40 Systemvetenskap. Infostruktur.

Innehåll i område 40:

Utredningar 031020 och senare av Sven Wimnell om den mjuka infostrukturen m m.

Bakgrund till område 40.
Systemvetenskap.
Den som vill hoppa över den ganska långa systemvetenskapen kan gå direkt till (Klicka på rubrikerna):

Utredningar före 031020 av Sven Wimnell om den mjuka infostrukturen.
Hur ska man kunna förbättra världen?
Den mjuka infostrukturen. Problem och förslag.
Sammanfattningar om klassifikationssystemet för verksamheter och den mjuka infostrukturen.
Innehållet i de med rött markerade sammanfattningarna.
Regeringens hemsidor på internet.
Några citat ur läroplanen för grundskolan
Vad ska man informera om?

Till sidans topp

Utredningar 031020 och senare av Sven Wimnell om den mjuka infostrukturen m m.

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf)

041114:
Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

041214+060220 +060525:
Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

050109:
Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

050109:
Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

100211:
Sven Wimnell 050101+100211: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40ja.pdf)

050115:
Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

050115:
Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

050411+100201:
Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

050206 +100201:
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

050206 +100201:
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

050206+100201:
Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

050206+100201+100211:
Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

050206:
Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

050206:
Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

050206+100201+100211:
Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(wimnell.com/omr40t.pdf)

050227:
Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

050403:
Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

050403:
Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

050430:
Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

050510:
Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

050605:
Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://www.wimnell.com/omr36-39h.pdf)

050920
Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

051010:
Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. (http://wimnell.com/omr61a.pdf)

051015:
Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

051106:
Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

051106+051109:
Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

051120:
Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

060112:
Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

060112:
Sven Wimnell 060111+tillägg 060130: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

060127:
Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

060224:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)

060316+060327:
Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

060327:
Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (http://wimnell.com/omr36-39l.pdf)

060408:
Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer. (http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

060813:
Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

060921:
Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

061023:
Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

070223:
Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

070224
Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

070328:
Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

070419:
Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

080201:
Sven Wimnell 080201+5 april2014: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

080202:
Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

080203++:
Sven Wimnell 080203+081231+100211+100310+100410: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)

080225:
Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

080316:
Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

080524 +100201:
Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

080427:
Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

080516:
Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

080518:
Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen.(http://wimnell.com/omr353i.pdf)

080518:
Sven Wimnell 080518: Myndigheter, bolag mm och kommittéer under departementen fördelade på områden i SW-klassifikationssystem.(http://wimnell.com/omr353j.html)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008. (http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008. (http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008. (http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008. (http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

090207:
Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

090328:
Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

100130:
Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

100201:
Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk årsbok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

100303:
Sven Wimnell 3 mars 2010: Konsumentverkets hushållsbudgetar för 2009 och bostadskostnader mm.
(http://wimnell.com/omr36-39zasid344-349.pdf)

100306:
Sven Wimnell 3 mars 2010+6 juni 2010: Konsumentverkets hushållsbudgetar för 2009 och bostadskostnader mm samt skatteförslag.
(http://wimnell.com/omr36-39zasid344-354pdf)

100306:
Sven Wimnell 3 mars 2010: Sammanfattning av Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning. http://wimnell.com/omr36-39za.pdf samt kommentarer om världsplanering, klimatplanering och välfärdsplanering.
(http://wimnell.com/omr36-39zasid365-379.pdf)

100310:
Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za.
(http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

100410:
Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

100424:
Sven Wimnell 24 april 2010 +6 juni 2010: Hushållsekonomi och skatter 2006 och 2010.
(http://wimnell.com/omr36-39ze647.pdf)

101025:
Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Till sidans topp

ö ö å å ä ä

Bakgrund till område 40.

Som bakgrund till område 40 gäller uppsatsen i område 4 som handlar om de stora sambanden och har följande innehåll:
Verksamheter som formar världens framtid.
Verksamheter i delområdena.
Förvärvsarbetande i Sverige 1990 efter yrke (NYK). Sammanfattande schema
Ett dynamiskt nät av verksamheter. Med Schema, bild 4.
Förvärvsarbetande i Sverige 1990 efter yrke (NYK) .Antal i olika grupper.
Det stora kretsloppet.
Den fundamentala påverkanskedjan. Bild 1.
Schema med påverkan mellan områden. Bild 2 och bild 3.
Materiens kretslopp.
Hanteringar av förändringsprocesserna. Planeringar.
Schema över påverkans-och förändringsproblem. Bild 7.
Schema med politiska och opolitiska planeringar. Bild 5.
Hur bör det bli ?
Politiska och opolitiska planeringar.
Planeringsbrister och planeringsbehov.
Något om miljöplanering.
Slutsatser och förslag till åtgärder. Med schema, bild 6.

990315:

Till sidans topp

Systemvetenskap.

     Människorna tycks i alla tider ha funderat över hur världen är beskaffad och vilka krafter som verkar i den. Människor som betecknats som filosofer har funderat mycket över detta. Som den förste västerländske filosfen anges Thales från Miletos, född omkring 585 f Kr. I Kina verkade vid den tiden Laotse (född omkring 600 f Kr) och Konfucius (född omkring 550 f Kr), och i Indien verkade Buddha (född omkring 560 f Kr).
     De första västerländska filosoferna funderade bland annat över naturens materiella beskaffenhet, något som senare övertagits av naturvetenskaperna. Filosoferna byggde fram till 1800-talet ofta upp filosofiska system, som avsågs förklara det mesta. Religionen spelade ofta en stor roll i systemen och människan sågs som något alldeles speciellt, till skillnad från djuren
     Darwins bok om arternas uppkomst 1859 förändrade människans ställning, människan visade sig vara ett djur. Tanken uppstod, att människan var en biologisk maskin och den psykologiska vetenskapen föddes omkring 1860 då Fechner gav ut ett arbete om psykologiska undersökningar han gjort.
     Olika saker och ting kan påverka varandra. Människorna har haft många olika uppfattningar om vad som påverkar vad och uppfattningar om hur påverkan går till, man har haft många olika uppfattningar om orsak och verkan. Ofta har man haft rätt men ibland fel.
     De gamla filosofiska systemen spelar inte stor roll idag. Klart är dock, att människor har uppfattningar om kraftspelen i världen, och att de uppfattningarna spelar stor roll för människornas moral och handlande. Religionerna spelar fortfarande stor roll, isynnerhet i länder där den ekonomiska utvecklingen inte kommit så långt som i Sverige. Att det finns gudar som ingriper i livet på jorden är en särdeles efterhängsen uppfattning.
     De religiösa verksamheterna innehåller sådana uppfattningar fastän det mesta talar för att det inte finns några gudar som griper in. De gamla filosofiska systemen ersätts idag i stor utsträckning av politiska ideologier som har betydelse i denna världen. I avsnittet "Något om världsbilder, världsåskådningar, livsåskådningar och ideologier" i område 14 finns beskrivningar som rör detta. Människorna får klara sig på egen hand så gott det går.
     När det gäller det materiella korrigerar man inom naturvetenskaperna vartefter felaktiga uppfattningar om påverkningar, det går i viss utsträckning att iaktta det materiella och göra experiment så att man kan få klarhet . När det gäller påverkningar och samband för övrigt finns många felaktiga uppfattningar och det är inte lika enkelt att finna de riktiga förhållanden.
     Det har under de senaste sextio åren vuxit fram något som kallas systemvetenskap som syftar till att klagöra sammanhang. Man kan säga att den moderna systemvetenskapen började i USA. På Internet har nu organisationer av olika slag sidor som berättar om systemveteskap och angränsande ämnen.
     En kort beskrivning av systemvetenskapens historia finns på följande länk:
History of Cybernetics and Systems Science

System Dynamics.
     Under andra världskriget behövdes för krigföringen hjälpmedel som kunde klargöra sammanhang. En av de första som sysslade med detta var Jay W. Forrester. Han har utvecklat något han kallar System Dynamics. Några länkar om Forrester och hans arbeten är:

MIT SDEP: What is System Dynamics?
     " System dynamics is a method for studying the world around us. Unlike other scientists, who study the world by breaking it up into smaller and smaller pieces, system dynamicists look at things as a whole. The central concept to system dynamics is understanding how all the objects in a system interact with one another. A system can be anything from a steam engine, to a bank account, to a basketball team. The objects and people in a system interact through "feedback" loops, where a change in one variable affects other variables over time, which in turn affects the original variable, and so on.
     An example of this is money in a bank account. Money in the bank earns interest, which increases the size of the account. Now that the account is larger, it earns even more interest, which adds more money to the account. This goes on and on. Another example of a simple feedback loop which we have all experienced is adjusting the water tap to reach a desired temperature. You turn the faucet, feel the temperature, and compare it to the desired temperature. You continue to adjust the water, with smaller and smaller adjustments, until you reach the desired temperature.
     What system dynamics attempts to do is understand the basic structure of a system, and thus understand the behavior it can produce. Many of these systems and problems which are analyzed can be built as models on a computer. System dynamics takes advantage of the fact that a computer model can be of much greater complexity and carry out more simultaneous calculations than can the mental model of the human mind."

MIT System Dynamics in Education Project (SDEP)
     " System dynamics is a method for studying the world around us. It deals with understanding how complex systems change over time. Internal feedback loops within the structure of the system influence the entire system behavior.
     Education is an important area of application for system dynamics. Together with learner-centered learning, it forces the learner to become actively involved. The wide range of applications for system dynamics makes it an excellent tool for integrating the material of many subjects.
     The System Dynamics in Education Project (SDEP) is a group of students and staff in the Sloan School of Management at the Massachusetts Institute of Technology, working under the guidance of Professor Jay W. Forrester, the founder of system dynamics."

MIT SDEP: Jay W. Forrester
The Beginning of System Dynamics (D-4165-1), by Prof. Jay W. Forrester, provides a personal point of view about the development of system dynamics.

Learning through System Dynamics as Preparation for the 21st Century (D-4434-1) , by Prof. Jay W. Forrester, explains the advantages of a system dynamics education for the future.

Contents:
DEVELOPING PERSONAL SKILLS 5
Basis for Clear Thought and Communication 5
Building Courage 7
Personal Philosophy 8
Seeing Interrelatedness 9
“Renaissance Man,” Unifying Knowledge, Mobility 9

OUTLOOK AND PERSONALITY 10
Confidence in Creating the Future 11
Authoritarian vs. Innovative Personality 11
Mental Models and Computer Models 12

UNDERSTANDING THE NATURE OF SYSTEMS 14
Cause and Effect Not Closely Related in Time or Space 14
Low-Leverage Policies 15
High Leverage Policies, Often Wrongly Applied 15
We Cause Our Own Problems 16
Drift to Low Performance, Collapse of Goals 17
Long-Term vs Short-Term Goals 18

ACHIEVING THE BENEFITS OF A SYSTEMS EDUCATION 19
Experience and Participation 19
The Deeper Lessons 19
Systems Thinking vs System Dynamics 19
Revision of Road Maps 20
On Teaching Systems 20

Några rader från avsnittet "Mental Models and Computer Models".
     " Students should learn that all decisions are made on the basis of models. Most models are in our heads. Mental models are not true and accurate images of our surroundings, but are only sets of assumptions and observations gained from experience.
     Mental models control nearly all social and economic activities. Mental models have great strengths, but also serious weaknesses. From a systems education, students should learn how mental models can be useful and when they are unreliable. Furthermore, they should appreciate how computer simulation models can compensate for weaknesses in mental models.
     Mental models contain a vast wealth of information that is available no where else. Mental models contain information about the structure and policies in systems. By structure I mean the elements in a system and the connections between the elements--who has what information, who is connected to whom, and, what decisions are made and where. By policies I mean the rules that govern decision making--what factors influence decisions, what is a particular decision point trying to accomplish, and what goals are sought. At this detailed level of structure and policies, mental models are rich and reasonably reliable sources of information.
     However, mental models have serious shortcomings. Partly, the weaknesses in mental models arise from incompleteness, and internal contradictions. But more serious is our mental inability to draw correct dynamic conclusions from the structural and policy information in our mental models.
     System dynamics computer simulation goes a long way toward compensating for deficiencies in mental models. In model building, one must remedy incompleteness and internal contradictions before the system dynamics software will even allow simulation. After a logically complete model has been created, one can be certain that the computer is correctly simulating the system based on the assumptions that were incorporated in the model. It is in simulation, or determining consequences of the structural and policy assumptions, that mental models are unreliable, but computer models are completely dependable.
     Students should also realize that there are no possible proofs of the validity of any models, whether they are mental or computer models. Models are to be judged by their comparative usefulness. Assumptions about structure and policies should be compared with any available information. Computer simulation results should be compared with behavior in the real system being represented. Discrepancies lead to improving both mental and computer models.
     A two-way street runs between mental models and computer models. Mental models contribute much of the input for computer models. Creating a computer model requires that the mental models be clarified, unified, and extended. From the computer simulations come new insights about behavior that give new meaning to mental models. Mental models will continue to be the basis for most decisions, but those mental models can be made more relevant and more useful by interacting with computer models."

System Dynamics Meets the Press (D-4143) , an excerpt from The Global Citizen by Donella H. Meadows, discusses the experiences of the author in introducing system dynamics to the public and the mass media.
System Dynamics for Kids (D-4489-1) , by Jim Hight, is an overview of the use of system dynamics computer modeling in K-12 education
System Dynamics and Learner-Centered-Learning in Kindergarten through 12th Grade Education (D-4337) , by Prof. Jay W. Forrester, presents the author's views on how system dynamics may improve classroom learning.
Road Maps: A Guide To Learning System Dynamics teaches the basic principles of system dynamics and introduces you to modeling and simulation.
Road Maps: Table of Contents
System Dynamics and Systems Thinking Resource Guide
Massachusetts Institute of Technology
MIT Sloan

Principia Cybernetica Web
What are Cybernetics and Systems Science?
     "Cybernetics and Systems Science (also: "(General) Systems Theory" or "Systems Research") constitute a somewhat fuzzily defined academic domain, that touches virtually all traditional disciplines, from mathematics, technology and biology to philosophy and the social sciences. It is more specifically related to the recently developing "sciences of complexity", including AI, neural networks, dynamical systems, chaos, and complex adaptive systems.
     Systems theory or systems science argues that however complex or diverse the world that we experience, we will always find different types of organization in it, and such organization can be described by principles which are independent from the specific domain at which we are looking. Hence, if we would uncover those general laws, we would be able to analyse and solve problems in any domain, pertaining to any type of system. The systems approach distinguishes itself from the more traditional analytic approach by emphasizing the interactions and connectedness of the different components of a system.
     Many of the concepts used by system scientists come from the closely related approach of cybernetics: information, control, feedback, communication... Cybernetics, deriving from the Greek word for steersman (kybernetes), was first introduced by the mathematician Wiener, as the science of communication and control in the animal and the machine (to which we now might add: in society and in individual human beings). It grew out of Shannon's information theory, which was designed to optimize the transmission of information through communication channels, and the feedback concept used in engineering control systems. In its present incarnation of "second-order cybernetics", its emphasis is on how observers construct models of the systems with which they interact (see constructivism).
     In fact cybernetics and systems theory study essentially the same problem, that of organization independent of the substrate in which it is embodied. Insofar as it is meaningful to make a distinction between the two approaches, we might say that systems theory has focused more on the structure of systems and their models, whereas cybernetics has focused more on how systems function, that is to say how they control their actions, how they communicate with other systems or with their own components, ... Since structure and function of a system cannot be understood in separation, it is clear that cybernetics and systems theory should be viewed as two facets of a single approach. This insight has had as a result that the two domains have in practice almost merged: many, if not most, of the central associations, journals and conferences in the field include both terms, "systems" and "cybernetics", in their title.
     The following links should provide plenty of introductory material and references. An excellent, easy to read overview of the systems approach can be found in our web edition of the book "The Macroscope". Together with our dictionary, and list of basic books and papers, this should be sufficient for an introductory course in the domain: (Hänvisningar se originalsidan på Internet)

Welcome to the Principia Cybernetica Web
     "This is the web server of the Principia Cybernetica Project (PCP), an international organization. PCP tries to tackle age-old philosophical questions with the help of the most recent cybernetic theories and technologies. Stated more precisely, the Project's aim is the computer-supported collaborative development of an evolutionary-systemic philosophy.
     To get started, there is an introduction with background and motivation, and an overview, summarizing the project as a whole....

Main subjects
MetaSystem Transition Theory
PCP's theoretical results, including epistemology, metaphysics, ethics, concepts, principles, memetics, and the history and future of evolution.
Project Organization
details the people involved, conferences, publications, methods of collaboration, ways of contributing, and mailing lists used by PCP.
Learning, Brain-like Webs
our experimental research on self-organizing networks, based on the "Global Brain" metaphor
Cybernetics and Systems Theory
an extensive collection of reference material on this domain, including bibliographies, associations, journals, a dictionary, and "The Macroscope", a complete book.
Related Sites
extensive lists of links covering systems, cybernetics, complexity, man-machine interaction, cognition, philosophy, evolution, networking, knowledge integration, and future developments.
Other Info
this server also hosts some pages that are not part of PCP: the Center "Leo Apostel", the Association for the Foundations of Science, Language and Cognition (AFOS), the International Quantum Structures Association (IQSA) and Belgium: Overview
Map
( En klickbar bild visar inehållet i PCP. Bilden utelämnas här, se originalsidan på Internet)

About the Server
     Principia Cybernetica Web is one of the oldest (registered July '93), best organized, and largest, fully connected hypertexts on the Net. It contains over 1400 "nodes" (hypertext pages), numerous papers, and even complete books. Some 8000 files (mostly text documents) are consulted every day on this server, that is, more than 2 million per year. Some ten thousand links point to documents in this web. Although Principia Cybernetica Web has received very positive reviews, the work is of course never finished. The material in this web is continuously being added to and improved. Nodes followed by the mention "[empty]" don't contain any text yet, only a menu of linked nodes. Some important results have not yet been converted to hypertext, but may be found in the papers in our FTP-archive.....".

Introduction to Principia Cybernetica
Metasystem Transition Theory
Project Organization
Learning, "Brain-like" Webs
Overview of Principia Cybernetic
Internet Resources related to Principia Cyberne...

• Links on Cybernetics and Systems
• Links on Complexity, Self-organization and Artificial Life
• Links on Cognitive Science and AI
• Links on Computer Interfaces and the Web
• Links on Evolutionary Theory and Memetics
• Links on Philosophy
• Links on Future Development
• Links on Indexes and Encyclopedias

Macroscope.
"The Macroscope", a book on the systems approach
     Principia Cybernetica Web now offers the complete text and drawings of the book "The Macroscope" by Joël de Rosnay. It was originally published in 1979 by Harper & Row, (New York), but is now out of print. Therefore, we have made it again available on the web.
     Dr. Joël de Rosnay, a molecular biologist, systems theorist, science writer, and futurologist, is presently Director of Strategy of the Cite des Sciences et de l'Industrie at La Villette (near Paris). He is an associate of the Principia Cybernetica Project.
     "This book is an excellent, easy to read introduction to cybernetics and systems thinking, with applications to living organisms, the economy and the world as a whole. The main theme is that the complex systems which govern our life should be looked at as a whole, rather than be taken apart into their constituents. The different systems, processes and mechanisms are beautifully illustrated with examples and pictures. Although the text is over 20 years old, this visionary document is still highly relevant to our present situation and state of knowledge. It is particularly recommended to people who wish to get an understanding of the basic concepts and applications of systems theory and cybernetics. The chapters below can be read independently of each other."

     Boken är skriven 1975 och innehåller erfarenheter och värderingar vid den tiden från Frankrikes horisont. Den är i USA publicerad första gången 1979. Kapitel 1 är en intressant beskrivning av ekologi och ekonomi o d och innehåller många intressanta förklarande bilder. De övriga kapitlen bör läsas med försiktighet då de kanske inte till alla delar stämmer med situationen 1999. De ämnen som behandlas i kapitlen 2-7 har under senare år också behandlats av andra författare.

Table of contents

• Introduction: The Macroscope
• One. Through the Macroscope
  • 1. Ecology (The Economics of Nature: Production, Consumption, and Decomposition; Regulation and Maintenance of Equilibriums)
  • 2. The Economy (A Short History of the Economy; The Economic Machine; Recession and Inflation)
  • 3. The City
  • 4. Business and Industry
  • 5. The Living Organism
  • 6. The Cell (Linking the Cell and the Body; The Work of the Enzymes)
• Two. The Systemic Revolution: A New Culture
  • 1. History of a Global Approach (The Systemic Approach; The Search for New Tools; "Intelligent" Machines; From Cybernetics to System Dynamics)
  • 2 What Is a System? (Open Systems and Complexity; Structural and Functional Aspects of Systems)
  • 3. System Dynamics: The Internal Causes (Positive and Negative Feedback; Flows and Reservoirs)
  • 4. Applications of the Systemic Approach (Analysis and Synthesis, Models and Simulation; The Dynamics of Maintenance and Change, The "Ten Commandments" of the Systemic Approach; Avoiding the Dangers of the Systemic Approach)
• Three. Energy and Survival
  • 1. The Domestication of Energy
  • 2 The Great Laws of Energy (Entropy and the Science of Heat; Energy and Power)
  • 3. Metabolism and Waste in the Social Organism
  • 4. Economics and Ecology (Universal Currency: The Kilocalorie; Energy Analysis; Energy Analysis and Food Production; The Competition Between Energy and Work)
  • 5. Birth of the Bioindustry (New Jobs for Microbes; The Domestication of Enzymes; Controlling Fermentation and Photosynthesis; Ecoengineering)
• Four. Information and the Interactive Society
  • 1. Supports of Communication (Measuring Information; Information and Entropy; The History of Communications; Descending and Ascending Information)
  • 2. The New Interactive Networks (Communications Hardware; Services in Real Time; Social Impact of Services in Real Time)
  • 3. Social Feedback (The Imbalance in Communications; The Media and electronic Participation; Problems of Representation; Advantages and Dangers of Society in Real Time)
• Five. Time and Evolution
  • 1. Knowledge of Time (Time in the Evolution of Thought; Time in Contemporary Theories)
  • 2. The Prison of Time (The Link Between Chronology and Causality; Irreducible Points of View; The Causal Explanation: Divergence; The Final Explanation: Convergence; Complementarity: A Third Route)
  • 3. Evolution: Genesis of the Improbable (The Genesis of Form; Exclusion and Divergence; Equilibrium and Zero Growth; The Conquest of Time)
• Six. Values and Education
  • 1. Birth of a Global Vision
  • 2. The Emergence of New Values (Criticism of Authority; Criticism of Work; Criticism of Reason; Criticism of Human Relationships; Criticism of the Plan for Society)
  • 3. Systemic Education (The Illusions of Educational Technology; The Basis of Systemic Education; The Principles of Systemic Education; The Methods of Systemic Education; Possible Structures of Parallel Education)
• Seven. Scenario for a World

Svenska operationsanalysföreningen (SOAF)
Svenska operationsanalysföreningen (SOAF) Föreningen bildades 1959 och har till syfte att främja utveckling inom operationsanalysens olika grenar och verka för dess tillämpning. Föreningen anordnar kurser, konferenser och temadagar samt bevakar nyheter inom operationsanalysens olika arbetsfält. Föreningens verksamhet omfattar systemvetenskap.

Utbildningar i systemvetenskap vid svenska universitet och högskolor. Systemvetenskaperna har mer och mer fått hjälp av datortekniken i takt med att tekniken utvecklats. Man bör observera, att systemvetenskap kan existera helt obeoende av datorerna, men att datorerna numera är viktiga redskap för dem som sysslar med system och angränsande ämnen.

Utbildningar i systemvetenskap vid universitet och högskolor hösten 2004 .
Enligt Verket för högskoleservice (http://www.vhs.se) 040421.

I det följande är enligt VHS första talet anmälningskoden. Sedan anges:
“Utbildningens namn och poäng (20p motsvarar en termins studier).
Universitets och högskoleinformation
Antal platser som anges är preliminärt.
Fördelningen av platser i betygsurval/provurval (B/P) anges i procent.
Till alla utbildningar krävs grundläggande behörighet. Behörighetskraven anges oftast med kurser. Betygskrav i varje ämne är lägst G/3 om inte annat anges.”

VHS Systemvetenskap. Antal träffar: 19

700011 Data- och systemvetenskapligt program med inriktning mot datakommunikation och nätverk, Trollhättan .120 p
HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN / UDDEVALLA 60 60/40 Behörighetskrav

860503 Data-och systemvetenskap, Ronneby .120 p
BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA 30 67/33 Behörighetskrav

690011 Information, människa och organisation - systemvetenskaplig inriktning .120 p
HÖGSKOLAN I SKÖVDE 25 67/33 Behörighetskrav

150010 Program för data- och systemvetenskap .160 p
UPPSALA UNIVERSITET 60 60/40 Behörighetskrav

214229 Programmet för informatik med systemvetenskap, Eskilstuna .120 p
MÄLARDALENS HÖGSKOLA 45 60/40 Behörighetskrav

210213 Programmet för informatik med systemvetenskap, Västerås .120 p
MÄLARDALENS HÖGSKOLA 45 60/40 Behörighetskrav

820011 Programmet för IT med systemvetenskap .120/160 p
HÖGSKOLAN I KALMAR 35 60/40 Behörighetskrav

013600 Programmet för systemvetenskap, Umeå .120/160 p
UMEÅ UNIVERSITET 40 60/40 Behörighetskrav

672090 Systemvetenskap .120 p
KARLSTADS UNIVERSITET 60 60/40 Behörighetskrav

030010 Systemvetenskaplig utbildning Användarcentrerade samhällsinformationssystem, Sundsvall .120/160 p
MITTHÖGSKOLAN 30 67/33 Behörighetskrav

040010 Systemvetenskaplig utbildning Designmetodik, Östersund .120/160 p
MITTHÖGSKOLAN 30 67/33 Behörighetskrav

200010 Systemvetenskapliga programmet .120/160 p
ÖREBRO UNIVERSITET 30 60/40 Behörighetskrav

810700 Systemvetenskapligt program .120/160 p
VÄXJÖ UNIVERSITET 60 60/40 Behörighetskrav

220010 Systemvetenskapligt program, Borlänge .120 p
HÖGSKOLAN DALARNA 30 60/40 Behörighetskrav

020010 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap .120/160 p
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET 15 60/40 Behörighetskrav

500010 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap .160 p
LINKÖPINGS UNIVERSITET 60 60/40 Behörighetskrav

020014 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap - internationell inriktning .120/160 p
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET 15 60/40 Behörighetskrav

020015 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap - internationell inriktning. Utbildningen genomförs helt/delvis via Internet .120/160 p
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET 15 60/40 Behörighetskrav

020013 Utbildningsprogrammet för systemvetenskap. Utbildningen genomförs helt/delvis via Internet .120/160 p
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET 15 60/40 Behörighetskrav

Datavetenskap vid Stockholms universitet
Kurserna i data- och systemvetenskap ..... De utbildningar som vi erbjuder leder till en mängd yrken och yrkesroller - med goda framtidsutsikter. Du kan specialisera dig inom olika områden såsom utveckling av informationssystem, datorstödd gruppkommunikation, design av användbara system, utveckling av stora programsystem, databaskonstruktion, användning av IT i företag, datasäkerhet, IT för publicering, underhållning eller utbildning. Exempel på yrkesroller är systemerare, projektledare, konsult, systemchef, utbildare, datbaskonstruktör, utredare och forskare. Allmänt gäller att en längre utbildning ger bredare valmöjlighet och större möjligheter till specialisering. Du som vill bli forskare bör välja den fyraåriga utbildningen.

Systemvetenskap vid Umeå universitet
Informatik fokuserar dator- och informationsteknik i förhållande till individer, organisationer och samhälle. Vid arbete med datortillämpningar är det viktigt att förstå de sociala sammanhang där tillämpningarna används.
Vi är intresserade av utveckling, användning och konsekvenser av informationsteknik som ett stöd för organisation, administration och genomförande av olika mänskliga aktiviteter.
Vi intresserar oss för och betonar en förståelse av de sociala sammanhang där informationsteknik används eller kan användas. Förståelsen omsätts i teorier, metoder och hjälpmedel för utveckling, utvärdering och realisering av tillämpningar av dator- och informationsteknik. En sådan förståelse kräver kunskaper och insikter om så väl teknik som samhälle, organisationer och individer.

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
erbjuder ett systemvetarprogram, som omfattar 4 års heltidsstudier, med inriktning på informationsteknologins roll i organisationer och andra mänskliga verksamheter. Informationsteknologi i olika former utgör idag en vital resurs i praktiskt taget alla organisationer. Datorbaserade informationssystem har fått markant strategisk betydelse för organisationers konkurrenskraft, flexibilitet, handlingsförmåga och effektivitet. Informationssamhället innebär att organisationers välstånd och framgång i mycket stor utsträckning är beroende av förmågan att använda informationsteknologin på lämpligt sätt, och därför av tillgång till informationsteknologiskt kompetenta yrkesmänniskor.

Linköpings universitet
Systemvetenskap. Som systemvetare är du den tredubbla länken mellan datorn och omvärlden. Lika viktig som Slussen för Stockholms kommunikationer. Absolut. Mest uppenbar är förstås den mellan människor och maskiner. Men du är också länken i systemutvecklingens hela livscykel från kravspecifikation till utvärdering. Och du är länken mellan nu och i morgon.
ALLMÄNT
Den systemvetenskapliga utbildningen är bred och tvärvetenskaplig. Efter utbildningen kan du t ex arbeta med utveckling av datorbaserade informationssystem. Men din roll kan vara allt från verksamhetsutvecklare, analytiker och utredare till designer, tekniker och utbildare...
ARBETSMARKNAD
Dagens yrkesroll för en systemvetare har i stor omfattning utvecklats från de mer traditionella rollerna som systemerare och programmerare till en mängd olika inriktningar inom yrkeslivet. Exempel är arbete som verksamhetsutvecklare, analytiker, utredare, projektledare, designer, organisationskonsult, försäljare, tekniker, applikationsutvecklare, operatör, databasadministratör, testledare, instruktör, utbildare, säkerhetsansvarig, kund/användarstöd etc. Det finns dessutom behov av IT-specialister av olika slag. Utbildningen ger, förutom en god grund för anställning inom industrin, även en bas för forskarutbildning.

Några författare inom ämnesområdet.

Stafford Beer.
Brain of the Firm. Allen Lane 1972. Wiley 1979 re-published in a much extended edition .
Platform for Change. Wiley 1975. "Foundational work in management cybernetics."
The Heart of Enterprise. Wiley 1979.

"Stafford Beer is an international consultant in the sciences of management (notably Opentional Research) and of effective organization (called cybernetics).
     For twenty years he was himself a manager, and has held the posts of compuny director, managing director, and Chairman of the board. He is currently visiting professor of cybernetics at Manchester University in the Business School, adjunct professor of statistics and operations reseuch at Pennsylvania in the Wharton School, and was also visiting professor of Genenl Systems at the Open University.
     He is a past president of the Operational Research Society in Great Britain, and holds the Lanchester Prize of the Operations Research Society of Amerika. He is past president also of the Society for General Systems Research in the United States, und holds the McCulloch Award of the American Society for Cybernetics. He has the Silver Medal of the Swedish Royal Academy for Engineering Sciences.
     His consultancy has covered small and large companies, national und international agencies, together with government-based contracts in Austria, Britain, Canada, Chile, Denmark, France, India, Italy, Jamaica, Mexico, Portugal, Sweden, and the United States. He was for ten years a member of the United Kingdom Automation Council, and of the General Advisory Council of the BBC; he has served on several governmental committees.
Publications cover nearly two hundred items, including eight books. He has exhibited paintings, published poetry, teaches yoga, and lists his recreations as spinning wool and staying put in his remote Welsh cottage."

Brain of the Firm. Wiley 1979.
     "This is a fresh and significantly expanded edition of a book which has already become a management 'standard' both in univenities and on the bookshelves of managers and their advisors.
     In it the author, who was a pioneer of managerial cybernetics, develops an account of the firm based upon insights derived from the study of the human nervous system. Such undentanding of neurophysiology as the reader needs is explained. Brain and management structures are elucidated and continuously compared, and a theory of effective organization is thereby evolved. This process should not be thought of as 'analogy', but as the pursuit of fundamental principles where by self-regultory systems are necessarily constructed.
     The resultlng model has already been applied to many kinds of enterprise, und has proved its value both as a diagnostic tool nd as weli as a guide to the design of new and the extension of old businesses.
Outstandingly, when the author was invited by President Salvador Allende to apply cybernetic thinking to the whole social economy of Chiie, he took with him the manuscript of the first Edition of BRAIN. It became the project's 'bible'. Now in the addition of a whole new section entitled Thc Coursc of History, Stafford Beer gives for the first time a full account of his involvement, in narrative form. It has been eagerly awaited by many who have previously read the technical side of the stoty."
Contents:
PART ONE: CONCEPTUAL COMPONENTS
1. Let's think again; 2. Concepts and Terms; 3. The Dimensions of the Problem; 4. The Organization of Unthinkable Systems; 5. Hierarchies of Control.
PART TWO: THE FORM OF THE MODEL.
6. The Anatomy of Management; 7. Control Physiology; 8. Autonomy; 9. Autonomic Management; 10. The Biggest Switch.
PART THREE: USE OF THE MODEL.
11. Corporate Structure and its Quantification; 12. Autonomics--Systems i, ii, &iii; 13. Environments of Decision--System iv; 14. The Multinode--System v; 15. Higher Management .
PART FOUR: THE COURSE OF HISTORY.
16. A Flying Start; 17. Into Its Stride; 18. The October Watershed; 19. The End of the Beginning; 20. Prospectus.
PART FIVE: APPENDIX.

The Heart of Enterprise.
     "Wherever we look, our human enterprises are in a terrible mess. This is surely due to their mismanagement.
This book declares that every enterprise is a system, and in particular must be a viable system. Viability is not just a matter of economic solvency; we need laws, which we may call cybernetic laws, that govern the capacity of any enterprise to maintain independent existence.
     Cybernetics may be defined as 'the science of effective organization'. The author here states the laws of viability.
     The book is addressed to managers and their professionai advisors. When it introduces new terms, it carefully explains them. It replaces the underlying mathematics of cybernetics wtth topologicai diagrams that are intended to reflect mathematical rigour so that anyone can understand it.
     Many examples are used throughout ihe text, which is enlivened by discussions of the concepts and arguments couched in terms of 'bar talk' between imagined readers. But the finai part on implementation goes into detail about a group of related applications.
     For this model of any viable system has indeed been applied (by the author and many others) to every kind of enterprise--from the firm to the industry, from the institution to the social service, from departments of state to total government.
     The laws of viability lie at the heart of any enterprise. So too do human beings. The double-meaning is intended.
     The companion volume to this book is the second edition of BRAIN OF THE FIRM, first published in 1972, and now re-published in a much extended edition that is intended to support and complement this text."

Jay W. Forrester.
Industrial Dynamics. MIT Press 1971
World Dynamics. Wright and Allen 1971. Second edition... " Influential early attempt at modeling the "world problem": the global economic-ecological web. Like the Club of Rome's Limits to Growth."
Collected Papers of Jay W. Forrester. Wright-Allen 1975." Papers by the outher of the "DYNAMO" differential systems tool, used for global ecological modeling."
Se även ovan under rubriken System Dynamics.

James Grier Miller
Living Systems. McGraw Hill 1978. Paperback May 1995." General synthetic theory of biological systems. On functional self-similarity across levels of analysis."
     "This book has some of the characteristics of an encyclopedia. It presents and analyzes many diverse facts about cells, organs, organisms, groups, organizations, societies, and supranational systems, but it integrates all this knowledge into a single conceptual system. The book is a presentation of the state of current knowledge in all of the sciences relevant to these seven levels of living systems. It also provides a theoretical integration and a methodological approach to quantitative basic research, and how applied research and development can arise from this. The set of concepts presented by the author is powerful and draws attention to all facets of a given problem in a social system. --This text refers to an out of print or unavailable edition of this title."

Odum, HT.
Systems Ecology. Wiley 1983." Grand theory of global ecology. Thermodynamic basis of economy."

Till sidans topp

Till sidans topp

Utredningar före 031020 av Sven Wimnell om den mjuka infostrukturen.

Till sidans topp

Hur ska man kunna förbättra världen?

Till sidans topp

Den mjuka infostrukturen. Problem och förslag.

äääää 000608:

Infrastruktur för information.

Utdrag ur program för IT-kommissionens hearing om informationsinfrastrukturen:

Syfte: Hearingen ska klarlägga vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige relativt snabbt ska ha fått i gång utvecklingen av en sammanhängande infostruktur som stöd för demokratins utveckling och den ekonomiska tillväxten. Hearingen ska skapa medvetenhet om infostrukturens betydelse, öppna ett debattforum om fortsatt utveckling och ge framtidsperspektiv om vilka krav som kommer att ställas på infostrukturen.

Inriktning: Hearingen behandlar hur samhällsviktig (primärt offentligt producerad) information skapas i digital form och görs tillgänglig som förutsättning för det framtida tjänstesamhället.

Premiss: Vi vet idag inte vilka tjänster som framgent kommer att utvecklas i det digitala tjänstesamhället, utan det gäller att vara förberedd genom en väl utformad infostruktur. Nya och gamla tjänster bygger på en utvecklad tillgång till information.

Huvudfråga: ”Vilka steg behöver tas nu för att det framgent ska finnas tillgång till den digitala information som är grunden för en framstående tjänsteutveckling i samhället”?

Program.
Ordförande: Christer Marking, IT-kommissionen
09.00 Inledning: Digital information som motor i tjänstesamhället .Birgitta Heijer, Näringsdep.
Inledning: Syfte, inriktn, avgränsn, regler för hearingen. Ordf

A. Varför behövs en utvecklad infostruktur?
Syfte: Att ge kunskap om tjänstesamhällets förutsättningar.
09.15 Vad är infostrukturen och varför behövs en utveckling? Sören Lindh, Statskontoret
Utfrågning: Johan Groth , Metamatrix AB. Monica Helander, Justitiedep.

B. Vilka möjligheter ger ny teknik för infostrukturen?
Syfte: Att ge kunskap om den nya teknikens möjligheter
10.00 Den nya teknikens möjligheter och resurser Greg Fitzpatrick Metamatrix AB
Utfrågning: Lars Klasén , SEMA Group Infodata. Patrik Fältström, Tele2.
10.45 P A U S

C. Hur borde samhällets grundläggande information göras tillgänglig?
Syfte: Att ge kunskap om nödvändiga och planerade förändringar i sättet att göra samhällsinformation tillgänglig
11.00 Strategi för försörjning med samhällets grundläggande information. Rickard Sahlsten, Justitiedepartementet
Utfrågning: Greg FitzPatrick , Metamatrix AB. Torsten Hökby , Lantmäteriverket.
Öppet forum.
12.00 P A U S

D. Vilka nya informationskällor och grundtjänster behövs för framtida tillämpningar?
Syfte: Att ge kunskap om hur samhällsinformation kan utgöra en integrerad del i nya tjänster.
13.00 Inledning. Ordf.
13.10 Informationsbehov inom framtidens e-affärer Mikael von Otter, GEA
13.20 Informationsbehov inom framtidens vårdsektor. Leif Karlsson Landstingsförbundet
13.30 Informationsbehov inom framtidens arbetsmarknad. Clas Almén, AMS.
13.40 Informationsbehov inom framtidens bankverksamhet. Per Landquist, SEB.
13.50 Informationsbehov inom framtidens handikappsektor. Eva Jacobsson, Hjälpmedelsinstitutet
14.00 Informationsbehov inom framtidens mobila Internet Matti Svantesson, Mandator
14.10 Behov av grundtjänster Olov Östberg, Statskontoret.
14.20 Sammanfattning av framtida behov. Ordf.
14.25 P A U S

E. Vilka är kraven på en heltäckande storskalig infostruktur?
Syfte: Att ge kunskap om skalproblemen när merparten av vardagens tjänster finns på en utbyggd IT-infrastruktur.
14.40 Framtida krav på funktionalitet och kvalitet. Sören Lindh, Statskontoret.
Diskussion Peter Knutsson, Finansinspektionen.Lars Klasén, SEMA Group Infodata.Torsten Hökby, Lantmäteriverket.
15.10 Rättsliga frågeställningar Daniel Westman, Stockholms universitet.
Utfrågare: Anders R Olsson, Stockholms universitet.
15.40 P A U S

F. Hur kan Sverige utveckla en framtidssäker infostruktur?
Syfte: Att ge kunskap om vilka åtgärder som behöver göras nu.
15.45 Strategisk diskussion: ”Vilka steg behövs tas nu för att klara viktiga uppgifter i morgon?”
Inledning. Ordf.
Cecilia Magnusson-Sjöberg, Stockholms universitet, Knut Rexed, Statskontoret. Lars Ilshammar, Örebro universitet. Hans-Erik Wiberg, Lantmäteriverket. Johan Hjelm ,W3C Ericsson Research. Utfrågning: Anders R Olsson och ordf.Fria inlägg i fortsatt diskussion. Samtliga inklusive åhörare.

G. Vilken betydelse har infostrukturen för tillväxt, demokrati, service o ett hållbart samhälle?
Syfte: Att ge uttryck för regeringens syn på infostrukturen.
16.45 Det politiska perspektivet Hans-Eric Holmqvist, statssekr Justitiedep.

H. Avslutning.
Syfte: Att sammanfatta riktning och handlingsbehov på basis av dagens hearing.
16.55 Sammanfattning.Ordf.
17.00 S L U T

En lämplig infrastruktur för information

En repetition om samhällsplaneringens problem och klassifikationssystemet:

     Det finns ett behov av att sortera upp all information så att den blir hanterlig och så att man får hjälp att forma framtiden på bra sätt.

     En sådan sortering görs i det här redovisade klassifikationssystemet. Systemet är uppbyggt med utgångspunkt från världens största system för klassifikation av dokument, det mer än 100 år gamla amerikanska bibliotekssystemet DC, Dewey Classification, och det på det systemet senare byggda DK, eller som det också heter UDK, Universella Decimalklassifikationen.
     Men det uppgjorda klassifikationssystemet är i första hand ett system för klassifikation av mänskliga verksamheter, och är uppgjort med tanke på att utvecklingen i världen huvudsakligen beror av dessa verksamheter. Systemet har följande avdelningar på högsta nivån:

1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.
2. Religiösa verksamheter o d.
3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter.
4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur.
5. Naturforsknings- och matematikverksamheter.
6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.
7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer.
8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur.
9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia.

Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer :

Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven.
Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet.
Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. De fysiska miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska miljöerna kan gälla:
* De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella värden och funktioner.
* De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska värden och teknologiska funktioner.
Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas psykiska samspel, de sociala miljöerna .

Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga avseendena igång av människornas verksamheter :

Individernas viljor.
Kollektiva viljor. (Politik).
Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ).
Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella handlingar).
Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut.

Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i livet:

A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll.
A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna.
A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av de fyra ovan nämnda faktorerna.
B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll.
B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav.
B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.

Individer och samhällen planerar framtiden.
Planeringar går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheterna i varje planeringsfall :
Hur var det ? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna.
Hur är det ? Riktiga kunskaper om rådande förhållanden.
Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden ?
Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja ?

Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter.
Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individernas levnadsvillkor, som ges av
psykiska och
kroppsliga förhållanden och av deras
fysiska och
sociala miljöer.

     Vill man förbättra världen - göra världen till en bättre plats - måste man arbeta på alla de fyra områdena om psykiska och kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer. De fyra områdena påverkar varandra och direkt eller indirekt slutmålet: tillfredsställelse för individen.

     Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i världen måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati är alla medansvariga för utvecklingen och får försöka bilda sig uppfattningar och ta ställning och försöka påverka verksamheterna inklusive samverkansverksamheterna i lämplig riktning. I en demokrati är det viktigt att alla medborgare är så väl informerade att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det ställer stora krav på informationssystemen.

     Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för att till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om världsförbättringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och är, kan bli och bör bli. För att ha något att sprida ut måste man hålla igång forskningar, utredningar och planeringar. För att hålla ihop allt detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar om forskning, utredning, utbildning, information och planeringar.
     Planeringar bör finnas dels för en mängd ämnesområden-verksamhetsområden, dels för geografiska områden av olika storlekar. För alla planeringar bör finnas flera framtida tidshorisonter. Både tillstånd och framför allt processer bör planeras. Man bör alltså ha planeringar för tillstånd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar för processer som fördelar i rummet och förändrar med tiden.
     Man bör noga skilja mellan planeringar och beslut. Planeringar är beslutsunderlag. När alla fått alla informationer i planeringsprocesserna ska allas åsikter slussas igenom i hierarkierna till dem som fått makt att besluta, och det är också informationsprocesser som ingår i samhällsplaneringens problem.
     Till problemen hör också informationsprocesserna från beslut till det slutliga verkställandet. Samhällsplaneringsprocesserna bildar ett jättelikt informationssystem som rymmer alla informationsflöden. I själva verket är det så att de förekommande informationsprocesserna bildar eller utgör de förekommande planerings- och beslutsprocesserna.
     Samhällsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem kan ses som en mängd informationsproblem med ca 6 miljarder personers, dvs världsbefolkningens, inre informationsproblem i psykiska processer och ett yttre informationsproblem med informationsutbyten mellan alla dessa personer. Samhällsplanering innebär bl a konstruktion av förslag till framtider, då det konstruktiva arbetet utförs i de psykiska processerna med hjälp av kunskapsmaterial som tillkommer genom både inre och yttre informationsflöden.
     Vill man förbättra världen bör man i första hand förbättra individernas inre verkligheter och viljor och förbättra de politiska-demokratiska styrningsprocesserna. Det kan man göra genom åtgärder på planerings-, forsknings-, utrednings-, utbildnings- och informationsområdena.

     Arbetet om samhällsplaneringens problem vänder sig till dem som har makten över förändrings- och fördelningsprocesserna på olika nivåer och i synnerhet på de politiska nivåerna. Eftersom Sverige är en demokrati har i princip folket makten. Arbetet vänder sig därför till folket, men då den s k representativa demokratin tillämpas har de förtroendevalda politikerna makten och arbetet vänder sig därför främst till dem.
     Men det vänder sig också i hög grad till alla som på ledande sätt på opolitiska nivåer medverkar vid förändring av individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och deras fysiska och sociala miljöer, och de finns inom alla delar av systemet. Arbetet vänder sig i hög grad till alla som sysslar med utbildning och information.

De nio verksamhetsområdena har delats upp så att det blir 128 verksamhetsområden:

     1-4: 42 områden. 5-6: 41 och 7-9 45 områden. Varje sådant område är vanligen mycket innehållsrikt och kan delas upp i mindre områden, men för förståelsen av det hela är det lämpligt med just de 128 förtecknade områdena.

     Verksamheterna är inte i alla områden av samma karaktär. Man kan säga att det i huvudområdena 1-4 i grunden är fråga om tankeverksamheter och registrering av tankeverksamheter o d. Område 5 gäller i grunden naturforskningsverksamheter och 6 teknologisk-ekonomisk användning av naturforskningens rön till kroppslig-materiell nytta. Områden 7-9 kan anses gälla kulturella verksamheter, där man visserligen använder materiella ting, men där huvudsyftet är nytta för psyket, verksamheterna kan beskrivas som informationsverksamheter med olika slags uttrycksmedel.

     Den uppgjorda förteckningen över verksamheterna är grundad på mycket långa studier där verksamheterna hämtats från från etablerade system och klassifikationer för näringsgrenar, yrken, utbildningar, forskningar och bibliotekssystemens dokument mm. Utgångspunkten för huvudupplägget är det mer än 100 år gamla bibliotekssystemet DC, som dock i väsentliga avseenden reviderats med hänsyn till de under de många åren inträffade samhällsförändringarna. I några delar stämmer systemt mer med DK och det udda svenska bibliotekssystemet SAB .

     Det här visade systemet för klassifikation av verksamheter finns närmare behandlat på Internet, på hemsidan http://w1.861.telia.com/~u86105430 Där finns bl a för vart och ett av de 128 områdena angivet förhållandet till DC, DK, SAB och många andra olika system.

Det tekniska i IT-strukturen.

Detta i stora drag om byggnadet av det tekniska. När det gäller driften av de byggda systemen kan anföras följande.
654 De tekniska systemens ledningar och utrustningar för distribution o d, teletjänster, sköts vanligen av särskilda företag, t ex Telia och många andra t ex Internetföretag som ombesörjer informationsströmmar, företag för trådlös navigering etc. Driftspersonal för teletjänster ingår i 654. Sedan finns det de som köper teletjänster: hushåll , företag, organisationer och myndigheter.
651 Hur man som tjänstköpare i allmänhet använder teletjänster, t ex datorer, ingår i 651. Speciella användningar i särskilda verksamhetsområden ingår i respektive område.
Reparationer och utbyggnader av de tekniska systemen sker som när det gäller nybyggnad, om driftspersonalen inte kan hantera problemen .

Byggande och drift av tekniska system bör ske med hänsyn till informationsbehoven, dvs de behov som bör tillfredsställas av ”den mjuka infostrukturen”.
Vad behöver hushåll-enskilda personer, företag, organisationer och myndigheter ? IT-kommissionen anger i programmet till hearingen:
Syfte: Hearingen ska klarlägga vilka åtgärder som behöver vidtas för att Sverige relativt snabbt ska ha fått i gång utvecklingen av en sammanhängande infostruktur som stöd för demokratins utveckling och den ekonomiska tillväxten. Hearingen ska skapa medvetenhet om infostrukturens betydelse, öppna ett debattforum om fortsatt utveckling och ge framtidsperspektiv om vilka krav som kommer att ställas på infostrukturen.
Inriktning: Hearingen behandlar hur samhällsviktig (primärt offentligt producerad) information skapas i digital form och görs tillgänglig som förutsättning för det framtida tjänstesamhället.
Premiss: Vi vet idag inte vilka tjänster som framgent kommer att utvecklas i det digitala tjänstesamhället, utan det gäller att vara förberedd genom en väl utformad infostruktur. Nya och gamla tjänster bygger på en utvecklad tillgång till information.
Huvudfråga: ”Vilka steg behöver tas nu för att det framgent ska finnas tillgång till den digitala information som är grunden för en framstående tjänsteutveckling i samhället”?

Den mjuka infostrukturen.

En mycket omfattande genomgång av kunskapsbehov i de olika rollerna finns i ”Verksamheter i rollerna A och B” på Sven Wimnells hemsida http://w1.861.telia.com/~u86105430/ som är uppbyggd med hänsyn till informationsbehoven.

I rollen A1 behöver man information så att man klarar det dagliga livet. I den rollen kan man ställas inför problem var man ska köpa varor bäst, hur man lagar bra mat, hur man kan resa bäst, hur man gör för att bota krämpor, vart man vänder sig när man blir sjuk, hur man knypplar, vad aktierna står i, vad de ger på bio och teater, vem som vann fotbollsmatcherna etc etc. I den rollen vet man vad man vill efterfråga och det kan då vara bra med en söktjänst på Internet där man bara skriver in t ex ”fotbollsmatcher” eller ”magont”. I ett väl utvecklat nät ska man då få ”träffar” som beskriver det man är ute efter.
I rollen B1 gäller det att hitta ett bra jobb man trivs med och man får betalt för så mycket man vill ha. I den rollen måste man välja utbildning om man inte har någon man tycker räcker och då får man söka på utbildningar och lediga jobb.
I rollen B2 gäller det att göra jobbet bra, dvs man måste göra det på bästa sätt och på rätt tid. Vill man använda Internet för den här rollen får man söka på det yrke man valt och se om man kan få några tips om hur man bör göra. Arbetsgivarna bör tala om hur arbetet ska skötas och anställda och specialister och forskare kan komma med förslag till förbättring av arbetsrutinerna.
Rollen A2 är den verkligt svåra rollen : Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer.
Klassifikationssystemet som redovisas här är uppbyggt i första hand med hänsyn till rollen A2, men tillfredsställer automatiskt informationsbehoven i de andra rollerna eftersom man i rollen A2 behöver veta bland annat allt som man behöver veta i de andra rollerna. Det som man ytterligare behöver veta i rollen A2 är hur alla verksamheter påverkar varandra och behöver veta vad man ska sträva mot, dvs veta vilka verksamheter som behövs och hur de bör vara fördelade.
     Information för rollen A2 kan man inte få genom att söka på ett enda ord utan man måste orientera sig i hela informationsutbudet. För att inte drukna i all information måste man ha hjälp att få ordning på frågorna, och den hjälpen får man med det uppgjorda klassifikationssystemet för verksamheter.
     I det uppgjorda systemet anges sökanordningar på Internet och ges länkar till Internetsidor.

Svaret på frågan om lämplig informationsstruktur är kort sagt: Kunskapslagring, kunskapsproduktion och kunskapsspridning från informationsförsörjare o d, planerare, forskare o d, skolledningar, bibliotek och andra organ på informationsområdena bör läggas upp i enlighet med vad som framförts i redogörelserna för forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.

Infrastruktur för information. Förslag.

Typexempel är ett landsting som behöver
* interna system för sjukvårdsverksamheterna,
* system för kontakter med andra landsting, vårdinrättningar, forskningsinstitutioner etc,
* system för kontakter med allmänheten på Internet.
     Man bör observera att nu bara ungefär 50% i allmänheten har tillgång till Internet och att den siffran i fortsättningen kan komma att stiga ganska sakta. När det gäller kontakten med allmänheten kommer alltid att kvarstå behov av andra kontaktmedel.
     Man bör kunna räkna med, att systemen för interna verksamheter med datorteknik kommer att utvecklas kraftigt. Det ger underlag för förbättrade datorsystem för kontakter mellan företag och för kontakter med allmänheten via Internet eller andra öppna system som kan tillkomma.
     Man bör kunna räkna med att de tre olika nämnda systemen i en verksamhet ordnas för samverkan. Vilket av de tre systemen som ska vara ledande för samordningen får avgöras från fall till fall. För landstingens sjukvårdsverksamheter kan det vara lämpligt, att ett system för den interna skötseln läggs till grund för Internetkontakterna med allmänheten. För företag, organisationer och myndigheter torde det viktigaste vara att verksamheterna sköts på ett bra sätt. Nog om detta.

Alla verksamheter har många delverksamheter av olika slag , det har kort antytts i området 104 (även på 4) : ”Inom alla verksamheter 10-99 och 109-999 etc finns verksamheter som har anknytning till verksamheterna 11-19, 101-109 och 1-9. I katalogen här ingår de i rubriker ”Allmänt”. Dessa verksamheter betecknas med numret för verksamhetsområdet med tillägg 01 till 09:
01 Registrering och lagring av kunskaper, erfarenheter o d.
02 Framtagning och kombination av kunskaper od. Visioner. Mål.
03 Värderingsverksamheter o d. Urval av det som är viktigt.
04 Studier av samband mellan verksamheter, inom och utåt.
05 Forskning, främst generaliserande. Beskrivning av nya rön.
06 Ekonomiska-teknologiska verksamheter. Bl a organisation av verksamheterna.
07 Kulturella verksamheter. Bl a utbildning.
08 Litterära verksamheter o d som sammanställer om 01-09.
09 Historieskrivande verksamheter, geografi, biografi o d.
Område 4 och tilläggsbeteckning 04 står för samband mella olika verksamheter.

Exempel: 792 gäller teaterverksamheter.
79201 registrering av kunskaper och erfarenheter om teater. Bibliografier om teater kan placeras här, men det är praktiskt att samla alla bibliografier på 101.
79202 Visioner, mål om teater. Bibliotek om teater kan placeras här men det är praktiskt att samla alla bibliotek på 102.
79203 värderingar om teater.
79204 teaterverksamheternas samband inom 792 och utåt.
79205 forskning om teater.
79206 ekonomiska verksamheter i samband med teater, teaterverksamheterna organsation.
79207 utbildning om teater.
79208 sammanfattningar om teaterverksamheter gällande alla 79201-79209.
79209 teaterns historia och geografi, 792092 biografier med anknytning till teater. Biografier kan också placeras på 92.”
De här tilläggsbeteckningarna har för enkelhets skull vanligen inte använts på hemsidan.

SCB: Sveriges statistiska databaser, färdiga statistikfiler 1999-09-24 1(42) (Från Internet 000608) Inom parentes område enligt Sven Wimnells system för verksamheter.

Innehållsförteckning färdiga statistikfiler efter ämnesområde:
Arbetsmarknad sid 2 (SW 658)
Befolkning 7 (SW 31)
Bostäder och byggande 12 (SW 69)
Finansmarknad 14 (SW 657)
Handel med varor och tjänster 15 (SW 653)
Hälso- och sjukvård 20 (SW 61)
Inkomster 20 (SW 647)
Jord och skogsbruk 21 (SW 63)
Levnadsförhållanden 23 (SW 61)
Medborgarinflytande 24 (SW 32)
Naturresurshushållning 24 (SW 71)
Nationalräkenskaper 24 (SW 33)
Näringsverksamhet 26 (SW 658)
Offentlig ekonomi 30 (SW 657)
Priser och konsumtion 31 (SW 653)
Socialtjänst 32 (SW 7957 barnomsorg, 7951+647 bidrag, 7951+656 färdtjänst)
Transporter 35 (SW 656)
Utbildning 35 (SW 7957)
Innehållsförteckning för produkt och kvalitetsbeskrivningar sid 40

Som man ser är statistikfilerna ordnade i boksavsordning, vilket inte kan ge någon bra överblick över samhällets verksamheter och deras amband.

Område 4
Område 4 är på hemsidan inte långt utvecklat beroende på att det är ont om företag, organisationer, myndigheteter och web-sidor som entydigt kan klassificeras till 4. Område 40 gäller systemvetenskap, som finns behandlat på amerikanska web-sidor och som det hänvisas till .

IT-kommissionens frågor om infostruktur innebär att frågan om samband på samhällsnivå mellan verksamheter kommer upp för första gången. Det är på tiden att ett offentlig organ efterfrågar struktur för informationer på samhällsnivå.
Det finns numera många digitala databaser o d och begränsade digitala system för samverkan mellan verksamheter. I forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem har i princip alla i samhällena förekommande verksamheter förtecknats och ordnats i ett sammanhängande system.

Svaret på IT-kommissionens frågor om infostrukturen finns i redogörelserna för forskningsarbetet. På hemsidan har angivits alla statliga myndigheter och organisationer som finns i ”Sverige direkt” och hänvisningar till kommunala myndigheter o d. Likaså har angivits eller hänvisats till organ för forskning, utbildning, kulturella och ideella verksamheter o d. Kommersiella företag har av konkurrensskäl vanligen inte angivits med namn, men deras verksamhetsområden har angivits.

I princip finns alla verksamheter med och kan identifieras med bl a ett nummer för verksamhetsområde. IT-kommissionen kan för att få en ”mjuk” infostruktur skriva upp alla nummer och dra samverkanslinjer mellan dem. Sedan kan teknikerna dra ledningar eller göra trådlösa förbindelser enligt den mjuka strukturen.

En illustration till infrastruktur för information.
Här en antydan till en infrastruktur, kort och ofullständigt för att det inte ska bli för långt: