NÄRINGSDEPARTEMENTET

Målet för IT, tele- och postpolitiken är att alla ska ha tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster. Riksdagen har preciserat detta mål i det IT-politiska målet, i de telepolitiska målen och i det postpolitiska målet. Därutöver ska finnas en grundläggande kassaservice i hela landet.

En delegation för att stimulera ökad IT-användning inrättas. Bl.a. skall delegationen ge underlag för en samlad syn på hur man ökar användandet av IT för offentliga tjänster i olika sektorer, t.ex. medborgarnas kontakter med statliga myndigheter, inom vård och omsorg samt utbildning. Men även generella åtgärder bör undersökas, t.ex. för att undvika att vissa målgrupper hamnar utanför informationssamhället.

Regeringen fortsätter satsningen på statligt stöd till utbyggnad av bredband. 450 miljoner kr anslås för budgetåret 2003 för utbyggnad av det ortssammanbindande nätet. Regeringen föreslår också en förlängning med ett år till 2003 av möjligheten för fastighetsägare och företagare att söka om skattereduktion för vissa utgifter för anslutning för tele- och datakommunikation. Förlängningen innebär inte någon förändring av den beräknade ekonomiska ramen.

Regeringen föreslår också att 400 miljoner kronor omdisponeras inom IT-infrastruktursatsningen. Förslaget innebär att medel omdisponeras så att kommunerna ges möjlighet att erhålla stöd för att upphandla och anlägga en stomnätsanslutning. Omdisponeringen påverkar inte den totala ramen eller de medel som i tidigare beslutade förordningar anvisats till kommunerna.

IT-infrastruktur
Sammanlagt har 1,9 miljarder kronor fördelats ut till kommunerna för att anlägga ortssammanbindande nät. För budgetåret 2003 anslås 450 miljoner kronor för denna utbyggnad, utöver de 1,1 miljarder kronor som redan fördelats.

Sammanlagt har 3,2 miljarder kr anslagits som stöd dels till kommuner för att anlägga lokala telenät med hög överföringskapacitet, dels som skattereduktion för fastighetsägare och företagare för utgifter för vissa kostnader för anslutning för tele- och datakommunikation. Skattereduktionen ges med 50 % av utgifter som överstiger 8000 kr, dock med högst 5000 kr. Skattereduktionen var tidigare tidsbegränsad till 2001-2002 och skulle sökas vid taxeringen 2002 och 2003. Förslaget innebär en förlängning med ett år till 2003 och ansökan om reduktion kan enligt förslaget även göras vid taxeringen 2004. Av den totala ramen på 3,2 miljarder kronor har sammantaget 1,2 miljarder kronor fördelats till kommunerna för stöd till lokala nät och 1,2 miljarder kronor reserverats för skattereduktionen för höga anslutningskostnader. Av de resterande 800 miljoner kr föreslås i budgetpropositionen att 400 miljoner kronor omfördelas till kommunerna så att dessa får möjlighet att ansöka om stöd för att upphandla och anlägga en stomnätsanslutning.

Vårproposition för 2003
Riksdagen har anvisat 995 miljoner kronor för 2002.

Regeringen genomför och följer upp den IT-handlingsplan som beskrivs i IT-propositionen. Regeringens arbete för att öka tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet (bredband) fortsätter.

Uppbyggnaden av ett stomnät som förbinder landets kommunhuvudorter är en central del i detta, och bland annat verkar en särskild utredare för att alla kommuner verkligen kunna kopplas upp mot ett sådant nät. Utnyttjandet av stöden till kommunerna för utbyggnad av lokala och ortssammanbindande nät har tagit fart i Norr- och Västerbottens samt Gotlands län. Det pågår dock ett intensivt arbete i landets kommuner för att färdigställa de kommunala IT-infrastrukturprogram som är en förutsättning för att kunna ta del av stöden.

Budgetproposition för 2002
Regeringen förslår att ersättningen för att tillhandahålla kassaservice höjs med 200 miljoner kronor till 400 miljoner kronor/år. Regeringen fortsätter satsningen på statligt stöd till utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. För denna satsning beräknas sammanlagt 5, 8 miljarder kronor stå till förfogande. Dessa fördelas under 4 år. 

250 miljoner kronor anslås för budgetåret 2002 för utbyggnad av det ortssammanbindande nätet. 

Regeringen föreslår också en förlängning med ett år till 2005 för stöden till lokala och ortssammanbindande telenät.

IT-infrastruktur
I januari 2001 trädde lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät samt förordningen i samma ämne (2000:1469) i kraft. Författningarna innebär att kommuner kan få stöd till lokala telenät med hög överföringskapacitet. Stödet avser glest bebyggda områden där utbyggnaden inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund. 

Den 1 januari 2001 trädde lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation i kraft. Enligt lagen kan skattereduktion ges till fastighetsägare och företagare. Skattereduktion ges med 50 procent av vissa utgifter överstigande 8 000 kronor, dock med högst 5 000 kronor. Vid riksdagsbehandlingen ändrades regeringens förslag att reduktionen till näringsidkare inte skulle vara skattepliktig till att vara skattepliktig. Skattereduktionen är tidsbegränsad under två år, 2001-2002, och kan sökas vid taxeringen 2002 och 2003. För dessa stöd beräknas sammanlagt 3,2 miljarder kronor stå till förfogande.

Den 1 juli trädde förordningen (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. samt förordningen (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram i kraft. Medfinansieringskravet på kommunerna uppgår till fem procent av det stödberättigande underlaget. Samma medfinans- ieringskrav gäller från den 1 juli 2001 för lokala telenät. Ytterligare krav för att erhålla stöd är att kommunerna upprättar ett IT-infrastrukturprogram enligt förordningen (2001:349).

Två kommuner hade fram till sommaren 2001 lämnat in bidragsansökningar till en länsstyrelse. En skattning tyder på att det kommun- och kommunbolagsägda nätet uppgår till ca 9 000 km i år. Detta innebär en ökning med minst 50 procent sedan 1999. Regeringen har hittills fördelat ut cirka 850 miljoner kronor till stödberättigade kommuner och avser att fördela ut ytterligare 250 miljoner kronor budgetåret 2002.

I augusti 2000 lämnade regeringen i uppdrag till affärsverket Svenska Kraftnät att bygga ett öppet stomnät i form av optokabel på Svenska kraftnäts befintliga stamnät. Utbyggnaden ska ske på kommersiella villkor och nå varje kommunhuvudort senast
i december 2002. Utbyggnaden ska finansieras av Svenska kraftnät. Den sista juni 2001 nåddes cirka 55 procent, eller 159 kommunhuvudorter, av Svenska kraftnät eller andra samverkande företag. Detta motsvarar cirka 84 procent av invånarna i landets kommunhuvudorter.

Mål och handlingsprogram för IT-politiken.
http://naring.regeringen.se/fragor/it/handlprog.htm

(kap 5.1-5.2 i propositionen "Ett informationssamhälle för alla")

	Det IT-politiska målet
	IT-politikens inriktning
	Prioriterade områden

Innebörden av regeringens allmänpolitiska mål för de närmaste åren är:

Regeringens strävan är att IT-politiken under de närmaste två åren i väsentlig grad skall bidra till ökad uppfyllelse av de ovan nämnda allmänna politiska målen.

Vägledande inriktning för IT-politiken skall vara att främja:

IT för tillväxt

Genom att:

Den föreslagna inriktningen innebär att den svenska IT-sektorn skall öka sin internationella konkurrenskraft, att strategisk användning av IT skall ge förutsättningar för nya marknader, fler jobb och ökad produktivitet i hela samhället, samt att den elektroniska handeln skall öka.

Skälen för regeringens förslag: IT-sektorn är en sektor med hög tillväxtpotential. En resursomvandling i ekonomin, från mindre produktiva sektorer med en svagare efterfrågetillväxt till IT-sektorn, kommer att ge en ökad tillväxt. En bred IT-kunskap leder också till att andra sektorer kan öka sin IT-användning vilket ger ökade möjligheter till tillväxt. Genom ökad konkurrenskraft kan Sverige bli ett attraktivt land för utländska investeringar och utländsk kompetens på IT-området. Småföretagens skalnackdelar, dvs. nackdelar på grund av begränsade resurser, kan tänkas minska genom en ökad IT-användning.

De tre ovannämnda delinriktningarna inom tillväxtpolitiken är en precisering av motsvarande formuleringar i 1996 års IT-proposition som innebar att IT:s möjligheter skulle utnyttjas på ett aktivt sätt som bidrar till att skapa tillväxt och sysselsättning och stärker Sveriges konkurrenskraft. De nya formuleringarna understryker sambandet mellan IT-politiken och tillväxten samt markerar ännu starkare än tidigare vikten av elektronisk handel.

IT för sysselsättning

Genom att öka anställbarheten genom att ge IT-utbildning med hög kvalitet på alla nivåer.

Den föreslagna inriktningen innebär att anställbarheten skall ökas genom IT-utbildning med hög kvalitet på alla nivåer.

Skälen för regeringens bedömning: Inriktningen av sysselsättningspolitiken är en precisering av motsvarande formulering i 1996 års IT-proposition om att IT:s möjligheter skulle utnyttjas på ett aktivt sätt för att skapa sysselsättning. Där framhölls även vikten av att värna allas möjligheter och tillgång till information så att IT kunde bli ett medel för ökad kunskap och kunskapsutveckling. Den nu föreslagna formuleringen kopplar effekterna på sysselsättningen till tillgången på högkvalitativ IT-utbildning i utbildningsväsendet. Regeringen har också i 1999 års regeringsförklaring framhållit att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation.

Kompetensfrågorna på IT-området har alltmer visat sig vara en nyckelfråga för bredden och nyttan i användandet. Den tekniska utvecklingen som följer av informationstekniken har medfört att kunskapsbaserade verksamheter har fått ökad betydelse. Utbildningssystemet måste kunna utveckla de kunskaper som revolutionen inom informationstekniken kräver. Alla medarbetare behöver kunna arbeta självständigt med information, vilket förutsätter goda kunskaper i åtminstone svenska, engelska, matematik och IT.

Bakgrunden till betydelsen av kompetensutveckling är att IT inte bara ger stora möjligheter för framtiden utan också innebär en stor strukturomvandling i arbetslivet. Det finns risker att en snabb introduktion av IT i alla samhällets sektorer kan medföra en lång omställningsperiod. Andelen låginkomsttagare som i hemmet har tillgång till persondator är fortfarande väsentligt lägre än motsvarande andel av personer med högre inkomster vilket kan förstärka ett handikapp på arbetsmarknaden. Risken att stora grupper ställs utanför arbetsmarknaden kan inte accepteras. Kraftfulla insatser för kompetensutveckling kan minska denna risk.

IT för regional utveckling

Genom att bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet genom en bra IT-infrastruktur.

Den föreslagna inriktningen innebär att IT skall bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet genom en bra IT-infrastruktur.

Skälen för regeringens förslag: IT har en potential att minska betydelsen av avståndsskillnader genom att tekniken underlättar informationsöverföring och kontakter. Om människor och företag i hela Sverige får goda förutsättningar att utnyttja den nya teknikens möjligheter kan detta bidra till att förutsättningar för regional utveckling och utjämning främjas. Människor i glesbefolkade delar av landet kan med hjälp av IT ta del av service, kultur och handel för att aktivt söka och få information i kontakter med myndigheter och företag.

Staten har ett ansvar för att en fungerande IT-infrastruktur finns tillgänglig i hela landet. IT:s betydelse för tillväxten har påpekats ovan och genom den föreslagna inriktningen framhålls vikten av att denna effekt kommer hela landet till godo. IT-politikens regionala dimension kommenterades inte i 1996 års IT-propositions allmänna inriktningsformuleringar.

IT för demokrati och rättvisa

Genom att:

Den föreslagna inriktningen innebär att IT skall öka allas möjlighet till information om offentlig verksamhet och delaktighet i politiska beslutsprocesser, både i Sverige och inom EU, att IT skall skapa nya möjligheter att utnyttja yttrandefriheten och bidra till ett mera levande medborgarskap bl.a. genom god tillgång till en mångsidig nyhetsrapportering och samhällsdebatt, att IT:s möjligheter för att bevara, sprida och utveckla kultur, kulturarv, språk och identitet skall tillvaratas samt att människors integritet inte otillbörligt skall kränkas när IT utnyttjas.

Skälen för regeringens förslag: Inriktningen är en precisering och komplettering av motsvarande formuleringar i 1996 års IT-proposition. De tidigare formuleringarna innebar en strategi för att värna allas lika möjligheter så att IT kunde bli ett medel för demokrati och rättvisa, att skapa bred tillgång till information för bl.a. ökad delaktighet samt för att bevara och utveckla det svenska språket och kulturen i en allt mer gränslös värld. Genom de nya formuleringarna framhävs särskilt värdet av IT i samband med stärkandet av yttrandefrihet, av insyn även inom EU samt av att IT inte otillbörligt får kränka integriteten. Inriktningen innefattar inte bara det svenska språket och kulturen utan föreslås oavsett kultur, språk och identitet som förekommer i Sverige.

IT kan göra det lättare att ta kontakt med politiker, att ta del av besluten och underlättar därmed för alla att informera sig och påverka den politiska processen. Människor kan med hjälp av IT samarbeta med t.ex. grupper i det egna landet eller andra länder i samhällsfrågor och ha mötesplatser på nätet. Genom utvecklingen av IT och Internet har det blivit möjligt att sprida information ur olika offentliga databaser. Information från dessa kan därmed bli enkelt åtkomlig för stora grupper såväl inom som utom den offentliga förvaltningen. Det är angeläget att enskilda får en god insyn i samhället och resultatet av det arbete som utförs i förvaltningen. Att ha väl fungerande system för information om innehållet i våra rättskällor (rättsinformation) och andra grundläggande fakta från den offentliga sektorn är därför betydelsefullt bl.a. av demokratiska skäl.

Statens åtgärder inom kultur- och medieområdet har som främsta syfte att värna yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald. Med den snabba sammansmältningen av medie-, data- och telekommunikationsområdena måste det traditionella mediebegreppet utvidgas. Detta innebär bl.a. att även IT-politiken måste beakta att tillgången till en mångsidig nyhetsrapportering och samhällsdebatt skall säkerställas. Utbyggnaden av den tekniska IT-infrastrukturen är därför i hög grad också en kultur- och mediepolitisk fråga.

Genom IT kan tillgängligheten till kulturen och kulturarvet öka och göras oberoende av tid och rum. Detta innebär att delaktigheten kan ökas och att den mångfald och variation som finns inom landet synliggörs. Genom kunskap om mångfald skapas förutsättningar för ökad respekt och förståelse för olika människors kultur och kulturarv.

IT kan på grund av sin effektivitet när det gäller omfattning och spridning av information, innebära risker för otillbörlig integritetskränkning. Det är viktigt att minimera dessa risker.

IT för livskvalitet

Genom att:

Den föreslagna inriktningen innebär att IT skall användas på ett sådant sätt i vardags- och arbetslivet att individernas välfärd tryggas samt att IT också skall vara ett redskap för att höja utsatta gruppers livskvalitet.

Skälen för regeringens förslag: Inriktningen att höja livskvaliteten motsvarar 1996 års IT-propositions strävan att utnyttja IT för att utveckla välfärdssamhället och öka medborgarnas livskvalitet, samt att också använda IT för att stödja grupper med särskilda behov av särskilda åtgärder, t.ex. funktionshindrade och äldre. Den nya inriktningen betonar tydligare IT:s möjligheter att nå ut överallt där enskilda individer behöver tekniken och att den kan anpassas till de särskilda krav som utsatta grupper ställer.

IT kan t.ex. användas för att äldre skall kunna bo kvar hemma längre, och för att ge stöd och arbetsmarknadstillträde åt personer med funktionshinder. IT kan underlätta även för boende i glesbygd. Informationsteknikens betydelsen för sjukvården, bl.a. telemedicinska tillämpningar, kan bli stor. Människors kontakter med myndigheter och företag kan också förenklas genom IT-användning. Elektronisk handel och Internetanvändning i övrigt gör att individen själv i större utsträckning kan planera sin tid och t.ex. inte blir begränsad till myndigheters och företags öppettider.

IT för jämställdhet och mångfald

Genom att:

Den föreslagna inriktningen innebär att jämställdhet och mångfald främjas genom att öka alla männniskors förutsättningar att utnyttja informationsteknikens möjligheter oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund och eventuella funktionshinder samt att sammansättningen av IT-specialister bör bättre motsvara befolkningen med avseende på kön och etnisk bakgrund.

Skälen för regeringens förslag: Inriktningen avseende jämställdhet är en precisering av motsvarande formuleringar i 1996 års IT-proposition om att IT-strategin skulle utnyttja såväl kvinnors som mäns erfarenheter och kompetens i IT-utvecklingen. För att fullt ut kunna utnyttja Sveriges potential på IT-området får inte människors tillträde till växande sektorer av ekonomin hindras av invanda mönster, som begränsar individers utbildnings- och yrkesval. Att tendensen till könsbundna studieval bryts är en förutsättning för att kvinnor och män skall engageras i IT-samhället på lika villkor. Ett särskilt råd för jämställdhetsfrågor som rör transport- och IT-tjänster har inrättats (dir. 1999:83) med uppgift att behandla frågor bl.a. om utbildning, kompetens och rekrytering.

Vad gäller kravet på mångfald har regeringen också i 1999 års regeringsförklaring framhållit att Sverige skall vara en nation i mångfald, varmed menas etnisk, religiös, språklig och kulturell mångfald. All form av diskriminering hämmar utvecklingen. Även här gäller att människors tillträde till växande sektorer av ekonomin inte får hindras av invanda mönster och fördomar som begränsar individers utbildnings- och yrkesval. Alla måste kunna ta del av informationssamhället.

För personer med funktionshinder förutsätter detta att IT-systemen är tillgängliga och användbara.

IT för en effektiv offentlig förvaltning

Geonm att:

Den föreslagna inriktningen innebär att den offentliga förvaltningen skall vara en föregångare i användningen av IT bl.a. genom att elektronisk kommunikation sker på ett säkert sätt mellan myndigheter, människor och företag.

Skälen för regeringens förslag: Inriktningen av IT i förvaltningen är en konkretisering av motsvarande formuleringar i 1996 års IT-proposition om att IT skulle användas för att öka effektiviteten och kvaliteten i offentlig verksamhet och förbättra servicen till medborgare och företag. Regeringen angav också i 1999 års regeringsförklaring att de offentliga myndigheterna skall vara föregångare i användandet av den nya tekniken.

Med hjälp av IT kan information lämnas och tas emot på ett smidigt sätt, bl.a. kan deklarationer och ansökningar göras via nätet. Inriktningen bör vara att all den information individer och företag behöver få från, och lämna till myndigheter bör finnas tillgänglig elektroniskt. En förutsättning är att detta kan ske på ett säkert och lättillgängligt sätt och då även med hänsyn till tillgänglighet för personer med funktionshinder.

Statlig förvaltning har av tradition legat i täten i användandet av IT, en inriktning som skall gälla även i framtiden.

IT för ett hållbart samhälle

Geonm att:

Den föreslagna inriktningen innebär att IT skall användas för att främja en ekologiskt hållbar utveckling, att datorer och annan IT-utrustning skall inordnas i ett hållbart kretslopp och att IT skall bidra till att minska transporters miljö- och hälsopåverkan.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen angav i 1999 års regeringsförklaring att Sverige skall vara en nation i ekologisk balans. Regeringen anser att detta också skall inbegripa IT. Det är en komplettering av 1996 års IT-proposition som på denna punkt saknade en övergripande inriktningsformulering.

Riksdagen har lagt fast övergripande miljömål. Med ny, resurseffektiv teknik och andra tekniska landvinningar kan välfärd och välstånd byggas upp utan att man samtidigt tär på miljön. Produktion av IT-produkter medför miljöproblem i olika led från uttag av naturresurser, utsläpp vid produktion, energiförbrukning, kemikalieanvändning, skrotning etc. Ett arbete för att minska denna negativa effekt av själva varorna pågår.

Informationstekniken har möjlighet att bidra till en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Detta förutsätter att IT-tillämpningarna planeras med miljömålen i åtanke. Om IT-tillämpningar som distansarbete, styrning av energiförbrukning, transportinformatik, dosering av kemikalier samt analys av miljökonsekvenser används så kan de bidra till att minska miljöpåverkan och resursförbrukning i samhället. Arbetet med att mäta och analysera miljöproblem och konsekvenser för natur- och kulturmiljön kan underlättas, effektiviseras, samordnas och spridas till en stor mängd människor med hjälp av IT. IT möjliggör också ökad effektivisering, styrning och ersättning av transporter.

Prioriterade områden för staten

När det bl.a. gäller regelsystem, utbildning och infrastruktur skall staten prioritera att öka:

i syfte att skapa ett informationssamhälle för alla i enlighet med den föreslagna inriktningen av IT-politiken.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen kan påverka IT-användningen genom att verka för att öka människors kompetens inom IT-området, förbättra informationsteknikens tillgänglighet, och genom åtgärder som ökar användarnas tillit till den nya tekniken. De tre områdena kan ses som regeringens huvudsakliga arbetsfält inom IT-politiken.

Inriktningen av dessa mål bestäms av det IT-politiska målet om ett informationssamhälle för alla. Tillit till IT skall inte förutsätta hög teknisk kompetens eller dyr utrustning utan förtroende för att använda IT för kommunikation, handel och höjd livskvalitet skall kunna skapas hos alla användare. Kompetensen skall ökas inte bara hos ett fåtal specialister utan en grundkompetens att utnyttja och förstå tekniken skall finnas hos alla. Tillgänglighet skall inte bara finnas i de delar av Sverige som attraherar marknadens aktörer utan i alla delar av landet.

Om Sverige skall hålla jämna steg med andra framstående IT-länder måste höga och mycket speciella krav ställas på arbetskraft, kapitaltillgång, datormognad och andra förutsättningar för ett gott företagsklimat.

För att underlätta uppföljningen och utvärderingen av det IT-politiska målet och IT-politikens inriktning är det viktigt att följa upp det arbete som pågår på olika områden samt påskynda utvecklingen av indikatorer inom de områden som är relevanta. En kontinuerlig uppföljning kan visa om politiska åtgärder behöver ökas. En förbättrad IT-statistik är av stor vikt för att utvärdering av måluppfyllelsen skall kunna ske.

Vid Europeiska Rådets möte i Helsingfors 10–11 december år 1999 presenterade Kommissionen ett initiativ på IT-området, eEurope – Ett informationssamhälle för alla (KOM(1999) 687 slutlig). Regeringen ställer sig bakom initiativet. En handlingsplan kommer att antas vid Europeiska Rådets möte 19 och 20 juni år 2000. Det är dock regeringens uppfattning att initiativet behöver understödjas på ett mer aktivt sätt. Därför har regeringen tagit fram ett förslag till att inrätta en EU–myndighet på IT-området för att understödja IT-utvecklingen inom EU med utgångspunkt i eEurope.

Ett handlingsprogram för statens insatser

För att konkretisera de åtgärder som staten bör vidta, presenteras nedan under de tre rubrikerna tillit, kompetens och tillgänglighet ett handlingsprogram uppbyggt på ett antal insatser och konkreta handlingslinjer där regeringen avser att arbeta vidare under den närmaste tiden. I handlingsprogrammet redovisas även insatser inom några användningsområden. Inom många områden ankommer det på regeringen att fatta beslut om åtgärder för att nå de politiska målen. Åtgärderna i handlingsprogrammet ligger i många delar helt i linje med det ovannämnda eEurope-dokumentet. Här finns en överskådlig sammanfattning. Läs mer i propositionen i fulltext, kap 5.3–5.6.

Insatser för att öka tilliten till IT
Regeringens insatser syftar till bättre generella förutsättningar för informationssäkerhetsarbetet. De beskrivs närmare i avsnitt 5.3 Tillit till IT.

För den närmaste framtiden har regeringen valt att prioritera tre områden: skydd mot informationsoperationer, ett säkrare Internet samt elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik. Regeringen föreslår också att riksdagen skall slå fast ansvarsfördelningen för informationssäkerhetsarbetet.

Bland åtgärderna kan nämnas:

Insatser för att öka IT-kompetensen
Regeringens insatser för att öka IT-kunskaperna beskrivs närmare i avsnitt 5.4 Kompetens.

Bland åtgärderna kan nämnas:

Insatser för att öka tillgängligheten

Insatser för att öka tillgängligheten beskrivs närmare i avsnitt 5.5 Tillgänglighet.

Bland åtgärderna kan nämnas:

Lagförslag för ökad tillit
Lagförslaget ska genomföra EG-direktivet om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (1999/93/EG). Med lagen vill regeringen skapa förutsättningar för en ökad tillit till elektronisk kommunikation och elektroniska signaturer. En ökad säkerhet vid användning av elektroniska tjänster kan till exempel bidra till att e-handeln ökar.

Kvalificerade elektroniska signaturer
Lagförslaget bereder möjligheter för den offentliga förvaltningen att införa effektivare rutiner och öka tillgängligheten. Detta kommer att ske genom att en särskild form av elektroniska signaturer regleras, ”kvalificerade elektroniska signaturer”. Sådana signaturer måste vara baserade på ”kvalificerade certifikat”. För att få utfärda kvalificerade certifikat krävs enligt lagförslaget att en certifikatutfärdare anmäler sig hos tillsynsmyndigheten, vilken föreslås bli Post- och telestyrelsen. De kvalificerade elektroniska signaturerna kommer att kunna accepteras inom hela EU då samtliga medlemsstater kommer att ha liknande lagstiftning baserad på samma direktiv.

Vad är en elektronisk signatur ?
En elektronisk signatur kan vara allt från ett undertecknat e-postmeddelande till en digital signatur. Elektroniska signaturer används för att säkerställa att elektroniskt överförd information inte har förändrats, att informationens avsändare är den som uppges samt att avsändaren inte senare förnekar att han sänt informationen. Elektroniska signaturer används redan idag till exempel i vissa av bankernas Internettjänster.

"Öppna nyckelsystemet"
För att kunna använda en elektronisk signatur i ett öppet system där parterna inte känner varandra i förväg, som till exempel på Internet, behöver parterna inhämta information om vem som är innehavare av en elektronisk signatur. Därför har det utvecklats ett system för elektroniska signaturer, det ”öppna nyckelsystemet” (Public Key Infrastructure, PKI). I detta system utfärdas ett elektroniskt intyg (certifikat) av en betrodd tredje part. Certifikatet innehåller uppgifter om vem som är innehavare av en elektronisk signatur. I det öppna nyckelsystemet används asymmetrisk kryptering med ett nyckelpar. Detta betyder att den som signerar ett meddelande gör det med sin hemliga nyckel. Mottagaren kan verifiera vem som signerat meddelandet och att detta inte förvanskats genom att använda den signerandes öppna nyckel (”public key”).

Mona Sahlins elektroniskt signerade brev
Här kan du se och verifiera Mona Sahlins elektroniskt signerade följebrev till propositionen om kvalificerade elektroniska signaturer.

Läs mer
Läs pressmeddelandet om propositionen 1999/2000:117 "Lag om kvalificerade elektroniska signaturer m m"
Se presskonferensen i efterhand

Läs propositionen 1999/2000:117 "Lag om kvalificerade elektroniska signaturer m m" (462K)
Läs faktablad där proposition 1999/2000:17 sammanfattas
Läs faktablad på engelska, Qualified Electronic Signatures
Läs om bakgrunden till propositionen i Ds 1999:73, Elektroniska signaturer (433K)
Läs faktabladet Elektronisk handel - fortsatt inriktning på arbetet (312K)t

Statistik om IT i Sverige.
http://www.naring.regeringen.se/fragor/it/statistik.htm

Fakta om informations- och kommunikationsteknik (IKT) i Sverige 2002 
(länk till Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, webbsida för statistik. På sidan finns också länkar till tidigare rapporter.)

Rapporten innehåller statistik om tillgång till och användning av telefoni, datorer och Internet, uppgifter om IT-utbildade, IKT-infrastruktur, IKT-företag och uppkopplingsmöjligheter till Internet. Där finns även webbadresser till myndigheter, organisationer och företag som arbetar med IKT.

IT-propositionens statistikbilaga
Statistiken nedan ingår som bilaga till IT-propositionen (prop 1999/2000:86). Statistiken ger exempel på hur tillgången till och användningen av IT såg ut i Sverige år 2000 för såväl privatpersoner som företag.

Tillgång till dator Internet

Användarfrekvens och erfarenhet

Antal Internetanvändare

IT-utbildade

IT-användning i näringslivet

Datortäthet

IT-sektorn i handeln och ekonomin

IT och e-handel

Länkar om IT.
http://naring.regeringen.se/fragor/it/lasmer/lankar.htm

Datainspektionen
Datainspektionens huvuduppgift är att finna den rätta balansen mellan den enskildes behov av integritet och samhällets krav på rationell databehandling. Datainspektionen övervakar även att inkasso- och kreditupplysningsföretag arbetar enligt god sed.

Delegationen för IT i skolan
Regeringens satsning på IT i skolan har tillkommit för att ge lärarna stöd att ta till sig och utnyttja de möjligheter den nya informationstekniken ger. Det innebär också ett stöd att göra lärararbetet mer varierat och skolan till en mer spännande arbetsplats för både elever och lärare

Distansutbildningsmyndigheten (DISTUM)
Distansutbildningsmyndigheten är en ny statlig myndighet som inrättades den 1 juli 1999. Distums huvuduppgift är att verka för en utveckling av IT-stödd distansutbildning i Sverige.

Drugsmart
Drugsmart är Socialdepartementets satsning på droginformation för ungdomar på Internet

Ekonomistyrningsverket (ESV)
ESV är expertmyndigheten för den samlade ekonomistyrningen i staten. ESV verkar för en effektiv och ändamålsenlig ekonomisk styrning och uppföljning på alla nivåer i staten. ESV är en stabsmyndighet som - i nära samverkan - stöder såväl regeringen som myndigheterna.

Folkbildningsrådet
Samordningsmyndighet för folkbildningen i Sverige. Bedriver IT-projekt med KK-stiftelsen och Distansutbildningsmyndigheten.

Högskoleverket driver flera IT-baserade projekt
SAFARI - Svensk forskning på Internet
ASKen - informationssystem för studieinformation
The Real Campus

IT-kommissionen
En statlig kommitté tillsatt av regeringen med uppgift att analysera informationsteknikens påverkan på samhällsutvecklingen. Kommissionen är regeringens rådgivare i IT-frågor och arbetar för att sprida information om de problem och möjligheter som utveckling och användning av informationsteknik innebär.

Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)
Planerar, initierar, stödjer och samordnar övergripande forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet på kommunikationsområdet.

Kulturnät Sverige
Samlar, sorterar och sprider svensk kultur på Internet.

Lantmäteriverket
Bedriver flera IT-baserade projekt, bl a en 3D-karta över Sverige.

NUTEK
Bedriver verksamhet inom områdena: entreprenörskap, innovationssystem, näringslivsutveckling och regioner. Deltar i flera IT-projekt.

Post- och telestyrelsen (PTS)
Tillsynsmyndighet för post- och telemarknaden.

Riksantikvarieämbetet
Läs bl a om projektet Kulturarvs IT.

Skoldatanätet
Skoldatanätet drivs på regeringens uppdrag av Skolverket. Projektets syfte är att fungera som en vägledning i arbetet med att integrera IT i undervisningen i den svenska skolan.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA)
Arbetar med utredningar och statistik på transport- och kommunikationsområdet.

Statistiska centralbyrån - SCB
Tar fram och tillhandahåller officiell statistik om olika samhällsområden som underlag för beslut, samhällsdebatt och forskning. Statistiken skall vara objektiv, tillförlitlig, jämförbar, aktuell och lättillgänglig.

Statskontoret
Statskontoret är utrednings- och stabsorgan åt regeringen och departementen. Statskontoret arbetar bl a med att samordna utvecklingsprojekt på IT- och teleområdet, och att tillhandahålla ramavtal för förvaltningens IT- och teleanvändning.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen)
KK-stiftelsen har bland annat uppdrag att främja bred användning av IT. Driver bl a KNUT-projektet; kunskapsnätet för utbildning, utveckling och samverkan

Svenska datatermgruppen
Svenska datatermgruppen är en brett sammansatt grupp som ger rekommendationer om hur aktuella datatermer bör hanteras på svenska.

Sverige Direkt - Den offentliga sektorn på Internet.

SUNET - Swedish University Network

Tekniska litteratursällskapet (TLS)
verkar genom utbildning, konferenser och publicering för att höja kompetens och kunskapsnivå inom området informationsförsörjning.

Tekniska nomenklaturcentralen (TNC)
TNC har regeringens uppdrag att verka för att en lämplig teknisk terminologi skapas och används inom offentlig förvaltning, näringsliv, utbildningsväsen och massmedier.

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB)
Arbetar för ett robust och säkert samhälle som kan hantera svåra påfrestningar och kriser vad gäller t ex informationsförsörjning.

Läs mer om IT.
http://naring.regeringen.se/bestallning/it/index.htm

Här kan du kostnadsfritt läsa och beställa trycksaker, faktablad, rapporter m.m. som producerats av Näringsdepartementet. Dokumenten finns också i pdf-format och för att kunna läsa och ladda hem dem behöver du ha Acrobat Reader 3.0 eller senare. Programmet kan du ladda hem gratis här.

Propositioner, Ds, skrivelser och rapporter kan läsas och laddas hem i pdf-format på de här sidorna, men beställs i tryckt format från Fritzes Offentliga Publikationer.

Lagar och förordningar finns samlade i Lagrummet.

Informationsmaterial

Ny lag om elektronisk handel  Mars 2002 Artikelnr: N2012 Faktablad, 2 sidor Sammanfattning av regeringens proposition 2001/02:150. Läs och ladda hem här (74K)

Uppföljning av regeringens IT-politik  Januari 2002 Artikelnr: N2001 Skrift, 32 sidor En beskrivning av den statliga insatsen på IT-området under 2000 och en utvärdering av resultat och effekter. Läs och ladda hem här (142K)

Utvecklingen av IT-kompetens December 2000 Artikelnr: N0076 Skrift, 26 sidor Del i skriftserien om IT-propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86) Läs och ladda hem här (268K)

The development of IT skills December 2000 Artikelnr: N0076e Skrift, 26 sidor Engelsk översättning av skriften "Utvecklingen av IT-kompetens". Läs och ladda hem här (284K)

För utvecklingen av IT-infrastrukturen December 2000 Artikelnr: N0074 Skrift, 36 sidor Del i skriftserien om IT-propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86) Läs och ladda hem här (419K)

The development of the IT infrastructure December 2000 Artikelnr: N0075 Skrift, 36 sidor Engelsk översättning av skriften "För utvecklingen av IT-infrastrukturen". Läs och ladda hem här (420K)

En samlad politik för utvecklingen av elektronisk handel December 2000 Artikelnr: N0072 Faktablad, 2 sidor Faktablad om elektronisk handel baserat på proposition 1999/2000:86. Läs och ladda hem här (271K)

A coordinated policy for the development of electronic commerce December 2000 Artikelnr: N0073 Faktablad, 14 sidor Engelsk översättning av skriften "En samlad politik för utvecklingen av elektronisk handel". Läs och ladda hem här (277K)

Ett informationssamhälle för alla  December 2000 Artikelnr: N0058 Skrift, 40 sidor Del i skriftserien om IT-propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86) Läs och ladda hem här (370K)

An information society for all  December 2000 Artikelnr: N0057 Skrift, 42 sidor Engelsk översättning av skriften "Ett informationssamhälle för alla". Läs och ladda hem här (450K)

IT and gender equality  Januari 2001 Artikelnr: N1010 Skrift, 10 sidor Engelsk version av delrapport från Jämit.

IT i arbetslivet  Mars 2000 Artikelnr: N0014 Faktablad, 2 sidor Sammanfattning av regeringens proposition 1999/2000:86. Läs och ladda hem här (174K)

IT in working life  Maj 2000 Artikelnr: N0019 Faktablad, 2 sidor Engelsk översättning av faktabladet "IT i arbetslivet". Läs och ladda hem här (98K)

Propositioner

Lag om elektroniska signaturer m.m Proposition 1999/2000:117  Läs och ladda hem (203K)

Ett informationssamhälle för alla Proposition 1999/2000:86  Läs och ladda hem kapitel 1-9 (598K) Läs och ladda hem bilagor (657K)

Det nya försvaret Proposition 1999/2000:30 Läs och ladda hem (828K)

Personuppgiftslagens överföringsregler Proposition 1999/2000:11  Läs och ladda hem (110K)

På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro Proposition 1998/99:115  Läs och ladda hem (424K)

Förändrad omvärld - omdanat försvar Proposition 1998/99:74 Läs och ladda hem (631K)

Statlig förvaltning i medborgarens tjänst Proposition 1997/98:136  Läs och ladda hem (260K)

Personuppgiftslag Proposition 1997/98:44  Läs propositionen (länk till RixLex)

Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (IT-propositionen 1996) Proposition 1995/96:125  Läs propositionen (länk till RixLex)

SOU, Ds, skrivelser m.m.

Breddtjänster - ett nytt skede i IT-politiken  SOU 2002:51 Delbetänkade från IT-kommissionen Läs och ladda hem här (4400K)

Effektivare offentlig upphandling för fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt Delbetänkande från Upphandlingskommittén, SOU 1999:139 Läs och ladda hem, del A (842K) Läs och ladda hem, del B (821K)

Konsumenter och IT - en utredning om datorer, handel och marknadsföring Betänkande från Utredningen om konsumenträttigheter i IT-samhället, SOU 1999:106 Läs och ladda hem (785K)

Bredband för tillväxt i hela landet Slutbetänkande från IT-infrastrukturutredningen, SOU 1999:85 Läs och ladda hem, del A (369K) Läs och ladda hem, del B (806K) Läs och ladda hem, del C (564K) Läs och ladda hem, del D (329K) Läs och ladda hem sammanfattning på engelska (52K)

Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur SOU 2000:68 Läs och ladda hem (417K)

Distansarbete Slutbetänkande från distansarbetsutredningen, SOU 1998:115 Läs och ladda hem del A (615K) Läs och ladda hem del B (399K)

IT-infrastruktur för stad och land Betänkande från Bredbandsutredningen, SOU 2000:111 Läs och ladda hem del A (1137K) Läs och ladda hem del B (652K)

Jämställdhet och IT - en kartläggning på uppdrag av JÄMIT Rapport från JÄMIT, SOU 2000:31 Läs och ladda hem (273K)

.se? Betänkande från domännamnsutredningen, SOU 2000:30 Läs och ladda hem (564K) Läs och ladda hem engelsk sammanfattning (20K)

2000-säkringen i Sverige - myt och verklighet Slutbetänkande från 2000-delegationen, SOU 2000:24 Läs och ladda hem (702K)

Ett nytt offentligt rättsinformationssystem Skrivelse 1998/99:17 Läs skrivelsen (länk till RixLex)

Om kryptografi Skrivelse 1998/99:116 Läs och ladda hem (122K)

Lägesrapporter om IT-omställningen i samhället inför år 2000 Skrivelse 1998/99:40, Skrivelse 1998/99:111 Läs och ladda hem skr. 1998/99:40 (230K) Läs och ladda hem skr. 1998/99:111 (115K)

Informationssamhället inför 2000-talet Skrivelse 1998/99:2 Läs och ladda hem (300K)

Elektroniska affärer Skrivelse 1997/98:190 Läs och ladda hem (254K)

Lärandets verktyg - nationellt program för IT i skolan Skrivelse 1997/98:176 Läs och ladda hem (120K)

Utvecklingen i informationssamhället Skrivelse 1997/98:19 Läs skrivelsen (länk till RixLex)

Nya OECD-riktlinjer för en informationssäkerhetskultur Sverige har tillsammans med övriga medlemsstater medverkat till att OECD presenterat nya riktlinjer för informationssystem och informationsnät. Riktlinjerna innehåller mål och principer för säkerhetsarbetet i utvecklingen av nya informationssystem och nät.  Läs mer om riktlinjerna (länk till OECD)

Lagar och förordningar (länkar till Rixlex)

Stöd till bredband Nedan finns de förordningar som reglerar de statliga stöden till bredband SFS 2000:1469, 2001:350, 2001:349 och 2000:1380, 2000:1335 Förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät har ändrats per den 1 augusti 2002. Länsstyrelserna kan nu, i undantagsfall, medge en sänkning av det ursprungliga kravet på hög överföringskapacitet när stöd beviljas för nyanläggning av ledningar för tele- och datakommunikation, t.ex. när radioaccess används för abonnentanslutningen. Ändringarna medför dessutom att länsstyrelserna i undantagsfall kan bevilja stöd för uppgradering av befintliga ledningar, t.ex. ledningar för tele, el och kabel-TV, och även då frångå det ursprungliga kapacitetskravet. Läs och ladda hem förordningsmotivet (18K)

Här kan du prenumerera på nyheter från Näringsdepartementet.