654b Telekommunikationsverksamheter.


Vad gjorde socialdemokraterna?

Delar på område 654 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 654 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr654b.html .


070514:
Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se

021219:

NÄRINGSDEPARTEMENTET

Från departementets hemsida 021219. (http://naring.regeringen.se/)

I 654 ingår kommunikationsnäten för televerksamheter och deras skötsel.
I 651 ingår användning av datorer .
I 654 finns även länkar som gäller verksamheterna i 651.
I 651 finns även länkar som gäller verksamheterna i 654.

Programverksamheter för radio och TV ingår i 7914.
Postverksamheter ingår i 656. Se 656.


Väl fungerande post-, tele- och radiokommunikationer.
http://naring.regeringen.se/fragor/post_tele/index.htm

Målet för regeringens kommunikationspolitik är att skapa en effektiv, säker och tillgänglig infrastruktur och därtill hörande tjänster, t ex posttjänster, effektiva radio- och telekommunikationer.

Ulrica Messing är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor som rör postkommunikation, tele- och radiokommunikation

Effektiva telekommunikationer till alla
Regeringens telepolitik syftar till att ge enskilda och myndigheter i Sverige tillgång till tillförlitliga och effektiva telefonitjänster. Det ska dessutom finnas ett allmänt tillgängligt telenät till ett rimligt pris. Alla ska ha tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor. Telekommunikationerna ska vara uthålliga och tillgängliga under kriser och i krig.

Väl fungerande telekommunikationer och ett brett utbud av teletjänster i hela landet är en nödvändig förutsättning för medborgarnas välfärd och för näringslivets utveckling och konkurrenskraft.

Konkurrenssituationen på telemarknaden följs av regeringen. En effektiv konkurrens är ett sätt att få mångfald och valfrihet för användarna och därigenom uppnå målen med telepolitiken.

Näringsdepartementet bevakar såväl den nationella som den internationella utvecklingen på teleområdet, särskilt inom lagstiftningen.

Stöd för radiokommunikationernas möjligheter
Regeringen har som mål är att stödja ett effektivt utnyttjande av möjligheterna till radiokommunikationer och andra användningar av radiovågor.

Radiofrekvenser är en gemensam begränsad resurs. Så länge det har varit tekniskt möjligt att använda radio har uppgiften att vårda och skydda dessa möjligheter tillhört staten. Eftersom utbredningen av radiovågor inte håller sig inom nationella gränser och eftersom internationellt samarbete mellan världens stater är nödvändigt bör staten ha kvar denna roll.

Radiokommunikationer är av särskild betydelse för yttrandefriheten och informationsfriheten.

En bra posttjänst i hela landet
Regeringen har som mål att alla invånare ska ha tillgång till en postservice av god kvalitet med möjlighet att få post utdelad och brev och andra adresserade försändelser skickade. En grundläggande kassaservice ska också finnas tillgänglig för alla.

Näringsdepartementet arbetar för att regeringens mål uppfylls och att samhällets behov inom postområdet tillgodoses.


IT-, post- och telepolitik.
http://naring.regeringen.se/fragor/post_tele/budget.htm

Budgetproposition för 2003
I budgeten avsätts totalt 1,18 mdkr för politikområdena IT, tele och post.

Målet för IT, tele- och postpolitiken är att alla ska ha tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster. Riksdagen har preciserat detta mål i det IT-politiska målet, i de telepolitiska målen och i det postpolitiska målet. Därutöver ska finnas en grundläggande kassaservice i hela landet.

En delegation för att stimulera ökad IT-användning inrättas. Bl.a. skall delegationen ge underlag för en samlad syn på hur man ökar användandet av IT för offentliga tjänster i olika sektorer, t.ex. medborgarnas kontakter med statliga myndigheter, inom vård och omsorg samt utbildning. Men även generella åtgärder bör undersökas, t.ex. för att undvika att vissa målgrupper hamnar utanför informationssamhället.

Regeringen fortsätter satsningen på statligt stöd till utbyggnad av bredband. 450 miljoner kr anslås för budgetåret 2003 för utbyggnad av det ortssammanbindande nätet. Regeringen föreslår också en förlängning med ett år till 2003 av möjligheten för fastighetsägare och företagare att söka om skattereduktion för vissa utgifter för anslutning för tele- och datakommunikation. Förlängningen innebär inte någon förändring av den beräknade ekonomiska ramen.

Regeringen föreslår också att 400 miljoner kronor omdisponeras inom IT-infrastruktursatsningen. Förslaget innebär att medel omdisponeras så att kommunerna ges möjlighet att erhålla stöd för att upphandla och anlägga en stomnätsanslutning. Omdisponeringen påverkar inte den totala ramen eller de medel som i tidigare beslutade förordningar anvisats till kommunerna.

IT-infrastruktur
Sammanlagt har 1,9 miljarder kronor fördelats ut till kommunerna för att anlägga ortssammanbindande nät. För budgetåret 2003 anslås 450 miljoner kronor för denna utbyggnad, utöver de 1,1 miljarder kronor som redan fördelats.

Sammanlagt har 3,2 miljarder kr anslagits som stöd dels till kommuner för att anlägga lokala telenät med hög överföringskapacitet, dels som skattereduktion för fastighetsägare och företagare för utgifter för vissa kostnader för anslutning för tele- och datakommunikation. Skattereduktionen ges med 50 % av utgifter som överstiger 8000 kr, dock med högst 5000 kr. Skattereduktionen var tidigare tidsbegränsad till 2001-2002 och skulle sökas vid taxeringen 2002 och 2003. Förslaget innebär en förlängning med ett år till 2003 och ansökan om reduktion kan enligt förslaget även göras vid taxeringen 2004. Av den totala ramen på 3,2 miljarder kronor har sammantaget 1,2 miljarder kronor fördelats till kommunerna för stöd till lokala nät och 1,2 miljarder kronor reserverats för skattereduktionen för höga anslutningskostnader. Av de resterande 800 miljoner kr föreslås i budgetpropositionen att 400 miljoner kronor omfördelas till kommunerna så att dessa får möjlighet att ansöka om stöd för att upphandla och anlägga en stomnätsanslutning.

Utveckling av mål för elektronisk kommunikation
Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2003 med förslag på ett samlat mål för området elektronisk kommunikation (IT- och teleområdena).

 

Vårproposition för 2003
Riksdagen har anvisat 995 miljoner kronor för 2002.

Regeringen genomför och följer upp den IT-handlingsplan som beskrivs i IT-propositionen. Regeringens arbete för att öka tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet (bredband) fortsätter.

Uppbyggnaden av ett stomnät som förbinder landets kommunhuvudorter är en central del i detta, och bland annat verkar en särskild utredare för att alla kommuner verkligen kunna kopplas upp mot ett sådant nät. Utnyttjandet av stöden till kommunerna för utbyggnad av lokala och ortssammanbindande nät har tagit fart i Norr- och Västerbottens samt Gotlands län. Det pågår dock ett intensivt arbete i landets kommuner för att färdigställa de kommunala IT-infrastrukturprogram som är en förutsättning för att kunna ta del av stöden.

Budgetproposition för 2002
Grundläggande kassaservice

Ersättning utgår till Posten AB (publ) (Posten) för att tillhandahålla kassaservice där alternativ saknas och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamheten. Den ersättning som hittills utgått till Posten har inte givit täckning för bolagets kostnader för kassaserviceverksamheten, enligt ovan nämnda kriterier. Regeringen föreslår därför att den årliga ersättningen till Posten höjs med 200 miljoner kronor till 400 miljoner kronor.


Effektiva tele- och
radiokommunikationer till alla.

http://naring.regeringen.se/fragor/post_tele/tele_radio.htm


Det övergripande målet för statens telepolitik är att alla, enskilda och myndigheter, i landets olika delar ska ha tillgång till effektiva telekommunikationer. Telekommunikationerna ska bidra till regional balans, de ska vara öppna och flexibla och de ska bidra till ett effektivt resursutnyttjande i samhället samtidigt som de är effektiva i sig.

Inom ramen för det övergripande målet finns mer specifika telepolitiska mål. Enligt dessa ska:

Var och en ha möjlighet att från sin stadigvarande bostad eller sitt fasta verksamhetsställe ha tillgång till fast telefoni av god kvalitet, med en tillfredställande servicenivå och till ett rimligt pris
I telelagen fastslås också att det ska vara möjligt att kommunicera med hjälp av fax eller låghastighetsmodem.
I de telepolitiska målen ligger också att garantera en god service till funktionshindrade och äldre samt att telekommunikationerna ska vara uthålliga under kriser och krig.

Sverige i internationellt perspektiv
Sverige ligger i framkant vad gäller utvecklingen och användningen av telekommunikationer i världen. Det finns idag cirka 6 miljoner abonnemang för fasta telefonitjänster i Sverige vilket innebär att i stort sett samtliga hushåll har tillgång till fast telefoni. När det gäller mobiltelefoni räknar man med att cirka 50 % av befolkningen har abonnemang. I början av år 2000 var 74% av alla Sveriges företag och 45% av Sveriges hushåll anslutna till Internet. Väl fungerande telekommunikationer och ett brett utbud av teletjänster i hela landet är en nödvändig förutsättning för medborgarnas välfärd och för näringslivets utveckling och konkurrenskraft.

Näringsdepartementets arbete
Departementet arbetar löpande med uppföljning av de telepolitiska målen och för att säkerställa en effektiv telemarknad till nytta för användarna. Detta sker bland annat genom att bevaka såväl den nationella som den internationella utvecklingen.


Regelverken och statens ansvar analyseras med jämna mellanrum för att anpassas till den föränderliga värld som telekommunikationer utgör. Departementet är aktivt engagerat i beredningen av teleregulatoriska frågor i internationella sammanhang, främst inom EU.  Där pågår det för närvarande en omfattande översyn av den samlade gemenskapslagstiftningen på området för elektroniska kommunikationer.

Näringsdepartementet följer, i den mån uppgiften inte har delegerats till Post- och telestyrelsen, utvecklingen på radioområdet i Sverige och internationellt samt lägger fram lagstiftningsförslag och utarbetar andra regler på området.

Konvergens
En av de aktuella frågorna handlar om konvergens. Med detta menas sammansmältningen av tele-, medie- och IT-sektorerna. Näringsdepartementet arbetar i olika sammanhang med frågan om vad denna tekniska utveckling har för inverkan på lagstiftningen. Syftet är att se till att svensk och europeisk reglering underlättar utvecklingen och tar tillvara medborgarnas, näringslivets och samhällets olika krav på sådana tjänster som omfattas av konvergensen


Elektronisk kommunikation.
http://naring.regeringen.se/
fragor/post_tele/ekom/index.htm

Teknikutvecklingen, i synnerhet den s.k. konvergensen mellan telekommunikation, IT och massmedier, medför att regleringsbehoven förändras. Telemarknaden har även utvecklats med anledning av liberaliseringen.

Ett arbete har pågått inom EU med att utforma ny reglering på området, som nu definieras elektronisk kommunikation. Detta framtida regelverk omfattar alla former av elektroniska kommunikationsnät och tillhörande tjänster. Således kommer t.ex. telenät, bredbandsnät och nät för rundradio att täckas av den nya regleringen. En av målsättningarna med översynen har varit att anpassa den gällande lagstiftningen till en mer konkurrensutsatt marknad.

Läs om nya EU-regelverket
Mer information om det nya EG-regelverket finns på EU-kommissionens webbsida (länk till EU-kommissionens webbplats).

Utredning om elektronisk kommunikation
En statlig utredning om elektronisk kommunikation tillsattes i juli 2001. 

N 2001:07 Utredningen om elektronisk kommunikation
Särskild utredare: Roberth Nord, tfn 040-26 61 75, e-post: roberth.nord@telia.com
Sekreterare:
Patrik Håkansson, tfn 040-35 58 78, 0703-64 79 02
e-post: patrik.hakansson@industry.ministry.se
och Monica Nebelius, e-post monica.nebelius@hsb.dom.se
Utredningens direktiv se
dir. 2001:32
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 31 december 2002

Läs mer om utredningen

I juli 2002 lämnade utredningen delbetänkandet Lag om elektronisk kommunikation (SOU 2002:60) med förslag på hur de nya EG-rättsakterna skall genomföras. 
Läs
delbetänkandet från Utredningen om elektronisk kommunikation, SOU 2002:60: 
pdf.gif (167 bytes) Del A t.o.m. kapitel 8 (687K)
pdf.gif (167 bytes) Del B kapitel 9-10 (2,2 Mb) 
pdf.gif (167 bytes) Del C kapitel 11-14 samt två särskilda yttranden (632K)
pdf.gif (167 bytes) Del D bilagor samt litteraturförteckning (777K)
pdf.gif (167 bytes) Sammanfattning (67K)

Delbetänkandet har remissbehandlats. Läs inkomna remissvar (länk till ny sida)

Utredningen om elektronisk kommunikation ska även lämna förslag till ny myndighetsorganisation samt förslag som hör samman med toppdomänen .se. Dessa förslag ska redovisas senast den 31 december 2002.

Tidplan för arbetet med elektronisk kommunikation
- Regeringskansliet avser att ta fram en lagrådsremiss i början av 2003 
- Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2003
- Den nya regleringen ska vara genomförd i svensk lagstiftning den 25 juli 2003



Läs mer.
http://naring.regeringen.se/bestallning/post_tele/index.htm

Här kan du kostnadsfritt läsa och beställa trycksaker, faktablad, rapporter m.m. som producerats av Näringsdepartementet. Dokumenten finns också i pdf-format och för att kunna läsa och ladda hem dem behöver du ha Acrobat Reader 3.0 eller senare. Programmet kan du ladda hem gratis här.

Propositioner, Ds, skrivelser och rapporter kan läsas och laddas hem i pdf-format på de här sidorna, men beställs i tryckt format från Fritzes Offentliga Publikationer.

Lagar och förordningar finns samlade i Lagrummet.

Informationsmaterial:

Ökad konkurrens på mobiltelemarknaden
Januari 2000
Artikelnr: N0003
Faktablad, 1 sida
Sammanfattning av regeringens proposition 1999/2000:57

Läs och ladda hem här (112K)

Här kan du prenumerera på nyheter från Näringsdepartementet.




Från Näringsdepartementet 29 mars 00

Regeringens IT-proposition presenteras. Sverige skall bli ett informationssamhälle för alla.

Näringsminister Björn Rosengren presenterade idag vid en presskonferens regeringens proposition med förslag till åtgärder för det framtida IT-arbetet.Propositionen har en bred uppläggning och anger klara, konkreta mål och prioriteringar när det gäller IT-politiken.

Regeringen föreslår att statens insatser prioriteras till tre områden i syfte att skapa ett informationssamhälle för alla.

De tre områdena är: IT-tillgänglighet , IT-tillit , IT-kompetens.

Statens insatser för IT-infrastrukturen kommer att uppgå till ca 8,3 miljarder kronor. Regelverket kring dessa kostnader förutsätter att marknadens olika aktörer själva investerar minst lika mycket. Detta innebär att de sammanlagda satsningarna på bredband kommer att hamna på nivån runt 17 miljarder kronor under en fyraårsperiod. I detta ingår ingår ett skatteavdrag för att stimulera anslutning till bredbandsnät. Statligt stöd ska också kunna utgå till regionala nät och anslutning till bredbandsnät i glesbygd. För båda åtgärderna reserveras 5,8 miljarder kronor. Därutöver bygger Svenska kraftnät ut ett stomnät på marknadsmässiga villkor. Att nå alla kommuncentra beräknas kosta 2,5 miljarder kronor.

I propositionen föreslås mål, inriktning och prioritering av områden för IT-politiken, ändring i ledningsrättslagen (1973:1144) samt ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd. 1996 års IT-proposition följs upp och åtgärder som vidtagits redovisas. Uppföljningen har medfört att framtida IT-politiska mål kunnat preciseras och i vissa fall skärpas. I bilagor till propositionen redovisas utvecklingen inom IT-området på såväl statistisk som teknisk nivå tillsammans med annat bakgrunds-material.

IT underlättar genomförandet av många och angelägna uppgifter inom olika områden och sammanhang. Sverige är idag en av världens ledande IT-nationer. En stor del av 90-talets tillväxt kommer från IT-investeringar. Branschen sysselsätter ca 220.000 anställda. 

En framskjuten ställning och hög IT-nivå kan bidra till att angelägna politiska mål uppnås. Dessa har bl.a. formulerats i regeringens allmänpolitiska mål. Där återfinns målen om ökad tillväxt, fler arbetstillfällen och lägre arbetslöshet, sunda statsfinanser, trygghet, rättsvisa och välfärd, miljö och regional balans för att nämna några. Regeringens strävan är att IT-politiken i väsentlig grad ska bidra till att öka uppfyllelsen. 

Det IT-politiska målet
Sverige är redan idag en ledande IT-nation. Ambitionen höjs nu till att bli ett informationssamhälle för alla - främst ifråga om tillgänglighet för alla, att uppnå en bred IT-kompetens i samhället och att skapa ett starkt förtroende för användningen av IT. 
Statens ansvar är att se till att förutsättningarna för utvecklingen är goda och att avlägsna de hinder som försvårar förverkligandet av detta mål. Det finns emellertid spänningar mellan att tillgodose specifika krav som ställs från en IT-bransch som utvecklas mycket snabbt i en global konkurrensmiljö och den breddsatsning som krävs för att alla ska kunna ta del av informationssamhället. Regeringen anser att en breddsatsning ger den hållbara grunden för att Sverige långsiktigt ska kunna hävda sig internationellt.
IT-politikens inriktning
Regeringens strävan är att IT-politiken under de närmaste åren i väsentlig grad ska bidra till ökad uppfyllelse av de tidigare nämnda allmänna politiska målen. Vägledande för IT-politiken ska vara att främja:

tillväxt genom att
° öka den svenska IT­sektorns internationella konkurrenskraft.
° bidra till nya marknader, fler jobb och ökad produktivitet i hela samhället. 
° öka den elektroniska handeln.

sysselsättning genom att
° öka anställbarheten genom att ge IT­utbildning, med hög kvalitet på alla nivåer.

regional utveckling genom att
° bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet genom en bra IT-infrastruktur. 

demokrati och rättvisa genom att
° öka allas möjlighet till information om offentlig verksamhet och delaktighet i politiska beslutsprocesser, både i Sverige och i övrigt inom EU. 
° bidra till ett aktivare medborgarskap genom att IT skapar nya möjligheter att använda yttrandefriheten.
° tillvarata IT:s möjligheter att bevara, sprida och utveckla kultur, kulturarv och språk i Sverige.
° inte otillbörligt kränka människors integritet när IT används.

livskvalitet genom att
° öka individernas välfärd genom användningen av IT i vardags- och arbetslivet.
° höja utsatta gruppers livskvalitet. 

jämställdhet och mångfald genom att
° öka alla männniskors förutsättningar att utnyttja informationsteknikens möjligheter oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund och eventuella funktionshinder.
° bidra till att sammansättningen av IT­specialister motsvarar befolkningen med avseende på kön och etnisk bakgrund.

en effektiv offentlig förvaltning genom att
° låta den offentliga förvaltningen blir en föregångare i användningen av IT.
° bidra till att elektronisk kommunikation sker på ett säkert sätt mellan myndigheter, människor och företag.

ett hållbart samhälle genom att
° använda IT för att främja en ekologisk hållbar utveckling.
° bidra till att minska transporters miljö- och hälsopåverkan.
° inordna IT­utrustningen i ett hållbart kretslopp.

Ett handlingsprogram för statens insatser.

Regeringen kan påverka IT-användningen genom att verka för att öka människors kompetens inom IT-området, förbättra informationsteknikens tillgänglighet och genom åtgärder som ökar användarnas tillit till den nya tekniken. Därtill vidtas vissa åtgärder för att främja en god användning och nya användningsområden för IT, särskilt inom den offentliga förvaltningen.
Inom många områden ankommer det på regeringen att fatta beslut om åtgärderna.

Insatser för att öka tilliten till IT
Re gler och system på IT-området bör vara sådana att de skapar förtroende genom att vara:
- säkra, förutsägbara och teknikneutrala
- internationella
- skydda individens integritet. 

° Regeringens insatser syftar till att skapa förtroende för den nya tekniken. Tre områden prioriteras:
- skydd mot informationsoperationer,
- ett säkrare Internet. 
- elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik. 
° Den svenska delen av Internet skall kunna drivas oberoende av funktioner utomlands. 
Staten ska tillhandahålla en säker och korrekt nationell tidsangivelse för Internet via riksmätplatsen för tid och frekvens.
° Utveckling av gemensam infrastruktur för elektroniska signaturer, ex. smarta kort.
° Regeringen avser att under våren föreslå en lag om elektroniska signaturer. Se vidare separat faktablad, N.2000.12, om det fortsatta arbetet med elektronisk handel.

Insatser för att öka IT-kompetensen
Skolan bör ge alla en grundläggande kompetens för att använda IT i vardags- och yrkeslivet. IT-kompetensen bör vara tillräcklig för att tillgodose arbetstagarnas behov av att hålla jämna steg med strukturomvandlingen, för att stärka deras ställning på arbetsmarknaden och för att arbetsgivarna skall få tillgång till en kompetent arbetskraft. Vidare behövs specialiserad IT-kompetens för forskning och utveckling.

° Fortsätta den särskilda satsningen på IT i skolan (ITiS) under åren 2000-2001.
° Satsning för att öka IT-kompetensen i småföretag under en tvåårsperiod med start 2001.
° Kvinnors användning av IT kartläggs.
° Ökning av antalet högskoleplatser över hela landet med 20 000 år 2000 och drygt 10 000 för vart och ett av åren 2001 och 2002. Tyngdpunkten ligger inom det naturvetenskapliga och tekniska området. 
° KTH gör en satsning på ett "IT-universitet" i Kista. 
° Högskolorna bör beakta behovet av kompetens på IT-området t.ex. inom området nätutbyggnad och IP-teknik. 

° Res ursförstärkning av utbyggnad av ett kluster med inriktning mot kiselteknik.
° Etablering av ett kompetenscentrum för Internetteknik med delvis virtuell struktur inom högskolesektorn.

Insatser för att öka tillgängligheten
Hushåll och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta skall i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar att se till att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i hela landet. Konkurrens, låga priser och en snabb utveckling främjas av att ett stort antal operatörer och IT-företag har möjlighet att nyttja näten. Konkurrensneutralitet och mångfald på näten skall främjas genom statliga insatser och regler. Den teknik som skulle kunna överbrygga avstånden i landet får inte på grund av stora skillnader i tillgänglighet, taxor och kapacitet bli ytterligare en klyfta mellan storstad och glesbygd. I infrastrukturen ingår också databaser och tjänster för vars allmänna tillgänglighet staten har ett särskilt ansvar. En nationell strategi bör utvecklas för samhällets informationsförsörjning.

° Ändring i ledningsrättslagen så att utbyggnad av infrastruktur för kommunikation med hög överföringskapacitet underlättas.
° Förslag till nationellt IT-infrastrukturprogram upprättas.
° Ett kommersiellt stomnät som avses nå alla Sveriges kommunhuvudorter.
° Ett statligt stöd för de regionala ledningsförbindelser, som dels prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl, dels under de närmaste fem åren inte bedöms komma till stånd på helt kommersiella villkor. 
° Ett statligt stöd till kommuner och skattelättnad till abonnenter införs för att stimulera anslutning till nät med hög överföringskapacitet i gles bygd.
° Frågan om tillgång till accessnät bereds genom lagstiftning bereds i Regeringskansliet.
° I den snabba utveckling av fastighet snät förbredbandsanslutning som nu pågår är det viktigt att förebygga risker för lokal monopolisering. Regeringen har initierat en utredning.
° Försöksverksamhet för bredband till funktionshindrade inleds.
° En strategi utformas för att effektivisera och underlätta tillhandahållandet av den offentliga information och utvecklingen av elektroniska informationstjänster. 
° Statistik om informations- och kommunikationsteknik publiceras regelbundet. 
 

Insatser inom vissa användningsområden
° Regeringen ska stimulera utveckling av s.k. 
24-timmarsmyndigheter, som är tillgängliga för informationsgivning och elektronisk självbetjäning dygnet runt.
° Utveckling av former för certifikat och elektroniska signaturer inom statsförvaltningen.
° Ett förslag till hur EU-direktivet om elektronisk handel ska införlivas i svensk lagstiftning ska utarbetas. 
° Ökad information till konsumenter och mindre företag om elektronisk handel.
° En nationell handlingsplan ska upprättas för utveckling och förnyelse av sjukvården, inklusive användning av IT. En samarbetsgrupp vidareutvecklar de nationella förutsättningarna för en breddad användning av telemedicin.
° Försök bör göras i olika typer av boendemiljöer för att öka medborgarnas insyn och delaktighet i politiska beslutsprocesser.
° Lagstiftning bör samordnas inom tele-, data- och massmedieområdena (konvergens).
° Lagen om anställningsskydd ändras så att anställningstryggheten blir oberoende av var den distansarbetande arbetstagaren bor i förhållande till huvudarbetsplatsen.
° Staten ska vara ett föredöme i att ställa tillgänglighets- och miljökrav vid IT-upphandling i överensstämmelse med EG-rätten.En delegation tillsätts för att kartlägga hur IT-tillämpningar kan utnyttjas i miljöarbetet. 
° Börsintroduktionen av Telia syftar till att ge företaget ännu större möjligheter att utveckla sitt utbud av nät och tjänster.




IT-kommmissionen nedlagd.

010415:
Skrivelse från IT-kommissionen
till Regeringen 2001-03-20.

(http://www.itkommissionen.se/
extra/document/?id=221&instance=1&lang=se
)
“.....
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
- Infostrukturen är en del av Informationssamhällets infrastruktur och består av digitala informationskällor, t.ex. gemensamt tillgängliga databaser, gemensamma standarder, terminologi och sökfunktioner (metadata), regelverk mm samt grundläggande digitala tjänster.
- Infostrukturen framstår, efter de tekniska investeringar som gjorts och görs, som ett viktigt policyområde på vägen mot ett Informationssamhälle för alla. Den ger förutsättningar för rationaliseringar, serviceförbättringar samt genomgripande förnyelse och strukturförändring av näringsliv och samhälle.
- Statsmakterna behöver utveckla former för planering, beredning och beslut om utveckling av den mjuka infrastrukturen och klargöra statens roll och åtaganden utifrån bl.a. hearingens resultat och e-infogruppens rapport "Samhällets grundläggande information", Ds 2000:34.
- Statskontoret bör ges i uppdrag att bereda formerna för hur ett strategiskt utvecklingsarbete kan ske samt konkret samordna insatserna för standardisering, terminologi och sökfunktioner/metadata.
Följande satsningar på enhetlig digital information föreslås genomföras som pilotprojekt och föregångare i nästa utvecklingsfas för Informationssamhället:

- Skolväsendet: Infostruktur för överblick, vägledning och samverkan i det livslånga lärandet
- Telemedicin eller "e-Hälsa": Infostruktur för vårdsamverkan och -administration
- e-Handel: Infostruktur för marknadsöverblick, konsumentskydd och konkurrens
- Arbetsmarknaden: Infostruktur och portal för arbetssökande och rekryterare
- Kulturarvet: Infostruktur för att samsöka information i arkiv-bibliotek-muséer
- Turism- och kultur: Kalendrar med information om evenemang, konferenser mm
- Miljöinformation: Insatser för bättre metadata och sökfunktioner


Inledning
     På snart sagt varje område av samhället diskuteras och prövas olika sätt att leverera tjänster digitalt, tjänster som ibland funnits tidigare men också nya tjänster. Efterfrågan på sådana tjänster ökar samtidigt som tillgången till Internet ökar - de kommande bredbanden kommer att öka efterfrågan än mer.

Digital miljö och systemfunktioner för digitala tjänster
     Ord som elektronisk förvaltning, hälsa on-line, intelligenta transporter, elektronisk demokrati, e-pensioner, e-handel är alla uttryck för att tjänster och produkter går att leverera eller att få över nätet. I många fall kommer ett antal processer ske automatiskt mellan datorer på nätet som grund för de aktuella tjänsterna. Förutsättningen är att det etablerats en tillräckligt bred digital miljö för respektive område. Det innebär bl.a. att den information som krävs för önskade tjänster ska finns tillgänglig i digital form, att informationsbasen ska ha en tillräcklig omfattning (kritisk massa) och en enhetlig struktur som tillåter effektivt informationsutbyte samt att det ska finnas nödvändiga system- och kommunikationsfunktioner.
     Övergången till en digital tjänsteproduktion på olika områden motiveras av både kraven på bättre och tillgängligare tjänster och på bättre produktionsekonomi. Därtill finns både tillväxt- och sysselsättningsargument samt, för den offentliga förvaltningens del, argument som talar för en ökad insyn och demokratisk påverkan.

IT-kommissionens hearing om mjuk infrastruktur
     IT-kommissionen genomförde den 6 juni år 2000 en hearing rörande den mjuka infrastrukturen. Hearingen samlade deltagare från många samhällssektorer och behandlade den mjuka infrastrukturens betydelse för nya tjänster inom olika områden och förhållandet mellan tillväxt och infostrukturen. Rapporten från hearingen har namnet ”Hur blir en ny infostruktur motorn i e-Sverige?”, IT-kommissionens rapport 3/2000, SOU 2000:123. Rapporten biläggs denna skrivelse.
     Hearingen gav en bred bild av dagsläge och utvecklingslinjer inom ett antal samhällssektorer. Den behandlade också mer generella frågor som behöver åtgärdas, som regelverk, beslutsformer, samordningsbehov, långsiktighet och uthållighet samt grundstenarna i en framtida infostruktur. De slutsatser som dras i rapporten har direkt relevans för hur man kan bygga ett Informationssamhälle (eller, med en formulering från hearingen, ett Digitalt Tjänstesamhälle) för alla.
     Hearingen visar bl.a. att vi är i ett övergångsskede. Bastekniken (kommunikationsnät och bredband, PC och Internetanslutningar, liksom digitala signaturer) finns på plats redan eller inom en relativt kort tid. Att skapa bred tillgång till PC i hem och på arbetet, höghastighetskommunikation och teknikvana är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att nå IT-propositionens högt ställda mål om tillväxt, sysselsättning, regional utveckling, livskvalitet, effektiv förvaltning samt demokrati och rättvisa. Utveckling av digitala tjänster och en omställning till allt mer digitalt baserade produktionsformer är nästa naturliga steg. Det innebär åtgärder som ger lönsamhet och återbäring på teknikinvesteringarna, och som erbjuder medborgare, konsumenter och affärsliv nya och värdeskapande tjänster och utvecklingsmöjligheter.
     Ett återkommande konstaterande under hearingen var att en välutvecklad infostruktur är en förutsättning för framtida digitala tjänster. Dit hör den gemensamma information i digital form som behövs för olika samhälls- eller näringslivstjänster, träffsäkra sökhjälpmedel, grundtjänster, standarder och gemensam terminologi. Dit hör också regelverk och institutioner som ger användarna tillit till tjänster och produkter.
     Breda tjänster ställer höga krav på effektiv, rationell och hållbar infrastruktur. Varje tjänsteleverantör ska inte behöva uppfinna och tillverka varje hjul för sina produkter själv, utan kunna utgå från en bred, kvalitetssäkrad och öppen grundplattform av information och grundtjänster av olika slag (exempelvis adressavisering). Denna plattform minskar transaktionskostnader och dubbelinvesteringar, samtidigt som den ökar konkurrensmöjligheterna för små tjänsteleverantörer.
     En sådan infrastruktur kan bara utvecklas genom brett samarbete i samhället, där såväl offentliga som privata aktörer deltar. Många sektorer och verksamheter ligger i startgroparna inför den nya utvecklingsfasen, och förbereder eller genomför insatser som kan bidra till en gemensam digital grundplattform. På några av de områden som behandlades under hearingen har diskussioner fortsatt, och utmynnat i de konkreta åtgärdsförslag som redovisas i det följande.
     Men dessa insatser är bara några av de första bidragen till en mer omfattande utvecklingsinsats.

Stor potential för rationalisering och förnyelse
     Att Sverige, som ett land i främsta grupp i världen, nu är på väg att i praktiken bygga upp en digital service- och produktionsmiljö är uttryck för en strävan efter att uppnå ett antal fördelar som också förs fram som mål i IT-propositionen. För att nå en bra produktionsekonomi, tillväxt och bättre service bör de digitala produktionskedjorna vara så obrutna som möjligt. Digitala produktionsformer och distributionskedjor ger nya möjligheter till organisatoriskt samarbete och integration. I näringslivet kan nya produktions- och distributionsmönster skapas, som förkortar produktionstider, ger ökad kundanpassning av produkter och tjänster. I hälso- och sjukvården skulle kortare väntetider mellan olika behandlingsled, bättre utnyttjande av tidigare vårdinformation samt snabbare och precisare beslutsunderlag för vårdgivare, sociala myndigheter och hemvård vara värdefullt. I både näringsliv och samhälle kan olika processer följas och styras vilket på miljöområdet kan ge ett resurssnålare och ekologiskt samhälle och på kommunikationsområdet ett mer effektivt och rationellt transportsystem.
     Välgrundade investeringar i mjuk och hård infrastruktur underlättar och påskyndar utvecklingen, och kan ge ett effektivare resursutnyttjande. Men den fortsatta utvecklingsprocessen måste också utformas så att den ger säkerhet och tillit hos användarna, samt har mekanismer för att lösa konflikter mellan olika aktörer och för att skydda svaga grupper.


Rekommendationer och förslag till utvecklings- och infrastrukturinsatser
     Enligt IT-kommissionens bedömning kan ett antal åtgärder övervägas, som kan bidra till att säkra effektiviteten och långsiktigheten i en fortsatt omställning av Sverige till en digital framtid.

Politisk markering av nästa steg i utvecklingen
     Ett tydliggörande i politiska termer bör övervägas av att den tekniska "plattformen" i samhället behöver kompletteras med en välutbyggd, modern informationsplattform för att nå en effektiv tjänsteproduktion.

Statens roll och åtagande för infostrukturen
     Statens roll i infrastrukturarbetet behöver också klargöras. Som på flera andra områden kan staten vara en motor och pådrivare, som stimulerar till tillväxtfrämjande insatser från andra aktörer, privata och offentliga. En annan roll är att säkra bredden och tillförlitligheten i de nya tjänsterna. De nya e-miljöerna ska fungera på arbetet och i vardagen, i hemmet och under fritiden. Därför måste de vara överskådliga och lätt användbara för ”vanliga” människor. Det gäller att göra tjänster och service tillgängliga med hög kvalitet och till överkomligt pris.
     På hearingen presenterade en arbetsgrupp i regeringskansliet förslag om ett utvecklingsarbete inom tre prioriterade områden, nämligen information om befolkning, fastigheter och geografi samt näringsverksamhet. Förslagen redovisas i "Samhällets grundläggande information", Ds 2000:34. Utredningen har remitterats och bereds för närvarande inom regeringskansliet. Utredningen föreslår också en modell för att avgöra när investeringar i databaser är ett samhälleligt åtagande. Den förslagna modellen är tillämplig på investeringar för att tillskapa infostrukturen, även vid sidan av investeringar i uppbyggnad, underhåll och tillhandahållande av viss information i en databas.

Interdepartemental beredningsgrupp för infostrukturen
Utredningen förslår vidare former för samverkan mellan berörda departement för gemensam beredning av frågor av investeringskaraktär rörande infostrukturen. En sådan grupp för interdepartemental beredning är i hög grad relevant även för de områden som denna skrivelse tar upp. Men som framgår av bredden i IT-kommissionens förslag till sektorinsatser kan den interdepartementala gruppens sammansättning behöva vidgas för att motsvara de utvecklingsinitiativ som redan pågår och som kan väntas bli aktuella i en nära framtid.

Det fortsatta arbetet inom statlig förvaltning med infostrukturen
IT-kommissionen föreslår att Statskontoret ges i uppdrag att analysera det övergripande samordningsansvaret och att bereda och föreslå former för ett långsiktigt strategiarbete (se IT-kommissionens skrivelse i ärendet våren 2000, bilaga 2).
     Det fortsatta arbetet med den mjuka infrastrukturen bör inom den statliga förvaltningen bedrivas huvudsakligen på två plan. Dels på sektorsnivå (motsvarande), av de myndigheter och institutioner som har utvecklings- och samordningsansvar för verksamheter, dels på nationell nivå inom ramen för en stabsmyndighet med sektorsövergripande ansvar som tilldelas ett sammanhållande ansvar för funktioner på nationell nivå, inklusive för kunskapsutvecklingen inom området.

Grundläggande stödfunktioner - en arbetsmodell
     Tre grundläggande stödfunktioner som enligt hearingen är avgörande för det sektorvisa utvecklingsarbetet, liksom för integrationsmöjligheterna över sektorgränser, är metadata (som underlättar sökning), terminologi (som säkrar kvalitet i informationsutbytet) samt standarder för information och tjänster (som underlättar integration och användarvänlighet).
IT-kommissionen föreslår att Statskontoret även får i uppdrag att samordna det konkreta utvecklingsarbetet inom standard, metadata och terminologiområdet inom de olika sektorerna
     Ett antal myndigheter redan idag har ansvar för begreppsbildning och informationsförsörjning inom sina resp. sektorer och verksamhetsområden. Dessa funktioner behöver kompletteras, systematiseras och ges ökad vikt för att klara de uppgifter som en digital tjänsteproduktion kräver. I utvecklingsarbetet kan uppdrag kan ges till specialorgan som Terminologiskt Centrum (TNC), standardiseringsorgan m fl att utreda speciella sakfrågor. De kan också ges en roll som stöd och kontaktpunkt för de myndigheter som har uppdrag att vara begreppsansvariga inom sina resp. sektorer eller verksamhetsområden. I samband med ett sådant uppdrag bör Statskontoret också ges förutsättningar att beställa tjänster t ex hos TNC för stöd till det sektorsvisa utvecklingsarbetet genom avrop från respektive ansvarig myndighet. Det senare bör ske på ett sådant sätt att det ger ett bidrag till utvecklingen av ett samhälleligt strukturkapital inom området.


Förslag till åtgärder inom olika sektorer
     I kommande avsnitt lämnar IT-kommissionen förslag på insatser inom olika departements- och politikområden. Vart och ett av dessa förslag skall ses mot den helhetssyn som IT-kommissionens förslag baseras på. Samtidigt konstaterar kommissionen att det pågår aktiviteter som bidrar till en samhällelig mjuk infrastruktur på flera viktiga sektorer, exempelvis kring rättsinformation, geografisk information m fl.
     Flertalet av förslagen kan i sina första skeden finansieras inom befintliga ramar eller med begränsade medelstillskott. I sina förlängningar innebär de dock vanligen mer genomgripande förändringar och investeringar i nytillskott till den befintliga digitala informationen. För dessa fortsatta insatser behöver finansieringsformer sökas, som säkrar en systematisk och långsiktig uppbyggnad av de aktuella informationsresurserna.
     I några fall torde det vara möjligt att finna finansieringslösningar för digitaliseringar och tjänsteutveckling tillsammans med den privata sektorn......”

IT-kommissionens förslag för olika sektorer:
- Skolväsendet: Infostruktur för överblick, vägledning och samverkan i det livslånga lärandet.
(Se 7957)

- Telemedicin eller "e-Hälsa" : Infostruktur för vårdsamverkan och -administration.
Se 61

- e-Handel: Infostruktur för marknadsöverblick, konsumentskydd och konkurrens.
Se 653

- Arbetsmarknaden: Infostruktur och portal för arbetssökande och rekryterare.
Se 658

- Kulturarvet: Infostruktur för att samsöka information i arkiv-bibliotek-muséer.
Se 101 arkiv od. 102 bibliotek od. 73 museer o d

- Turism- och kultur: Kalendrar med information om evenemang, konferenser mm.
Se 90

- Miljöinformation: Insatser för bättre metadata och sökfunktioner.
Se 71


020517:

IT-kommissionen: Vision 2011+

IT-kommissionen är tillsatt av regeringen för att vara dess rådgivare i IT-frågor. Kommissionen skall analysera informationsteknikens påverkan på samhällsutvecklingen och peka på de problem och möjligheter som utveckling och användning av informationsteknik innebär. IT-kommissionens skall också sprida information till allmänheten om bra IT-användning.
2002-04-25
Ny rapport "Vårt digitala tjänstesamhälle - vision 2011+" Visioner och reflektioner om önskvärda framtider - rapport från IT-kommissionens hearing 24-25 september 2001. SOU 2002:25. Rapporten som är på över 350 sidor har delats upp i olika avsnitt för att det ska vara lättare att ladda ner:
Vision 2011 - Samhällets säkerhet (sid 307-322)
Vision 2011 - Medier (sid 263-282)
Vision 2011 - Vardagsliv (sid 189-204)
Vision 2011 - Handel och logistik (sid 205-240)
Vision 2011 - Samhällets tjänster till medborgarna (sid 55-84)
Vision 2011 - Kommunal verksamhet (sid 117-140)
Vision 2011 - Del 1 (sid 1-54)
Vision 2011 - Näringsliv (sid 283-306)
Vision 2011 - Hälso- och sjukvård (sid 85-116)
Vision 2011 - Möjligheter genom IT (sid 323-344)
Vision 2011 - Väg och transport
Vision 2011 - Kultur (sid 165-188)
Vision 2011 - Utbildning och lärande (sid 141-164)

Innehåll:
Förord 5
Del I: Vårt digitala tjänstesamhälle i ett nötskal 7
Del II: Om visionerna ska bli verklighet - utmaningar 23
Del III: Scenarier och visioner 31
Det digitala tjänstesamhället - utmaningar och möjligheter 33
Scenario 2011: Samhället - behov, livsstilar, beteenden 37 (finns ej med)
Vision 2011: Samhällets tjänster till medborgarna 55
Vision 2011: Hälso- och sjukvård 85
Vision 2011: Kommunal verksamhet 117
Vision 2011: Utbildning och lärande 141
Vision 2011: Kultur 165
Vision 2011: Vardagsliv 189
Vision 2011: Handel och logistik 205
Vision 2011: Väg och transport 241
Vision 2011: Medier 263
Vision 2011: Näringsliv 283
Vision 2011: Samhällets säkerhet 307
Vision 2011: Möjligheter genom IT 323
Bilaga: Medverkande

Förord
     IT-kommissionen har i uppdrag att belysa informationsteknikens möjligheter och utmaningar för samhället. Kommissionen gör det på olika sätt, bl a genom att ta hjälp av människor som arbetar med framtidsfrågor inom sina respektive områden. Underlaget till denna rapport är en utfrågning av ett sextiotal experter på temat ”Hur vill vi ha det framtida digitala tjänstesamhället år 2011?” Den ägde rum den 24-25 september 2001. Frågorna som belystes gällde vilka digitala tjänster som vore önskvärda på 10-15 års sikt. De medverkande fick utgå från två premisser, nämligen att alla nås av ”bredband” med mycket hög kapacitet och att all önskvärd information finns tillgänglig i digital form.
     För IT-kommissionen har IT-infrastrukturen länge stått i centrum. Insikten är allmän om att utbyggnaden av IT-infrastrukturen kommer att få stor betydelse. Kommissionen har också alltmer kommit att lyfta fram frågan om allmänt och digitalt tillgänglig information - den s k mjuka infrastrukturen eller informationsinfrastrukturen - något som kommissionen vill betona är en nödvändig förutsättning för avancerade digitala tjänster. Kommissionen har behandlat frågorna om IT-infrastrukturen och om informationens infrastruktur i flera rapporter som finns på www.itkommissionen.se.
     Den utfrågning som här avrapporteras visar att en väl utbyggd IT-infrastruktur och en bred tillgång till digital information möjliggör helt nya sätt att organisera företag, offentlig tjänsteproduktion och vårt vardagsliv. Vinsterna för samhälle och individer kan bli avsevärda. De visioner som presenteras är fantasieggande på många sätt. De pekar också på viktiga vägval för att förverkliga visionerna. Utfrågningen planerades och genomfördes av en projektgrupp bestående av Bo Beckeström, IT-kommissionen och BG Wennersten, Wennersten InfoNetwork AB.
     IT-kommissionen vill rikta ett varmt tack till alla de deltagande ”visionärerna” för deras engagerade arbete och betydelsefulla insats i IT-kommissionens projekt. Kommissionen hoppas att denna rapport kommer att stimulera till debatt om framtiden och de intressanta möjligheter som vårt digitala tjänstesamhälle erbjuder. Denna rapport ger ett utförligt referat av utfrågningen samt redovisar de slutsatser som dragits i den efterföljande analysen.
Stockholm i april 2002
Christer Marking Bo Beckeström
Kanslichef Projektledare


Del I: Vårt digitala tjänstesamhälle i ett nötskal
“Bättre service till alla, lägre kostnad för samhället”

Vad innebär IT-samhällets nya tjänster?
Hur kan IT hjälpa till att lösa dagens viktiga problem?
Hur blir ett IT-samhälle - det digitala tjänstesamhället - möjligt? Och hur blir det tillgängligt för alla människor?
IT-kommissionens visionsarbete med fokus på önskvärda och angelägna tjänster inom olika samhällssektorer visar

- att alla (enskilda medborgare och företag) kan få väsentligt mycket bättre service från såväl myndigheter och kommuner som vården, skolan och olika företag. Sådan service kan i hög grad vara anpassad till individuella behov

- så att en människa snabbt och säkert ska kunna hantera ett ärende hos en myndighet, få den rätta utbildningen, snabbt hitta önskad information, köpa och sälja varor och tjänster eller påverka en utveckling av något slag,

- att den allt dyrare offentliga tjänsteproduktionen skulle kunna gå att göra till väsentligt lägre kostnader, samtidigt som det sker en större anpassning till människors verkliga och aktuella behov, d v s alla kan spara tid och pengar samtidigt som nyttoeffekterna ökar,

- att samhällets åtgärder för att göra information tillgänglig, kan leda till att medborgaren med enklare medel kan vara bättre informerad och på denna grund delta i utvecklingen av samhället, vare sig det gäller lokala frågor eller nationellt övergripande frågor.

     Dessa nya möjligheter utvecklas i alla samhällssektorer. IT-kommissionens sökande efter lockande och stimulerande visioner om en önskad och angelägen framtid täcker ett brett spektrum - från myndigheters tjänster till medborgarna, vård, hälsa och omsorg, kommunal förvaltning och utbildning ... till kultur, medier, samhällets säkerhet, handel, näringsliv, vardagsliv, väg och transport.
     Genomgående för visionerna inom alla dessa olika områden är de nya möjligheterna att skapa individuellt utformade och attraktiva tjänster, till lägre kostnader för individen och på en högre servicenivå än i den gamla världen. Det gäller inom kommunen, inom skolan och vården. Det gäller inom handel, i företagen och inom kulturen. Massmedier kan bli individuellt anpassade till nytta och glädje för den enskilde. Trafik och transporter kan löpa smidigare. Och så vidare.
     En annan viktig effekt är att samhällets traditionella ”stuprörsorganisation” går att förändra mot ett mer horisontellt arbetssätt som klarar att hantera många samverkande frågor samtidigt, till nytta för effektivitet, kvalitet och bättre service till medborgarna. Detta är en omdanande utveckling som finns i visionerna inom såväl den offentliga sektorn som näringslivet.
     Nya verktyg för sådan samverkan utvecklas. Det växer fram nya principer för ledning av den offentliga och privata tjänsteproduktionen inom alla samhällssektorer.
     Väsentliga hörnstenar i en positiv och hållbar utveckling av det digitala tjänstesamhället är 1) en väl utvecklad IT-infrastruktur och 2) en omfattande och säker tillgång till samhällets informationsresurser.
     Givet detta, pekar visionerna på betydande möjligheter och nyttoeffekter, samtidigt som kostnaderna är lägre för samhället.

Visonerna i sammanfattning. Bilder av en önskad framtid

- Hur kan det digitala tjänstesamhället vara beskaffat och fungera inom olika områden i ett tidsperspektiv på 10-15 år framåt?

- Hur kan IT och IT-baserade tjänster (”e-tjänster”, digitalt baserade tjänster i vid bemärkelse) utvecklas och skapa nya förutsättningar, arbetssätt och nyttigheter inom olika verksamheter?

- Vilka informations- och kommunikationsbaserade tjänster skulle kunna vara önskvärda och angelägna? Hur skulle vi vilja ha det om resultat och människors användning och utbyte får leda vägen och inte tekniken som sådan?
     Här följer några korta inblickar i de presenterade visionerna om ett digitalt tjänstesamhälle......

( De korta inblickarna: Samhällets (d v s myndigheters) tjänster till medborgarna (enskilda och företag), se omr 652. Hälso- och sjukvård, se omr 61. Kommunal förvaltning, se omr 652. Utbildning och lärande, se omr 7957. Kultur, se omr 70. Vardagsliv, se omr 64. Medier, se omr 7914+90. Handel, se omr 653. Väg & transport, se omr 656. Näringsliv, se omr 658. Möjligheter genom IT, se omr 651. Alla finns dessutom tillsammans på omr 12.)

.....En viktig utgångspunkt för visionerna är att den rätta IT- och informationsinfrastrukturen i vid bemärkelse (d v s det tekniska underredet för tjänsterna) finns på plats i den önskade framtiden. Den samlade infrastrukturen är säker och allmänt tillgänglig. Det går alltså i princip att tillgodose alla önskningar och behov av tjänster.

Så växte visionerna fram. Tänk fritt, tänk stort och tänk om ...
     Vad blir det av informationssamhället? Vad kommer den allt snabbare samhällsförändring som vi idag ser och som hänger samman med informationstekniken att innebära om 10-15 år?
     Den rent tekniska grunden för detta nya ”framtida okända” går förenklat att beskriva som: datorer som är sammankopplade i avancerade kommunikationslösningar tillsammans med en närmast ofattbar mängd digitaliserad information som görs tillgänglig för människor - och andra maskiner - via olika gränssnitt.
     Men det är inte tekniken som är den drivande kraften i samhället. Det är vi människor och det sätt som vi använder tekniken som avgör hur vi utformar vårt framtida samhälle.
     Vilka möjligheter växer fram? Hur kommer de att kunna förändra vårt sätt att arbeta, leva och bo i framtiden? Hur kan detta nya samhälle gestalta sig?

Framtidsbilder. För att konkretisera bilderna av denna framtid och våra handlingsmöjligheter och val, arrangerade IT-kommissionen i september 2001 en två dagars utfrågning på temat ”Vårt framtida digitala tjänstesamhälle”. Fokuseringen var genomgående på tjänster, d v s människors användning, nytta, utbyte av tekniken och inte tekniken i sig.
     Syftet var att klarlägga behoven och levandegöra möjligheterna att med IT skapa önskvärda och angelägna digitala tjänster inom olika delar av samhället på 10-15 års sikt. Vi ville åstadkomma ett underlag för en bred diskussion om vad som är önskvärt och vad som behöver göras för att nå det.

Tänk om ... Ett sextiotal kloka framstående personer - erkänt kreativa strategiska visionärer - blev engagerade för att inom sitt respektive verksamhetsområde utarbeta och presentera sin subjektiva vision, d v s sin bild av en önskad ideal framtid: ”Så vill jag ha det år 2011+!” För att ytterligare frigöra visionsarbetet från störande närliggande hinder och hämmande begränsningar gällde för visionärerna att inom sin respektive verksamhet ”tänka fritt, tänka stort och tänka om ...”
     De valda områdena var bl a samhällets tjänster till medborgarna, vård, hälsa och omsorg, kommunal förvaltning, utbildning och lärande, kultur, medier, samhällets säkerhet, vardagsliv, näringsliv, handel samt väg och transport.

Premisser. För att inte tekniken i sig snart nog skulle hamna i centrum för visionerna - utan istället människors äkta verkliga behov av tjänster och resultat av olika slag - var grundläggande utgångspunkter att det år 2011 och därefter finns

- en fullt utvecklad säker IT-infrastruktur som når alla i hela landet, som inte har några kapacitetsbegränsningar och kostnaden för att utnyttja den är inget hinder för den enskilda individen, organisationen eller företaget

- en fullt utvecklad och väl fungerande informationsinfrastruktur som gör det möjligt att på ett enkelt sätt få tillgång till strängt taget all information.

- För visionerna gäller alltså att alla människor 2011+ har tillgång till ”bredband” utan begränsning och fullständig tillgång till information.

Lockande framtider. Sammantaget ger visionerna en översiktlig - och bitvis mycket detaljerad - bild av hur vi och vårt samhälle kan tänkas fungera i olika avseenden inom 10-15 år. Många av de framlagda visionerna har en nerv, en spänning, en inbyggd lockelse som gör att man skulle vilja röra sig i den riktningen. Dessa visioner är utmärkta underlag för mera konkreta diskussioner om vad man framgent skulle vilja åstadkomma och vägen dit.
     Som en inledande allmän plattform för visionerna ligger två bilder av framtiden på 10-15 års sikt, scenarier som visar att så här kan det komma att se ut i det svenska samhället 2011+. Det är dels en redovisning av åldersstrukturens förändring och hur det bestämmer villkoren, dels en genomgång av hur människors värderingar förändras över tiden.
     Det ger en övergripande idé om mer eller mindre givna förutsättningar i samhället och vilken plats som ett digitalt tjänstesamhälle kan ha - och kanske också behöver ta.

Del II: Om visionerna ska bli verklighet. Utmaningar

Några utmaningar för att kunna förverkliga ett digitalt tjänstesamhälle är att
1. investera i infrastruktur och säkerhet
2. hantera de tröga strukturerna som bromsar en utveckling
3. förändra organisation och ledarskap.

1. Investera i infrastruktur och säkerhet

IT-infrastrukturen och informationsinfrastruktur visar sig vara avgörande förutsättningar för samtliga visioner - ganska självklart eftersom de alla utgått från en fullständig tillgänglighet till både information och överföringskapacitet. Det är emellertid intressant att se att visionärerna inte alltid vågat ta steget fullt ut, man anar ibland att dagens begränsningar lägger hinder i vägen för fantasin. Det är dock uppenbart att möjligheten att överföra stora mängder data alltid och utan avbrott är en viktig förutsättning för att det ska gå att hämta hem vinster av olika slag. Exempel på sådana vinster av mer generellt slag är distansöverbryggande verksamheter - det gäller kultur, medier, sjukvård, kommunal och statlig verksamhet etc. Här gäller det i hög grad att skapa mötet mellan människor, att överbrygga distansen, med interaktiv video eller videokonferensen som viktigt verktyg.

Interaktion och samverkan på distans dominerar i visionerna, oavsett om det är globala kulturyttringar, ny organisation i sjukvården eller nya samarbetsformer och marknadsplatser för företagen.

Tillgängligheten i systemen måste också vara mycket hög i många av de applikationer visionerna tar upp. Exempel på tillämpningar som kräver fullständig tillgänglighet finns t ex i sjuk- och hälsovården och räddningstjänsten. Ett expertstöd vid en hjärtoperation över nätet kräver hundraprocentig tillgänglighet och det ställer krav på nätens utformning. Tillgängligheten är inte lika kritisk för verksamheten i utbildningssituationen eller när man fyller i en blankett till en myndighet, men det finns i visionerna flera rikstäckande tjänster som kräver den högsta tillgängligheten.
     Om en väl utbyggd och fungerande IT-infrastruktur finns väl representerad i visionerna, så är en utvecklad informationsinfrastruktur inte lika tydligt närvarande. Informationsinfrastrukturen, eller den ”mjuka infrastrukturen” i relation till den hårda fysiska IT-infrastrukturen med fiber och master, handlar om tillgång till information. Det finns en hel del databaser idag som är tillgängliga i samhällsplaneringen. På sikt blir det för dyrt och opraktiskt att bygga databaser som man gjort hittills.
     Internet och www ger oss möjligheter att nå information som finns publicerad på nätet, på någon server, oavsett var den ligger. Men för att data ska vara begripliga och användbara måste de ha ett format som gör dem tillgängliga även för andra än dem som skapat dem. Då blir ordens betydelse viktig. Talar vi t ex om spadar att gräva med, om patientjournaler, om ingenjörer, om musikevenemang eller om kosmetika är det viktigt att alla, även datorerna, kan förstå vad som menas. Begreppen och terminologin blir viktig. Det är också viktigt att man, vi eller maskinerna, kan veta vilka data som finns i ett publicerat dokument, ungefär som man vet vad som finns i en databas.
     Men om all denna information finns där ute på nätet, måste vi också leta efter den, göra urval och få den presenterad på sådant sätt att vi inte drunknar i data. För detta behövs olika standardtjänster, ibland kallade web services, webbtjänster, så att vi kan få veta det vi behöver. Om t ex en patient kommer in på ett sjukhus kan läkaren omedelbart få fram relevant information om patienten, oavsett var han eller hon tidigare varit i sjukvården. Läkaren behöver inte vänta på ofullständiga pappersjournaler eller svårfunna röntgenbilder som man ändå inte orkar eller hinner igenom, utan kan istället skaffa fram relevant information med stöd av informationsinfrastrukturen som ger fundamentet av metadata, taggningssystem, terminologistandarder och standardtjänster av olika slag.

Informationsintelligensen ökar också väsentligt i ”systemen” - det är nödvändigt i en situation där allt är vetbart, men där det är svårt att veta vad som är värt att veta. System för detta är en del av den mjuka infrastrukturen/infostrukturen. Där är det nödvändigt också att förstå betydelsen av ”human intelligens”. Individens omdöme och behov av korrekt information är helt avgörande för att hantera viktiga samhällsfunktioner och för att klara av samhällets säkerhet. En fråga som behöver hållas öppen är om inte påfrestningarna från frestelsen att alltid vara interaktiv leder till stora belastningar - den ständiga uppkopplingens utbrändhet? När denna mjuka infrastruktur är på plats, så kan de individualiserade tjänsterna i visionerna gå att skapa. Då kan du - enkelt uttryckt - få veta vad som helst, var som helst. Men för att nå dithän kan det vara en lång och mödosam väg att vandra. Ju mer tillgänglig och öppen vår IT-infrastruktur och mjuka infrastruktur är, desto viktigare är säkerheten. Det dominerande draget i samhällsuppbyggnaden i visionerna är det tvärsektoriella. Information från olika aktiviteter går att sambruka automatiskt och det ökar transparensen - men även kraven på säkerhet.

Informationssäkerheten har genomgående mycket stor betydelse i visionerna eftersom den information som systemen hanterar är direkt kopplad till den enskildes personliga integritet eller säkerhet, men även säkerhet och sekretess i näringslivets transaktioner.
     Utvecklade former av säkerhet i överföringen till mig som privatperson är därmed en väsentlig förutsättning för att visionerna ska kunna gå att förverkliga. Säkerheten i systemen mellan t ex olika vårdgivare, olika myndigheter o s v kan ju skötas på ett något annorlunda sätt genom att skapa VPN-lösningar (virtuella privata nät) eller liknande baserade på den tekniska plattformen som en utvecklad infrastruktur ger. Många av de tillämpningar som redovisas i visionerna har även en framträdande mobil komponent, d v s tjänsterna ska kunna nås med hjälp av mobila terminaler och även då kunna hantera kapaciteter som möjliggör interaktiv video. Det ställer stora krav på utbyggnaden av kommande generationers mobila kommunikationsnät och tjänster.

2. Hantera tröga strukturer

Flera förhållanden i samhället går inte att förändra så snabbt. Det går i många fall att konstatera med rätt stor säkerhet. Det finns en oerhörd tröghet i de existerande materiella strukturerna. Visionerna måste ses mot denna bakgrund och det kan innebära att det är mer tidskrävande att förverkliga vissa visioner. När vi t ex väl börja tänka ”mötesplats”, istället för ”arbetsplats, fabrik, skola” och mötesplats blir huvudbegreppet i vårt tänkande om samhället - då börjar, på allvar, utvecklingen av ”digitala tjänster”.
     Denna tjänsterevolution kommer förvisso att inledas under de närmaste tio åren, men sannolikt inte slå ut i full blomning förrän långt senare. Det sker när vi börjar inse att utbildning, vård, underhållning, försäljning, rådgivning o s v i ökande omfattning äger rum just på virtuella mötesplatser och i minskande omfattning på traditionella fysiska platser som fabriker, kontor, skolor. Det är när något är mobilt och distribuerat och sker där människor befinner sig - och inte dit de tvingar sig att gå för att uppsöka något - som det sker en verklig förändring.
     Det finns flera sådana tröga strukturer som påverkar hur snabbt utvecklingen mot det digitala tjänstesamhället kan gå. Ålderssammansättningen i samhället förändras långsamt, men kan ändå få stora konsekvenser för förhållandena på 10-15 års sikt. Värderingsstrukturen, d v s hur individers värderingar förändras över tiden, är inte heller särskilt snabbt föränderlig. Varje tid formar sina värderingar, men individer tenderar att hålla fast vid sina grundvärderingar när de väl fått dem. Samhällets regelverk är exempel på hur rådande förhållanden institutionaliseras. Bebyggelsen (bostäder, o s v) och samhällets fysiska infrastruktur är andra exempel på stora investeringar som har lång livslängd.
     Vilken roll kan dessa tröga strukturer spela i utvecklingen av det digitala tjänstesamhället?

Samhällets ålderssammansättning. En mindre andel än idag av Sveriges befolkning är produktiv ålder om 10-15 år. Vi, liksom större delen av Europa, har en åldrande befolkning. Det får konsekvenser i samhället. När stora grupper börjar gå i pension påverkas samhällsekonomin kraftigt. Skattebasen sjunker kraftigt, samtidigt som offentliga utgifter för pensioner, vård och omsorg ökar. Mycket pekar - som följd av den demografiska utvecklingen - på negativ tillväxt i BNP, negativ budget och bytesbalans på 10-15 års sikt.
     Denna demografiska utmaning har den svenska regeringen noterat i sina målsättningar för politiken i EU 2002:

Svenska regeringen om den demografiska utmaningen: ”EU står inför en demografisk utmaning. Antalet pensionerade kommer att öka snabbt, medan den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder beräknas börja minska senast 2010. Detta kommer att utsätta de sociala välfärdssystemen för avsevärda påfrestningar, i synnerhet pensionerna, hälso- och sjukvården samtäldreomsorgen. Även om dessa områden är - och bör vara - under nationell kompetens, kan ettnära samarbete inom EU ge ett betydande mervärde. Det kommande decenniet erbjuder enmöjlighet att förbereda för den demografiska utmaningen. Högre sysselsättningsnivåer bland undersysselsatta måste främjas, särskilt för kvinnor, äldre arbetstagare och invandrare/etniska minoriteter. En ambitiös politik för att minska nivån på statsskulden krävs för att säkerställa budgetmässig hållbarhet. De offentliga pensionssystemen, hälso- och sjukvården samt programmenför att tillhandahålla äldreomsorg bör ses över, och vid behov reformeras av medlemsstaterna,samtidigt som solidariteten mellan generationerna upprätthålls”.

Människors värderingar. Många av de värderingar vi har som vuxna formas eller ”spelas in” ganska tidigt i våra liv. Dagens samhälle påverkar ungdom med de värderingar och normer som är de förhärskande. Tidsandan styr uppfostran, skolan o s v. I bakgrunden finns de stora globala händelserna, hoten och de positiva ljusa bilderna. Alla är barn av sin tid och präglade av sin generationseffekt.
     Betänk den 25-åring som år 2011 med full fart är på väg ut i yrkeslivet och som är född 1986. För denne har PC:n alltid funnits i den omgivande miljön, hemma eller i skolan, och användningen är självklar sedan barnsben. För 25-åringen har Sverige alltid varit med i EU, och vanan att hantera euro som ett gemensamt myntslag är förmodligen större än att tänka i kronor. Mobiltelefon, internet, kommersiell radio och TV har alltid varit en naturliga del av tillvaron under hela uppväxten. Berlinmuren och Sovjetunionen har man läst om i historieböckerna. Kalla kriget, järnridåer och liknande känns som ett annat århundrade. Man är van att resa passlöst i Europa, och plugga eller arbeta var som helst. I denna generation förefaller öppenheten för att kunna ta emot och anamma ett brett spektrum av digitala tjänster att kunna vara stor.
     På vägen dit kan utvecklingen vara relativt avvaktande, sökande och trög. En viktig aspekt som ofta förbises i bedömningen av en kommande utveckling, är hur konsumenterna beter sig i förhållande till att det kommer ny teknik. Även om teknikvanan ökar, är bromsklossen när det gäller teknikutveckling inte själva tekniken. Tekniken ligger långt, långt före konsumenten.
     Det som bromsar är människors vanor. Det är den tid det tar att faktiskt förändra konsumentbeteenden och få människor att verkligen använda ny teknik och nya teknikbaserade tjänster.

Regelverken. Rättsområdet utsätts för ett allt större förändringstryck. Trögheten återspeglas i det att lagstiftaren idag på många sätt söker anpassa det gällande regelverket till den fortgående utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken. Detta visar sig fungera till en viss gräns, men inom många rättsområden kommer lagstiftaren att få vänja sig vid att arbeta på ett annat sätt; snabbare och mer anpassat till utvecklingen och kanske med andra verktyg än lagar och föreskrifter såsom exempelvis avtal och alternativa tvistelösningsmodeller. Detta gäller bl a områden som är aktuella för visionerna såsom konflikten mellan behovet av informationstillgänglighet (transparens) hos olika myndigheter inom nya strukturer (se nedan) och den enskildes integritet. Likaså kommer immaterialrätterna och främst upphovsrätten att förändras. Olika överväganden kan i så fall gälla. Kan det finnas behov av olika slag av rättigheter för olika slag av verk? Kommer utvecklingen inom fri programvara att vidgas och ge en annan syn på dessa rättigheter?

Bebyggelse. Tekniken och idéerna finns för ett omfattande digitalt tjänsteutbud i vardagsliv och boende. Behoven är ofta uppenbara, möjligheterna förefaller stora. Men arkitekter och samhällsplanerare har svårt att än så länge förstå vad dessa nya tekniska möjligheter verkligen kan innebära för boendet och vardagslivet. Människor är ganska konservativa med sitt boende. Frågan är hur snabbt den digitala utvecklingen kommer och vilken plats kommer det att ta i mäönniskors liv? Tio års utveckling framåt är i detta perspektiv inte särskilt lång tid. Bostäderna kommer därför sannolikt i stort sett att vara oförändrade jämfört med det som vi ser idag.

Fysik infrastruktur. Det är tekniskt fullt möjligt att idag åstadkomma t ex kundanpassad kollektivtrafik med flexibla turer och betalningssystem. Det går också att införa väginformatiksystem som ger fordonsföraren såväl aktivt som passivt stöd för säkerhet, vägval och orientering samt framkomlighet. Mycket av tekniken finns. Många av lösningarna väntar på sitt stora genombrott. Men det handlar om en mycket komplex utveckling och ingen enskild aktör eller bransch förmår driva den ensam, utan det krävs ett brett och integrerat samarbete mellan flera olika aktörer i samhället för att de rådande strukturerna ska kunna gå att förändra. Det behövs en internationell samverkan dessutom. Trögheten för en förändring (mot det digitala tjänstesamhället) ligger därtill i stor utsträckning i utbyteshastigheten av fordonsparken.

3. Förändra organisation och ledarskap
     Många stora organisationer i dagens samhälle är uttryck för förutsättningarna som gällde för industrisamhället. Sjukvårdens organisation, den kommunala organisationen, statens organisation och även de stora företagens organisation präglas av förutsättningar och förhållanden som rått under många år efter industrialismens genombrott - för statens del även med ännu längre tradition. När de premisser som ledde fram till de rådande organisatoriska strukturerna ändras, kommer också organisationerna att ändras. Frågan är vilka hinder som det gäller att övervinna och hur lång tid förändringarna kommer att ta.
     I flera av visionerna diskuteras den sedan länge rådande principen med ”stuprörsorganisationer”, d v s att avgränsade frågor hanteras i vertikala strukturer från politiska beslut till verkställighet i förhållande till medborgaren - från departement till verk till lokala förvaltningar och slutligen till medborgaren. Även om många frågor hänger samman så hanteras de i dessa stuprör. Många offentliga tjänster produceras i sådana stuprörsstrukturer. Horisontell samverkan är svår. Samtidigt bygger nästan alla visioner på horisontell integration och organisationsstrukturer som radikalt bryter mot det existerande. Informationstekniken möjliggör förvisso sådana organisationer och arbetssätt. Utmaningen är att genomföra förändringen.
     Inom hela området som beskriver hur arbetet fungerar, hur industrin och den offentliga sektorn är organiserad och fungerar och hur man ska lösa det offentliga tjänsteutbudet på ett så effektivt sätt som möjligt i framtiden så återkommer att

- mer flexibla organisationer och nätverkande organisationer bryter hierarkierna

- horisontell integration ersätter vertikal integration vilket löser upp ”stuprörsorganisationer” och lokala pyramider.

- Sådana flexibla tvärsektoriella organisationer bygger på

- att den transparens som internet skapar ger ett brutet informationsmonopol över nationsgränserna. I sin tur innebär det att individerna kommer att ha synpunkter på de tjänster som erbjuds och peka på kvalitetsskillnader vilket kan komma att påverka enskildas val. Regelverken utformas därför enkla och förståeliga.

- en utökad kundanpassning för att möta enskildas skiftande och individuella behov och även för att kunna uppnå en hög grad av kundtillfredsställelse. För att kunna anpassa sina produkter måste man veta vad enskilda efterfrågar.

Dessa omständigheter sätter verkligen fingret på kärnpunkten om IT som en möjliggörare för organisatoriska förändringar.
     Visionerna inom olika områden beskriver nästan en förlossningsprocess där behovet av att bryta kokongen och komma ur det stela organisatoriska skalet blir något av en centralpunkt - allt för att kunna skapa en ny organisatorisk modell och arbeta på ett helt annorlunda sätt.
     Självklart är dessa tankar även en frukt av hur man ska kunna hantera den övergripande individualiseringen samt snabbare kunna möta och hantera den globala konkurrensen på ett bättre sätt. Hur länge kan tillgängliga möjligheter ligga för fäfot på grund av traditionens hegemoni? Detta är i stor utsträckning en ledningsfråga.
     Ledningsfrågorna handlar om att göra förutseende förändringar i grundläggande värderingar för verksamheternas utformning, deras struktur och för framträdande arbetssätt och hur arbetsprocesserna gestaltas.
     Dessa påverkar i sin tur behovet av kompetens som kommer att vara en av de avgörande frågorna för transformationen av olika verksamheters omdaning till de premisser som växer fram i IT-samhället.
     Den stora utmaningen för regering och riksdag är att finna en ändamålsenlig inriktning och struktur för den offentliga tjänsteproduktionen när information blir digitalt tillgänglig från alla offentliga verksamheter. Den behöver vara utformad så att det är möjligt att direkt kunna använda information från olika källor för att producera tjänster samt när en utvecklad IT-infrastruktur finns tillgänglig.
     Det finns stora möjligheter till nya och effektivare produktionsformer för flertalet offentliga verksamheter. Det nya försvaret kommer att vara beroende av den civila infrastrukturen, skolan, sjuk- och hälsovården för att ta några exempel från visionerna. De kommer också vara beroende av att hantera information på ett rationellt sätt, inte bara inom olika statliga verk som riktar sin produktion till medborgarna utan även inom de just nämnda sektorerna.
     Men vi talar inte bara om Sverige - det är viktigt att se att de funktioner som visionerna bygger på måste diskuteras och utvecklas inom EU. Vi ska kunna få en bra sjukvård, åldringsvård, skola, högre utbildning etc inom hela unionen och det förutsätter på sikt att infostrukturen är gemensam för hela EU.
     Ledning handlar om att visa på riktningar och att tillgängliga resurser används för att nå det som är viktigast. Ledningskonsten är att förstå vad och hur. Valet av vad står aldrig i en ensam människas makt - det måste alltid finnas en debatt om målen och i denna debatt har vi alla ett slags ansvar för ledning.

Del III: Scenarier och visioner

Innehåll
Denna del redovisar utförligt det framlagda materialet vid hearingen genom
1. dels diskussioner om viktiga förutsättningar i samhället på 10-15 års sikt som gör att en digital tjänstekultur kan - och kan behöva - utvecklas inom olika områden,
2. dels presenterade visioner på temat digitala tjänster inom följande områden:
- samhällets tjänster till medborgarna
- hälso- och sjukvård
- kommunal verksamhet
- utbildning och lärande
- kultur
- vardagsliv
- handel och logistik
- väg och transport
- medier
- näringsliv
- samhällets säkerhet
Därtill presenterar IT-forskare sina visioner om möjligheter som IT kan erbjuda framgent.

Det digitala tjänstesamhället Utmaningar och möjligheter
Statsrådet Britta Lejon, Justitiedepartementet.

Ta dig själv som utgångspunkt för diskussionen om tekniken i det framtida samhället. Vi vill vara människor och inte kugghjul. Vi vill ha ett mänskligare samhälle, och tekniken ska ge stöd för detta. Tekniken har inget värde i sig själv. Det måste vara enkelt att ha kontakt med myndigheter, att ha inflytande i beslutsprocessen och vi måste sträva efter att ha mycket tid över för barn, vänner, uteliv - kort sagt, mer tid för livet. I det digitala samhället kan människor ges möjlighet att vara just människor.

     Att läsa en bok, ta barnen med till Sydpoolen i Södertälje, umgås med vänner, hälsa på mamma, ha tid att tänka och måla om sovrummet är sådant som de flesta av oss vill ha tid med. Men att fylla i blanketter, sitta i telefonkö, bli skickad mellan olika handläggare, att få rätt svar på fel fråga eller tvärtom, det är företeelser som jag är övertygad om att vi vill slippa. Om vi vågar ta oss själva som utgångspunkt när vi talar om framtiden blir visionerna kanske inte storslagna, men man får i alla fall en god vink om var prioriteringarna för framtiden kan vara. Vi vill vara människor, inte kugghjul. För tio år sedan, 1991, var cirka 20 procent av statlig förvaltning datoriserad. Drygt 500 000 anställda i myndigheter, affärsverk och inom försvaret delade på 104 738 persondatorer och terminalarbetsplatser. Internet och World Wide Web fanns inte som vi känner det idag 2001. Mobiltelefoner var ännu inte i var mans hand. Ute på företag och i förvaltningar hade vi precis börjat använda elektronisk post och röstbrevlådor, även om långt ifrån alla använde e-post. På de datoriserade arbetsplatserna var hälften av utrustningen ”dumma” terminaler, där ordbehandling var det som kunde utföras mot en svartgul skärm. Det är bara tio år sedan. Teknikomvälvningen under 1990-talet har varit så stor och överväldigande att vi har svårt att överblicka den, eller ens minnas hur det var för tio år sedan. Det finns egentligen ingen större anledning att tro att vi skulle kunna se hur tekniken fortsätter att förändra samhället tio år framåt från idag. Däremot är det ju möjligt att önska sig ett annat samhälle. Men när vi önskar och när vi arbetar och tänker vilken sorts samhälle, vilken sorts Sverige vi vill leva i 2011, måste vi komma ihåg vem vi önskar för. Det handlar om att välja perspektiv; tekniken eller människan, formen eller innehållet. Denna hearing handlar inte om tekniken utan innehållet. Det är utmärkt.
     Ska jag vara riktigt ärlig, så hoppas jag att ingen människa upplever att de om tio år 2011 lever i ett digitalt tjänstesamhälle. Utan tvärtom, att vi lever i ett medborgarnas eller människornas samhälle, där teknik och digitala tjänster är ett smörjmedel - och där den sociala människan, den skapande människan, får ett allt större utrymme.
     I mitt arbete som förvaltningsminister funderar jag rätt mycket på hur medborgarnas kontakter med myndigheter och myndigheternas kontakter med medborgare ska utformas. Vi talar om och försöker utveckla bl a 24-timmarsmyndigheten. Vi försöker hitta vägar för att använda oss av den nya teknikens möjligheter för att öppna våra förvaltningar, för att göra informationen mer lättillgänglig. Vi ser till att statistiken och databaserna i Sverige är till fri tillgång för alla människor i Sverige utan kostnad. Vi ser ett behov att hitta lösningar med integrerad medborgarservice.
     Det är lätt gjort att, medan vi utvecklar nya kontaktytor till medborgarna, inbilla sig att det är mer kontakt med myndigheterna medborgarna vill ha. Men så tror jag inte att det är. Jag tror inte att någon av oss egentligen vill det.
     Finge jag önska för mig själv, så skulle jag inte ha någon kontakt med myndigheter alls. Det finns oändligt mycket roligare saker att göra i livet än att fylla i blanketter eller sitta i väntrum, vare sig de är virtuella eller verkliga.
     Till skillnad från det privata företaget som utformar sina informationstjänster så att den enskilde lockas att stanna kvar på webbplatser, hemsidor och i broschyrer för att bli exponerad för så mycket reklambudskap som möjligt, bör samhällsinformationen utformas så att man snabbast möjligt kan lämna den - för att istället umgås med sina vänner och sin familj.
     I ett modernt och komplext samhälle som Sverige 2011, där miljoner människor ska interagera, kommer möten med samhällets institutioner och byråkrati i olika situationer i livet vara oundgängliga. I de situationerna är det viktigt att vi har möjlighet att också möta människor. Även om många av våra myndighetskontakter är av det slaget att de kan göras genom en datorskärm, så finns det också tillfällen där tekniken aldrig kommer att kunna ersätta det mänskliga mötet, ögonkontakten, handslaget.
     Med hjälp av informationsteknik och med lite viljekraft tror jag det är möjligt att skapa ett samhälle där goda bakomliggande informationssystem stödjer möjligheten till mer - inte mindre - mänsklig kontakt och utbyte, också i medborgarnas kontakter med myndigheter.
     Kan vi åstadkomma en framtid där medborgarnas myndighetskontakter inte stjäl medborgarnas tid och utvecklingsmöjligheter så har vi kommit en bit på väg. Kan vi dessutom fortsätta att garantera ett mänskligt möte i de nödvändiga kontakterna oavsett var i landet vi bor så har det digitala tjänstesamhället bidragit till ett rikare liv för många.
     Ytterligare en aspekt på detta är viktig i planeringen för det framtida Sverige: Vi får inte glömma medborgarnas rätt att ta del av våra beslutsunderlag och våra värderingar. Genom att vi arbetar med att öka öppenheten hos myndigheter och förvaltningar, har medborgarna en större möjlighet till ansvarsutkrävande och granskning. Vi kan minska risken för korruption och maktmissbruk och öka människors möjlighet till delaktighet och deltagande. För demokratin och Sverige är detta livsviktigt.
     Genom att först slå fast vart vi vill nå och därefter försöka hitta de tekniska lösningarna kan utvecklingen gå i en önskvärd riktning. Låt tekniken arbeta för ett Sverige där vi människor får allt större möjligheter att vara just människor. Människan framför tekniken.

Medverkande......... (lång lista)
Ordförande vid hearingen:
Christer Marking, IT-kommissionen.
Planering och genomförande:
Bo Beckeström, IT-kommissionen BG Wennersten, Wennersten InfoNetwork AB
Analys
Bo Beckeström, IT-kommissionen Christer Marking, IT-kommissionen Kjell Skoglund, IT-kommissionen BG Wennersten, Wennersten InfoNetwork AB”

IT-kommissionen har delat upp rapporten i 13 pdf-filer. Det som citerats här finns i en fil:
http://www.itkommissionen.se/
dynamaster/file_archive/020423/
1f4183be1d256da3f05f27c6201875a6/
Vision%202011%2b%20rapport.pdf



070514:
Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se

020528:
Svenska regeringens årsbok om EU 2001:

Informationsteknik och samhället
     En rapport som lades fram vid toppmötet i Stockholm visar att tillgången till Internet och datorer ökar snabbt men att andelen som utnyttjar IT för e-handel och vid kontakter med myndigheter fortfarande är låg. Därför föreslås ett snabbt antagande av telepaketet, en särskild satsning på informations- och nätsäkerhet och en tydligare mobil dimension i handlingsplanen om eEuropa eftersom mobil kommunikation är ett av Europas styrkeområden. I enlighet med detta togs också vid toppmötet i Stockholm initiativ till en gemensam strategi för säkerheten när det gäller elektroniska nätverk. Flera resolutioner om information och nätsäkerhet har också antagits under året och en särskild handlingsplan om det fortsatta arbetet har lagts fram av kommissionen. Av den grundläggande offentliga informationen har rättsinformationen en särställning. Den 21 juni 2001 utökades medborgarnas tillgång till EU:s rättsdatabaser. Då öppnades en särskild portal för allmänheten och nu är den i full funktion. Portalen finns under adressen http://europa.eu.int/eurlex.
     eEuropa är det övergripande namnet för EU:s arbete med anpassningen till informationssamhället.


Sven Wimnell 020528 pdf-fil : Svenska regeringens årsbok om EU 2001.
(http://wimnell.com/omr353d.pdf)
En version där avsnitten huvudsakligen ordnats enligt SW klassifikationssystem.

© 1999,2000,2001,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008 Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
080225. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr654b.html