(Uppdaterad 020819)

021231: NÄRINGSDEPARTEMENTET Från departementets hemsida 021216. (http://naring.regeringen.se) Delar om statliga företag. Företag med statligt ägande. http://naring.regeringen.se/ fragor/statliga_foretag/index.htm Företag med statligt ägande.  Nyhet Delårsrapport för företag med statligt ägande januari-juni 2002 Senaste rapporter   Tredje kvartalet 2002 Verksamhetsberättelse 2001 Första kvartalet 2002 Bokslutskommuniké 2001 Tredje kvartalet 2001 Andra kvartalet 2001 Första kvartalet 2001 Kommande rapporter Här kan du beställa trycksaker från Näringsdepartementet Näringsminister Leif Pagrotsky är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor som rör statens ägarpolitik.  Mål Det övergripande målet för de statligt ägda företag som verkar på full konkurrensutsatta marknader är att genom en effektiv förvaltning skapa värde. Företag med särskilda samhällsintressen ska skapa värde genom att uppfylla de särskilda samhällsintressena och att utnyttja resurserna effektivt. Staten en aktiv företagsägare Den svenska staten är Sveriges största företagsägare och arbetsgivare. Genom Regeringskansliet förvaltas 62 företag/koncerner varav 47 företag ägs helt och 15 tillsammans medandra. Totalt är cirka 200 000 personer anställda i dessa bolag.  Näringsdepartementet förvaltar 33 av de statligt ägda bolagen. Staten är dessutom den störste ägaren på Stockholmsbörsen. Detta sammantaget medför ett stort ansvar och ställer krav på en långsiktig och professionell förvaltning för att säkerställa tillväxt och därmed sysselsättning. Företagens utdelningar till staten för verksamhetsåret 2001 uppgick till cirka 9,1 miljarder kronor. Omsättningen uppgick till 294 miljarder kronor och resultatet före skatt till cirka 26 miljarder kronor. Ägarpolicy Regeringen har infört värdeskapande som övergripande mål, och i förekommande fall infria vissa samhällsintressen. Företag som har särskilda samhällsintressen skall skapa värde dels genom att uppfylla dessa intressen, dels genom att utnyttja resurserna effektivt. Precis som andra ägare har staten främst tre verktyg för att påverka företagen: rapporteringskrav, styrelsenomineringar och kapitalstruktur. Rapporteringskraven syftar till att få såväl företagen med statligt ägande som utövandet av den statliga ägarförvaltningen genomlysta. Genomlysningen är både en demokratifråga och en fråga om att visa att man hushållar effektivt med resurserna. Styrelsenomineringar handlar om att skapa effektiva styrelser med den kompetens som är relevant för den verksamhet och den fas som respektive företag befinner sig i. Att optimera kapitalstrukturen handlar om att utnyttja både lånat och eget kapital effektivt och att företagen skall fokusera på kärnverksamheten. Aktuellt. Statliga företag. http://naring.regeringen.se/ fragor/statliga_foretag/aktuellt.htm Aktuellt. Statliga företag. Löpsedel Starka kassaflöden men lägre resultat och minskade investeringar i företag med statligt ägande Företagen med statligt ägande redovisade ett resultat före skatt på 4,9 (16,3) miljarder kronor för perioden januari - september 2002 enligt den i dag publicerade, kvartalsrapporten från Regeringskansliet. Läs pressmeddelande Läs rapporten (82K) Stabil resultatutveckling och kraftigt förbättrade kassaflöden i företag med statligt ägande Företagen med statligt ägande redovisade ett resultat före skatt på 12,5 (10,7) miljarder kronor för första halvåret 2002 enligt kvartalstapporten från Regeringskansliet. Det kraftigt förbättrade resultatet hänförs främst till Vattenfalls starka resultat. Läs pressmeddelande Läs rapporten (162K) Regeringens aktiva ägarpolitik ger resultat - Regeringen ställer hårdare krav på de statligt ägda företagens externa rapportering. - Utdelningarna från de statligt ägda företagen förväntas uppgå till cirka 9,1 miljarder kronor. - 37 procent kvinnor i styrelserna i företagen med statligt ägande. Läs Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande för verksamhetsåret 2001, artikelnr N2002:34 Del 1 - sid 0-10 Året i sammandrag och förord (1762K) Del 2 - sid 11-20 Staten ägarpolicy, policyfrågor och riktlinjer (761K) Del 3 - sid 21-44 Den statliga företagssfären 2001, RK:s ägarförvaltning (230K) Del 4 - fsid 45-115 Företag med statligt ägande, adresser och ansvarsfördelning (1459K) Läs skrivelsen 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande (132K) Skr 2001/02:120 Läs pressmeddelande Starkt kvartal för företag med statligt ägande Företagen med statligt ägande redovisade ett resultat före skatt på 7,6 (5,5) miljarder kronor för första kvartalet 2002 enligt kvartalstapporten från Regeringskansliet. Det kraftigt förbättrade resultatet hänförs främst till Vattenfalls starka resultat. Läs rapporten (162K) Läs pressmeddelande 28 maj 2002 Resultatet för företag med statligt ägande uppgick till 18,2 miljarder kronor Företagen med statligt ägande redovisade ett resultat efter skatt på 18,2 (22,9) miljarder kronor för 2001 enligt bokslutskommunikén. Det lägre resultatet förklaras av den sämre konjunkturen samt bl a Telias nedskrivning av tillgångar i International Carrier som uppgick till tre miljarder kronor. Enligt Affärsvärldens genomgång av de svenska börsbolagens resultat har företagen med statligt ägande klarat sig bättre än börsbolagen totalt. Läs rapporten (162K) Läs pressmeddelande 22 mars 2002 Finansiell information Verksamhetsberättelser Varje år publicerar Regeringskansliet en verksamhetsberättelse för företagen med statligt ägande. Verksamhetsberättelsen 2000 innehåller bl a statens ägarpolitik, viktigare händelser 1999 och första delen av 2000 samt beskrivningar över samtliga 63 företag med statligt ägande. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande för verksamhetsåret 2001, artikelnr N2002:34 Del 1 - sid 0-10 Året i sammandrag och förord (1762K) Del 2 - sid 11-20 Staten ägarpolicy, policyfrågor och riktlinjer (761K) Del 3 - sid 21-44 Den statliga företagssfären 2001, RK:s ägarförvaltning (230K) Del 4 - fsid 45-115 Företag med statligt ägande, adresser och ansvarsfördelning (1459K) Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande för verksamhetsåret 2000 (1123K). Juni 2001, artikelnr N2001:024 Läs del 1: Ägarpolitik och den statliga företagssfären (s1-42) - en beskrivning av ägarpolitiken och hur bolagens förvaltas, samt en redogörelse för den statliga bolagssfärens utveckling. Läs del 2: Företagen (s42-125) - en redogörelse för varje enskilt bolag, med bland annat resultat- och balansräkningar. Läs del 3: Register (s126-152)- historiska tillbakablickar, ansvarsfördelningen inom regeringskansliet, person- och adressuppgifter samt en redogörelse för SJ:s bolagisering. Läs Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2000 (verksamhetsår 1999) (1606K) OBS, läs även rättelsebladet Läs Verksamhetsberättelse för f öretag med statligt ägande 1999 (verksamhetsår 1998) (706K) Beställ verksamhetsberättelsen per e-post Kvartalsrapporter 2002 Andra kvartalet (163K) Första kvartalet (163K) Kvartalsrapporter 2001 Fjärde kvartalet (164K) Tredje kvartalet (160K) Andra kvartalet (90K) Första kvartalet (82K) Kvartalsrapporter 2000 Fjärde kvartalet (116K) Tredje kvartalet (73K) Andra kvartalet (70K) Första kvartalet (108K) Kommande rapporter  Fjärde kvartalet 2002, 21 mars 2003 Pressmeddelanden 2001-11-28 Stark investeringsvilja i de statliga företagen 2001-09-10 Starkt kvartal för de statliga företagen 2001-05-30 Statliga bolagen bättre än börsgenomsnittet 2000-09-18 Statliga bolag rapporterar förbättrat halvårsresultat 2000-09-06 Svensk statlig bolagsförvaltning en internationell förebild 2000-08-04 Regeringens årsrapport för statliga företag visar på god utveckling och ökad omsättning för företagen Företag. Den statliga företagssfären 2001. http://naring.regeringen.se/ fragor/statliga_foretag/foretag.htm Företag. Den statliga företagssfären 2001. Den statliga företagssfären 2001 Efter en rad av år med högkonjunktur och tillväxt i ekonomin försämrades det ekonomiska läget under 2001. Årets resultat för företag med statligt ägande föll med 15 procent från 20,5 till 17,4 miljarder kronor. Omsättningen ökade, främst till följd av Vattenfalls förvärv i Tyskland, med 19 procent från 246,7 till 294,2 miljarder kronor. Kassaflödet från den löpande verksamheten försämrades kraftigt från 47,4 till 31,3 miljarder kronor. Företagens sammanlagda egna kapital ökade från 161,8 till 176,0 miljarder kronor. Räntabiliteten på det egna kapitalet sjönk från 13 procent år 2000 till 10 procent. Investeringsviljan var fortsatt god och bruttoinvesteringarna uppgick till 129,0 (89,7) miljarder kronor. Alla företag Tabell, utelämnas här. Företag med marknadsmässiga krav Företag med marknadsmässiga krav kännetecknas av något av eller båda dessa kriterier: o De verkar på en marknad med full konkurrens. o Ägaren, staten, ställer marknadsmässiga krav på resultat och avkastning baserat på riskprofil. Målet för ägarpolitiken inom denna grupp sätts utifrån marknadsmässiga krav. För flera av dessa företag används det gängse måttet för värdeskapande, det vill säga att nuvärdet av de framtida kassaflödena skall vara större än företagets sammanvägda kostnad för det lånade kapitalet och ägarens kapital. Under de senaste fyra åren har regeringens förvaltning varit inriktad på en finansiell omvandling av företagen i syfte att maximera aktieägarvärdet.  Utvärderingen av företagen i denna grupp sker genom att utvärdera lönsamheten hos företaget för att avgöra om företaget producerar en acceptabel avkastning. Avkastningskraven måste bland annat ur konkurrenshänseende motsvara kraven på övriga företag i samma bransch. Företag med marknadsmässiga krav ökade omsättningen från 160,5 till 204,5 miljarder kronor. Årets resultat före skatt uppgick till 22,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 830 Mkr. Tabell, utelämnas här. Företag med särskilda samhällsintressen Företag med särskilda samhällsintressen kännetecknas av något eller flera av följande: o Ägaren, staten, styr verksamheten på ett påtagligt och direkt sätt. o De verkar på en marknad med särskilda förbehåll. o En del av företagen verkar helt eller delvis utan konkurrens, andra är fullt konkurrensutsatta. Speciella mål sätts, varvid bland annat kraven på avkastning avviker från vad som är gängse Speciella mål sätts, varvid bland annat kraven på avkastning avviker från vad som är gängse i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat på kvalitativa parametrar härledda ur samhällsekonomiska eller sektorpolitiska mål och effektivitets-/ resultatkrav. Kraven på till exempel kostnadseffektivitet kan vara högt ställda även om andra mål har stor betydelse. Graden av samhällsintresse och ägarens styrning skiljer sig mycket mellan de olika bolagen i denna grupp. Företag med särskilda samhällsintressen har under året uppfyllt de flesta av målen. Omsättningen ökade till 89,7 (86,3) miljarder kronor. Resultatet före skatt försämrades dock jämfört med föregående år och uppgick till 3,8 (6,5) miljarder kronor. Tabell, utelämnas här. Regeringskansliets ägarförvaltning. http://naring.regeringen.se/ fragor/statliga_foretag/saarbetar/forvaltning.htm Regeringens förvaltningsmandat Ramverket kring förvaltningen av företag med statligt ägande styrs genom ett så kallat förvaltningsmandat från riksdagen. Enligt 9 kap. 8 (section) regeringsformen, står statens medel och dess övriga tillgångar till regeringens disposition. Enligt 9 (section) ska riksdagen fastställa grunderna - i den omfattning som behövs - för förvaltningen av statens egendom och förfogandet över den. Detta innebär att regeringen ska höra riksdagen vid väsentliga ändringar av företagens inriktning, utspädning av ägande, kapitaltillskott, bolagisering samt försäljningar och köp av aktier. Inom Regeringskansliet ansvarar de olika departementen för förvaltningen av bolagen. Den dagliga förvaltningen innefattar uppföljning och utvärdering av företaget. I de fall företaget har särskilda samhällsintressen sker utvärdering även utifrån hur företaget uppfyllt sitt uppdrag. Gällande bemyndiganden Riksdagen har givit regeringen bemyndigande att avveckla ägandet i Nordbanken Holding AB, numera Nordea AB, Svenska Skogsplantor AB1) samt Svenska Lagerhusaktiebolaget2). Riksdagen har även bemyndigat regeringen att minska statens ägande i Svensk Exportkredit AB3). Riksdagen har, på initiativ av Näringsutskottet, upphävt den begränsning som tidigare fanns beträffande en eventuell minskning av ägandet i Telia AB 4). Begränsningen i det förra bemyndigandet innebar att regeringen kunde minska ägandet till lägst 51 procent. Nu kan regeringen, om man skulle önska, minska statens ägande i Telia AB till 0 procent. Vidare anges i lagen (1996:1059) om statsbudgeten att regeringen får sälja statens aktier i bolag där staten har mindre än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar om inte riksdagen beslutat annat. Regeringen får däremot inte minska statens ägarandel i bolag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Riksdagsbeslut krävs inte för extrautdelningar eller nedläggningar eftersom det ingår i den normala förvaltningen. Ägarförvaltning Regeringen har samlat resurser och kompetens för förvaltningen av det statliga ägandet inom särskilda ägarenheter på Näringsdepartementet och Finansdepartementet. Detta ger förutsättningar att bedriva en enhetlig ägarpolitik med tydliga mål och riktlinjer för företagen. Näringsdepartementet förvaltar merparten av företagen med statligt ägande, 31 stycken samt två avvecklingsbolag. Huvuddelen avser företag inom kraft-, telekom-, skog- samt transportbranscherna. Näringsdepartementets enhet för statligt ägande består av 10 personer varav 5 företagsförvaltare, 3 analytiker som också arbetar med ägarstyrningsfrågor, en assistent samt en chef. Ägarenhetens uppdrag är att aktivt bevaka och sköta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och - i de fall det är aktuellt - de särskilda samhällsintressena uppfylls. Ägarenheterna förmedlar ägarens uppdrag och krav samt bevakar, genom ett aktivt analysarbete, de olika branschernas utveckling. Tjänstemännen är även i vissa fall ledamöter i företagens styrelser. Enheternas medarbetare fungerar också som kontaktlänkar mellan företagen och de politiskt tillsatta. Förvaltningskostnader I Regeringskansliet finns två bolagsenheter, på Näringsdepartementet och på Finansdepartementet, och dessa två enheter förvaltar 36 av 59 företag, exklusive de tre avvecklingsbolagen. Övriga bolag handläggs av personer på flera olika departement. De interna förvaltningskostnaderna för dessa redovisas inte här då de främst består av lönekostnader som även hänförs till andra arbetsuppgifter. De interna kostnaderna omfattar löpande kostnader som till exempel löner, resor, kontorsmaterial etc. Köpta tjänster innefattar främst konsultarvoden inom finansiell och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsberättelser och kvartalsrapporter för företag med statligt ägande. Finansdepartementets bolagsenhets förvaltningskostnader uppgick till cirka 3,1 (3,3) Mkr. Näringsdepartementets ägarenhets förvaltningskostnader uppgick till 8,8 (18,6) Mkr, varav 6,2 (9,2) Mkr avser interna kostnader. Kostnaden för externa tjänster för förvaltningen av dessa bolag redovisas på ett gemensamt anslag för förvaltningen av företag med statligt ägande. Sammanlagt användes 23,3 (9,4) Mkr för köpta tjänster. Statens förvaltningskostnad för företag med statligt ägande uppgick till 35,2 (22) Mkr. Sammantaget motsvarar den totala förvaltningskostnaden cirka 0,01 procent av värdet på bolagssfären som av externa bedömare har värderats till mellan 350 och 400 (430 och 500) miljarder kronor. Det beräknade värdet varierar och beror på vilka antaganden som görs för respektive bolag. Ägarpolicy http://naring.regeringen.se/ fragor/statliga_foretag/saarbetar/agarpolicy.htm Som ägare har regeringen tre verktyg till hands för att nå uppsatta mål; genomlysning, fokus på kärnverksamhet samt effektiva styrelser. Genomlysning För statligt ägda företag är kravet på genomlysning en demokratifråga eftersom företagen ytterst ägs av svenska folket. Regeringen anser därför att dessa företag skall vara minst lika genomlysta som börsnoterade företag. Företagens rapportering Ur ägarens synvinkel är företagens rapportering av speciell vikt eftersom den är ett viktigt styrinstrument i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av företaget. Den finansiella informationen är grunden för företagens offentliga rapportering och bör kompletteras med beskrivningar om marknadsutveckling, känslighetsanalyser etcetera för att ge vägledning i tolkningen av de faktorer som skapar värde i företaget. I vilken mån de särskilda samhällsintressena uppfyllts, i de fall sådana finns, bör betraktas som lika väsentlig som annan redovisning. Även den miljö-, jämställdhets- och mångfaldsrelaterade rapporteringen bör i möjligaste mån integreras i årsredovisningen. Regeringskansliets rapportering Målet för Regeringskansliets externa rapportering är att lämna en konsekvent och tydlig rapportering med relevanta jämförelsetal som ger läsaren goda möjligheter att utvärdera hur förvaltningen av de statligt ägda företagen sköts. Sedan augusti 1999 ger Regeringskansliet årligen ut en verksamhetsberättelse om företag med statligt ägande. Verksamhetsberättelsen riktar sig till allmänheten, media, fackföreningar och andra intressenter men ingår även som bilaga i regeringens årliga skrivelse om företag med statligt ägande. Verksamhetsberättelsen syftar till att belysa hur regeringen hanterar och utvecklar ägarfrågorna. Dessutom redovisas konsoliderade resultat- och balansräkningar sedan 2000 som åskådliggör utvecklingen i den statliga företagssfären. Från och med 2000 ger Regeringskansliet ut kvartalsrapporter som beskriver utvecklingen för företag med statligt ägande och branscherna de verkar i. Kvartalsrapporterna lämnas fyra gånger per år och ger läsarna en löpande uppföljning under året över utvecklingen i företagen med statligt ägande. Inom Regeringskansliet pågår arbetet med att säkerställa kvaliteten i den externa rapporteringen. Dessutom har Regeringskansliet ambitionen att publicera rapporterna i närmare anslutning till rapportperiodens slut. Bolagsstämmor Bolagsstämmor i aktiebolag syftar till att bereda aktieägarna möjlighet att besluta i företagets angelägenheter. I aktiebolagslagen (1975:1385) görs ingen skillnad mellan statligt ägda aktiebolag och privata aktiebolag. Bolagsstämman är således i första hand en sammankomst för aktieägarna men det finns inga hinder, om bolagsstämman medger det, att stämman öppnas för allmänheten. För att tillgodose behovet av insyn och offentlighet finns inskrivet i företagens bolagsordning att riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolagsstämman och i anslutning till denna ställa frågor. Det är styrelsens ansvar att kallelse till bolagsstämman skickas till Riksdagens kammarkansli i god tid innan stämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara på stämman skall anmälas till företagets styrelse senast två veckor i förväg. Detta gäller samtliga företag i vilka staten äger minst 50 procent av aktierna och som har mer än 50 anställda. Vattenfall är ett av de företag med statligt ägande som valt att ha en öppen bolagsstämma. Det har setts som ett lämpligt tillfälle att beskriva företagets verksamhet och mål för en bredare målgrupp. Fokus på kärnverksamhet Generellt sett har det funnits två problem inom den statliga företagssfären, ineffektiv kapitalbalans och expansion utanför kärnverksamheten. Under de senaste åren har Regeringskansliet i samråd med företagen med statligt ägande vidtagit flera åtgärder för att öka fokus på kärnverksamheten och optimera kapitalstrukturen. En anledning till att statligt ägda företag tenderar att vara överkapitaliserade är en osäkerhet om ägaren, det vill säga staten, är beredd att skjuta till nytt kapital om det uppstår ett investeringsbehov. Detta försvårar möjligheten för företagen att öka utdelningen till ägaren eftersom företaget vill försäkra sig om att ha en buffert för eventuella framtida investeringar. Det andra problemet har varit att flera av företagen med statligt ägande tidigare har expanderat inom verksamheter som låg utanför företagets kärnverksamhet. Generellt sett ökar detta risken i företaget eftersom det på så sätt börjat konkurrera inom områden där företaget har ringa eller ingen erfarenhet. Ledningen förlorar fokus på kärnverksamheten och ägaren löper risken att företagets mål inte uppfylls eller åsidosätts. Flera företag med statligt ägande har under de senaste åren tydligt fokuserat på kärnverksamheten. Till exempel har Telia koncentrerat verksamheten till Norden och Östersjöområdet genom att avyttra Tess och Eircom. Dessutom har innehavet i Eniro avyttrats. Vattenfall har avyttrat sin verksamhet utanför Europa och Posten AB har avyttrat Postgirot Bank och Postfastigheter. Effektiva styrelser Såväl styrelse som revisorer utses av företagets ägare. Regeringens mål är att styrelserna skall innehålla hög kompetens anpassad till respektive företags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Det är därför viktigt att styrelsens sammansättning ändras i takt med att företaget utvecklas och omvärlden förändras. Varje nominering skall således utgå från kompetensbehovet i respektive företags styrelse. Under perioden 1999 till 2001 har 194 nya styrelseledamöter utsetts av Regeringen. Nomineringsprocessen Nomineringen och tillsättningen av nya ledamöter föregås av en löpande dialog mellan ansvarigt departement, styrelseordförande, andra ledamöter, företagsledning och eventuellt andra delägare. I den här processen kan det många gånger vara till stöd för ägaren eller ägarna om styrelsen utvärderat sig själv och inventerat eventuella förändringsbehov avseende sammansättningen och framtida kompetensbehov. Regeringens ambition är att styrelseförändringar skall utlysas i god tid före stämman. För att komma ifråga för en styrelseplats fordras en hög allmän kompetens inom antingen löpande affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller andra relevanta områden. Styrelsen bör ha en sammansättning som ger den kapacitet att göra självständiga bedömningar av företagets verksamhet. Styrelsens ordförande Styrelsens ordförande har en särställning i företagets styrelse. Därför bör särskilt höga krav ställas på styrelsens ordförande när det gäller kompetens och förmåga att leda styrelsearbetet. Det är styrelsens ordförande som skall tillförsäkra att styrelsearbetet håller en hög kvalitet och sker med viss enhetlighet. Balans kvinnor och män Sammansättningen av styrelserna skall också ske så att en balans uppnås avseende kompetens, bakgrund, ålder och kön. Målet för de statligt ägda onoterade företagen är en jämn könsfördelning och ett delmål är att andelen kvinnor skall vara minst 40 procent 2003. År 2001 uppgick andelen kvinnor till 37 (30) procent. Ansvarsfördelning och utvärdering Enligt aktiebolagslagen är ansvaret mellan verkställande direktören (VD) och styrelsen fördelat så att VD skall sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Det är värdefullt om styrelsen, som kollektiv och respektive individ, utvärderas. Den samlade utvärderingen, som vanligen görs årligen, kan tjäna som underlag för utveckling av styrelsernas arbetssätt och också som underlag för ägaren. Styrelsens storlek För att uppnå effektiva styrelser bör dessa inte vara för stora. År 2001 bestod styrelserna i företag med statligt ägande i snitt av 7,3 (7,6 2000 och 7,8 1999) ledamöter inklusive suppleanter. Styrelsernas storlek varierar från som minst 3 till som mest 11 ledamöter. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna, om inte särskilda skäl kräver annat, eftersom varje ledamot bör ha samma ansvar, drivkraft och engagemang i företagets utveckling. Nomineringskommittéer Styrelsenomineringar i börsnoterade företag där staten är delägare skall ske i samråd med övriga huvudägare, företrädesvis genom en nomineringskommitté. De förslag som därvid framkommit bör publiceras i god tid före bolagsstämman och kommitténs ledamöter skall vara närvarande på stämman för att kunna motivera valet av de föreslagna personerna. I de noterade företag där staten har en stor ägarandel bör minst en ledamot av nomineringskommittén representera staten. Nomineringskommittén bör bestå av tre till fem ledamöter och majoriteten skall representera huvudägarna. Det är lämpligt att nomineringskommittén även föreslår styrelsearvodena. Revisorernas roll Revisorernas roll i företagen är bland annat att granska styrelsens förvaltning av företaget på ett opartiskt och självständigt sätt. Detta är av central betydelse varför regeringskansliet kontinuerligt utvärderar de vid bolagsstämman valda revisorerna och deras medverkan i statligt ägda företag. Det är lämpligt att revisorerna träffar styrelsen och ägarna åtminstone en gång per år för att diskutera redovisningen, förvaltningen och riskhanteringen i företagen. Revisorerna kan med sin insyn i företagets förvaltning även vara ett stöd för styrelsen i utvärderingen av hur, de av regeringen utgivna, riktlinjerna avseende extern ekonomisk rapportering, incitamentsprogram samt anställningsvillkor efterlevs. Viktiga policyfrågor. http://naring.regeringen.se/ fragor/statliga_foretag/saarbetar/viktiga_fragor.htm Sverige skall gå i spetsen för omställningen till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling. I denna omställning har alla företag ett stort ansvar inte minst företag med statligt ägande.  I det följande redogörs för regeringens policy i vissa frågor av principiell karaktär och hur de berör företagen med statligt ägande. Dessa policyfrågor ger uttryck för en viljeyttring hos regeringen på områden som är angelägna för hela samhället.  Etik, moral och globalt ansvar  Det är styrelsens och ledningens ansvar att de företag där staten har ägarintressen sköts på ett föredömligt sätt och väl inom gällande lagstiftning. Miljö- och etikhänsyn bör vara självklara utvärderingsparametrar för de beslut som rör förvaltningen av företag med statligt ägande. OECD utformade redan 1976, tillsammans med 35 regeringar, gemensamma rekommendationer avseende god praxis för företag i en mängd viktiga frågor som till exempel mänskliga rättigheter, information, konkurrens och beskattning. Riktlinjerna riktas främst till multinationella företag men kan i stor utsträckning även vara till utmärkt stöd för företag som verkar nationellt. FN lanserade 1999 "The Global Compact" där näringslivet uppmanades att stödja och respektera nio principer som rör mänskliga rättigheter, arbete och miljö.1) Regeringen har i ett öppet brev uppmanat svenska företag att stödja och efterleva OECDs riktlinjer och FNs Global Compact. 1)  Ett resultat av att miljöfrågorna uppfattas som affärsmässiga och strategiska, innebär att ägaren kan påverka företagens miljöarbete.  Företag med miljöpåverkan behöver ha ett seriöst miljöarbete och god miljökompetens för att undvika miljörelaterade risker och kostnader. Kostnaderna kan bestå dels i höga åtgärds- eller saneringskostnader, dels i kostnader på grund av försämrat anseende hos leverantörer, kunder och allmänhet.  Miljöanpassning är i många fall en förutsättning för lönsamhet. Företag med statligt ägande bör därför, i likhet med näringslivet i övrigt, bidra till att de nationella miljömålen uppfylls. Styrelserna bör aktivt följa företagens insatser i frågor som rör ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling.  Jämställdhet  Regeringens mål avseende könsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna är en jämn könsfördelning. Ett delmål är att andelen kvinnor skall vara minst 40 procent 2003 (Rskr 1999/2000:24). För 2001 uppgick andelen kvinnliga styrelseledamöter till 37 procent, jämfört med 30 procent 2000 och 29 procent 1999. Detta kan jämföras med att cirka 5 procent av ledamöterna i de svenska börsnoterade företagen utgörs av kvinnor. Genom ett kontinuerligt och systematiskt nomineringsarbete, med målsättning att öka andelen kvinnor i statliga bolagsstyrelser, samtidigt som det aktuella kompetensbehovet i varje företag tillgodoses, kan regeringen uppnå ett av delmålen för jämställdhetspolitiken 2003.  Mångfald lönar sig  Erfarenheten från företag i såväl Sverige som utomlands visar att mångfald lönar sig. En ökande internationalisering med skärpt konkurrens ställer krav på högre och bredare kompetens hos de anställda. Arbetet med mångfald innebär att dra nytta av mänskliga olikheter och skapa kraft ur det faktum att varje medarbetare har sina personliga kompetenser, egenskaper och särskiljande drag. Mångfaldsarbetets övergripande mål är att alla medarbetares kompetens och erfarenheter skall tillvaratas i verksamheten. Exempelvis kan handlingsplaner upprättas för hur företagen skall ta tillvara det humankapital som finns hos personer som kommer från skilda kulturella, etniska och sociala miljöer. Handlingsplanerna skall användas som verktyg för att kunna rekrytera de bäst lämpade genom att bredda basen för rekrytering.  Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och utgår från att företagen med statligt ägande beaktar detta i sin verksamhet och att detta kommer till uttryck i personalpolitiken.  Statliga företag i IT-samhället  Regeringens IT-politiska mål är att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla. Regeringen anser att IT är ett redskap som underlättar möjligheterna att nå mål inom ett antal angelägna områden, bland annat tillväxt och sysselsättning, regional utveckling, mångfald och för att nå ett hållbart samhälle. Företagen med statligt ägande utgör en stor del av den inhemska företagssektorn, därmed kommer också dessa företags utveckling på IT-området vara viktig för svensk tillväxt och bidra till fler jobb och ökad produktivitet.  Många företag med statligt ägande har en väl utvecklad IT-strategi, till exempel SJ, SBAB och Luftfartsverket. Som ägare handlar det om att försäkra sig om att företagen skapar de bästa förutsättningarna för att vara konkurrenskraftiga på de marknader de verkar. Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design  Riksdagen har beslutat om mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98: 117, bet. 1997/87:KrU14, rskr. 1997/98:225). Statens engagemang i dessa frågor skall bland annat ha följande mål: Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden, och kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstärkas. Vidare skall offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor. Riktlinjer. http://naring.regeringen.se/ fragor/statliga_foretag/saarbetar/riktlinjer.htm Regeringen kan besluta om riktlinjer när det finns anledning och behov att tydliggöra och informera om regeringens inställning i frågor som inte omfattas av lagstiftning. I det följande redogörs för de riktlinjer som beslutats av regeringen i frågor som rör incitamentsprogram, anställningsvillkor och den externa ekonomiska rapporteringen för företag med statligt ägande. Incitamentsprogram Regeringen beslutade den 25 november 1999 om riktlinjer för incitamentsprogram för anställda i statliga företag. Ett incitamentsprogram är ett system för belöning av arbetstagarens arbetsinsats där belöningen är beroende av insatsens värdeskapande i företaget. Det ankommer på företagets styrelse att säkerställa att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram för anställda i statliga företag följs, om ett incitamentsprogram införs. Riktlinjerna avser företag som är helägda av staten. I företag där staten är delägare bör riktlinjerna enligt regeringsbeslutet så långt möjligt tillämpas efter en dialog med övriga aktieägare. Det förhållandet att regeringen beslutat om riktlinjer för incitamentsprogram skall inte uppfattas som att regeringen rekommenderar att det införs sådana program i samtliga företag som helt eller till en del ägs av staten. Syftet med incitamentsprogram för anställda är att bidra till att stimulera alla i företaget att arbeta för de övergripande verksamhetsmål som ställts upp för företaget. Incitamentsprogram är ofta kopplade till så kallade värdebaserade styrsystem. Dessa system är instrument för att rikta uppmärksamheten mot värdeökning genom effektivare kapitalutnyttjande. Riktlinjerna anger även att samtliga anställda skall omfattas av incitamentsprogrammet samt att företaget skall beskriva samtliga beslutade incitamentsprogram i årsredovisningen. Anställningsvillkor i statligt ägda företag Förhandling om verkställande direktörernas anställningsvillkor är i första hand en fråga för styrelseordförande i förening med ytterligare personer från styrelsen. Företagets valda styrelse skall dock i sin helhet ta ställning till anställningsvillkoren för VD samt också ta ställning till om villkoren överensstämmer med de riktlinjer regeringen utfärdat i december 1996. Styrelsen och VD skall säkerställa att dessa riktlinjer även tillämpas för övriga personer med företagsledande eller därmed jämförliga uppgifter samt att de tillämpas på motsvarande sätt i övriga koncernföretag om sådana finns. I regeringens riktlinjer sägs bland annat att löner och andra förmåner till företagsledare skall vara konkurrenskraftiga, men att företag som ägs av staten inte skall vara löneledande jämfört med motsvarande privatägda företag. Vid uppsägning från företagets sida kan avgångsersättning utgå. Denna ersättning får motsvara högst 24 månadslöner inklusive uppsägningstid. Denna ersättning skall utbetalas månadsvis. Vid ny anställning eller inkomst från annan förvärvsverksamhet skall avgångsersättningen reduceras med belopp motsvarande ny inkomst under 24-månadersperioden. Utvärdering En genomgång av cirka 500 anställningsavtal gjordes 1996 och en uppföljning gjordes 1997/98 för att se till att riktlinjerna följdes. Näringsutskottet beslutade i februari 2002 att låta Riksdagens revisorer genomföra en ny utvärdering av bonus- och pensionsförmåner hos företagsledningar i statliga företag. Extern ekonomisk rapportering Regeringen beslutade den 21 mars 2002 om riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen i företag med statligt ägande. Syftet med riktlinjerna är att förbättra genomlysningen så att företag med statligt ägande blir minst lika genomlysta som börsnoterade företag. Regeringen anser att detta är en demokratifråga då företagen som omfattas av riktlinjerna ytterst ägs av svenska folket. Riktlinjerna innebär bland annat att företagen skall offentliggöra kvartalsrapporter inom två månader från verksamhetsperiodens utgång. Alla företag bör även publicera företagets finansiella information på företagets hemsida. Enheten för statligt ägande. http://naring.regeringen.se/ fragor/statliga_foretag/saarbetar/kontakt.htm Enheten för statligt ägande. Eva Halvarsson Tel: 08-405 36 18 E-post: eva.halvarsson@industry.ministry.se Befattning: Enhetschef, departementsråd Styrelseuppdrag: SJ AB, Green Cargo AB Utbildning, tidigare sysselsättning: Civ ek Skatterevisor koncernrevisionskontoret i Stockholm och Länsskattekontoret i Göteborg Viktoria Aastrup Tel: 08-405 36 92 E-post: viktoria.aastrup@industry.ministry.se Befattning: Förvaltare med delat ansvar för energisektorn. Ansvarig förvaltare av Affärsverket Svenska kraftnät, Förvaltning AB Stattum, SP Statens provnings- och forskningsinstitut AB, Telia AB. Styrelseuppdrag: Affärsverket Svenska Kraftnät,  Förvaltnings AB Stattum. Utbildning, tidigare sysselsättning: Ek.mag. ,Ekonom Vägverket, Kommunikationsdepartementet  Christer Berggren Tel: 08-405 22 70 E-post: christer.berggren@industry.ministry.se Befattning: Förvaltare med ansvar för gruvsektorn. Ansvarar för LKAB,  AB Göta kanalbolag, Zenit Shipping AB, Svenska Skeppshypotekskassan, Svenska Skogsplantor, IRECO Holding AB, SP Statens Provnings- och Forskningsinstitut AB  Styrelseuppdrag: AB Göta kanalbolag, Svenska Skeppshypotekskassan, Hjälmare kanal AB, IRECO, LKAB (suppl.)  Utbildning, tidigare sysselsättning: Pol mag Utredare och ekonom på Statens Pris- och Kartellnämnd Lars Johan Cederlund Tel: 08-405 22 00 E-post: lars-johan.cederlund@industry.ministry.se Befattning: Förvaltare med ansvar för skogssektorn. Ansvarar för Sveaskog AB, AB Svensk Bilprovning, Svenska rymdaktiebolaget Styrelseuppdrag: Sveaskog AB, AB Svensk Bilprovning, AB Svensk Exportkredit, Svenska rymdaktiebolaget, Förvaltnings Ab Stattum Utbildning, tidigare sysselsättning: Civ. ek.,analytiker på bank samt skatterevisor Lotta Göransson Tel: 08-405 23 71 E-post: lotta.goransson@industry.ministry.se Befattning: Analytiker med ansvar för kraft och basindustri. Styrelseuppdrag: Utbildning, tidigare sysselsättning: Civ ek., controller inom ABB- och Sydkraftkoncernena, verksamhetskonsult Resco AB. Jonas Iversen Tel: 08-405 22 44 E-post: jonas.iversen@industry.ministry.se Befattning: Förvaltare med ansvar för logistiksektorn. Ansvarar för Posten AB, Lernia AB och Samhall AB Styrelseuppdrag: Lernia AB, Samhall AB, Posten AB Utbildning, tidigare sysselsättning: Civ ek, ekonom Finansdepartementet Elisabet Johansson Tel: 08-405 28 93 E-post: elisabet.johansson@industry.ministry.se Befattning: IR, finansiell information, ägarpolicy mm Styrelseuppdrag: - Utbildning, tidigare sysselsättning:   Civ ek., IR-ansvarig SalusAnsvar AB (publ) Peter Lindell Tel: 08-405 29 31 E-post: peter.lindell@industry.ministry.se Befattning: Förvaltare med delat ansvar för energisektorn. Ansvarar för Vattenfall AB och SOS Alarm Sverige AB  Styrelseuppdrag: Vattenfall AB och SOS Alarm AB Utbildning, tidigare sysselsättning: Lunds universitet, Berkeley, London School of Economics, Journalist Bloomberg News Björn Mikkelsen Tel: 08-405 10 25 E-post: bjorn.mikkelsen@industry.ministry.se Befattning: Förvaltare med ansvar för transportsektorn. Ansvarar för SAS, SJ AB. Swedcarrier AB, GreenCargo AB. Styrelseuppdrag: - Utbildning, tidigare sysselsättning: Civilekonom och jurist. Kund- och affärsansvarig Acando AB, Projektledare strategi och affärsutveckling Posten Sverige AB, Managementkonsult Coopers & Lybrand Konsulter AB. Richard Reinius Tel: 08-405 15 49 E-post: richad.reinius@industry.ministry.se Befattning: Analytiker med ansvar för telekom, värderingsmodeller och ägarstyrningsfrågor Styrelseuppdrag: - Utbildning, tidigare sysselsättning: Civ ek., finansanalytiker Jenny Stark Tel: 08-405 21 76 E-post: jenny.stark@industry.ministry.se Befattning: Analytiker med ansvar för transporter och logistik.  Styrelseuppdrag: - Utbildning, tidigare sysselsättning: Civ ek., konsult, JKL samt analytiker Alfred Berg Corporate Finance Stina Johannesson Tel: 08-405 29 63 E-post: stina.johannesson@industry.ministry.se Befattning: Assistent Katarina Karinsdotter Tel: 08-405 22 59 E-post: katarina.karinsdotter@industry.ministry.se Befattning: Assistent Näringsdepartementets frågor. http://naring.regeringen.se/fragor/index.htm Näringsdepartementet arbetar med att främja utvecklingen av företag, regioner och individer på arbetsmarknaden. Departementet ansvarar också för att att det finns säkra och goda kommunikationer i hela Sverige. Arbetet på Näringsdepartementet sträcker sig över många politiska områden som är avgörande för att Sverige ska ha en uthållig och stark tillväxt, låg arbetslöshet och hög sysselsättning. Arbetsliv Frågor som rör arbetstid, arbetsorganisation, arbetsmiljö och arbetsrätt inkl. diskrimineringslagstiftning (utom jämställdhetslagstiftning), samt kompetensutveckling. Arbetsmarknad Arbetsförmedling, arbetsmarknadsutbildning, arbetslöshetsersättning och andra arbetsmarknadspolitiska frågor. Basindustri Frågor som rör skogsindustri, gruv- och mineralindustri, fordonsindustri och annan energiintensiv industri, som till exempel stål och metalltillverkning samt kemi- och återvinningsindustri.  Energi Energiförsörjning, energianvändning, energiforskning, säkerhet och beredskap inom energiområdet. Forskning och utveckling Forskning och utveckling inom teknik, rymdverksamhet, energi, transporter och kommunikation, arbetsliv samt provnings- och mätteknik. Företag med statligt ägande Förvaltning av företag med statligt ägande. Gruv- och mineralpolitik Gruv- och mineralfrågor. Idrott Idrottspolitiska frågor i Sverige och internationellt. Integration och mångfald Invandrares introduktion i Sverige, diskrimineringsfrågor, främlingsfientlighet och rasism, svenskt medborgarskap, m. m. IT Infrastruktur och samordningsansvar för frågor om användning av informationsteknik. Jämställdhet Övergripande frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män. Konkurrens Konkurrens, näringsfrihet och vissa näringsrättsliga frågor, allmänna frågor om statsstöd. Minoriteter Ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Näringslivsutveckling Företagsutveckling, småföretag, regelförenkling, patent- och innovationsfrågor, kooperativt företagande, allmänna tillväxtbetingelser för företag. Post-, tele- och radiokommunikationer Lagstiftning som gäller post, tele- och radiokommunikation. Regional utvecklingspolitik Frågor som rör regional utveckling, t.ex. regionalpolitisk sektorssamordning, regionala tillväxtavtal, EU:s strukturfonder: de geografiska och nationella målprogrammen 1, 2, 3 samt gemenskapsinitiativen Equal, Interreg, Urban, Leader+, stöd till företag. SimpLex och regelförenkling Arbetet med att örtydliga och förenkla regler för småföretag. Skogsbruk Frågor som rör skogsbruk. Social ekonomi Den roll som föreningar och folkrörelser, kooperativ, stiftelser, lokala utvecklingsgrupper och liknande verksamhetsformer spelar inom olika samhällsområden. Storstadspolitik Utveckling och samordning av den nationella storstadspolitiken Transporter och infrastruktur Infrastrukturfrågor och transportpolitik vad avser vägar, järnvägar, sjöfart och luftfart. Frågor som har att göra med M/S Estonias förlisning. Turism Internationell turistmarknadsföring, Framtidsgruppen. Lagar, SOU, propositioner m.m. Propositioner. SOU. Regeringskansliets rättsdatabaser. Skrivelser. Ds. Rapporter. Utredningar. Pressmeddelanden. Informationsmaterial.

070514: Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se 021231: Sammanställning av delar av Näringsdepartementets hemsida. Sammanställningen innehåller: Arbetsliv: Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor. Aktuellt. Arbetsliv. Arbetstid. Arbetslivspolitik. Läs mer om arbetsliv. Länkar. Arbetsliv. Arbetsmarknad: En arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt. Aktuellt. Arbetsmarknad. Arbetslöshetsersättning. Arbetsmarknadspolitik. Projekt. Arbetsmarknad. Så arbetar Regeringskansliet. Arbetsmarknad. Läs mer om arbetsmarknad. Länkar. Arbetsmarknad. Konkurrens: Effektiv konkurrens för förnyelse, ökad kvalitet och lägre priser. Aktuellt. Konkurrens. Budget 2002. Konkurrens. Läs mer om konkurrens. Länkar. Konkurrens. Näringslivsutveckling: Fler och växande företag för ökad tillväxt. Näringslivsutveckling. Service, information och rådgivning. Finansiering och skatter. Kompetensutveckling. Regelförenkling. Statsstöd. Så arbetar Regeringskansliet. Näringslivsutveckling. Läs mer om näringslivsutveckling. Länkar. Näringslivsutveckling. Hållbar utveckling: Hållbar utveckling. Hållbar utveckling. Aktuellt. Social ekonomi: Social ekonomi. Aktörer. Social ekonomi. Läs mer om social ekonomi. Så arbetar Regeringskansliet. Social ekonomi. 021231: NÄRINGSDEPARTEMENTET. Från näringsdepartementets hemsida 021216 och 021219. http://naring.regeringen.se/index.htm Delar om Arbetsliv, Arbetsmarknad, Konkurrens, Näringslivsutveckling, Hållbar utveckling och Social ekonomi. Innehåll: Arbetsliv: Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor. Aktuellt. Arbetsliv. Arbetstid. Arbetslivspolitik. Läs mer om arbetsliv. Länkar. Arbetsliv. Arbetsmarknad: En arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt. Aktuellt. Arbetsmarknad. Arbetslöshetsersättning. Arbetsmarknadspolitik. Projekt. Arbetsmarknad. Så arbetar Regeringskansliet. Arbetsmarknad. Läs mer om arbetsmarknad. Länkar. Arbetsmarknad. Konkurrens: Effektiv konkurrens för förnyelse, ökad kvalitet och lägre priser. Aktuellt. Konkurrens. Budget 2002. Konkurrens. Läs mer om konkurrens. Länkar. Konkurrens. Näringslivsutveckling: Fler och växande företag för ökad tillväxt. Näringslivsutveckling. Service, information och rådgivning. Finansiering och skatter. Kompetensutveckling. Regelförenkling. Statsstöd. Så arbetar Regeringskansliet. Näringslivsutveckling. Läs mer om näringslivsutveckling. Länkar. Näringslivsutveckling. Hållbar utveckling: Hållbar utveckling. Hållbar utveckling. Aktuellt. Social ekonomi: Social ekonomi. Aktörer. Social ekonomi. Läs mer om social ekonomi. Så arbetar Regeringskansliet. Social ekonomi. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor. http://naring.regeringen.se/fragor/arbetsliv/index.htm Till arbetslivspolitiken hör frågor som rör villkoren i arbetslivet. Dessa handlar om arbetsmiljön, arbetstiden och arbetsrätten i övrigt. Arbetslivspolitiken berör frågor som bl.a. handlar om arbetsorganisation, kompetensutveckling i arbetet, lönebildning och medling i arbetstvister samt statlig lönegaranti vid konkurs. Hans Karlsson är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor som rör arbetslivspolitik.  Arbetslivspolitikens mål Arbetslivspolitiken ska verka för att individer ska ha ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor i en bra och utvecklande arbetsmiljö. Arbetslivspolitiken ska bidra till tillväxt, sysselsättning och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Detta sker genom främjandet av en bra och utvecklande arbetsmiljö där individer inte skadas eller slås ut från arbetslivet. Detta sker också genom arbetsförhållanden som tar tillvara arbetskraftens samlade kompetens oberoende av kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Arbetslivspolitiken ska därigenom bidra till Arbetsmiljö; en bra och utvecklande arbetsmiljö Kunskap och kompetens; en ökad kunskap om och i arbetslivet Arbetsrätt; en arbetsrätt som skapar trygghet, flexibilitet och delaktighet Icke-diskriminering; diskriminering i arbetslivet och i samhället i övrigt ska ej förekomma Medling och lönebildning; arbetsfred och en lönebildning i samhällsekonomisk balans Aktuellt. Arbetsliv. http://naring.regeringen.se/fragor/arbetsliv/aktuellt.htm Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv Arbetslivsinstitutet har överlämnat sin översyn ”Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv” till arbetslivsminister Hans Karlsson. Läs pressmeddelande Läs Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv, DS 2002:56 (3,4MB) TID - för arbete och ledighet Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas) har överlämnat delbetänkandet "TID - för arbete och ledighet" (SOU 2002:58) till regeringen. Delbetänkandet innehåller förslag om en ny lag om flexibel ledighet. Fullt utbyggd ger lagen rätt till fem lediga dagar. Ledigheten disponeras i timmar och skall förläggas på tider som passar arbetstagaren. Kommittén föreslår också att arbetstagare ges rätt att omvandla den femte semesterveckan och sparad semester till ledighet i timmar. Förslagen innebär att arbetstagare kan disponera 80 timmar per år i flexibel ledighet. Läs delbetänkandet (SOU 2002:58) Jämställdhets- och hälsoaspekter på arbetstidsförkortning Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas) har överlämnat skriften "Arbetstiden - livets gränser" till regeringen. Skriftens författare är Joa Bergold, doktorand i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet och Arbetslivsinstitutet, tillika sekreterare i kommittén. Läs Arbetstiden - livets gränser (SOU 2002:49) (320K) Riv hindren för äldre i arbetslivet Vid en konferens om äldre i arbetslivet, tisdagen den 23 april 2002, överlämnade Bengt K.Å. Johansson Seniorgruppens rapport till statsrådet Mona Sahlin. Seniorgruppen, som är en arbetsgrupp inom Näringsdepartementet, har arbetat sedan oktober 2001 med att kartlägga och finna lösningar på problemet att många äldre försvinner från arbetsmarknaden. Läs Riv hindren för äldre i arbetslivet (Ds 2002:10) (600K) Internationell jämförelse av arbetstid Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas) har överlämnat skriften "Arbetstiden - internationell jämförelse av arbetstid" till regeringen. Läs Arbetstiden - internationell jämförelse av arbetstid (SOU 2002:22) (226K) Ändringar i arbetsmiljölagen Regeringen har överlämnat proposition 2001/02:145 "Ändringar i arbetsmiljölagen" till Riksdagen. I propositionen föreslås vissa ändringar i arbetsmiljölagen. Läs propositionen Personlig integritet i arbetslivet Integritetsutredningen har lämnat sitt betänkande "Personlig integritet i arbetslivet" (SOU 2002:18) till regeringen.  Läs Personlig integritet i arbetslivet, SOU 2002:18 del a (t.o.m. kapitel 10) (932K) Läs Personlig integritet i arbetslivet, SOU 2002:18 del b (kapitel 1, bilaga 1-4) (483K) Förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning Regeringen har överlämnat proposition 2001/02:97 "Lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, m.m." till Riksdagen. I propositionen föreslås en ny lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Lagen har till ändamål att motverka diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning när det gäller löne- och andra anställningsvillkor. Läs faktablad (70K) Läs propositionen (340K) Arbetstiden - kortare arbetstid eller mer ledigt Frågan om minskad arbetstid bör åstadkommas genom förkortning av normalarbetstiden (40-timmarsveckan) eller genom utökad ledighet diskuteras i en ny skrift som ges ut idag av Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas). Skriften "Arbetstiden - kortare arbetstid eller mer ledigt" är den tredje i en serie om olika aspekter på arbetstidsfrågorna. Läs skriften "Arbetstiden - kortare arbetstid eller mer ledigt", SOU 2002:12 (148K) Arbetstiden - pengarna eller livet Skrift från Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas), som beskriver de viktigaste sambanden mellan minskad arbetstid och den ekonomiska utvecklingen, för anställda, för företag och för hela samhället. Läs skriften Arbetstiden - pengarna eller livet (130 K) Arbetstiden - lag eller avtal Skrift från Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas), som tar upp frågan om arbetstiden bäst hanteras av staten i lag, eller av arbetsmarknadens parter i avtal. Läs skriften Arbetstiden - lag eller avtal (128K) En strategi för hälsa i arbetslivet Regeringen har presenterat ett brett åtgärdsprogram för ökad hälsa i arbetslivet. Tanken är att samla pågående och nya initiativ för en samlad handlingsplan som bidrar till ökad hälsa i arbetslivet. Frågorna är av avgörande betydelse för att att främja tillväxt och sysselsättning. Programmet i 11 punkter omfattar åtgärder för att förebygga ohälsa i arbetslivet, rehabilitera dem som drabbats samt vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården. Läs mer på www.okadhalsa.regeringen.se Läs faktabladet om 11-punktsprogrammet (98K) Slutrapport om arbetsmiljö Den 31 maj presenterade regeringens arbetsmiljögrupp sin slutrapport "Långsiktig verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv - en handlingsplan för att förnya arbetsmiljöarbetet". Läs slutrapporten ds 2001:28 (599K) Läs en sammanfattning av rapporten (43K) Bilaga 1, "Psykiatrisk ohälsa och rehabilitering - Depression och utmattning" (32K) Bilaga 2, "Den moderna tröttheten - från  överansträngning till stress, kroniskt trötthetssyndrom och utbrändhet"(71K) " Kostnader för produktionsbortfall i samband med arbetsbetingad ohälsa och stress", Underlagsrapport till slutrapporten (169K) Delrapport från regeringens arbetsmiljögrupp Den 18 september presenterade regeringens arbetsliljögrupp delrapporten “Ett föränderligt arbetsliv på gott och ont - utvecklingen av den stressrelaterade ohälsan“. I delrapporten beskriver arbetsgruppen utvecklingen i arbetslivet.  Läs delrapporten ds 2000:54 Läs en sammanfattning av delrapporten Arbetsrättslig översyn. Regeringen har gett Arbetslivsinstitutet i uppdrag att se över den arbetsrättsliga lagstiftningen. Regeringen vill försäkra sig om att lagstiftningen uppfyller kraven på trygghet och inflytande för de anställda inom ramen för en allt mer flexibel och effektiv arbetsmarknad. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2001. Läs regeringsbeslutet. Utredning om den personliga integriteten i arbetslivet I september 1999 tillsatte regeringen en särskild utredare för att se över behovet av lagstiftning eller andra åtgärder för att stärka skyddet av den personliga integriteten i arbetslivet. I översynen ingår bl a frågor om användning av drogtester och andra medicinska kontroller samt frågor om användning av persondatorer, e-post och Internet i arbetet. Utredaren lämnar sitt betänkande den 31 december 2001. Läs mer i direktivet (Dir. 1999:73, länk till Rixlex). Arbetstid. http://naring.regeringen.se/fragor/arbetsliv/arbetstid.htm Rapporter och betänkanden TID - för arbete och ledighet Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas) har överlämnat delbetänkandet "TID - för arbete och ledighet" (SOU 2002:58) till regeringen. Delbetänkandet innehåller förslag om en ny lag om flexibel ledighet. Fullt utbyggd ger lagen rätt till fem lediga dagar. Ledigheten disponeras i timmar och skall förläggas på tider som passar arbetstagaren. Kommittén föreslår också att arbetstagare ges rätt att omvandla den femte semesterveckan och sparad semester till ledighet i timmar. Förslagen innebär att arbetstagare kan disponera 80 timmar per år i flexibel ledighet. Läs mer i pressmeddelandet där statsrådet Mona Sahlin kommenterar delbetänkandet. Läs mer i pressmeddelandet där delbetänkandet sammanfattas. Läs delbetänkandet (SOU 2002:58) Delbetänkandet har remissbehandlats. Läs de inkomna remissvaren här. (länk till ny sida) Jämställdhets- och hälsoaspekter på arbetstidsförkortning Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas) har överlämnat skriften "Arbetstiden - livets gränser" till regeringen. Skriftens författare är Joa Bergold, doktorand i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet och Arbetslivsinstitutet, tillika sekreterare i kommittén. Läs Arbetstiden - livets gränser (SOU 2002:49) (320K) Internationell jämförelse av arbetstid Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas) har överlämnat skriften "Arbetstiden - internationell jämförelse av arbetstid" till regeringen. Läs Arbetstiden - internationell jämförelse av arbetstid (SOU 2002:22)(226K) Delbetänkande från kommittén för nya arbetstids- och semesterregler Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas) har överlämnat ett delbetänkande till statsrådet Mona Sahlin. Kommittén konstaterar att det i semesterlagen går att införa en rätt för arbetstagare att ta ut semester överstigande fyra veckor och sparad semester som del av dag. Läs mer i pressmeddelandet där statsrådet Mona Sahlin kommenterar delbetänkandet. Läs mer i pressmeddelandet där delbetänkandet sammanfattas. Läs delbetänkandet Timsemester - ett diskussionsunderlag (234K) SOU 2001:69 "Kortare arbetstid - för och emot", Ds 2000:22 Regeringskansliets arbetsgrupp för arbetstidsfrågor presenterade sin slutrapport "Kortare arbetstid - för och emot" den 23 mars, 2000. I rapporten lämnar gruppen sina bedömningar av förutsättningar för och konsekvenser av olika arbetstidsförändringar.   Läs hela rapporten (481K) Läs pressmeddelandet där rapporten sammanfattas Läs pressmeddelandet där statsrådet Mona Sahlin kommenterar rapporten. Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig på Näringsdepartementet. (diarienr: 2000/2720/ARM). Arbetslivsinstitutet presenterade den 17 februari 2000 en rapport om forskning och erfarenheteter. Rapporten är en uppdatering av vad som hänt inom forskningen och beskriver de försök och studier som skett i Europa och Sverige sedan Arbetstidskommitténs slutbetänkande 1996. Rapporten är publicerad i boken: Arbetstidsförändringar - möjligheter och konsekvenser av J Bergström och S Olofsdotter. Läs mer på Arbetslivsinstitutets webbplats. Konjunkturinstitutet presenterade den 17 februari 2000 en rapport som bland annat innehåller beräkningar av kostnader för olika scenarier för arbetstidsförkortningar. Läs rapporten på Kunjunkturinstitutets webbplats. Rådet för arbetslivsforskning har på regeringens uppdrag  kartlagt svensk forskning om arbetstider. Översikten gäller forskning som analyserar de mikro/makroekonomiska konsekvenserna av förändrade arbetstider på sysselsättning, produktivitet och kostnader och redogör för arbetstidsforskning från slutet av 80-talet fram till mitten av 90-talet. Kartläggningen är gjord av Dominique Anxo och Sofia Lundström vid The Centre for European Labour market Studies (CELMS) Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs Universitet 1997. Läs rapporten I samma forskningsprojekt redovisas även ett antal försöksprojekt där arbetsplatser prövar arbetstidsförkortning och flexibla arbetstider. Läs rapporten Kartläggning över avtalsutvecklingen på arbetstidsområdet. Delrapport centrala avtal augusti 1997 Våren 1995 tillsattes en parlamentarisk kommitté, 1995 års Arbetstidskommitté, med uppgift att analysera de långsiktiga konsekvenserna av alternativa arbetstidsförkortningar, att undersöka på vilket sätt flexibla arbetstidsregler kan införas i svensk lagstiftning och att utreda konsekvenserna av EG:s arbetstidsdirektiv för det svenska regelsystemet. Arbetstidskommittén lämnade sitt delbetänkande "EG:s arbetstidsdirektiv och dess konsekvenser för det svenska regelsystemet" (SOU 1995:62) till regeringen i september 1995 Arbetstidskommittén lämnade sitt slutbetänkande "Arbetstid, längd, förläggning och inflytande" (SOU 1996:145) till regeringen i september 1996. Del 1 Del 2 Del 3   Lagar Arbetstidslagen (1982:673) Allmänna skyddsbestämmelser av betydelse för förläggningen av arbetstid finns i 2 kap. 1 (section) arbetsmiljölagen (1977:1160)   Propositioner EGs arbetsdirektiv, Proposition 1995/96:162 (185K) I propositionen föreslås ändringar i arbetstidslagen föranledda av EG-rådets direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning. Arbetslivspolitik. http://naring.regeringen.se/ fragor/arbetsliv/budget.htm Budgetproposition för 2003 I budgeten avsätts totalt 1,11 mdkr för politikområdet arbetsliv. Målet för arbetslivspolitiken är ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor. Inom arbetslivsområdet fortsätter den strategiska satsningen för hälsa i arbetslivet. En fortsatt strategi för hälsa i arbetslivet Den negativa utvecklingen av sjukfrånvaron och särskilt de långa sjukskrivningarna fortsätter. Förhållandena i arbetslivet är av avgörande betydelse för att komma till rätta med denna utveckling. Mot bakgrund av den ökade ohälsan påbörjade regeringen hösten 2001 ett långsiktigt arbete inom ramen för en strategi för hälsa i arbetslivet i form av ett 11-punktsprogram. Inriktningen är att sätta individen i centrum och att göra arbetsgivarens ansvar för ohälsan tydligare. Det breda åtgärdsprogram som strategin innehåller håller på att genomföras. Åtgärder inom ramen för en fortsatt strategi för hälsa i arbetslivet presenteras i budgetpropositionen. Förslagen berör flera politikområden. Regeringen föreslår följande åtgärder inom ramen för en fortsatt strategi för hälsa i arbetslivet inom politikområde Arbetsliv för 2003: - Totalt 20 miljoner kronor avsätts för en informationssatsning, som genomförs tillsammans med arbetsmarknadens parter, - Totalt 30 miljoner kronor avsätts som en resursförstärkning till Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet, - Totalt 30 miljoner kronor satsas för att förstärka den regionala skyddsombudsverksamheten, - Totalt 15 miljoner kronor skjuts till för att förstärka utbildningen av personal inom företagshälsovården, Arbetsmiljöforskning Totalt 6,7 miljoner kronor avsätts för att stärka isocyanatforskningen. I enlighet med en avsiktsförklaring mellan Arbetslivsinstitutet och Högskolan i Gävle föreslår regeringen att Belastningsskadecentrum (BSC), får ny hemvist i Högskolan i Gävle. Regeringen föreslår att drygt 23 miljoner kronor överförs till Högskolan i Gävle 2003 för BSC:s verksamhet. Dessutom föreslår regeringen att ytterligare medel bör tillföras under en övergångsperiod. För 2003 tillförs 8 miljoner kronor. I enlighet med en avsiktsförklaring mellan Arbetslivsinstitutet och Lunds universitet föreslår regeringen att klimatforskning kring fysisk arbetsmiljö får ny hemvist vid Lunds universitet. Regeringen föreslår att 3 miljoner kronor överförs från Arbetslivsinstitutet till Lunds universitet från 2003. Vårproposition för 2003 Arbetslivsinstitutet I tilläggsbudgeten föreslår regeringen att ytterligare 9,1 miljoner kronor tillförs Arbetslivsinstitutet, varav 4,5 miljoner kronor för arbete vid Belastningsskadeprogrammet. Budgetproposition för 2002 Ökningen av ohälsan i arbetslivet fortsätter. Det är i synnerhet de långa sjukskrivningarna som ökar. Regeringen har därför presenterat ett 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet. En strategi för hälsa i arbetslivet Drygt 100 000 personer, 65 000 kvinnor och 36 000 män, har för närvarande varit sjukskrivna under längre tid än ett år (maj 2001). Ungefär en tredjedel av dem har varit sjukskrivna under mer än två år (24 000 kvinnor och 13 000 män). Det ökande antalet sjukskrivningar har medfört att utgifterna för sjukpenning har ökat dramatiskt. Under 1998 utbetalades cirka 20 miljarder kronor. År 2002 beräknas utgifterna uppgå till närmare 50 miljarder kronor. Regeringen anser mot denna bakgrund att kraftfulla åtgärder behövs för att motverka den ogynnsamma utvecklingen. Dessa åtgärder ingår i en sammanhållen strategisk satsning för förbättrade arbetsvillkor och för hälsa i arbetslivet. Programmet i 11 punkter omfattar åtgärder för att förebygga ohälsa i arbetslivet, rehabilitera dem som drabbats samt vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården. Åtgärder för bättre arbetsmiljö och tydligare arbetsgivaransvar 1. Nationella mål för ökad hälsa i arbetslivet 2. Trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter 3. Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att förebygga ohälsa 4. Utveckling av arbetsmiljöarbetet 5. Hälsobokslut 6. Försök att minska ohälsan inom den offentliga sektorn Åtgärder för snabb återgång till arbete vid ohälsa 7. Förnyelse av rehabiliteringen - individen i centrum 8. Justeringar av den gällande lagstiftningen för att höja kvaliteten i rehabiliteringsarbetet 9. Formerna för sjukskrivningsprocessen Forskning m.m. 10.Förbättrad statistik och forskning på ohälsoområdet 11.Förbättrad tillgänglighet till behandling i hälso- och sjukvården Se separat särfaktablad om 11-punktsprogrammet. Läs pressmeddelandet Kunskap och kompetens under våren 2002 För att stimulera kompetensutveckling i vid bemärkelse kommer regeringen att lägga en proposition i riksdagen om ett system för individuell kompetensutveckling. Systemet ska vara ett komplement till ordinarie utbildning men också till den yrkesrelaterade kompetensutvecklingen som arbetsgivarna ansvarar för. En modell som bygger på individens, arbetsgivarens och samhällets medverkan gynnar kunskapsutveckling i stort samtidigt som den utgår från individens behov. Extra medel till HomO Regeringen avser att i en särskild proposition föreslå en lag om likabehandling av studenter i högskolan. Den ska ha till ändamål att främja lika rättigheter för studenter och för sökande till högskolan och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder. Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) ska utöva tillsynen över lagens efterlevnad. Under förutsättning att riksdagen godkänner propositionen föreslås att HomO:s anslag tillförs 400 000 kronor. Läs mer om arbetsliv. http://naring.regeringen.se/bestallning/arbetsliv/index.htm Här kan du kostnadsfritt läsa och beställa trycksaker, faktablad, rapporter m.m. som producerats av Näringsdepartementet. Dokumenten finns också i pdf-format och för att kunna läsa och ladda hem dem behöver du ha Acrobat Reader 3.0 eller senare. Programmet kan du ladda hem gratis här. Propositioner, Ds, skrivelser och rapporter kan läsas och laddas hem i pdf-format på de här sidorna, men beställs i tryckt format från Fritzes Offentliga Publikationer. Lagar och förordningar finns samlade i Lagrummet. Informationsmaterial Arbetsliv Fortsatt strategi för ökad hälsa i arbetslivet Oktober 2002 Artikelnr: S2002:028 Faktablad, 4 sidor Faktablad som beskriver regeringens arbete för ökad hälsa i arbetslivet, utifrån Budgetpropositionen 2003. Läs och ladda hem här (73K)   Ökad hälsa i arbetslivet April 2002 Artikelnr: S2002:022 Faktablad, 2 sidor Faktablad som beskriver regeringens arbete för ökad hälsa i arbetslivet, utifrån 11-punktsprogrammet. Läs och ladda hem här (76K) Ny lag med förbud mot diskriminering i arbetslivet Februari 2002 Artikelnr: N2004 Faktablad, 2 sidor Sammanfattning av regeringens proposition 2001/02:97. Läs och ladda hem här (70K) Arbetslivspolitik i ett svenskt och europeiskt perspektiv Februari 2001 Artikelnr: N1003 Skrift, 16 sidor Skriften presenterar viktiga delar av den svenska arbetslivspolitiken samt vissa aktuella frågor i EU:s arbete på området. Läs och ladda hem här (131K) Working life policy in a Swedish and European Perspective Februari 2001 Artikelnr: N1002 Skrift, 16 sidor Engelsk översättning av skriften "Arbetslivspolitik i ett svenskt och europeiskt perspektiv" Läs och ladda hem här (139K) Budget 2002 - Regeringens 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet September 2001 Artikelnr: N1046 Faktablad, 4 sidor Faktablad som presenterar regeringens 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet. Läs och ladda hem här (98K) Budget bill 2002 - The Government´s 11-point programme for better health in working life September 2001 Artikelnr: N1056 Faktablad, 4 sidor Engelsk översättning av faktablad som presenterar regeringens 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet. Läs och ladda hem här (120K) Arbetsrätt The Labour Disputes (Judicial Procedure) Act  (SFS 1974:371) Artikelnr: N74371 Skrift, 18 sidor Engelsk översättning av Arbetstvistlagen. Läs och ladda hem här (302K) Working Hours Act (SFS 1982:673) Artikelnr: N82673 Skrift, 14 sidor Engelsk översättning av Arbetstidslagen. Läs och ladda hem här (287K)   Board Representation (Private Sector Employees) Act  (SFS 1987:1245) Artikelnr: N871245 Skrift, 10 sidor Engelsk översättning av lagen om styrelserepresentation. Läs och ladda hem här (278K)   The Public Employment Act (SFS 1994:260) Artikelnr: N94260 Skrift, 14 sidor Engelsk översättning av lagen om offentligt anställda. Läs och ladda hem här (291K)   Right to Leave to Conduct a Business Operation Act  (SFS 1997:1293) Artikelnr: N971293 Skrift, 14 sidor Engelsk översättning av lagen om rätt till ledighet för att starta eget företag. Läs och ladda hem här (361K)   Foreign Posting of Employees Act  (SFS 1999:678)  Artikelnr: N99678 Skrift, 6 sidor Engelsk översättning av lagen om utstationering av arbetstagare. Läs och ladda hem här (270K)   Annual Leave Act  (SFS 1977:480) Artikelnr: N77480 Skrift, 14 sidor Engelsk översättning av Semesterlagen. Läs och ladda hem här (331K)   Work Environment Act  (SFS 1977:1160) Artikelnr: N771160 Skrift, 26 sidor Engelsk översättning av Arbetsmiljölagen. Läs och ladda hem här (351K)   Trade Union Representatives (Status at the Workplace) Act  (SFS 1974:358) Artikelnr: N74358 Skrift, 10 sidor Engelsk översättning av Förtroendemannalagen. Läs och ladda hem här (311K)   Wage Guarantee Act  (SFS 1992:497) Artikelnr: N92497 Skrift, 10 sidor Engelsk översättning av Lönegarantilagen. Läs och ladda hem här (322K)   Employee´s Right to Educational Leave Act  (SFS 1974:981) Artikelnr: N74981 Skrift, 10 sidor Engelsk översättning av Studieledighetslagen. Läs och ladda hem här (318K)   Equal Opportunities Act  (SFS 1991:433) Artikelnr: N91433 Skrift, 11 sidor Engelsk översättning av Jämställdhetslagen. Läs och ladda hem här (22K)   Employment (Co-Determination in the Workplace) Act  (SFS 1976:580) Artikelnr: N76580 Skrift, 26 sidor Engelsk översättning av Medbestämmandelagen. Läs och ladda hem här (304K)   Prohibition of Discrimination in Working Life of People with Disability Act  (SFS 1999:132) Artikelnr: N99132 Skrift, 10 sidor Engelsk översättning av lagen om diskriminering i arbetslivet p.g.a. funktionshinder. Läs och ladda hem här (311K)   Measures to Counteract Ethnic Discrimination in Working Life Act  (SFS 1999:130) Artikelnr: N99130 Skrift, 14 sidor Engelsk översättning av lagen om etnisk diskriminering i arbetslivet. Läs och ladda hem här (321K)   Prohibition of Discrimination in Working Life because of Sexual Orientation Act (SFS 1999:133) Artikelnr: N99133 Skrift, 10 sidor Engelsk översättning av lagen om diskriminering i arbetslivet p.g.a. sexuell läggning. Läs och ladda hem här (312K)   Parental Leave Act  (SFS 1995:584) Artikelnr: N95584 Skrift, 10 sidor Engelsk översättning av föräldraledighetslagen.   Employment Protection Act  (SFS 1982:80) Artikelnr: N82080 Skrift, 26 sidor Engelsk översättning av lagen om anställningsskydd. Läs och ladda hem här (301K)   Propositioner Ändringar i arbetsmiljölagen Proposition 2001/02:145 Läs och ladda hem här (76K)   Lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, m.m. Proposition 2001/02:97 Läs och ladda hem här (340K)   SOU, Ds, skrivelser TID - för arbete och ledighet Delbetänkande från Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas), SOU 2002:58 Läs och ladda hem kapitel 1-5 (606K) Läs och ladda hem kapitel 6-9 (534K) Läs och ladda hem bilagor (629K)   Arbetstiden - livets gränser Skrift från Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas), SOU 2002:49 Läs och ladda hem här (320K)   Arbetstiden - en internationell jämförelse av arbetstid Skrift från Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas), SOU 2002:22 Läs och ladda hem här (226K)   Personlig integritet i arbetslivet Betänkande från Integritetsutredningen, SOU 2002:18 Läs och ladda hem del A (932K) Läs och ladda hem del B (483K)   Arbetstiden - kortare arbetstid eller mer ledigt Skrift från Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas), SOU 2002:12 Läs och ladda hem här (148K)   Arbetstiden - pengarna eller livet Skrift från Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas), SOU 2002:6 Läs och ladda hem här (130K)   Arbetstiden - lag eller avtal Skrift från Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (Knas), SOU 2001:91 Läs och ladda hem här (128K)   Riv hindren för äldre i arbetslivet En kartläggning och ett diskussionsunderlag från Näringsdepartementets seniorgrupp, DS 2002:10. Läs och ladda hem här (600K)   Långsiktig verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv - en handlingsplan för att förnya arbetsmiljöarbetet Slutrapport från regeringens arbetsmiljögrupp, DS 2001:28 Läs och ladda hem här (599K) Läs och ladda hem en sammanfattning (43K) Läs och ladda hem bilaga 1 (32K) "Psykiatrisk ohälsa och rehabilitering - Depression och utmattning" Läs och ladda hem bilaga 2 (71K) "Den moderna tröttheten - från överansträngning till stress, kroniskt trötthetssyndrom och utbrändhet" Läs och ladda hem underlagsrapport (169K) "Kostnader för produktionsbortfall i samband med arbetsbetingad ohälsa och stress"   Ett föränderligt arbetsliv på gott och ont - utvecklingen av den stressrelaterade ohälsan Delrapport från regeringens arbetsmiljögrupp, DS 2000:54 Läs och ladda hem här (328K) Läs och ladda hem en sammanfattning Här kan du prenumerera på nyheter från Näringsdepartementet. Länkar. Arbetsliv. http://naring.regeringen.se/fragor/arbetsliv/lankar.htm Här kan du beställa trycksaker från Näringsdepartementet Myndigheter och verk Arbetslivsinsitiutet Arbetsmiljöverket SCB   Arbetsmarknadens parter LO TCO SACO Arbetsgivarverket SAF Svenska kommunförbundet Landstingsförbundet   EU Work Life 2000 Konferensen Work Life 2000 ägde rum i Malmö den 22-24 januari 2001. Bland deltagarna fanns beslutsfattare i EU- och kandidatländer. Konferensen föregicks av ett 70-tal internationella vetenskapliga workshops om arbetslivet ur olika aspekter, från kemiska hälsorisker till stress och åldrande arbetskraft. Resultatet från dessa workshops låg sedan till grund för konferensens arbete. Läs mer på det svenska ordförandeskaptes webbplats eu2001.se   Internationella organisationer ILO ILO (International Labour Organisation - internationella arbetsorganisationen) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO är en trepartisk samarbetsorganisation, vars mål är att främja social rättvisa som grundval för en allmän och varaktig fred. Läs mer på ILO:s webbplats. En arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt. http://naring.regeringen.se/fragor/arbetsmarknad/index.htm Med arbetsmarknadspolitiken vill regeringen på sikt uppnå full sysselsättning. En väl fungerande arbetsmarknad och en effektiv arbetsmarknadspolitik är viktiga förutsättningar för såväl tillväxt som välfärd. Hans Karlsson är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor som rör arbetsmarknadspolitik. Arbetsmarknadspolitikens mål Målet för arbetsmarknadspolitiken är en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. För att uppnå målet om full sysselsättning är det viktigt att underlätta för arbetstagare och arbetsgivare att hitta varandra på ett effektivt sätt. Regeringen genomför insatser för att rusta de arbetssökande för att möta arbetsmarknadens behov och för att underlätta arbetskraftens rörlighet på arbetsmarknaden så att det inte uppstår brist på arbetskraft lokalt eller regionalt. Arbetsmarknadspolitikens uppgift För att effektivt bidra till att uppnå målet ska arbetsmarknadspolitiken liksom tidigare: medverka till att arbetssökande snabbt sammanförs med vakanta platser öka de arbetslösas kunskaper stödja dem som har det svårast att få ett arbete ge inkomsttrygghet under en övergångsperiod vid ofrivillig arbetslöshet Arbetsmarknadspolitiken ska bidra till att könsuppdelningen på arbetsmarknaden bryts. Sysselsättningsmål 1996 fastslog regeringen som mål att Sverige år 2000 ska ha halverat den öppna arbetslösheten till 4 procent. Detta mål uppnåddes i oktober 2000. 1998 sattes ytterligare ett delmål; att andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldrarna 20-64 år ska öka från 74 procent 1997 till 80 procent 2004. Även detta mål är på god väg att uppnås. Arbets- och kompetenslinjen Regeringen prioriterar aktiva åtgärder för att den arbetslöse ska kunna gå till ett arbete framför passiv kontantersättning. Den så kallade "arbetslinjen" är grunden i arbetsmarknadspolitiken. Under senare år har arbetslinjen utvecklats till en arbets- och kompetenslinje. Arbetslinjen innebär att anställning alltid går före åtgärd eller passivt utbetalande av kontantstöd. Om det inte finns arbete kan den arbetslöse erbjudas lämplig utbildning eller praktikplats som i sin tur kan leda till ett arbete. Aktuellt. Arbetsmarknad. http://naring.regeringen.se/fragor/arbetsmarknad/aktuellt.htm Kompetensförsörjning på arbetsmarknaden Kompetensförsörjning på arbetsmarknaden kräver en långsiktig strategi. Det visar rapporten Kompetensförsörjning på arbetsmarknaden - strategiska utvecklingstendenser, Ds 2002:47, som idag överlämnats till näringsminister Björn Rosengren. Läs rapporten, Ds 2002:47 (1Mb) Magasinet Jobben informerar om sysselsättningsstrategi Magasinet Jobben distribueras i dagarna till bl.a. kommuner, länsstyrelser, myndigheter och arbetsmarknadens parter. I magasinet, där bl.a. näringsminister Björn Rosengren och finansminister Bosse Ringholm intervjuas, kan du läsa om olika aspekter av EU:s sysselsättningsstrategi: Vad innebär den? Vilka för och nackdelar finns det med strategin? Hur bör den utvecklas i framtiden? Bakom magasinet står Näringsdepartementet och Finansdepartementet. Läs mer om magasinet och sysselsättningsstrategin Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi I resultatskrivelsen "Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi" redogör regeringen för erfarenheterna av samarbetet inom ramen för EU:s sysselsättningsstrategi och för den förda politiken mot bakgrund av strategins mål och riktlinjer. Läs Sveriges genomförande av EU:s sysselsättningsstrategi (524K) Skr 2001/02:187 Rapport om svensk arbetsmarknadspolitik "MISEP - Basic Information Report - Sweden 2002", BIR, beskriver arbetsmarknadspolitiken och dess olika delar samt viss lagstiftning på området. BIR är en rapport som sammanställs i alla medlemsländer inom EU, i det s.k. Misep-nätverket. Syftet är att bidra till genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin genom att länderna utbyter information om hur arbetsmarknadspolitiken organiseras och genomförs nationellt. Det är en faktaskrift, men speglar den förda politiken i viss utsträckning. Läs rapporten (engelska) (1,6 MB) Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2002 Regeringen har överlämnat Sveriges handlingsplan för sysselsättning till rådet och kommissionen i Bryssel. I årets handlingsplan belyses särskilt utmaningen med en åldrande befolkning och det framtida arbetskraftsutbudet. Läs mer i handlingsplanen (432K) Läs bilagorna (460K) Läs Sweden's Action Plan for Employment 2002 (388K) Läs bilagorna, Annexes (496K) Ny utredning om Gällivare - Gällivare kommun har unika förutsättningar att bli ett gott exempel på hur en glesbygdskommun kan vända en negativ utveckling, det menar länsarbetsdirektör Björn Pettersson som på regeringens uppdrag analyserat hur näringslivsstrukturen och arbetsmarknaden i Gällivare kommun kan utvecklas för att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Läs mer i utredningen (339K) AMS får ny organisation Regeringen har överlämnat en skrivelse till riksdagen som avser att ändra i ledningsformen för länsarbetsnämnderna till "styrelse med begränsat ansvar", istället för som idag "styrelse med fullt ansvar". Landshövdingen ska även fortsättningsvis vara styrelsens ordförande. Förändringen träder i kraft den 1 januari 2002. AMS roll som chefsmyndighet stärks. Läs skrivelsen 2000/2001:142 Arbetsmarknadsverkets organisation (32K) Tydligare styrning Syftet med den förändrade ledningsformen är att Arbetsmarknadsverket (AMV) ska bli en tydligare och mer sammanhållen organisation, som präglas av ordning och reda, samordning och hög effektivitet. Ett fortsatt starkt regionalt inflytande säkerställs, bland annat via länsarbetsnämnderna. Förändringen innebär att AMS roll som chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna stärks. Beslutet att övergå från ledningsformen "styrelse med fullt ansvar" till "styrelse med begränsat ansvar" innebär att länsarbetsdirektören i respektive län - och inte styrelsen för länsarbetsnämnden - får det yttersta ansvaret för verksamheten inom länsarbetsnämnden. Starkt regionalt inflytande I en styrelse med begränsat ansvar är det normalt myndighetschefen som är ordförande, i detta fall länsarbetsdirektören. I den förändrade ledningsformen för länsarbetsnämnderna föreslås dock landshövdingen kvarstå som ordförande. Samverkan inom framför allt regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken är och bör vara så pass omfattande, att det föranleder en sådan lösning. Arbetslösheten fortsätter att minska, men det finns stora lokala och regionala skillnader. Den nya styrningen ska bidra till utjämning och rättvisa. Den nya styrningen stärker arbetet med att uppnå delmålet att 80 procent av befolkningen i åldrarna 20-64 år skall vara sysselsatta år 2004. Förutsättningarna ökar därmed för att på sikt nå målet om full sysselsättning i Sverige. Regeringen avser att noggrant följa utvecklingen och låta utvärdera resultatet av den genomförda ändringen efter två. BAKGRUND Arbetsmarknadspolitik för full sysselsättning Målet med den ekonomiska politiken är full sysselsättning. Arbetsmarknadspolitiken är ett viktigt instrument för att uppnå detta mål. Som delmål på vägen till full sysselsättningen har regeringen fastställt två delmål: Sverige ska år 2000 ha halverat den öppna arbetslösheten till 4 procent (det så kallade 4%-målet). Detta delmål uppnåddes i oktober år 2000. Andelen reguljärt sysselsatta i befolkningen i åldrarna 20-64 år ska öka från 74 procent 1997 till 80 procent år 2004 Arbetsmarknadspolitikens uppgifter Arbetsmarknadspolitiken bidrar ytterst till tillväxt i hela landet och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Den skapar också förutsättningar för flexibilitet, trygghet och delaktighet i arbetslivet. Arbetsmarknadspolitiken har tre huvuduppgifter. Den första - och viktigaste - uppgiften - är att förmedla arbete till arbetslösa och arbetskraft till arbetsgivarna, d.v.s. en "matchning" mellan arbetssökande och lediga platser. Den andra uppgiften är att öka de arbetslösas kompetens, för att underlätta anpassningen till arbetsmarknaden. Den tredje uppgiften är att ta tillvara under- och outnyttjade resurser på arbetsmarknaden. Dessutom ska arbetslöshetsförsäkringen underlätta och stimulera omställningen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken ska arbeta för att individens behov och förutsättningar respekteras och sätts i centrum. Varje arbetssökande ska tillförsäkras rättstrygghet och likabehandling, oavsett var i landet som arbetsförmedlingens service efterfrågas. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden ska motverkas, för att stimulera hög rörlighet och högre sysselsättning, samtidigt som inflationsdrivande flaskhalsar på arbetsmarknaden kan undvikas. FAKTA Arbetsmarknadsverket, AMV AMV verkställer den arbetsmarknadspolitik som riksdag och regering beslutar om. Arbetsmarknadsverket består av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och länsarbetsnämnderna. Arbetsmarkandsstyrelsen, AMS AMS är den central förvaltningsmyndigheten för allmänna arbetsmarknadsfrågor vid AMV. AMS är vidare chefsmyndighet för landets 20 länsarbetsnämnder. AMS har ledningsformen styrelse med fullt ansvar. Det innebär att generaldirektören för AMS har till uppgift att sköta den löpande verksamheten enligt sin styrelsens direktiv och riktlinjer. Länsarbetsnämnderna Sveriges 20 länsarbetsnämnder är länsmyndigheter för allmänna arbetsmarknadsfrågor. I länsarbetsnämnderna ingår den offentliga arbetsmarknadsförmedlingen. Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2001 Sveriges handlingsplan för sysselsättning år 2001 har överlämnats till kommissionen i Bryssel. Handlingsplanen har tagits fram gemensamt av Finansdepartementet och Näringsdepartementet och visar hur Sverige följer upp EU:s sysselsättningsriktlinjer. Läs Sveriges handlingsplan för sysselsättning (367K) Arbetslöshetsersättning. http://naring.regeringen.se/ fragor/arbetsmarknad/akassa/index.htm Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig och integrerad del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Syftet med försäkringen är att ge kompensation för förlorad arbetsinkomst under en omställningsperiod fram till nytt arbete. Försäkringen vänder sig till den som är ofrivilligt arbetslös och som uppfyller vissa grundläggande villkor samt ett arbetsvillkor. Arbetslöshetsförsäkringens inriktning Arbetslöshetsersättning Den 1 juli 2001 höjdes den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. Den som varit ansluten till en arbetslöshetskassa i minst 12 månader, arbetat i minst sex månader samt uppfyller de generella villkoren (t.ex. är anmäld till arbetsförmedlingen, är arbetslös, aktivt söker arbete m.m.) har idag rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning under sammantaget 300 ersättningsdagar. Den inkomstrelaterade ersättningen baseras på tidigare inkomst och utgår med 80 procent av denna, dock högst med 680 kronor per dag under de första hundra dagarna, därefter med 580 kronor per dag. I april 2002 beslutade regeringen om en höjning av den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. Beslutet träder i kraft den 1 juli 2002. Taket under de 100 första ersättningsdagarna (ca fem månader) höjs till 730 kronor. Taket fr.o.m. dag 101 höjs med 100 kronor till 680 kronor. Därmed minskar skillnaderna mellan de 100 första ersättningsdagarna och resten. Även aktivitetsstödet höjs på motsvarande sätt eftersom ersättningsnivåerna är desamma. Grundbeloppet höjs med 50 kronor till 320 kronor. Arbetslöshetskassorna administrerar Arbetslöshetsersättningen finansieras via statsbudgeten genom att arbetsgivarna betalar en arbetsmarknadsavgift till staten. Dessutom betalar arbetslöshetskassorna en finansieringsavgift, som tas ut av medlemmarna i arbetslöshetskassorna genom medlemsavgiften. Arbetslöshetskassorna administrerar försäkringen och betalar ut ersättning till dem som uppfyller villkoren. Propositioner beskriver inriktningen Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om en allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (prop. 1996/97:107, bet. 1996/97:AU13, rskr.1996/97:236) lades grunden för en långsiktig och stabil arbetslöshetsförsäkring. I vissa av de frågor som berördes i propositionen har regeringen för avsikt att återkomma till riksdagen. Läs mer under rubriken utredningar och arbetsgrupper nedan. I juni 2000 överlämnade regeringen propositionen "En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring", 1999/2000:139. I propositionen föreslås åtgärder för att göra arbetslöshetsförsäkringen effektivare och stärka rättstryggheten för dem som är beroende av den för sin försörjning. Vidare föreslås vissa kompletterande regler för den aktivitetsgaranti som riksdagen beslutat efter förslag i regeringens proposition "Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt" 1999/2000:98. Utredningar och arbetsgrupper Utredning om deltidsarbete År 1998 tillsattes en utredning som fick i uppdrag att bland annat se över frågan om deltidsbegränsningen i arbetslöshetsersättningen. Utredningen har lämnat sitt slutbetänkande; DELTA - utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättningen, SOU 1999:27. Läs Del 1 (kapitel 1-8) Läs Del 2 (kapitel 9-16 + bilagor) Indexering av dagpenning År 1998 tillsattes en arbetsgrupp för att utreda frågan om en indexering av dagpenningbeloppets högsta och lägsta nivå. Arbetsgruppen har lämnat en rapport, Indexering av högsta och lägsta dagpenningnivå i arbetslöshetsförsäkringen (Ds 1999:10). Kontrakt för arbete Eftersom arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring har den stor betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt, inte minst i en uppåtgående konjunktur. Näringsdepartementet tillsatte under 1999 en arbetsgrupp för att se över regeltillämpningen m.m. inom arbetslöshetsförsäkringen vad gäller kraven på omställning. Översynen skulle ta sikte på att förbättra försäkringens samverkan med arbetsmarknadspolitiken i övrigt. Syftet var bl a att inom ramen för ekonomisk trygghet och rättssäkerhet för den enskilde stimulera de arbetslösa att snabbare få arbeten och på så sätt underlätta och främja omställningen på arbetsmarknaden. Arbetsgruppen lämnade under hösten 1999 en rapport med förslag till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Läs rapporten, Kontrakt för arbete - rättvisa och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen, Ds 1999:58. Del A (652K) Del B (676K) Läs den sammanfattande skriften Näringsdepartementet informerar om förslag till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen.   Lagar och förordningar (länkar till Rixlex) Reglerna om ersättningen finns i lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring och i förordningen 1997:835 om arbetslöshetsförsäkring. Reglerna om medlemsskap och kassornas organisation finns i lagen 1997:239 om arbetslöshetskassor, i förordningen 1997:836 om arbetslöshetskassor samt i Arbetsmarknadsstyrelsens, AMS, föreskrifter och kommentarer till nämnda lagar. Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS är tillsynsmyndighet över kassorna och skall bl a bevaka att dessa tillämpar lagen rättvist och på ett riktigt sätt. Arbetsmarknadspolitik. http://naring.regeringen.se/ fragor/arbetsmarknad/budget.htm Budgetproposition för 2003 I budgeten avsätts totalt 60,31 mdkr för området arbetsmarknadspolitik. Förbättrad matchningsprocess och förstärkta insatser inom aktivitetsgarantin Regeringen avser att under hösten 2002 och våren 2003 återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare insatser för att matcha arbetssökande med lediga platser på arbetsmarknaden. Syftet är bl.a. att fullfölja intentionerna bakom de förändringar som gjorts inom arbetslöshetsförsäkringen samt införandet av aktivitetsgarantin. För att öka chanserna till ett jobb för dem som trots långvariga insatser inom aktivitetsgarantin inte fått fotfäste på arbetsmarknaden avser regeringen senare i höst att återkomma med ett förslag att vidareutveckla det särskilda anställningsstödet. Vårproposition för 2003 För år 2002 har riksdagen anslagit 58,9 miljarder kronor. Ytterligare resurser för arbetsmarknadspolitiska program För att möta konjunkturavmattningen har regeringen i mars låtit AMS disponera ytterligare 1,7 miljarder kronor motsvarande ytterligare cirka 14 000 programplatser. Syftet är att säkerställa arbetslinjen och att ha en beredskap för insatser i fall konjunkturförbättringen dröjer i höst. Möjlighet till studier på Folkhögskola inom aktivitetsgarantin För att öka utbildningsinsatserna inom aktivitetsgarantin har regeringen i mars beslutat att utnyttja folkhögskolor som förväntas kunna erbjuda specialdesignade kurser anpassade till behoven hos deltagarna i aktivitetsgarantin. Höjning av ersättning a-kassan I tilläggsbudget för år 2002 redovisar regeringen att man avser att höja ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen under 2002 under förutsättning att det statsfinansiella läget tillåter detta. Härvid är det viktigt att alla försäkrade får del av höjningen. Regeringen avser att följa upp och utvärdera effekterna av förslagen i propositionen En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring (prop. 1999/2000:139, bet. 2000/2001:AU5, rskr. 2000/2001:102) inför en eventuell förändring. En preliminär utvärdering kommer att redovisas inom kort. Efter ytterligare beredning av frågan om det statsfinansiella utrymmet avser regeringen att ta ställning till frågan. Budgetproposition för 2002 Regeringen föreslår bl.a. att de 700 miljoner kronor som Arbetsmarknadsverket fått använda för tillfälliga personalförstärkningar permanentas. Regeringen föreslår också satsningar för att minska deltidsarbetslösheten och öka sysselsättningen för invandrare och arbetshandikappade. En väl fungerande arbetsmarknad Målet för regeringens politik är full sysselsättning. Delmålet att halvera den öppna arbetslösheten till 4 procent i slutet av 2000 uppnåddes i oktober 2000. Det andra delmålet att minst 80 procent av befolkningen mellan 20-64 år ska vara reguljärt sysselsatta 2004 kommer sannolikt att uppfyllas. Arbetsmarknadspolitiken har förnyats och effektiviserats främst genom nyligen genomförda förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och införandet av en aktivitetsgaranti. De arbetsmarknadspolitiska insatserna ska koncentreras till att effektivt matcha arbetssökande mot lediga platser, motverka flaskhal- sar samt stödja dem som har svårast att få ett arbete. Personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen permanentas För att de lediga platserna snabbt ska kunna tillsättas och säkerställa kvaliteten i insatserna inom aktivitetsgarantin bedömer regeringen att behovet av personalresurser vid arbetsförmedlingen kommer att vara oförändrat de närmaste åren. Nya regler för arbetslöshetsersättning började gälla under året som också innebär att arbetsförmedlingen kommer att ha en mer aktiv roll beträffande dem som uppbär ersättning. Bl.a. ska individuella handlingsplaner upprättas senast inom tre månader. I enlighet med vad som aviserades i 2001 års ekonomiska vårproposition föreslås nu att de 700 miljoner kronor som Arbetsmarknadsverket fått använda för tillfälliga personalför- stärkningar permanentas. Därav ska 165 miljoner kronor under 2002 användas särskilt för att stärka ställningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund. Höjning av den lägsta och högsta ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet Den högsta och lägsta ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen höjdes den 2 juli 2001. Nästa år ska ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen höjas ytterligare under förutsättning att det statsfinansiella läget så tillåter. Härvid är det viktigt att alla försäkrade får ta del av höjningen. Regeringen avser att följa upp och utvärdera effekterna av de genomförda regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen inför en eventuell förändring. I enlighet med tidigare beslut kommer ersättningen till de personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program och som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning att höjas successivt. Från 2002 höjs ersättningen till 183 kr/dag och 2003 höjs ersättningen i ytterligare ett steg till 223 kr/dag. Utvecklingsersättningen inom ungdoms- garantin kommer att höjas i motsvarande mån. Insatser för att minska deltidsarbetslösheten I 2001 års ekonomiska vårproposition avsattes 100 miljoner kronor för att minska deltidsarbetslösheten. Insatserna kommer främst att utgöras av kompetensutveckling för deltidsarbetslösa, informationsinsatser med syfte att sprida goda exempel om hur arbetsorganisationer kan tillgodose arbetstagarnas önskemål om sysselsättningsgrad samt övriga förändringar i arbetsorganisationen som möjliggör heltidsarbete. Insatser för att öka sysselsättningen bland invandrare I 2000 års ekonomiska vårproposition avsattes 100 miljoner kronor per år 2001-2003 för att genomföra riktade insatser för att öka sysselsättningen bland invandrare. Under 2002 kommer 70 miljoner kronor av detta belopp att användas för kompletterande utbildning för personer med utländsk högskoleexamen inom olika bristyrken. Insatser för arbetshandikappade I enlighet med tidigare beslut tillförs ytterligare 120 miljoner kronor motsvarande 1 000 lönebidragsplatser från 2002. Oberoende av konjunkturläge har arbetshandikappade svårt att få arbete. Anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare samt anställning i Samhall AB är viktiga medel för att underlätta för arbetshandikappade att få ett arbete. Regeringen avser därför att göra en samlad översyn av hur de arbetshandikappades ställning ska stärkas på framtidens arbetsmarknad. Försöksverksamhet med Kulturarvs-IT förlängs Försöksverksamheten Kulturarvs-IT för arbetshandi- kappade med mycket nedsatt arbetsförmåga som registrerar bilder, arkivmaterial och föremål i centrala kulturarvsinstitutioner och muséer pågår 1999-2001. I enlighet med vad regeringen aviserade i 2001 års ekonomiska vårproposition kommer försöksverksamheten att förlängas till utgången av 2002. Enhetlig ersättning inom kommunala ungdomsprogram (KUP) Ersättningen för deltagare inom kommunala ungdomsprogram görs enhetlig över hela landet och ska motsvara studiebidraget för gymnasiestuderande. Frågan om ungdomsgarantin avgörs slutligt mot bakgrund av innehållet i Gymnasiekommitténs förslag. Försöksverksamhet med ett s.k. friår Regeringen avser att återkomma med ett förslag till riksdagen angående en försöksverksamhet med ett s.k. friår under perioden 2002-2004. Försöksverksamheten innebär att anställda har möjlighet till ledighet upp till ett år med villkoret att arbetsgivaren samtidigt anställer en långtidsarbetslös som vikarie för den som är ledig. Försöksverksamheten ska avgränsas till cirka 10 kommuner. Vårbudget för 2002 Arbetsmarknadspolitiken har förnyats främst genom de beslutade förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen och införandet av en aktivitetsgaranti för att bättre kunna bidra till målet om en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. Högsta prioritet är att motverka uppkomsten av flaskhalsar genom platsförmedling och arbetsmarknadsutbildning tillsammans med insatser för dem som har det allra svårast att få ett arbete. Personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen permanentas För att de lediga platserna snabbt skall kunna tillsättas och säkerställa kvaliteten i insatserna inom aktivitetsgarantin bedömer regeringen att behovet av personalresurser vid arbetsförmedlingen kommer att vara oförändrat de närmaste åren. Framförallt handlar det om att förstärka det företagsinriktade arbetssättet och utveckla arbetet med aktivitetsgarantin och de individuella handlingsplanerna. Men det ger även arbetsförmedlingen möjligheter att i ökad utsträckning arbeta med bl.a. äldre arbetslösa vilkas situation på arbetsmarknaden inte förbättrats i samma utsträckning som för andra. Regeringen avser därför att i budgetpropositionen för 2002 återkomma med ett förslag att de 700 miljoner kronor som AMV fått använda för tillfälliga personalförstärkningar permanentas. Därav skall 165 miljoner under 2002 användas för att särskilt stärka ställningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund. Höjning av den lägsta och högsta ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen I enlighet med vad regeringen aviserade i propositionen En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring (1999/2000:139) avser regeringen att höja de lägsta och högsta nivåerna i arbetslöshetsersättningen fr.o.m. den 1 juli 2001. Den högsta ersättningen under de första 100 dagarna av en ersättningsperiod höjs från 580 kronor per dag till 680 kronor per dag. Samtidigt höjs grundbeloppet från 240 kronor per dag till 270 kronor per dag under hela ersättningsperioden. Nästa år ska ersättningen i a-kassan höjas ytterligare under förutsättning att det statsfinansiella läget så tillåter. Motsvarande höjningar sker även för aktivitetsstödet. 100 miljoner avsätts för åtgärder mot deltidsarbetslösheten Regeringen beräknar att avsätta 100 miljoner kronor per år 2002-2004 för insatser för att minska deltidsarbetslösheten. Regeringen återkommer i budgetpropositionen för 2002 med utformningen av satsningen. Försöksverksamhet med Kulturarvs-IT förlängs under 2002 Försöksverksamheten Kulturarvs-IT för arbetshandikappade med mycket nedsatt arbetsförmåga som registrerar bilder, arkivmaterial och föremål i centrala kulturarvsinstitutioner och museer pågår 1999-2001. Verksamheten har nyligen utvärderats och regeringen avser att i budgetpropositionen föreslå en förlängning av verksamheten till utgången av 2002. Projekt. Arbetsmarknad. http://naring.regeringen.se/ fragor/arbetsmarknad/projekt/index.htm En effektivare arbetsmarknadsutbildning Näringsdepartementet startade under hösten 1999 projektet "En effektivare arbetsmarknadsutbildning". En arbetsgrupp fick i uppdrag att se över följande frågor: analysera hur den nuvarande arbetsmarknadsutbildningen fungerar både gällande kostnader och i vilken grad personer får arbete efter utbildningarna kartlägga hur processen fungerar, alltifrån hur man identifierar kompetens- och rekryteringsbehov i företagen till upphandling av utbildningar och "leverans" av den efterfrågade kompetensen   lämna förslag på hur arbetsmarknadsutbildningen kan förbättras Arbetsgruppen presenterade sin slutrapport i juni 2000. Gruppen menar bl a att arbetsmarknadsutbildningen bör göras mer specifikt yrkesinriktad, kortare i tid och mer träffsäker att möta behoven hos företagen. Läs rapporten, En effektivare arbetsmarknadsutbildning, Ds 2000:38. Del A (1144K) Kapitel 1-5 Del B (1587K) Kapitel 6-11 Del C (1017K) Bilagor   Mångfald i arbetslivet Det finns ett påtagligt hinder för tillväxt som ännu inte analyserats nämnvärt, nämligen bristen på ett mångfaldsperspektiv i det svenska arbets- och näringslivet. Med mångfald i detta sammanhang avses kön, klass, etnisk tillhörighet, ålder, sexuell läggning och funktionshinder. Näringsdepartementet har startat ett särskilt mångfaldsprojekt vars utgångspunkt just är bristen på mångfald i det svenska arbets- och näringslivet. Arbetsgruppen presenterade i december 2000 slutrapporten "Alla lika olika - mångfald i arbetslivet" (Ds 2000:69). Läs mer om projektet Mångfald i arbetslivet. Så arbetar Regeringskansliet. Arbetsmarknad. http://naring.regeringen.se/ fragor/arbetsmarknad/saarbetar/index.htm Hans Karlsson är statsråd i regeringen med ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Näringsdepartementet På Näringsdepartementet leds arbetet med arbetsmarknadsfrågorna av statssekreterare Jan Grönlund. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten på Näringsdepartementet sköter det löpande arbetet med arbetsmarknadsfrågorna. Enheten handlägger ärenden och kontakter med myndigheter. Arbetsmarknadsenheten arbetar med arbetsförmedling arbetsmarknadsutbildning och andra arbetsmarknadspolitiska program arbetslöshetsersättning arbetshandikappade myndighetsärenden som rör Arbetsmarknadsverket (AMV), Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) och Stiftelsen Nordkalotten Även frågor som berör arbetsmarknadspolitiken i ett europeiskt perspektiv handläggs av enheten. Läs mer om arbetsmarknad. http://naring.regeringen.se/ bestallning/arbetsmarknad/index.htm Här kan du kostnadsfritt läsa och beställa trycksaker, faktablad, rapporter m.m. som producerats av Näringsdepartementet. Dokumenten finns också i pdf-format och för att kunna läsa och ladda hem dem behöver du ha Acrobat Reader 3.0 eller senare. Programmet kan du ladda hem gratis här. Propositioner, Ds, skrivelser och rapporter kan läsas och laddas hem i pdf-format på de här sidorna, men beställs i tryckt format från Fritzes Offentliga Publikationer. Lagar och förordningar finns samlade i Lagrummet. Informationsmaterial   Anställningsstöd kombinerat med utbildning inom vård och omsorg April 2002 Artikelnr: N2024 Informationsblad, 4 sidor Läs och ladda hem här (65K) På väg mot full sysselsättning Oktober 2000 Artikelnr: N0056 Skrift, 22 sidor Målet om 4 procents arbetslöshet uppnåddes i oktober 2000. I skriften beskrivs hur Sverige halverade den öppna arbetslösheten och vad regeringens arbetsmarknadspolitik kommer att inriktas på framöver. Läs och ladda hem här (176 K)   Towards full employment Januari 2001 Artikelnr: N1001 Skrift, 22 sidor Engelsk översättning av skriften "På väg mot full sysselsättning". Läs och ladda hem här (176 K)   En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring Juni 2000 Artikelnr: N0033 Skrift, 20 sidor Frågor och svar om den nya arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen i anslutning till regeringens proposition 1999/2000:139 Läs och ladda hem här (109K)   Arbetsmarknadspolitik för full sysselsättning och uthållig tillväxt Juni 2000 Artikelnr: N0032 Informationsblad, 4 sidor Läs och ladda hem här (339K)   Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt Mars 2000  Artikelnr: N0015 Informationsblad, 4 sidor Faktablad om aktivitetsgarantin och andra förslag i regeringens proposition 1999/2000:98. Läs och ladda hem här (236K) Propositioner En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring Proposition 1999/2000:139 Läs och ladda hem här (720K)   Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt Proposition 1999/2000:98 Läs och ladda hem här (393K)   SOU, Ds, skrivelser Ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring med anledning av aktivitetsgarantin Ds 2001:39 Läs och ladda hem här (196K)   En effektivare arbetsmarknadsutbildning Ds 2000:38 Läs och ladda hem, kapitel 1-5 (1144K)   Läs och ladda hem, kapitel 6-11 (1587K)  Läs och ladda hem, bilagor (1017K)    Kontrakt för arbete - rättvisa och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen Ds 1999:58 Läs och ladda hem, del A (652K) Läs och ladda hem, del B (676K)   Den ljusnande framtid är vård Om vård och omsorg - en arbetsmarknad i utveckling Ds 1999:44 Läs och ladda hem här (1167K)   Rapporter Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2002 Regeringen överlämnade Sveriges handlingsplan för sysselsättning till rådet och kommissionen i Bryssel i maj 2002. I årets handlingsplan belyses särskilt utmaningen med en åldrande befolkning och det framtida arbetskraftsutbudet. Läs och ladda hem handlingsplanen (432K) Läs och ladda hem bilagorna (460K) Läs och ladda hem engelsk översättning av handlingsplanen (388K) Läs och ladda hem engelsk översättning av bilagorna (496K)   Rapport om svensk arbetsmarknadspolitik "MISEP - Basic Information Report - Sweden 2002", BIR, beskriver arbetsmarknadspolitiken och dess olika delar samt viss lagstiftning på området. BIR är en rapport som sammanställs i alla medlemsländer inom EU, i det s.k. Misep-nätverket. Syftet är att bidra till genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin genom att länderna utbyter information om hur arbetsmarknadspolitiken organiseras och genomförs nationellt. Det är en faktaskrift, men speglar den förda politiken i viss utsträckning. Läs och ladda hem här (engelska) (164K)   Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2001 Sveriges handlingsplan för sysselsättning år 2001 överlämnades till kommissionen i Bryssel i maj. Handlingsplanen, som togs fram gemensamt av Finansdepartementet och Näringsdepartementet, visar hur Sverige följer upp EU:s sysselsättningsriktlinjer. Läs och ladda hem Sveriges handlingsplan för sysselsättning (367K) Läs och ladda hem engelsk översättning av handlingsplanen (374K)   Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2000 Sveriges handlingsplan för sysselsättning år 2000 överlämnades till kommissionen i Bryssel i maj. Handlingsplanen, som togs fram gemensamt av Finansdepartementet och Näringsdepartementet, visar hur Sverige följer upp EU:s sysselsättningsriktlinjer. Läs och ladda hem Sveriges handlingsplan för sysselsättning (528K) Läs och ladda hem engelsk översättning av handlingsplanen (501K)   Sveriges handlingsplan för sysselsättning 1999 Sveriges handlingsplan för sysselsättning år 1999 överlämnades till kommissionen i Bryssel i maj. Handlingsplanen, som togs fram gemensamt av Finansdepartementet och Näringsdepartementet, visar hur Sverige följer upp EU:s sysselsättningsriktlinjer. Läs och ladda hem Sveriges handlingsplan för sysselsättning (232K) Läs och ladda hem engelsk översättning av handlingsplanen (323K)   Lagar och förordningar (länkar till Rixlex) Reglerna om ersättningen finns i lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring, och i förordningen 1997:835 om arbetslöshetsförsäkring. Reglerna om medlemsskap och kassornas organisation finns i lagen 1997:239 om arbetslöshetskassor, i förordningen 1997:836 om arbetslöshetskassor samt i Arbetsmarknadsstyrelsens, AMS, föreskrifter och kommentarer till nämnda lagar. Här kan du prenumerera på nyheter från Näringsdepartementet. Länkar. Arbetsmarknad. http://naring.regeringen.se/ fragor/arbetsmarknad/lankar/index.htm Myndigheter och statliga bolag Arbetsmarknadsverket (AMV) är den myndighet som ska omsätta regeringens och riksdagens arbetsmarknadspolitiska beslut i praktiken. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är verkets centrala myndighet. Regionalt samordnas verkets verksamhet av länsarbetsnämnderna och lokalt finns arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut. Verkets viktigaste uppgifter är att tillsätta lediga platser, rusta arbetssökande för arbetsmarknaden, stimulera efterfrågan på arbetskraft samt förhindra utslagning från arbetsmarknaden. På Arbetsförmedlingens webbplats kan du också leta efter jobb i Platsbanken och skriva in dig som arbetssökande i Sökandebanken. Telefon 08-58 60 6000 Svenska ESF-rådet (Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige) är förvaltningsmyndighet för Europeiska socialfondens program i Sverige. Växtkraft Mål 3 ska medverka till att stärka individens ställning i arbetslivet och på så sätt bidra till tillväxt och ökad sysselsättning i såväl privat som offentlig sektor. Växtkraft Equal syftar till att motverka all slags diskriminering i arbetslivet. Båda programmen arbetar inom området kompetensutveckling och kompetensförsörjning och genomförs i samarbete med arbetsmarknadens parter och organisationer. Ansökan om ekonomiskt stöd för projekt inom detta område ställs som regel till ESF-Rådet i det län verksamheten bedrivs och/eller projektet ska genomföras. Telefon 08-579 17 100 Fax 08-579 17 101 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är en av regeringens utvärderings och forsknings myndigheter. IFAU har som uppgift att främja, stödja och genomföra främst utvärderingsstudier av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder och studier av arbetsmarknadens funktionssätt. Telefon 018-471 70 70 Samhalls verksamhetsidé är att skapa meningsfullt och utvecklande arbete för personer med arbetshandikapp, där behoven finns. Samhall ägs av staten. Samhall finns i hela landet, med ca 29 000 anställda på 300 orter och över 800 arbetsplatser. Drygt 90 procent av de anställda har ett eller flera arbetshandikapp. 60 procent arbetar i varuproduktion och 40 procent med tjänster. Telefon 08-607 02 00 Internationella programkontoret är den myndighet som arbetar med olika typer av utvecklingsprojekt och utbyte/praktik rörande utbildning och kompetensutveckling där EU-stöd och/eller olika typer av internationellt stöd kan utgå. Programkontorets uppgifter är bland annat information, utveckling, rådgivning, handläggning av ansökningar, utvärdering och resultatspridning. Programkontoret arbetar med bland annat följande program och initiativ: Sokrates. EUs program för samarbete på alla nivåer inom utbildningsområdet. Leonardo da Vinci. EUs program för yrkesutbildning och kompetensutveckling. Tempus. EUs program för högre utbildning för de f d sovjetstaterna. EU-USA. EUs samarbetsprogram på utbildningsområdet med USA EU-Kanada. EUs samarbetsprogram på utbildningsområdet med Kanada Alfa. EUs samarbetsprogram på den högre utbildningens område med Latinamerika. Med-Campus. EUs samarbetsprogram på den högre utbildningens område med södra och östra Medelhavet. Ett år i Frankrike, Tyskland eller Spanien. Programmet ger gymnasieungdomar möjlighet att studera i Frankrike,Tyskland eller Spanien under ett år. Interpraktik. Arbetslösa ungdomar eller ungdomar som riskerar att bli arbetslösa mellan 20-30 år ges möjlighet att få stipendium för att praktisera utomlands under högst 6 månader. NORDPLUS-junior. Programmet ger elever och lärare inom gymnasieskolan möjlighet till stöd för utbyten med andra nordiska skolor. IASTE. Programmet ger teknologer och naturvetare möjlighet att praktisera utomlands. Internationella bidrag och stipendier. Syftet är att främja internationell verksamhet i skola, förskola och barnomsorg. LINNAEUS/Palmestipendier. Stipendier för den högre utbildningen utanför Europa. Telefon 08-453 72 00 Fax 08-453 72 01 Lernia är Sveriges största utbildningsföretag och ägs av staten. De bedriver utbildning inom samtliga områden som är viktiga för svenskt näringsliv. Kunder är länsarbetsnämnderna, försäkringskassor, företag, kommuner, landsting och andra myndigheter. Lernias program omfattar såväl arbetsmarknadsutbildning som företagsutbildning. Telefon 08-701 65 00 Effektiv konkurrens för förnyelse, ökad kvalitet och lägre priser. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/konkurrens/index.htm Regeringens konkurrenspolitik ska utgå från ett konsumentperspektiv. Den ska bidra till effektiva och öppna marknader som moderniserar och utvecklar samhället och ger utrymme för nya produkter. Näringsminister Leif Pagrotsky är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor som rör konkurrenspolitik.  Konkurrenspolitikens mål Konkurrenspolitiken ska vara grundad på ett konsumentperspektiv och ska bidra till modernisering och utveckling av samhället genom effektiva och öppna marknader som släpper fram nya idéer, nya företag och nya produkter. Detta ska uppnås genom: effektiva konkurrensregler i syfte att bekämpa karteller och andra allvarliga konkurrensbegränsningar en restriktiv syn på användning av statligt stöd till företag sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor. Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald En aktiv och konsekvent konkurrenspolitik har stor betydelse för tillväxt, förnyelse och mångfald. Regeringen presenterade i maj år 2000 en konkurrenspolitisk proposition, Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald (1999/2000:140) som anger inriktningar och prioriteringar för konkurrenspolitiken på 2000-talet. Konkurrenslagen Den svenska konkurrenslagen förbjuder sådant samarbete mellan företag som på ett märkbart sätt begränsar eller snedvrider konkurrensen. Exempel på förbjudna tillvägagångssätt är prissamarbeten och marknadsuppdelningar mellan konkurrerande företag. Lagen förbjuder också att företag som har en dominerande ställning på marknaden missbrukar sin starka ställning. Dessutom finns regler om kontroll av företagsförvärv. Effektivare konkurrensregler för ökad tillväxt Effektiva konkurrensregler är nödvändiga för att motverka karteller och andra allvarliga konkurrensbegränsningar. Effektiva konkurrensregler möjliggör för små och nya företag att etablera sig på marknaden och främjar därigenom tillväxten.  Regeringen beslutade den 14 mars 2002 om en proposition om effektivare kartellbekämpning, "Ändringar i konkurrenslagen för effektivare kartellbekämpning, m.m.", prop. 2001/02:167. Propositionen innehåller ett antal förslag för att effektivisera kampen mot karteller och göra det lättare att avslöja och lagföra företag som ingår i olagliga karteller. Läs mer om propositionen. Konkurrens mellan offentlig och privat sektor Att skapa sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor är viktigt. I en särskild departementspromemoria har bl.a. föreslagits en särskild bestämmelse som skall reglera konkurrenskonflikter mellan privat och offentlig verksamhet. Departementet kommer under våren 2002 att ta ställning till dessa frågor. Läs departementspromemorian Konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor Ds 2001:17 (169K). Översyn av konkurrensförhållanden Regeringen har givit Konkurrensverket i uppdrag att klarlägga konkurrensförhållanden och genomföra konkurrensanalyser på bl.a. lokal nivå avseende bl.a. byggande och boende, livsmedel och finansiella tjänster. Aktuellt. Konkurrens. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/konkurrens/aktuellt.htm Förordningsmotiv (Fm 2002:2) Förordning om gruppundantag enligt 17 (section) konkurrenslagen (1993:20) för vertikala avtal inom motorfordonssektorn Regeringen har beslutat om ett nytt gruppundantag för vertikala avtal inom motorfordonssektorn vilket träder i kraft den 1 januari 2003. Gruppundantaget ersätter det nu gällande gruppundantaget på området och gäller till utgången av maj 2010.  Läs Förordningsmotivet (67K) Läs bilaga till Förordningsmotivet (länk till EurLex) 13 december 2002 Yttrande över grönbok om koncentrationsförordningen Den 11 december 2001 antog EU-kommissionen en grönbok som syftar till att se över koncentrationsreglerna. Läs regeringens yttrande över förslagen i grönboken. (36K) 19 mars 2002 Proposition om kartellbekämpning Regeringen beslutade den 14 mars 2002 om en proposition om effektivare kartellbekämpning, "Ändringar i konkurrenslagen för effektivare kartellbekämpning, m.m.", prop. 2001/02:167. Propositionen innehåller ett antal förslag för att effektivisera kampen mot karteller och göra det lättare att avslöja och lagföra företag som ingår i olagliga karteller.  Läs propositionen (488K) Läs faktablad (41K) Läs pressmeddelande Se pressträffen i efterhand Läs statsrådet Ulrica Messings debattartikel 19 mars 2002 Kartellbekämpningsutredningen Läs mer i pressmeddelandet Läs statsrådet Ulrica Messings kommentarer till utredningens förslag Läs  huvudbetänkandet Kartellbekämpning (677K) SOU 2001:74 Läs  slutbetänkandet Kartellbekämpning 2 - övriga frågor (572K) SOU 2001:94 Regeringen tillsatte i maj 2000 den så kallade Kartellbekämpningsutredningen som har haft till uppgift att analysera om de svenska konkurrensreglerna kan göras effektivare i olika avseenden. Utredningens förslag har remissbehandlats och ligger till grund för den lagda propositionen om kartellbekämpning. Utredningen lämnade sitt slutbetänkande i november 2001. Där behandlas frågor om uppbrytning av företag, gemensam styrelserepresentation i konkurrerande företag samt små företag och den särskilda talerätten. Utredningen lägger inte några konkreta förslag i rapporten, men för däremot genomgripande resonemang kring frågorna. Mot denna bakgrund avses slutbetänkandet behandlas vid ett möte med berörda parter istället för genom en traditionell remissrunda. Ökat sekretesskydd för Konkurrensverkets utredningar Regeringen överlämnade en proposition om ökat sekretesskydd för Konkurrensverkets utredningar i november 2001. Förslaget i propositionen innebär att uppgifter i utredningar om bland annat konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning får ett utökat sekretesskydd. Regler om sekretess i Konkurrensverkets utredningar träder i kraft 1 april 2002.  Läs Förstärkt sekretess i konkurrensärenden (prop. 2001/02:69)(64K) Läs pressmeddelande Budget 2002. Konkurrens. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/konkurrens/budget.htm Målet för näringspolitiken är att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning genom fler och växande företag. Effektivare konkurrensregler Effektiva konkurrensregler möjliggör för små och nya företag att etablera sig på marknaden och främjar statsekonomisk tillväxt.  Regeringen avser att gå vidare i arbetet med att utveckla konkurrensreglerna. Den 19 mars 2002 överlämnade regeringen proposition 2001/02:167 " Ändringar i konkurrenslagen för effektivare kartellbekämpning, m.m." till riksdagen.  Dessutom kommer regeringen att ge ett uppdrag till Konkurrensverket att göra fördjupade konkurrensanalyser inom vissa branscher som är centrala för hushållen såsom byggande och boende, livsmedel samt finansiella tjänster. Läs mer om konkurrens. http://naring.regeringen.se/ bestallning/konkurrens/index.htm Här kan du kostnadsfritt läsa och beställa trycksaker, faktablad, rapporter m.m. som producerats av Näringsdepartementet. Dokumenten finns också i pdf-format och för att kunna läsa och ladda hem dem behöver du ha Acrobat Reader 3.0 eller senare. Programmet kan du ladda hem gratis här. Propositioner, Ds, skrivelser och rapporter kan läsas och laddas hem i pdf-format på de här sidorna, men beställs i tryckt format från Fritzes Offentliga Publikationer. Lagar och förordningar finns samlade i Lagrummet. Informationsmaterial Ändringar i konkurrenslagen för effektivare kartellbekämpning, m.m. Mars 2002 Artikelnr: N2010 Faktablad, 4  sidor Sammanfattning av regeringens proposition 2001/02:167. Läs och ladda hem här (84K) Fighting cartels more effectively, amendments to the competition act Juli 2002 Artikelnr: N2041 Faktablad, 4 sidor Engelsk sammanfattning av regeringens proposition 2002/02:167. Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald Maj 2000 Artikelnr: N0027 Faktablad, 4 sidor Sammanfattning av regeringens proposition 1999/2000:140. Läs och ladda hem här (19K) Competition policy for renewal and diversity Månad 2000 Artikelnr: N0029 Faktablad, 4 sidor Engelsk sammanfattning av regeringens proposition 1999/2000:140. Propositioner Ändringar i konkurrenslagen för effektivare kartellbekämpning, m.m. Proposition 2001/02:167  Läs och ladda hem (488K)   Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald Proposition 1999/2000:140  Läs och ladda hem (801K)   SOU, Ds, skrivelser Kartellbekämpning 2 - övriga frågor Slutbetänkande från Kartellbekämpningsutredningen,  SOU 2001:94 Läs och ladda hem (572K)   Kartellbekämpning Huvudbetänkande från Kartellbekämpningsutredningen,  SOU 2001:74 Läs och ladda hem (677K)   Konkurrens på lika villkor mellan privat och offentlig sektor Betänkande från Konkurrensrådet, SOU 2000:117 Läs och ladda hem (811K)   Konkurrens på lika villkor mellan privat och offentlig sektor Ds 2001:17 Läs och ladda hem (169K)   Rapporter Konkurrensen i Sverige under 90-talet - problem och förslag Konkurrensverkets rapportserie 2000:1 Läs mer och ladda hem på Konkurrensverkets webbplats   Här kan du prenumerera på nyheter från Näringsdepartementet. Länkar. Konkurrens. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/konkurrens/lasmer/lankar.htm Myndigheter för ökad konkurrens Konkurrensverket är central myndighet för konkurrensfrågor. Verket arbetar för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. Konkurrensverket tillämpar i sitt arbete bl.a. konkurrenslagen. Läs mer på Konkurrensverkets webbplats. Rådet för konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor (Konkurrensrådet) tillsattes 1998 för att främja jämlika konkurrensförhållanden mellan offentlig och privat sektor. Rådets arbete syftar till att ge vägledning för framtiden om hur förfaranden som snedvrider konkurrensen kan undvikas. Rådet presenterade i december 2000 en rapport om sina erfarenheter och lämnade även förslag till åtgärder. Rådet har fått förlängt mandat till utgången av år 2001. Läs mer på Konkurrensrådets webbplats. Länsstyrelserna har konkurrensfrämjande uppgifter och ska bl.a. uppmärksamma överträdelser av konkurrensreglerna, föreslå och följa upp avregleringar och informera om konkurrensregler. Läs mer på Länsstyrelsernas gemensamma webbplats. Fler och växande företag för ökad tillväxt. http://naring.regeringen.se/fragor/naringslivsutv/index.htm Ett bra företagsklimat, ändamålsenliga regler och en fungerande marknad är viktiga ramvillkor för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Näringsminister Leif Pagrotsky är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor som rör näringslivsutveckling. Mål för näringspolitiken Målet är att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning genom fler och växande företag. Verksamhetsområden 1. Bättre ramvillkor för företagande Påverka regelverkens utformning så att de stimulerar till nyföretagande och tillväxt, till exempel konkurrens, skatter, bolagsfrågor, patent, arbetsmarknadsregler m m Påverka regelverkens utformning så att de blir så enkla som möjligt för företagen att använda Se till att konsekvensanalyser genomförs vid nya regelförslag för bedömning av effekter för företagandet Se till att statsstödsregler efterföljs Stimulera till förbättring av myndigheters information och service till företag 2. Marknadskompletterande åtgärder för att stimulera företagandet Finansiera i tidiga skeden, sådd, lån och riskkapital Ge råd till enskilda och grupper av företagare 3. Utveckling av arbetslivs- och kompetensfrågor Arbetslivsinstitutet (ALI) Individuella kompetenskonton (IKS) 4. Styrning av myndigheter, stiftelser och bolag inom företags- och arbetslivsområdet Myndigheter och organisationer Näringsdepartementet ansvarar för följande myndigheter och organisationer på näringslivsområdet. Utifrån mål, riktlinjer och resurser verkställer myndigheterna regeringens politik. ALMI Företagspartner AB Arbetslivsinstitutet Industrifonden Konkurrensverket Verket för näringslivsutveckling Patentbesvärsrätten, PBR Patent- och registreringsverket Svensk-Norsk Industrifond, SNI Stiftelsen Innovationscentrum, SIC Regeringen ger också bidrag till bl a Forum för småföretagsforskning (FSF) och Svensk industridesign (SVID). Näringslivsutveckling. http://naring.regeringen.se/fragor/naringslivsutv/budget.htm Budgetproposition för 2003 I budgeten avsätts totalt 1,63 mdkr för politikområdet näringspolitik. Design av varor och tjänster får allt större betydelse för företagens tillväxt. Därför föreslår regeringen att 20 miljoner kronor avsätts för att stärka design som ett medel för näringslivsutveckling. Regeringen avsätter 42 miljoner kronor under perioden 2002-2004 för att underlätta för kvinnor och invandrare att starta och driva företag. Därutöver ökar stödet till kooperativt företagande med 30 miljoner kronor under samma period. Regeringen kommer under hösten att fatta beslut om ett nationellt entreprenörskapsprogram med särskild inriktning mot ungdomar. Syftet med programmet är att skapa ett mer entreprenöriellt klimat, bidra till positiva attityder till entreprenörskap och företagande samt öka nyföretagandet. Kapitalförsörjning  Regeringen anser att den statliga kapitalförsörjningen till nya, tillväxtinriktade företag bör inriktas på tidiga utvecklingsfaser, så kallad såddfinansiering. Regeringen följer därför noga det samarbete som inletts mellan NUTEK, ALMI Företagspartner och Industrifonden om samverkan kring denna form av finansiering. Företagen har i de flesta fall relativt små finansieringsbehov men kan ändå ha svårigheter att tillgodose finansieringsbehovet på kapitalmarknaden. Regeringen inför därför under hösten 2002 ett system med generella företagarlån, som ska administreras av ALMI. Lånen riktas i första hand mot kvinnor, invandrare och ungdomar eftersom företagandet bland dessa grupper är lågt. På sikt skulle ett utvecklat lånegarantisystem kunna ersätta några av statens kapitalförsörjningsinsatser. Regeringskansliet bereder för närvarande ett förslag att ALMI ska administrera ett utvecklat lånegarantisystem fr.o.m. 2003. Regeringen ser det som angeläget att antalet kommersialiserade innovationer ökar i Sverige. Ambitionen är att andelen kunskapsintensiva företag och företag som baseras på immaterialrättsliga tillgångar, främst patent, ökar under perioden 2003-2006. Därför föreslår regeringen att 30 miljoner kr avsätts engångsvis för 2003 för att komma igång med ett program som kan stödja sådan verksamhet. Medlen kommer att anvisas Verket för innovationssystem (VINNOVA). Regeringen har infört enklare regler för registrering av en enskild firma. De av regeringen beslutade ändringarna i handelsregisterförordningen möjliggör att ansökan om registrering kan ske elektroniskt och signeras med en elektronisk signatur. De beslutade ändringarna kommer att avsevärt förenkla ansökningsförfarandet främst för de små företagen och leda till kortare tider för registrering av företag. När det gäller andra associationsformer behövs ytterligare analys göras av hur de kan anpassas till elektronisk kommunikation. Arbetet med att förenkla befintliga regler prioriteras och granskningen av nya regler fortsätter. Institutet för tillväxtpolitiska studier har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en metod för att mäta den administrativa bördan på små företag från regelverken. Metoden tas fram i samarbete med näringslivet och en första mätning görs under 2003. Regeringen kommer under nästa år att redovisa mål för att minska regelbördan på små företag. Samtidigt kommer ett handlingsprogram att tas fram med sikte på att uppnå målet. Vårproposition för 2003 Riksdagen har anvisat 1 617 miljoner kronor till politikområdet under 2002. Insatser görs främst för att skapa sunda konkurrensvillkor, minskad regelbörda, god tillgång på kapital, information och rådgivning samt bra myndighetsservice. En särskild funktion, SimpLex, inrättades inom Näringsdepartementet år 2000 för att samordna regelförenklingsarbetet i Regeringskansliet. SimpLex arbete syftar till att minska regelverkets administrativa börda för små företag. Alla regelförslag som har effekter på små företags villkor granskas genom konsekvensanalyser. Regeringen påbörjade under år 2000 en omstrukturering av centrala myndighetsfunktioner inom näringspolitiken i syfte att skapa en enklare och tydligare myndighetsstruktur. Denna åtgärd har följts upp med att se över de statliga insatserna vad gäller företagsutveckling på regional nivå som skall vara klar under 2002. Regeringen har avsatt medel under tre år för ett nationellt program för entreprenörskap. Syftet är att skapa ett mer entreprenöriellt klimat, uppmuntra entreprenörskap, bidra till positiva attityder till entreprenörskap och företagande samt öka nyföretagandet. Budgetproposition för 2002 Regeringen fortsätter sitt arbete med att skapa goda förutsättningar och incitament för företagande. Detta sker bl.a. genom att intensifiera arbetet med regelförenkling, verka för effektivare konkurrensregler samt förbättra myndighetsservicen. Insatser för att främja kvinnors och invandrares företagande ökar, liksom stödet till kooperativt företagande Insatser för stärkt företagsamhet och entreprenörskap Sverige behöver fler och växande företag i hela landet. Detta är av stor betydelse för den svenska tillväxten och sysselsättningen. För att stimulera till ett ökat företagande och att få redan existerande företag att växa krävs insatser inom flera områden. De viktigaste är sunda konkurrensvillkor, minskad regelbörda, god tillgång till kapital, information och rådgivning samt bra myndighetsservice. Dessutom är det viktigt att främja positiva attityder till entreprenörskap i alla dess former och därmed skapa incitament för fler människor att se företagande som alternativ till anställning. Regeringen anser att grunden för entreprenörskap läggs i unga år, varför insatser för att främja ungt företagande är en långsiktigt mycket viktig åtgärd. Överföring av kunskap och kompetens från bl.a. högskolor och universitet är också av stor betydelse för att uppnå en ökad konkurrenskraft hos företagen. Regeringen vill att andelen företag som startas och drivs av kvinnor och invandrare ska öka. Därför stärker regeringen insatserna som främjar kvinnors och invandrares företagande. Stödet till kooperativt företagande ökar också. Skatter Skatter och kapitalförsörjningsfrågor är centrala frågor inom näringslivsområdet inte minst för de små företagen. Ambitionen är att arbetet med dessa frågor skall intensifieras. Den så kallade 3:12 utredningen såväl som Förenklingsutredningen beräknas lämna sina betänkanden i sådan tid att regeringen kan ta ställning till lagrådsremisser på dessa områden tidigast under hösten 2002. Arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram förslag till förenklingar för företagare inom skatteområdet. Regeringen avser att under hösten lägga en proposition om lättnader för företagen när det gäller avgifter vid för sent inlämnad skattedeklaration. Regeringen har också för avsikt att under hösten lägga fram en proposition med förslag till ny lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. Riksskatteverket, RSV, arbetar också med en rapport om schablonbeskattning för småföretag som ska vara klar i januari 2002. Ny myndighetsstruktur och effektivare myndighetsservice Den 1 januari 2001 bildades en ny myndighet för företagsutveckling, Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, ett nytt verk för innovationssystem, VINNOVA, samt en ny myndighet för tvärsektoriella analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar med relevans för bl.a. näringspolitiken, Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS. Det är ännu för tidigt att utvärdera verksamheterna inom respektive myndighet, men regeringen gör bedömningen att arbetet fortskrider tillfredsställande och planenligt. ALMI Företagspartner AB bildar tillsammans med Verket för näringslivsutveckling ett kompetenscentrum för företagsutveckling, entreprenörskap och företagsfinansiering med fokus på företagarnas behov. Integrationen mellan NUTEK och ALMI ska fullföljas i enlighet med riksdagens beslut. NUTEK har fått i uppdrag från regeringen att tillsammans med en mängd andra offentliga organisationer vidareutveckla användningen av Internetbaserade tjänster för information och ärendehantering riktade till befintliga och blivande företagare. Företagsrelevant information skall finnas tillgänglig på en plats på Internet (en s.k. portal) Lansering av portalen kommer att ske under hösten 2001. Patent- och registreringsverket (PRV) och Riksskatteverket (RSV) arbetar med ett IT-projekt, Kontakt N, som syftar till att utveckla en gemensam elektronisk ansökan för registrering av företag via Internet. PRV ska dessutom få i uppdrag från regeringen att tillsammans med ett antal andra myndigheter inventera och analysera de termer och begrepp som förekommer vid uppgiftslämnande från företagen till myndigheterna i syfte att begränsa dessa uppgifter. Regelförenkling m.m. SimpLex-verksamheten kommer att intensifieras. Satsningen omfattar dels ett förbättrat och utökat samråd med företrädare för små och medelstora företag när nya regler tas fram, dels riktade insatser för att förenkla befintliga regler. Inom Näringsdepartementet pågår ett projekt om nya företags- och anställningsformer. Syftet är bl.a. att studera de hinder som finns för individer att gå över från anställning till företagare. Service, information och rådgivning. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/info_rad/index.htm Information och service är en del av myndigheternas löpande arbete. Myndigheter skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp som rör deras myndighetsområden. Hur väl myndigheterna lyckas med sitt uppdrag har stor betydelse för hur näringsklimatet i landet upplevs. Staten arbetar också med att initiera och samordna olika nätverk och mötesplatser samt med viss rådgivning till blivande och etablerade företag. Bättre service för ett bättre företagsklimat Inom Regeringskansliet och på många myndigheter pågår arbete för att förbättra myndigheters information och service till både medborgare och företag. Några exempel: Företagarguiden. För att förenkla myndighetskontakterna för företagare har regeringen gett NUTEK i uppdrag att, i nära samarbete med vissa andra aktörer, utforma en portal på Internet. Portalen erbjuder blivande och befintliga företagare aktuell och situationsanpassad myndighetsinformation. Portalens tjänster utvecklas kontinuerligt. Patent- och registreringsverket och Riksskatteverket har fått i uppdrag att skapa en förenklad företagsregistrering Statskontoret har tagit fram kvalitetskriterier för vad som bör krävas av en 24-timmarsmyndighet (en myndighet tillgänglig dygnet runt via Internet) Näringsdepartementet har gjort en kundundersökning bland små och medelstora företag, för att få reda på hur företagarna upplever vissa myndigheters tillgänglighet, information och service. Undersökningen ska göras regelbundet framöver och myndigheterna skall rapportera vilka åtgärder de vidtagit för att förbättra sin information och service Här kan du få service, information och rådgivning Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, kan bland annat ge information om företagsstart, finansieringsfrågor, miljöfrågor, internationella frågor (främst EU-frågor) samt ge hjälp vid utveckling av tekniska idéer. NUTEK startlinjen syftar till att bidra till att nya, livskraftiga företag startas i Sverige. Startlinjen kan man ringa (020-35 10 10), besöka på Internet eller skriva e-post och ställa enkla och svårare frågor. De kan till exempel svara på frågor om vilka tillstånd som krävs, fördelar med olika företagsformer, sociala skyddsnät för företagare; a-kasseskydd, stöd vid arbetslöshet, social- och sjukförsäkring, m m. Servicen är kostnadsfri. Euro Info Center, EIC, ger information och råd till små och medelstora företag om EU och Europamarknaden. SverigeDirekt är det offentliga Sveriges gemensamma webbplats. Här finns länkar och adresser till riksdag, regering, landsting, kommuner, myndigheter, akademier, enskilda institutioner och organisationer. ALMI Företagspartner AB bidrar till att det skapas nya företag i Sverige och att de nya företagen får en lönsam tillväxt. ALMI arbetar bl a med rådgivning, kompetenshöjning, finansiering och kontaktskapande insatser. ALMI gör bland annat insatser inom områdena: Affärsutveckling, t ex marknads- och organisationsutveckling Produktförnyelse Kompetensförstärkning, t ex förmedling av externa styrelseledamöter och mentorer Internationalisering, t ex insatser för att utveckla företagens exportverksamhet samt verksamhet som bedrivs genom Euro Info Centre (EIC) och ExportCentrum IT och administrativ utveckling Miljö- och kvalitetsstyrning Insatser för särskilda grupper Att starta eget företag skall vara möjligt för alla oberoende av om man är kvinna eller man, invandrare eller svensk, ung eller gammal. Den dominerande gruppen bland företagare är i dag svenska män. För att stärka förutsättningarna för andra grupper av nyföretagare görs vissa särskilda insatser. Läs mer om kvinnligt företagande samt om information och rådgivning särskilt för kvinnor som vill starta företag på NUTEKs webbplats om företagarlån till kvinnor riktade till kvinnor som vill starta företag på ALMIs webbplats om företagarlån till unga företagare på ALMIs webbplats om "Entreprenörskap i Skolan" på NUTEKs webbplats om möjligheter för invandrare som vill starta eget att få särskild rådgivning genom Internationella företagarföreningen i Sverige, IFS Kooperativa företag Antalet kooperativa företag har ökat stadigt under de senaste åren. Kooperativa företag finns idag inom en rad branscher både i storstad och glesbygd. Den som vill starta ett kooperativt företag kan få gratis information och rådgivning på närmaste Lokala Kooperativa Utvecklingscentrum (LKU). De finns på 24 platser i Sverige. En informationssatsning om den kooperativa företagsformen "Starta eget tillsammans" genomförs i samarbete mellan Näringsdepartementet och Föreningen kooperativ utveckling i Sverige. Kooperativa företag ingår i den Sociala ekonomin som är ett officiellt EU-begrepp. Läs mer på www.kooperativutveckling.org Tekniköverföring Industriellt Utvecklings Centrum AB (IUC) arbetar huvudsakligen med produktutveckling för små och medelstora företag där utvecklingen kan kombineras med teknik-, kompetens- och affärsutveckling. Forsknings- och teknologiparkerna är idag etablerade miljöer för nyföretagande, produktutveckling och samverkan mellan universitet och företag. Industriell design Regeringen vill öka kunskapen om industriell design hos berörda aktörer i samhället. Näringsdepartementet finansierar därför Stiftelsen Svensk industridesigns (SVID) verksamhet med 10 miljoner per år. Stiftelsen har en organisation med fyra regionkontor. Dessutom samarbetar stiftelsen med ALMI Företagspartner AB och andra regionala aktörer. Verksamheten bedrivs inom två områden: kontakt och rådgivning samt kunskap och kompetens. Kontakt- och rådgivningsverksamheten syftar till att stärka företagens kunskap om den industriella designens betydelse för konkurrenskraften. Dessutom vill stiftelsen stärka företagens förmåga att upphandla, genomföra och värdera designinsatser. SVID arbetar här med konkreta insatser i främst små och medelstora företag. SVID arbetar även för att öka utövande designers kunskaper om näringlivets behov av industriell design. Inom insatsområdet kunskap och kompetens samverkar SVID med landets universitet och högskolor. Syftet är att utveckla kontaktnät mellan näringsliv och högskolor, industridesigner och andra som påverkar och påverkas av industriell design. En annan målsättning är att stödja utbildnings- och forskningsinsatser inom industriell design och medverka till ökad kunskap om området bland tekniker och ekonomer. Exportfrämjande Utrikesdepartementets och ambassadernas näringslivsfrämjande aktiviteter blir allt viktigare. För att bidra till att uppnå regeringens övergripande mål om ökad tillväxt och sysselsättning har så kallade "främjare" inrättats. Läs mer om "främjare" på Utrikesdepartementets webbplats. Exportrådet hjälper mindre företag att sälja produkter och tjänster utomlands. Exportrådet driver tillsammans med ALMI och vissa handelskammare Exportcentra i för närvarande 20 län. För närvarande pågår en översyn av exportfrämjandet genom Exportrådet. Läs mer om översynen på Exportrådsutredningens webbplats. Finansiering och skatter. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/finans_skatt/index.htm Staten påverkar marknaden för kapital Små och nystartade företag har ibland svårt att få lån i bank eller att få nya delägare. Staten kan då i vissa fall komplettera utbudet av kapital. Utbudet av privat riskkapital har visserligen ökat starkt de senaste åren men är relativt sparsamt i de allra tidigaste faserna och för företag utanför starka tillväxtbranscher. Tillgången på riskkapital beror bland annat på konjunkturen och utformningen av skattesystemet. Staten har därför vidtagit vissa institutionella åtgärder, som ändringar i företagsbeskattningen, för att förbättra utbudet av riskkapital.  Söka finansiering Söker du finansiering till ditt företag kan NUTEKs finansieringsdatabas vara en bra början. Finansieringsdatabasen vänder sig till små- och medelstora företag som är intresserade av såväl finansiell som icke finansiell hjälp, samt till personer som är intresserade av att starta eget företag. I finansieringsdatabasen finner du bland annat svenska och nordiska offentliga finansiärer samt olika former av stöd förmedlade av EU. För dig som söker externt ägarkapital kan NUTEKs riskkapitaldatabas vara ett annat alternativ. Statliga aktörer med kompletterande kapital Statens aktörer kompletterar det privata utbudet av kapital. De viktigaste aktörerna anges nedan: Almi Företagspartner AB lämnar bland annat lån och garantier till växande småföretag och till individer som vill starta nya företag. ALMI finns i samtliga län. Industrifonden ger lån till industriella utvecklingsprojekt och marknadssatsningar samt finansiering via ägarkapital till i huvudsak små och medelstora företag. Industrifonden kan även teckna aktier genom de regionala riskkapitalbolag som fonden äger tillsammans med andra privata och statliga intressenter. NUTEK kan ge villkorslån och bidrag till nya teknikbaserade företag och innovatörer, så kallat såddkapital. Norrlandsfondens affärsidé är att erbjuda lån för nyetablering, utveckling och expansion till främst små och medelstora företag med tillverkande eller tjänsteproducerande affärsinriktning. Verksamheten omfattar samtliga län i Norrland. Svensk-Norsk Industrifond (SNI) har som syfte att stärka svensk och norsk industri genom finansiering av industriella utvecklingsprojekt. SNI ger lån till produkt- och marknadsutveckling och erbjuder ägarkapital till unga, lovande svenska och norska företag. Innovationscentrum lämnar bland annat lån till uppfinnare och innovatörer. 6:e AP-fonden är en statlig stiftelse som förvaltar de statliga pensionsmedlen. Sitftelsen regleras genom lagstifning och handläggs av Finansdepartementet. 6:e AP-fonden kan teckna aktier i små och medelstora företag. AB Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden kan vid exportaffärer lämna krediter och garantier som skyddar företagen mot risker vid utlandsaffärer. Dessa organisationer styrs av Utrikesdepartementet. Små och medelstora företag har ofta mindre eget kapital än stora företag och blir därmed mer sårbara. På senare år har dock den privata marknaden för ägarkapital till medelstora företag ökat betydligt i Sverige. De flesta riskkapitalbolag är organiserade genom Svenska riskkapitalföreningen. Underlätta etablering av småbolagsfonder För närvarande pågår en utredning som ser över lagen om värdepappersfonder för att, om behov finns, göra det lättare att etablera aktiefonder som investerar i småbolag, så kallade entreprenörsfonder (dir 1999:108, länk till Rixlex). Regeringen arbetar även aktivt tillsammans med övriga länder inom EU för att skapa bättre förutsättningar för en alleuropeisk marknad för riskkapital. Stöd till riskkapitalverksamhet kan inom EU ordnas bland annat genom Europeiska Investerings Fonden (EIF). Enklare skatteregler Finansdepartementet ansvarar för lagstiftningen på skatteområdet. Näringsdepartementet tar fram underlag för regeringens beslut om skatter som påverkar företagsamheten tillsammans med Finansdepartementet. Inom detta uppdrag ryms ett ansvar för att följa upp och analysera skatternas betydelse för tillväxt och ökad sysselsättning i Sverige. Näringsdepartementet har ett särskilt ansvar för småföretagspolitiken och för att bevaka att regler och åtgärder som initieras från regeringens sida utformas och anpassas efter de mindre företagens särskilda förutsättningar och behov. Krångliga regler anses drabba små företag i större utsträckning, då deras administrativa resurser är mer begränsade. Skatternas utformning kan också påverka företagens möjlighet att få tillgång till externt ägarkapital. Staten har därför vidtagit vissa institutionella åtgärder, så som vissa lättnader i dubbelbeskattningen och ändrade placeringsregler för bland annat försäkringsbolag och pensionsfonder. Utredningar På skatteområdet pågår för närvarande ett antal utredningar där Näringsdepartementet deltar i arbetet. Den så kallade 3:12-utredningen (Dir. 1999:72, länk till Rixlex) ser över flera centrala områden av strategisk betydelse för framtidens företagsklimat för små och medelstora företag. Utredningen ska bland annat se över reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag, regler för generationsskiften i företag och regler för återköp av egna aktier i onoterade aktiebolag. Förenklingsutredningen (Dir. 1996:78 och 1998:4, länkar till Rixlex) ser över möjligheter till förenklingar i skattereglerna för småföretag. Utredningen har hittills avlämnat två delbetänkanden: Enskilda näringsidkare - översyn av skattereglerna, SOU 1997:178 (finns tyvärr ej tillgängligt på Internet) Kontantmetod för småföretagare, SOU 1999:28 Läs mer Information om utredningsförslag, förslag från regeringen som rör skatter m m finns på Finansdepartementets webbplats. Allmän information om skatter, deklaration, blanketter, m m finns på Riksskatteverkets webbplats. Kompetensutveckling. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/kunskap_kompetens/index.htm Kompetensutveckling i arbetslivet är av största vikt för den enskildes utveckling, för företagens produktivitet och konkurrenskraft på lång sikt, och därmed för hela den svenska ekonomin. Att som individ få möjlighet att kontinuerligt vidareutbilda sig eller lära sig ett nytt yrke ger en större trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden. Regeringen har avsatt drygt en miljard kronor årligen för att möjliggöra en skattesubvention för individuell kompetensutveckling. Syftet är att ge alla individer möjlighet till ett större inflytande över sin kompetensutveckling. Regeringens utredare Lil Ljunggren Lönnberg lämnade den 15 december ett förslag till ett skattesubventionerat system för individuellt kompetenssparande för alla. Läs mer på utredningens webbsida. Forskning inom arbetslivs- och arbetsmarknadsområdet Forskningen och utvecklingen på arbetslivs- och arbetsmarknadsområdet fokuserar allt mer på ett arbetsliv där goda och utvecklande arbetsförhållanden är en förutsättning för hållbar tillväxt och utveckling. Perspektivförskjutningen blir tydlig i övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Företagens förmåga att ta tillvara personalens kompetens och att ge personalen möjlighet till utveckling och stimulans i arbetet blir viktiga framgångsfaktorer. Frågor om ledarskap, arbetsorganisation, kompetensutveckling, en god arbetsmiljö och delaktighet blir därmed centrala för såväl individen som för företaget och för samhällets uthålliga tillväxt och innovationskraft. Traditionella arbetsmiljöproblem som belastnings- och förslitningsskador kvarstår dock som ett angeläget forskningsområde men kombineras i större utsträckning med andra forskningsområden. Läs mer på Arbetslivsinstitutets webbplats. Från och med den 1 januari 2001 upphör Rådet för arbetslivsforskning. Myndighetens verksamhet fördelas mellan Verket för innovationssystem, VINNOVA, och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS. Regelförenkling. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/regelforenkl/index.htm Komplicerade regler och krav på uppgiftslämnande innebär en större belastning för entreprenörer och småföretagare än för större företag. Därför arbetar regeringen ständigt med att förtydliga och förenkla regler så att onödig byråkrati kan minska. Regelförenkling är en viktig del av regeringens arbete med att förbättra företagsklimatet i Sverige. Regelförenklingsarbetet ska bidra till bättre tillväxt och sysselsättning. Näringsminister Leif Pagrotsky är ansvarigt statsråd i regeringen för frågor som rör regelförenkling för små företag.  Mål Regeringens mål för regelförenklingsarbetet är att tydligt minska regelverkens administrativa börda för små företag. Statsstöd. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/statsstod/index.htm EU sätter gränser EU sätter gränser för hur medlemsstaterna får lämna stöd till näringslivet. Offentligt stöd som kan snedvrida konkurrens och handel mellan medlemsstaterna är i princip förbjudet. Undantag kan dock medges bl a för att främja utvecklingen i områden med regionala problem och för att främja viss näringsverksamhet, t ex små och medelstora företag, stöd till forskning och utveckling samt miljöskyddande åtgärder. Det är EU-kommissionen som ska kontrollera stödgivningen i medlemsstaterna. Av det skälet finns också en skyldighet för medlemsstaterna att förhandsanmäla alla planer på att bevilja statligt stöd. Stöd får inte verkställas förrän kommissionen lämnat sitt godkännande. Näringsdepartementet samordnar och ger råd Näringsdepartementet ombesörjer att svenska stödärenden förhandsanmäls i enlighet med de procedurer som gäller på statsstödsområdet. Initiativ till nya stöd och ändringar av befintliga stöd ska anmälas till Näringslivsenheten på Näringsdepartementet som har ansvaret för att anmälningsförfarandet och dylikt sker på bästa sätt. Enheten är också behjälplig med råd och information kring statsstödsreglerna. Undantaget från Näringsdepartementets ansvarsområde är dock sådana ärenden som gäller stöd inom ramen för den gemensamma jordbruks- respektive fiskepolitiken inom EU. För dessa ärenden svarar Jordbruksdepartementet. Stöd till sjöfarten Bidrag till den svenska handelssjöfarten utgår för åren 1997 - 2001. Statligt stöd lämnas till arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala avgifter. För budgetåret 2001 finns sammanlagt 490 miljoner kronor avsatta för detta ändamål. Regeringen har i proposition 2000/2001:127 föreslagit att ett nytt sjöfartsstöd införs från och med den 1 oktober 2001. Det föreslagna stödet är utformat enligt nettolöneprincipen och föreslås omfatta både last- och passagerarfartyg i internationell trafik.  Läs mer En mer detaljerad och fullständig beskrivning av regelverket finns att tillgå på Europeiska kommissionens webbplats. Läs sammanfattning av EG:s statsstödsregler   Så arbetar Regeringskansliet. Näringslivsutveckling. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/arbetssatt/index.htm Näringsminister Leif Pagrotsky ansvarar för frågor om näringslivsutveckling. Statsrådet Ulrica Messing ansvarar dock för konkurrensfrågor och kooperativt företagande. Thomas Östros ansvarar för Rådet för arbetslivsforskning i egenskap av överordnad forskningsminister. Näringsdepartementet På Näringsdepartementet leds arbetet med näringslivsutveckling av statssekreterare Sven-Eric Söder. Han har ansvar bland annat för näringslivsfrågor, regelförenkling för småföretag, kompetensutveckling, konkurrens- och marknadsfrågor samt övergripande skattefrågor.  Näringslivsenheten Näringslivsenheten på Näringsdepartementet sköter det löpande arbetet på näringslivsutvecklingsområdet. Näringslivsenheten handlägger ärenden och kontakter med myndigheter.  Läs mer om näringslivsutveckling. http://naring.regeringen.se/ bestallning/naringslivsutv/index.htm Här kan du kostnadsfritt läsa och beställa trycksaker, faktablad, rapporter m.m. som producerats av Näringsdepartementet. Dokumenten finns också i pdf-format och för att kunna läsa och ladda hem dem behöver du ha Acrobat Reader 3.0 eller senare. Programmet kan du ladda hem gratis här. Propositioner, Ds, skrivelser och rapporter kan läsas och laddas hem i pdf-format på de här sidorna, men beställs i tryckt format från Fritzes Offentliga Publikationer. Lagar och förordningar finns samlade i Lagrummet. Informationsmaterial Produktionsplats Sverige - fakta om det svenska näringsklimatet Maj 2002 Artikelnr: N2029 Skrift, 44 sidor En skrift med aktuell statistik om villkoren för företagande i Sverige. Läs och ladda hem här (260K)   Organisationen för närings- och innovationspolitiken utvecklas Mars 2000 Artikelnr: N0013 Faktablad, 2 sidor En sammanfattning av regeringens proposition 1999/2000:71. Läs och ladda hem här (160K) Propositioner Registrering av medlemsfrämjande föreningar Proposition 1999/2000:140  Läs och ladda hem (801K)   Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken Proposition 1999/2000:71  Läs och ladda hem (122K)   Regler om företagskoncentration Proposition 1998/99:144  Läs och ladda hem (396K)   Ändringar i lagen (1986:436) om näringsförbud Proposition 1998/99:44  Läs och ladda hem (143K)   SOU, Ds, skrivelser Individuellt kompetenssparande, IKS - en stimuland för det livslånga lärandet Delbetänkande från utredningen om individuellt kompetenssparande, SOU 2000:51 Läs och ladda hem del A (957K) Läs och ladda hem del B (1038K) Läs och ladda hem sammanfattning (78K)   Svensk tillämpning av EG:s konkurrensbestämmelser SOU 2000:04 Läs och ladda hem (920K)   Benchmarking av näringspolitiken Ds 2002:20 Läs och ladda hem (500K)   Benchmarking av näringspolitiken - Indikatorer inom åtta områden som påverkar ekonomisk tillväxt Ds 2000:12 Läs och ladda hem (253K)   Rapporter Kvinnor som företagare Storbritannien och Sverige - olika perspektiv 2001 Rapport om kvinnor som företagare i Storbritannien och Sverige. Läs och ladda hem (475K)   Skilda världar - en undersökning om småföretagens syn på de statliga verkens service 1999 Läs och ladda hem (541K) Läs och ladda hem en sammanfattning av rapporten (31K)   Statens åtgärder för fler och växande företag Rapport från Småföretagsutredningen 1999 Läs och ladda hem (673K)   Statens åtgärder för att främja små och växande företag, del 2 - organisation och struktur Rapport från Småföretagsutredningen 2000 Läs och ladda hem (97K)   Utredning om vissa myndigheter 1999 En rapport som lyfter fram fem huvudsakliga utmaningar, som innebär större möjligheter att förstärka det svenska innovationssystemet, som därmed får större kraft att bidra till en uthållig tillväxt. Läs och ladda hem (571K)   Här kan du prenumerera på nyheter från Näringsdepartementet. Länkar. Näringslivsutveckling. http://naring.regeringen.se/ fragor/naringslivsutv/lasmer/lankar.htm Företagarguiden Genom Företagarguiden kan företagare hitta information, bl.a. om hur man startar företag och om skatteregler och tillstånd, men också ställa frågor och söka efter kontaktpersoner på myndigheter. Portalen utgår från företagarnas behov och utvecklingen har skett med hjälp av användartester med företagare. Den utvecklas nu vidare i dialog med användarna. http://www.foretagarguiden.se Hållbar utveckling. http://naring.regeringen.se/ fragor/hallbarutveckling/index.htm Bakgrund Målsättningen om en hållbar utveckling har successivt växt fram under de tre sista decennierna. Det var under den så kallade Bruntlandskommissionen 1987 som begreppet “hållbar utveckling” först myntades. Begreppet gav sedan underlag till FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992. Där träffades representanter för närmare 180 länder för att diskutera vägen mot en hållbar utveckling när det gäller ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner i världen. Under konferensen antogs handlingsprogrammet Agenda 21 som står för "dagordning för det 21:a århundradet”, Agenda 21 är alltså en handlingsplan för 2000-talet. Länderna enades om rekommendationen att alla länder bör ta fram en nationell strategi för hållbar utveckling. FN:s generalförsamlings extra möte 1997 fastställde målet att alla länder senast år 2002 ska ha en strategi eller ett program för hållbar utveckling. En uppföljning av de beslut som togs i Rio de Janeiro kommer att ske på världstoppmötet i Johannesburg 26 augusti - 4 september 2002. Regeringens ambition är att Sverige ska vara en pådrivande internationell kraft och ett föregångsland i strävan att skapa ett hållbart samhälle och i detta arbete har Näringsdepartementet en viktig roll. Näringsdepartementets arbete för hållbar utveckling Näringsdepartementet arbetar sammanhållet och långsiktigt med en rad sakområden som alla bidrar till att skapa tillväxt och nya jobb. Tillväxt ger förutsättningar för ökade resurser till välfärden. Men det är inte bara tillväxtens resultat som är betydelsefullt för välfärden, utan lika mycket tillväxtens former. Välfärd handlar inte bara om hur vi handskas med ekonomiska tillgångar utan lika mycket hur vi hushåller med naturresurserna. Välfärd handlar inte bara om materiell standard utan också om att utvecklingen i samhälle och ekonomi är ekologiskt hållbar, det vill säga resurseffektiv och ren. Därför räcker det inte att skapa tillväxt i syfte att fördela den rättvist - det är lika viktigt hur tillväxten skapas. Näringsdepartementet arbetar med att bidra till förverkligandet av regeringens vision om ett hållbart Sverige. Målet om en hållbar samhällsutveckling har ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre är beroende av varandra och bidrar tillsammans till den hållbara utvecklingen. Skapa tillväxt och hållbarhet Tillväxt skapas av människors arbete, och tillväxtpolitik måste handla om att skapa så goda förutsättningar som möjligt för detta arbete. Exempel på förutsättningar för människors arbete är ett väl utbyggt transport- och kommunikationssystem och en rikstäckande digital infrastruktur. Andra förutsättningar är stabila spelregler för företagsamheten, goda arbetsmiljöer, kreativa forskningsmiljöer, åtgärder för att bryta fördomar och diskriminering i arbetslivet och sunda konkurrensförhållanden, som inte utestänger nya aktörer och nya idéer. Till förutsättningarna hör också att utvecklingen i samhälle och ekonomi är ekologiskt hållbar, det vill säga resurseffektiv och ren. Det handlar om att skapa förutsättningar med IT och det handlar om att ställa om energisystemet. Det handlar om att utforma ett transportsystem som är hållbart när det gäller den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen, och det handlar om att skapa en hållbar utveckling i hela landet. Arbetet med hållbar utveckling ska genomsyra alla politikområden. Inom Näringsdepartementet sker arbetet mot en hållbar utveckling på tre nivåer, strategin för det nationella arbetet, arbetet sektorsvis, det vill säga inom Näringsdepartementets olika sakfrågor, och det internationella arbetet. När det gäller det internationella arbetet med hållbar utveckling så är det uppdelat på områdena Baltic 21, Norden, EU och FN/OECD.   Läs även om arbetet med hållbar utveckling inom Näringsdepartementets ansvarsområden: Arbetsmarknad Energi Gruv- och mineralpolitik Idrott Integration och mångfald IT, tele- och postpolitik Jämställdhet Näringsliv Regional utveckling Skogsbruk Social ekonomi Statligt ägda företag Turism Läs skriften Näringsdepartementets arbete för hållbar utveckling (869K) Läs mer om hållbar utveckling Prenumerera på nyheter från Näringsdepartementet. Hållbar utveckling. Aktuellt. http://naring.regeringen.se/ fragor/hallbarutveckling/aktuellt.htm Världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg FN arrangerar den 26 augusti - 4 september 2002 ett världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg i Sydafrika. Toppmötet utgör tioårsuppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling som hölls i Rio de Janeiro 1992. Mötet ska utmynna i en politisk deklaration men inte en omförhandling av Agenda 21-deklarationen. Övergripande tema för världstoppmötet kommer att vara hållbar utveckling i begreppets samtliga dimensioner; ekologiskt, socialt, och ekonomiskt Inte minst de sociala och ekonomiska aspekterna kommer att ges ett jämförelsevis mer framträdande fokus än vad som var fallet i Rio 1992. De fyra områdena fattigdomsbekämpning, förändring av ohållbara produktions- och konsumtionsmönster, skydd och handhavande av naturresursbasen för ekonomisk och social utveckling samt hållbar utveckling i en globaliserad värld har pekats ut. Målsättningen för mötet är deltagande på högsta politiska nivå, det vill säga stats- och regeringschefer. Förhoppningen är också att ledande representanter för näringslivet involveras i processen och själva närvarar vid mötet. Toppmötet i Johannesburg ska utmynna i två delar. Dels en förhandlad regeringsöverenskommelse på global nivå (typ 1), dels initiativ och partnerskapsöverenskommelser som kan innefatta regeringar, internationella organisationer, den privata sektorn och det civila samhället (typ 2). När det gäller typ 2 är en viktig komponent kontakter med näringsliv och organisationer. Dessa kontakter sköts i regeringskansliet bland annat genom en inrättad dialoggrupp. Ambitionen är skapa en bred nationell förankring i förberedelsearbetet inför toppmötet och främja ett brett deltagande vid förberedande förhandlingsmöten och under själva toppmötet. För att förstärka det svenska agerandet inför Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg har ett gemensamt sekretariat för Utrikesdepartementet, Miljödepartementets och Näringsdepartementet bildats inom Regeringskansliet.  Överläggningar med näringslivet den 7 mars Näringslivets agerande och ansvar har en allt större betydelse för den globala utvecklingen - både för dess ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Under året hålls två stora FN-konferenser där frågan om den privata sektorns roll är central. Förutom världstoppmötet i Johannesburg hålls också en internationell konferens om utvecklingsfinansiering i Monterrey. Den 7 mars 2002 bjöd statsminister Göran Persson in näringslivet till en diskussion på Rosenbad. Förutom statsministern deltog närings-, utrikes-, handels-, miljö- och biståndsministrarna. Ambitionen med diskussionen var att få till stånd ett informellt och effektivt meningsutbyte mellan berörda ministrar och ledande företrädare för företag och organisationer med förhoppning om att detta ska leda till konkreta åtgärder. Dialogen kommer nu att fortsätta på olika sätt. I samband med detta möte bestämdes att en dialoggrupp om näringslivets roll för en hållbar utveckling skulle etableras. Johannesburgsekretariatet, är sammankallande och ett första möte planeras i v 20. Intresserade kan kontakta Eva Blixt,  eva.blixt@industry.ministry.se Genomförandet av Agenda 21 FN:s generalsekreterare har presenterat en huvudrapport inför Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg. Tyngdpunkten är en utvärdering av genomförandet av Agenda 21. Rapporten avslutas med ett antal förslag på nya åtgärder inom ett antal områden. Åtgärderna utgör möjliga steg i arbetet med att stärka genomförandet av Agenda 21 och målen i Millenium-deklarationen. Vid ett andra förberedande möte inför toppmötet i Johannesburg (Prep Com II) diskuterades dessa förslag vidare och det betsämdes konkret vad som behöver göras för att uppnå målen och förslagen. Målen ger också vägledning om hur regeringsöverenskommelsen på global nivå (typ 1) kommer att se ut. Social ekonomi. http://naring.regeringen.se/ fragor/social_ekonomi/index.htm Den sociala ekonomin motsvaras av en tredje sektor i samhället som ger möjligheter för människor att tillgodose behov som den privata och den offentliga sektorn har svårt att hantera. Detta gör den genom att kombinera det samhälleliga ansvarstagandet hos den offentliga sektorn med entreprenörskapet hos den privata. Frågorna om social ekonomi skär över flera av Näringsdepartementets politikområden; främst arbetsmarknad, regional utveckling, näringslivsutveckling, turism, integration, storstadsutveckling, idrott och strukturfonder. Flera departement Området anknyter också starkt till bl.a. Folkrörelsepolitiken inom Justitiedepartementet, frågor om icke-vinstdrivande företagsformer inom sjukvård och boende, frivilligt socialt arbete inom Socialdepartementets område, det civila samhällets betydelse i internationellt utvecklingssamarbete inom Utrikesdepartementet, folkbildningen inom Utbildningsdepartementet m.m. Frågorna handlar om den roll som föreningar och folkrörelser, kooperativ, stiftelser, lokala utvecklingsgrupper och liknande verksamhetsformer spelar inom olika samhällsområden. Nytta för medlemmar eller andra grupper Gemensamt för dessa verksamheter är att de har andra primära ändamål än att generera vinst, att demokratiska värden och arbetssätt är viktiga och att de är fristående från den offentliga sektorn. De är till för att göra konkret nytta för medlemmar eller andra grupper. Typiskt är också att de i hög grad tar andra förmågor i anspråk hos de människor som är verksamma, än vad den privata och den offentliga sektorn gör. Människors förmåga att åstadkomma saker tillsammans Allmänt sett är den sociala ekonomins bidrag till det sociala kapitalet i samhället betydande, vilket i sin tur har grundläggande betydelse för både näringsliv, politik och förvaltning. Det handlar om människors förmåga att åstadkomma saker tillsammans, inom alla områden. Företagande med socialt ansvar Den sociala ekonomin står för ett företagande med socialt ansvar. De insatser kring kooperativt företagande som departementet gör som en del av näringslivsutveckling bidrar till den sociala ekonomin. För många kan ett nyföretagande i kooperativ eller liknande form vara ändamålsenligt och möjligt att förverkliga, till exempel för en personalgrupp som "knoppas av" från kommun eller landsting. Föreningsverksamhet kan ofta föda ett entreprenörskap som också leder till företagande. Gott liv i lokalsamhället Inom regionalpolitiken är de lokala utvecklingsgrupperna viktiga aktörer med stor och mångfacetterad betydelse för människors möjligheter att bo och leva ett gott liv i lokalsamhället. Ta sig in på arbetsmarknaden Inom arbetsmarknadspolitiken kan kooperativ och andra former av verksamhet som bygger på inflytande, samarbete och gemensamt ansvar fungera väl för människor som står utanför arbetsmarknaden och som har särskilda problem att ta sig in. Nya projekt I de svenska strukturfondsprogrammen för mål 3 och Equal har förutsättningarna för aktörer och projekt med anknytning till social ekonomi förbättrats. Främst handlar det om projekt med inriktning på nya källor till arbete samt lokal utveckling. Uppföljning Denna sociala ekonomin och den tredje sektorn är svagt belyst i statistiken. Därför görs insatser för att utveckla klassificeringar, variabler och datakällor som kan ge en löpande statistik som synliggör sektorn utifrån dess särskilda egenskaper. Aktörer. Social ekonomi. http://naring.regeringen.se/fragor/social_ekonomi/aktorer.htm Ett antal representanter för viktiga aktörer inom den sociala ekonomin fanns med i Nationalkommitten för förberedelser och genomförande av 7:e europeiska konferensen om social ekonomi som ägde rum i Gävle 7-9 juni 2001: Kommitten består av: Ordf. Statsrådet Ulrica Messing, Näringsdepartementet Vice ordf. Gun-Britt Mårtensson, förbundsordförande HSB Ledamöter: Sören Andersson, vVD Föreningssparbanken, Tore Andersson, VD Folksam, Agneta Mbuyamba, ordf. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Sebastian Giwa, ordf. Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), Rafael Bermejo, styrelseledamot Internationella Företagarföreningen i Sverige (IFS), Alec Carlberg, förbundsordf. RFHL, Eva Fernvall, förbundsordf. Vårdförbundet, Bengt Göransson, f.d. statsråd KG Hammar, ärkebiskop Svenska kyrkan, Bo Dockered, ordf. Folkrörelserådet - Hela Sverige ska leva, Caroline Trapp, vice ordf. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Mostafa Kharraki, ordf. Sveriges Muslimska Råd, Inger Schörling, EU-parlamentariker Roland Svensson, VD Kooperativa förbundet (KF) Göran Thurdin, ordf. Rädda Barnen Ylva Thörn, förbundsordf. Svenska kommunalarbetarförbundet Bengt Westerberg, f.d. statsråd, Riksidrottsförbundet Peter Örn, generalsekr. Svenska Röda Korset Läs mer om social ekonomi. http://naring.regeringen.se/ bestallning/social_ekonomi/index.htm Här kan du kostnadsfritt läsa och beställa trycksaker, faktablad, rapporter m.m. som producerats av Näringsdepartementet. Dokumenten finns också i pdf-format och för att kunna läsa och ladda hem dem behöver du ha Acrobat Reader 3.0 eller senare. Programmet kan du ladda hem gratis här. Propositioner, Ds, skrivelser och rapporter kan läsas och laddas hem i pdf-format på de här sidorna, men beställs i tryckt format från Fritzes Offentliga Publikationer. Lagar och förordningar finns samlade i Lagrummet. Informationsmaterial Alternativ Maj 2002 Artikelnr: N2030 Magasin, 27 sidor Magasin om social ekonomi i praktiken. Läs och ladda hem här (1,54M)   Uppföljning av Regeringskansliets arbete med social ekonomi Maj 2002 Artikelnr: N2026 Skrift, 16 sidor Uppföljning av Regeringskansliets arbete med social ekonomi våren 2001 till våren 2002 Läs och ladda hem här (125 K)   Social economy - a follow-up of the Swedish Government Offices´work on the social economy Maj 2002 Artikelnr: N2031 Skrift, 11 sidor Engelsk översättning av skriften "Uppföljning av Regeringskansliets arbete med social ekonomi". Läs och ladda hem här (136K)     L´économie sociale - apercu des travaux des Services du gouvernement sur l´économie sociale Maj 2002 Artikelnr: N2032 Broschyr, 11 sidor Fransk översättning av skriften "Uppföljning av Regeringskansliets arbete med social ekonomi". Läs och ladda hem här (140K)   Social ekonomi Våren 2001 Artikelnr: N1027 skrift, 20 sidor En skrift om Regeringskansliets arbete med ett nytt begrepp. Läs och ladda hem här (366K)   Social economy Spring 2001  Artikelnr: N1028 Skrift, 24 sidor Engelsk översättning av skriften "Social ekonomi". Läs och ladda hem här (374K)   L´Économie sociale Printemps 2001  Artikelnr: N1029 Skrift, 22 sidor Fransk översättning av skriften "Social ekonomi". Läs och ladda hem här (367K)   Social ekonomi - en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt April 2001  Artikelnr: N1026 Informationsblad, 4 sidor Läs och ladda hem här (31K) Rapporter Social ekonomi - en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt Rapport från arbetsgruppen om den sociala ekonomin och dess utveckling, december 1999 Läs och ladda hem rapporten (434K)  Läs och ladda hem bilagor till rapporten (374K)   Konferensdokumentation/Documentation The Social Capital of the Future, Dokumentation från den 7:e konferensen om Social ekonomi, 7-9 juni 2001, juni 2001, Gävle, Sverige Läs och ladda hem dokumentationen på svenska, (949K) The Social Capital of the Future, Documentation from the 7th European Conference on Social Economy, 7 to 9 June 2001, Gävle, Sweden Read and download the documentation in english (723K) The Social Capital of the Future, Documentation de la 7e conférence européenne de l’ économie sociale, du 7 au 9 juin 2001, Gävle, Suède Lisez le documentation en francais (834K) Så arbetar Regeringskansliet. Social ekonomi. http://naring.regeringen.se/ fragor/social_ekonomi/saarbetar.htm Ansvarigt statsråd Ulrica Messing är statsråd i Näringsdepartementet och ansvarig i regeringen för frågor om social ekonomi.  Näringsdepartementet På Näringsdepartementet leds arbetet med social ekonomi av statssekreterare Jan Grönlund. Enheten för regional tillväxt, idrott och social ekonomi sköter det löpande arbetet på området. Enheten handlägger ärenden och kontakter med myndigheter.

070514: Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se Näringsdepartementet 6 juli 1999: Utveckling och delaktighet - agenda för Näringsdepartementets tillväxtpolitik. DS 1999:32. 98 sidor. (http://www.naring.regeringen.se/tillvaxt) Innehåll Förord. 4 1. Vad har Näringsdepartementet hittills gjort? 6 2. Ett samtal om tillväxt. 9 3. Världen och Sverige förändras.16 3.1 Nya mönster . 16 3.2 Gränslösa investeringar . 17 3.3 Internationaliseringen: Vad betyder den för politiken? 19 3.4 Informationsteknologin. 22 3.5 Nya strukturer för företag och arbetsmarknad. 23 4. Sverige idag. 27 4.1 Har Sverige halkat efter? . 28 4.2 Slutsatser för den framtida politiken. 32 5. Vad är tillväxt? 33 5.1 Teorier om tillväxt. 34 5.2 Tillväxtens drivkrafter . 37 5.3 Kan vi avstå från tillväxt? 40 6. Statens roll och marknadens. 43 6.1 Marknadsekonomi. 43 6.2 Statens roll idag. 44 6.3 Skatter och offentliga utgifter. 45 6.4 Fördelningens betydelse. 46 6.5 Skadar höga skatter tillväxten? 47 6.6 Kapitalbeskattningen. 48 7. Grundläggande strukturer för tillväxt. 49 7.1 Handel. 49 7.2 Regionalpolitik. 51 7.3 Utbildningsväsendet. 54 7.4 Kommunikationssystemen. 55 8. Företag. 61 8.1 Företagsstruktur. 61 8.2 Investeringar. 62 8.3 Riskkapital. 64 8.4 Ökad konkurrens. 64 8.5 Kommunerna och konkurrensen. 66 8.6 De små företagen . 68 8.7 Teknikspridning. 70 8.8 Nya tillväxtområden. 72 9. Arbetsmarknad. 74 9.1 Varför har vi arbetslöshet idag? 74 9.2 Befolkning och arbetskraft. 76 9.3 Arbetskraftens sammansättning. 76 9.4 Kvinnors arbetsmarknad. 77 9.5 Invandrares arbetsmarknad. 77 9.6 Deltidsarbete. 79 9.7 De arbetslösa och de lediga jobben passar inte alltid ihop. 80 9.8 Aktiv arbetsmarknadspolitik. 81 9.9 Arbetsmarknadspolitik i EU. 82 9.10 Arbetslöshetsersättningen. 82 9.11 Lönebildning. 85 9.12 Arbetsrätten. 88 Slutord. 90 070514: Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se 000512: Näringsdepartementet: Benchmarking av näringspolitiken Ds 2000:12 Indikatorer inom åtta områden som påverkar ekonomisk tillväxt. http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/pdf/ds2000_12.pdf Innehåll Förord 1 Innehåll 4 Sammanfattning 7 1 En förbättrad lönebildning 11 1.1 Indikatorer. 11 1.1.1 Förändringar i löner 12 1.1.2 Löneökning och produktivitet 14 1.1.3 Lönespridning 17 1.2 Sammanfattning lönebildning 19 2 En väl fungerande arbetsmarknad 20 2.1 Indikatorer 20 2.1.1 Sysselsättningsintensitet efter kön och medborgarskap 21 2.1.2 Arbetslöshet efter kön 24 2.1.3 Andel ungdomar i sysselsättning eller utbildning 27 2.1.4 Interregional flyttningsbenägenhet 28 2.1.5 ”Läsförmåga” enligt IALS 29 2.1.6 Kompetensförsörjning som andel akademiker 31 2.2 Sammanfattning arbetsmarknad 32 3 Sverige, en ledande IT-nation 33 3.1 Indikatorer 34 3.1.1 Produktion per capita 34 3.1.2 IT-marknaden 35 3.1.3 Internetanvändning 36 3.1.4 Kostnader för telefonsamtal 37 3.1.5 Andelen högutbildade naturvetare och tekniker 25-34 år 39 3.2 Sammanfattning IT 40 4 Hållbar kommunikationsförsörjning 41 4.1 Indikatorer 41 4.1.1 Stockholms interna tillgänglighet 42 4.1.2 Stockholm - flygförbindelser med utlandet 43 4.1.3 Godstransporter - andel bil 46 4.1.4 Utsläpp från transporter av koldioxid per capita 47 4.2 Sammanfattning kommunikationsförsörjning 48 5 Fler och växande företag i hela landet 50 5.1 Indikatorer 50 5.1.1 Näringslivets dynamik 51 5.1.2 Nyföretagande 52 5.1.3 Etableringshinder 53 5.1.4 Förändring i bruttoregionprodukt, fördelning mellan regioner 55 5.2 Sammanfattning företagande 57 6 Fungerande marknader och konkurrens 58 6.1 Indikatorer 58 6.1.1 Statligt stöd till företag 59 6.1.2 Andel sysselsatta i privat sektor 61 6.1.3 Prisjämförelser 63 6.2 Sammanfattning marknader och konkurrens 65 7 Väl fungerande arbetsrättsliga regler 66 7.1 Indikatorer. 66 7.1.1 Förekomst av strejker 67 7.1.2 Sysselsättningsintensitet 55-64 år 69 7.2 Sammanfattning arbetsrättsliga regler 71 8 En god arbetsmiljö 72 8.1 Indikatorer72 8.1.1 Olycksfall i arbete 73 8.1.2 Autonomi, arbetstillfredsställelse,kompetensutveckling 74 8.1.3 Kvoten arbetskraftsdeltagande kvinnor/män78 8.2 Sammanfattning arbetsmiljö 79 9 Källförteckning 80 IT-kommissionen nedlagd. 010415: Från IT-kommissionens skrivelse till Regeringen 2001-03-20. (Se 654): " Arbetsmarknad - Arena på Internet för ”Arbete och rekrytering i Sverige”      Internet har på några år dramatiskt förändrat förutsättningarna för arbetssökande och arbetsgivarnas rekrytering. Alltfler använder sig av Internet för att leta och ansöka om jobb och att rekrytera arbetskraft. Under en månad är det 700-800 000 unika besökare på olika webbplatser med lediga arbeten på Internet.      Internet skulle kunna göra arbetsmarknaden mer transparent, och därmed att få den att fungera bättre. Ju fler som kan skaffa sig bra information om vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden, desto bättre är förutsättningarna för att arbetssökande och arbetsgivare skall kunna hitta varandra, och göra välgrundade beslut om att anställa eller att ta anställning.      Informationen på Internet är emellertid inte alltid lätt att hitta och värdera. Alltfler förmedlingsaktörer etablerar sig på Internet och alltfler företag använder sina egna hemsidor för att rekrytera. Det innebär att en arbetssökande som vill få en något så när heltäckande bild av passande lediga jobb måste söka igenom ett mycket stort antal hemsidor. Om någon vill visa upp sin kompetensprofil och exponera sig så brett som möjligt, måste denne lägga ner betydande tid på att registrera sig på ett antal olika databaser för arbetssökande, alla med olika sätt att strukturera information. En rekryterare som vill ha tag på en viss kompetensprofil, måste på motsvarande sätt gå igenom ett antal databaser med sökande.      De ökande svårigheterna att komma åt och lämna all relevant information på Internet skulle kunna hanteras om de ledande förmedlingsaktörerna på arbetsmarknaden kunde ena sig om ett standardiserat sätt att beskriva yrkesmässiga kompetenser och andra meriter, och om man kunde göra den information som man lagrar i sina resp. databaser sökbara från ett ställe på Internet.      Det skulle bidra till att skapa en öppen marknad för arbete och kompetens. Beskrivningar av den arbetssökandes kompetens resp. av lediga jobberbjudande skulle då kunna publiceras på nätet och göras tillgängliga för alla utan mellanhänder. En sådan öppen marknad skulle vara effektivare, ge bättre kvalitet och minska kostnaderna för arbetsgivare i rekryteringsarbetet. Med hjälp av informationsstrukturer kan den arbetssökande beskriva sig på ett sätt som alla arbetsgivare kan förstå. På samma sätt kan arbetsgivarna lägga ut sina kravprofiler på ett allmänt läsbart sätt. Eftersom informationen är strukturerad kan den läsas automatiskt med hjälp av sökprogram ('agenter') vilka också kan matcha kompetens mot kravprofiler. För arbetsförmedlare och andra rådgivare blir det också möjligt att tillföra mervärden som olika typer av tester av arbetssökanden eller analyser av företag som erbjuder jobb. Med hjälp av infostrukturen blir det möjligt att skapa en öppen och transparent arbetsmarknad där arbetsgivare och arbetssökande kan satsa på kvalitet i stället för kvantitet och där chansningar på nya jobb och medarbetare ersätts av väl underbyggda val. IT-kommissionens rekommendation      AMS/Afs bör få i uppdrag att bedriva ett systematiskt arbete för att utveckla standards, metadata och terminologi på arbetsmarknadens område i samråd med olika intressenter och parter på området.      AMS/Afs har redan påbörjat ett explorativt arbete bland olika aktörer på arbetsmarknaden för att få till stånd en standardisering av beskrivningar och sökbegrepp. Arbetet bör inriktas på - att skapa en standard för beskrivning av yrkesrelaterade kompetenser som kan användas av arbetssökande, företag och förmedlingsaktörer på hela arbetsmarknaden och att skapa en mäklarfunktion för standards, metadata och terminologi - att anpassa befintliga standards för metadata och märkning av information till arbetsmarknadens område - att göra det möjligt att registrera information för lediga platser och arbetssökande på ett ställe och att kunna välja att exponera denna information på flera webbplatser - att göra det möjligt att med ett standardiserat sökformulär från ett ställe söka information i flera databaser för lediga platser och kompetensprofiler. " 020517: IT-kommissionen: Vision 2011. På område 654 redovisas IT-kommissionens rapport: "Vårt digitala tjänstesamhälle - vision 2011+. Visioner och reflektioner om önskvärda framtider - rapport från IT-kommissionens hearing, 24-25 september 2001. " Korta sammanfattningar av alla visionerna finns på område 12. Visioner som berör område 658: “Näringsliv: ”Värdeskapandet sker i flexibla nätverk”      Vision 2011: Ett näringsliv fungerar inte om det inte finns en konsument. Därför är konsumentperspektivet mycket centralt för producenter av varor och tjänster. Tid och pengar är mer än någonsin tidigare en bristvara för konsumenterna och det ställer alldeles särskilda krav på näringslivet. Det innebär inte bara att konsumenten kommer att kräva alltmer prispressade produkter och tjänster av näringslivet, utan det innebär också en stor potential för näringslivet att tillhandahålla helt nya produkter och tjänster. Särskilt gäller det sådant som tillfredsställer kunden behov av omedelbar leverans. Leverans prompt! Vi vill ha varan/tjänsten omgående. Konsumenten är nu mycket mer krävande än vad näringslivet upplevt tidigare.      För att kunna tillfredsställa detta nya konsumentbeteende och marknadens krav, är näringslivet strukturerat på ett nytt sätt. Näringslivet har lämnat det traditionella sättet att arbeta i fasta värdekedjor till förmån för flexibla värdeskapande nätverk. Företagen arbetar nu i nätverkande dynamiska organisationsformer som hela tiden ändrar struktur och där varje enhet är höggradigt specialiserad på sin verksamhet. Många företag är horisontellt integrerade och andra agerar som spindlar i sina nätverk. Det gäller alltså nya villkor för arbete genom de dramatiska förändringar som skett genom tillgången på teknik.      Värdeskapandet sker alltså i flexibla nätverk. Det sker i olika former av värdenät. Det finns väl fungerande elektroniska marknadsplatser där företagen arbetar. Genom att varje funktion är ständigt uppkopplad via olika typer av nät, ökar möjligheterna kraftigt till att uppnå effektivitet i dessa handelsplatser. Det bidrar också till att höja kapacitetsutnyttjandet av tillgängliga resurser. Det möjliggör bättre servicenivåer och personligt bemötande i hantering av kundrelationer.      Genom nya IT-system kan arbetet (och framförallt arbete som är datorstött) i stigande utsträckning utföras på andra platser än den som vi traditionellt uppfattar som arbetsplatsen. De geografiska avstånden minskar i betydelse för att olika medarbetare ska kunna samverka. Det datorstödda arbetet kan utföras praktiskt taget var som helst. Det datorstödda arbetet kan också många gånger utföras när som helst på dygnet.      Allt detta gör att det blir allt svårare att koppla arbetets begrepp, regler och institutioner till industrisamhällets grundstenar tid och plats. Arbetsplatsen kan i en växande mängd yrken variera alltifrån en bestämd arbetslokal till kunden, hemmet eller bilen. Arbetstiden kan för alltfler yrkesverksamma spridas ut över dygnets, veckans eller månadens timmar efterhand som behov av arbetsinsatser finns. Informationstekniken och ett spektrum av interna och externa digitala tjänster skapar också förutsättningar för helt nya företags- och organisationsformer, t ex virtuella eller imaginära organisationer. Företagen samarbetar i nätverk med andra företag på tillfällig eller permanent basis. Även dessa nya företags- och organisationsformer gör att begrepp som arbetsplats och arbetstid får en annan innebörd för många i yrkeslivet. Se vidare: Vision 2011: Näringsliv. (280K) http://www.itkommissionen.se/ dynamaster/file_archive/020423/ 6b0e27ebacd2418323e01ebbe35fe80d/ Vision%202011%20%2d%20N%e4ringsliv.pdf 010107:

DN 010107 sid A4: "Nya Arbetsmiljöverket kräver miljöansvariga i styrelserummen:  "Arbetssjukdomarna fördubblade på tre år"  Antalet anmälda arbetsrelaterade sjukdomar fördubblades de senaste tre åren. För kvinnor är ökningen alarmerande, upp till 120 procent. Det nya arbetsmiljöverket lovar hårdare kontroll på arbetsplatserna och enklare regler för de små företagen. Arbetsgivare måste tillsätta särskilda miljö- ansvariga i ledning och styrelse. Då synliggörs behoven och då kommer resurserna fram till miljöförbättringar, skriver det nya verkets generaldirektör Kenth Pettersson och tio regionala tillsynsdirektörer. Under det gångna året såg vi på flera sätt effekterna av ett alltmera uppskruvat arbetstempo. De långa sjukskrivningarna tangerade tidigare rekordnivåer. Riksdag och regering har inte varit overksamma. Utredningar och arbetsgrupper har tillsatts med uppgift att lägga förslag som kan ta oss ur problemen.  Statsbidragen till kommunerna höjdes. Beslut fattades om att slå samman Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen till det nybildade Arbetsmiljöverket, som tillförts ökade resurser till det preventiva arbetsmiljöarbetet. Hur ser vi på situationen? Hur kan vårt förebyggande arbete dämpa och helst, på sikt, skapa sådana förutsättningar i arbetslivet, att anställda orkar ända fram till pensionen? Oftast dröjer det år, innan dåliga arbetsmiljöer avsätter spår, psykiskt och fysiskt. Det är exponering under längre tid, som förorsakat den situation vi ser i dag. De höga sjuktalen bland kvinnor är ofta en kombination av kroppslig värk och psykisk oro, som uppstår, när kraften inte räcker till att svara mot uppenbara behov. Det är främst kvinnor som arbetar med att ge människor service och vård. Möjligheterna till arbetstillfredsställelse inom vård, omsorg och skola har minskat som ett resultat av bland annat personalneddragningar och brister i verksamhetens organisationsstruktur. Sådant sliter. Arbetet inom exempelvis hemtjänsten ser i dag helt annorlunda ut när vården, även av mycket gamla och sjuka, utförs i hemmet. Hot om våld och otryggheten i jobbet har ökat. Nu rullar hjulen för fullt i näringslivet igen. Statens ekonomi är i balans. Byggandet har ökat. Men tempot är högt. Flera av de gamla, kända riskerna finns kvar; buller, tunga lyft och dåliga arbetsställningar. I genomsnitt dödas en person i veckan i en arbetsolycka. Efter minskningar under första hälften av 1990-talet, kan vi från och med 1997 notera en årlig ökning av antalet arbetsolyckor. Det mest remarkabla är dock, att vi under samma period, 1997­2000, enligt vår prognos, kommer att få en fördubbling av de anmälda arbetssjukdomarna totalt. För kvinnornas del kan det handla om en ökning på 115­120 procent! De belastningsrelaterade sjukdomarna dominerar, men det är de psykosociala som ökat snabbast. Ännu talar inget för att toppen har nåtts. Människor far illa av omorganisationer och stress, samtidigt som det talas om nödvändigheten av höjd pensionsålder för att vi ska klara av offentliga åtaganden. En verkningsfull medicin för att vrida utvecklingen åt rätt håll utgörs av vår arbetsmiljölagstiftning. Den är skriven för att trygga arbetstagarnas hälsa. Hade den varit känd och ­ framför allt ­ hade den följts vid de cirka 300 000 arbetsplatserna i landet, skulle situationen i dag se annorlunda ut. I arbetsmiljölagen sägs bland annat: ° Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. ° Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. ° Varje arbetstagare har ett ansvar att identifiera risker och att följa föreskrivna skyddsåtgärder. ° Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Grunden för ett systematiskt arbetsmiljöarbete är den föreskrift om internkontroll av arbetsmiljön, som i stort sett gällt sedan 1993 och som för närvarande omarbetas. Den nya planeras att träda i kraft vid halvårsskiftet och har skrivits med syftet att vara mera precis och tydlig än nu gällande text. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete (som väntas bli det nya namnet på föreskriften) ska inordnas och utgöra en naturlig del i verksamheten. Det innebär planering, genomförande och uppföljning av arbetet med arbetsmiljön, att rutiner ska utarbetas och att hänsyn tas till alla förhållanden ­ fysiska och psykiska ­ som kan påverka de anställdas hälsa och välbefinnande. Inför större omorganisationer ska konsekvenser för arbetsmiljön utredas. Saknas arbetsmiljökompetens vid företaget, ska företagshälsovård eller motsvarande kompetens anlitas. I fjol inspekterade vi drygt 30 000 arbetsställen, av vilka en mindre andel arbetade systematiskt med att förebygga skador och annan ohälsa. Övriga arbetsgivare förhåller sig helt passiva: de reagerar först när något hänt eller när arbetsstyrkan blivit decimerad av många sjukskrivningar, som i sin tur negativt belastar den kvarvarande personalen. Detta är misshushållning med resurser och på sikt direkt kontraproduktivt. Arbetsmiljöverket har till uppgift att se till att arbetsmiljölagstiftningen följs. Med nya resurser kan vi anställa flera inspektörer och utveckla vår kompetens än mer inom det breda fält som rör sociala och organisatoriska riskfaktorer. Möjligheterna till samordning och enhetlighet av arbetsmiljötillsynen ökar. Kraven på åtgärder som ställs av Arbetsmiljöinspektionen (tidigare Yrkesinspektionen), kommer genom sammanslagningen att snabbare få effekt i hela arbetslivet. Arbetsmiljöverket kommer att fortsätta det inledda arbetet med att förenkla regelverket framför allt med tanke på de mindre företagen. Den totala regelmängden ska minska och bli enklare att förstå. Det finns i dag drygt 130 föreskrifter, med samma juridiska status som arbetsmiljölagen, som reglerar arbetsmiljön. Många arbetsställen har direkt behov av att följa ett litet antal av dessa, utöver den grundläggande föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Det går inte att skylla på snårigt och svårbegripligt regelverk. För att vi ska kunna medverka till att skapa det uthålliga arbetsliv, som samhället och medborgarna kräver av oss, behövs dock ett långtgående samarbete och ett engagemang av alla ­ arbetsgivare, chefer och anställda. Arbetsgivarna har skyldighet att se till att uppgifterna i arbetsmiljöarbetet är tydligt definierade för varje chef och arbetsledare, samt att hon eller han har den kunskap, resurser och befogenheter som krävs för detta. Anställda måste känna till det lagskydd de har mot ohälsosamma arbetsmiljöer. Gemensamt måste vi verka för att flera ges utrymme för skyddsombudsuppdrag ­ deras insatser behövs. Det är också nödvändigt att bygga ut företagshälsovården. Den senaste tidens tumult inom IT-branschen har medfört ett uppvaknande bland tusentals yngre förvärvsarbetande om betydelsen av arbetsrätt och kollektivavtal. Vår arbetsmiljölag bygger på en fin tradition av samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Det är bra med entusiastiska entreprenörer, men de bör också vara mogna att ikläda sig arbetsgivaransvaret. Även inför drastiska förändringar som neddragningar och definitiv avveckling gäller vår arbetsmiljöreglering. Vid utläggning av verksamhet på entreprenad, måste uppköparens underlag omfatta de resurser som krävs för att uppnå en god arbetsmiljö.  Här behövs också medborgarnas granskande öga. Vid beviljande av lokaliserings- och etableringsstöd måste företagens verksamhet prövas också utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Hur kommer arbetsorganisationen att se ut? Finns arbetsmiljöpolicy? Staten kan visa vägen genom att i utredningsdirektiv, inför större lagförändringar med mera kräva in konsekvensbedömningar för arbetsmiljön. Företag och organisationer fattar beslut om budgetar, verksamhets- och bemanningsplaner men tar inte med samma självklarhet hand om planläggning, genomförande och uppföljning av arbetsmiljön. Det vill vi, och ska vi, göra allt för att ändra på! Arbetsmiljöfrågorna måste föras upp på högsta ledningsnivå.  Ledamöter av styrelser och politiska nämnder måste begära in besked om hur arbetet fortskrider, och det måste klart och tydligt framgå vem/vilka som har det operativa ansvaret. Då synliggörs behoven. Då kommer det att yrkas medel för förbättringsåtgärder och kompetensutveckling, Då kommer det också att framgå av beslutsdokument att systematiskt arbetsmiljöarbete är en investering. En investering i den viktigaste resursen ­ personalen ­ och därigenom också i ökad kvalitet. Kenth Pettersson Generaldirektör Gunnel Bengtsson Tillsynsdirektör, Luleå Charlotte Branting Tillsynsdirektör, Växjö Gunnel Crona Tillsynsdirektör, Härnösand Christina Engman Tillsynsdirektör, Örebro Dan Holmquist Tillsynsdirektör, Linköping Mårten Holmström Tillsynsdirektör, Göteborg John Lundberg Tillsynsdirektör, Stockholm Mats Ryderheim Tillsynsdirektör, Malmö Erik Wiklund Tillsynsdirektör, Falun Elisabeth Åkerlund Tillsynsdirektör, Umeå. "   070514: Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se Pressmeddelande från Näringsdepartementet 010531: "Brist på jämställdhet, makt och inflytande skapar stress och ohälsa i arbetslivet" - Ohälsan och stressen i arbetslivet är ett av våra största problem idag. Det drabbar inte bara den enskilde utan även tillväxten och samhällsekonomin i stort. Sjukskrivningar och förtidspensioner kostar samhället stora pengar. I dagsläget rör det sig sammantaget om cirka 80 miljarder kronor och dessa kostnader stiger. I slutändan betalar vi alla. Det är ett samhällsproblem där både produktionen och människors hälsa blir lidande. Välfärden drabbas. En av de viktigaste förklaringarna till ohälsan och stressen i arbetslivet tror jag är bristen på jämställdhet, makt och inflytande, säger statsrådet Mona Sahlin. - Arbetsmiljöproblemen är komplexa. Därför behövs kraftansträngningar inom alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Vi bär alla ett ansvar. Jag avser därför att skyndsamt ta initiativet till en trepartsdialog, där regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter når fram till en gemensam överenskommelse för att komma tillrätta med den arbetsrelaterade ohälsan och den negativa stressen i arbetslivet, fortsätter statsrådet Mona Sahlin. - Handlingsplanen är inte en slutpunkt utan kan istället ses som början av en process. För att åstadkomma nya lösningar för ett mer kvalitativt och uthålligt arbetsliv behövs ett förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete, byggt på en helhetssyn. Långsiktigt och förebyggande arbetsmiljöarbete måste ses som en investering och inte som en kostnad, säger statsrådet Mona Sahlin. En trepartsdialog mellan regering, berörda myndigheter och arbetsmarknadens parter ska verka för ett förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete i verksamhetsstyrningen. Utöver det regering och riksdag kan åstadkomma med lagstiftning, skärpt tillsyn och resurstillskott fordras det en bred samsyn om problemens orsaker och relevanta insatser. En övergripande gemensam vision för trepartsdialogen bör vara ett hållbart arbetsliv där arbetsmiljön i vid mening och arbetsvillkoren blir en del av organisationens långsiktiga verksamhetsutveckling. Ett hållbart arbetsliv där medarbetarnas och chefernas arbetsmiljö och privatliv samt verksamhetens mål och krav balanseras på bästa möjliga sätt. De övriga övergripande frågor eller områden som arbetsgruppen anser är angelägna att ta upp inom ramen för trepartsdialogen är följande: Hur vi ska uppnå en ökad och modernare samverkan, inflytande, delaktighet och arbetsmiljökompetens för alla på jobbet. Kravet i arbetsmiljölagen att arbetsgivaren ska integrera det systematiska arbetsmiljöarbetet i verksamhetsstyrningen förutsätter i praktiken att arbetstagarinflytandet är integrerat på motsvarande sätt. För att uppnå denna integrering krävs en vidareutveckling av de samverkansavtal/arbetsmiljöavtal som reglerar inflytandet för arbetstagaren och fackliga företrädare inklusive skyddsombud utifrån olika branschers och verksamheters skilda förutsättningar. Främja mer individuellt anpassade arbetstider med beaktande av att vissa skyddsregler kan behöva förstärkas. Arbetstiden måste bli mer individuellt anpassad. Arbetstidens förläggning är av stor vikt för arbetsmiljön. Det är viktigt att människor får mer makt över sin arbetstid. Det handlar om att skapa mer flexibilitet och anpassning till män-niskors olika krav och behov, vilket i sin tur leder till ett uthålligare arbetsliv och en godare livskvalitet. Tillgänglig forskning visar att en utveckling som ger individen större inflytande över sin arbetstid under olika skeden i livet kan minska stressen i arbetslivet och motverka olika former av stressrelaterade sjukdomar. Individens krav i arbetsliv och i privatliv kan därmed balanseras på ett bättre sätt. Forskningen visar också att en bättre balans ökar individens kapacitet. Samordningen i den praktiska tillämpning av reglerna i AML och MBL, vilket i första hand är en fråga för arbetsmarknadens parter på central och lokal nivå. En viktig utgångspunkt bör även här vara integreringstanken, dvs. att arbetsmiljö, produktion, kvalitet och ekonomi behandlas i samma lednings- och samverkanssystem eftersom alla dessa delar påverkar varandra. Särskilda insatser behöver göras för småföretag. Dessa har ofta mindre möjligheter till flexibla lösningar och det gäller att finna möjligheter för småföretag att lättare anpassa arbetsmiljöåtaganden. Här tas de regionala skyddsombudens roll upp såsom kunskapsförmedlare och stöd i det lokala arbetsmiljöarbetet samt företagshälsovårdens roll och möjlighet att på olika sätt stödja småföretagen. En satsning ska göras på ökad information, upplysning, kunskapsspridning och kompetens. Detta gäller inte minst hur bättre arbetsorganisationer kan se ut i offentlig sektor. Statistiken behöver också förbättras, spridas och göras mer tillgänglig. En viktig fråga är behovet att säkerställa att chefer, specialister, skyddsombud och arbetstagare har erforderlig arbetsmiljökompetens. Kompetenscentra, ex. regionala, ska inrättas. Dessa ska ha kompetens och resurser att arbeta med arbetslivsutveckling och arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsmarknadens parter på lokal och regional nivå ska ha stort inflytande på innehållet i verksamheten. Nätverksarbete mellan företag, förvaltningar och myndigheter i regionen bör betonas. Certifiering - frivillighet som komplement till tvång. Regeringen och arbetsmarknadens parter bör överväga hur certifieringen och kvalitetsmärkning av det systematiska arbetsmiljöarbetet kan främjas. Opinionsbildning och andra åtgärder för att ändra attityderna till äldre i arbetslivet. Arbetsgruppen pekar på behovet att skapa möjlighet att successivt minska tjänstgöringsgrad och arbetsinsats fram till pensionsavgången. De åtgärdsområden som föreslås kunna tas upp av regeringen oberoende av trepartsdialogen är följande: Personalekonomiska instrument och styrmedel behöver utarbetas. Det kan handla om att företagen i sin redovisning kan tydliggöra satsningar och status i arbetstagarnas arbetsmiljö och kompetensutveckling. Här ska ett antal pilotprojekt sättas igång. Dessutom ska en utredning om ekonomiska styrmedel för att komma åt arbetsmiljöproblemen tillsättas. Det handlar om tänkbara åtgärder som ger arbetsgivaren ökade ekonomiska motiv att arbeta förebyggande. Arbetsrättslagar, arbetsmiljölagar och jämställdhetslagar ska ses över. Dessa ska ge individen tydliga möjligheter att förena arbetsliv och familjeliv. En tillsättning av utredning för översyn ska exempelvis göras för vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen (AML) och medbestämmandelagen (MBL) och dess samverkan mellan varandra. Företagshälsovården ska rustas upp. På detta område behövs förstärkningar både vad gäller kompetens och resurser. Statskontoret har i uppdrag att lägga fram förslag som syftar till ett effektivare arbetsmiljöarbete. Tillsynsarbetet ska förstärkas. Detta gäller både Arbetsmiljöverkets och Arbetsmiljöinspektionens verksamhet. Det nya sammanslagna Arbetsmiljöverket har i år tillförts 70 miljoner kronor för tillsynen. Ett samarbete behövs i högre grad med Försäkringskassorna. Om en och samma arbetsplats får fler sjukskrivna ska berörda myndigheter omedelbart kunna granska förhållandena så att åtgärder mot stress, hets och ohälsa möjliggörs. Arbetsmiljöverket bör också modernisera den del av regelverket som har anknytning till organisatoriska, sociala och stressrelaterade frågor. Därutöver ska en översyn av lagstiftningen på relevanta områden göras. Forskning, utveckling och utbildning (FoUU). Spetskompetensen inom forskningen på stressområdet behöver utökas. Forskarutbild-ningen måste möta det ökade forskarbehovet om stressrelaterad och arbetsbetingad ohälsa. Skyddsombud ska finnas både lokalt och regionalt. Staten måste ta ett större ansvar för att skyddsombudens verksamhet ges förutsättningar att fungera effektivt. Bakgrund Regeringen bemyndigade den 27 januari 2000 statsrådet Mona Sahlin att tillsätta en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att analysera den stora ökningen av arbetsbetingad ohälsa som har samband med stress och andra organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsgruppens uppgift har varit att på grundval av analysen ta fram en handlingsplan som anger en strategi för att komma till rätta med utvecklingen av den arbetsbetingade ohälsan och som åstadkommer en förnyelse av arbetsmiljöarbetet. Rapporten innehåller viktiga kapitel och delar om den demografiska ut-vecklingen, stress, flexibilitet, arbetslivets omvandling, magra organisationer, äldre i arbetslivet, arbetsmiljöarbetet i verksamhetsstyrning, ledarskap och medarbetarskap samt ohälsostatistiken. I arbetsgruppen har deltagit, som ordförande, departementsrådet Lars Dirke, som ledamöter, ämnessakkunnige Oliver Renborg, kanslirådet Bo Barrefelt, departementssekreterarna Lars von Ehrenheim, Ola Persson, Eva Oscarsson, Gun-Britt Holmberg och Marianne Kling samt departe-mentsrådet Åsa Sohlman, samt som experter avdelningsdirektören Kurt Baneryd, utredaren Susanne Wallgren, professorn Gunnar Aronsson, programansvarige Ingrid Stymne och analytikern Annette Nylund. Till arbetsgruppen har varit knuten en referensgrupp i vilken har ingått representanter för arbetsmarknadens parter. I referensgruppen har deltagit Bo Tengberg och Carina Nilsson, Landsorganisationen i Sverige, Urban Ryadal och Börje Sjöholm, Tjänstemännens centralorganisation, Kerstin Hildingsson, Sveriges akademikers centralorganisation, Harald Frostling och Mats Holmgren, Svenska arbetsgivareföreningen, Jan Svensson, Landstingsförbundet, Hans Granqvist, Svenska kommunförbundet, Britt Trossmark, Arbetsgivarverket, Egon Magnusson, Arbetsgivaralliansen och Susanna Baconcini, Småföretagargruppen Nybyggarna. I övrigt har vid den slutliga utformningen medverkat Jill Klackenberg Arbetsgruppen avlämnade en delrapport, Ett föränderligt arbetsliv på gott och ont, Utvecklingen av den stressrelaterade ohälsan (Ds 2000:54), i september 2000. Rapporten, ”Långsiktig verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv - en handlingsplan för åtgärder på arbetsmiljöområdet”, kommer att finnas tillgänglig på Näringsdepartementets webb-plats, adress www.naring.regeringen.se. 070514: Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se 020115: Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5). Januari 2002 (632 sidor). (http://www.social.regeringen.se/propositionermm/sou) Innehåll Sammanfattning Mål och ansvarsområden för berörda aktörer Samhällsklimat, värderingar och attityder Arbetsgivarens ansvar Rehabiliteringsunderlag och sjukanmälan Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Särskilda insatser på arbetsplatser med hög sjukfrånvaro Ekonomiska drivkrafter Särskilda åtgärder för mindre företag Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader Kostnader för rehabiliteringsåtgärder Företagshälsovård Sjukvården En kompletterande arbetsmarknad Sjukförsäkringen Förbättrade underlag för bedömning av rätt till sjukpenning och behov av rehabilitering Rehabiliteringsplan Försäkringskassans ansvar för rehabilitering Begränsning av sjukpenningperioden Strukturella förändringar Sjukförsäkringens administration En försäkringsmässig sjukförsäkring Tidigare lagda förslag Författningsförslag 1 Utredningens uppdrag och arbetsformer 1.2 Utredningens arbetsformer 2 I huvet på en utredare 2.1 Bakgrundsfakta 2.2 Situationen är allvarlig - strukturella och samlade åtgärder är nödvändiga 2.3 Arbetsplatsen spelar en central roll 2.3.1 Sjukfrånvaron varierar med arbetsplatsens organisation, arbetsmetoder och resurstilldelning 2.3.2 Rätt till ett individanpassat arbete 2.4 Generella och förebyggande insatser nödvändiga 2.4.1 Forskning, utbildning och information 2.4.2 Folkhälsa 2.5 Arbetsplatsen 2.5.1 Sjukfrånvaro - resultat av samspelet mellan individ och arbetsplats 2.5.2 Kunskaper hos ledning och anställda 2.5.3 Företagshälsovård 2.5.4 Arbetsmiljöverkets tillsyn 2.6 Sjukvården 2.6.1 Sjukvårdsköerna inte ett huvudproblem 2.6.2 Finansiell samverkan 2.6.3 Sjukskrivning som behandlingsmetod 2.6.4 Ökad utbildning om sjukskrivningens konsekvenser 2.7 Arbetsmarknaden 2.7.1 En förändrad arbetsmarknadspolitik 2.7.2 Rehabiliteringsbidrag för långtidssjukskrivna 2.7.3 Ett arbetsmarknad för långtidssjukskriva -kvotering? 2.8 En försäkringsmässig sjukförsäkring 2.8.1 Sjukförsäkringsavgiften måste bättre återspegla den faktiska kostnaden för sjukfrånvaron 2.8.2 En förlängd sjuklöneperiod 2.8.3 Högkostnadsskydd för de mindre företagen 2.8.4 En försäkring utanför budgettaket 2.8.5 Aktiv sjukskrivning och rehabilitering 2.8.6 Förtidspension 2.8.7 Skilda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring - ett problem 2.8.8 En samlad organisation 2.9 Förändringar och översyn behöver göras också i andra system 2.9.1 Arbetsrätt - starkare skydd vid uppsägning och graviditet 2.9.2 Beskattningsfrågor 2.9.3 Äldre arbetskraft 3 Nya fakta och fakta i ny belysning 3.1 Inledning 3.2 Sjukfrånvarons utveckling och struktur 3.2.1 Sjukskrivna 3.2.2 Sjuktal 3.2.3 Sjukfallens längd i olika åldersgrupper 3.2.4 Sjukpenningdagar 3.2.5 Sjukfrånvaron i olika sektorer 3.2.6 Sjukfrånvaron på arbetsställen av olika storlek 3.2.7 Sjukfrånvaron på arbetsplatser med fler än 100 anställda i privat sektor 3.2.8 Regionala och lokala skillnader 3.2.9 Sammanfattande analys av sjukfrånvaron 3.3 Företagshälsovårdens förutsättningar att möta en ökad efterfrågan 3.3.1 Bakgrund 3.3.2 Sammanfattning av Statskontorets rapport 3.4 Statskontorets rapport angående försäkringskassans köp av tjänster 3.4.1 Bakgrund 3.4.2 Sammanfattning av Statskontorets rapport 3.5 HpH:s forskningsprogram 3.5.1 Vad kännetecknar arbetsvillkor som ökar sannolikheten att människor är långtidsfriska? Bilaga 2:5 3.5.2 Arbetslivets risker. Bilaga 2:7 3.5.3 Långtidssjukskrivna, förtidspensionerade och långtidsarbetslösa. Socioekonomiska, sektoriella och regionala skillnader. Bilaga 2:4 3.5.4 Ett arbetsliv för alla i alla åldrar. Bilaga 2:2 3.5.5 Långtidssjukskrivnas viljor och villkor. Bilaga 2:3 3.5.6 Attityder till äldre yrkesverksamma. Bilaga 2:6 3.6 SOCSAM - försök med politisk och finansiell samordning 3.7 FRISAM - Samverkan för särskilt utsatta 3.8 Välfärdsbokslut för 1990-talet (SOU 2001:79) 3.9 Finansplanens strategi för hälsa i arbetslivet 4 Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet - överväganden och förslag 4.1 Mål och ansvarsområden för berörda aktörer 4.1.1 Övergripande mål för ”människor i arbete” 4.1.2 Departementsövergripande och myndighetsgemensamma mål 4.2 Samhällsklimat, värderingar och attityder 4.2.1 Ett hälsosamt arbetsliv i fokus 4.2.2 En bred informationsverksamhet 4.2.3 En förbättrad kunskapsbas 4.2.4 Ett väl fungerande informationssystem 4.3 Arbetsgivarens ansvar 4.3.1 Rehabiliteringsunderlag och sjukanmälan 4.3.2 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 4.3.3 Särskilda insatser på arbetsplatser med hög sjukfrånvaro 4.3.4 Ekonomiska drivkrafter 4.4 Särskilda åtgärder för mindre företag 4.4.1 Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader 4.4.2 Kostnader för rehabiliteringsåtgärder 4.5 Företagshälsovård 4.5.1 Tillgång till företagshälsovård 4.5.2 Vårdavtal 4.5.4 Utbildning och resurser 4.5.5 En utbyggd företagshälsovårds intäkter och kostnader 4.6 Sjukvården 4.7 En kompletterande arbetsmarknad 4.7.1 En vidgad arbetsmarknadspolitik 4.7.2 Rehabiliteringsbidrag 4.7.3 Kvotering 4.8 Sjukförsäkringen 4.8.1 Sammanfattande beskrivning av föreslagen sjukskrivningsprocess 4.8.2 Förbättrade underlag för bedömning av rätt till sjukpenning och behov av rehabilitering 4.8.3 Rehabiliteringsplan 4.8.4 Försäkringskassans ansvar för rehabilitering 4.8.5 Begränsning av sjukpenningperioden 4.9 Sjukförsäkringens administration 4.10 En försäkringsmässig sjukförsäkring 4.11 Tidigare lagda förslag 5 Konsekvensanalyser 6 Finansieringsfrågor 7 Författningskommentarer 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 7.2 Förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön 7.4 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 7.5 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) 7.6 Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Särskilda yttranden Bilagor: Bilaga 1:1 Kommittédirektiv Bilaga 1:2 Handlingsplanens uppläggning och inriktning Delrapport från HpH 2001-02-15 Bilaga 1:3 Punkter i en handlingsplan Delrapport från HpH 2001-06-26 Bilaga 1:4 Företagshälsovårdens nuvarande roll och villkor Bilaga 1:5 Organisation av några myndigheter Bilaga 1:6 Nuvarande ordning med lönebidrag och vissa anställningsfrämjande åtgärder Bilaga 1:7 Kvotering av handikappade på arbetsplatser i Frankrike och Tyskland Bilaga 1:8 Utdrag ur FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet Bilaga 1:9 Ett utkast till bestämmelser om rehabiliteringsbidrag och kvotering Bilaga 1:10 Kostnadskonsekvenser för mindre företag av en förlängd sjuklöneperiod 070514: Det följande från departement kommer från den socialdemokratiska regeringen. Hur den borgerliga regeringen hanterar se regeringen.se 020528: Svenska regeringens årsbok om EU 2001: Tillväxt och sysselsättning      Amsterdamfördraget har bidragit till att ge sysselsättningen en mer framskjuten plats i EU:s arbete. En viktig del av detta är att sätta upp gemensamma riktlinjer för sysselsättningen och övervaka att alla medlemsländer lever upp till dem. Varje medlemsland ska också årligen utarbeta en handlingsplan för sysselsättningen, samtidigt som kommissionen och ministerrådet ger ut en årlig rapport om sysselsättningspolitiken. Det är dock viktigt att komma ihåg att sysselsättningen också är en fråga för varje enskilt medlemsland. Framgångsrikt år      I sysselsättningsrapporten för 2001 konstaterar kommissionen att år 2000 har varit det mest framgångsrika året för EU när det gäller sysselsättning och ekonomisk tillväxt sedan sysselsättningsstrategin påbörjades. Sverige får överlag goda vitsord i den gemensamma rapporten och Sverige ligger fortfarande jämförelsevis mycket väl till när det gäller sysselsättningsgraden. Kommissionen skriver också att de svenska skatterna sänkts, men att skattenivån fortfarande är jämförelsevis hög. Sveriges framtida utmaningar ligger, enligt kommissionen, i att förbättra arbetssituationen för invandrare och att minska den könssegregerade arbetsmarknaden. Nya delmål      Under det svenska ordförandeskapet, våren 2001, följdes Lissabonprocessen upp för första gången. Europeiska rådets möte i Stockholm den 23-24 mars handlade om hur ett mer konkurrenskraftigt Europa kan skapas genom fler och bättre arbeten, vilka ekonomiska reformer som krävs och hur man ska modernisera den europeiska sociala modellen. Stats- och regeringscheferna enades om att en dynamisk union bör bestå av aktiva välfärdsstater och att dessa behöver moderniseras för att passa den nya tiden.      Vid Stockholmstoppmötet enades man också om nya delmål på vägen mot ett mer konkurrenskraftigt Europa: Minst 50 procent av EU-medborgare mellan 55 och 64 år ska vara sysselsatta år 2010 och den allmänna sysselsättningsgraden ska 2005 vara 67 procent för män och 57 procent för kvinnor. Kvalitet i arbetet      Full sysselsättning handlar inte bara om fler arbetstillfällen, utan också om bättre kvalitet i arbetet. Vid Europeiska rådet i Stockholm konstaterades att detta kräver en bra arbetsmiljö för alla. Lika möjligheter för funktionshindrade, jämställdhet, en bra och flexibel arbetsorganisation som gör det möjligt att bättre förena arbets- och privatliv, livslångt lärande, arbetarskydd, arbetstagarinflytande och mångfald i arbetslivet, är exempel på kvalitet i arbetet.      Också företagens sociala ansvar har diskuterats under året. Ett direktiv om arbetstagarnas rätt till inflytande och en rad direktiv på arbetsmiljöområdet har antagits för att förbättra arbetstagarnas situation. Ökad rörlighet      Den 14 maj 2001 antogs ett direktiv om ömsesidigt erkännande av examensbevis. Direktivet är ett led i ambitionen att förenkla lagstiftningen inom den inre marknaden. Enligt det nya direktivet blir berörda myndigheter skyldiga att vid en bedömning av en sökandes examensbevis och kvalifikationer också ta hänsyn till den kompetens som man fått genom yrkeserfarenhet efter examen. Den sökandes rättsliga skydd stärks också genom att man inför regler för hur myndigheterna skall hantera ansökningarna. Riktlinjerna för EU:s sysselsättning ° att förbättra anställbarheten ° att utveckla företagsandan ° att uppmuntra företagens och de anställdas anpassningsförmåga och ° att stärka jämställdheten mellan kvinnor och män Lissabonprocessen kallas den process som ska leda till att EU år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade region, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. För att nå dit krävs en integrerad och sammanhållen politik för tillväxt och sysselsättning. Näringspolitik      Syftet med EU:s näringspolitik är att skapa nödvändiga förutsättningar för den europeiska industrins konkurrensförmåga. Unionens insatser ska påskynda industrins anpassning till strukturförändringar och främja ett gynnsamt näringslivsklimat. Inom EU råder stor enighet om små och medelstora företags betydelse för tillväxt, konkurrenskraft, innovation och sysselsättning. Under det gångna året har konkurrenskrafts- och småföretagsfrågorna stått i fokus. Bland de frågor som diskuterats kan nämnas entreprenörskap, innovationer inklusive informations- och kommunikationsteknologins betydelse för den europeiska industrins konkurrenskraft. Dessutom har frågan om kapitalförsörjning till små och medelstora företag lyfts fram. Konkurrensregler ses över      Under år 2001 fortsatte arbetet med att modernisera och effektivisera tillämpningen av konkurrensreglerna. Bland annat inleddes en översyn av kontrollen av företagskoncentrationer. Det är kommissionen som - tillsammans med de nationella konkurrensmyndigheterna - ser till att de gemensamma konkurrensreglerna följs. Under 2001 fick svenska Konkurrensverket drygt 500 ärenden från kommissionen och ett stort antal av dessa rörde just företagsfusioner. Ett uppmärksammat fall var det planerade samgåendet mellan SEB och Föreningssparbanken. I detta fall valde parterna dock att avbryta samgåendet under pågående prövning hos kommissionen. Minskat statsstöd      Statligt stöd till näringslivet inom EU begränsas genom särskilda regler eftersom statsstödet inte får snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Därför måste kommissionen ge sitt godkännande innan nya eller ändrade stöd betalas ut. Diskussionen om statsstödsreglerna har blivit allt viktigare och vid toppmötet i Stockholm i mars 2001 fastslog Europeiska rådet att medlemsländerna till 2003 ska minska det statliga stödet i förhållande till BNP. På så sätt vill man öka EU:s konkurrenskraft. Stödet ska också i större utsträckning styras av övergripande målsättningar som är av gemensamt intresse för hela EU. Statsstödets utveckling inom medlemsländerna ska följas upp och presenteras årligen.      Till följd av händelserna i USA den 11 september har man också under året enats om vissa riktlinjer för tillfälliga statliga garantier till flygindustrin. Syftet var att uppnå samma skydd för resenärerna som de hade före terrorattackerna, innan de privata försäkringsbolagen drog sig ur. Jämställdhet      Jämställdhet var en av de frågor som prioriterades under det svenska ordförandeskapet. Bland annat togs då initiativ till att sammanföra socialförsäkringsministrar och jämställdhetsministrar för ett informellt ministermöte i Norrköping. Här diskuterades bland annat hur socialförsäkringssystemet ska utformas för att få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden.      I december 2000 antog ministerådet det femte handlingsprogrammet för jämställdhet. Handlingsplanen gäller 2001-2005 och innebär - förutom särskilda åtgärder - att jämställdhet ska integreras i all politik. Hittills har det arbetet påbörjats inom områdena utbildning, inre marknaden, vetenskap och forskning, biståndsfrågor, utrikespolitik samt de allmänna ekonomiska riktlinjerna.      Under året bestämde man sig också för att skärpa det befintliga direktivet om lika behandling av kvinnor och män. Bland annat ska en definition av sexuella trakasserier på arbetsplatsen införas. Man har också beslutat att särskilt stödja projekt på temat lika lön för likvärdigt arbete. Sven Wimnell 020528 pdf-fil : Svenska regeringens årsbok om EU 2001. (http://wimnell.com/omr353d.pdf) En version där avsnitten huvudsakligen ordnats enligt SW klassifikationssystem. © 1999,2000, 2001,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008 Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com 080225. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr658h.html