Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm

Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan


Innehåll:

Universums barndom och historia.
Forskningsområde i sönderfall.

Myndigheter under departementen i maj 2008.

Universums barndom och historia.

“Bilden av universums barndom.
Nasas satellit skriver om universums historia.
Allt började för 13,7 miljarder år sedan.

Universum bildades för 13,7 miljarder år sedan och kommer att utvidgas för evigt. Det är två av slutsatserna från den bästa bild som någonsin har tagits av den kosmiska bakgrundsstrålningen.

     Nasa presenterade på tisdagskvällen de första resultaten från satelliten WMAP, som sköts upp för nästan två år sedan.
     - Jättespännande ! Det här har jag väntat på länge. Det här är julafton för kosmologer, antagligen det största enskilda steget sedan COBE-satelliten 1992, säger Max Tegmark som är professor i astrofysik vid Pennsylvania University i Philadelphia.
     Den kosmiska bakgrundsstrålningen är ett stillsamt skimmer som kommer från alla riktningar - åt vilket håll man än mäter på himlen är temperaturen 2,7 grader över den absoluta nollpunkten.
     När den kosmiska bakgrundsstrålningen först upptäcktes 1964 blev det stor sensation, eftersom det var dittills bästa beviset för att teorin om Big Bang var korrekt. Universum hade verkligen startat med en gigantisk explosion i en enda punkt. Men när den glödande plasman efter Big Bang hade svalnat i ungefär 380 000 år, frigjordes den strålning som vi ser än i dag.
     COBE-satelliten upptäckte 1992 att strålningen inte är exakt jämnt utsmetad på 2,7 grader över den absoluta nollpunkten. Det finns små, små variationer på bara någon miljondels grad.
     Dessa minimala variationer kan besvara alla de stora frågorna om universum: hur det bildades, hur det ser ut i dag och vad det har för framtid.
     Nasas presentation på tisdagskvällen är bara en första aptitretare på vad kosmologerna kommer att vara sysselsatta med i flera år framåt.
     De mest revolutionerande uppgifterna som redan nu kan avläsas från bilden är att de första stjärnorna bildades långt tidigare än vad kosmologerna har trott: när universum bara var ungefär 200 miljoner år.
     - Det var små pyttegalaxer. De större galaxerna klumpade ihop sig betydligt senare, säger Max Tegmark.
     Tidigare har man trott att de första galaxerna bildades när universum var ungefär 500 miljoner år.
     Bilden ger också de bästa uppgifterna hittills på universums ålder: 13,7 miljarder år med en felmarginal på bara ett par procent. Dessutom visar bilden att universum består till fyra procent av sådan materia som vi känner till, till 23 procent av okänd så kallad "mörk materia" och till 73 procent av en "mörk energi", som är ett slags motkraft till gravitationen. Proportionerna mellan gravitation och energi gör att universum är dömt att utvidgas och tunnas ut för all framtid.
     Sannolikt ger bilden också stöd för den så kallade inflationsteorin. Den innebär att universum, ögonblicket efter Big Bang, blåstes upp till mångdubbelt större storlek. Några små ojämnheter bevarades under uppblåsningen. Dessa ojämnheter gav sedan upphov till alla stjärnor och galaxer. De små temperaturvariationer som syns på bilden är alltså fröet till hela vår värld.

KARIN BOJS
karin.bojs@dn.se 08-7381239
dn.se/vetenskap”

"Forskningsområde i sönderfall."

Artikel av LARS OLOF LODÉN
PROFESSOR EMERITUS I ASTRONOMI VID UPPSALA UNIVERSITET. HANS SPECIALOMRÅDE ÄR VINTERGATANS STRUKTUR, I SYNNERHET DESS FINSTRUKTUR.

     " I begynnelsen fanns egenligen bara en enda vetenskap, och den omfattade nästan allt. Var man astronom sysslade man med praktiskt taget allting som låg ovanför ornitologernas revir.
     Den förste innehavaren av en lärostol i astronomi i Uppsala, Laurentius Paulinus Gothus (1565-1646) avancerade såsmåningom till ärkebiskop. Ända in på 1880-talet förekom det att de uppsalienska astronomerna hade en teologisk examen i bakfickan. Prästtjänst utgjorde då en reservutgång för den som inte lyckades så bra i annan akademisk verksamhet, och dessutom som extraknäck.
     Det här var inte någon exklusiv svensk företeelse. Prästastronomer möter man litet varstans i vetenskapshistorien. Polacken Nikolaus Kopernikus är ett känt exempel, engelmannen John Flamsteed ett annat.

Gränsöverskridande vanligast.
     Teologin hade alltså mycket stark ställning. I övrigt var gränserna i äldre tid mellan olika fakulteter eller deras motsvarigheter ganska luddiga.Länge fanns därför starka band mellan många av de naturvetenskapliga ämnena.
     Matematiken stod som något övergripande. Den betjänade inte bara naturvetenskapen utan praktiskt taget allt i samhället. Många betraktade inte ens matematiken som naturvetenskap. Detta bidrog till att gränsen blev oskarp även vad astronomin beträffar, eftersom astronomi och matematik tidvis varit oskiljaktiga.
     Dessutom är begreppet naturvetenskaplig eller matematisk-naturvetenskaplig fakultet påfallande nytt. Före mitten av förra århundradet ingick matematik och naturvetenskap i den filosofiska fakulteten. Ännu på 1950-talet hette det i Sverige att ett fullständigt universitet skulle innehålla fyra fakulteter: teologisk, medicinsk, juridisk och filosofisk. Annars fick lärosätet bara kallas högskola.
     De ämnen som, förutom matematik, länge var astronomin närstående var fysik, geologi, geografi, kemi och meteorologi. Geologi hade i sin tur nära anknytning till både botanik och zoologi, medan kemi alltid har stått nära medicin. Alltså låg inte heller dessa ämnen särskilt långt borta. In på 1900-talet hörde gränsöverskridande forskning till vanligheterna snarare än till undantagen. Många astronomer som har gjort betydande insatser inom sitt ämne hade påbörjat sin karriär mycket långt från sol, måne och stjärnor. Emellanåt gick karriären i motsatt riktning eller i stora krokar.
     Ett typiskt exempel är Jöns Svanberg. Han var Kungl Vetenskapsademiens astronom mellan 1803 och 1811, och även professor vid Fältmätningscorpsen. Under tiden 1811-41 var han professor i matematik i Uppsala, och han avslutade sin livsgärning som kyrkoherde i Alunda. Hans vetenskapliga produktion omfattar avhandlingar i såväl astronomi som fysik, mekanik och ren matematik. Mest känd är han dock för sina välutförda geografiska mätningar i Lappland och som pionjär inom simidrotten i Sverige.

Matematiken var grunden
     Av naturliga skäl är astronomins anknytning till fysik och matematik starkare än dess samband med andra ämnen. Så har det alltid varit, men fysikens och matematikens ställning i förhållande till astronomin har varierat påtagligt.
     Under antiken och fram till renässansen fanns inte mycket av fysik över huvud taget. Matematik kom in i bilden tillsammans med tideräkningsproblemen. Beräkning av dagarnas längd och av månens och solens skenbara rörelser krävde en hel del räknande. Den fysikaliska bakgrunden till dessa företeelser var man däremot mindre intresserad av.
     Så kom de stora upptäckternas tid under renässansen. Galileo Galilei och Johannes Kepler torde vara de första som kombinerade astronomi med fysik. Kepler drog dessutom in matematiken. På 1600-talet kom Isaac Newton. I hans betydelsefulla bidrag till astronomin hade fysik och matematik ungefär lika stor betydelse. Men Newton introducerade också den celesta mekaniken, där man beräknar himlakropparnas rörelser, och den kräver oerhört mycket matematik.
     Men så mycket matematik fanns inte på Newtons tid. Alltså föll det på hans efterträdare att utveckla denna. Detta medförde i sin tur att flertalet av de stora namnen inom 1700- och 1800-talens astronomi framför allt var matematiker. Man kan naturligtvis vända på steken och säga att de flesta stora matematikerna från den tiden var sysselsatta med problem som rörde den celesta mekaniken.
     Den traditionella fysiken utvecklades snabbt efter Newton, och dess landvinningar kom så småningom även astronomin till del. I första hand var det spektroskopi, studier av ljusets olika våglängder, som togs i anspråk.
     Det var i början av 1900-talet som man kom till insikt om behovet av en uppdelning av astronomiämnet. Då dök begrepp som astrofysik och astrometri upp vid sidan av den celesta mekaniken. De två senare gick då ofta under den gemensamma benämningen klassisk astronomi. Där inräknades i allmänhet också sfärisk och nautisk astronomi samt kronologi, som historiskt hade nära anknytning inbördes.
     Astrofysiken har under sina hundra år expanderat oerhört starkt för att slutligen bli dominerande. Intresset för celest mekanik kom i stället att avta i motsvarande mån från slutet av 1 800-talet och fram till rymdåldern, då ämnet fick en renässans.

Inte alla lika rumsrena
     Redan på 1800-talet hade solfysiken börjat avsöndra sig från den övriga astrofysiken, men det gick ingen skarp gräns mellan dem. Det var vanligt att astronomer hade projekt inom såväl solforskning som annan astrofysik, och även klassisk astronomi kunde ingå i deras intresseområde. Omkring år 1900 hade ett flertal stora teleskop tagits i bruk, och de kom bl a att användas för studier av planeternas ytor. Sålunda uppstod en ny typ av astronomi, planetografi eller planettopologi. Dess blomstringstid blev kort den gången, men en renässans kom omkring 1970.
     Sådant som har att göra med livets eventuella förekomst utanför jorden var inte salongsfähigt före 1960-talet. Kosmologin blev rumsren redan i slutet av 1940-talet. Fashionabel blev den dock inte förrän ett par decennier senare.
     Vid tiden för andra världskriget hade uppdelningen i specialområden blivit tydlig, även om många astronomer fortfarande behärskade det mesta av den astronomi som då var aktuell. Så var det åtminstone i Sverige.
     Astronomiprofessorer tillsatta före 1970-talet förväntades vara i stånd att undervisa, examinera, handleda och opponera inom snart sagt hela fältet ovanför meteorologernas revir. De skulle också vara beredda att inför medierna kommentera vilken astronomisk upptäckt eller företeelse som helst. Måhända var de inte lika välorienterade som de i generationen före, men inställningen fanns där. Sedan gick utvecklingen snabbt i riktning mot höggradig specialisering. I dag är det snarast en belastning att ha ett brett register.
     Så småningom kom astronomiämnet att sönderfalla i minst ett femtiotal ämnen och samlingsämnet astronomi har nu blivit så stort att det är orealistiskt att en enda person skulle kunna vara insatt i alla dess delar. Det torde till och med vara svårt för en astronom att göra sig gällande inom mer än ett av delområdena. Faktum är att även inom vissa av de olika deldisciplinerna har specialiseringen drivits så långt att det fordras en hel stab av forskare for att täcka kompetensbehovet.

Teknisk utveckling styrande
     Man undrar då om tendensen till uppdelning kommer att fortsätta och i så fall hur långt kan den gå. Någonstans måste det finnas en rimlighetsgräns, och mänskligt att döma bör vi snart vara där. Ett troligt scenario är att många av de områden som nämns kommer att utmönstras successivt. Antingen blir de betraktade som färdigutforskade eller som mindre intressanta.
     Utvecklingen påverkas också av yttre omständigheter. I tider av ekonomisk åtstramning ligger det nära till hands att mer teoretiska undersökningar får breda ut sig på bekostnad av de observationella, som kräver dyrbar utrustning.
     Superdatorer- teoretikernas redskap - är visserligen inte heller billiga, men de är inte skräddarsydda för ett speciellt ändamäl som ett stort teleskop är. Under ännu kärvare förhållanden kan det ligga nära till hands att discipliner med militär tillämpning blir prioriterade. Dessutom lever den teknologiska utvecklingen i stor utsträckning sitt eget liv och styr därmed vilka astronomiska instrument som kan byggas. Ibland får teknologin anpassa sig till vetenskapens behov, men ofta går påverkan i motsatt riktning. Kommer man på en ny teknik av något slag, uppstår lätt en ny vetenskapsgren som är anpassad att utnyttja just den tekniken.
     I slutändan tror jag att det kommer att finnas ett kärnämne som förmodligen heter astronomi och som täcker allt som då anses vara av fundamentalt intresse. Till detta kommer utvecklingen mot tvärvetenskap. Den innebär i praktiken en något motsägelsefull kombination av långtgående specialisering och den för äldre tider karakteristiska "gränslösheten". I den moderna astronomin kan man finna goda exempel på tvärvetenskap. Ett sådant är rymdforskningen, i synnerhet när bemannade rymdfärder förekommer. Där ingår en mycket stor mängd ytterst olika discipliner.
     Det skulle vara oerhört spännande att kunna få vara med om ca hundra år och se hur ämnet astronomi då betraktas och vad det egentligen omfattar.”

“Astronomins delområden.
De som anges med fet stil är sådana som tillhör klassisk astronomi.
Asterisk anger grenar som tillkommit sedan 1960 eller som tidigare inte setts som fullt rumsrena.

asteroidforskning
astrometri
bioastronomi (exobiologi)*
dubbelstjärnastrofysik
dubbelstjärnstudier
elementuppbyggnad *
energiprocesser
extrasolär planetforskning*
galaxforskning
gammaastronomi
geodesi
geofysik
grundämnenas uppkomst*
infrarödastronomi *
instrumentteknik
interstellära mediets fysik
interstellära mediets kemi
kaosforskning*
kosmisk strålning-forskning
kosmologi *
kronologi
kärnreaktioner
månforskning/månfysik*
neutrinoastronomi
planetologi *
plasmafysik med astronomisk tillämpning
radarastronomi
radioastronomi
relativistisk astrofysik
rymdmedicin*
röntgenastronomi
sfärisk och nautisk astronomi
solfysik
solkoronans fysik
solsystemets fysik
spektroskopi
stellarstatistik
stjärnseismologi (= stjärnakustik)*
stjärnatmosfärernas fysik
stjärnhoparnas dynamik (i öppna hopar, respektive i klotformiga hopar)
stjärnhoparnas fysik (i öppna hopar, respektive i klotformiga hopar)
stjärnornas inre
stjärnutveckling
submillimeterastronomi
ultraviolettastronomi
Vintergatans dynamik
Vintergatans fysik”

Myndigheter under departementen i maj 2008.

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller forskning och utveckling. Rymdstyrelsen är kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete. Det svenska rymdprogrammet genomförs till största delen i internationellt samarbete, främst inom ramen för europeiska rymdorganet ESA, samt genom bilateralt samarbete.
Box 4006, 17104 Solna
Telefon 08-6276480

Utbildningsdepartementet.

Institutet för rymdfysiks webbplats

Institutet för rymdfysik (IRF) är ett statligt forskningsinstitut. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik och atmosfärfysik samt rymdteknik. Institutet ska medverka i utbildning som anordnas vid högskolor. Institutet är förlagt till Kiruna men bedriver även verksamhet i Umeå, Uppsala och Lund.