernas psykiska förhållanden
38 de fysiska miljöerna
39 de sociala miljöerna
36/39 bildar tillsammans en grupp planeringsvetenskaper. Planeringarna där kan ske på olika nivåer och för olika rums- och tidsavsnitt. Planeringarna i 36/39 kallas här politiska planeringar till skillnad från planeringar inom andra områden, som kallas opolitiska.
I planeringsverksamheterna i 36/33 ingår det statliga utredningsväsendet, som producerar SOU-betänkanden. Det finns redan många planeringsverksamheter som ägnar sig åt frågor om hur de kollektiva viljorna - de politiska-demokratiska styrningarna har varit, är, kan vara och bör bli, men de förekommande utredningarna är för det mesta tillfälliga och föga samordnade och tycks ofta vara alltför ovetenskapliga.
Utredningarna i 36/39 måste använda sig av forskningar-undersökningar-planeringar som görs eller borde göras i nområdena 10/35 och 40/99. Om det inte finns goda undersökningar i de facken blir planeringarna i 36/39 troligen dåliga. I områdena 10/35 och 40/93 bör bedrivas delplaneringar huvudsakligen inom ramarna för de politiska styrningarna. I de opolitiska planeringarna i 10/35 och 40/93 kan man dock upptäcka behov av att ändra de politiska styrningarna, och då får man skicka impulser till de politiska planeringarna om det. Man kan säga att de opolitiska planeringarna gäller detaljområden och de politiska planeringarna övergripande samordnande planeringar som ligger som underlag för de politiska makthavarnas beslut.
De politiska planeringarna bör pågå kontinuerligt och det bör ständigt pågå ett utbyte mellan de politiska och de opolitiska planeringarna, så att man alltid har ett aktuellt och bra underlag för både politiska beslut och andra beslut.
Planeringsbrister och planeringsbehov.
Inom alla delområden 10/35 och 40/93 förekommer på olika sätt många opolitiska planeringar, som är fullständiga eller ofullständiga. Planeringsverksamheterna bedrivs av enskilda men framförallt av organisationer av många olika slag, både privata och offentliga. Allmänt gäller att samordningarna som görs mellan de många planeringarna tycks ofullständiga och svåröverskådliga. Det finns i Sverige tusentals organisationer som är intressanta i sammanhanget.
Bland alla organisationerna finns de politiska partierna, som kan anses ha sin största uppgift i att planera de politiska styrningarna och ge förslag om dem. De har alltså sin verksamhet främst inom områdena 36/39. Men det är lätt att konstatera att de politiska partierna både i Sverige och annorstädes har dåliga planeringar. Man kan säga att människorna i världen på det hela taget lever i ett planeringslöst tillstånd. Samtidigt står det klart att mänskligheten står inför mycket stora styrningsproblem som bara kan lösas väl med hjälp av planeringar - som alltså på det hela taget inte finns. Det i Sverige rådande s k politikerföraktet har naturligtvis sin grund i att de politiska partierna och politikerna inte löser sina uppgifter på ett bra sätt.
Hur stor skickligheten än är hos dem som sköter de opolitiska planeringarna kan utvecklingen inte bli bra om inte de politiska planeringarna sköts väl. Det finns i Sverige inte politiska planeringar som tillräckligt väl kan fånga upp impulser från de opolitiska områdena och omsätta dem i goda planeringar. Sak samma kan antas gålla utanför landet. De politiska planeringarna bör förbättras, men också de opolitiska planeringarna behöver betydande förbättringar, så att de kan ge underlag till de politiska planeringarna.
Förbättra planeringarna och informationssystemen.
Man kan gott säga att alla mänskliga verksamheter behöver ändras i ett eller flera avseenden: kvalitet, kvantitet eller fördelning med hänsyn till jämlikhet. Observera att verksamheter kan både utgöra och förändra levnadsvillkoren. Innan man förändrar bör man veta om förändringarna leder till förbättringar eller ej. Man bör först undersöka vad man bör vilja, dvs man bör planera, dvs undersöka hur det var och är, kan bli och bör bli.
Planeringar är kunskaps- och informationsprocesser som är framtidsinriktade. Det finns i princip två olika sätt att angripa framtidsproblemen och i väl utförda planeringar bör de tva angreppssätten användas i kombination och växelvis:

man utgår från nutiden och undersöker konsekvenserna i framtiden av förekommande och eventuellt ändrade styrningar,
man utgår från förslag om framtida tillstånd och undersöker vilka styrningar som nu behövs för att nå de föreslagna framtida tillstånden.
Planeringsverksamheter är delvis forskningsverksamheter men skiljer sig från sådana därigenom att i planeringsverksamheter ingår normativa element om hur det bör bli, vilka i princip inte finns i ren forskning. Viktiga element i planeringar är att göra tydliga framidsvisioner om hur det bör bli. Utan tydliga medvetna visioner kan framtiden inte byggas medvetet.
Samhällsplaneringens problem är kort sagt: Den verksamhetsstruktur och den samverkansstruktur som klassifikationssystemet motsvarar: hur har den varit, hur är den, kan den bli och hur bör den bli - sett i jämlikhetsperspektiv. Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i världen måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati är alla medansvariga för utvecklingen och får försöka bilda sig uppfattningar och ta ställning och försöka påverka verksamheterna inklusive samverkansverksamheterna i lämplig riktning. I en demokrati är det viktigt att alla medborgare är så väl informerade att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det ställer stora krav på informationssystemen.
Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för att till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om världsförbättringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och är, kan bli och bör bli. För att ha något att sprida ut måste man hålla igång forskningar, utredningar och planeringar. För att hålla ihop allt detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar om forskning, utredning, utbildning, information och planeringar.
Planeringar bör finnas dels för en mängd ämnesområden-verksamhetsområden, dels för geografiska områden av olika storlekar. För alla planeringar bör finnas flera framtida tidshorisonter. Både tillstånd och framför allt processer bör planeras. Man bör alltså ha planeringar för tillstånd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar för processer som fördelar i rummet och förändrar med tiden.
Man bör noga skilja mellan planeringar och beslut. Planeringar är beslutsunderlag. När alla fått alla informationer i planeringsprocesserna ska allas åsikter slussas igenom i hierarkierna till dem som fått makt att besluta, och det är också informationsprocesser som ingår i samhällsplaneringens problem.
Till problemen hör också informationsprocesserna från beslut till det slutliga verkställandet. Samhällsplaneringsprocesserna bildar ett jättelikt informationssystem som rymmer alla informationsflöden. I själva verket är det så att de förekommande informationsprocesserna bildar eller utgör de förekommande planerings- och beslutsprocesserna.
Samhällsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem kan ses som en mängd infonmationsproblem med ca 6 miljarder personers, dvs världsbefolkningens, inre informationsproblem i psykiska processer och ett yttre informationsproblem med informationsutbyten mellan alla dessa personer. Samhällsplanering innebär bl a konstruktion av förslag till framtider, då det konstruktiva arbetet utförs i de psykiska processerna med hjälp av kunskapsmaterial som tillkommer genom både inre och yttre informationsflöden.
Förändringsprocesserna hålls igång av informationsflöden i och mellan människorna, och därför övergår förändringsproblemen och samhällsplaneringens problem i ett stort problem om produktion och spridning av kunskaper och värderingar, som leder till handlingar som förändrar världen.
Vill man förbättra världen bör man i första hand förbättra individernas inre verkligheter och viljor och förbättra de politiska-demokratiska styrningsprocesserna.Det kan man göra genom åtgärder på planerings-, forsknings-, utrednings-, utbildnings- och informationsområdena.

Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
©1999, 2000, 2001, 2002. 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, Sven Wimnell, arkitekt SAR. Epost: sven.wimnell@telia.com
140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr105.html

105 Ledande, övergripande åsikter om forskning.

Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare, Nytt finns i ovanstående sammanställningar.